23.08.2013 Aufrufe

Untitled - eClassical

Untitled - eClassical

Untitled - eClassical

MEHR ANZEIGEN
WENIGER ANZEIGEN

Sie wollen auch ein ePaper? Erhöhen Sie die Reichweite Ihrer Titel.

YUMPU macht aus Druck-PDFs automatisch weboptimierte ePaper, die Google liebt.

BIS-CD.646STEREO EDD]<br />

AHO, Kalevi (b. 1e4e)<br />

Total playing<br />

time: 61'54<br />

Symphony No.8 (1993) Fazer)<br />

for organ and orchestra (World Premiere Recording)<br />

tr Introduction<br />

E Scherzo I<br />

tr Interlude I<br />

E Scherzo ll<br />

E Interlude ll<br />

tr Scherzo lll<br />

E Interlude lll<br />

tr Epilogue<br />

tr Pergamoh (1990) rraacr<br />

fUr 4 Orchestergruppen, 4 Rezitatoren und Orgel<br />

Text: Peter Weiss<br />

Lilli Paasikivi, Eeva-Liisa Saarinen, Tom Nyman and<br />

Matti Lehtinen, narrators; Pauli Pietlldinen, organ<br />

50'07<br />

2'17<br />

g',24<br />

2'48<br />

12'03<br />

3',54<br />

9'52<br />

5'38<br />

4'11<br />

10'29<br />

tr-E Hans-Ola Ericsson, organ<br />

Lahti Symphony Orchestra ltanoen kaupunginorkeste<br />

Leader: Sakari Tepponen<br />

Osmo Vdnskd, conductor<br />

2


Kafevi Aho: Pergamon and<br />

Symphony No.8<br />

The tragedy ot society and the individual,<br />

and its musical setting<br />

Kalevi Aho (b. 1949), one of Finland's most eminent<br />

orchestral composers, studied composition at the<br />

Sibelius Academy with Einojuhani Rautavaara from<br />

'1968<br />

until 1971 and continued his studies as a pupil<br />

ol Boris Blacher in West Berlin in 1971'72. Ftom<br />

'1974<br />

until 1988 he was a lecturer at the musicology<br />

department of Helsinki University, and from 1988<br />

until 1993 he was Professor of Composition at the<br />

Sibelius Academy. The award of a fifteen-year<br />

composition grant trom the Finnish State enabled him<br />

to become a lreelance composer in the autumn of<br />

'1993.<br />

Among Aho's compositions to date are two<br />

operas, nine symphonies, three concertos, two<br />

chamber symphonies for string orchestra and<br />

arrangements both lor orchestra and for chamber<br />

ensemble of works by other composers He has also<br />

won a reputation as a musicologist - Aho has<br />

written three books himsell and edited numerous<br />

others.<br />

The Lahti Symphony Orchestra has appointed<br />

Kalevi Aho as its Composerin-Residence - and jt rs<br />

for this orchestra that Aho composed his Symphonies<br />

No.8 (1 993) and No.9 (1 994). The orchestra has also<br />

performed and recorded some of his other important<br />

scores [his Symphony No.1, Violin Concerto and<br />

Hiljaisuus (Silence) are available on BIS-CD-3961.<br />

Pergamon<br />

Pergamon, a work tor four orchestral groups, four<br />

narrators and organ, was written in '1990<br />

for the<br />

35oth anniversary celebrations of Helsinki University<br />

on 1st September 1990. Pergamon is spatial music<br />

which takes as its point of departure the architectural<br />

form and acoustic ol the Helsinki University Hall The<br />

orchestral groups and narrators are placed in<br />

different parts ot the hall. Sometimes the sounds they<br />

produce are allowed to circulate around the hall,<br />

whilst on occasion musical signals may be thrown<br />

straight from one side of the hall to the other.<br />

The text is a dramatic depiction of the Pergamon<br />

Altar in the Pergamon Museum in Berlin by Peter<br />

Weiss (1916-1982), a German author who emigrated<br />

to Sweden during the Nazi r6gime. The image comes<br />

from the beginning of Weiss's masterpiece, Dle<br />

Asthetik des Widerstands (The Aesthetics of Resistance).<br />

Each of the narrators recites the same excerpts<br />

simultaneously in four diflerent languages:<br />

German, Finnish, Swedish and Ancient Greek. The<br />

narrators form a multilingual choir symbolising the<br />

unity of ditferent nationalities and epochs - a choir<br />

which gives expression to the suffering which they all<br />

share.<br />

The friezes of the Pergamon altar depict the<br />

battle between the gods in human form and the<br />

monstrous giants. In both the text and the music' the<br />

ancient mythological tragedy aims for a generalized<br />

timeless, universal level - it could in fact be a<br />

question of some great calamity concerning mankind.<br />

The help which Heracles brought decides the battle<br />

'Heracles<br />

in the gods'favour. But in Weiss's opinion:<br />

ought to have helped them, the downtrodden, not<br />

those who already had sufficient weapons and<br />

armour.'<br />

The work's musical language is daring and concentrated.<br />

Only on a single occasion, the solo<br />

bassoon's lament ai the end of the work, do we hear<br />

a more numan lone.<br />

Symphony No.8<br />

lntroduction - Scherzo | - lnterlude | - Scherzo Il<br />

- lnterlude tl - Schezo lll - lnterlude lll -<br />

Epilogue<br />

fhe Synphony No.8, for organ and orchestra, was<br />

composed in 1993 and was commissioned by the<br />

Lahti Symphony Orchestra. In contrast lo Pergamon<br />

the symphony focuses on the fundamental questions<br />

ot an individual's experiences and lile.


The basic idea of the composition is the concept<br />

of a journey - lrom the simple, bright, almost childlike<br />

beginning we proceed towards another musical<br />

world, never to return to what we left behind. The<br />

symphony's only recurring'theme' is the rhythm<br />

presented at the beginning by the bass drum, which<br />

returns at later stages in the work with increasing<br />

power and which at the end of the third scherzo<br />

finally crowns the entire symphony. The atmosphere<br />

in the work ranges from virtuoso, folk-music-like joy<br />

to moments of tragic, cheerless music. The latter do<br />

not lead to hopelessness and pessimism: indeed it is<br />

from lhese critical phases and their vanquishment<br />

that the music seems to gain a new power and<br />

stamina to face new times of difficulty.<br />

The organ plays a number of roles in the work.<br />

The interludes which link the various movements are<br />

at the same time virtuoso cadenzas for the organ. In<br />

places the organ is used as an independent'sound<br />

group', as an independent orchestra, which<br />

comments upon and alternates with the real<br />

orchestra. The organ is frequently integrated very<br />

thoroughly into the rest of the orchestral texture, in<br />

such a way that the organ's individual registers<br />

sound like new instruments added to the orchestra.<br />

The organ is also often used to reinforce the<br />

orchestra's bass lines, for example, or to bring<br />

greater power at moments ol climax.<br />

The form of the symphony deviates from the<br />

norm. The introduction is followed by three separate<br />

scherzos and an epilogue. The latter part of the<br />

sec0nd scherzo also contains music which progresses<br />

more peacefully. After each of the scherzos<br />

we hear an interlude from the organ. All of the<br />

movements are played without a break.<br />

Each of the organ interludes has a different<br />

atmosphere. The powerful first interlude is dominated<br />

by the pedal's persistently grinding 'mill', third interlude the quiet, distant-sounding organ stops<br />

are oreoomrnant.<br />

Ol special interest in the composition is the<br />

broad musical dramaturgy by means of which,<br />

throughout its considerable length, the symphony can<br />

keep the listener's undivided attention and concentration.<br />

The work's climaxes are of great<br />

significance in this context. The symphony's lirst<br />

genuinely large-scale climaxes do not occur until the<br />

first interlude and the second scherzo. The latter<br />

contains the most massive double climax in all ol<br />

Aho's work - one climax in prestlsslmo tempo is<br />

followed immediately by a second, equally intense,<br />

which overwhelms the more peaceful, melodic<br />

modality. The culmination of the symphony, however,<br />

comes in the third scherzo. This crucial climax begins<br />

with cheerful music in the manner of a folk-dance,<br />

until the music finally'crumbles'; the rhythmic germcell<br />

from the beginning rises up from below with<br />

maximum Dower.<br />

The climax leads us into the light. In the third<br />

interlude's struggle the strings play a five,minutelong<br />

chord of B major, which in the epilogue changes<br />

to a veiled harmonic area based on C sharD - the<br />

forward course of the music seems to have ceased<br />

completely, In the epilogue the various instruments of<br />

the orchestra and the organ individually say their<br />

'farewells'<br />

to the symphony. This powerful work,<br />

which reflects a philosophy of life, ends in conciliation<br />

and lighl.<br />

which is<br />

sometimes transferred to the manuals. In the second<br />

interlude joyful, dynamic music breaks out from the<br />

atmosphere of the end of the second scherzo. In the<br />

4<br />

The world premidre Derformance of Kalevi Aho's<br />

Symphony No.8 look place on 4th August 1 994 at the<br />

Lahti International Organ Week; Hans-Ola Ericsson<br />

was the organist with the Lahti Symphony Orchestra<br />

conducted by Osmo Vanska.<br />

Anne Weller<br />

ln May/June 1989 the Lahti Symphony Orchestra<br />

recorded its first CD of music by Kalevi Aho in the<br />

Church of the Cross (Ristinkirkko) in Lahti. The<br />

orchestra and its conductor Osmo Vanske responded<br />

to the music's extremely challenging demands in a<br />

manner which surprised the composer. This


collaboration was a great success, as listeners can<br />

easily tell (BlS-CD-396).<br />

On the last day of the recording it was the<br />

orchestra's turn to throw down the gauntlet to Aho.<br />

He replied positively, without a moment's hesitation<br />

Kalevi Aho became the first'Composer-in-Residence'<br />

in Finland, the 'home composer' of the Lahti<br />

Symphony Orchestra.<br />

The job description included the composition of a<br />

large-scale symphonic work, a chamber piece tor<br />

musicians from the orchestra (the Lahti Chamber<br />

Music Society); it also involved the rather vague<br />

function of being a vlslble composer: to discuss the<br />

lile, work and music ot a living composer in schools<br />

clubs, for the city council, in the market, in factories<br />

- all over the place: to prove that a composer ls a<br />

human being just like his listeners.<br />

A difficult taskl There remained however one not<br />

insignificant problem: to linance these activities. This<br />

problem was solved in a unique way The orchestra<br />

and its recently-founded supporters' club Aplodit<br />

Orkesterille joined forces with an enthusiastic.<br />

adventurous and far-sighted sponsor, Oy Lahden<br />

Polttimo Ab (Lahti Malt Works Ltd.). After that, Kalevi<br />

Aho could concentrate on the job in hand, the<br />

composition of his Flghfh Symphony, which<br />

according the orchestra's wishes was to be an organ<br />

sympnony.<br />

The collaboration between the Lahti Symphony<br />

Orchestra and its'home composer'is, however, an<br />

ongoing one. Kalevi Aho has chosen the Lahti<br />

Symphony Orchestra to give the premidre ol his<br />

Ninth Synphony as well (a commission from the<br />

'1994<br />

Helsinki Festival). He is also composing his<br />

Tenth Synphony tor the orchestra. Haydn composed<br />

London Symphonles; Mozart wrote for Paris and<br />

Prague. Now it is Kalevi Aho s turn to write ihe name<br />

of Lahti, the 'little The work of Lahden Polttimo (the Lahti Malt Works)<br />

has always been associated with a true spirit of<br />

enterprise, a constant quest and desire to improve lt<br />

was from this starting-point that the idea of creating<br />

completely new Finnish music in a novel manner also<br />

developed. Harald Retander<br />

Hans-Ola Ericsson was born in Stockholm in 1958<br />

He studied in Stockholm and Freiburg and later in the<br />

U.S.A. and in Venice. l\.4ost influential among his<br />

teachers have been Torsten Nilsson, Klaus Huber'<br />

Brian Ferneyhough, Edith Picht-Axenfeld' Zsigmond<br />

Szathmary and Luigi Nono.<br />

Hans-Ola Ericsson has given concerts throughout<br />

Europe as well as in Japan and the USA. He has<br />

made 12 other BIS record ngs including a highly<br />

acclaimed complete recording of Messiaen's organ<br />

music (B|S-CD-409, 410, 441, 442, 464' 4911492)'<br />

and he was awarded the Swedish Gramophone Prize<br />

annually between 1 985 and 1 988.<br />

ln 1989 Hans-Ola Ericsson was appointed<br />

professor at the Swedish National College of l\4usic<br />

in Pitea and the University of Lulea He is also<br />

visiting professor at the Conservatory in Riga and at<br />

the Copenhagen Conservatory ln the summer ol<br />

1990 he was instructor at the famous summer course<br />

for new music at Darmstadt and was awarded the<br />

prestigious Kranichsteiner N/usic Prize<br />

Hans-Ola Ericsson is also engaged in organ<br />

restoration as well as holding courses in composition<br />

in Europe and the USA.<br />

Lilll Paasikivi (mezzo-soprano) studied singing and<br />

violin playing at the Lahti Conservatory and<br />

continued her studies at the Royal College ol lvlusic<br />

in Stockholm with professor Solwig Grippe and at the<br />

Royal College of [/usic in London with Neil Mackie<br />

big town' of sport and culture, into and as a private pupil of Dame Janet Baker. She<br />

