Untitled - eClassical
Untitled - eClassical
Untitled - eClassical
Sie wollen auch ein ePaper? Erhöhen Sie die Reichweite Ihrer Titel.
YUMPU macht aus Druck-PDFs automatisch weboptimierte ePaper, die Google liebt.
BIS-CD.646STEREO EDD]<br />
AHO, Kalevi (b. 1e4e)<br />
Total playing<br />
time: 61'54<br />
Symphony No.8 (1993) Fazer)<br />
for organ and orchestra (World Premiere Recording)<br />
tr Introduction<br />
E Scherzo I<br />
tr Interlude I<br />
E Scherzo ll<br />
E Interlude ll<br />
tr Scherzo lll<br />
E Interlude lll<br />
tr Epilogue<br />
tr Pergamoh (1990) rraacr<br />
fUr 4 Orchestergruppen, 4 Rezitatoren und Orgel<br />
Text: Peter Weiss<br />
Lilli Paasikivi, Eeva-Liisa Saarinen, Tom Nyman and<br />
Matti Lehtinen, narrators; Pauli Pietlldinen, organ<br />
50'07<br />
2'17<br />
g',24<br />
2'48<br />
12'03<br />
3',54<br />
9'52<br />
5'38<br />
4'11<br />
10'29<br />
tr-E Hans-Ola Ericsson, organ<br />
Lahti Symphony Orchestra ltanoen kaupunginorkeste<br />
Leader: Sakari Tepponen<br />
Osmo Vdnskd, conductor<br />
2
Kafevi Aho: Pergamon and<br />
Symphony No.8<br />
The tragedy ot society and the individual,<br />
and its musical setting<br />
Kalevi Aho (b. 1949), one of Finland's most eminent<br />
orchestral composers, studied composition at the<br />
Sibelius Academy with Einojuhani Rautavaara from<br />
'1968<br />
until 1971 and continued his studies as a pupil<br />
ol Boris Blacher in West Berlin in 1971'72. Ftom<br />
'1974<br />
until 1988 he was a lecturer at the musicology<br />
department of Helsinki University, and from 1988<br />
until 1993 he was Professor of Composition at the<br />
Sibelius Academy. The award of a fifteen-year<br />
composition grant trom the Finnish State enabled him<br />
to become a lreelance composer in the autumn of<br />
'1993.<br />
Among Aho's compositions to date are two<br />
operas, nine symphonies, three concertos, two<br />
chamber symphonies for string orchestra and<br />
arrangements both lor orchestra and for chamber<br />
ensemble of works by other composers He has also<br />
won a reputation as a musicologist - Aho has<br />
written three books himsell and edited numerous<br />
others.<br />
The Lahti Symphony Orchestra has appointed<br />
Kalevi Aho as its Composerin-Residence - and jt rs<br />
for this orchestra that Aho composed his Symphonies<br />
No.8 (1 993) and No.9 (1 994). The orchestra has also<br />
performed and recorded some of his other important<br />
scores [his Symphony No.1, Violin Concerto and<br />
Hiljaisuus (Silence) are available on BIS-CD-3961.<br />
Pergamon<br />
Pergamon, a work tor four orchestral groups, four<br />
narrators and organ, was written in '1990<br />
for the<br />
35oth anniversary celebrations of Helsinki University<br />
on 1st September 1990. Pergamon is spatial music<br />
which takes as its point of departure the architectural<br />
form and acoustic ol the Helsinki University Hall The<br />
orchestral groups and narrators are placed in<br />
different parts ot the hall. Sometimes the sounds they<br />
produce are allowed to circulate around the hall,<br />
whilst on occasion musical signals may be thrown<br />
straight from one side of the hall to the other.<br />
The text is a dramatic depiction of the Pergamon<br />
Altar in the Pergamon Museum in Berlin by Peter<br />
Weiss (1916-1982), a German author who emigrated<br />
to Sweden during the Nazi r6gime. The image comes<br />
from the beginning of Weiss's masterpiece, Dle<br />
Asthetik des Widerstands (The Aesthetics of Resistance).<br />
Each of the narrators recites the same excerpts<br />
simultaneously in four diflerent languages:<br />
German, Finnish, Swedish and Ancient Greek. The<br />
narrators form a multilingual choir symbolising the<br />
unity of ditferent nationalities and epochs - a choir<br />
which gives expression to the suffering which they all<br />
share.<br />
The friezes of the Pergamon altar depict the<br />
battle between the gods in human form and the<br />
monstrous giants. In both the text and the music' the<br />
ancient mythological tragedy aims for a generalized<br />
timeless, universal level - it could in fact be a<br />
question of some great calamity concerning mankind.<br />
The help which Heracles brought decides the battle<br />
'Heracles<br />
in the gods'favour. But in Weiss's opinion:<br />
ought to have helped them, the downtrodden, not<br />
those who already had sufficient weapons and<br />
armour.'<br />
The work's musical language is daring and concentrated.<br />
Only on a single occasion, the solo<br />
bassoon's lament ai the end of the work, do we hear<br />
a more numan lone.<br />
Symphony No.8<br />
lntroduction - Scherzo | - lnterlude | - Scherzo Il<br />
- lnterlude tl - Schezo lll - lnterlude lll -<br />
Epilogue<br />
fhe Synphony No.8, for organ and orchestra, was<br />
composed in 1993 and was commissioned by the<br />
Lahti Symphony Orchestra. In contrast lo Pergamon<br />
the symphony focuses on the fundamental questions<br />
ot an individual's experiences and lile.
