Trendrapport 2016

Trendrapport 2016
Vi äter som vi vill vara – identitet och miljö
Juni 2016
För ett rikare liv på landet

Innehåll
Inledning 3
Sammanfattning 4
Sju trender i vår tid 6
Kort om trenderna 8
Trend 1. Slut på resursslöseriet 10
Trend 2. Jakten på autenticitet och ursprung 14
Trend 3. Globalt ansvar – jag vill bidra 18
Trend 4. Det finns ingen gyllene medelväg: Stordrift vs specialisering 22
Trend 5. Världen för våra fötter 26
Trend 6. Jag mår som jag äter 30
Trend 7. Ny teknik, nytt företag 34
”En chans för gårdarna, en chans för Sverige” – Slutord från Landshypotek Bank 37
Källor 39

Vår mark har genom mänsklighetens historia brukats för b.la. mat, energi och material till
byggnader. Jord- och skogsbruk är därmed något av det mest tidlösa som finns. Tidlösheten
riskerar att skymma att jord- och skogsbruket både starkt präglas av och starkt präglar vår tid.
Jord- och skogsbruket är i snabb förändring. Förändringen sker utifrån de möjligheter som
företagare inom de gröna näringarna ser öppnas i vår tid. I Landshypotek Banks Trendrapport
2016 lyfter vi fram kopplingen mellan trenderna och jord- och skogsbrukets förändring.
I rapporten – som vi den här gången kallat Vi äter som vi vill vara – identitet och miljö - lyfts sju
aktuella trender både i Sverige och globalt.
De sju övergripande trenderna kallar vi samhällstrender. Det är trender som inte är unika för
den här rapporten, utan förhoppningsvis känns de igen. I Trendrapport 2016 lägger vi dock
till hur jord- och skogsbruksföretagare påverkas samt vilka möjligheter och utmaningar som
följer av de övergripande trenderna.
Jord- och skogsbruk är näringar i tiden. På många av de övergripande trenderna 2016 är
jord- och skogsbruksföretagare de första att ge svar.
De nya möjligheterna handlar om allt från nya digitala lösningar och att världen knyts samman
i sociala medier, till närmare möten med kunder på den lokala marknaden eller för den del,
stordrift för att konkurrera på världsmarknaden.
Framgångsrika företagare bevakar och drar slutsatser av möjligheterna och utmaningarna i
vår tid. Vi speglar i Trendrapport 2016 hur varje trend i vår tid får följder ute på gårdarna i form
av ny teknik, förändrade produktionsmetoder, skifte i gårdars inriktning, förändrad marknadsföring
och nya ambitioner för att förändra platsen i värdekedjan.
Ett antal enskilda personer och företag som dragit nytta av den aktuella trenden får i rapporten
utgöra konkreta exempel. Det verkligen blomstrar av företagande och nya idéer runt om i
landet. De exempel som tar plats i rapporten är bara ett axplock. Det här är Landshypotek
Banks första trendrapport. Rapporten bygger på analys och sammanställning av den
erfarenhet och kunskap som finns hos jord- och skogsbrukarnas bank.
Framtidens jord- och skogsbruk kommer inte att se ut som idag. Framgångsrika företagare
ser nya möjligheter, bejakar utvecklingen, tekniken och förstår konsumenternas önskemål.
De tar tillvara på de möjligheter som finns i att driva jord- och skogsbruksföretag i Sverige.
Landshypotek Bank är övertygade om att svenska jord- och skogsbruksföretagare har en
stark framtid. Kraften och förmågan att ständigt utvecklas som finns hos jord- och skogsbruksföretagare
är grundläggande i den övertygelsen.

Sammanfattning
Företagandet inom jord och skog har alltid varit i förändring,
men vad påverkar särskilt i vår tid?
En långsiktig utveckling är att lantbrukaren går ifrån att vara
enbart producent och att ha fungerat som något av arbetsledare
av en produktion, till en fullt utvecklad företagare.
Det ställer högre krav på strategisk planering för det egna
företaget och aktiv produktutveckling för marknaden.
I många av dagens samhällstrender kommer lantbrukaren
närmare konsumenten. Förändrad konsumtion och en
värld som knyts samman ger nya marknadsmöjligheter
och utmaningar.
Genom globaliseringen färdas varor i princip fritt över
alla nationsgränser. Konkurrensen är internationell och
tuffare. Den innovative som arbetar för den internationella
marknaden drar nytta av teknik och stordriftsmöjligheter
för att öka skalfördelarna och effektiviteten. Svenska
företag med livsmedelsprodukter har med globaliseringen
möjlighet att nå en större marknad.
Digitaliseringen, teknikutvecklingen och de digitala
gemenskaperna ger nya möjligheter och förändrar vårt
sätt att leva, men påverkar även våra värderingar. Våra
preferenser och önskemål när det gäller mat och livsmedel
förändras. Globaliseringen, teknikutvecklingen
och de digitala sociala gemenskaperna får stora följder
för svenskt jord- och skogsbruk.
Idag finns också en ökad och växande medvetenhet om
att jordens resurser är ändliga. Insikten om människans
påverkan på miljön leder till en förändrad konsumtion, till
det som upplevs som naturligt, opåverkat och nära. Allt
fler känner ett ansvar för framtidens värld och att val får
konsekvenser. Det påverkar handlings- och konsumtionsmönster.
Allt fler konsumenter vill veta var och hur ett
livsmedel produceras. Märkningar och certifieringar har
betydelse, men även vetenskapliga rön om hälsa och
olika odlingsmetoder. För jord- och skogsbrukaren gäller
det att kunna visa och kommunicera det som dagens
konsumenter bedömer som goda värden.
Samtidigt, i en värld som knyts samman, tycks den egna
identiteten bli allt viktigare att uttrycka. Ett sätt att uttrycka
den är genom maten. Ett annat är genom hälsan. Vem vi är
– eller den vi vill vara - avspeglas i de livsmedel vi äter.
Jord- och skogsbruksföretagaren behöver hitta rätt väg i
valet mellan stordrift och specialisering. I Det handlar om
att finna sin plats på skalan mellan lokal identitet och global
konkurrenskraft.
Gapet mellan konsument och producent är på väg att
slutas. Om utvecklingen tidigare bestod av nya maskiner
och ökad produktion är det idag också en fråga om
kommunikation och identitet i relation till konsumenterna.
”Allt fler känner ett ansvar
för framtidens värld och
att val får konsekvenser.”
För jord- och skogsbrukare i Sverige innebär utvecklingstrenderna
nya förutsättningar för dagens och morgondagens
affär.
Samhällstrenderna kan verka svåra att hantera för jordoch
skogsbrukssektorn, men sammantaget ger de
många möjligheter. Mycket som är allmänna trender hos
befolkningen 2016, såsom jakten på det äkta, naturliga
och förnyelsebara– kan jord- och skogsbruk bidra med
lösningarna på.
Landshypotek
4
Trendrapport 2016

Sju trender i vår tid
Vi har i Trendrapport 2016 listat sju trender som är av särskild
betydelse för företagare inom jord och skog:
1. Slut på resursslöseriet
I vår tid märks engagemanget för vår miljö. Motreaktionerna
på vad som uppfattas som ”slit och släng”-samhället växer
sig starkare. Ändliga resurser upplevs som just ändliga.
Företag som drar nytta av delningsekonomin som Uber
och AirBnB, är heta. Second-hand växer, sy-sticka-odla
blir åter populärt.
Jord- och skogsbruksföretagarna letar nya möjligheter
genom att ta till vara på delar av djur som tidigare inte
använts i matproduktion. Restprodukter blir biogas. Allt
fler söker nya möjligheter att producera egen energi.
2. Jakten på autenticitet
och ursprung
När världen och all information finns enbart ett knapptryck
bort blir ursprung, identitet och egen kultur allt viktigare.
Det som särskiljer och skapar en identitet får ett ökat värde.
Vi tycks söka det äkta och det naturliga. Vi är intresserade
av ursprung och produktion.
Lantbrukarna svarar på samhällstrenden genom att
erbjuda närproducerat och tydliggöra produktionen.
Gårdsbutiker startar, marknadsplatser som bondens
marknad utvecklas.
Landshypotek
6
Trendrapport 2016

