skolbladet - Sundsvall

Informations- och personaltidning för anställda vid Barn- och utbildningsförvaltningen, Sundsvalls kommun nr 2-2008 

skolbladet 

Höglundaskolan 

i fokus 

Ny förskola tar form 

Gymnasieskolan satsar 

på nya inriktningar 

Praktisk IT-kompetens med PIM

Foto: Malte Larsson 

Redaktörens rader 

Välkomna till ett nytt nummer av Skolbladet! I förra numret fanns ett reportage om 

Bergsåkers skola och när tidningen redan var tryckt upptäckte vi att det bara fanns 

pojkar på fotona. Naturligtvis går det också flickor på Bergsåker skola och självklart 

hade vi fotograferat dem, men när vi satte ihop layouten blev det en miss. 

När vi planerar ett nummer av Skolbladet brukar vi försöka ta hänsyn till 

att det ska finnas med något från förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. 

Vi brukar söka teman utifrån förvaltningsledningens ”prioriterade områden” 

(genus, språkinlärning och elevinflytande). Vi vill variera så att inte 

samma personer, platser och teman ska upprepas. Vi försöker också ha 

balans när det gäller genus och etniskt ursprung. Det var alltså inte något 

medvetet bortval av foton, utan ett misstag. Vi ber särskilt flickorna på 

Bersåkers skola om ursäkt för detta och kommer i fortsättningen att 

vara mycket noggranna. Nedan finns ett foto som verkligen representerar 

Bergsåkers skola; glada tjejer och killar som tycker om musik! 

innehåll 


– trivsel och lärande 

går hand i hand 4 

Gymnasieskolan satsar 

på nya program 9 

Södra bergets förskola 

tar form 10 

PIM – praktisk IToch 

mediekompetens 12 

Tre röster om PIM 14 

Skoldatatek Sundsvall 

underlättar lärandet 16 

Samverkan 

förskola - socialtjänst 18 

Ulla-Lena Fransson 

om praktik och teori 20 

 

Foto: Pia Åkerström 

I det här numret besöker vi Höglundaskolan som har en profil som 

heter HELA JAG – hälsa, trivsel och lärande. Vi ger dig också en förhandstitt 

på fasadskissen till Södra bergets förskola, som kommer att 

börja byggas snart. Om du inte hört talas om PIM får du chansen i det här numret. 

Skoldatateket är ett mycket lyckat projekt som drivs av AV Media för elever med inlärningsproblem. 

På Katrinelunds skola finns ett lyckat exempel. I porträttet möter du en 

intressant och engagerad pedagog, Ulla-Lena Fransson. 

Till sist ett litet guldkorn. Hemma har vi en klädkammare och där hänger en stor spegel. 

Den sjuårige sonen speglar sig i den och frågar: 

– Mamma, varför har du en spegel härinne 

– Jo, det kan ju vara bra om man vill prova kläderna så man ser hur det ser ut, svarar jag. 

– Jaha, men har du inte provat dom innan du köpte dem 

Tips & synpunkter till: pia.akerstrom@sundsvall.se 

tel 060-19 14 82 

skolbladet 

Informations- och personaltidning för 

anställda vid Sundsvalls kommuns skolor 

Barn- och utbildningskontoret 

Sundsvalls kommun 

Norrmalmsgatan 4 

851 85 Sundsvall 

Redaktör Pia Åkerström 

tel 19 14 82 

pia.akerstrom@sundsvall.se 

Ansvarig 

utgivare Christin Strömberg 

Redaktionskommitté 

Staffan Sjölund 

Kenneth Steiner 

Ann-Britt Sörensen 

Produktion Fryklunds 

Tryck Tryckeribolaget, Sundsvall 

Omslagsbild Elever vid Höglundaskolan. 


Skolbladet finns också på 

www.skola.sundsvall.se

Håll liv i lusten 

att lära och att klara uppgifter 

allt eftersom förutsättningarna förändras 

ledare 

Skolfrågorna är högt uppe på dagordningen. 

Har intresset för skolfrågor 

någonsin varit större 

Konferensen ”Världens bästa regionala utbildningssystem” 

ägde rum i början av april 

och huvudbudskapet var skolans enorma betydelse 

för regionens fortsatta utveckling, allt 

från förskola t o m universiteten och andra 

högre utbildningar, för att göra det nödvändiga 

ständiga lärandet på arbetsplatser möjligt. 

Vi var många från Sundsvalls skolor som 

deltog, flera visade konkreta exempel från 

sin skola, och jag gissar att vi alla åkte hem 

fyllda av insikter om vilka möjligheter vi har 

att ta vara på. 

Förändringar och omställningar 

I lokalpressen kan man läsa att skolministern 

varit på besök, en ny gymnasieutredning har 

presenterats, de fackliga organisationerna uttrycker 

stor oro för övertalighet inför hösten, 

fler vill starta friskola i Sundsvall och föräldrar 

och elever på Alnön vill att Vibackeskolan 

ska fortsätta vara en bra skola för öns elever 

och protesterar inför de förändringar som nu 

behövs för att anpassa verksamheten. 

Liknande omställningar sker på flera 

skolor för att anpassa kostnaderna till antalet 

elever. Jag litar på att varje rektor gjort en 

bra bedömning utifrån sina elever och det är 

min förhoppning att vi nu gemensamt kan 

ta hand om situationen med att 90 tjänster 

idag är oplacerade, på ett så konstruktivt och 

långsiktigt hållbart sätt som möjligt. Vi kommer 

ju att även fortsättningsvis ständigt behöva 

nya medarbetare 

Allt detta ackompanjeras på ledarsidorna 

och av insändare. 

Ta tillvara intresset! 

Intresset för skola är stort, och nu är det upp 

till oss att använda det på ett framgångsrikt 

sätt. 

Trots oron kring tjänsterna, ska vi hela 

tiden ha en verksamhet av god kvalitet för de 

barn som nu går i skolan. Det har de rätt till, 

och deras tid går inte i repris! 

Förändringar är tillåtna 

Uppenbarligen finns det fortfarande behov 

av fler sätt att bedriva skola i Sundsvall, om 

man ser till friskoleansökningarna. Jag hör 

alltför ofta att man inte får förändra arbetssättet 

inom skolan, ett skäl t ex för anställda 

som ansöker om att få starta sin egen skola. 

De lockas av att få jobba på en skola där alla 

har en gemensam uppfattning och alla vill 

jobba för att utveckla och utvecklas tillsammans. 

Men samma sak är alldleles tillåtet inom 

de kommunala skolorna. Vi i förvaltningsledningen 

vill se att ni bedriver en aktiv skolutveckling 

på alla skolor och utarbetar arbetsformer 

som tar vara på elevernas förutsättningar 

och intressen, och verkligen gynnar 

lusten att lära. Om det sedan går att göra förändringarna 

handlar mycket om hur tillåtande 

ni är mot varandra på din skola. Det 

kanske är där man inte får förändra. 

Nu vill ju inte jag tro att det är på det 

viset, men kan jag vara säker 

Rätt inställning behövs 

Konferensen ”Världens bästa utbildningssystem” 

gjorde det helt klart att förutom att 

ha baskunskaper och kunna läsa, skriva och 

räkna, så behöver alla barn och elever ha med 

sig ”rätt inställning” när de lämnar skolan. 