The basic idea of the composition is the concept<br />
of a journey - lrom the simple, bright, almost childlike<br />
beginning we proceed towards another musical<br />
world, never to return to what we left behind. The<br />
symphony's only recurring'theme' is the rhythm<br />
presented at the beginning by the bass drum, which<br />
returns at later stages in the work with increasing<br />
power and which at the end of the third scherzo<br />
finally crowns the entire symphony. The atmosphere<br />
in the work ranges from virtuoso, folk-music-like joy<br />
to moments of tragic, cheerless music. The latter do<br />
not lead to hopelessness and pessimism: indeed it is<br />
from lhese critical phases and their vanquishment<br />
that the music seems to gain a new power and<br />
stamina to face new times of difficulty.<br />
The organ plays a number of roles in the work.<br />
The interludes which link the various movements are<br />
at the same time virtuoso cadenzas for the organ. In<br />
places the organ is used as an independent'sound<br />
group', as an independent orchestra, which<br />
comments upon and alternates with the real<br />
orchestra. The organ is frequently integrated very<br />
thoroughly into the rest of the orchestral texture, in<br />
such a way that the organ's individual registers<br />
sound like new instruments added to the orchestra.<br />
The organ is also often used to reinforce the<br />
orchestra's bass lines, for example, or to bring<br />
greater power at moments ol climax.<br />
The form of the symphony deviates from the<br />
norm. The introduction is followed by three separate<br />
scherzos and an epilogue. The latter part of the<br />
sec0nd scherzo also contains music which progresses<br />
more peacefully. After each of the scherzos<br />
we hear an interlude from the organ. All of the<br />
movements are played without a break.<br />
Each of the organ interludes has a different<br />
atmosphere. The powerful first interlude is dominated<br />
by the pedal's persistently grinding 'mill', third interlude the quiet, distant-sounding organ stops<br />
are oreoomrnant.<br />
Ol special interest in the composition is the<br />
broad musical dramaturgy by means of which,<br />
throughout its considerable length, the symphony can<br />
keep the listener's undivided attention and concentration.<br />
The work's climaxes are of great<br />
significance in this context. The symphony's lirst<br />
genuinely large-scale climaxes do not occur until the<br />
first interlude and the second scherzo. The latter<br />
contains the most massive double climax in all ol<br />
Aho's work - one climax in prestlsslmo tempo is<br />
followed immediately by a second, equally intense,<br />
which overwhelms the more peaceful, melodic<br />
modality. The culmination of the symphony, however,<br />
comes in the third scherzo. This crucial climax begins<br />
with cheerful music in the manner of a folk-dance,<br />
until the music finally'crumbles'; the rhythmic germcell<br />
from the beginning rises up from below with<br />
maximum Dower.<br />
The climax leads us into the light. In the third<br />
interlude's struggle the strings play a five,minutelong<br />
chord of B major, which in the epilogue changes<br />
to a veiled harmonic area based on C sharD - the<br />
forward course of the music seems to have ceased<br />
completely, In the epilogue the various instruments of<br />
the orchestra and the organ individually say their<br />
'farewells'<br />
to the symphony. This powerful work,<br />
which reflects a philosophy of life, ends in conciliation<br />
and lighl.<br />
which is<br />
sometimes transferred to the manuals. In the second<br />
interlude joyful, dynamic music breaks out from the<br />
atmosphere of the end of the second scherzo. In the<br />
4<br />
The world premidre Derformance of Kalevi Aho's<br />
Symphony No.8 look place on 4th August 1 994 at the<br />
Lahti International Organ Week; Hans-Ola Ericsson<br />
was the organist with the Lahti Symphony Orchestra<br />
conducted by Osmo Vanska.<br />
Anne Weller<br />
ln May/June 1989 the Lahti Symphony Orchestra<br />
recorded its first CD of music by Kalevi Aho in the<br />
Church of the Cross (Ristinkirkko) in Lahti. The<br />
orchestra and its conductor Osmo Vanske responded<br />