3. Globalt ansvar – jag vill bidra
Allt fler känner ansvar för världen och hur vi påverkar den.
Perspektivet blir större än Sverige. Vad vi väljer att göra
påverkar också världen som helhet.
Jord- och skogsbrukarna möter intresset och är en
del i utvecklingen, både genom att för konsumenterna
tydliggöra den miljömässiga produktionen och utveckla
hållbarheten i den egna verksamheten.
4. Det finns ingen gyllene medelväg:
Stordrift vs specialisering
Konkurrensen ökar genom globaliseringen. Det finns
ingen gyllene medelväg för företag. Det gäller att välja,
ska jag vara störst eller ska jag vara bäst i det smala?
För jord- och skogsbrukarna är detta väldigt tydligt. Det
handlar om att välja strategi. Ska jag vara bäst på nischad
köttproduktion för en mindre men köpstark marknad – eller
ska jag konkurrera med lägsta pris? Det pratas mycket om
stordrift, men många väljer en annan väg, att nischa sig och
knyta företaget närmare slutmarknaden. Det har blivit allt
vanligare med egna varumärken.
5. Världen för våra fötter
Globaliseringen ger stora möjligheter för handeln. Världen
knyts samman och läggs för våra fötter.
6. Jag mår som jag äter
Vi är allt mer måna om vår hälsa. Träningstrenden handlar
om att må bra. Att äta ”rätt” blir en del av att må bra, leva
hälsosamt och ta hand om sin kropp.
Jord- och skogsbruksföretagarna svarar på trenden bl.a.
genom att lyfta fram återupptäckta grönsaker. Verksamheterna
och den miljö som i finns i jord- och skogsbruket,
och skogen, lyfts också fram som platser med möjlighet
för dem som lever i en annan omgivning. Miljön och det
praktiska arbetet kan marknadsföras som möjligheter
för reaktion och välbefinnande.
7. Ny teknik, nytt företag
Ingen samhällstrend pratas det så mycket om som den
som kallats digitala eran, en del pratar om digital revolution.
Branscher förändras i grunden. Allt är uppkopplat. Mycket
görs enklare och effektivare.
Företagen inom jord- och skogsbruk använder allt mer
digital teknik ute på gårdarna. Tekniken ger möjlighet till
precision, produktivitetsoptimering och i ökad utsträckning
distansarbete. Men digitaliseringen möjliggör
också kontakt direkt med konsumenter och handel utan
mellanled.
Tabellen på nästa sida ger en översiktlig beskrivning
av trenderna och hur de yttrar sig inom jord- och
skogsbrukssektorn.
Det finns stark struktur och många mervärden i svenska
jord- och skogsbruket som ger möjligheter på internationella
marknaden. Det handlar bl.a. om innovationskraft,
användandet av högteknologiska produkter och god
infrastruktur för avsättning av produkter, men även om
djurkvalitet och miljömässighet.
Landshypotek
7
Trendrapport 2016

Kort om trenderna
Samhällstrend
Följder i jord- och
skogsbrukssektorn
Hur det märks ute
på gårdarna
1. Slut på resursslöseriet
Utnyttja befintliga resurser
Ta vara på restprodukter
Ta vara på hela djuret
Restprodukt blir biogas
Producera egen energi
2. Jakten på autenticitet
och ursprung
Närproducerat
Lokal produktion
Gårdsbutiker startar
och utvecklas
Bondens egen Marknad
3. Globalt ansvar –
jag vill bidra
Socialt entreprenörskap
Miljöansvar
Eko-odling
Experimentella företagare
Odling av bönor istället
för importerad soja
4. Det finns ingen gyllene
medelväg: Stordrift vs
specialisering
Stor blir större
Nischade aktörer
Mjölken!
Hela kedjan från produktion
till försäljning
Landshypotek
8
Trendrapport 2016

Samhällstrend
Följder i jord- och
skogsbrukssektorn
Hur det märks ute
på gårdarna
5. Världen för våra fötter
Informationsbyte
(teknik/internet)
Ökad export
Svenska varumärken
och produkter profileras
6. Jag mår som jag äter
Ökat intresse av vegetariskt
Kravmärkt odling.
Mindre kemikalier och
bekämpningsmedel
Djur och natur som
medicin
Satsningar på exotiska
baljväxter
7. Ny teknik, nytt företag
Fler tekniskt avancerade
maskiner, möjligheter
till kontroll
Lättare stordrift
Mer företagande, mindre
praktiskt arbete
Tillgång till bredband i
hela landet
Företagare som kontrollerar
och arbetar med precision
Mer teknik och övervakning
i produktionen
Landshypotek
9
Trendrapport 2016

1

Trend 1. Slut på resursslöseriet
Engagemanget för vår miljö är här för att stanna. Motreaktionerna på vad som uppfattas som ”slit
och släng”-samhället växer sig starkare. Second hand och begagnat är numera naturliga alternativ
för den som behöver exempelvis nya möbler. Konsten att ta till vara på och uppdatera gamla saker
växer och ger nya möjligheter. Vi ser detta med
• Utvecklingen av delningsekonomin – och företag som Uber, AirBnB, m.fl.
• Mataffärer med kampanjer för att ta tillvara på varor med bäst före-datum på väg att gå ut.
• Intresset för second- hand och ta tillvara gamla ting växer.
• Intresset för att göra eget – sy, sticka, odla.
I jord- och skogsbrukssektorn: Ta tillvara det som vi har
Jord- och skogsbrukssektorn är i högsta grad berörd av ett
minskat resursslöseri. Maten är kärnan i vår hushållning.
Mindre matsvinn, att ta tillvara mer och utnyttja resurserna
smartare är gammal kunskap inom sektorn som ger nya
möjligheter i dag.
Att minska på det som uppfattas vara slöseri handlar
både om värderingar och ekonomi. Att fortsätta förbruka
jordens resurser uppfattas inte som hållbart, utan istället
som oetiskt. Rent ekonomiskt uppstår också vinster för
jord- och skogsbruken när produkter och livsmedel
utnyttjas mer, de får ett högre värde.
Inom många sektorer i samhället kan man se utvecklingen
av delningsekonomin. Lantbrukare har i alla tider sysslat
med delningsekonomi genom att låna, byta eller hyra saker
av varandra. Däremot har delandet nått andra möjligheter
idag genom internet och sociala medier. Numera finns
möjligheten att nå ut till många fler, vilket gör att gränserna
för delningen förflyttas och omfattningen ökar. Idag
utförs många samhällstjänster av lantbrukare. Bärgning,
snöplogning och trädfällning är exempel på tjänster som
är en form av delningsekonomi.
Delning innebär inte bara att man är resurssmart utan
det skapar även relationer mellan människor. Genom att
dela växer förtroende, sociala nätverk och relationer fram
som ger mer än tillgång till en traktor eller snöslunga. När
lantbruken delar med sig bidrar det till stärkt tillit i samhället.
Lantbrukaren blir också mer synlig i samhället.
Inom jord- och skogsbrukssektorn ser man idag till att
bättre ta tillvara på olika restprodukter. Sådana kommer
från både avverkning av skog och från jordbruket och kan
framförallt omvandlas till energi. Inom skogsbruket har det
även forskats på hur man på bästa sätt tar vara på trädets
olika beståndsdelar.
Ett särskilt område som berör jord- och skogsbruken är
energiproduktion. Genom att producera energi på den
egna gården, för eget bruk, tar man tillvara resurser. Sol,
vind och vatten finns naturligt där varje dag. Tekniken blir
allt billigare och därmed tillgänglig för allt fler. Det minskar
behovet av fossilt bränsle och uttaget av jordens begränsade
resurser.
Ute på gårdarna
Delningsekonomi har som sagt pågått länge inom
jordbruket. Så kallade maskinringar och farmartjänster
utnyttjas flitigt av Sveriges lantbrukare.
En maskinring är en typ av ekonomisk förening och har
bland annat som mål att sänka böndernas maskinkostnader.
Deras uppgift är även att hjälpa de lantbrukare som äger
dyra jordbruksredskap att utföra uppdrag på entreprenad
utanför sin egen gård. Maskinringen hänvisar kunden till
närmaste entreprenör som har den efterfrågade tjänsten
att erbjuda.
Maskinringsverksamheten har på senare år vuxit och
lokala föreningar finns idag över nästan hela Sverige.
Andra vanliga tjänster som förmedlas är till exempel rundbalspressning,
snöröjning samt körning av foder mellan
lantbrukare. Man kan tro att denna typ av maskindelning
bara används av bönder, men i allt större utsträckning
nyttjas det även av både kommuner och företag.
Landshypotek
11
Trendrapport 2016