enjoyed frequent competition success during her<br />

the history of music fero-Pekka Henell<br />

student years. She has performed in many European<br />

countries and as a soloist with (among others) the<br />

5


Lahti Symphony Orchestra and the Royal Stockholm<br />

Philharmonic Orchestra.<br />

Eeva-Liisa Saarinen, one of Finland s leading opera<br />

singers, has performed w th many symphony<br />

orchestras and choirs n Finland and internationally<br />

and has given concerts n many European countries,<br />

the USA and Russia. She has made numerous guest<br />

appearances at the Helsinki Festival and Savonlinna<br />

Opera Festival. In 1983 she made her d6but at the<br />

Finnish National Opera and the following year she<br />

became a permanent soloist there<br />

Tom Nyman, tenor, gave up his studies as a translator<br />

at Vaasa University n 1987 to study singing at<br />

the Sibelius Academy. His teacher is Anssi Hirvonen.<br />

He has also studied in London with Vera Rozsa. As<br />

an opera and oratorio singer he has appeared all<br />

over Finland. Tom Nyman won a prize at ihe Timo<br />

Mustakallio Compettion in 1988 and at the national<br />

Lappeenranta Competition in 1989. He also won a<br />

place in the semi,finals of the Neue Stimme<br />

Competition in Germany in October 1993.<br />

The concert and opera singer Matti Lehtinen (b.<br />

1922) was professor of singing at the Sibelius<br />

Academy from 1 963 until 1 987. He made his d6but in<br />

1948 and won the Geneva Singing Competition in<br />

1950. He has worked with the Finnish Opera (1949-<br />

51), the Cologne Opera (1950-55) and the Finnish<br />

National Opera (1963,68) and made regutar guest<br />

appearances in subsequent years. He has given<br />

concerts and broadcast in major European musical<br />

centres and in the USA. He has premidred more<br />

Finnish scores than any other Finnish maie singer,<br />

lor example Kalevi Aho's 'one-man was founded in<br />

opera, Avain (fhe<br />

Key) in J979.<br />

Lahti is a town with approximatety l OO,OOO inhabitants<br />

60 miles north of the Finnish caoital.<br />

Hels,nki: it,s a modern centre lor sports, culture.<br />

trade and industry. The Lahti Symphony Orchestra<br />

'1949<br />

to maintain the traditions ol the<br />

orchestra established in 1910 by the Lahti Friends ol<br />

l\4usic. In recent years the orchestra has developed<br />

lnto one of the most notable in the Nordic countries<br />

under the direction of its conductor Osmo Vanske<br />

(chief guest conductor<br />

'1985-88,<br />

chief conductor<br />

1988-1995). lt has won the renowned Gramophone<br />

Award and other international accolades lor its<br />

recording of the original version of the Sibelius ylol1,<br />

Concerto (BlS-CD'500), and the crand Prix of the<br />

Acad6mie Charles Cros (1993) for its recording ol<br />

the complete score to Sibelius's fempest (BlS-CD-<br />

581). As weli as playing regularly in symphony<br />

concerts, opera performances and recordings, the<br />

orchestra has an extensive development programme<br />

for children's and youth music. The orchestra's own<br />

supporters' club'Aplodit orkesterille' {Friends of the<br />

Lahti Symphony Orchestra), the first ol its k nd in<br />

Finland, has existed since 1 99 1 .<br />

The Lahti Symphony Orchestra presents weekly<br />

concerts in the Lahti Concert Hall (architects Heikki<br />

and Kaija Siren, 1954) and in the Church of the<br />

Cross (Alvar Aalto, 1978); this church is also the<br />

venue for all the orchestra's recordings. The orchestra<br />

also appears regularly in Helsinki and has perlormed<br />

at numerous festjvals including the Helsinki<br />

Festival, the Helsinki Biennale (contemporary music)<br />

and the Lahti International Organ Week. The Lahti<br />

Symphony Orchestra appears on t2 other BIS<br />

records.<br />

Osmo Vanska (b. 1953) studied conducting at the<br />

Sibelius Academy with Jorma Panula, qualifying in<br />

1979. He has also studied privately in London and<br />

West Berlin and has taken part in Rafael Kubelik,s<br />

master class in Lucerne. Osmo Vanske is also active<br />

as a clarinettist.<br />

In 1982 Osmo Vanske won the international<br />

Besangon Competition for young conductors, after<br />

which he has conducted the most important<br />

orchestras in Finland, Norway and Sweden. His international<br />

career has also blossomed rapidlv outside<br />

o


the Nordic countries and he has worked for example<br />

in France, the United Kingdom, the Netherlands, the<br />

former Czechoslovakia, Estonia and Japan<br />

As an opera conductor he has appeared at the<br />

Savonlinna Opera Festival, at the Royal Opera in<br />

Stockhoim and at the Finnish National Opera He<br />

assumed the position of principal guest conductor oi<br />

the Lahti Symphony Orchestra in autumn 1985; in<br />

autumn 1988 he took over as artrstic drrector ot the<br />

same orchestra. Since 1993 he has been chief<br />

conductor of the lceland Symphony Orchestra He<br />

aoDears on 1 6 other Bls records<br />

Kafevi Ahon Pergamon ia 8. sinlonia -<br />

yhteisdn ia yksil6n tragedia ia sen sovitus<br />

Tarkeimpiin suomalaisiin orkesterisaveltajiin kuuluva<br />

Kalevi Aho (s.1949) opiskeli savellysta Sibeliusakatemiassa<br />

Einojuhani Rautavaaran johdolla 1968-<br />

71 ja Jatkoi opintojaan Lansi-Berliinissa Boris<br />

Blacherin opoilaana 1971-72. Vuosina 1974'88 han<br />

ioimi Helsingin yliopiston musiikkitieteen laitoksen<br />

lehtorina ja 1988-'1993 Sibelius-akatemian sevellyksen<br />

professorina. Suomen valtion myOntdma 15vuotinen<br />

saveltaideapuraha mahdollisti hanen siirtymisense<br />

vapaaksi taiteilijaksi syksylla 1 993<br />

Ahon tahdnastiseen tuotantoon kuuluu kaksi<br />

oopperaa, yhdeksen sinfoniaa, kolme konserttoa'<br />

kaksi kamarisinfoniaa jousille ja runsaasti muuta<br />

kamari- vokaali' ja orkeslerimusiikkia sekd orkesterija<br />

kamarimusiikkisovituksia muiden seveltajien teoksista.<br />

Lisaksi han on tullut tunnetuksi musiikkiesseistine<br />

- Aho on julkaissul itse kolme kirjaa ja toimit'<br />

tanut useita muita.<br />

Lahden kaupunginorkesteri on nimennyt Kalevi<br />

Ahon nimikkosaveltaiakseen - Aho on kirjoittanut<br />

orkesterille sinfoniat nro I (1993) la 9 (1994) Lisaksi<br />

orkesteri on esittanyt ia levyttenyt hanen muutakrn<br />

keskeista orkesterituotantoaan<br />

Pergamon<br />

Neljdlle orkesteriryhmalle, neljelle lausujalle ja uruille<br />

savelletty Pergamon syntyi vuonna 1990 Helsingin<br />

yliopiston tilauksesta yliopiston 350-vuotisjuhliin<br />

1.9.1990. Pergamon on tilamusiikkia' jonka ltihto'<br />

\ohtana on Helsingin yliopiston juhlasalin muoto ja<br />

akustiikka. Orkesteriryhmat ja lausujat on sijoitettu<br />

eri puolille salia. Aanet saattavat kiertaa teoksessa<br />

vmDari salia tai sitten musiikillisia signaaleja voidaan<br />

heittaa suoraan salin toiselta puolelta toiselle<br />

Teoksen tekstine on saksalaisen, Ruotsiin<br />

vuonna 1940 emigroituneen kirjailijan Peter Weissin<br />

(1916-1982) dramaattinen kuvaus Berliinin Pergamon-museossa<br />

olevasta Pergamonin alttarista.<br />

Kuvaus on peraisin Weissin paateoksen Die Asthetik<br />

des Widerstands alusta. Kukin lausuJa lausuu samaa<br />

tesktikatkelmaa samanaikaisesti neljalla eri kielelle<br />

- saksaksi, suomeksi, ruotsiksi ja muinaiskreikaksi<br />

Lausujat muodostavat teokseen eri kansallisuuksien<br />

ia aikakausien yhteisyytta symbolisoivan moni-<br />

-kielisen<br />

kuoron, ioka ilmentaa samaa, kaikille<br />

yhteista tuskaa.<br />

Pergamonin alttarifriisit kuvaavat ihmisenmuotoisten<br />

iumalien ja epAsikiomaisten giganttien valista<br />

taistelua. Antiikin myyttinen tragedia on seka tekstissa<br />

etta savellyksessa pyritty yleistamaan ajatto<br />

malle. ylerspatevalle tasolle - kysymyksessa voisi<br />

olla itse asiassa jokin ihmiskuntaa koskevista suurista<br />

murheneytelmistA. Herakleen tuoma apu ratkaisee<br />

taistelun jumalien voitoksi l\ilutta Weissin<br />

mieleste "Herakleen piteisi saapua auttamaan heitA,<br />

alistettuja, eika heita, loilla jo oli kylliksi aseita la<br />

panssareita."<br />

Teoksen sevelkieli on ankaraa ia pelkistettya'<br />

Vain yhden ainoan kerran, soolofagotin valituslaulussa<br />

sdvellyksen lopussa soi inhimillinen savy


Sinfonia nro.8<br />

Jokatsen urkuinterludin sevy on erilainen. Voima-<br />

Johdanto - Scherzo l - lnterludi | - Scherzo ll - kasta ensimmeistA interludia vallitsee jalkion itse-<br />

lnterludi ll - Scherzo lll - tntertudi llt - Epilogi pintaisesti jauhava "mylly", joka siirtyy velille my6s<br />

Uruille ja orkesterille sevelletty e. sinfonia on syn- sormioille. Toisessa interludissa 2. scherzon lopun<br />

tynyt vuonna l993 Lahden kaupunginorkesterin tunnelmista murtautuu esiin riemukas, dynaaminen<br />

tilauksesta. Painvastoin kuin Peryamon L sinfonia musiikki. Kolmatta interludia vallitsevat hiliaiset.<br />

keskittyy yksi16llisen kokemus- ja elAmysmaailman soinnilIsesti eteAnnytetyt u.kueanikerrat.<br />

problematiikkaan.<br />

Savellyksessa on kiinnitetty erityista huomiota<br />

Savellyksen perusideana on ajatus matkasta; musijkillisen suurmuodon dramaturgjaan, jotta sin-<br />

yksinkertaisesta, melkein lapsenomaisesta, kirkfonia kykenisi koko laajan kestonsa ajan seilytkaasta<br />

alusta edetaan kohti toisenlaisia musiikillisia tamaan kuulijan kannalta herpaantumattoman mie-<br />

maisemia palaamatta enea koskaan siihen. mike lenkiinnon ja intensiteetin alusta loppuun. Merki-<br />

kerran on jaanyt taakse. Sinfonian ainoana toistulyksellisimpia ovat tessa mielessa teoksen huipenvana<br />

"johtoaiheena" on isorummun alussa esittelema nukset. Sinfonian ensimmeiset, todella suuri-<br />

rytmi, joka teoksen mydhemmisse vaiheissa ke(ausuuntalset nousut sijoittuvat vasta<br />