to the music's extremely challenging demands in a<br />
manner which surprised the composer. This
collaboration was a great success, as listeners can<br />
easily tell (BlS-CD-396).<br />
On the last day of the recording it was the<br />
orchestra's turn to throw down the gauntlet to Aho.<br />
He replied positively, without a moment's hesitation<br />
Kalevi Aho became the first'Composer-in-Residence'<br />
in Finland, the 'home composer' of the Lahti<br />
Symphony Orchestra.<br />
The job description included the composition of a<br />
large-scale symphonic work, a chamber piece tor<br />
musicians from the orchestra (the Lahti Chamber<br />
Music Society); it also involved the rather vague<br />
function of being a vlslble composer: to discuss the<br />
lile, work and music ot a living composer in schools<br />
clubs, for the city council, in the market, in factories<br />
- all over the place: to prove that a composer ls a<br />
human being just like his listeners.<br />
A difficult taskl There remained however one not<br />
insignificant problem: to linance these activities. This<br />
problem was solved in a unique way The orchestra<br />
and its recently-founded supporters' club Aplodit<br />
Orkesterille joined forces with an enthusiastic.<br />
adventurous and far-sighted sponsor, Oy Lahden<br />
Polttimo Ab (Lahti Malt Works Ltd.). After that, Kalevi<br />
Aho could concentrate on the job in hand, the<br />
composition of his Flghfh Symphony, which<br />
according the orchestra's wishes was to be an organ<br />
sympnony.<br />
The collaboration between the Lahti Symphony<br />
Orchestra and its'home composer'is, however, an<br />
ongoing one. Kalevi Aho has chosen the Lahti<br />
Symphony Orchestra to give the premidre ol his<br />
Ninth Synphony as well (a commission from the<br />
'1994<br />
Helsinki Festival). He is also composing his<br />
Tenth Synphony tor the orchestra. Haydn composed<br />
London Symphonles; Mozart wrote for Paris and<br />
Prague. Now it is Kalevi Aho s turn to write ihe name<br />
of Lahti, the 'little The work of Lahden Polttimo (the Lahti Malt Works)<br />
has always been associated with a true spirit of<br />
enterprise, a constant quest and desire to improve lt<br />
was from this starting-point that the idea of creating<br />
completely new Finnish music in a novel manner also<br />
developed. Harald Retander<br />
Hans-Ola Ericsson was born in Stockholm in 1958<br />
He studied in Stockholm and Freiburg and later in the<br />
U.S.A. and in Venice. l\.4ost influential among his<br />
teachers have been Torsten Nilsson, Klaus Huber'<br />
Brian Ferneyhough, Edith Picht-Axenfeld' Zsigmond<br />
Szathmary and Luigi Nono.<br />
Hans-Ola Ericsson has given concerts throughout<br />
Europe as well as in Japan and the USA. He has<br />
made 12 other BIS record ngs including a highly<br />
acclaimed complete recording of Messiaen's organ<br />
music (B|S-CD-409, 410, 441, 442, 464' 4911492)'<br />
and he was awarded the Swedish Gramophone Prize<br />
annually between 1 985 and 1 988.<br />
ln 1989 Hans-Ola Ericsson was appointed<br />
professor at the Swedish National College of l\4usic<br />
in Pitea and the University of Lulea He is also<br />
visiting professor at the Conservatory in Riga and at<br />
the Copenhagen Conservatory ln the summer ol<br />
1990 he was instructor at the famous summer course<br />
for new music at Darmstadt and was awarded the<br />
prestigious Kranichsteiner N/usic Prize<br />
Hans-Ola Ericsson is also engaged in organ<br />
restoration as well as holding courses in composition<br />
in Europe and the USA.<br />
Lilll Paasikivi (mezzo-soprano) studied singing and<br />
violin playing at the Lahti Conservatory and<br />
continued her studies at the Royal College ol lvlusic<br />
in Stockholm with professor Solwig Grippe and at the<br />
Royal College of [/usic in London with Neil Mackie<br />
big town' of sport and culture, into and as a private pupil of Dame Janet Baker. She<br />
enjoyed frequent competition success during her<br />
the history of music fero-Pekka Henell<br />
student years. She has performed in many European<br />
countries and as a soloist with (among others) the<br />
5
Lahti Symphony Orchestra and the Royal Stockholm<br />
Philharmonic Orchestra.<br />