När lantbrukare vänder sig till maskinringar sparar de
inte bara pengar, utan de bidrar också till ett mer hållbart
samhälle.
Inom skogsbruket ser man idag till att ta tillvara på rester
från avverkningen. Biobränslen är Sveriges största energikälla
och står för 32 procent av all energi som vi använder.
Den största delen kommer från skogen.
”När lantbrukare vänder
sig till maskinringar sparar
de inte bara pengar, utan
de bidrar också till ett mer
hållbart samhälle.”
Allt fler gårdar ställer om till egen energiproduktion. Bättre
teknik och skatteregler som ger incitament till minskad
fossil förbrukning kommer att fortsätta utvecklingen.
Energiproduktion är en viktig del av framtida verksamheterna
ute på Sveriges gårdar. Där finns plats för både
vindkraftverk och solpaneler. En gård kan försörja närliggande
hus och fastigheter med den energi som behövs
– miljövänligt, hållbart och ekonomiskt.
Exempel - Företagare i tiden
”Svinnet minskar”
Andelsjordbruk på CSA Stackvallen
En ny form av delningsekonomi som vuxit sig starkare de
senaste åren är andelsjordbruket, som innebär en hållbar,
småskalig och gemensam odling. Runtom i landet finns
ett tiotal platser där konsumenter deltar i både skörden
och arbetet. En av dessa gårdar är CSA Stackvallen i
östra Småland.
På 60 år har antalet bönder i Sverige minskat med 80
procent och idag importeras hälften av maten vi köper.
Samtidigt ser marknaden för livsmedel många gånger ut
som tidigare – bönderna odlar maten som transporteras
och paketeras av mellanhänder och därefter vidare till
butik som sedan säljer varorna till kund.
I och med andelsjordbruket bryts denna tradition helt och
flera av leden mellan odlare och kund försvinner. Kunden
– även kallad andelsägaren - betalar i detta fall i förväg
innan säsongen börjar och får varje vecka hämta sin del av
skörden. Därmed försvinner mellanhänderna. Risker och
förluster som kan uppstå fördelas mellan andelsägarna.
Om exempelvis köld, vildsvin eller insekter drabbar
skörden blir det mindre för alla. När produktionen är
speciellt lyckad blir det mer för alla.
På Stackvallen odlas 120 olika sorters grönsaker, såsom
sparris, palsternacka, svartkål, rabarber, kronärtskockor,
olika sorters vitkål m.m. De är idag 75 andelsägare, men
skulle egentligen behöva vara uppåt 100 eller fler.
Andelsjordbruket är ännu ett relativt litet fenomen i Sverige.
I resten av världen är denna typ av jordbruk vanligare.
USA har omkring 1 700 andelsjordbruk och övriga Europa
4000. Idag finns ett tiotal andelsjordbruk i Sverige och
fler är på gång att starta upp. Många av de människor som
startar verksamheterna härstammar från andra länder.
http://tidningenrepublic.se/
krokshult-jordbrukets-revolutionarer
http://www.andelsjordbruk.se
Britta och Lennarts Nära Kött
Ännu ett exempel på att ta till vara på resurser är Britta
och Lennart Anderssons företag ”Britta och Lennarts
Nära Kött” utanför Norrköping. Deras koncept handlar
om att knyta ihop hela produktionskedjan till slutkunden.
Från början var tanken att starta en gårdsbutik, men idén
utvecklades och idag, sju år senare, driver de en egen
restaurang, tre kött- och charkbutiker samt styckar och
mörar själva det kött de säljer.
Genom att driva en egen restaurang där de själva tillverkar
maten bidrar de till att svinnet minskar. Eftersom de jobbar
med både charktillverkning och matlagning ser de till att
ta hand om hela djuret. Därmed utnyttjar de resurserna till
fullo och minskar samtidigt slöseriet.
http://knappingsborg.se/butik/deli/
britta-lennarts-nara-kott/
Inspireras av fler företagsexempel på
www.landshypotek.se/gront-foretag
Landshypotek
12
Trendrapport 2016

2

Trend 2. Jakten på autenticitet
och ursprung
När omvärlden kommer allt närmare och all information finns bara ett knapptryck bort blir vårt
ursprung, vår identitet och vår egen kultur allt viktigare. Det som särskiljer och som skapar en
identitet får ett ökat värde för individen. Det finns en längtan tillbaka till en tid då världen upplevdes
som mindre. Vi söker det äkta och vill bort från det påklistrade. I trenden blir det allt tydligare att
människor jagar det som kopplar till:
• Identiteten – egna kulturen
• Äkta, naturligt
• Trygghet, stabilitet
• Icke-kommersiellt
I jord- och skogsbrukssektorn: Utnyttja och visa närheten
Längtan efter det äkta och naturliga leder till att många
idag vill ha produkter med en lokal anknytning. Detta gäller
i allra högsta grad maten. Alltfler konsumenter väljer bort
anonym och långväga producerad mat, och vill ha information
om var och hur maten är producerad.
Dagens livsmedelskonsumenter beskrivs som att de
närmast vill känna doften av en nyplockad frukt, veta mer
om hur grönsaken odlats eller köttbiten producerats, och
kanske till och med få ett ansikte på uppfödaren eller
odlaren. Ursprungsmärkning ökar starkt och märket
Svenskt kött har blivit dominerande i handeln.
Identitet och kultur via maten är inget unikt för svenska
konsumenter. Samma utveckling syns i de flesta industrialiserade
länder. Småskaligt, närproducerat och regionala
specialiteter är vad konsumenterna efterfrågar och det är
den allra snabbaste växande mattrenden. Det blir också
ett sätt för många att skapa en sund och mer hållbar livsstil
och visa på värderingar som de omfattar.
Det märks bl.a. där mobilappen Gårdsbutiker (LRF) hade
1625 företagare registrerade i Sverige förra året.
För jordrukaren innebär detta ett närmande till marknaden.
Produktion som tidigare levererades till uppköpare kan
idag gå direkt ut till den lokala handeln.
Ute på gårdarna
Trenden med närproducerade livsmedel ökar stadigt i
Sverige och många startar gårdsbutiker. Ibland går flera
lokala producenter ihop och säljer sina olika produkter i
en gemensam butik. Enligt LRF har idag mer än var tredje
aktivt jordbruk försäljning via gårdsbutik.
En förening som bidragit starkt till att öka intresset för närproducerad
mat är Bondens egen Marknad. Där har man
valt att utgå från regeln att maten ska komma från områden
som sträcker sig inom en radie på 25 mil. Marknaden är
dessutom till för bönder som själva står för produktionen
av varorna.
Bland råvarorna finns till exempel: grön- och rotsaker efter
säsong, ostar av olika slag, sylt, saft och marmelader, kött
och chark, rapsolja, honung m.m. Mycket på marknaden är
skördat samma dag eller dagen innan.
Landshypotek
15
Trendrapport 2016