Arbetslivet förutsätter ett ständigt lärande, 

därför behövs en outtömlig lust att lära, och 

att klara nya uppgifter allteftersom förutsättningarna 

förändras. Och det kommer de att 

göra hela livet! 

Är din inställning en bra förebild 

För visst håller du också liv i lusten att 

lära och att klara uppgifter allt eftersom förutsättningarna 

förändras. Det är ju själva 

livsnerven! 

Christin Strömberg 

Skoldirektör 

Foto: Malte Larsson


Trivsel och lärande går hand i hand 


 

Höglundaskolan förenar den lilla skolans möjligheter med den stora skolans 

resurser. 

I arbetslagen bedriver man det dagliga arbetet självständigt – med 

frihet under ansvar. Lokalerna disponeras så att man får känslan av att 

det är flera små skolor inom Höglundaskolans väggar. Trots det är ”viandan” 

och gemenskapen stark. Skolans profil, ”Hela jag”, genomsyrar all 

verksamhet och utgör det sammanhållande kittet. 

I år fyller Höglundaskolan 80 år. Det är en respektfullt samarbete mellan alla skolans 

pigg och stilig 80-åring. Ansiktslyftet som parter ska stå i högsätet.” 

gjordes för drygt tio år sedan var förstås 

välbehövligt. Resultatet blev en öppen, ljus Attraktiv skola 

och smakfullt inredd skola. Idag finns här Thomas Wiman och Ulla-Carin Åslund 

drygt 550 elever i år 6-9 samt grundsärskola, 

ett 50-tal pedagoger och ett 20-tal arbetet vid en skola som är attraktiv – allt 

Andersson är skolans rektorer. De leder 

övriga medarbetare, som arbetar utifrån fler elever söker sig till Höglunda från 

visionen ”… en skola i tiden för framtiden. 

Där en god miljö för lärande och ett – Vi har långsiktigt och medvetet 

andra håll i kommunen. 

jobbat 

för att skapa en god miljö för lärande, 

berättar Thomas. 

– Vi är dessutom duktiga på att marknadsföra 

oss på olika sätt, tillägger Ulla- 

Carin. Vi bjuder in till ”Öppet Hus” varje 

år, vi har utarbetat en broschyr som beskriver 

vår skola, vi tar tillvara alla tillfällen att 

berätta om vår fina skola. Lärare här på 

skolan brukar också bli inbjudna att medverka 

vid olika konferenser för att berätta 

om hur de arbetar. Det bidrar också till att 

Höglundaskolan låter höra talas om sig i 

många olika sammanhang. 

Hela jag 

Grunden som Höglundaskolan bygger sin 

verksamhet på utgörs av profilen ”Hela 

jag”, som står för hälsa, trivsel och lärande. 

”Hela jag” utgör det gemensamma förhål-

lningssättet och helhetstänkandet kring 

skolans uppdrag. 

Profilen har funnits länge och präglar 

idag hela verksamheten. 

– ”Hela jag” rymmer mycket, allt från 

fruktförsäljning på biblioteket till kamratstödjande 

verksamhet, trivsam miljö och 

olika gemensamma aktiviteter bland annat 

kring värdegrundsarbetet, beskriver Ulla- 

Carin. 

Målet med ”Hela jag-profilen” är en 

god lärande miljö, så väl fysisk som psykisk, 

en trygg skola där eleverna utvecklas 

till hela människor i en vacker och trivsam 

arbetsmiljö. 

Självständiga arbetslag 

Arbetet på skolan bedrivs i arbetslag. Varje 

arbetslag består av cirka 100 elever och 

åtta-tio pedagoger. 

Arbetslagen förväntas agera utifrån sin 

samlade pedagogiska kompetens och ekonomiska 

resurs så att eleverna når sina mål. 

I praktiken innebär det att skolans fem 

arbetslag arbetar på lite olika sätt. 

Rektorerna och företrädarna för 

arbetslagen, de kallas för studieledare på 

Höglundaskolan, träffas regelbundet för 

uppdatering och avstämning av arbetet. 

Arbetslagen har sina veckoträffar och 

anteckningar från deras möten har alla 

möjlighet att ta del av. 

– Eftersom arbetslagen jobbar så pass 

självständigt är det viktigt att det avsätts 

tid att dela med sig av erfarenheter och att 

lära av varandra, menar Ulla-Carin. 

Både Ulla-Carin och Thomas har stor 

tillit till skolans pedagoger. 

– Vi har väldigt engagerade och duktiga 

medarbetare. De är nyfikna och modiga 

och vill gärna vara med och utveckla och 

förbättra verksamheten. 

Ulla-Carin Åslund Andersson och Thomas Wiman 

är Höglundaskolans rektorer. 

– Här blir det aldrig diskussioner om vi 

ska göra något. Diskussionerna handlar i 

stället om hur vi ska göra det och hur vi ska 

lösa det, berättar Thomas. 

Korsbefruktning 

Det är högt till tak, på flera sätt, på Höglundaskolan. 

Viljan att utveckla arbetssätt 

och arbetsformer är stor. Organisationen 

med arbetslag bidrar många gånger till 

gränsöverskridanden och korsbefruktningar. 

Till exempel samverkar ämnena 

bild och slöjd i ett gemensamt projekt för 

att utveckla arbetsmetod och innehåll. 

Janne Fors är slöjdlärare och studieledare i 

ett arbetslag med år 8 och 9-elever. 

– Det är egentligen bara tiden som 

begränsar oss, menar han. Tillsammans 

med kollegan Carina Jading går han nu 

en designutbildning för att bättre kunna 

vidareutveckla det påbörjade bild- och 

slöjdprojektet. 

– Känner man trygghet kan man ta ut 


svängarna, konstaterar Britt Mattsson som 

är matte- och no-lärare samt studieledare 

för ett av arbetslagen. 

I hennes arbetslag, som består av elever 

i år 8 och 9, arbetar man väldigt projektinriktat. 

–Ansvar, samarbete och kreativitet är 

våra övergripande mål, berättar Britt. 

Tydliga mål 

Britt berättar att arbetslaget ofta diskuterar 

balansgången mellan projektarbete och 

ämnesstudier. 

– I vårt uppdrag ingår ju även att bedöma 

elevernas ämneskunskaper, så därför gäller 

det att hitta ett varierat arbetssätt där både 

ämnesstudier och projektarbeten ryms, 

menar Britt och pekar på betydelsen av att 

vara tydlig med vad som är kunskapsmål 

och vad som är sociala mål. 

Carina Jading, textilslöjdslärare, är 

engagerad i frågor som rör just kunskapsutveckling, 

måluppfyllelse och bedöm-


ning. Hon har medverkat i arbetet med att 

ta fram ett gemensamt bedömnings- och 

dokumentationsverktyg. 

– Syftet är att kvalitetssäkra, och på 

sikt också kvalitetshöja, bedömningarna 

av elevernas arbetsinsatser. För att klara 

det måste vi ha en gemensam plattform, 

ett gemensamt språk så att vi benämner 

saker enhetligt här på skolan. Därför har vi 

till att börja med tagit fram gemensamma 

målformuleringar och betygskriterier, 

berättar Carina. 