Eeva-Liisa Saarinen, one of Finland s leading opera<br />
singers, has performed w th many symphony<br />
orchestras and choirs n Finland and internationally<br />
and has given concerts n many European countries,<br />
the USA and Russia. She has made numerous guest<br />
appearances at the Helsinki Festival and Savonlinna<br />
Opera Festival. In 1983 she made her d6but at the<br />
Finnish National Opera and the following year she<br />
became a permanent soloist there<br />
Tom Nyman, tenor, gave up his studies as a translator<br />
at Vaasa University n 1987 to study singing at<br />
the Sibelius Academy. His teacher is Anssi Hirvonen.<br />
He has also studied in London with Vera Rozsa. As<br />
an opera and oratorio singer he has appeared all<br />
over Finland. Tom Nyman won a prize at ihe Timo<br />
Mustakallio Compettion in 1988 and at the national<br />
Lappeenranta Competition in 1989. He also won a<br />
place in the semi,finals of the Neue Stimme<br />
Competition in Germany in October 1993.<br />
The concert and opera singer Matti Lehtinen (b.<br />
1922) was professor of singing at the Sibelius<br />
Academy from 1 963 until 1 987. He made his d6but in<br />
1948 and won the Geneva Singing Competition in<br />
1950. He has worked with the Finnish Opera (1949-<br />
51), the Cologne Opera (1950-55) and the Finnish<br />
National Opera (1963,68) and made regutar guest<br />
appearances in subsequent years. He has given<br />
concerts and broadcast in major European musical<br />
centres and in the USA. He has premidred more<br />
Finnish scores than any other Finnish maie singer,<br />
lor example Kalevi Aho's 'one-man was founded in<br />
opera, Avain (fhe<br />
Key) in J979.<br />
Lahti is a town with approximatety l OO,OOO inhabitants<br />
60 miles north of the Finnish caoital.<br />
Hels,nki: it,s a modern centre lor sports, culture.<br />
trade and industry. The Lahti Symphony Orchestra<br />
'1949<br />
to maintain the traditions ol the<br />
orchestra established in 1910 by the Lahti Friends ol<br />
l\4usic. In recent years the orchestra has developed<br />
lnto one of the most notable in the Nordic countries<br />
under the direction of its conductor Osmo Vanske<br />
(chief guest conductor<br />
'1985-88,<br />
chief conductor<br />
1988-1995). lt has won the renowned Gramophone<br />
Award and other international accolades lor its<br />
recording of the original version of the Sibelius ylol1,<br />
Concerto (BlS-CD'500), and the crand Prix of the<br />
Acad6mie Charles Cros (1993) for its recording ol<br />
the complete score to Sibelius's fempest (BlS-CD-<br />
581). As weli as playing regularly in symphony<br />
concerts, opera performances and recordings, the<br />
orchestra has an extensive development programme<br />
for children's and youth music. The orchestra's own<br />
supporters' club'Aplodit orkesterille' {Friends of the<br />
Lahti Symphony Orchestra), the first ol its k nd in<br />
Finland, has existed since 1 99 1 .<br />
The Lahti Symphony Orchestra presents weekly<br />
concerts in the Lahti Concert Hall (architects Heikki<br />
and Kaija Siren, 1954) and in the Church of the<br />
Cross (Alvar Aalto, 1978); this church is also the<br />
venue for all the orchestra's recordings. The orchestra<br />
also appears regularly in Helsinki and has perlormed<br />
at numerous festjvals including the Helsinki<br />
Festival, the Helsinki Biennale (contemporary music)<br />
and the Lahti International Organ Week. The Lahti<br />
Symphony Orchestra appears on t2 other BIS<br />
records.<br />
Osmo Vanska (b. 1953) studied conducting at the<br />
Sibelius Academy with Jorma Panula, qualifying in<br />
1979. He has also studied privately in London and<br />
West Berlin and has taken part in Rafael Kubelik,s<br />
master class in Lucerne. Osmo Vanske is also active<br />
as a clarinettist.<br />
In 1982 Osmo Vanske won the international<br />
Besangon Competition for young conductors, after<br />
which he has conducted the most important<br />
orchestras in Finland, Norway and Sweden. His international<br />
career has also blossomed rapidlv outside<br />
o
the Nordic countries and he has worked for example<br />
in France, the United Kingdom, the Netherlands, the<br />
former Czechoslovakia, Estonia and Japan<br />
As an opera conductor he has appeared at the<br />