”Längtan efter det äkta och naturliga
leder till att många idag vill ha
produkter med en lokal anknytning.”
Bondens egen Marknad har sitt ursprung i Farmers market
i Los Angeles och har blivit en succé i Sverige. På tretton
år har 23 lokala marknader dykt upp i Sverige. Förutom
möjligheten att få sälja sina varor vill man sprida idén om ett
hållbart samhälle.
Många gårdar inleder samarbete med lokala handlare
direkt, alltså utan att gå via uppköpare eller grossister.
Det är ett sätt att både få fram den lokala anknytningen
och förbättra ekonomin genom färre distributionsled.
Exempel - Företagare i tiden
”Slipp långa transporter”
Torsby Gårdsmjölk
Per-Åke Nykvist och Anna Ring har byggt ett eget gårdsmejeri
där en del av gårdens mjölk paketeras lokalt. De
drygt 100 korna på gården Bondfolk lantbruk producerar
cirka 2,5 ton mjölk varje dag och omkring 200 liter av dem
blir sedan Torsby gårdsmjölk.
Per-Åke och Anna tog ett beslut om att producera mjölk
som konsumenterna efterfrågar. Deras marknadsundersökning
visar att det är mjölken med omkring 2 procent
fett som är populärast. Dessutom vill de att mjölken ska
stanna i bygden och slippa de långa transporterna till
konsumenterna.
http://www.ja.se/artikel/49456/snart-blir-det-gardsmjolk-
-i-torsby.html
Grinda Gårdsglass
Bröderna Claes och Magnus Lundblad och deras familjer
driver sedan 1991 lantbruket Grinda Säteri. I flera generationer
har färsk mjölk producerats på gården. Sedan invigningen
av den egna glasstillverkningen för 1,5 år sedan
har 40 olika sorters gräddglassar tagits fram. Även sorbeter
(utan mjölk) tillverkas som då innehåller frysta frukter och
bär beroende på säsong.
Gårdens glassproduktion och café har gjort stor succé
och glassen säljs även i livsmedelsbutiker och i lokala
gårdsbutiker. De utvecklar hela tiden nya glassar och med
en ny större pastöriseringsmaskin samt fler gästplatser
ser de fram emot goda möjligheter att expandera. Det finns
även en efterfrågan på att anordna lokala konferenser
på gården samt att utöka sortimentet med andra närproducerade
varor.
http://www.grindagardsglass.se/
Inspireras av fler företagsexempel på
www.landshypotek.se/gront-foretag
Landshypotek
17
Trendrapport 2016

3

Trend 3. Globalt ansvar
– jag vill bidra
Människor känner idag ett större ansvar för världen och hur vi påverkar den. Miljöförstöring, naturkatastrofer
och andra globala problem kommer allt närmre och det räcker därför inte med att se på
det med ett snävt, lokalt eller ens svenskt perspektiv längre. Hela världen påverkar oss och vad vi
väljer att göra här hemma påverkar också världen. Det märks bl.a. med:
• Värnandet om miljön
• Etiskt handlande – att göra skillnad
• Vegetariskt och ekologiskt
I jord- och skogsbrukssektorn: Konsumenter för miljön
Fler och fler konsumenter uttrycker ett ställningstagande
när det gäller maten. Det har fått ett antal följder för
svenska lantbruk.
Ekologisk odling har blivit allt mer vanligt i Sverige de
senaste decennierna. Fler och fler väljer ekologiskt och i
vissa livsmedelsbutiker är ekologiskt idag standard. Olika
märkningar och certifieringar har spelat stor roll. Genom
exempelvis KRAV-märkning upplever konsumenten att
produkten är bra för miljön.
Många väljer också närproducerat av hänsyn till miljön.
När de handlar i gårdsbutik eller väljer närodlade varor vill
de bidra till att minska transporterna och mindre utsläpp.
Kopplat till detta är också viljan att undvika produkter som
av olika skäl upplevs som dåliga. Bananer, kaffe, räkor, fisk,
bambuskott, brasilianskt kött osv är ofta i debatten och
ifrågasätts ur ett hållbarhets- och etiskt perspektiv.
Idag väljer även fler att äta vegetariskt. Motivet kan vara
uppfattningen att köttproduktionen belastar miljön.
Rapporter visar att under de senaste tre åren har antalet
svenskar som äter vegetariskt fördubblats. Det behöver
inte heller vara ett livslångt engagemang utan något man
gör då och då. På restauranger runtom i landet serveras
alltfler vegetariska rätter.
Detta har hittills inte påverkat sektorn i stort. Köttproduktionen
ökar och de vegetariska alternativen tillkommer
mest på marginalen, men trenden finns där. Det uttrycks
också som en del av identiteten.
Den trend som överskuggar är att vi äter mer svenskt.
Efterfrågan har gjort att priset för producenten av svenskt
kött sticker ut på marknaden.
För skogsbrukets del innebär ett globalt ansvar att den
svenska skogen brukas på ett hållbart sätt, något som
svenskt skogsbruk kommit långt med och arbetar aktivt
för att ytterligare utveckla.
En annan faktor som påverkar är viljan att rädda jordens
regnskogar. Det betyder mindre efterfrågan på exotiska
träslag och att närproducerade träslag gynnas. Skog är
en viktig del i viljan att agera miljövänligt. Palmolja som
odlats genom avskogning av regnskog ifrågasätts.
Sammantaget innebär det, eftersom trenden är global,
att svenskt skogsbruk har allt bättre förutsättningar att få
avsättning på marknaden.
Ute på gårdarna
Det finns flera olika märkningar som visar att en vara eller
tjänst uppfyller vissa miljökrav. Några exempel är Bra Miljöval,
Svanen och EU Ecolabel. Jord- och skogsbruksnäringen
har det egna märket Svenskt Sigill som visar att
du köper en produkt med råvara som garanterat kommer
från en odlare eller gård i Sverige, där producenten tagit
hänsyn både till djur och natur.
Landshypotek
19
Trendrapport 2016

