Trendrapport 2016

Trend 4. Det finns ingen gyllene
medelväg: Stordrift vs specialisering
Den ökade konkurrensen och den stora marknaden som öppnas upp genom globaliseringen
påverkar de flesta företag i Sverige. En del väljer att skala upp, satsa på bredd, bli större och få mer
muskler. Andra väljer att ta en nisch och bli experter med specialistkunskaper inom ett visst område.
Trenden märks genom
• Global konkurrens
• Stor blir större – mindre slås ut
• Nischprodukter överlever
• Innovation och kreativitet efterfrågas
I jord- och skogsbrukssektorn:
Hur hantera konkurrensen?
Den internationella konkurrensen påverkar jord- och
skogsbrukssektorn i mycket hög grad. Stordrift eller specialisering
handlar om hur branschen ekonomiskt ska klara
den ökade konkurrensen.
Företagarens förmåga att göra rätt vägval blir allt viktigare
för att nå framgång. Framgången skapas genom strategier
och en verksamhet som möter den föränderliga omvärlden.
För det första, jakten på lönsamhet i gröna näringarna blir
allt tydligare. Svenska lantbrukare i Sverige har på senare
år fått en allt tuffare konkurrens av produkter från länder
med lägre kostnadsnivåer. Företagets strategi blir viktig
för lönsamheten.
Idag finns det ungefär 67 000 lantbruk i Sverige. Av dessa
är enbart 16 000 att räkna som heltidsföretag. Diversifieringen
i företagandet ökar. En del formar allt större företag.
Andra vilar företaget på flera ben. Förutom traditionellt
jord- och skogsbruk ökar inslaget av annan verksamhet
som entreprenad och uthyrning.
De företag som växer snabbt inom de traditionella näringarna
ställs inför stora utmaningar. Att gå från enmans- eller
familjeföretag till att bedriva verksamheten med anställda
medarbetare kan vara en större utmaning än man kunnat
föreställa sig. Omställningen från producent till företagare
kan vara krävande.
För det andra, i en reglerad tid tog andra än lantbrukaren
både uppgångar och nedgångar. Det kunde gälla staten,
kooperationer eller andra förädlare. I dag är beroendet mer
direkt. Det finns idag inget stort filter mellan lantbrukaren
och marknader globalt eller lokalt. De strategier som
lantbruksföretagaren då väljer blir därför mer avgörande.
Ett sätt är att jobba för stordrift, en produktion som blir
effektivare, smartare och mer avancerad. Ett annat sätt
är att hitta en nisch som är unik på marknaden. Den här
utvecklingen mot stordrift, bättre teknisk utrustning och
specialisering i produktionen är den modell som svenska
företag och svensk industri under lång tid haft för att klara
internationell konkurrens – med ganska framgångsrikt
resultat. Frågan är om det också gäller för svenskt lantbruk?
Svenska lantbrukets konkurrenskraft diskuteras och en
statlig utredning lade för några år sedan fram flera förslag.
Särskilda och hårdare tillämpade regler ses ofta som
hämmande för tillväxten och konkurrenskraften. Förslag
om harmonisering av regler, t ex djurskyddsregler, liksom
olika typer av subventioner till svensk produktion, förs ofta
fram. En låg självförsörjningsgrad på livsmedel tas också
upp som ett nationellt försvarsproblem.
Landshypotek
23
Trendrapport 2016