– För att göra målen mer konkreta och 

begripliga för eleverna kommer vi också att 

visa dem goda exempel på arbeten för de 

olika betygsstegen, förklarar hon. 

Variera schemat 

Även om det praktiska arbetet ser lite olika 

ut i arbetslagen, så går det inte att avläsa 

några uppenbara skillnader i resultat, det 

vill säga i måluppfyllelse, enligt Thomas 

Wiman. 

– Det är så många fler faktorer än enbart 

arbetssätt som spelar roll för resultatet, 

menar han och tillägger att det är snarare 

en kvantitetsskillnad än en kvalitetsskillnad 

mellan arbetslagen och deras arbetssätt. 

Arbetslagen ägnar helt enkelt olika 

mycket tid åt olika saker. 

– Hur vi bedriver arbetet med eleverna 

beror även på vad vi gör, berättar 

Erika Krantz, matte och no-lärare i år 6-7. 

Eftersom vi själva lägger upp arbetet inom 

arbetslaget finns möjlighet att till viss del 

variera schemat och till exempel arbeta i 

längre pass när eleverna behöver det eller 

vill det. 

 

Maten, miljön och gästerna står i fokus 

för skolrestaurangens personal – allt i 

linje med Höglundaskolans grundtanke, 

att trivsel och lärande går hand i hand. 

Satsat på många vuxna 

På Höglundaskolan har man ett hälsoteam 

som arbetslaget kan ta hjälp av när en elev 

behöver särskilt stöd. I teamet ingår speciallärare- 

och pedagoger, beteendevetare,

Trivsam miljö och utrymmen för gemensamma aktiviteter spelar viktig roll i skolans profil ”Hela jag”. Därför betyder biblioteket, lugna rummet, skolrestaurangen 

och slöjdsalarna mycket för verksamheten. 


skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, 

Grundsärskolan 

Grundsärskolan jobbar åldersintegre- 

fritidspedagog och rektorer. Med hjälp av 

Mitt i Höglundaskolan huserar grundsär- 

rat, men uppdelat i tre grundgrupperingar. 

teamet tas en plan fram för varje elev som 

skolan. Här finns cirka 30 elever i år 6-10, 

Varje grupp har ett eget hemarbetsrum, där 

behöver stöd och det fortsatta arbetet med 

fyra lärare med specialpedagog- eller spe- 

varje elev har sin egen arbetsplats ordnad 

eleven styrs av denna elevhälsoplan. 

ciallärarutbildning och tre elevassistenter. 

på det sätt som passar individen bäst. 

Skolan har fyra speciallärare/-pedago- 

Agneta Jonsson är grundsärskolans sam- 

ger, motsvarande 3,5 tjänster. De utgör en 

ordnare. 

Tränar förändring 

informell grupp och jobbar nära arbetsla- 

– Placeringen av grundsärskolan, mitt 

Enligt ett rullande schema flyttar pedago- 

gen. Speciallärarna ansvarar också för en 

i skolan, gör att vi blir en naturlig del i 

gerna mellan grupperna. 

liten undervisningsgrupp, ”Lyftet”, som 

verksamheten. Det är bra för alla, både för 

– Man arbetar i en grupp i tre veckor, 

finns för dem som behöver särskilt stöd i 

grundsärskolans elever och skolans övriga 

sedan byter vi lärare plats med varandra 

ett eller flera ämnen. 

elever, menar Agneta. 

och arbetar i nästa grupp i tre veckor, för- 

– Vi är välrustade vad gäller personal, 

Det finns fönster i korridoren in mot 

klarar Maria Nyberg. 

tycker Thomas. Men det är ett medvetet 

grundsärskolans klassrum, något som 

– Vi märker att våra pedagogiska dis- 

val. Vi har satsat på att ha många vuxna 

bidrar till att avdramatisera grundsärsko- 

kussioner blir mycket bättre med det här 

bland eleverna och då kanske antalet dato- 

lan. Alla kan se att klassrummen ser helt 

arbetssättet. Nu lär vi känna alla elever och 

rer är lite färre på Höglundaskolan jämfört 

vanliga ut och att eleverna sitter där och 

vi vet hur grupperna fungerar och därför 

med andra skolor. 

arbetar precis som vilka elever som helst. 

kan vi bidra bättre och effektivare till elev-

ernas utveckling. Det är också mer utvecklande 

för våra elever att möta fler vuxna 

och upptäcka att det går att arbeta på olika 

sätt. Det är helt enkelt ett bra sätt att träna 

på förändringar, säger Maria. 

Elevassistenterna flyttar dock inte 

mellan grupperna. De utgör alltid en fast 

punkt i hemarbetsrummet. 

Med lärarnas rotering mellan de olika 

grupperna följer förstås en omfattande 

överlämningsprocedur. Allt dokumenteras 

och sammanställs i skriftliga överlämningar. 

– Det är tidskrävande, erkänner Maria. 

Men det är värt att lägga ner den tiden, fördelarna 

med rotationssystemet överväger. 

Lugna rummet, biblioteket och skolrestaurangen 

är något av skolans stoltheter. 

Det förstår man eftersom både elever och 

lärare på skolan för dessa lokaler på tal när 

man pratar om Höglundaskolan. 

Lugna rummet har skapats som ett 

komplement till klassrummen. Det ligger 

avskilt och är skönt möblerat med fåtöljer 

och kuddar. Här kan den lilla gruppen dra 

sig undan för samtal och reflektion. Det är 

hit man går när det till exempel är dags för 

”kill- och tjejsnacksgrupper”. 

Biblioteket används av alla – både till 

nytta och nöje. Här sitter det praktiskt 

taget alltid elever och läser eller arbetar. 

Här kan man köpa frukt, ta det lugnt en 

stund och låna böcker förstås. I biblioteket 

ställs också många elevarbeten ut, så att 

alla kan ta del av vad som görs på skolan. 

Skolrestaurangen är verkligen som en 

restaurang, där personalen månar om så 

väl maten som miljön som gästerna. Det 

är ljust och vackert, med blommor eller 

annan utsmyckning på de runda borden 

– allt i linje med Höglundaskolans grundtanke, 

att trivsel och lärande går hand i 

hand. 

Hur är det på er förskola/skola Vilka tankar 

har ni kring verksamheten Hur jobbar ni 

och hur går det 

Hör gärna av er till Skolbladet så kan vi 

sprida goda exempel. 

Telefonnumret finns på sidan 2. 

 

Pedagoger på Höglundaskolan. Från vänster Britt Mattsson, Carina Jading, Thomas Wiman, Agneta Jonsson, Jan Fors, Ulla-Carin Åslund Andersson, Maria 

Nyberg och Erika Krantz. 

Foto: Pia Åkerström

Gymnasieskolan satsar på 

nya program och inriktningar 

Från och med höstterminen erbjuder Sundsvalls gymnasium 

flera nya program. Ambitionen är att erbjuda breda 

ingångar till program och en kursstruktur som gör att 

eleverna på ett flexibelt sätt kan sätta samman ett utbildningsinnehåll 

som svarar mot var och ens önskemål under 

gymnasietiden. 