tuu aina voimakkaampana ja huipentaa 3. scherzon<br />

lopussa lopulta koko sinfonian.<br />

Savellyksen tunnelmat vaihtuvat virtuoosisesta.<br />

musikanttisesta iioittelusta aina traagisiin, lamaannuttaviin<br />

musiikillisiin tuokioihin. Viimemainitut hetket<br />

eival johda toivottomuuteen la pessimismiin. Kriittisista<br />

vaiheista ja niiden yiitsepaasemisesta musiikki<br />

tuntuu saavan samalla myos uutta voimaa ja vastus_<br />

tuskykye uusien vaikeiden hetkien kohtaamiseen.<br />

Uruilla on teoksessa monta roolia. Sinfonian eri<br />

osia tauotta yhdistavat interludit ovat samalla virtuoo,<br />

sisia urkujen sooiokadensseja. paikoin urkuja on<br />

kaytetty omana "soitinryhmdnaan,', omana orkesterinaan,<br />

joka kommentoi ja vuorottelee varsinaisen<br />

orkesterin kanssa. Usein urut liittyvat aivan elimellisesti<br />

muuhun orkesteritekstuuriin siten, etta urkuien<br />

yksrtyiset adnikerrat ikaan kuin tiseavat uusra insirumentteja<br />

orkesteriin. lvlonesti urkuja on kAytetty myos<br />

vahvistamaan mm. orkesterin bassosoittimia tai tuomaan<br />

liseA voimaa huipennuksiin.<br />

Sinfonian muoto on tavallisuudesta poikkeava.<br />

Johdantoa seuraa kolme eri scherzoa ja epilogi.<br />

Toisen scherzon jalkipuoli sisdltaA myos rauh;llisemmin<br />

etenevee musiikkia. Kunkin scherzon ial_<br />

keen kuullaan urkujen soolointerludi. Teoksen kaikki<br />

osat sortetaan tauotta yhteen.<br />

'1. interludiin ja 2.<br />

scherzoon. Jalkimmaiseen sisaltyy Ahon tuotannon<br />

valtavimpiin kuuluva kaksoishuipennus - orestlss/mo<br />

lempoista nousua seuraa valittomdsti toinen<br />

yhta intensiivinen, jota vallitsee rauhallisempi modaalinen<br />

melodlikka. Sinfonian lakipiste sijoittuu kuitenkin<br />

3. scherzoon. Ratkaiseva nousu alkaa iloittelevalla,<br />

kansantanssinomaisella musiikilla, kunnes<br />

musiikki lopulta "murtuu" ja kaiken alta nousee<br />

maksimaalisella voimalla esiin alun rvtminen vdinmotiivi.<br />

Huippukohta johtaa valoon. 3. interludin taustalla<br />

soi jousistossa viisi minuuttia kestave H-duuri-sointu,<br />

joka epilogissa vaihtuu verhotummaksi cis-pohiaiseksi<br />

harmoniakentdksi - musiikiltinen ajan eteneminen<br />

tuntuu kokonaan pysiihtyvan. Epilogissa<br />

orkesterin eri instrumentit ja urut jattavat soljstjsilla<br />

puheenvuoroillaan "hyvastit" sinfonialle. Elamenkatsomuksellinen,<br />

voimakas teos paattyy sovittavasti<br />

ja vaioisasti.<br />

Kalevi Ahon L sinfonian kantaesitvs taoahtui<br />

Lahden Kansainvdlisella urkuviikolla 4.8.1994,<br />

Lahden kaupunginorkesteria johti Osmo Vanskd ia<br />

solistlna oli Hans-Ola Ericsson.<br />

Anne Weller


Vuoden l989 touko-kesakuun vaihteessa nauhortettiin<br />

Lahden Ristinkirkossa musiikkia Lahden<br />

kaupunginorkesterin ensimmaiselle Aho-levylle<br />

Orkesteri ia hapellimestari Osmo Vanska vastasival<br />

nuottiDaoerien aarimmaisen vaativaan haasteeseen<br />

tavalla, joka yllatti saveltejan. Yhteistyd sujui<br />

mainiosti, niin kuin kuka tahansa voi itsekin kuulla<br />

(Bts-cD-396).<br />

Viimeisend nauhoituspeivena tuli orkesterin<br />

vuoro heittaa haaste Aholle. Han vastasi siihen<br />

mvonteisesti. hetkeekaan miettimatte Kalevi Ahosta<br />

tuii Suomen ensimmeinen "Composer-in-Residence",<br />

Lahden kaupunginorkesterin "kotisaveltaja".<br />

Toimenkuvaan kuului suuren sinfonisen teoksen<br />

savelteminen, kamarimusiikkiteos orkesterin omille<br />

muusikoille (Lahden Kamarimusiikkiseura) sekA<br />

hieman epamaaraisempi tehtdva olla myds nekyvilh<br />

seveltaiana: kertomassa elavdn saveltajan elamesta,<br />

lydste ja teoksista kouluissa, klubeilla, kaupungrnvaltuustossa,<br />

torilla, tehtaissa - Landen Polttimon tormintaan on aina liittynyt aito yrittajdhenki,<br />

jatkuva uuden etsinte ja halu kehittya<br />

Naista lahtokohdista kehittyi mydskin idea tehda<br />

aivan uutta suomalaista musiikkia uudella tavalla'<br />

Harald Relander<br />

Hans-Ola Ericsson on syntynyt Tukholmassa 1958<br />

Han opiskeli Tukholmassa ja Freiburgissa ja myohemmin<br />

USA:ssa ja Venetsiassa Hanen opettajrnaan<br />

ovat olleet Torsten Nilsson, Klaus Huber, Brian<br />

Ferneyhough, Edith Picht-Axenfeld, Zsigmond Szathmery<br />

ja Luigi Nono.<br />

Hans-Ota Ericsson on konsertoinut kaikkialla<br />

Euroopassa ja lisaksi Japanissa ja USA:ssa HAn on<br />

tehnyt 12 levya BIS-yhtiolle, naiden joukossa on<br />

arvostettu kokonaislevytys l\.4essiaenin urkumusiikista<br />

(BIS'CD-409, 410. 441, 442, 464, 491/492). HAn on<br />

saanut Swedish Grammophone -palkinnon vuosittain<br />

1 985-1 988 valisena aikana<br />

missa vain; todis- Vuonna 1989 Hans-Ola Ericsson nimitettiin<br />

taa. eta saveltaja on ihminen niin kuin henen kuuli-<br />

protessoriksr Pirtimen musiikhikorkeakouluun ja<br />

jansakin.<br />

Luulaian yliopistoon Hen toimii my6s vierailevana<br />

Vaativa tehtAval Ratkaisematta oli kuitenkln<br />

prolessorina Riikan Ja Kdopenhaminan konserva-<br />

muuan ei niin vehainen ongelmar hankkeen rahoitus iorioissa. Kesalle 1990 hAn oli opettajana Darm-<br />

Ongelma selvisi kuitenkin ainutlaatuisella tavalla' stadtin uuden musiikin kesdkurssilla Samana<br />

Orkesteri ja sen vastaperustettu ystavayhdistys vuonna hanelle myonnettiin arvostettu Kranich-<br />

Aplodit Orkesterille ry saivat mukaan innostuneen' steinerin musiikkiPalkinto.<br />

rohkean ia kaukonekoisen sponsorin, Oy Lahden Hans Ola Ericsson on perehtynyt urkujen restau-<br />

Polttimo Ab:n. Sen ielkeen Kalevi Aho sai keskittya rointiin ia pitAa kesaisin sevellyskursseja<br />

tyohonsa, kahdeksannen sinfoniansa' eli orkesterin<br />

toivomuksesta "Urkusinfonian" kirjoittamiseen.<br />

l\,tutta Lahden kaupunginorkesterin ja sen "kotisavelteian<br />

yhteistyo jatkuu Kalevi Aho on valrnnut<br />

Lahden kaupunginorkesterin myos yhdeksannen<br />

sinf oniansa (Helsingin Juhlaviikkojen tilausteos'<br />

1994) kantaesittiijAksi Ja viela kymmenennen<br />

sinfoniansakin han saveltea Lahden sinlonikoille'<br />

Haydn kirjoitti aikanaan Lontoon-sinfoniat, Mozart<br />

pariisilaisen ja prahalaisen. Nyt on Kalevi Ahon vuoro<br />

kirioittaa urheilun ja kulttuurin suuren pikkukaupungin<br />

nimi musiikin hi"rori^^n<br />

T"ro_p"kk" H"r"il<br />

Euroopassa<br />

ja USA:ssa.<br />

Lilli Paasikivi aloitti mus soinnin Lahden peruskoulujen<br />

musiikhiluokilla Lahden konservatoriossa<br />

han opiskeli laulun lisaksi myos viulunsoittoa Han on<br />

'koulussa<br />

iatkanut opintojaan Tukholman musiikkikorkea'<br />

professori Solwig Grippen johdolla seka<br />

Lontoossa Hoyal College of Musicissa opettaianaan<br />

Neil Mackie ja yksityisesti Dame Janet Bakerin<br />

oooilaana. Paasikivi menestyi jo opiskeluaikanaan<br />

menestynyt useissa kilpailuissa Han on esiintynyt<br />

useissa Euroopan maissa ja Lahden kaupungln-<br />

o


orkesterin liseksi Tukholman Kuninkaallisen Fil- Lahden kaupunginorkesteri perustettiin vuonna<br />

harmonrsen orkesterin solistina.<br />

1 949 vaalimaan vuonna 1 91 0 toimintansa aloittaneen<br />

Lahden lvlusilkinystaven orkesterin perinteite. Viime<br />

Eeva-Liisa Saarinen kuuluu arvostetuimpiin suoma- vuosrna orkestefl on noussut kapellimestari Osmo<br />

laisiin oopperalaulajattariin. Hen on esllntynyt useim- Vanskan (peavierailija 1985-88, taiteellinen johtaja<br />

pien kotimaisten sinfonlaorkestereiden ja kuorojen 1988-1995) johdolla yhdeksi Pohjoismaiden<br />

solistina sekd konsertoinut kotimaan lisaksi monissa merkittavimmistd. Orkesterin levyttamd Sibeliuksen<br />

Euroopan maissa, Amerikassa ja VenatAlla. Han on viulukonserton alkupereisvers o (BlS-CD-500) sai<br />

vieraillut useina vuosrna Helsingin Juhlaviikoilla seke monia kansainvalisia tunnustuksia, mm. GramoDhone<br />

Savonlinnan Oopperajuhlilla. Vuonna 1 983 han deby- Awardin, ja Sibeliuksen Myrskyn kokonaislevytys<br />

toi Suomen Kansallisoopperassa ja seuraavana (BlS-CD-581) palkittiln vuonna 1993 Acad6mie<br />

vuonna han sal kiinnityksen solistikunnan vakitui- Charles Crosin Grand Prix'lld.<br />

seksi jaseneksi.<br />

Sdannollisen<br />

konsertti-, ooppera- ja levytystoiminnan lisaksi orkes-<br />

Tom Nyman,<br />

terilla on laaja<br />

tenori, vaihtoi<br />

lasten ja<br />

kielenkadntajen<br />

nuorison musiikkikasvatus<br />

oplntonsa<br />

Vaasan Yliopistossa<br />

ohjelma.<br />

lauluopintoihin<br />

Suomen ens mmainen orkesterin<br />

Sibeliusoma<br />

ysteveyhdistys<br />

Akatemrassa vuonna 1987.<br />

Aplodit<br />

Henen ooettaiansa<br />

Orkesteriile<br />

on<br />

ry on toiminut<br />

Arssr Hirvoner.<br />

vuodesta<br />

L sAoppia nan<br />

1 99'1.<br />

on hakelul mm.<br />

Lontoosta Vera Rozsalta. Ooppera, ja<br />

Lahden kaupunginorkesten<br />

oratorlosolis-<br />

konsertoi viikoittain<br />

tina Tom Nyman on esiintynyt ympari<br />

Lahden Konserttitalossa (arkkitehdit<br />

maatamme.<br />

Heikki ja Kaija<br />

Tom Nyman on palkittu Timo N.4ustakallio -kilpallussa Sjren, 1954) ja Ristlnkirkossa (Atvar Aatto, 1978),<br />

1988 seka Lappeenrannan valtakunnallisissa laulu- lossa tehdaen kaikki levylykset. Orkesterl esiintyy<br />

kilpailuissa 1989.<br />

sdanndllisesti<br />

Han saavutti tisAksi<br />

myos<br />

valierapaikan<br />

Hels ngissa, ja se on konser-<br />

kansainvalisessa Neue Stimmen -kilpailussa toinut useilla festivaaleiila, mm. Helslnoin<br />

Sak<br />

Juhla-<br />

sassa lokakuussa 1<br />

vrikorlla.<br />

993.<br />

nykymus ikin He'sink, Biennalessa sexd<br />

Lahden kansainvalisella urkuviikolla. Tema on orkes-<br />

Matti Lehtinen (prof. emeritus, s. J922), konsertti- ja terin kolmastoista BIS-levytys.<br />