Att odla KRAV-märkt har ökat kraftigt i Sverige på senare
år. År 2014 ökade försäljningen av KRAV-märkta livsmedel
med 38 procent. Totalt är 13 procent av den svenska jordbruksmarken
Krav-certifierad.
KRAV-märkning betyder att grödorna odlas utan kemiska
bekämpningsmedel eller konstgödsel, inte heller GMO.
Märkningen betyder även ett krav på djurskydd som går
längre än EU:s standard för ekologisk produktion.
Att bruka jord och ha djur har miljöpåverkan. Läckage av
främst kväve och fosfor har historiskt bidragit till övergödning
av sjöar och vattendrag. Jord- och skogsbruket
har länge arbetat med detta, bland annat inom näringens
projekt ”Greppa näringen” som minskar miljöpåverkan
och genom att utvinna biogas från olika typer av organiskt
avfall.
Ett substitut till konstgödsel är biogödsel, en produkt
som bildas efter utvinning av biogas. Med det används
organiskt avfall från diverse verksamheter, t.ex. från
restauranger, processvatten från livsmedelsindustrin eller
stallgödsel från djurbesättningar, som innehåller mycket
energi och växtnäring. Energin i avfallet övergår sedan
till biogas via en process som kallas rötning. I och med att
biogasprocessen sker i slutna rötkammare stannar den
önskade växtnäringen kvar i den rötade slutprodukten,
som då blir biogödsel.
Exempel - Företagare i tiden
”Ingen regnskogsskövling”
Mats vägrar brasiliansk soja
I Sverige arbetar många gårdar med djuruppfödning på
att bryta beroendet av importerad soja. Den används ofta
vid utfordring av gris, kyckling och nötkreatur. Arbetet har
resulterat i ett uppsving för svenska proteingrödor och
märks tydligt på odlingen av åkerböna, som de senaste
fem åren har mer än fördubblats. Ett konsumentintresse
tillsammans med ett fokus på miljön har bidragit till att
jordbrukare ser vegetabiliska proteinkällor som ett möjligt
alternativ. Detta innebär i sin tur att specialodling av olika
sorters bönor och ärtor kan bli mer intressant framöver.
En av de djuruppfödare som valt att ersätta brasiliansk soja
i djurfodret med inhemska proteinfoder är Mats Jonasson
på gården Kättestad i Östergötland. Efter att Mats mer och
mer satt sig in i Brasiliens produktion av soja kände han att
det var dags att ta ställning och bytte ut den mot svenskodlad
raps, åkerböna och ärtor.
Brasiliansk soja produceras med hjälp av livsfarliga
bekämpningsmedel och genom regnskogsskövling.
Ju mer Mats fick veta om tillvägagångssättet desto mer
chockerad blev han. Mats är nöjd med sitt beslut och korna
mjölkar minst lika bra som innan. Tillsammans med två
andra gårdar har han startat projektet och de beräknar att
de på detta vis skonar hela 500 hektar regnskog om året.
Dock är det en lång väg att vandra innan det går att ersätta
den brasilianska sojan i svenskt djurfoder helt. 250 000
ton soja om året används fortfarande av svenska mjölkbönder
samt gris- och kycklinguppfödare. Mest från
Brasilien. Men enligt Mats Jonasson finns ingen väg tillbaka.
Han menar att han är så pass upplyst idag att han
skulle kunna fortsätta av rent ideologiska skäl.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.
aspx?programid=83&artikel=4916172
Biogödsel på Trojenborg
Jan Andersson på gården Trojenborg utanför Mantorp är
en av många lantbrukare i Östergötland som valt att delvis
använda sig av biogödsel. För två år sedan byggde Jan en
brunn på 4 200 kubikmeter där han sedan dess förvarat
rötrester från biogasanläggningen i Linköping. Biogödseln
täcker idag ungefär halva gårdens behov.
400 hektar spannmålsodling ryms på Trojenborg.
Jan menar att tack vare biogödseln har gården minskat
användningen av konstgödsel med två tredjedelar. Jan
tycker att det är viktigt att man som lantbrukare är en del
av kretsloppet, samtidigt som han fascineras över hur
man med hjälp avfall kan få ut en bra produkt till jordbruket.
– Det är lättflytande, nästan som vatten. Ammoniumkvävet
är lättlösligt och tas upp väldigt fort av växterna. Det syns
nästan på några dagar hur grödan ändrar färg, säger Jan
Andersson.
http://www.lantbruk.com/lantbruk/
biogodsel-allt-mer-populart
Inspireras av fler företagsexempel på
www.landshypotek.se/gront-foretag
Landshypotek
20
Trendrapport 2016

Krav-certifierad
13 %
38 %
ökade försäljningen av
KRAV-märkta livsmedel
med år 2014.
Total svensk
jordbruksmark

4

Trend 4. Det finns ingen gyllene
medelväg: Stordrift vs specialisering
Den ökade konkurrensen och den stora marknaden som öppnas upp genom globaliseringen
påverkar de flesta företag i Sverige. En del väljer att skala upp, satsa på bredd, bli större och få mer
muskler. Andra väljer att ta en nisch och bli experter med specialistkunskaper inom ett visst område.
Trenden märks genom
• Global konkurrens
• Stor blir större – mindre slås ut
• Nischprodukter överlever
• Innovation och kreativitet efterfrågas
I jord- och skogsbrukssektorn:
Hur hantera konkurrensen?
Den internationella konkurrensen påverkar jord- och
skogsbrukssektorn i mycket hög grad. Stordrift eller specialisering
handlar om hur branschen ekonomiskt ska klara
den ökade konkurrensen.
Företagarens förmåga att göra rätt vägval blir allt viktigare
för att nå framgång. Framgången skapas genom strategier
och en verksamhet som möter den föränderliga omvärlden.
För det första, jakten på lönsamhet i gröna näringarna blir
allt tydligare. Svenska lantbrukare i Sverige har på senare
år fått en allt tuffare konkurrens av produkter från länder
med lägre kostnadsnivåer. Företagets strategi blir viktig
för lönsamheten.
Idag finns det ungefär 67 000 lantbruk i Sverige. Av dessa
är enbart 16 000 att räkna som heltidsföretag. Diversifieringen
i företagandet ökar. En del formar allt större företag.
Andra vilar företaget på flera ben. Förutom traditionellt
jord- och skogsbruk ökar inslaget av annan verksamhet
som entreprenad och uthyrning.
De företag som växer snabbt inom de traditionella näringarna
ställs inför stora utmaningar. Att gå från enmans- eller
familjeföretag till att bedriva verksamheten med anställda
medarbetare kan vara en större utmaning än man kunnat
föreställa sig. Omställningen från producent till företagare
kan vara krävande.
För det andra, i en reglerad tid tog andra än lantbrukaren
både uppgångar och nedgångar. Det kunde gälla staten,
kooperationer eller andra förädlare. I dag är beroendet mer
direkt. Det finns idag inget stort filter mellan lantbrukaren
och marknader globalt eller lokalt. De strategier som
lantbruksföretagaren då väljer blir därför mer avgörande.
Ett sätt är att jobba för stordrift, en produktion som blir
effektivare, smartare och mer avancerad. Ett annat sätt
är att hitta en nisch som är unik på marknaden. Den här
utvecklingen mot stordrift, bättre teknisk utrustning och
specialisering i produktionen är den modell som svenska
företag och svensk industri under lång tid haft för att klara
internationell konkurrens – med ganska framgångsrikt
resultat. Frågan är om det också gäller för svenskt lantbruk?
Svenska lantbrukets konkurrenskraft diskuteras och en
statlig utredning lade för några år sedan fram flera förslag.
Särskilda och hårdare tillämpade regler ses ofta som
hämmande för tillväxten och konkurrenskraften. Förslag
om harmonisering av regler, t ex djurskyddsregler, liksom
olika typer av subventioner till svensk produktion, förs ofta
fram. En låg självförsörjningsgrad på livsmedel tas också
upp som ett nationellt försvarsproblem.
Landshypotek
23
Trendrapport 2016

Ute på gårdarna
För att kunna överleva som en matproducerande bonde
i Sverige idag ser Christian Näslund, analytiker på LRF,
två tydliga trender: Den ena är att man fortsätter satsa på
rationalisering och stordrift. Gårdarna måste fokusera på
att skapa större enheter för att kunna producera så billiga
produkter som möjligt. Så kan de sälja sin produkt till kooperativa
uppköpare, exempelvis Lantmännen och Arla.
Den andra trenden är bönder som genom produktförädling
ökar sin lönsamhet. I en del fall förädlas produkterna redan
på gården under ett eget varumärke, t.ex. potatisodlare
som har packeri på gården och säljer direkt till handeln.
Det finns även mjölkbönder som skapat egna varumärken.
Bland många andra nämner Christian Näslund företaget
Sju gårdar i Uppland som består av sju mjölkproducerande
bönder. Mjölken som produceras tas om hand av ett mejeri
där den packas och säljs med ett eget namn.
För närvarande har de mjölk, yoghurt, fil och ost.
Enligt Christian beror deras överlevnad delvis på en aktiv
marknadsstrategi som går ut på att positionera deras
varumärke som en mervärdesprodukt och på det viset få
ett större värdeutbyte på deras produkter.
För ekonomisk överlevnad krävs med andra ord antingen
att gården blir större – professionaliseras – eller nischas
med ett unikt varumärke – specialiseras.
Exempel - Företagare i tiden
”Allra högsta kvalitet”
Svedjan Ost
Pär och Johanna Hellström flyttade ifrån sin gamla gård till
Södra Svedjan vid sjön Storkågeträsk 1999. Med sig hade
de sina 40 kor och en önskan om bättre förutsättningar att
kunna driva sin mjölkproduktion på den nya gården.
Målet var att producera mjölk av bästa kvalitet och leverera
den till Norrmejerier. Det fungerade bra i några år, men
på grund av omvärldens förändringar var de tvungna att
komma på en unik idé för klara gårdens överlevnad. De
började fundera över hur de bäst kunde ta vara på de
resurser som arbetats fram genom åren. Att starta ett
gårdsmejeri med tillverkning av ost fick bli familjens nisch.
Idag driver de framgångsrikt sin tillverkning och säljer ostar
till såväl lanthandeln i närområdet som butiker, grossister
och gårdsbesökare. Deras produkter har till och med
bedömts ha exportstatus, vilket ser lovande ut för möjligheterna
till expansion.
http://www.svedjanost.se/
Rapsoljetillverkning på Österlen
Familjen Nilsson på Österlen driver Gunnarhögs Gård som
tillhört släkten sedan 1897. De är en av alla gårdar i Sverige
som valt att nischa sig och bli experter på en särskild
produkt. Till en början var verksamheten ett traditionellt
jordbruk som med tiden har utvecklats till ett innovativt livsmedelsföretag
med fokus på kallpressad rapsolja. Rapsen
odlas på den egna gården eller alldeles i närområdet och
på så sätt har de full kontroll över hela produktionen – från
rapsfrö till oljan upphälld på flaska.
Även kallpressningen av oljan utförs på gården. Med låg
temperatur och mekanisk kraft ”pressar” man ut oljan
ur fröna. På så sätt får de fram en rapsolja av allra högsta
kvalitet, med en nötig smak och gyllene gul färg. Förutom
sin passion till jordbruket vill familjen Nilsson genom sin
lokala produktion bidra till en mer levande landsbygd och en
hållbar utveckling. De vill även ge konsumenten möjlighet
att välja ett hälsosamt alternativ som ger bra livskvalitet.
http://www.gunnarshog.se/
Inspireras av fler företagsexempel på
www.landshypotek.se/gront-foretag
Landshypotek
24
Trendrapport 2016

