evalueringsrapport marginale jorder och odlingssystem - AgroTech

8.4 Konklusion
BioM har visat att maskinell slåtter kan ersätta bete där betesdjur saknas och att man
öka den biologiska mångfalden genom val av god teknik och god kännedom om fågelfaunans
rast- och häckningsvanor. Projektet har också visat att naturliga vattenståndsvariationer
från år till år kräver en bättre anpassad maskinteknik och en god beredskap
för att variera skördetidpunkt från år till år.
8.5 Referenser
Alexandersson, H., m.fl. 1986. Stränder vid Fågelsjöar. Naturvårdsverket.
Bernes, C. 1993. Nordens miljö – tillstånd, utveckling och hot. Monitor 13. Solna. Naturvårdsverket.
Borgegård, S-O. 2008 (1). Kan våtmarker bidra till ökad produktion av bioenergi? Biodiverse.
Statens Lantbruksuniversitet.
Ericsson, J. 2009. Strandängarnas artrikedom och artsammansättning-betydelsen av
hävd. Examensarbete i Biologi 30 hp till magisterexamen. Uppsala Universitet.
Gustafsson, T. 2006. Bird communities and vegetation on Swedish wet meadowsimportance
of management regimes and landscape composition. PhD.
Gärdenfors, U, ed. 2011. Rödlistade arter i Sverige. Uppsala: Artdatabanken. SLU
Hertzman, T. & Larsson, T. 1997. Hornborgasjön- Från vasshav till fågelrike. Naturvårdsverket.
Joyce, C.B. & Wade, P.M, (eds). 1998. European Wet Grassland Biodiversity. Management
and restoration: Chichester, England: John Wiley & Sons Ltd.
Nilsson, J. & Södercrantz, J. 2012. Svalan - Rapportsystem för fåglar. Artdatabanken.
SLU. Naturvårdsverket.
Pettersson, T. 2007. Åtgärdsprogram för kornknarr 2007-2011. Naturvårdsverket.
Wennerberg, P. 2012. Skörd och hantering av biomassa från våtmarker för biogasproduktion.
Delrapport fra BioM-projektet. www.agrotech.dk/biom
77