Savonlinna Opera Festival, at the Royal Opera in<br />
Stockhoim and at the Finnish National Opera He<br />
assumed the position of principal guest conductor oi<br />
the Lahti Symphony Orchestra in autumn 1985; in<br />
autumn 1988 he took over as artrstic drrector ot the<br />
same orchestra. Since 1993 he has been chief<br />
conductor of the lceland Symphony Orchestra He<br />
aoDears on 1 6 other Bls records<br />
Kafevi Ahon Pergamon ia 8. sinlonia -<br />
yhteisdn ia yksil6n tragedia ia sen sovitus<br />
Tarkeimpiin suomalaisiin orkesterisaveltajiin kuuluva<br />
Kalevi Aho (s.1949) opiskeli savellysta Sibeliusakatemiassa<br />
Einojuhani Rautavaaran johdolla 1968-<br />
71 ja Jatkoi opintojaan Lansi-Berliinissa Boris<br />
Blacherin opoilaana 1971-72. Vuosina 1974'88 han<br />
ioimi Helsingin yliopiston musiikkitieteen laitoksen<br />
lehtorina ja 1988-'1993 Sibelius-akatemian sevellyksen<br />
professorina. Suomen valtion myOntdma 15vuotinen<br />
saveltaideapuraha mahdollisti hanen siirtymisense<br />
vapaaksi taiteilijaksi syksylla 1 993<br />
Ahon tahdnastiseen tuotantoon kuuluu kaksi<br />
oopperaa, yhdeksen sinfoniaa, kolme konserttoa'<br />
kaksi kamarisinfoniaa jousille ja runsaasti muuta<br />
kamari- vokaali' ja orkeslerimusiikkia sekd orkesterija<br />
kamarimusiikkisovituksia muiden seveltajien teoksista.<br />
Lisaksi han on tullut tunnetuksi musiikkiesseistine<br />
- Aho on julkaissul itse kolme kirjaa ja toimit'<br />
tanut useita muita.<br />
Lahden kaupunginorkesteri on nimennyt Kalevi<br />
Ahon nimikkosaveltaiakseen - Aho on kirjoittanut<br />
orkesterille sinfoniat nro I (1993) la 9 (1994) Lisaksi<br />
orkesteri on esittanyt ia levyttenyt hanen muutakrn<br />
keskeista orkesterituotantoaan<br />
Pergamon<br />
Neljdlle orkesteriryhmalle, neljelle lausujalle ja uruille<br />
savelletty Pergamon syntyi vuonna 1990 Helsingin<br />
yliopiston tilauksesta yliopiston 350-vuotisjuhliin<br />
1.9.1990. Pergamon on tilamusiikkia' jonka ltihto'<br />
\ohtana on Helsingin yliopiston juhlasalin muoto ja<br />
akustiikka. Orkesteriryhmat ja lausujat on sijoitettu<br />
eri puolille salia. Aanet saattavat kiertaa teoksessa<br />
vmDari salia tai sitten musiikillisia signaaleja voidaan<br />
heittaa suoraan salin toiselta puolelta toiselle<br />
Teoksen tekstine on saksalaisen, Ruotsiin<br />
vuonna 1940 emigroituneen kirjailijan Peter Weissin<br />
(1916-1982) dramaattinen kuvaus Berliinin Pergamon-museossa<br />
olevasta Pergamonin alttarista.<br />
Kuvaus on peraisin Weissin paateoksen Die Asthetik<br />
des Widerstands alusta. Kukin lausuJa lausuu samaa<br />
tesktikatkelmaa samanaikaisesti neljalla eri kielelle<br />
- saksaksi, suomeksi, ruotsiksi ja muinaiskreikaksi<br />
Lausujat muodostavat teokseen eri kansallisuuksien<br />
ia aikakausien yhteisyytta symbolisoivan moni-<br />
-kielisen<br />
kuoron, ioka ilmentaa samaa, kaikille<br />
yhteista tuskaa.<br />
Pergamonin alttarifriisit kuvaavat ihmisenmuotoisten<br />
iumalien ja epAsikiomaisten giganttien valista<br />
taistelua. Antiikin myyttinen tragedia on seka tekstissa<br />
etta savellyksessa pyritty yleistamaan ajatto<br />
malle. ylerspatevalle tasolle - kysymyksessa voisi<br />
olla itse asiassa jokin ihmiskuntaa koskevista suurista<br />
murheneytelmistA. Herakleen tuoma apu ratkaisee<br />
taistelun jumalien voitoksi l\ilutta Weissin<br />
mieleste "Herakleen piteisi saapua auttamaan heitA,<br />
alistettuja, eika heita, loilla jo oli kylliksi aseita la<br />
panssareita."<br />
Teoksen sevelkieli on ankaraa ia pelkistettya'<br />
Vain yhden ainoan kerran, soolofagotin valituslaulussa<br />
sdvellyksen lopussa soi inhimillinen savy
Sinfonia nro.8<br />
Jokatsen urkuinterludin sevy on erilainen. Voima-<br />
Johdanto - Scherzo l - lnterludi | - Scherzo ll - kasta ensimmeistA interludia vallitsee jalkion itse-<br />
lnterludi ll - Scherzo lll - tntertudi llt - Epilogi pintaisesti jauhava "mylly", joka siirtyy velille my6s<br />
Uruille ja orkesterille sevelletty e. sinfonia on syn- sormioille. Toisessa interludissa 2. scherzon lopun<br />
tynyt vuonna l993 Lahden kaupunginorkesterin tunnelmista murtautuu esiin riemukas, dynaaminen<br />
tilauksesta. Painvastoin kuin Peryamon L sinfonia musiikki. Kolmatta interludia vallitsevat hiliaiset.<br />