Fordonsprogrammet 

inriktning reservdel 

Fordonsprogrammet lanserar en ny inriktning 

inom reservdelar. Erfarenheten visar 

att elever som gått fordonsprogrammet fått 

jobb inom reservdelshantering. I samråd 

med branschen anses också att en inriktning 

inom reservdelar har ett behov att 

fylla. 

Första året kommer att vara gemensamt 

för hela fordonsprogrammet. Inriktningen 

påbörjas sedan år två. 

Hantverksprogrammet 

inriktning hälsa stil design 

Ytterligare en kreativ utbildning startar inom 

ramen för hantverksprogrammet. Programmet 

vänder sig till dem med känsla för 

färg och form, intresse för stil och hälsa och 

som drömmer om att jobba som till exempel 

hälsocoach, smyckesdesigner, stylist eller 

makeupartist. 

Under det första året arbetar eleverna 

med olika områden för att därefter rikta in 

sig mot sitt specialintresse. 15 veckor av utbildningstiden 

är arbetsplatsförlagd med 

yrkeskunniga handledare. I utbildningen 

ingår också bland annat marknadsföring, 

kommunikation, försäljning och service. 

Handelsprogrammet 

inriktning turism 

Handelsprogrammet erbjuder ett specialutformat 

program, HP Turism, som ska 

ge kunskaper och god grund för att arbeta 

inom området turism och resor. Teoretiska 

studier kommer att varvas med studiebesök 

och praktik. 

Arbetet vid programmet planeras och 

utvärderas inom ramen för en partssammansatt 

styrgrupp med representanter från 

bransch, skola och naturligtvis elever. 

Ledarskapsprogrammet 

Ledarskapsprogrammet är ett specialutformat, 

studieförberedande program som ger 

en bra grundutbildning inom ledarskap 

och människors utveckling. 

Olika former av ledarskap och samarbetsförmåga 

tränas aktivt under utbildningen, 

som också innehåller APL, arbetsplatsförlagt 

lärande. 

Hantverksprogrammet 

inriktning frisör 

Förutom hantverkskunskaper ingår bland 

annat marknadsföring, ekonomi och kundrelationer 

i utbildningen. 15 veckor av utbildningstiden 

kommer att vara förlagd på 

företag, hos yrkeskunniga handledare. 

Efter utbildningen kan eleven ge sig ut 

på arbetsmarknaden och satsa mot gesällbrev 

eller fortsätta läsa på högskola, universitet 

eller kvalificerad yrkesutbildning. 

Samhällsvetenskapsprogrammet 

inriktning juridik 

Samhällsvetenskapsprogrammet får en ny 

inriktning – juridik. Det är ett studieförberedande 

program för vidare studier inom 

juridik, men som även ger särskild behörighet 

till många andra högskoleutbildningar.

Elisabet Tallving, projektledare på fastighetskontoret, Hans Ekman och Pia von Schmalansee, båda från barn- och utbildningsförvaltningen, ingår i projektgruppen 

som planerar bygget av och verksamheten vid Södra bergets förskola. 


Södra bergets förskola tar form 

10 

Planerna börjar ta form för den 

nya förskolan vid foten av Södra 

berget. Nästa år kommer det att 

finnas 70-75 förskoleplatser här. 

För den oinvigde ser det idag mest ut som 

oländig terräng. Men Pia von Schmalansee 

och Hans Ekman från barn- och utbildningsförvaltningen 

ser något annat: 

– En stimulerande, inspirerande och 

bra miljö för så väl barn som vuxna. 

Stort behov 

När det aktuella området, mitt emot Södra 

bergets företagsby (före detta LV5), detaljplanerades 

reserverade kommunen mark 

för en förskola. 

– Behovet av förskoleplatser är stort på 

Södermalm, här bor många barnfamiljer, 

berättar Hans Ekman som ingår i projektets 

styrgrupp. 

Lärdom och inspiration 

Just nu håller han och de andra i projektgruppen 

på att vrida och vända på arkitektens 

skisser. 

– Det gäller till exempel att placera 

byggnaden på ett bra sätt på tomten och 

att fastställa vilka lokaler och funktioner 

som ska rymmas i byggnaden, förklarar 

Elisabet Tallving som är ansvarig projektledare 

på fastighetskontoret. 

Projektgruppen har arbetat fram riktlinjer, 

som arkitekten Jan Westin från Gery 

arkitekter utgår ifrån när han ritar förskolan. 

– I stora drag vet vi hur vi vill ha det, 

men många detaljer återstår, säger Pia von 

Schmalansee, representant för barn- och 

utbildning i projektgruppen. 

Man har sneglat på nybyggda förskolor 

på andra håll i landet för att dra lärdom av 

dem och man hittar också inspiration hos 

italienska förskolor. 

Flexibilitet och möten 

– I planeringen är flexibilitet ett nyckelord, 

berättar Hans Ekman. Tanken är att lokalerna 

ska fungera för förskola lika väl som 

för tidig grundskola, alltså förskoleklass 

och år 1. 

Möten är ett annat nyckelord. 

– Hela utredningsfasen har genomsyrats 

av tanken på möten – naturliga möten, berättar 

Pia. 

Bland annat därför kommer det att bli 

en gemensam huvudentré till förskolan och

Gery arkitekters idéskiss till den nya förskolans fasad, sedd från innergården samt från gaveln. 

den gemensamma hallen kommer att bli 

något av en piazza, ett torg. 

– Med separata ingångar till varje avdelning 

kan det bli ett ”vi och dom-tänkande”. 

Det undviker vi med en gemensam 

ingång, menar Pia. 

– Ur säkerhetssynpunkt är det också en 

fördel med enbart en entré, utöver utrymningsvägar, 

konstaterar Hans. Det blir färre 

dörrar att komma ihåg att låsa. Dessutom 

blir det mer lättstädat. 

Gemensam matplats 

Ett stort rum i mitten av byggnaden 

kommer att bli gemensam matplats. 

– Det frigör plats på avdelningarna och 

man slipper besväret att alltid plocka 

undan när det är dags för mat, förklarar 

Hans. 

Det stora rummet kommer också att 

användas till annat än enbart ätande. Här 

finns plats för många personer och gott om 

svängrum för olika aktiviteter. 

– Vi planerar för en åldersintegrerad 

verksamhet, berättar Pia. De olika åldersgrupperna 

kommer att ha sina egna hemvister, 

men det kommer att finnas många 

möjligheter och tillfällen för alla barn att 

mötas under dagen. 

Naturlig utemiljö 

I projektgruppens uppgift ingår också att 

engagera sig i utemiljön. 

– Vårt utgångsläge är att förskolan ska 

erbjuda något annat än det man har hemma, 

förklarar gruppens representanter. 

Det betyder att man till exempel inte 

prioriterar den klassiska lekparken, eftersom 

de flesta har tillgång till lekpark i närheten 

av hemmet. 

I stället vill man ta vara på det den 

naturliga miljön som omger förskolan har 

att erbjuda i form av berg, skog och strövområden. 

Angenäma problem 

En intressant fråga som nu diskuteras är 

hur man ska hitta en bra struktur på ålders- 

Pia von Schmalansee, Elisabet Tallving och Hans 

Ekman vid Södra bergets fot där den nya förskolan 

ska byggas. 

fördelningen redan från start av den nya 

förskolan. 