oopperalaulaja, tydskenteli Sibelius-Akatemian jauiu,<br />

tarteen professorina<br />

Osmo<br />

vuosina<br />

Vanske (s.<br />

1963,87.<br />

1953)<br />

Han debytoj<br />

opisketi orkesterinjohtoa<br />

vuonna 1948 la voitti palkinnon<br />

Sibelius-Akatemiassa<br />

Gendven laulu-<br />

Jorma Panulan iohdolia ia<br />

kilpailussa vuonna<br />

suontl, kapellimestarituthinnon<br />

1 950. Han sai klinnitVksen<br />

vuonna I 979. Han on<br />

Suomalaiseen Oopperaan<br />

opiskellut<br />

vuosrks,<br />

lisaksi yksityisesti<br />

t949-51, kolnin<br />

Lontoossa ja Ldnsi-<br />

Oopperaan vuosiksi<br />

Berlrinrssa<br />

1950-55,<br />

seka<br />

Suomen Kansallis<br />

osalJistunul Fatael Kubelikrn mes-<br />

oopperaan vuosiksi 1 963 68 ja<br />

tarikurssille Luzerntssa.<br />

sen<br />

Osmo Vanske<br />

latkeen oopperan<br />

on myos tai-<br />

vakituiseksi vieraililaksi.<br />

tava klarinetisti.<br />

Konsertti- ia radioesiintymisia<br />

hen antoi Euroopan musiikkikeskuksissa ja<br />

Vuonna 1982 Osmo Vanska voitti Besangonin<br />

Amerikassa. Matti<br />

kansainvelisen<br />

Lehtinen<br />

nuorten<br />

on kantaesittanyt<br />

kapeilimestarien kilpajlun,<br />

enemman<br />

minka<br />

suomalaista uutta musiikkia kuin kukaan<br />

lelkeen hAn on johtanut saanndllisesti<br />

muu suomalainen<br />

Suomen,<br />

mieslaulaja.<br />

Norjan ja<br />

Hanen<br />

Ruotsin<br />

loistosuori-<br />

tarkeimpia orkestereita.<br />

tuksiinsa kuuluu mm. Kalevi Ahon "yhdenmiehen<br />

Henen kansainvelinen uransa on kehittynyt nopeasti<br />

oopperan" ,4yaln kantaesiftaminen<br />

myds<br />

vuonna<br />

Skandinavian<br />

1 979.<br />

ulkopuolella ja han on tydskennellyt<br />

mm. Fanskassa, Skoilannissa, Hollannissa.<br />

TSekkoslovakrassa, Vrrossa ra Jaoanissa.<br />

10


Oopperakapellimestarina Osmo Vanskd on esiin'<br />

tynyt Savonlinnan Oopperajuhlilla, Tukholman Kun nkaallisessa<br />

Oopperassa ja Suomen Kansallisooppe'<br />

andere wichtige Werke von ihm lseine Symphonie<br />

N/. 1. das Violinkonzett und Hiliaisuus (Das<br />

Schwelgen) liegen auf BIS-CD-396 vo4.<br />

rassa. Lahden kaupunginorkesterin paavierailijaks<br />

Osmo Venska kutsuttiin syksyste 1985 alkaen. SyksyllA<br />

1988 hen aloitti tydnsa orkesterln taiteellisena<br />

johtajana. Vuodesta 1993 alkaen hdn tolm i my0s<br />

lslannin sinfoniaorkesterin ylikapellimestarlna Teme<br />

on hAnen seitsemastoista BIS-levytyksensa.<br />

Pergamon<br />

Pergamon, ein Werk fur vier Orchestergruppen, vier<br />

Erzehler und Orgel, wurde 1990 fLir die Feier am 1<br />

September 1990 des 350-liihrigen Jubilaums der<br />

He slnkier Universitet geschrieben. Petgamon isI<br />

eine Raummusik, m t der architektonischen Form und<br />

der Akustik der Universitatsaula in Helsinki als Aus-<br />

Kafevi Aho: Pergamon und<br />

Symphonie Nr.8<br />

Die TragOdie der Gesellschatt und des<br />

gangspunkt. Die Orchestergruppen und Erzdhler<br />

befinden sich in verschiedenen Teilen der Aula.<br />

lvlanchmal dLirfen die von ihnen hervorgebrachten<br />

KlAnge in der Au a herumkreiseni gelegentlich<br />

Einzelnen, und ihre Vertonung<br />

kdnnen musikalische Signale direkt von der elnen<br />

Seite der Aula zur anderen geworlen werden<br />

Kalevi Aho (geb. 1949), einer der hervorragendsten Der Text ist eine dramatische Beschreibung des<br />

Orchesterkomponisten Finnlands, studierte l968-71<br />

Pergamon-Altares im Berliner Pergamon-l\'4useum<br />

Komposition bei Einojuhani Rautavaara an der<br />

von Peter Weiss (1 91 6-82), einem deutschen Schriff<br />

Sibelius-Akademie in Helsinki, und setzte die Studien<br />

steller. der in der Nazizeit nach Schweden emr-<br />

1971-72 als Schtiler von Boris Blacher in Westberlin qrierte. Sie entstammt dem Antang seines Meister-<br />

fort. 1974-88 gab er Vorlesungen an der musikwerks,<br />

Dle Asthetik des Widerstands. Die Erzahler<br />

wissenschaftlichen Abteilung der Universitat zu<br />

lesen die gleichen Textauszoge simultan in vier<br />

Helsinki, und 1988-93 war er Professor fLlr Kompo- verschiedenen Sprachen: Deutsch, Finnisch, Schwesitlon<br />

an der Sibelius-Akademie. lm Herbst 1993<br />

disch und Altgriechisch. Sie bilden einen viel-<br />

wurde es ihm durch die Verleihung eines Kompo<br />

sprachigen Chor, der die Einheitlichkeit verschle-<br />

nistenstipendiums auf ftjnfzehn Jahre ermdglicht, dener Nationaliteten und Epochen symbolisiert -<br />

freischaffender Komponist zu werden.<br />

einen Chor, der das von ihnen gemeinsam erlebte<br />

Bis heute komponierte Aho u.a. zwei Opern, Leiden zum Ausdruck bringt.<br />

neun Symphonien, drei Konzerte, zwei Kammer- Die Friesen des Pergamon-Altars stellen den<br />

symphonien tUr Streichorchester und Arrangements Kampf zwischen den menschenahnlichen Gottern<br />

von Werken anderer Komponisten fUr sowohl und den monstrosen Riesen dar' In Text und Musik<br />

Orchester als auch tUr Kammerensemble Er hat<br />

sucht hier die alte, mythologische Tragddie eine<br />

auch einen Ruf als Musikwissenschaftler - Aho<br />

verallgemeinerte, zeitlose, universelle Ebene - es<br />

schrieb selbst drei BUcher und war Herausgeber fllr<br />

konnte sich in der Tat um irgendein groBes N4iB-<br />

zahlreiche andere.<br />

geschick frir die Menschheit handeln Durch die Hille<br />

Das Symphonieorchester Lahti hat Kalevi Aho zu des Herakles wird der Kampf zugunsten der Gotter<br />

seinem,,Composer-in-Residence" ernannt FUr entschieden. Weiss meint aber;,,lhnen, den Unter-<br />

dieses Orchester komponierte et die Symphonien worfnen. zur Hilfe mtlBte Herakles kommen, nlcht<br />

Nr8 (1993) und Nr9 (1994). Das Orchester spielte denen. die an Panzern und Waffen genug hatten "<br />

auch bei Konzerten und fUr Aufnahmen einlge<br />

11


Die musikalische Sprache des Werks ist gewagt werden. Sie wird auch ott eingesetzt, um beispiels-<br />

und konzentriert. Bei einer einzigen Gelegenheit, die weise die BaBlinien des Orchesters zu versterken.<br />

Klage des Solofagotts am Schlu B des Werkes, hdren<br />

wir einen menschlicheren Ton.<br />

oder bei den Hdhepunkten eine grdBere Kraft zur<br />

Verfrigung zu stellen.<br />

Die Form der Symphonie weicht von der riblichen<br />

Symphonie Nr.8<br />

Norm ab. Nach der Introduktion folgen<br />

lntroduktion -<br />

drei separate<br />

Scherzo I - lnteiludium I - Schezo Scherzi und ein Epilog.<br />

Il -<br />

Der spAtere Teil<br />

lnterludium ll -<br />

des zweiten<br />

Scherzo lll - lnterludium lll -<br />

Scherzos enthalt auch Musik, deren Ablauf fried-<br />

Epilog<br />

licher ist. Nach jedem der Scherzi hdren wir ein Inter-<br />

Die Symphonie Nr8 frir Orgel und Orchester wurde<br />

'1993<br />

ludium der Orgel. Samtliche Setze werden ohne<br />

im Auftrage des Symphonieorchesters Lahti Pause gespielt.<br />

komponiert. Zum Unterschied vom Pergamon kon- Jedes Orgelinterludium hat eine verschiedene<br />

zentrie( sich die Symphonie auf die grundlegenden<br />

Atmosphere. lm kraftvollen ersten Interludium domi-<br />

Fragen der Erfahrungswelt und der Lebenswelt des niert die hartnackig mahlende ,,MUhle" des Pedals,<br />

E i nzelnen.<br />

die zeitweise auf die Manuale Ubergeht. lm zweiten<br />

Der Grundgedanke der Komposition ist der einer Interludium<br />

Reise -<br />

bricht eine lreudige, dynamische l,4usik<br />

vom schlichten, fast kindlichen, hellen aus der Atmosphare am Ende des zweiten Scherzos<br />

Beginn bewegen wir uns auf eine andere musi- heraus. lm dritten Interludium treten ruhige, entfernt<br />

kalische Welt zu, um niemals mehr zu dem zurrick- klingende Orgelregister hervor.<br />

zukehren, was wir hinter uns lieBen. Das einzige Ein besonderes Interesse erweckt in dieser Kom-<br />

wiederkehrende Thema der Symphonie ist der am position die breite musikalische Dramaturgie, die es<br />

Anfang von der groBen Trommel gebrachte Rhyth- ermdglicht, daB die Symphonie wahrend ihrer<br />

mus, der spater im Werk mit wachsender Kraft<br />

9anzen beachtenswerten Dauer die ungeteilte Auf-<br />

zurrickkehrt, um am SchluB des dritten Scherzos die merksamkeit und Konzentration des Horers in An-<br />

ganze Symphonie schlieBlich zu kronen. Die Atmosspruch zu nehmen vermag. In diesem Zusammenphere<br />

im Werk streckt sich von virtuoser, musihang sind die Hohepunkte des Werkes von der allerkantischer<br />

Freude bis zu Augenblicken tragischer, groBten Bedeutung. Die ersten echten und groB-<br />

freudloser Musik. Diese fUhren nicht zu Hoffnungsskaligen Hdhepunkte der Symphonie ereignen sich<br />

losigkeit und Pessimismus: es ist vielmehr aus erst im ersten Interludium und im zweiten Scherzo.<br />

diesen kritischen Phasen und ihrer Bezwingung, daB Dieses enthalt den massivsten Doppelhdhepunkt in<br />

die lVusik neue Kraft frir die Bewaltigung neuer Ahos gesamtem Werk - nach einem Hohepunkt im<br />

Zeiten der Schwierigkeit zu holen scheint.<br />

Prestissimo folgt augenblicklich ein zweiter, von<br />

Die Orgel spielt in diesem Werk mehrere Rollen. gleicher Intensitat, der die friedlichere, modale<br />

Die Interludien, welche die verschiedenen Satze N/lelodik bezwingt. Die Kulmination der Symphonie<br />

zusammenfUgen, sind zugleich virtuose Kadenzen folgt aber im dritten Scherzo. Dieser entscheidende<br />

fiir dle Orgel. Hier und da wird sie als selbstandige Hdhepunkt beginnt mit frdhlicher Musik in der Art<br />

,,Klanggruppe" verwendel, als selbstdndiges Orches- eines Volkstanzes, bis die Musik schlieBlich,,zerter,<br />

das Kommentare zum richtigen Orchester macht brockelt"j das rhythmische Kernmotiv vom Anfang<br />

und sjch mit ihm abwechselt. Die Orgel wird haufig wachst von unten mit maximaler Kraft hervor.<br />

auch ganz organisch mit dem rjbrigen Orchester- Der Hohepunkt fLihrt uns ins Licht. lm Kampf des<br />

klang kombinjert, so daB ihre einzelnen Register wie dritten Interludiums spielen die Streicher einen fLinf<br />

neue Instrumente wirken, die zum Orchester gef0gt Mjnuten langen H-DurAkkord, der sich im Epilog in<br />

12


ein verschleiertes harmonisches Gebilde auf Cis veL<br />

wandelt - die Vorwartsbewegung der l\4usik scheint<br />

ihre Krafte mit jenen eines begeisterten, abenteuerlichen<br />

und weitblickenden Sponsors, Oy Lahden<br />

vdllig aufgehdrt zu haben. lm Epilog sagen die ver- Polttimo Ab (Malzwerke Lahti GmbH). Nun konnte<br />

schiedenen Orchesterinstrumente und die Orgel sich Kalevi Aho auf seine Arbeit mit der achten<br />

individuell der Symphonie ihr ,,Lebewohl". Das kraft- Symphonie konzentrieren, die laut Wunsch des<br />

volle Werk, das eine Lebensphilosophie spiegelt, Orchesters eine,,Orgelsymphonie" sein sollte.<br />

endet in Versohnung und Licht.<br />

Die Zusammenarbeit zwischen dem Symphonie-<br />

Die Urauffiihrung von Kalevi Ahos Symphonie orchester Lahti und seinem Hauskomponisten wird<br />

Nrg fand am 4. August 1 994 bei der Internationalen aber fortgesetzt. Kalevi Aho wehlte das Orchester<br />

Orgelwoche in Lahti statt; Hans-Ola Ericsson spielte<br />

Orgel und Osmo Vanskd dirigierte das Symphonie-<br />

auch fiir die UrauffUhrung seinet neunten Symphonie<br />

(ein Auftragswerk des Helsinki-Festivals<br />

'1994),<br />

und<br />

orchester Lahti. Anne Weller er komponiert seine zehnte Symphonie fUr dasselbe<br />

Orchester. Haydn komponierte seine Londoner Sym-<br />

lm Mai/Juni 1989 spielte das Symphonieorchester phonien, Moza(I schrieb lrir Paris und Prag. Nun<br />