keskittyy yksi16llisen kokemus- ja elAmysmaailman soinnilIsesti eteAnnytetyt u.kueanikerrat.<br />
problematiikkaan.<br />
Savellyksessa on kiinnitetty erityista huomiota<br />
Savellyksen perusideana on ajatus matkasta; musijkillisen suurmuodon dramaturgjaan, jotta sin-<br />
yksinkertaisesta, melkein lapsenomaisesta, kirkfonia kykenisi koko laajan kestonsa ajan seilytkaasta<br />
alusta edetaan kohti toisenlaisia musiikillisia tamaan kuulijan kannalta herpaantumattoman mie-<br />
maisemia palaamatta enea koskaan siihen. mike lenkiinnon ja intensiteetin alusta loppuun. Merki-<br />
kerran on jaanyt taakse. Sinfonian ainoana toistulyksellisimpia ovat tessa mielessa teoksen huipenvana<br />
"johtoaiheena" on isorummun alussa esittelema nukset. Sinfonian ensimmeiset, todella suuri-<br />
rytmi, joka teoksen mydhemmisse vaiheissa ke(ausuuntalset nousut sijoittuvat vasta<br />
tuu aina voimakkaampana ja huipentaa 3. scherzon<br />
lopussa lopulta koko sinfonian.<br />
Savellyksen tunnelmat vaihtuvat virtuoosisesta.<br />
musikanttisesta iioittelusta aina traagisiin, lamaannuttaviin<br />
musiikillisiin tuokioihin. Viimemainitut hetket<br />
eival johda toivottomuuteen la pessimismiin. Kriittisista<br />
vaiheista ja niiden yiitsepaasemisesta musiikki<br />
tuntuu saavan samalla myos uutta voimaa ja vastus_<br />
tuskykye uusien vaikeiden hetkien kohtaamiseen.<br />
Uruilla on teoksessa monta roolia. Sinfonian eri<br />
osia tauotta yhdistavat interludit ovat samalla virtuoo,<br />
sisia urkujen sooiokadensseja. paikoin urkuja on<br />
kaytetty omana "soitinryhmdnaan,', omana orkesterinaan,<br />
joka kommentoi ja vuorottelee varsinaisen<br />
orkesterin kanssa. Usein urut liittyvat aivan elimellisesti<br />
muuhun orkesteritekstuuriin siten, etta urkuien<br />
yksrtyiset adnikerrat ikaan kuin tiseavat uusra insirumentteja<br />
orkesteriin. lvlonesti urkuja on kAytetty myos<br />
vahvistamaan mm. orkesterin bassosoittimia tai tuomaan<br />
liseA voimaa huipennuksiin.<br />
Sinfonian muoto on tavallisuudesta poikkeava.<br />
Johdantoa seuraa kolme eri scherzoa ja epilogi.<br />
Toisen scherzon jalkipuoli sisdltaA myos rauh;llisemmin<br />
etenevee musiikkia. Kunkin scherzon ial_<br />
keen kuullaan urkujen soolointerludi. Teoksen kaikki<br />
osat sortetaan tauotta yhteen.<br />
'1. interludiin ja 2.<br />
scherzoon. Jalkimmaiseen sisaltyy Ahon tuotannon<br />
valtavimpiin kuuluva kaksoishuipennus - orestlss/mo<br />
lempoista nousua seuraa valittomdsti toinen<br />
yhta intensiivinen, jota vallitsee rauhallisempi modaalinen<br />
melodlikka. Sinfonian lakipiste sijoittuu kuitenkin<br />
3. scherzoon. Ratkaiseva nousu alkaa iloittelevalla,<br />
kansantanssinomaisella musiikilla, kunnes<br />
musiikki lopulta "murtuu" ja kaiken alta nousee<br />
maksimaalisella voimalla esiin alun rvtminen vdinmotiivi.<br />
Huippukohta johtaa valoon. 3. interludin taustalla<br />
soi jousistossa viisi minuuttia kestave H-duuri-sointu,<br />
joka epilogissa vaihtuu verhotummaksi cis-pohiaiseksi<br />
harmoniakentdksi - musiikiltinen ajan eteneminen<br />
tuntuu kokonaan pysiihtyvan. Epilogissa<br />
orkesterin eri instrumentit ja urut jattavat soljstjsilla<br />
puheenvuoroillaan "hyvastit" sinfonialle. Elamenkatsomuksellinen,<br />
voimakas teos paattyy sovittavasti<br />
ja vaioisasti.<br />
Kalevi Ahon L sinfonian kantaesitvs taoahtui<br />
Lahden Kansainvdlisella urkuviikolla 4.8.1994,<br />
Lahden kaupunginorkesteria johti Osmo Vanskd ia<br />
solistlna oli Hans-Ola Ericsson.<br />
Anne Weller
Vuoden l989 touko-kesakuun vaihteessa nauhortettiin<br />
Lahden Ristinkirkossa musiikkia Lahden<br />
kaupunginorkesterin ensimmaiselle Aho-levylle<br />
Orkesteri ia hapellimestari Osmo Vanska vastasival<br />
nuottiDaoerien aarimmaisen vaativaan haasteeseen<br />
tavalla, joka yllatti saveltejan. Yhteistyd sujui<br />
mainiosti, niin kuin kuka tahansa voi itsekin kuulla<br />
(Bts-cD-396).<br />
Viimeisend nauhoituspeivena tuli orkesterin<br />
vuoro heittaa haaste Aholle. Han vastasi siihen<br />
mvonteisesti. hetkeekaan miettimatte Kalevi Ahosta<br />
tuii Suomen ensimmeinen "Composer-in-Residence",<br />
Lahden kaupunginorkesterin "kotisaveltaja".<br />
Toimenkuvaan kuului suuren sinfonisen teoksen<br />
savelteminen, kamarimusiikkiteos orkesterin omille<br />
muusikoille (Lahden Kamarimusiikkiseura) sekA<br />