Om man enbart plockar in nya barn 

från den befintliga förskolekön blir åldersstrukturen 

skev – de flesta kommer att vara 

1-2 år. Är det bättre att flytta barn från 

andra förskola 

– Det är trots allt ganska angenäma problem, 

tycker de som planerar den nya förskolan. 

11

Skolan 

på webben 

@ 

Sundsvalls skolwebb, det nya 

gemensamma IT-stödet för Sundsvalls 

kommunala skolor, har successivt 

börjat användas på skolorna. 

Introduktionen går enligt planerna. 

Nu jobbar alla grundskolor, utom åtta, 

med ”Skolan på webben”. På skolwebben 

finns scheman, planering, läxor, provtillfällen, 

närvaro, utvecklingsplaner, omdömen 

och mycket annat samlat och lättillgängligt. 

Innan vårterminen avslutas kommer 

samtliga, inklusive den kommunövergripande 

verksamheten, att vara utbildade i 

användning av skolwebben. 

Ända sendan i höstas har utbildning 

och introduktion pågått på skolorna, som 

löpande har börjat utnyttja skolwebben, 

om än i varierande grad. 

PIM-ansvariga. Eva Marsh från Myndigheten för skolutveckling, Heléne Oskarsson och Helena 

Westin. 


Pröva och öva 

– PIM ger dig praktisk 

IT- och mediekompetens 

12 

Gymnasieskolan 

Vid Sundsvalls gymnasium har alla lärare 

och elever nu tillgång till ”Skolan på 

webben”. Till exempel registrerades höstterminens 

betyg via webben och alla gymnasieval 

sker nu on-line och överlag tycks 

det fungera bra. 

Ambitionen är att gymnasieelevernas 

föräldrar ska få tillgång till skolwebben 

under nästa läsår. 

Förskolan 

Förskolan har tillsvidare valt att satsa på 

Föräldramötet som mötes- och informationsplats. 

I dagsläget använder fler 

än hälften av kommunens 89 förskolor 

Föräldramötet. Introduktion pågår för 

resterande förskolor. 

Kan du hjälpa dina elever att 

använda ljud och rörliga bilder i 

redovisningarna Kan du göra 

ett snyggt och tydligt veckobrev 

i datorn Är du bra på att söka 

information på Internet Har du 

koll på källkritik och upphovsrätt 

när det gäller Internet När 

du har genomgått PIM kan du 

svara ja på alla frågorna! 

PIM står för praktisk IT- och mediekompetens. 

I praktiken är det en fortbildning 

som erbjuds alla pedagoger 

och skolledare vid Sundsvalls kommuns 

förskolor, grundskolor och gymnasieskola. 

Målet är att höja pedagogernas 

kompetens kring IT som pedagogiskt 

verktyg. 

Ökad tillgång till nya verktyg i skolan 

som till exempel digitalkameror, dataprojektorer 

och lärresurser på Internet har 

skapat nya möjligheter att använda datorn 

i undervisningen. 

Det här ställer naturligtvis nya krav på 

pedagogerna i dagens och morgondagens 

skola. Därför har Myndigheten för skolutveckling, 

på uppdrag av regeringen, tagit 

fram PIM, ett webbaserat, kostnadsfritt, 

studiematerial som ska främja utvecklingen 

och användningen av informationsteknik i 

skolan. 

Vardagsnytta 

– Forskning visar att kopplingen mellan IT 

och pedagogik har stor betydelse för ökad 

måluppfyllelse i skolan, berättar Helena 

Westin, som är ansvarig för PIM i Sundsvall

tillsammans med Heléne Oskarsson. 

– Utnyttja IT för att öka elevernas intresse 

och motivation, föreslår Helena. Att 

till exempel göra en redovisning i Power- 

Point, så att det ser proffsigt ut, höjer självkänslan 

och arbetsglädjen hos de flesta. 

– Med hjälp av IT kan vi också bemöta 

olika inlärningsstilar och underlätta vardagen 

för många elever, menar Heléne. Till 

exempel lär sig en del lättare genom att se 

bilder, diagram, modeller och andra bildbaserade 

fakta. IT erbjuder mängder med 

möjligheter för dem. IT kan också vara ett 

bra pedagogiskt verktyg om du har elever 

som tycker det är svårt att prata inför klasskamraterna. 

Med programvaror som Power- 

Piont eller Photo Story kan eleven i lugn 

och ro spela in sin presentation, berättelse 

eller redovisning och sedan visa det för 

klassen. 

”Hands on” 

PIM har fokus på de praktiska möjligheterna 

med IT. Som fortbildning och kompetensutveckling 

är PIM verkligen ”hands on”. 

Materialet består av tio handledningar 

där pedagoger med skolerfarenhet beskriver 

hur IT kan användas praktiskt i skolans 

verksamhet. Med hjälp av tydliga förklaringar, 

instruktionsfilmer och praktiska 

övningar och exempel lotsas man genom 

materialet. Man väljer själv sin väg genom 

materialet, beroende på förkunskaper. 

– PIM har något för alla, oavsett om 

man är lärare på medieprogrammet eller 

nybörjare, säger Heléne. 

Eftersom studiematerialet finns på 

webben kan man jobba med det när som 

helst och var som helst, förutsatt att man 

har en dator med Internetuppkoppling. 

– Med fördel kan man jobba med PIM 

tillsammans i arbetslaget, men lika väl kan 

man använda materialet som stöd i sitt 

egna dagliga arbete, säger Helena. I handledningarna 

hittar man instruktioner om 

allt från att ställa in marginaler och spalter 

i ett dokument till hur man redigerar en 

video och hur man gör planeringsarbetet 

enklare och effektivare. 

IT-inspiratörer 

PIM i Sundsvall startade på allvar i höstas 

med att samtliga skolledare arbetade med 

materialet för att få förståelse för innehåll 

och upplägg. Förutom skolledarna har 

också ett antal ”IT-inspiratörer” från alla 

skolor genomfört PIM. Tanken är att ITinspiratörerna 

ska kunna just inspirera och 

stödja sina kollegor när de kommit igång 

med sitt ”pimmande”. 

– Nu har de första grupperna med pedagoger 

påbörjat PIM, berättar Helena. 

Utbildningen fortsätter sedan ända till och 

med våren 2011. Vid det laget är det tänkt 

att alla pedagoger i förskolan och skolan 

ska ha genomgått PIM. 

Under resans gång examineras deltagarna 

i praktiska färdigheter och teoretiska 

kunskaper. Examinatorerna, ett antal pedagoger 

från kommunens skolor, har utbildats 

av Myndigheten för skolutveckling. 

PIM är indelat i fem nivåer och tanken 

är att alla pedagoger ska nå nivå tre, minst. 

På nivå tre har man tillägnat sig tillräckligt 

med kunskaper för att kunna använda sig 

av IT med elever och kan ge dem ett medieverktyg 

i sitt berättande och skapande. 

Examinationerna sker individuellt, när 

man själv känner sig mogen. För deltagarna 

i PIM arrangeras också olika workshops 

där man kan få hjälp och stöd i sina 

studier. 