Lahti seine erste CD mit Musik von Kalevi Aho in der<br />

Kreuzkirche (Ristinkirkko) zu Lahti. Das Orchester<br />

schreibt Kalevi Aho den Namen Lahtis, der..kleinen<br />

GroBstadt" von SDort und Kultur. in die Geschichte<br />

und sein Dirigent Osmo Venska entsprachen der<br />

auBerst schwierigen Musik auf eine Weise, die den<br />

der Nilusik.<br />

Tero-pekka Henell<br />

Komponisten ins Staunen versetzte, Die Zusammen- Die Lahden Polttimo (lvlalzwerke Lahti) wurden stets<br />

arbeit war sehr erfolgreich, wie es die Horer leicht mit einem echten Unternehmungsgeist verknLipft, mit<br />

merken (BlS-CD-396).<br />

einem standigen Streben nach Verbesserungen. Dies<br />

Am letzten Tag der Aufnahme warf das Orchester war der Ausgangspunkt tlir den Gedanken, eine<br />

den Handschuh, und der Komponjst antwortete posi- vdllig neue linnische Musik auf eine neue Art zu<br />

tiv, ohne auch nur einen Augenblick zu zdgern.<br />

Kalevi Aho wurde der erste ,,Composerin-Residence"<br />

in Finnland, Hauskomponist des Symphonie-<br />

Harald Relander<br />

Hans-Ola Ericsson wurde 1 958 in Stockholm gebo'<br />

orchesters Lahti.<br />

ren. Er studierte Musik in Stockholm und Freiburg<br />

Die Arbeitsbeschreibung umfaRte die Kompo- und setzte spater seine Ausbildung in den USA und<br />

sition eines groB angelegten symphonischen Werkes, in Venedig fort. Unter seinen Lehrern waren Torsten<br />

sowie einer Kammermusik frir Musiker des Orches- Nilsson, Klaus Huber, Brian Ferneyhough, Edith<br />

ters (Kammermusikgesellschaft Lahti); sie umfaBte Picht-Axenfeld, Zsigmond Szathmery und Luigi Nono<br />

ebenfalls die recht vage Funktion als sichtbarer Kom- am einfluBreichsten.<br />

ponist: Leben, Werk und Musik eines lebenden Kom- Hans-Ola Ericsson konzertierte in ganz Europa<br />

ponisten [iberall zu diskutieren: in Schulen, Vereinen, sowie in Japan und den USA. Er hat 12 weitere BISbeim<br />

Stadtrat, auf dem Markt, in Fabriken; um zu Aufnahmen gemacht, darunter eine hoch gelobte<br />

beweisen. daB ein Komoonist ein menschliches Gesamlaufnahme des Orgelwerkes von Olivier<br />

Wesen ist, genau wie seine Horer.<br />

Messiaen (BlS-CD-409, 410, 441, 442, 464,<br />

Eine schwierige Aufgabel Es war da aber noch<br />

ein nicht unwesentliches Problem: diese Aktivitaten<br />

491 /4921.<br />

'1989<br />

wurde Hans-Ola Ericsson zum Professor<br />

zu finanzieren. Es wurde aber auf eine einzigartige an der Hochschule fiir N,lusik in Pitea und an der<br />

Weise gelost. Das Orchester und sein neuge- Universitat zu LuleA, Schweden, ernannt. Er ist auch<br />

grrjndeter Fanclub Aplodit Orkesterille vereinigten Gastprofessor an den Konservatorien in Riga und<br />

13


(above) Kalevi AhO 6noto'<br />

Fazer<br />

Music)<br />

(left) The recording sessions lor Pergamon<br />

(photos: Esa Hagelbetg)