hieman epamaaraisempi tehtdva olla myds nekyvilh<br />
seveltaiana: kertomassa elavdn saveltajan elamesta,<br />
lydste ja teoksista kouluissa, klubeilla, kaupungrnvaltuustossa,<br />
torilla, tehtaissa - Landen Polttimon tormintaan on aina liittynyt aito yrittajdhenki,<br />
jatkuva uuden etsinte ja halu kehittya<br />
Naista lahtokohdista kehittyi mydskin idea tehda<br />
aivan uutta suomalaista musiikkia uudella tavalla'<br />
Harald Relander<br />
Hans-Ola Ericsson on syntynyt Tukholmassa 1958<br />
Han opiskeli Tukholmassa ja Freiburgissa ja myohemmin<br />
USA:ssa ja Venetsiassa Hanen opettajrnaan<br />
ovat olleet Torsten Nilsson, Klaus Huber, Brian<br />
Ferneyhough, Edith Picht-Axenfeld, Zsigmond Szathmery<br />
ja Luigi Nono.<br />
Hans-Ota Ericsson on konsertoinut kaikkialla<br />
Euroopassa ja lisaksi Japanissa ja USA:ssa HAn on<br />
tehnyt 12 levya BIS-yhtiolle, naiden joukossa on<br />
arvostettu kokonaislevytys l\.4essiaenin urkumusiikista<br />
(BIS'CD-409, 410. 441, 442, 464, 491/492). HAn on<br />
saanut Swedish Grammophone -palkinnon vuosittain<br />
1 985-1 988 valisena aikana<br />
missa vain; todis- Vuonna 1989 Hans-Ola Ericsson nimitettiin<br />
taa. eta saveltaja on ihminen niin kuin henen kuuli-<br />
protessoriksr Pirtimen musiikhikorkeakouluun ja<br />
jansakin.<br />
Luulaian yliopistoon Hen toimii my6s vierailevana<br />
Vaativa tehtAval Ratkaisematta oli kuitenkln<br />
prolessorina Riikan Ja Kdopenhaminan konserva-<br />
muuan ei niin vehainen ongelmar hankkeen rahoitus iorioissa. Kesalle 1990 hAn oli opettajana Darm-<br />
Ongelma selvisi kuitenkin ainutlaatuisella tavalla' stadtin uuden musiikin kesdkurssilla Samana<br />
Orkesteri ja sen vastaperustettu ystavayhdistys vuonna hanelle myonnettiin arvostettu Kranich-<br />
Aplodit Orkesterille ry saivat mukaan innostuneen' steinerin musiikkiPalkinto.<br />
rohkean ia kaukonekoisen sponsorin, Oy Lahden Hans Ola Ericsson on perehtynyt urkujen restau-<br />
Polttimo Ab:n. Sen ielkeen Kalevi Aho sai keskittya rointiin ia pitAa kesaisin sevellyskursseja<br />
tyohonsa, kahdeksannen sinfoniansa' eli orkesterin<br />
toivomuksesta "Urkusinfonian" kirjoittamiseen.<br />
l\,tutta Lahden kaupunginorkesterin ja sen "kotisavelteian<br />
yhteistyo jatkuu Kalevi Aho on valrnnut<br />
Lahden kaupunginorkesterin myos yhdeksannen<br />
sinf oniansa (Helsingin Juhlaviikkojen tilausteos'<br />
1994) kantaesittiijAksi Ja viela kymmenennen<br />
sinfoniansakin han saveltea Lahden sinlonikoille'<br />
Haydn kirjoitti aikanaan Lontoon-sinfoniat, Mozart<br />
pariisilaisen ja prahalaisen. Nyt on Kalevi Ahon vuoro<br />
kirioittaa urheilun ja kulttuurin suuren pikkukaupungin<br />
nimi musiikin hi"rori^^n<br />
T"ro_p"kk" H"r"il<br />
Euroopassa<br />
ja USA:ssa.<br />
Lilli Paasikivi aloitti mus soinnin Lahden peruskoulujen<br />
musiikhiluokilla Lahden konservatoriossa<br />
han opiskeli laulun lisaksi myos viulunsoittoa Han on<br />
'koulussa<br />
iatkanut opintojaan Tukholman musiikkikorkea'<br />
professori Solwig Grippen johdolla seka<br />
Lontoossa Hoyal College of Musicissa opettaianaan<br />
Neil Mackie ja yksityisesti Dame Janet Bakerin<br />
oooilaana. Paasikivi menestyi jo opiskeluaikanaan<br />
menestynyt useissa kilpailuissa Han on esiintynyt<br />
useissa Euroopan maissa ja Lahden kaupungln-<br />
o
orkesterin liseksi Tukholman Kuninkaallisen Fil- Lahden kaupunginorkesteri perustettiin vuonna<br />
harmonrsen orkesterin solistina.<br />
1 949 vaalimaan vuonna 1 91 0 toimintansa aloittaneen<br />
Lahden lvlusilkinystaven orkesterin perinteite. Viime<br />
Eeva-Liisa Saarinen kuuluu arvostetuimpiin suoma- vuosrna orkestefl on noussut kapellimestari Osmo<br />
laisiin oopperalaulajattariin. Hen on esllntynyt useim- Vanskan (peavierailija 1985-88, taiteellinen johtaja<br />
pien kotimaisten sinfonlaorkestereiden ja kuorojen 1988-1995) johdolla yhdeksi Pohjoismaiden<br />
solistina sekd konsertoinut kotimaan lisaksi monissa merkittavimmistd. Orkesterin levyttamd Sibeliuksen<br />
Euroopan maissa, Amerikassa ja VenatAlla. Han on viulukonserton alkupereisvers o (BlS-CD-500) sai<br />
vieraillut useina vuosrna Helsingin Juhlaviikoilla seke monia kansainvalisia tunnustuksia, mm. GramoDhone<br />
Savonlinnan Oopperajuhlilla. Vuonna 1 983 han deby- Awardin, ja Sibeliuksen Myrskyn kokonaislevytys<br />