– När arbetslagen jobbar tillsammans 

med PIM, vid workshops och vid examinationerna 

blir det många intressanta och 

lärorika pedagogiska diskussioner kring IT 

som pedagogiskt verktyg, försäkrar Helena. 

Kontakta din skolledare om du vill anmäla 

dig till PIM. 

Nivå 3-godkända pedagoger samlade vid ett diplomseminarium där deltagarna visade sina produktioner 

och diskuterade IT som pedagogiskt verktyg i det dagliga arbetet. 


13

Tre ”pimmare” tycker: 

Jag blev mycket förtjust i programmet 

Photo Story och har gjort flera dokumentationer 

av händelser i skolarbetet. 

Ungefär hur mycket tid har du lagt på 

PIM för att klara nivå 3 

– Mellan tummen och pekfingret så där 

drygt en 40 timmar. Jag är noggrann 

och ville att presentationerna skulle vara 

så perfekta som möjligt. Ett bra ljud var 

också något som jag tyckte var viktigt, 

så där lade jag ner lite extra tid. Jag ville 

dessutom att presentationerna skulle 

vara användbara i min undervisning. 

Anna-Lena Adolphson, 

Sundsvalls gymnasium. 

Vad tycker du om PIM 

– Det är en bra satsning. Det är intressant 

att lära sig hur datorn kan användas som 

ett redskap i undervisningen. Upplägget 

är väldigt pedagogiskt men ibland känns 

det nog lite väl övertydligt, men det positiva 

överväger. Informationen som ges 

dels genom instruktionsfilmerna och dels 

genom lättlästa manualer är omöjlig att 

missförstå. 

Har du nytta i ditt dagliga arbete av det 

du lärt dig genom PIM 

– Ja, jag har nytta av det jag lärt mig. 

Mycket kunde jag sedan tidigare, men en 

hel del ny kunskap har jag tillägnat mig. 

Har du några tips och goda råd till dem 

som inte börjat ”pimma” ännu 

– Gör uppgifterna när du har gott om 

tid och inte är stressad. Lägg bra bilder 

och foton i mappar. Se till att du har en 

bra mikrofon. Använd din kreativitet, 

allt är möjligt! Fråga om du kör fast. 

PIM är kul, lärorikt och jobbigt! 

Catrin Elmehög, 

Kulans förskola. 


– Upplägget är väldigt pedagogiskt. Om 

det är något man behöver lära dig för att 

lösa uppgiften på nivån så finns svaret i 

PIM-handledningen eller så kan man använda 

dig av Multiemediabyråns kurser, 

deras små filmer är jättebra. Man vill gärna 

använda sig av det man lär sig på en gång. 



– Ja, jag har gjort flera Power Point-presentationer. 

En presentation av förskolans 

verksamhet, en saga till barnen i julklapp 

och en saga som barnen gjort. Nu håller vi 

på med en grej med 4-åringarna som foto- 

14

grafer. Kanske att vi gör den i Photo 

Story. 



– Ungefär 20-25 timmar har det gått åt. 

Mest tid till 3:an, det krånglade lite med 

ljudet. Jag hade inte provat på att spela 

in ljud och använda bakgrundsmusik så 

mycket tidigare. Jag hade aldrig använt 

programmet Photo Story förut heller, 

men det var inte svårt, det gick fort att 

lära sig hur det fungerade. 



– Samla på dig lite bilder från verksamheten 

så du har lite att jobba med på nivå 

3. Gå på workshoparna som anordnas, 

där får du hjälp och kan fråga om saker. 

Utnyttja Multimediabyråns kurser, där 

kan man få tips. Fråga oss som har gjort 

nivåerna så kanske vi kan hjälpa till. 

Birgitta Engström, 

Sundsvalls gymnasium. 


– De handledningar som finns med i PIM 

materialet är jättebra. Vad gäller upplägget 

så finns kanske för mycket information att 

söka i, men det finns många bra tips och 

instruktioner i materialet. 



– Det är svårt att säga, men jag tror att det 

är 30-35 timmar om jag inkluderar läsning, 

lyssning samt sökande av information. 



– Avsätt lång, sammanhängande tid till 

”pimmandet”. Jag tror det är bra om du 

hinner sätta dig in i uppgifterna och hinner 

börja/göra klar en uppgift utan att bli 

störd av annat. 

– Ytterligare ett tips är att skriva ut alla 

handledningar och sätt in dem i en pärm. 

Det är ofta lättare att hitta och läsa material 

från en papperskopia än från datorn. 



– Eftersom jag undervisar i kursen Datagrund 

tänker jag mig använda PowerPoint/ 

Impress för ett bildspel som elever arbetar 

med. Eleverna ska också få producera en 

film. Jag tror nog att jag också kommer att 

ha användning av mina ”PIM-kunskaper” 

när det gäller andra kurser. 

15

Skoldatatek Sundsvall 

– underlättar lärandet 

I varje klass finns det ett antal elever 

som behöver läs- och skrivstöd. 

Deras skolvardag kan bli betydligt 

enklare och mer jämlik med hjälp 

av olika kompensatoriska hjälpmedel. 

Skoldatatek Sundsvall vet vad 

som finns och vad som fungerar. 

16 

Hans Burefjord är specialpedagog på Skoldatatek 

Sundsvall. Han och Monica Nyberg 

jobbar för att öka kompetensen kring och 

tillgången till kompensatoriska hjälpmedel 

för elever med läs- och skrivsvårigheter. 

Skoldatatek Sundsvall är ett treårigt projekt, 

som nu är inne på sitt andra år. I dagsläget 

har man kontakt med cirka 60 elever 

i Sundsvalls kommun. Men betydligt fler 

står i kö för att få hjälp. 

– Vi vänder oss till lärare som arbetar 

med elever som behöver särskilt stöd i sin 

inlärning, berättar Hans Burefjord. Det är 

skolhjälpmedel vi arbetar med. Därför är 

det pedagogerna och skolan, inte föräldrarna, 

som står i fokus för vårt arbete. 

– När vi på Skoldatatek blir kontaktade 

av en lärare är det för att man behöver 

hjälp att hitta alternativa verktyg, som kan 

hjälpa en elev med inlärningsproblem. Tillsammans 

med skolans specialpedagog, 

elevens klasslärare eller handledare ringar 

vi in problemet och ger förslag på hjälpmedel, 

förklarar Hans. 

Stort utbud 

Utbudet av kompensatoriska hjälpmedel är 

stort. Det kan handla om allt från mobiltelefon 

och mp3-spelare till dataprogram 

med talsyntes och speciella skrivhjälpmedel. 

Monica Nyberg och Hans Burefjord är Skoldatatek Sundsvalls specialpedagoger. 


– Vårt mål är alltid att hitta en lösning, 

ett verktyg, som fungerar så bra som möjligt 

för eleven – till så låg kostnad som 

möjligt för skolan, berättar Hans. 

Till att börja med, under en utprovningstid, 

lånar Skoldatateket ut hjälpmedel. 

När man hittat en lösning som passar 

eleven och när elev och lärare lärt sig 

använda hjälpmedlet får skolan antingen 

köpa eller leasa det. 