5

Trend 5. Världen för våra fötter
Globaliseringen och utvecklingen av informationsteknologin pågår ständigt. Konsekvenserna av
det märks inte bara i en vilja till globalt ansvar, utan även i nya möjligheter till handel och internationellt
utbyte. Det märks genom
• Ökad handel - internet
• Globala trender
• Nya exportsuccéer
I jord- och skogsbrukssektorn:
Vi har svenska mervärden
För jord- och skogsbrukssektorn är denna samhällstrend
på ett sätt en följd av trenden Stordrift vs specialisering.
Den internationella handeln innebär inte bara konkurrens,
utan den öppnar även upp för svenska producenter att
konkurrera på andra och nya marknader.
Sedan 90-talet har den svenska jordbrukspolitiken förändrats
enormt. Den har gått från att vara en nationellt reglerad
marknad till en europeisk öppen marknad. Detta har
resulterat i nya exportmöjligheter för attraktiva produkter.
Något annat som påverkar Sveriges exporthandel positivt
är att allt fler länder efterfrågar mat av hög kvalitet. Många
av dessa länder saknar däremot förutsättningarna för att
själva kunna producera den. Svenskt står för hög kvalitet
och säkerhet, vilket gynnar exportmöjligheterna.
Klimatförändringarna innebär också en stor utmaning för
många länder med sämre produktionsmöjligheter och
högre grad av osäkerhet i klimatet. Svenska jordbruk
däremot gynnas av att klimatet förändras och det förbättrar
våra förutsättningar i flera avseenden.
Inom jordbruket kan man glädjas åt att växtsäsongen blir
längre, bördigheten ökar och det uppstår möjligheter att
odla grödor som idag inte växer i vårt land. Att vi dessutom
har god tillgång till bördiga jordar och rent vatten, då många
andra länder lider brist på detta, kommer att stärka sektorn
ännu mer.
Kraven på en jordbruksproduktion med låg miljöpåverkan
kommer också att öka i och med klimatförändringarna.
Här ligger svenskt kunnande i världstopp. Vi har därmed
goda möjligheter att ytterligare stärka vår position som
livsmedelsexportör i framtiden.
Ute på gårdarna
I Sverige ökar alltså livsmedelsexporten och under 2015
visade bland annat också spannmålsexporten en tydlig
uppgång. Svenska bönder vinner på exporten oavsett
vilken typ av livsmedel det handlar om. En stor del av
råvarorna från den svenska jordbruksproduktionen köps
upp av svenska livsmedelsföretag. Enligt Jordbruksverkets
bedömningar skulle en ytterligare ökad export av livsmedel
ha mycket positiva effekter för Sveriges bönder.
Sveriges produktion av spannmål har varit förhållandevis
stabil sett över en längre tidsperiod. Andelen spannmål har
minskat över tiden, men detta har vägts upp av en ökande
hektaravkastning. Sverige är självförsörjande av spannmål
och har dessutom oftast ett spannmålsöverskott som
exporteras främst till andra EU-länder, men även till länder
utanför EU. 2010 uppgick medelarealen i EU för spannmål
till ca 10 hektar. Sveriges genomsnittsareal uppgick till ca
38 hektar spannmål per företag, i nivå med övriga stora
producentländer i EU som Frankrike och Tyskland.
Störst potential för en ökad livsmedelsexport finns inom
förädlade livsmedel. Dessa står redan för två tredjedelar av
den svenska livsmedelsexporten. Tillsammans med vodka
och kaffe är mejeriprodukter bland de mest exporterade
livsmedlen från Sverige. 2015 tog Livsmedelsföretagen
fram tio livsmedelsexportsuccéer. Där hittar man bland
annat Västerbottensost, skorpor, Absolut vodka (som
använder sig av skånskt säd) samt ärtor.
Landshypotek
27
Trendrapport 2016

”Tillsammans med vodka och kaffe
är mejeriprodukter bland de mest
exporterade livsmedlen från Sverige.”
Exempel - Företagare i tiden
”Internationella efterfrågan växer”
Västerbottensost
Västerbottensost har tillverkats efter mejerskan Ulrika
Eleonora Lindströms mytomspunna recept sedan 1872.
Varje dag behövs 79 000 liter mjölk från lokala åt kossor till
mejeriet i Burträsk, då det går åt ca tio liter mjölk till ett kilo
färdig ost. Osten har en säregen smak och förklaringen
till det kan vara de stora formar som osten lagras i samt
lagringshyllorna som är i granträ. Årligen produceras 140
000 ostar som alla måste leva upp till de höga krav som
ställs på Västerbottensost.
Den internationella efterfrågan på Västerbottensost
växer hela tiden och den avnjuts i bland annat Finland och
Storbritannien. Det känns otroligt roligt och spännande att
kunna öka exporten ytterligare, säger Agneta Andersson,
Brand Manager på Västerbottensost.
http://vasterbottensost.com/
Blekinge Skorp AB
Hugo Dalström drev ett litet bageri i Svängsta och beslutade
sig för att börja tillverka skorpor i stordrift. Detta var 1967
och Hugo var den första i Sverige att satsa på rationell
skorptillverkning.
Skorpan fick namnet Svängstaskorpan och fick stora
framgångar på den svenska marknaden. Tillsammans
med sin son drev Hugo bageriet en bit in på sjuttiotalet,
då han beslutade sig för att sälja verksamheten till Pågengruppen
AB.
Idag lever Svängstaskorpan vidare som varumärke och
produktionen står nu bageriet i Sölvesborg för. Varumärket
har sedan dess tillkomst blivit mycket väletablerat och
försäljningen utvecklas positivt. Blekinge Skorps mest
kända internationella varumärke är Holger skorpor, vete
och fullkornsvarianter, som marknadsförs i hela Europa.
Blekinge Skorps produkter går att hitta i de flesta stora
europeiska butikskedjor.
http://www.blekingeskorp.se/historik.htm
Inspireras av fler företagsexempel på
www.landshypotek.se/gront-foretag
Landshypotek
29
Trendrapport 2016

