Trendrapport 2016

Recommendations

Info

Att odla KRAV-märkt har ökat kraftigt i Sverige på senare år. År 2014 ökade försäljningen av KRAV-märkta livsmedel med 38 procent. Totalt är 13 procent av den svenska jordbruksmarken Krav-certifierad. KRAV-märkning betyder att grödorna odlas utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, inte heller GMO. Märkningen betyder även ett krav på djurskydd som går längre än EU:s standard för ekologisk produktion. Att bruka jord och ha djur har miljöpåverkan. Läckage av främst kväve och fosfor har historiskt bidragit till övergödning av sjöar och vattendrag. Jord- och skogsbruket har länge arbetat med detta, bland annat inom näringens projekt ”Greppa näringen” som minskar miljöpåverkan och genom att utvinna biogas från olika typer av organiskt avfall. Ett substitut till konstgödsel är biogödsel, en produkt som bildas efter utvinning av biogas. Med det används organiskt avfall från diverse verksamheter, t.ex. från restauranger, processvatten från livsmedelsindustrin eller stallgödsel från djurbesättningar, som innehåller mycket energi och växtnäring. Energin i avfallet övergår sedan till biogas via en process som kallas rötning. I och med att biogasprocessen sker i slutna rötkammare stannar den önskade växtnäringen kvar i den rötade slutprodukten, som då blir biogödsel. Exempel - Företagare i tiden ”Ingen regnskogsskövling” Mats vägrar brasiliansk soja I Sverige arbetar många gårdar med djuruppfödning på att bryta beroendet av importerad soja. Den används ofta vid utfordring av gris, kyckling och nötkreatur. Arbetet har resulterat i ett uppsving för svenska proteingrödor och märks tydligt på odlingen av åkerböna, som de senaste fem åren har mer än fördubblats. Ett konsumentintresse tillsammans med ett fokus på miljön har bidragit till att jordbrukare ser vegetabiliska proteinkällor som ett möjligt alternativ. Detta innebär i sin tur att specialodling av olika sorters bönor och ärtor kan bli mer intressant framöver. En av de djuruppfödare som valt att ersätta brasiliansk soja i djurfodret med inhemska proteinfoder är Mats Jonasson på gården Kättestad i Östergötland. Efter att Mats mer och mer satt sig in i Brasiliens produktion av soja kände han att det var dags att ta ställning och bytte ut den mot svenskodlad raps, åkerböna och ärtor. Brasiliansk soja produceras med hjälp av livsfarliga bekämpningsmedel och genom regnskogsskövling. Ju mer Mats fick veta om tillvägagångssättet desto mer chockerad blev han. Mats är nöjd med sitt beslut och korna mjölkar minst lika bra som innan. Tillsammans med två andra gårdar har han startat projektet och de beräknar att de på detta vis skonar hela 500 hektar regnskog om året. Dock är det en lång väg att vandra innan det går att ersätta den brasilianska sojan i svenskt djurfoder helt. 250 000 ton soja om året används fortfarande av svenska mjölkbönder samt gris- och kycklinguppfödare. Mest från Brasilien. Men enligt Mats Jonasson finns ingen väg tillbaka. Han menar att han är så pass upplyst idag att han skulle kunna fortsätta av rent ideologiska skäl. http://sverigesradio.se/sida/artikel. aspx?programid=83&artikel=4916172 Biogödsel på Trojenborg Jan Andersson på gården Trojenborg utanför Mantorp är en av många lantbrukare i Östergötland som valt att delvis använda sig av biogödsel. För två år sedan byggde Jan en brunn på 4 200 kubikmeter där han sedan dess förvarat rötrester från biogasanläggningen i Linköping. Biogödseln täcker idag ungefär halva gårdens behov. 400 hektar spannmålsodling ryms på Trojenborg. Jan menar att tack vare biogödseln har gården minskat användningen av konstgödsel med två tredjedelar. Jan tycker att det är viktigt att man som lantbrukare är en del av kretsloppet, samtidigt som han fascineras över hur man med hjälp avfall kan få ut en bra produkt till jordbruket. – Det är lättflytande, nästan som vatten. Ammoniumkvävet är lättlösligt och tas upp väldigt fort av växterna. Det syns nästan på några dagar hur grödan ändrar färg, säger Jan Andersson. http://www.lantbruk.com/lantbruk/ biogodsel-allt-mer-populart Inspireras av fler företagsexempel på www.landshypotek.se/gront-foretag Landshypotek 20 <strong>Trendrapport</strong> <strong>2016</strong>
Krav-certifierad 13 % 38 % ökade försäljningen av KRAV-märkta livsmedel med år 2014. Total svensk jordbruksmark
Page 1 and 2: Trendrapport 2016 Vi äter som vi v
Page 3 and 4: Vår mark har genom mänsklighetens
Page 6 and 7: Sju trender i vår tid Vi har i Tre
Page 8 and 9: Kort om trenderna Samhällstrend F
Page 10 and 11: 1
Page 12: När lantbrukare vänder sig till m
Page 15: Trend 2. Jakten på autenticitet oc
Page 18 and 19: 3
Page 22 and 23: 4
Page 24: Ute på gårdarna För att kunna ö
Page 27: Trend 5. Världen för våra fötte
Page 30 and 31: 6
Page 32: ”Intresset för baljväxter har i
Page 35 and 36: Trend 7. Ny teknik, nytt företag D
Page 37: ”En chans för gårdarna, en chan

Trendrapport 2016

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?