evalueringsrapport marginale jorder och odlingssystem - AgroTech

7. ODLINGSSYSTEM FÖR PRODUKTION AV BIOGASSUB-
STRAT PÅ MARGINALJORD
Maria Berglund, Charlott Gissén, Ida Helander & Sven Erik Svensson
7.1 Sammandrag
Många marginaljordar (enligt definition i kap. 1) kommer sannolikt inte att vara lönsamma
eller tillgängliga för odling av biogasgrödor. Därför har försöksodlingarna i
BioM-projektet anlagts och utvärderats så att odling av de olika grödorna även kan
vara aktuella på konventionell jordbruksmark. I fältförsöket har en energiväxtföljd som
är lämplig för regionen demonstrerats och utvärderats. Växtföljden är åtta år och
fältförsöket har delats in i sex led med olika gödslingsstrategier. I fältförsöken har
gjorts uppmätningar och analyser av biomassaavkastning, biogaspotential, energiförbrukning
i odlingen och klimatgasutsläpp i de olika grödorna och gödslingsstrategierna.
Helsädesskörd av rågvete har visat gott ekonomiskt utbyte för biogasproduktion men
även biogasvall bedöms vara en konkurrenskraftig biogasgröda. Biogasvallen har även
fördelaktiga miljöeffekter bl. a. med avseende på låga CO2-emissioner.
Biogasgrödorna beräknas ge 5,5-7,0 ton lägre klimatgasutsläpp (CO2-ekv) per ha och
år när grödan används för biogas. Minst utsläpp per MWh fordonsgas sker vid gödsling
med organisk växtnäring, mest utsläpp efter mineralgödsling.
För närvarande bedömer vi att det finns ca 3000 ha marginaljord (åkermark som ligger
i träda, kantzoner, etc) i Falköpings kommun. Om 1000 ha av de mest produktiva
marginalmarkerna tas i anspråk för det föreslagna odlings- och biogasproduktionssystemet
för fordonsgas, så skulle det kunna resultera i ett minskat utsläpp av ca
5000 ton CO2-ekv per år. Samtidigt som ca 1000 personbilar skulle kunna köras på
det förnybara fordonsbränslet biogas.
Figur 7.1 1000 ha produktiv marginaljord ger biogas i ett år till 1000 personbilar.
59