– Småelektronik, till exempel en digital 

diktafon eller en mp3-spelare, brukar skolorna 

köpa in. När det handlar om datorer 

med tillbehör är det leasing som gäller, förklarar 

Hans. Kostnaden brukar inte bli 

mer än 300-500 kronor i månaden. 

Enkla hjälpmedel 

Det allra enklaste och billigaste hjälpmedel 

Hans kan föreslå är elevens egen mobiltelefon. 

Rätt använd kan den ge bra struktureringshjälp 

i vardagen. Med mobiltelefonens 

kalenderfunktion kan eleven få hjälp att 

hålla ordning på händelser och dessutom 

bli påmind om olika aktiviteter och tidpunkter. 

Ett annat enkelt och billigt hjälpmedel, 

som gör stor skillnad för många elever, är 

en digital diktafon. 

– Läraren kan läsa in instruktioner eller 

frågorna på provet på diktafonen och låta 

eleven lyssna. Det underlättar mycket för 

den som har lässvårigheter. Eleven kan i sin

Utbudet av kompensatoriska hjälpmedel är stort. 

Skoldatateket erbjuder visning av hjälpmedel, 

utbildningar och workshops. 

tur läsa in sina provsvar eller sin redovis- 

exempel genom att erbjuda möjligheten att 

valls utbildningar, eller vill du komma och 

ning, i stället för att skriva, beskriver Hans. 

lyssna på instruktioner i stället för att bara 

se vilka resurser som erbjuds 

ge dem skriftligt. Det måste helt enkelt 

Kontakta Hans Burefjord, telefon 060- 

Inlästa läromedel 

finnas en stark vilja att hitta alternativa 

19 21 98, hans.burefjord@skola.sundsvall.se 

För elever med lässvårigheter är inlästa 

vägar till inlärning. Olika tekniska hjälp- 

eller Monica Nyberg, telefon 060-19 18 96, 

läromedel ett bra alternativ. På Skoldatate- 

medel utgör enbart en bit i pusslet. 

monica.nyberg@skola.sundsvall.se 

ket kan skolorna låna läromedel och Daisy- 

Monica Nyberg understryker att peda- 

spelare för att prova innan man bestämmer 

gogernas bemötande, förhållningssätt och 

sig för inköp. 

pedagogiska målsättning är viktigare än 

– Man kan förstås själv scanna in texter 

på datorn också och kompletterat med talsyntes 

så kan man få den inscannade texten 

uppläst. Men det tar tid att göra det själv, 

konstaterar Hans men tillägger att det ju 

ingår i lärarens uppgifter att ta fram läromedel 

till alla elever. 

Lärmiljöer i behov av särskilt stöd 

Hans är noga med att påpeka att tekniken 

inte löser allt. 

– Det är framför allt lärmiljön och lärarens 

eller arbetslagets förhållningssätt som 

är betydelsefull. Alla runt eleven – klass- 

tekniken. 

– För att tekniken ska kunna integreras 

och fungera bra i det dagliga arbetet med 

eleverna, måste alla pedagoger ha kunskap 

om datorer och alternativa verktyg, menar 

hon. 

Visningar och utbildning 

Skoldatateket erbjuder visning av hjälpmedel, 

utbildningar och workshops. I AVmedias 

lokaler på Tivolivägen, bakom kommunhuset, 

kan Hans och Monica ta emot 

såväl stora som små grupper av pedagoger 

som vill veta mer om kompensatoriska 

Tips om litteratur och länkar 

Litteratur 

• ”Därför inkludering” – Birgitta Andersson 

& Lena Thorsson, (SIT,Specialpedagogiska 

institutet, www.sit.se) 

• ”Läslust och skrivglädje för alla – om 

skoldatatekens arbete för elever i behov 

av särskilt stöd, (Hjälpmedelsinstitutet, 

www.hi.se) 

• www.arvsfonden.se 

Publikationer 

• ”På andras villkor - skolans möte med 

elever med funktionshinder, 

www.skolverket.se 

• Handlingsplan för arbete med de handikappspolitiska 

målen inom skolsektorn för 

åren 2002-2010, www.skolverket.se 

lärare eller handledare, specialpedagog, 

skolledning med flera – måste vara införstådda 

i elevens särskilda behov. De måste 

hitta sätt att jobba som stöttar eleven, till 

hjälpmedel. Här finns också ett labb där 

man kan testa olika verktyg eller träna sig i 

att använda dem. 

Vill du veta mer om Skoldatatek Sunds- 

Skoldatatek 

• www.skola.sundsvall.se/avmedia/skoldatatek 

• www.skoldatatek.se 

17

Ett lyft i Maritas skolvardag 

Marita Lyroth Malm går i nian på 

Katrinelunds skola och trivs jättebra. 

Men så har det inte alltid varit. 

18 

Fram till för två år sedan var skolan inte 

riktigt Maritas grej. Det gick inte särskilt 

bra för henne, hon var tyst och inåtvänd 

och vågade inte prata så mycket. 

Vändningen kom när hon fick diagnosen 

dyslexi. Då kom hon också i kontakt 

med Skoldatateket och tack vare det fick 

hon och hennes lärare tillgång till både 

teknik och pedagogik som har medfört ett 

stort lyft i vardagen. 

– Människorna på Skoldatateket är helt 

fantastiska. De har hjälpt mig så mycket och 

det är tack vare dem som jag trivs så bra i 

skolan idag, menar Marita, som nu hoppas 

att hon ska komma in på gymnasiets estetiska 

program. 

Information till alla 

Maritas mamma kom med idén til ”dyslexipass”. Genom att visa 

upp det för t ex vikarier slipper Marita förklara så mycket. 

Marita Lyroth Malm, Anna Eriksson och Karin Hedman på Katrinelunds skolan är jättenöjda med det 

stöd och den hjälp som Skoldatateket erbjuder. 


– Hans Burefjord från Skoldatateket informerade 

och instruerade alla oss i arbetslaget 

runt Marita, berättar Karin Hedman, 

en av Maritas lärare. Även skolans övriga 

lärare fick information av Hans. 

– Bara man får en bra introduktion är 

tekniken inte svår, tycker Anna Eriksson, 

en annan av Maritas lärare. 

Både Karin och Anna 

konstaterar att hjälpen 

via Skoldatateket har 

medfört att Marita gjort 

stora framsteg. 

Ansvarsfull 

– En viktig och bidragande 

orsak till att det 

går så bra för Marita är 

att hon själv är så 

arbetsvillig, ansvarsfull 

och positiv, säger Karin. 

En annan framgångsfaktor 

är vår skolas organisation, 

med tighta 

arbetslag som ger närhet 

och goda förutsättningar för samarbete. 

Dessutom är kommunikationen mellan alla 

inblandade – skolan, Skoldatateket och 

inte minst Maritas familj – väldigt bra. 

Tips och råd 

• Kontakta Skoldatateket för att alla inblandade 

ska få bra introduktion och 

instruktioner. 

• Skaffa ”Läs- och skrivpärm” från LÄSKprojektet. 

• Bra kommunikation är en förutsättning, 

prata med eleven och föräldrarna och 

kom överens om hur man bäst kan hjälpa 

och samarbeta. 