Kopenhagen. lm Somme|l99O unterrichtete er bei<br />

den berUhmten Darmstedter Sommerkursen ftir neue<br />

lviusik, und es wurde ihm der angesehene Kranichsteiner<br />

Musikpreis verliehen.<br />

Hans-Ola Ericsson arbeitet auch mit der Renovierung<br />

von Orgeln, und er hat jn Europa und den<br />

USA Kompositjonskurse geleitet.<br />

Nach dem ersten Musikunterricht in der Schule studierte<br />

Lilli Paasikivi (t\.4ezzosopran) Gesang und<br />

Violine am Konservatorium in Lahti und setzte die<br />

Studien an der Staatlichen Hochschule fLir Musik in<br />

Stockholm bei Prof. Solwig Grippe und am Royal<br />

College of N,lusic in London bei Neil Mackie und als<br />

PrivatschUlerin von Dame Janet Baker fort. Sie lrat in<br />

vrelen europeischen Landern auf, als Solistin auch<br />

mit u.a. dem Symphonieorchester Lahti und dem Kol.<br />

Stockholmer Philharmonischen Orchester.<br />

Eeva-Liisa Saarinen trat mit vielen finnischen und<br />

internationalen Symphonieorchestern und Choren<br />

auf, und sie konzertierte in vielen eurooaischen<br />

Landern. den USA und RuBland. Sie gastierte beim<br />

Helsinki-Festival und beim Opernfestival in<br />

Savonlinna. 1983 debLltierte sie an der Finnischen<br />

Nationaloper, wo sie im folgenden Jahr fest engagiert<br />

wuroe.<br />

Der Konzert- und Opernsanger Matti Lehtinen (geb.<br />

1922) war<br />

Tom Nyman, Tenor, beendete 1 997 sein Studium als<br />

Translator an der Universitat in Vaasa, um statt_<br />

dessen an der Sibelius-Akademie Gesano zu<br />

studieren. Sein Lehrer ist Anssi Hirvonen-. Er<br />

studierte auch in London bei Vera Rozsa. Als Opern_<br />

und Oratoriensenger erschien er in ganz Frnnland. Er<br />

gewann Preise beim Timo-Mustakallio-Wettbewerb<br />

1 988 und beim nationalen Lappeenranta-Wettbewerb<br />

1989, und er erreichte das Semifinale beim Neue-<br />

Stimme-Wettbewerb in Deutschland im Oktober<br />

1 993.<br />

'1963-87 Gesangsprofessor an der<br />

Sibelius-Akademie. Er debLitierte 1948 und oewann<br />

1 950 den Genfer Gesangswettbewerb. Er war an der<br />

Finnischen Oper (1949-51), der Kdlner Oper (1950-<br />

55) und der Finnischen Nationatoper (1969-69) tatig<br />

und erschien in spateren Jahren regelmABig ali<br />

Gast. Er trat jn vielen europeischen Musikzentren<br />

und den USA in Konzert und Rundfunk auf. Lehtinen<br />

brachte viele finnische Werke zur Urauffrihruno<br />

darunter<br />

'1979 Katevi Ahos ..Ein-l\.4ann-Oper- 4va-n<br />

(Der Schltissel).<br />

Lahti ist eine Stadt mit rund 1 OO OOO Einwohnern. ein<br />

moderles Zentrum des Sports. der Kultur, der<br />

lndustrie und des Handels, tO0 Kilometer nordlich<br />

der finnischen Hauptstadt Helsinki gelegen. Das<br />

Symphonieorchester Lahti wurde 1949 gegrLjndet,<br />

um die Traditionen des 1910 von der Gesellschaft<br />

der Musikfreunde Lahtis gegr0ndeten Orchesters<br />

aulrechtzuerhalten. In spateren Jahren entwickelte<br />

sich das Orchester zu einem der besten in Skandi_<br />

navien. Seine Aufnahmen unter der Leituno von<br />

Osmo Vanska und Ulf Sdderblom brachten-dem<br />

Orchester internationalen Ruhm, nicht zuletzt durch<br />

die Erstaufnahme der Urfassung von Sibelius, ylollr_<br />

korzert (BlS-CD-500).<br />

Das Symphonieorchester Lahti bringt wochentliche<br />

Konzerte im Konzerthaus Lahti (Architekten<br />

Heikki und Kaija Siren, j954) und in der Ristinkirkko<br />

(Kreuzkirche, Alvar Aalto l97g), in der auch samt_<br />

liche Aufnahmen gemacht wurden. Das Orchester erscheint<br />

auch bei der Orgelwoche Lahti und bei<br />

Opernauffiihrungen in der Stadt. Das Symphonieorchester<br />

Lahti wirkt auf werleren 1 2 BIS-piatten mit.<br />

Osmo Vanska (geb. 1953) studierte Dirigieren an<br />

der Sibelius-Akademle unter der Leitung von Jorma<br />

Panula und legte 1979 das Dirigentenprrifung ab.<br />

AuBerdem hat er Privatunterricht in London undBetr<br />

lin-West genommen und an einem Meisterkurs von<br />

to


Rafael Kubelik in Luzern teilgenommen. Osmo<br />

Vanska ist auch ein hervorragender Klarinettist<br />

'I<br />

982 war Osmo Vanska Sieger im internationalen<br />

Wettbewerb junger Dirigenlen in<br />

Besangon, und hiernach hat er regelmaBig in Finnland,<br />

Norwegen und Schweden groBe Orchester geleitet.<br />

Seine Karriere hat auch auBerhalb Skandinaviens<br />

rasche Fortschritte gemacht so hat er u a in<br />

Frankreich, Holland, der Tschechoslowakei, Estland<br />

und Japan gearbeitet.<br />

Zum ersten Gastdirigenten des Symphonieorchesters<br />

Lahti wurde Osmo Vanska im Herbst 1985<br />

berufen. lm Herbst 1988 nahm er seine Tatigkeit als<br />

kLinstlerischer Leiter des Orchesters auf l 993 wurde<br />

er auch Chefdirigent des lslandischen Symphonieorchesters.<br />

Er erscheint auf 1 6 weiteren BIS-Platten<br />

L'Orchestre Symphonique de Lahti a chorsl<br />

Kalevi Aho pour 6tre son compositeur residant - et<br />

c'est pour cet orchestre que Aho a compos6 ses<br />

symphonies ,o I (1993) et ,o 9 (1994)<br />

Pergamon<br />

Pergamon, une @uvre pour 4 groupes orchestraux' 4<br />

r6citants et orgue, fut 6crite en 1990 pour les<br />

cel6bratrons du 35Oe anniversaire de I universit6<br />

d'Helsinki le 1<br />

"'<br />

septembre 1990i Pergamon esl de la<br />

musique spatiale dont le point de depart est la torme<br />

architecturale et l'acoustique de la grande salle de<br />

I univers te d Helsinki. Les groupes orchestraux et les<br />

recitants sont disperses dans la salle. Les sons qu'ils<br />

6mettent sont parfois autoris6s e se r6verberer dans<br />

la salle alors qu e I occasion. des signaux musicaux<br />

peuvent ctre envoy6s directement d'un c6t6 a I'autre<br />

de la salle.<br />

Le texte est une description dramatique de<br />

l'autel de Pergame au mus6e Pergame a Berlin par<br />

Peter Weiss (1916-1982), un 6crivain allemand qui<br />

6migra en SuCde sous le 169ime nazi L'ima-g€<br />

prov'ient du d6but du chef-d'cuvre de Weiss, Dle<br />

Asthetik des Widerstands (L'Esth6tique de la<br />

16sistance). Les recitants declament les mOmes<br />

extraits simultan6ment en quatre langues' solt en<br />

allemand, finlandais, suedois et grec ancien lls<br />

forment un chcur polyglotte symbolisant I'unit6 de<br />

diff6rentes 6poques et nationalit6s - un chcur qul<br />

exprime la soulfrance qui leur est commune a<br />

chacu ne.<br />

Les frises de I'autel de Pergame depeignent la<br />

bataille entre les dieux aux formes humaines et les<br />

oeants monstrueux. Dans le texte comme dans la<br />

irusique, l'ancienne trag6die mythologique recherche<br />

un niveau g6neralis6 universel intemporel - il<br />

pourrait en iait 6tre question d'une grande calamit6<br />

concernant l'humanite. L'aide apport6e par Heracles<br />

d6cide de la bataille en faveur des dieux Mais Weiss<br />

declare: -Heracles Kafevi Aho: Pergamon el Symphonie no I<br />

La trag6die de la soci6t6 et de l'individu'<br />

et sa mise en musique'<br />

Kalevi Aho (1949- ), un des plus 6minents compositeurs<br />

pour orchestre de la Finlande' a 6tudie la<br />

composition d I'acad6mie Sibelius avec Einojuhani<br />

Rautavaara de 1 968 e I 971 ; il poursuivit ensuite ses<br />

6tudes avec Boris Blacher A Berlin-Ouest en 1971-<br />

72. 11 tul charg6 d'enseigner au d6partement de<br />

musicologie de l'universite d'Helsinki de 1974 e 1988<br />

et, de'1988 a 1993, il fut professeur de composition a<br />

l'acad6mie Sibelius. ll reQut de I'Etat finlandais une<br />

bourse de composition de 15 ans qui lui permit de<br />

devenir un compositeur autonome a partir de<br />

l'automne 1993.<br />

A ce iour, Aho a comPos6 2 oP6ras, 9<br />

symphonies, 3 concertos, 2 symphonies de chambre<br />

Dour orchestre e cordes ainsi que des arrangements<br />

Dour orchestre et pour ensemble de chambre<br />

d'euvres d'autres compositeurs. ll s'est taill6 une<br />

bonne r6putation de musicologue<br />

aurait du aider les opprimes non<br />

oas ceux qui avaient d€jd assez d'armes et<br />

d'armures." Le langage musical de l'@uvre est ose et<br />

- Aho a lui-meme<br />

6crit trois livres et il en a 6dit6 plusieurs autres'<br />

1-7<br />

tt


concentr6. On n entend un lon plus humain qu,d une<br />

seule occaslon, soit a la complainte du basson solo e<br />

la fin de l'@uvre.<br />

Symphonie no I<br />

lntraduction - Scherzo | * lnterlude I - Scherzo tl<br />

- lnterlude ll - Scherzo lll - lnterlude lll -<br />

Epilogue<br />

Dat6e de 1993, la Synphonle ,o 8 pour orgue et<br />

orchestre fut commandde par l,Orchestre Symphonique<br />

de Lahti. Par contraste avec pergamon, la<br />

sympnonre converge sur les questions fonda_<br />

mentales des mondes d exp6rience et de vie d,un<br />

ind ivid u.<br />

L'idde foncidre de la composition est le concept<br />

oun voyage - du clair d6but simDle.<br />

presqL enfantin. on Se orflge vers un autre monde<br />

musrcal pour ne jamais revenir en arridre. Le seul<br />

"theme" periodique de la symphonie est le rythme<br />

presente au ddbut par la grosse caisse; il revient a<br />

des moments ultdrieurs dans l'cuvre avec une force<br />

croissante et, e la fin du 3e scherzo, il finit par<br />

couronner I'entiere symphonie. L,atmosphere de<br />

i'€UVre passe de la jole virtuose, comme dans le<br />

folklore populaire, A des moments de musique<br />

tragrque et morne. Cette dernidre ne mdne pas au<br />

desespoir et au pessimisme: c,est au contraire a<br />

partir de ces phases critiques et de leur victoire que<br />

la musjque semble acqu6rir une force et une vigueur<br />

neuves pour affronter de nouvelles difficUlt6s.<br />

L'orgue joue plusieurs 16les dans l,euvre. Les<br />

rnterludes qui relient les diff6rents mouvemenrs sont<br />

aussi des cadences virtuoses pour I'orgue. A certains<br />

endroits, ce dernier est utilis6 comme un,,groupe<br />

sonore" rnd6pendant, comme un orchestre ind6_<br />

pendant, qui commente le vrai orchestre et alterne<br />

avec lui. L'orgue est souvent combin6 avec le reste<br />

de la structure orchestrale, de fagon telle que les<br />

regrstres individuels de I orgue fonclronnenf comme<br />

oe nouveaux rnstruments ajout6s a I'orchestre.<br />

Lorgue est aussi souvent utilis6 pour renlorcer les<br />

18<br />

partres de basse de l'orchestre par exemple, ou pour<br />

donner plus de force aux sommets.<br />

La forme de la symphonie d6vie de la norme.<br />

L'introduction est suivie de 3 scherzi d6finis et d'un<br />

6pilogue. La dernidre partie du secono scnerzo<br />

renlerme aussi de la musique qui progresse plus<br />

paisiblement. Chaque scherzo est suivi d,un interlude<br />

a I'orgue. Tous les mouvements sont jou6s altacca.<br />

Chaque interlude d'orgue pr6sente son<br />

atmosphdre particulidre. Le puissant premier est<br />

domin6 par le mouvement de .moulin,,<br />

obstin6men<br />

gnnqant a la pedale qui est parfois transf6r6 aux<br />

clavrers manuels. Dans le second tnterlude, la<br />

musrque loyeuse et dynamique se d6tache de<br />

l'atmosphdre de la fin du second scherzo. Des jeux<br />

d or9ue doux d r6sonnance lointaine sont p16dominants<br />

dans le 3e interlude.<br />

La grande dramaturgie musicale est particulidre_<br />

ment interessante dans la composition; grace d elle,<br />

l'attention de l'auditeur est gard6e en 6veil et<br />

concentr6e du debut d la fin de cette composition<br />

d'une longueur consid6rable. Les sommets de<br />

l @uvre sont trds importants dans ce contexte. Les<br />

premreres apog6es authentiquement de grande<br />

echelle de la symphonie n'apparaissent que dans le<br />

premier interlude et le second scherzo. Ce dernier<br />

renferme le double sommet le plus massif de tout<br />

l'@uvre de Aho - un sommet en lempo prestissimo<br />

suivi imm6diatement d'un second, aussi intense. oui<br />

englouttt telement melodique modal plus pajsibte. Le<br />

point culminant de la symphonie arrive pourtant dans<br />

le 3e scherzo. Cette apog6e d6cisive commence avec<br />

de la musique gaie a la manidre d une danse<br />

folklorique jusqu'a ce qu'elle se d6sagrdge<br />

finalement; le motif rythmique fondamental du d6but<br />

surg[ avec une pulssance maximale.<br />

Le sommet nous mdne ii la lumidre. Dans la lutte<br />

du 3" interlude, les cordes iouent un accord de si<br />

maleur, long de 5 minutes, qui se change en une<br />

region harmonique voil6e bas6e sur do diese dans<br />

I'epilogue - le d6roulement progressif de la musique<br />

semble avorr cess6 compldtement. Dans l'6pilogue,


les ditt6rents lnstruments de l'orchestre et I orgue<br />

lont leurs "adieux" personnels d la symphonie Cette<br />

@uvre puissante qui retldte une philosophie de vie se<br />

termine dans la conciliation et la lumidre. La crdatlon<br />

de la Synphonie to I de Kalevi Aho eut lieu le 4<br />

ao0t 1994 dans e cadre de la Semaine internationale<br />

d'orgue de Lahti; Hans-Ola Ericsson 6tait<br />

l'organiste soliste, accompagn6 par l'Orchestre Sym'<br />

phonique de Lahti dirig6 par Osmo Venske<br />

Anne Weller<br />

En mai/juin 1989, l'Orchestre Symphonique de Lahti<br />

enregistra son premier disque compact de musrque<br />

de Kalevi Aho a l'6glise de la Croix (Ristinkirkko) a<br />

Lahti. Le compositeu'ful surpris par la facon dont<br />

'orchestre<br />

et son chef Osmo Venska repondirent aux<br />

demardes extremement ellgeantes de la musrque<br />

Les auditeurs pourront facilement juger de la 16ussite<br />

compldte de cette collaboration (BlS-CD-396).<br />

Le dernier iour de l'enregistrement' ce {ut au tour<br />

de l'orchestre de ieter le gant a Aho. ll repondit par<br />

1'alfirmative. sans h6siter une seconde Kalevi Aho<br />

devint le premier compositeur en 16sidence de la<br />

Finlande, le "compositeur r6sidant" de l'Orchestre<br />

Symphonique de Lahti.<br />

La description du travail comprend la composition<br />

d'une €uvre symphonique maieure, d une<br />

pidce de musique de chambre pour des musiciens de<br />

l'orchestre (la Soci6t6 de musique de chambre de<br />

Lahti); elle implique aussi la fonction assez vague<br />

d'etre un compositev visible de discuter de la vie'<br />

de l'euvre et de la musique d'un compositeur contemporain<br />

vivant, dans les 6coles, les clubs, au<br />

conseil municipal, au march6' dans les usines -<br />

Polttimo Ab (Usine de malt de Lahti lt6e). Aprds cela,<br />

Kalevi Aho a pu se concentrer sur le travail en cours'<br />

la composition de sa 8e symphonle qui, au desir de<br />

l'orchestre, devait etre une "symphonie pour orgue".<br />

La collaboration de l'Orchestre Symphonique de<br />

Lahti avec son "compositeur 16sidant" en est<br />

cependant une suivie Kalevi Aho a aussi choisi<br />

l'Orchestre Symphonique de Lahti pour donner la<br />

creation de sa<br />

partout: il s'agit de prouver qu'un compositeur est un<br />

humarn tout comme ses audlteurs<br />

Une tAche difficilel ll restait pourtant un probldme<br />

de taille: financer ces activit6s Le probldme fut<br />

r6solu d'une faEon unique. L'orchestre et son club de<br />

supDorters nouvellement fond6 Aplodit Orkesterille<br />

unirent Ieurs forces d celles d'un commanditeur<br />

enthousiaste. audacieux et clairvoyanl, Oy Lahden<br />

ge symphonie (une commande du<br />

lestival de Helsinki de 1994). ll est pr6sentement au<br />

travail sur sa 1@symphonie pour l'orchestre Haydn<br />

a compos6 les symphonies de Londres; Mozart a<br />

6crit pour Paris et pour Prague. C'est maintenant au<br />

tour de Aho de donner a Lahti' la "petite grande ville"<br />

de sport et de culture, une place dans I'histoire de la<br />

musique. Tero-Pekka Henell<br />

Le travail de Lahden Polttimo (Usine de malt de<br />

Lahti) a toujours 6te associ6 a un vdritable esprit<br />

d'initiative, une recherche et un desir constants<br />

d'amelioration. C'est ainsi que se developpa l'id6e de<br />

cr6er de la musique finlandaise toute nouvelle d'une<br />

faQon originale. Harald Relander<br />

Hans-Ola Ericsson est n6 a Stockholm en 1958 ll a<br />

6tudi6 la musique A Stockholm et a Fribourg, puis<br />

aux Etats-Unis et a Venise. Ses professeurs les plus<br />

influents furent Torsten Nilsson, Klaus Huber' Brian<br />

Ferneyhough, Edith Picht-Axenfeld' Zsigmond Szathmary<br />

et Luigi Nono<br />

Hans-OIa Ericsson a donn6 des concerts partout<br />

en Europe ainsi qu'au Japon et aux Etats-Unis ll a<br />

enregistr6 12 autres disques BIS dont I'int6grale de<br />

la musique d'orgue de Messiaen, production saluee<br />

avec unanimit6 (BIS-CD-409, 410, 441' 442,464'<br />

4911492), et on lui a accord6 le Prix du disque<br />

su6dois chaque ann6e de 1985 a 1988<br />

En 1989, Hans-Ola Ericsson lut d6sign6 comme<br />

protesseur au conservatoire de Pitea et d l'universite<br />

de Lulea. ll est aussi professeur invitd au conservatoire<br />

de Riga et a celui de Copenhague A l'616 de<br />

1990, il enseigna au c6ldbre cours estival de<br />

19


musique nouvelle d Darmstadt et requt le prestigieux Le chanteur de concert et d'opdra Matti Lehtinen<br />

prix de musique Kranichsteiner. Hans-Ola Ericsson 1.1922- ) a 6t6 professeur de chant a l'acad6mie<br />

s'occupe aussi de restauration d'orgues et il donne Sibelius de 1 963 a 1 987. ll a fait ses debuts en 1 948<br />

des cours de composition en Europe et aux Etats- et il a gagn6 le concours de chant de Gendve en<br />

Un is.<br />

1950. ll a travail16 avec l'Op6ra finlandais (1949-51)<br />

I'Op6ra de Cologne (1950-55) ainsi qu'a t'Op6ra<br />

Lilli Paasikivi (mezzo-soprano) commenEa son National Finlandais (1963-68) et il a poursuivi<br />

entrainement<br />

une<br />

musical a l'6cole. Elle 6tudia le chant carridre assidue les ann6es suivantes. ll a donn6<br />

et le violon<br />

des<br />

au conservatoire de Lahti et poursuivit<br />

concerts et fait des 6missions dans des<br />

ses etudes<br />

centres<br />

au conservatoire de Stockholm avec le musrcaux europeens majeurs<br />

professeur<br />

et aux Etats-Unis. ll<br />

Solwig<br />

a<br />

Grippe et au conservatoire de chante la cr6ation de plusieurs euvres<br />

musique<br />

finlandaise<br />

de Londres avec Neil Mackie ainsi que<br />

dont "l'op6ra d'un seul homme"<br />

comme 6ldve priv6e<br />

Avain (La Cl6) de<br />

de Dame Janet Baker. Elle Kalevi Aho en 1 979.<br />

rempo(a de fr6quents succds lors de competitions<br />

pendant ses annees d'6tudes. Elle a chant6 dans Lahti est une ville d'environ 10O,OOO habitants e 100<br />

plusieurs pays europeens ainsi que comme soliste km au nord de la capitale finlandaise, Helsinki.<br />

avec l'Orchestre Symphonique de Lahti et l,Orchestre L'Orchestre Symphonique de Lahti fut<br />

