evalueringsrapport marginale jorder och odlingssystem - AgroTech

More documents

Recommendations

Info

12. REDAKTÖRENS SAMMANFATTNING Jan Lundegrén Ett projekt i rätt tid Under hela projekttiden har det inte gått en dag utan att biogas diskuterats i media, i forskning och utbildning, i kommuner och lantbruksorganisationer och bland politiker både lokalt och nationellt. Diskussionerna har behandlat tekniska, ekonomiska, miljömäsiga och politiska aspekter på en växande biogasproduktion. Drivkraften i diskussionerna har varit en bred och stark önskan att öka andelen fossilfri bioenergi i samhälsutvecklingen. I samma diskussion ökar den globala oron för världens livsmedelsförsörjning till följd av klimtförändringarna. Kampen om den produktiva jordbruksmarken väntas öka. Också i BioM har dessa frågor behandlats. I detta diskussionsklimat har det varit enkelt för BioM att knyta, inte bara BioMpartners experter, men också externa aktörer inom biogasområdet till projektets aktiviteter. De nätverk, som nu etablerats inom ramen för BioM, kommer att kunna bestå och utvecklas vidare. Bred kompetens i samlad redovisning ”Från fält till fordon” I BioM har agronomer, biologer, ekologer, tekniker, ekonomer och näringslivsutvecklare gemensamt producerat svar på ett stort antal frågor om biogas. Frågor som gäller hela kedjan från odling av biomassa till vidareförädling för fordonsgas och användning av rötrester som biogödsel. Den enskilde lantbrukare, eller de organisationer/bolag som nu planerar produktion av bogas, har fått ett bättre underlag för alla de diskussioner som sker mellan länkarna i kedjan ”Från fält till fordon”. BioM har bidragit till många komponenter i de investeringsbeslut som kommer i framtiden. Investeringar både på enskild gårdsnivå och i mycket stora samhällsprojekt för biogas. Teknik- och ekonomifrågor återstår att besvara Den lantbruksbaserade biogasproduktionen representerar en relativt ny teknologi. Behovet av teknikutveckling ökar också av att man i BioM arbetar med att biomassan förväntas komma från s. k. marginaljordar med andra egenskaper än de vi möter i det rationella livsmedelsjordbruket. Det kan exempelvis gälla maskiner för framkomlighet på våtmarker eller maskiner som ger tillräckligt finfördelad biomassa för rötning. Att utveckla en sådan teknik utan att kostnaderna blir orimligt höga är en utmaning som BioM kan beskriva men inte lösa. Det har inte varit BioMs uppgift. Det skulle vara en god hushållning med kompetenser och erfarenheter om experter från BioM får förutsättningar att arbeta vidare mot de nya mål som vi nu kan beskriva. 105
Till sist Marginaljordsarealer har ofta en stor biologisk mångfald, till glädje för alla människor med naturintresse. Ett stort tack till fotograf Flemming Nielsen (Story2Media) som tagit många av bilderna i denna rapport, också nedanstående bild från biodiversiteten i Hornborgasjön, Västra Götaland. 106
Page 1 and 2:
EVALUERINGSRAPPORT MARGINALE JORDER
Page 4:
INDHOLD Velkommen til BioM projekte
Page 8 and 9:
1. INLEDNING Jan Lundegrén Målsä
Page 10 and 11:
potential. Sådan produktion kan sa
Page 12 and 13:
2. DRIFT OG PLEJE AF ENGGRŒS Lisbe
Page 14 and 15:
Figur 2.2 Høst af K-gødsket feltf
Page 16 and 17:
lige arter sædvanligvis vokser ved
Page 18 and 19:
Sammenholdes vandstandsmålinger fo
Page 20 and 21:
Figur 2.5. N, P og K i høstet biom
Page 22 and 23:
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20
Page 24 and 25:
Antal arter 30 25 20 15 10 Vægtet
Page 26:
Antal arter 35 30 25 20 15 10 5 0 F
Page 29 and 30:
3.2 Introduktion och metoder Baggru
Page 31 and 32:
Figur 3.2. Lagring af biomasse fra
Page 33 and 34:
med et udbytte på gennemsnitligt 4
Page 35 and 36:
3.5 Referenser Kristensen, Troels &
Page 37 and 38:
Figur 4.1 Foto af mose-bunke domine
Page 39 and 40:
4.3 Resultater og diskussion I alle
Page 41 and 42:
Idet der fjernes store mængder N o
Page 43 and 44:
tionen af total N og P opløst i jo
Page 45 and 46:
Figur 5.1. Energiforbrug og -produk
Page 47 and 48:
Læsning forudsættes foretaget med
Page 49 and 50:
Figur 5.2. Betydning af høsttidspu
Page 51 and 52:
on af klimagasser. Det er sandsynli
Page 53 and 54:
Figur 6.1. Försöksplan för fält
Page 55 and 56: Där: 54 är retentionskurvan [L3L
Page 57 and 58: av försöket är det något högre
Page 59 and 60: Berglund, Ö. and K. Berglund (2010
Page 61 and 62: Det skall understrykas att fältfö
Page 63 and 64: Tabell 7.1. Genomsnittlig skördeni
Page 65 and 66: Energiåtgång och insatsvaror i v
Page 67 and 68: Detta två-skördesystem för bioga
Page 70 and 71: 8. LANDSKAPSHÄNSYN SAMT NATUR- OCH
Page 72 and 73: Efter beslut från riksdagen 1988 k
Page 74 and 75: Tabell 8.1. Fågelarter som regelbu
Page 76 and 77: Figur 8.4. Naturvårdsbestämmelser
Page 78: 8.4 Konklusion BioM har visat att m
Page 81 and 82: I alle årene er enggræsset er ble
Page 83 and 84: Figur 9.2 2009 og 2010 Græsset ble
Page 85 and 86: Figur 9.4 Læsning af baller i mark
Page 87 and 88: Figur 9.8 Indtransport og POMI-wrap
Page 89 and 90: Studiebesök i Holland Länsstyrels
Page 91 and 92: 90 Biomassen er transporteret dire
Page 93 and 94: 9.4 Referenser Wennerberg, P. 2012.
Page 95 and 96: Figur 10.1. Masseflow for produktio
Page 97 and 98: Enggræs Der blev bjærget 369 t en
Page 99 and 100: Planenergi som grundlag for en øko
Page 101 and 102: Enggræs er en ny resourse for biog
Page 103 and 104: 11.2 Introduktion och metoder Struk
Page 105: Med hensyn til den rekreative udnyt
show all

evalueringsrapport marginale jorder och odlingssystem - AgroTech

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?