• Visa de andra eleverna i klassen hur hjälpmedlen 

fungerar och förstår att det är OK 

att göra olika. 

• Viktigt att eleven känner trygghet att 

kunna säga till och säga ifrån om man gör 

fel. 

• Gör ”Dyslexipass”. 

• Se detta som en pedagogisk vinst. Alla 

måste fundera över vad och hur vi gör 

och förbättra inlärningen.

Samverkan förskola - socialtjänst 

Alla grundskolor 

i en katalog 

”Sundsvalls grundskolor – fyllda 

med lust och lärande” är namnet 

på en sedan länge efterfrågad 

trycksak, som precis kommit från 

tryckeriet och finns också på www. 

sundsvall.se. 

För första gången finns samlad information 

om alla våra kommunala grundskolor 

i en och samma katalog. Syftet är att alla 

som bor i Sundsvall, eller funderar på att 

flytta hit, ska få en överblick över varje 

skolas kännetecken. Katalogen visar också 

att alla våra skolor har tillgång till en omfattande 

organisation som kan ge elever stöd 

när det behövs. Vår avgiftsfria Kulturskola 

och AV Media och den stora satsning på 

e-tjänsten ”Skolan på webben” presenteras 

också. Barn- och utbildningsnämndens mål 

och vision går som en röd tråd genom hela 

katalogen och det finns en sida med adresser 

och kontaktuppgifter till de fristående 

skolorna. 

Du som är intresserad av en katalog, hör 

av dig till barn- och utbildningskontoret 

eller till din skolledare. 

För andra året i rad har förskolan 

och socialtjänsten haft en samverkansdag. 

Eva Leijon, barn- och familjestöd, Eva Frölander, barnstödteamet och Anncharlotte 

Karlsson, barn- och familjestöd, är initiativtagarna till samverkansdagen för 

förskolan och socialtjänsten. 


Initiativet till dagen har tagits 

av Eva Frölander, barnstödteamet, 

Eva Leijon och Anncharlotte Karlsson 

från Barn- och familjestöd, Socialtjänsten. 

– Många gånger råder osäkerhet kring 

vad som sker i varandras verksamheter. 

Hur arbetar man med barnen i verksamheten 

Vad händer när man lämnar in en 

anmälan Varför gör man på ett visst sätt 

Frågorna är många, därför är det viktigt 

att höra om varandras verksamheter och 

hur man arbetar, säger Eva Frölander. 

– Vi kompletterar varandra, när barn 

har det svårt är det bäst att jobba parallellt. 

Vi har olika kompetenser och behövs 

samtidigt kring barnet. Det är alltid 

bäst att ta en tidig kontakt med oss, 

menar Eva Leijon. 

– Man vinner mycket på att träffas 

under en samverkansdag. Samtalsklimatet 

har varit jättebra och alla har visat nyfikenhet 

och intresse för varandras verksamheter. 

Det har varit en mycket lyckad 

dag, summerar Anncharlotte Karlsson. 

19

Posttidning B 

Skolbladet 

Barn- och utbildningskontoret 

Sundsvalls kommun 

851 85 Sundsvall 

Ulla-Lena Fransson: 

Bygg praktiken på vetenskaplig grund 

För att utvecklas man måste veta vad det finns att veta. Därför är kopplingen 

mellan vetenskap och praktik nödvändig. 

Det menar Ulla-Lena Fransson, filosofie magister i pedagogik, lärarfortbildare, 

författare, forskare med mera, med mera… 

Ulla-Lena tar emot i sitt arbetsrum, högst 

manhang, verklig kunskap som sitter för 

upp under Högoms skola takåsar. Det är 

livet och påverkar vårt sätt att tänka och 

här hon sitter och jobbar när hon inte är 

handla. Hon har även skrivit en bok om 

ute i landet och föreläser eller leder utbild- 

Sammanhangspedagogik. 

ningar. 

– Dessvärre är den slutsåld på förlaget, 

Här hemma arbetar hon bland annat 

berättar Ulla-Lena. 

med samordning av den verksamhetsförlagda 

utbildningen, vfu, för lärarstudenter. 

Segeleka 

Ulla-Lena Fransson 

I det arbetet ingår även att ha ett fördjupat 

pedagogiskt ansvar för lärarstudenterna och 

deras lokala lärarutbildare. Det blir en hel 

del didaktiska och praktiska diskussioner 

med så väl blivande lärare som ”gamla” och 

erfarna. 

Sammanhangspedagogik 

Ulla-Lena har själv jobbat som lärare i 27 

år, på mellanstadiet. Kombinationen jobb 

och studier har alltid varit en självklarhet 

för henne. 

– Det ena har lett till det andra. Jag 

tycker det är spännande och intressant att 

kombinera mina praktiska pedagogiska 

erfarenheter med forskarnas teorier. Ju mer 

teori jag har läst desto mer spännande har 

prövandet i praktiken blivit, säger hon. 

Ur sin mångåriga praktiska och teoretiska 

erfarenheter av hur barn lär har Ulla-Lena 

När hon beskriver vad det är hon strävar 

efter att åstadkomma med sina föreläsningar 

och utbildningar för pedagoger 

använder hon en metafor: 

– Tänk dig en plasteka på ett stormigt 

hav. Den är så lätt att den kastas hit och dit 

av vindarna och det är svårt att hålla rak 

kurs med den. Tänk dig sedan en segeleka, 

med en riktig köl som sticker ner en bra bit 

under vattenytan. Konstruktionen gör den 

stabil och trygg att färdas i. Jag vill att 

lärarprofessionen ska vara som segelekan. 

Det ska finnas en vetenskaplig grund i 

botten, i kölen, som skapar stabilitet och 

trygghet. Det försöker jag förmedla och 

inspirera till i mina utbildningsprogram 

samtidigt som jag kopplar teorierna till 

praktiska exempel och verkliga projekt. 

Samspel 

Dialog och samtalsgrupper är bra, men 

att enbart starta en samtalsgrupp är inte 

tillräckligt för att utveckla skolan, pedagogerna 

och pedagogiken, menar hon. 

Om inte tankar och idéer utmanas kan 

man inte heller höja horisonten. Koppla 

det praktiska görandet till en vetenskaplig 

grund, utför och reflektera, är hennes råd. 

Hon vet att behovet och intresset är 

stort bland pedagoger av att förnya eller 

friska upp kunskaperna om den vetenskapliga 

grund som deras arbete bygger på. 

Hon skulle gärna se utvecklade kontakter 

och ett samspel mellan universitetet, skolorna, 

skolledarna och utvecklingsansvariga 

i kommunen. 

– Ett sådant samspel skulle alla parter 

vinna på – särskilt lärarprofessionen, menar 

Ulla-Lena. 

20 

utarbetat en pedagogik, sammanhangspedagogik. 

Förenklat kan man säga att det 

handlar om hur kunskap bildas i sina sam- 

– Utveckling och lärande är en ständigt 

pågående process, ingenting som klaras av 

genom en punktinsats, säger Ulla-Lena. 

Tips: Mer information om Ulla-Lena Franssons 

fortbildningar och kompetensutvecklingsprogram 

hittar du på http://ullalena.se

skolbladet - Sundsvall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?