Philharmonique Royal de Stockholm.<br />

'1949<br />

fond6 en<br />

afin de poursuivre les traditions de I'orchestre<br />

institue en 1910 par la soci6t6<br />

Eeva-Liisa<br />

des Amis<br />

Saarinen s'est produite<br />

de la<br />

avec maints musique de Lahti. Ces dernieres<br />

ch@urs<br />

ann6es,<br />

et<br />

l,ensemble<br />

orchestres symphoniques en Finlande et est devenu un des plus remarquables<br />

sur la scene<br />

des pays<br />

internationale;<br />

du<br />

elle a donn6 des Nord. Ses enregistrements sous la<br />

concerts dans plusieurs<br />

direction<br />

pays<br />

de ses<br />

europ6ens, aux Etats- chefs Osmo Vanska et Ulf Sdderblom<br />

Unis et<br />

tui<br />

en Fussie.<br />

ont gagn6<br />

Elle a 6t6 invit6e ar plusieurs<br />

une r6putation internationare;<br />

reprises a participer<br />

on remaroua<br />

aux festivals d'Helsinki et de particulierement le premier<br />

I'Op6ra<br />

enregistrement<br />

de Savonlinna. Etle<br />

de la<br />

fit ses d6buts d l,Op6ra version originale du Concerto pour<br />

National<br />

violon<br />

Finlandais<br />

de Sibelius<br />

en 1 983 et, l'ann6e suivante. elle (Brs-cD-500).<br />

en devenait une soliste permanente.<br />

L'Orchestre Symphonique de Lahti donne<br />

Tom Nyman, t6nor,<br />

chaque<br />

abandonna<br />

semaine<br />

ses<br />

des<br />

6tudes<br />

concerts<br />

de<br />

a la salle de concert<br />

traduction ar I'universit6<br />

de Lahti (architectes<br />

de Vaasa en 19g7 pour<br />

Hejkki et Kaija Siren, 1954) et a<br />

entreprendre son cours<br />

la Ristinkirkko<br />

de<br />

(69tise<br />

chant e l,acad6mie<br />

de ta Croix; Atvar Aatto. 1978):<br />

Sibelius. Son professeur<br />

tous les<br />

s'appelle Anssi Hirvonen.<br />

enregistrements<br />

ll<br />

de l,orchestre ont<br />

a aussi 6tudi6 A Londres<br />

69alement lieu<br />

avec Vera Rozsa.<br />

dans cette<br />

ll a<br />

69lise. L,orchestre parti-<br />

chanto des op6ras et des oratorios partout<br />

cipe aussi ii la<br />

en Fin-<br />

Semaine internationale d'oroue de<br />

lande. Tom Nyman a gagne un prix<br />

Lahti et aux repr6sentatjons<br />

au concours Timo<br />

d opera de li cit6.<br />

Mustakallio en 1988<br />

L'Orchestre<br />

et au concours<br />

Symphonique<br />

national<br />

de Lahti joue sur<br />

Lappeenranta en 1989. ll s'est aussi olac6 parmi les<br />

semi-finalistes du concours Neue Stimme en Alle.<br />

magne en octobre 1 993.<br />

'j 2 autres<br />

disques BlS.<br />

Osmo Vanske (1953- ) a 6tudi6 ta direction a<br />

I'acad6mie Sibelius avec Jorma panula et y a obtenu<br />

son dipl6me en '1979.<br />

ll a aussi 6tudi6 privement e<br />

Londres et a Berlin Ouest et il a pris part au cours de<br />

20


maitre de Rafael Kubelik d Lucerne Osmo VanskA<br />

est egalement un clarinettiste actif. En 1982, Osmo<br />

Venska gagna le Concours de BesanQon pour jeunes<br />

chels d'orchestre, aprds quoi il dirigea les principaux<br />

orchestres de Finlande, NorvCge et Sudde Sa<br />

carridre internationale prit rapidement son essor hors<br />

du Nord et Vanske a travail16 en France, aux Pays-<br />

Bas, en Tch6coslovaquie, en Estonie et au Japon<br />

entre aulres.<br />

Vanskd a diri96 des op6ras au Festival d'opera<br />

de Savonlinna. a I Opdra Floyal de Stockholm et e<br />

l'Opera National de Finlande. ll 6tait le principal chel<br />

invit6 de l'Orchestre Symphonique de Lahti a<br />

I'automne 1985 et, trois ans plus tard, il en devenait<br />

le directeur artistique. ll est aussi le chef titulaire de<br />

l'Orchestre Symphonique de l'lslande depuis 1993 11<br />

a enregistre<br />

'1<br />

The Organ of the Church ot the Cross<br />

(Ristinkirkko), Lahti<br />

Builder: Veikko Vinanen, Op.80 (1 979)<br />

Specification: Aimo Kankanen, Kari Jussila<br />

Mechanical action<br />

6 autres disques BIS<br />

- Electrical stop action<br />

low<br />

ilHW<br />

Gedackt 8'<br />

Gedacktpommer 1 6'<br />

Kvintadena I'<br />

Principal I'<br />

Principal 4'<br />

Hoh fldte 8'<br />

Blockfl6te 4'<br />

Oktava 4'<br />

Flachtldte 2'<br />

Spiizfl6te 4'<br />

Sesquialtera 2x<br />

Kvinta 2 213'<br />

Spitzkvinta 1 1/3' Oktava 2'<br />

Scharft 4'5x<br />

Mixtur 5x<br />

Krummhorn I'<br />

Scharfl 4x<br />

Tremolo<br />

Kornett 5x<br />

Trompete 8'<br />

ilt sw<br />

tv Bw<br />

Bordun 1 6'<br />

Gedackt I'<br />

Rohrllote 8'<br />

Koppelflote 4'<br />

Gamba 8'<br />

Nasat 2 2/3'<br />

Voix c6leste 2x I' Principal 2'<br />

Principal 4'<br />

Waldfldte 2'<br />

-fetz<br />

Traversfl6te 4'<br />

1 315'<br />

Rohrnasat 2 2/3' Oktava 1'<br />

Piccolo 2'<br />

Cymbel 3x<br />

Mixtur 5x<br />

Vox humana 8'<br />

Fagott 16'<br />

Tremolo<br />

Trompette harmonique I'<br />

Oboe I'<br />

Clairon 4'<br />

Tremolo<br />

21<br />

Ped<br />

Prjncipal 1 6'<br />

Subbass 1 6'<br />

Kvintbass 1 0 2/3'<br />

Oktava 8'<br />

Gedackt I'<br />

Oktava 4'<br />

Nachthorn 2'<br />

l\.4ixtur 5x<br />

Posaune 1 6'<br />

Trompete 8'<br />

Couplers:<br />

l/Ped, ll/Ped, lll/Ped,<br />

lV/Ped, l/ll, lll/ll, lV/ll, lV/lll<br />

256 combinations


Pergamon<br />

olevia siipla, voltokkaasti kohotettu kilveten torstensa yli, laskeuluen<br />

kasivarsi, hyppaava, liehuvan hevose ta, ohjaksiin sotkeutuneina<br />

Yltympariinsa nous kivesta<br />

viitan ymper0ima kantapda, kasi, val in alastomuudessaan<br />

ruumiita, rykelmittain, totsiinsa nyrkisse miekan ymperilla jota ei haavoittuvina, valiin loitontunelna<br />

kietoutuneina tai murskaantuneina. enae ole, lantioon ja kaulaan ylhaiseen viileyteen, ilmaant!en<br />

torson, tuetun kasivatren,<br />

pureutuneita lakku sia<br />

merihirvidn, aarnikotkan, kentaurin<br />

murtuneen lantion, rosoisen metsdstyskoiria, kaatuva joka hahmoisina, voittamattomina, silti<br />

pirstaleen piirtaessa heiden<br />

sormenpeillddn haparoi yllaan tuskan ja epatoivon llmein he<br />

hahmonsa, alati taistelun<br />

riippuvan pedon silmia,<br />

kamppailivat keskeneen,<br />

asennoissa, vaistdvina,<br />

taistelijatarta suojeleva rynteava korkeamman paamAaren hyvdksi,<br />

vaslaaniskevina, hyokkAevina, leijona, kapalA kohonneena unta nahden, mielettdmassA<br />

rtseaansuojelevina,<br />

lyontiin, linnunkyntisia kasia, kiihkossaan liikkumattomina,<br />

suoristautuneina tai kdykistyneina, jykevista otslsta ulkonevia sarvia, kuulumattoman jylinan keskella<br />

yhtaalla naantyneina, ykslnaisen kiemurtelevia, suomupeitteisia mykkina, kietoutuneina kaikki<br />

vapaasti ponnistautuneen jalan, jalkoja, kaikkialla kaarmeenslkioita, muotoaan muuttavaan tuskaan,<br />

veentyneen selan, pohkeen<br />

l(unstaen vatsasta ja kaulasta, varisten, kestaen, odottaen<br />

kaarroksen jAnnittyen viela<br />

kleltaan llpovina, tyOntaen<br />

heraamista, yha u!destaan<br />

kuitenkin yhteen ainoaan yhteiseen palJastetut, teravat hampaat alistuen ja yha uudestaan<br />

liikkeeseen. Suunnaton, harmaalta alastomaan rintaan. Nuo iisken kapinoiden, suunnattomin<br />

seinelie kohoava kamppaileminen, luodut, jalleen katoavat kasvot, ponnlstuksin, voimansa<br />

tayttymisestaan muistuttaen, namA mahtavat ja murskautuneet aerimmilleen jdnnittaen,<br />

uudestaan muodottomuuteen kadet, levallaAn heiluneet,<br />

lannistaakseen uhan, saadakseen<br />

vaipuen. Karkealta pohjalta<br />

pehmeaan kallioon hukkuvat siivet, arkaan ratkaisun.<br />

ojentautunut kasi, valmiina<br />

nuo huutoon avautuneet h!ulet, Me katsoimme menneeseen<br />

tarttumaan, yhdlstyneena tyhjAn tama astunta, polkeminen, noiden aikaan, ja hetkiseksi myds<br />

pinnan yli olkapaahan, raadellut raskaiden aseiden iskut,<br />

tulevaisuudennekymamme taytyi<br />

kasvot ammottavin repeamin, raudoitettujen pydrien pyorintA, verildylysla, eika sen Iepi pystynyt<br />

ammollaan oleva suu, tyhjina srngottulen salamoiden kimput, tunkeutumaan vapautuksen<br />

tuijottavat, parran kiharoiden tama tallautuminen, kavahtaminen ajatusta.<br />

ympardimat silmet, puvun rajut ja kuklstumlnen, tuo loputon<br />

laskokset, kaikki llkella<br />

esiinkaivautumisen ponnistus Herakleen pitaisi saapua<br />

rapautunutta loppUaan, likelle rosoisista lohkareista. Ja miten auttamaan heita, alistettuja, eikd<br />

alkuperaansa. Jokaisen<br />

kauniisti kdhetretyt hiukset, miten heita, joilla jo oll kylliksi aseita ja<br />

yksityisplirteen sailyttaessa taidokkaasti sidottuna ja vyotettyna panssarerta.<br />