6

Trend 6. Jag mår som jag äter
Hälsotrenden har nog inte undgått någon. Idag handlar hälsotrenden om att behålla sin hälsa upp
i åldern, till skillnad från tidigare då den snarare gick ut antingen på att prestera resultat eller på att
bli smal och passa in i ett skönhetsideal. Träning ska numera vara glädjefyllt och för alla, ung som
gammal. Det viktiga är att man mår bra.
• Fysisk träning, löpning och tävlingar
• Bra kost – hälsosamma dieter
• Vegetariskt för hälsans skull
• Undvika stress - Yoga och Mindfullness
I jord- och skogsbrukssektorn:
Hälsoeffekten viktig egenskap
För jord- och skogsbruket innebär detta att hälsoeffekten
blir en allt viktigare egenskap i olika livsmedel. Det kan leda
till en omställning där fler och nya grödor odlas. Efterfrågan
på nya eller nyupptäckta ”gamla” växter ökar. Ett aktuellt
exempel är grönkålen som fått en renässans.
Hälsomedvetenheten uttrycks ibland också som en vilja
att välja livsmedel som produceras utan användning av
kemikalier. En produkt som vindruvor är exempelvis starkt
ifrågasatt till följd av hur den odlas.
En ytterligare följd av hälsotrenden är att jord- och skogsbruk
i sig marknadsförs som en slags hälsoverksamhet.
Det finns ett ökat intresse att komma ut till en bondgård för
att ägna sig åt odling och praktiska sysslor. Det marknadsförs
som en mental återhämtning för storstadsmänniskan.
Ute på gårdarna
Sökandet efter mer hälsosamma alternativ ger även
många lantbrukare nya möjligheter då marknaden för
grönsaker och baljväxter växer. Det har märkts bland
fältodlare av grönt, samt morötter och bönor, de senaste
åren. Särskilda grödor kan dock vara en stor utmaning
med vårt klimat. Många av de nya mer exotiska bönorna
måste man så tidigt och kräver frostfria nätter långt in på
hösten, då de inte mognar förrän i september-oktober.
Bönorna trivs också bäst i lätta jordar i varma lägen.
Än så länge är odling av exotiska bönor i Sverige därför inte
särskild utbredd. Ett exempel på hur denna typ av odling
kan utvecklas är Kanada, som gått från att ha en mycket
liten produktion av linser till att idag vara världens största
linsexportör.
Metoder som stimulerar fysiskt och psykiskt välmående
efterfrågas alltmer och det är något som den traditionella
hälso- och sjukvården har svårt att ge sina patienter. Det
är här som lantbrukarnas gårdar och dess omgivningar
kommer in och erbjuder djur, natur och stora ytor. Att
denna typ av omgivning bidrar till människors välmående
visar forskning inom miljöpsykologi från exempelvis
Sveriges Lantbruksuniversitet SLU i Alnarp.
Många lantbrukare ser idag grön omsorg och grön rehabilitering
som en möjlig modell för att utveckla sina gårdar.
Lantgårdar som metod för välbefinnande är inte unika
för Sverige. I flera länder i Europa drivs gårdar på landet
framgångsrikt med fokus på vård och omsorg.
Landshypotek
31
Trendrapport 2016

”Intresset för baljväxter har i
många år varit svagt, men nu är
det som att proppen har gått ur.”
Företagare i tiden
”Intresset för baljväxter ökar”
Lins- och bönodling på Fagraslätt
Sedan 2009 har Per Modig odlat bönor och linser på sin
gård Fagraslätt utanför Kristianstad. På åkrarna växer
sorter som kidney, borlotti, svarta linser samt traditionella
svenska bönor och ärtor.
Intresset för baljväxter har i många år varit svagt, men nu
är det som att proppen har gått ur. Enligt Per är marknaden
idag större än tillgången och bedömer att marknaden för
svenskodlade bönor är långt över tusen hektar.
En paket svarta puy-linser som är förpackade på Pers gård
kostar runt 100 kronor kilot. Många av de som äter bönor
är ofta beredda att betala lite mer, då de i många fall är
intresserade av att köpa ekologiskt och svenskodlat.
Hittills har det mesta av produktionen förpackats hemma
på gården och sålts under gårdens namn Fagraslätt. Med
Lantmännen i ryggen har Per stora förhoppningar om att
större grossister kommer att trycka på för att ersätta de
importerade bönorna och linserna med svenskodlade.
http://www.lantbruk.com/lantbruk/
bontrend-kan-oka-intresset-baljodling
KRAV-märkt på Källsprångs Gård
På Källsprångs Gård i närheten av Örebro har Mia och
Anders Östlund odlat ekologiskt i 25 år. På 35 hektar odlas
bland annat vitkål, morötter, potatis, palsternacka, spannmål,
hö och ensilage.
Istället för att bekämpa skadedjur och sjukdomar med gifter
är man på gården noga med att växla mellan växtslagen
samt flytta runt odlingarna. Ingen gröda odlas oftare än var
femte år på samma ställe.
Säsongen kommer igång i början av april när kålplantorna
sås inne i växthuset. Ungefär en månad senare är över
120,000 kålplantor redo att sättas ut på åkern. Morötter
och palsternacka sås direkt på åkern. Potatisen låter man
till att börja med ligga ljust några veckor så att den börjar få
groddar, för att därefter sättas i jorden.
Grönsakerna som skördas förvaras i gårdens eget kylrum
i väntan på leverans till butiker och kommuner, runtom i
Örebro län.
http://kallsprang.ekogardar.se/
Inspireras av fler företagsexempel på
www.landshypotek.se/gront-foretag
Landshypotek
32
Trendrapport 2016

7

Trend 7. Ny teknik, nytt företag
Den digitala revolutionen pågår. All världens information finns bara ett knapptryck bort. Samhällets
ekonomi förändras i grunden när information och kunskap kan färdas över jordklotet på ett ögonblick.
Det här märks genom att
• Allt är uppkopplat
• Branscher förändras
• Enklare och effektivare
I jord- och skogsbrukssektorn: Nya försäljningskanaler
Svenskt jord- och skogsbruk påverkas också i hög grad
av den teknologiska utvecklingen. Tendensen är att det
blir färre men större aktörer som producerar mer än
tidigare. Denna utveckling har blivit möjlig tack vare en
ökad användning av teknik och genom automatisering.
Främst nyttjas de nya tekniska lösningarna för att höja
kvaliteten på produktionen genom bland annat drönarövervakning,
precisionsodling och datainsamling i
animalieproduktionen.
Tekniken har tidigare främst använts för att se till att
farliga och tunga moment försvinner i arbetet. Nu har
man däremot tagit ytterligare ett kliv framåt på så sätt att
tekniken även främjar produktionsresultaten och skapar
konkurrensfördelar.
Den digitala tekniken öppnar också upp nya försäljningskanaler.
Via e-handel kan kunden beställa varor och även få
dem levererade till sig vid dörren. Livsmedel och andra jordbruksprodukter
kan på så sätt genom modern marknadsföring
och anpassade leveranslösningar utöka sin marknad
utan att behöva investera i kostsamma distributions- och
försäljningsnät.
För jord- och skogsbrukssektorn innebär detta ett ytterligare
närmande mellan lantbrukaren och konsumenten.
Mellanleden minskar i betydelse.
Ute på gårdarna
Enligt EU och FN beräknas livsmedelsbehovet öka med 70
procent till år 2050. Detta som ett resultat av befolkningsutvecklingen
och att människor i många fler länder kan och
vill äta betydligt mer.
För att dessa behov ska kunna tillfredsställas måste
effektiviteten bli bättre, dvs produktionen av livsmedel per
lantbruksyta måste öka. Det är här tekniken och digitaliseringen
kommer in och Sverige ligger långt fram i denna
utveckling.
Förarlösa flygplan har tillverkats av Smartplanes för att
kunna kartlägga klorofyllhalt. En helikopter som dokumenterar
dränering har tagits fram av Medins Maskin
och Gårdshjälp. Det är bara några exempel på teknisk
utveckling som nu används ute på svenska gårdar.
Digitaliseringen sker också ute på gårdarna. Tekniken
blir allt billigare och kan därmed användas av allt fler. Det
handlar om allt från övervakning av mjölkning till precisionsinstrument
vid skörd eller skogsbruk. Allt fler utnyttjar
den moderna informationsteknikens möjligheter till att
förbättra sin produktion, öka lönsamheten och hitta nya
försäljningskanaler. Det finns exempel där användandet
av insatsvaror sänkts med 30 procent med precision och
optimering genom GPS-tekniken.
Landshypotek
35
Trendrapport 2016

Exempel - Företag i tiden
”Odlingen effektiviseras”
GPS på fälten
Lantbrukaren Henrik Stadig medverkar i ett projekt där
GPS används för att läsa av odlingsfält. Med hjälp av
GPS:en och ett dataprogram som SLU arbetat fram går det
att se hur tät växtligheten är och därigenom kunna bedöma
var och hur mycket gödning som ska användas på olika
delar av ett fält. Tidigare har samma mängd gödning spritts
överallt. På så sätt effektiviseras odlingen och produktionen
har möjlighet att öka.
http://www.nyteknik.se/opinion/
nya-innovationer-maste-lyfta-jordbruket-6400259
Heads Up Display
Heads Up Display (HUD) är en teknisk lösning för skogsbruket
som innebär att föraren av en skogsmaskin får
bättre information inne i styrhytten. Det leder till ett mer
effektivt arbete och att produktionen ökar. Det svensknorska
företaget Optea AB har i samarbete med Skogfors
och branschen tagit fram den tekniska lösningen.
http://www.lantbruk.com/skog/
ny-teknik-kan-gora-striden-lattare-i-skogen
Inspireras av fler företagsexempel på
www.landshypotek.se/gront-foretag
Landshypotek
36
Trendrapport 2016

”En chans för gårdarna,
en chans för Sverige”
Slutord från Landshypotek Bank
”Jord- och skogsbruk är näringar i tiden”, inleds denna
Trendrapport. Så känns det inte alltid när vi möter
diskussion och rubriker om mjölkkriser, sviktande svensk
självförsörjning, färre lantbruksföretagare och svårigheter
med nyrekrytering och generationsskiften.
Samtidigt är det mycket av den positiva känslan vi på
Landshypotek Bank, som är jord- och skogsbrukets bank,
möter när vi finansierar satsningar på gårdar. Förra året
finansierade vi satsningar på 8 miljarder. Bakom varje krona
i de miljarderna finns en stark drivkraft och ambition bland
våra företagare om att göra något bättre - och då ofta bättre
för någon annan. Det handlar om produkter, tjänster, miljön
eller en upplevelse som blir lite bättre, för någon annan.
Jord- och skogsbrukare ser ofta nya möjligheter och ser
också möjligheter i den tid vi lever i. När vi i vår tid pratar om
hållbarhet, det äkta och naturliga, så är givetvis svenska
jord- och skogsbruksföretagare de som allra bäst kan
möta intresset. Det ligger i själva företagandet. Jord- och
skogsbruket har dessutom nu kommit närmare kund och
många företagare ser möjligheter att klättra i värdekedjan.
Jord- och skogsbrukare har en stark tradition av att
vara påhittiga för verksamheten på gården. Den påhittigheten
måste också sträcka sig till marknaden, oavsett om
företagaren väljer att bli större, stå på flera ben eller nischa
sig hårt.
Utmaningen, som vi försöker bidra till att stärka våra
kunder med, är att ytterligare utmejsla den företagsstrategiska
idén i verksamheten. Det handlar om aktiva
val för företaget. Vi på Landshypotek Bank har bl.a.
engagerat oss i Kompetenscentrum för företagsledning
vid SLU. Omvärldsorientering är också en naturlig del av
företagandet.
Näringar i tiden skapar med rätt förutsättningar guld och
gröna skogar åt fler. Man slås i läsningen av exemplen i
Trendrapport 2016 av det starka engagemang, den vilja
och det driv som finns bland svenska jord- och skogsbrukare.
Med det finns också en potential för Sverige
att växa, med sysselsättning, företagsamhet och bättre
livsmiljö. Trendrapport 2016 borde därmed också kunna
vara en inspirationskälla även för politiker. Frågan de kan
ställa sig - när vi ser att möjligheterna finns i vår tid och så
många företagare drivs av en vilja ta vara på möjligheterna
- är hur ger vi företagarna inom gröna näringarna än bättre
förutsättningar?
”Näringar i tiden skapar
med rätt förutsättningar
guld och gröna skogar
åt fler.”
Vi har världens miljömässigt bästa jord- och skogsbruk, vi
har mark och dessutom bra mark för odling, vi har världens
bästa djurhållning. Ändå låter vi andra länder producera
huvuddelen av maten på tallriken. Trendrapporten 2016
pekar på många möjligheter, men jord- och skogsbruksföretagarna
kan inte slåss ensamma. Politiker och politiska
beslut behöver bidra till än bättre förutsättningar. Varför
ska vi låta möjligheterna för Sverige gå oss förbi?
Margareta Lindahl
Rörelsechef på Landshypotek Bank
Rapporten är framtagen av Landshypotek Bank och Andreasson Public Relations 2016.
Layout: Brand Club
Landshypotek
37
Trendrapport 2016

Källor
Bioenergiportalen, http://www.bioenergiportalen.se/?p=1416
Tidningen Republic, 150111 http://tidningenrepublic.se/krokshult-jordbrukets-revolutionarer http://www.stackvallen.se/intro/
Jordbruksaktuellt 151209, http://www.ja.se/artikel/49166/sanna-entreprenorer-inom-kott-och-chark.html
Britta & Lennarts Nära Kött, http://knappingsborg.se/butik/deli/britta-lennarts-nara-kott/
KRAV, http://www.krav.se/ekologiskt-och-narproducerat
Bondens egen marknad, http://www.bondensegen.com/show_news.php?ID=36
LRF - De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014, http://www.lrf.se/globalassets/dokument/foretagande/omvarldsbevakning/
dgna_2014.pdf
Naturskyddsföreningen 151123, http://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2015-5/agodela-den-nya-ekonomin
Jordbruksaktuellt 160124, http://www.ja.se/artikel/49456/snart-blir-det-gardsmjolk--i-torsby.html
Grinda Gårdsglass, http://www.grindagardsglass.se/
Jordbruksverket – Hållbar köttkonsumtion, Vad är det? Hur når vi dit? 2013, http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/
trycksaker/Pdf_rapporter/ra13_1.pdf
Avfall Sverige, http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/roetning/biogoedsel/
Krav Sverige, Marknadsrapport 2015, http://www.krav.se/marknadsrapport-2015/bonder
Sveriges Radio 120119, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4916172
Östgöta Mjölk, http://www.ostgotamjolk.se/kvalitet.asp
Land 130429, http://www.lantbruk.com/lantbruk/biogodsel-allt-mer-populart
Svenska Dagbladet 150712, http://www.svd.se/stordrift-vagen-ur-mjolkkrisen
Svedjans Ost, http://www.svedjanost.se/
Gunnarshögs Gård, http://www.gunnarshog.se/
Insikter #7 2030: Framtiden är grön, http://www.macklean.se/Insikter/insikter-7/
Jordbruksverket http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/handelsstatistikochnormer/exportochimportavjordbruksvarorochlivsmedel.4.5125de613acf69a0f68000819.htm
Livsmedelsföretagen, http://www.livsmedelsforetagen.se/branschfakta/export/
Västerbottensost, http://vasterbottensost.com/
Blekinge Skorp, http://www.blekingeskorp.se/historik.htm
Land 140903, http://www.lantbruk.com/lantbruk/bontrend-kan-oka-intresset-baljodling
Källsprångs Gård, http://kallsprang.ekogardar.se/
Ny Teknik 140305, http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3809660.ece
Tidningen Land 130530, http://www.lantbruk.com/skog/ny-teknik-kan-gora-striden-lattare-i-skogen
Värnamo tidning 150807, http://www.vn.se/article/datorer-och-satellitbilder-som-styr-lantbruket/
Landshypotek
39
Trendrapport 2016