ilmeensa, sarkyvia murskaleita ohut puku, miten koristeellinen<br />

joista voi hahmotella<br />

ornamentti kilven hihnassa,<br />

Peter Weiss<br />

kokonarsuutta, rosoisia tynkia kyparan kuvussa, miten hauras<br />

Saksan kieleste suomentanut<br />

hiotun, lihasten ja jdnteiden<br />

ihon hohde, kuin hyvailtavan,<br />

Kalevl Aho<br />

liikkeen eldvOittaman sileyden kuitenkin armottomalle kilvalle,<br />

rinnalla, taisteiuhevosia kiristetyin raateiulle ja turmiolle paljaana.<br />

vallain, pyoristettyja kilpie,<br />

Naamiomaisin kasvoin, toislinsa<br />

kurotettuja keihaite, karkeaksi takertuen ja ty6ntaen toisiaan<br />

soikioksi halkaistu paa, levailaan erilleen, kuristaen toisiaan,<br />

22


Pergamon<br />

Runtomkring oss hevde sig<br />

Kropparna ur slenen,<br />

sammantrangda till grupper,<br />

hopsl ngrade med varandra eller<br />

lsarsprangda till fragment, gav med<br />

en torso, en stodjande arm, en hoft<br />

ful med sprickor, en skorvg<br />

avbruten stump en antydan om sin<br />

gestalt, alltid med stridens<br />

Atbdrder, vajde undan, fort tillbaka,<br />

attackerade, garderade sig,<br />

strackte sig uppAt eller bdjde sig<br />

ned, stallvis utplenade men<br />

fortfarande med en ensam iot i<br />

spjern, en rygg i vridning, konturen<br />

av en vad indragen i en enda<br />

gemensam 16relse. En veldig<br />

brottning tradde fram ur den gra<br />

veggen, mindes sin lullandning,<br />

sjonk tillbaka i lormloshet. En<br />

hand, gripberedd, strackt ut ur den<br />

skrov iga bakgrunden, via en tom<br />

yta fdrbunden med axeln, ett<br />

sonderflAtt ansikte med gapande<br />

sprickor, vitt uppsparrad mun, tomt<br />

stirrande dgon, omflutet av<br />

skaggels lockar, ei drekts<br />

veckflod, allt naia sitt forviltrade<br />

slut och nera sitt ursprung.<br />

Uttrycket bevarat i varje detalj,<br />

skara brottstycken ur vilka<br />

helheten kunde utlasas, knottriga<br />

lemstumpar vid sidan av slipad<br />

glatthet som fick liv av musklernas<br />

och senornas spel, stridshastar i<br />

stramande seltyg, rundade skdldar,<br />

uppstrdckta spjut, en tom oval efter<br />

ett huvud med ansiktet avslaget,<br />

utbredda vingar, en triumferande<br />

lylt arm, en hal i sprang,<br />

kringfladdrad av drakten, en neve<br />

knuten kring ett svard som inte<br />

lengre fanns, raggiga jakthundrar<br />

med kaftarna fastbitna i ander och<br />

nackar, en stupande med<br />

fingerstumpen mettande mot ogat<br />

pa odjuret som hangde 6ver<br />

honom, ett framstdrtande lejon,<br />

med tassen hojd till s ag,<br />

fcirsvarande en kvinnlig kempande,<br />

hander ldrsedda med fegelklor,<br />

horn sklutande upp ur tunga<br />

pannor, slingrande ben, besalta<br />

med fjell, overallt ormar, i<br />

strypgrepp kring mage och hals,<br />

spelande med tungan, blotlande de<br />

vassa tanderna, hug9ande mot<br />

naket brdst. Just skapade, ater<br />

!tslocknande ansikten, maktiga<br />

och stympade hdnder, viti<br />

utspenda vingar, drunknande i den<br />

stumma klippan, blickar av sten,<br />

lAppar uppflAkta till elt skri,<br />

knippen av slungade blixtar, etl<br />

stegande och stampande, ett<br />

huggande med tunga vapen, ett<br />

rullande av jarnskodda hjul, ett<br />

nedtrampande, en stegfing och<br />

tillbakagang, en oandlig<br />

anstrangning att greva sig lram ur<br />

korniga block. Och heret sa<br />

behagtullt krusat, sA konstlullt<br />

uppfast och gdrdlad den latta<br />

drdkten, sA sirligt ornamentet pe<br />

sk6ldens rem, pA hjalmens kam, sa<br />

fin hudens lyster, inbjudande till<br />

smekningar men utlamnad at den<br />

obevekliga kampen, till att sargas<br />

och fOrintas. Med ansikten som<br />

masker holl de i varann och stotte<br />

varann ifran sig, str6p varandra,<br />

klattrade 6ver varandra, gled ned<br />

tren hesten, snarjda i tyglarna, an<br />

overmattan serbara i sin utsatthet<br />

23<br />

och nakenhet, an ryckta undan<br />

faran, oAtkomliga isin olympiska<br />

kyla, till synes obetvingliga i gestail<br />

av havsvidunder, grip, kentaur,<br />

men ande grimaserande i smarta<br />

och f6rtvivlan. Sa brottades de<br />

med varandra, handlande pa h0gre<br />

uppdrag, drdmmande, ororliga mitt<br />

det vansinniga tumultet, stumma<br />

mitt idet ohorbara larmet, alla<br />

sammanvavda i en kvalets<br />

metamorfos, rysande,<br />

framhardande, vantande pa ett<br />

uppvaknande, i evig underkastelse<br />

och evigt uppror, med en oerhdrd<br />

tyngd och i en yttersta anspanning<br />

for att besegra hotet, astadkomma<br />

ett avgdrande.<br />

Vi blickade tillbaka in i en<br />

fdrgangen tid, men for ett<br />

6gonblick skymdes ocksa<br />

perspektivet mot framtiden av en<br />

massaker som tanken pa befrielse<br />

inte fdrmadde tranga igenom.<br />

Det var till deras, de underkuvades<br />

hlalp som Herakles maste komma,<br />

inte till de andras som hade nog<br />

med pansar och vapen.<br />

Peter Weiss<br />

Oversattning: Ulrika Wallenstrdm


Pergamon<br />

Rings um uns hoben sich die<br />

Leiber aus dem Stein, zusammengedrangt<br />

zu Gruppen, ineinander<br />

verschlungen oder zu Fragmenten<br />

zersprengt, mit einem Torso, einem<br />

aulgestlitzten Arm, einer<br />

geborstnen H0fte, einem ver<br />

schorften Brocken ihre Gestalt<br />

andeutend, immer in den<br />

Gebarden des Kampts, ausweichend,<br />

zurLickschnellend, angreifend,<br />

sich deckend, hochgestreckt<br />

oder gekrrlmmt, hier und da<br />

ausgeloscht, doch noch mit einem<br />

f reistehenden vorgestemmten FuR,<br />

einem gedrehten RUcken, der<br />

Kontur einer Wade eingespannt in<br />

eine einzige gemeinsame<br />

Bewegung. Ein riesiges Ringen,<br />

auftauchend aus der grauen Wand,<br />

sich erinnernd an seine<br />

Vollendung, zurrlcksinkend zur<br />

Formlosigkeit. Eine Hand, aus dem<br />

rauhen Grund gestreckt, zum Gritf<br />

bereit,ober leere Flache hin mit<br />

der Schulter verbunden, ein<br />

zerschundnes Gesicht, mit<br />

klaffenden Rissen, weit gedifnetem<br />

Mund, leer starrenden Augen,<br />

umllossen von den Locken des<br />

Barts, der sturmische Faltenwurf<br />

eines Gewands, alles nah seinem<br />

verwitterten Ende und nah seinem<br />

Ursprung. Jede Einzelheit ihren<br />

Ausdruck bewahrend, mUrbe<br />

BruchstUcke, aus derer die Ganzheit<br />

sich ablesen lieB, rauhe<br />

Stompfe neben geschliffner Glette,<br />

belebt vom Spiel der I/uskeln und<br />

Sehnen, Streitpferde in gestrafftem<br />

Geschirr, gerundete Schilde,<br />

aufgereckie Speere, zu rohem<br />

Oval gespaltner Kopf,<br />

ausgebreitete Schwingen,<br />

triumphierend erhobner Arm, Ferse<br />

im Sprung, umflattert vom Rock,<br />

geballte Faust am nicht mehr<br />

vorhandnen Schwert, zottige<br />

Jagdhunde, die N4auler verbissen<br />

in Lenden und Nacken, ein<br />

Fallender, mit dem Ansatz des<br />

Fingers zielend ins Auge der Uber<br />

ihm hangenden Bestie, votr<br />

stUrzender L6we, eine Kriegerin<br />

schritzend, mit der Pranke<br />

ausholend zum Schlag, mit Vogelkrallen<br />

versehne Hande, Hdrner<br />

aus wuchtigen Stirnen ragend, sich<br />

ringelnde Beine, mit Schuppen<br />

besetzt, ein SchlangengezUcht<br />

Uberall, im Worgegriff um Bauch<br />

und Hals, zUngelnd, die scharfen<br />

Zehne gebleckt, einstoRend auf<br />

nackte Brust. Diese eben<br />

geschaff nen, wieder erldschenden<br />

Gesichter, diese machtigen und<br />

zerstUckelten Hande, diese weit<br />

geschwungnen, im stumpfen Fels<br />

ertrinkenden FlUgel, dieser<br />

steinerne Blick, diese zum Schrei<br />

aufgerissnen Lippen, dieses<br />

Schreiten, Stampfen, diese Hiebe<br />

schwerer Watfen, dieses Rollen<br />

gepanzerter Rader, diese BUndel<br />

geschleuderter Blitze, dieses<br />

Zertreten, dieses Sichaufbaumen<br />

und Zusammenbrechen, diese<br />

unendl che Anstrengung, sich<br />

emporzuw0hlen aus kiirnigen<br />

Blocken. Und wie anmutig das<br />

Haar gekreuselt, wie kunstvoll<br />

geschiirzt und gegurtet das leichte<br />

Kleid, wie zierlich das Ornament<br />

an den Riemen des Schilds, am<br />

24<br />

Bug des Helms, wie zart der<br />

Schimmer der Haut, bereit f0r<br />

Liebkosungen, doch ausgeselzt<br />

dem unerbittlichen Wettstreit, der<br />

Zerfleischung und Vernichtung. Mit<br />

maskenhaitem Antlilz, einander<br />

haltend und von sich stoRend,<br />

einander erdrosselnd, ribetr<br />

kletternd, vom Pferd gleitend, in<br />

die ZUgel verwickelt, riberaus<br />

verwundbar in der Biode, und<br />

wieder entruckt in olympischer<br />

Krihle, unbezwinglich erscheinend<br />

als MeerungetUm, Greif, Kentaur,<br />

doch grimassierend in Schmerz<br />

und Verzweiflung, so rangen sie<br />

miteinander, handelnd in hoherem<br />

Auftrag, trdumend, reglos in wahnsinniger<br />

Heltigkeit, stumm in<br />

unhorbarem Drohnen, verwoben<br />

alle in eine l\.4etamorphose der<br />

Oual, erschauernd, ausharrend,<br />

wartend auf ein Erwachen, in<br />

fortwahrendem Dulden und<br />

fortwahrender Auflehnung, in uner<br />

horter Wucht, und in auRerster<br />

Anspannung, die Bedrohung zu<br />

bezwingen, die Entscheidung<br />

hervorzurufen I<br />

Wir blickten in eine Vorzeit zuriick,<br />

und einen Augenblick lang f0llte<br />

sich auch die Perspektive des<br />

Kommenden mit einem lvlassaker,<br />

das sich vom Gedanken an<br />

Befreiung nich durchdringen lieB.<br />

lhnen, den Unterworfnen, zur Hilfe<br />

mrlBte Herakles kommen, nicht<br />

denen, dle an Panzern und Watfen<br />

genug hatten.<br />

Peter Weiss


Pergamon<br />

'AvesrnKeodv<br />

n€pi il&q orilctc ir 7'i0oo,<br />

0eoi ouotpcaivreg, opx*).11rwor rpoq<br />

ritrl,illoq ff 6repplygivor, oiv roppQ, oirv<br />

qntop&11 lerpi, iay6vrr plpQ lorsp66er<br />

repopigrlvpopgilvolpcivovreg, deiiv<br />

roiq olilgcor riq grigg, inlivovteg<br />


Pergamon<br />

Around us lhe bodies arose from<br />

the stone, squashed together into<br />

groups, intertwined or scattered in<br />

fragments, with a torso, a<br />

supported arm, a broken hip, an<br />

encrusted lump indicating its<br />

shape, always in the posture oi<br />

war, getiing out of the way,<br />

springing back, attacking,<br />

defending, stretched up high or<br />

bent over, here and there snuifed<br />

out, though still wiih an<br />

independent, forward-pressed foot,<br />

with a turned-around back, with the<br />

shape oi a caif constrained in a<br />

single, common motion. A massive<br />

struggle, arising from the grey wall,<br />

reminiscent of its completion,<br />

sinking back to shapel6ssness. A<br />

hand, stretched up trom the raw<br />

earth, ready to seize, linked to the<br />

shoulder across empty areas, a<br />

broken face with gaping wounds,<br />

wide-open mouth, empty, staring<br />

eyes, surrounded by the beard's<br />

locks, the stormy falling folds of<br />

material, everything approaching<br />

its weathered end and near to its<br />

origin. Crumbling tragments,<br />

retaining every detail of their<br />

expression, from which the totality<br />

could be interred, rough stumps<br />

alongside worn-down smoothness,<br />

enlivened by the play of the<br />

muscles and by longing, battlehorses<br />

in tightened harnesses,<br />

rounded shields, raised spears, a<br />

head sliced to form a raw oval,<br />

stretched-out wings, an arm raised<br />

in triumph, heels runnings, attire<br />

fluttering around, a clenched fist on<br />

a now mrssrng sworo, snaggy<br />

hunling dogs, bitten in the neck<br />

and umbar regions, somebody<br />

falling, aiming with the stump ol his<br />

finger into the eye of the beast<br />

hanging above him, a charging<br />

lion, protecting a woman warrior,<br />

Its paw raised for the assault,<br />

hands with bird-claws, horns rising<br />

from powerful lorehead, entwined,<br />

armoured legs, snakes everywhere,<br />

strangling the stomach and<br />

the throat, darting their tongues,<br />

baring their sharp teeth, pushing<br />

into the naked chest. These newlycreated,<br />

once more extinguished<br />

faces, these powerful and<br />

shattered hands, these widely<br />

swung wings drowning in the blunl<br />

cliffs, this stony glance, these lips<br />

opened to shout, this stepping and<br />

stamping, thjs cutting with heavy<br />

weapons, this rolling of armoured<br />

wheels, this sheaves of flung<br />

lightning, this trampling, this<br />

rearing and ialling away, thls<br />

incessant urge to slog forward, out<br />

of grainy blocks. And how<br />

gracefully the hair is ruffled, how<br />

artistically the dress bears its<br />

apron and belt, how delicate is the<br />

ornament on the shield's strap, on<br />

the front of the helmet, how tender<br />

is the gleam of the skin, ready for<br />

caresses but exposed to the<br />

inexorable battle, to tearing apart<br />

and to destruction. With a masklike<br />

countenance, holding and<br />

repelling each other, strangling<br />

each other, climbing over each<br />

other, sliding down from the horse,<br />

tangled up in the reins, completely<br />

vulnerable in lheir nakedness, and<br />

26<br />

once agarn Dorne away lo<br />

Olympian coolness, appearing<br />

inconquerable as a sea monster, a<br />

griffin, a centaur, but gimacing in<br />

jest and desperation, they fought<br />

together, dealing with higher<br />

matters, dreaming, motionless in<br />

insane tumult, dumb in inaudible<br />

roarng, all woven into a<br />

metamorph0sis ol a90ny,<br />

trembling, standing by, waiting to<br />

wake up, in continuing suffering<br />

and continuing revolution, in<br />

unprecedented rage, and in<br />

straining to the utmost to conquer<br />

the threat, to produce a resuitl<br />

We looked back into an earlier<br />

time, and for a moment our view of<br />

the luture was filled with a<br />

massacre which could not be<br />

penetrated by the idea of<br />

liberation.<br />

Heracles ought to have helped<br />

them, the downtrodden, not those<br />

who already had sufficient<br />

weapons and armour.<br />

Peter Weiss<br />

Translation: BIS


Osmo Viinskei<br />

Photo: Soile Siltanen<br />

Hans-Ola Ericsson<br />

Photo: Leif Nvbom<br />

The Lahti Symphony Orchestra is supported bv<br />

-A<br />

E-:1 ,,-,- /z<br />

_hZZ oy LAHDEN 6 rorrr'"o o,<br />

gN - 7rrtfuzz-7,rthft L'r LAnuEn

Hurra! Ihre Datei wurde hochgeladen und ist bereit für die Veröffentlichung.

Erfolgreich gespeichert!

Leider ist etwas schief gelaufen!