toi Suomen Kansallisoopperassa ja seuraavana (BlS-CD-581) palkittiln vuonna 1993 Acad6mie<br />
vuonna han sal kiinnityksen solistikunnan vakitui- Charles Crosin Grand Prix'lld.<br />
seksi jaseneksi.<br />
Sdannollisen<br />
konsertti-, ooppera- ja levytystoiminnan lisaksi orkes-<br />
Tom Nyman,<br />
terilla on laaja<br />
tenori, vaihtoi<br />
lasten ja<br />
kielenkadntajen<br />
nuorison musiikkikasvatus<br />
oplntonsa<br />
Vaasan Yliopistossa<br />
ohjelma.<br />
lauluopintoihin<br />
Suomen ens mmainen orkesterin<br />
Sibeliusoma<br />
ysteveyhdistys<br />
Akatemrassa vuonna 1987.<br />
Aplodit<br />
Henen ooettaiansa<br />
Orkesteriile<br />
on<br />
ry on toiminut<br />
Arssr Hirvoner.<br />
vuodesta<br />
L sAoppia nan<br />
1 99'1.<br />
on hakelul mm.<br />
Lontoosta Vera Rozsalta. Ooppera, ja<br />
Lahden kaupunginorkesten<br />
oratorlosolis-<br />
konsertoi viikoittain<br />
tina Tom Nyman on esiintynyt ympari<br />
Lahden Konserttitalossa (arkkitehdit<br />
maatamme.<br />
Heikki ja Kaija<br />
Tom Nyman on palkittu Timo N.4ustakallio -kilpallussa Sjren, 1954) ja Ristlnkirkossa (Atvar Aatto, 1978),<br />
1988 seka Lappeenrannan valtakunnallisissa laulu- lossa tehdaen kaikki levylykset. Orkesterl esiintyy<br />
kilpailuissa 1989.<br />
sdanndllisesti<br />
Han saavutti tisAksi<br />
myos<br />
valierapaikan<br />
Hels ngissa, ja se on konser-<br />
kansainvalisessa Neue Stimmen -kilpailussa toinut useilla festivaaleiila, mm. Helslnoin<br />
Sak<br />
Juhla-<br />
sassa lokakuussa 1<br />
vrikorlla.<br />
993.<br />
nykymus ikin He'sink, Biennalessa sexd<br />
Lahden kansainvalisella urkuviikolla. Tema on orkes-<br />
Matti Lehtinen (prof. emeritus, s. J922), konsertti- ja terin kolmastoista BIS-levytys.<br />
oopperalaulaja, tydskenteli Sibelius-Akatemian jauiu,<br />
tarteen professorina<br />
Osmo<br />
vuosina<br />
Vanske (s.<br />
1963,87.<br />
1953)<br />
Han debytoj<br />
opisketi orkesterinjohtoa<br />
vuonna 1948 la voitti palkinnon<br />
Sibelius-Akatemiassa<br />
Gendven laulu-<br />
Jorma Panulan iohdolia ia<br />
kilpailussa vuonna<br />
suontl, kapellimestarituthinnon<br />
1 950. Han sai klinnitVksen<br />
vuonna I 979. Han on<br />
Suomalaiseen Oopperaan<br />
opiskellut<br />
vuosrks,<br />
lisaksi yksityisesti<br />
t949-51, kolnin<br />
Lontoossa ja Ldnsi-<br />
Oopperaan vuosiksi<br />
Berlrinrssa<br />
1950-55,<br />
seka<br />
Suomen Kansallis<br />
osalJistunul Fatael Kubelikrn mes-<br />
oopperaan vuosiksi 1 963 68 ja<br />
tarikurssille Luzerntssa.<br />
sen<br />
Osmo Vanske<br />
latkeen oopperan<br />
on myos tai-<br />
vakituiseksi vieraililaksi.<br />
tava klarinetisti.<br />
Konsertti- ia radioesiintymisia<br />
hen antoi Euroopan musiikkikeskuksissa ja<br />
Vuonna 1982 Osmo Vanska voitti Besangonin<br />
Amerikassa. Matti<br />
kansainvelisen<br />
Lehtinen<br />
nuorten<br />
on kantaesittanyt<br />
kapeilimestarien kilpajlun,<br />
enemman<br />
minka<br />
suomalaista uutta musiikkia kuin kukaan<br />
lelkeen hAn on johtanut saanndllisesti<br />
muu suomalainen<br />
Suomen,<br />
mieslaulaja.<br />
Norjan ja<br />
Hanen<br />
Ruotsin<br />
loistosuori-<br />
tarkeimpia orkestereita.<br />
tuksiinsa kuuluu mm. Kalevi Ahon "yhdenmiehen<br />
Henen kansainvelinen uransa on kehittynyt nopeasti<br />
oopperan" ,4yaln kantaesiftaminen<br />
myds<br />
vuonna<br />
Skandinavian<br />
1 979.<br />
ulkopuolella ja han on tydskennellyt<br />
mm. Fanskassa, Skoilannissa, Hollannissa.<br />
TSekkoslovakrassa, Vrrossa ra Jaoanissa.<br />
10
Oopperakapellimestarina Osmo Vanskd on esiin'<br />
tynyt Savonlinnan Oopperajuhlilla, Tukholman Kun nkaallisessa<br />
Oopperassa ja Suomen Kansallisooppe'<br />
andere wichtige Werke von ihm lseine Symphonie<br />
N/. 1. das Violinkonzett und Hiliaisuus (Das<br />
Schwelgen) liegen auf BIS-CD-396 vo4.<br />
rassa. Lahden kaupunginorkesterin paavierailijaks<br />
Osmo Venska kutsuttiin syksyste 1985 alkaen. SyksyllA<br />
1988 hen aloitti tydnsa orkesterln taiteellisena<br />
johtajana. Vuodesta 1993 alkaen hdn tolm i my0s<br />
lslannin sinfoniaorkesterin ylikapellimestarlna Teme<br />
on hAnen seitsemastoista BIS-levytyksensa.<br />
Pergamon<br />
Pergamon, ein Werk fur vier Orchestergruppen, vier<br />
Erzehler und Orgel, wurde 1990 fLir die Feier am 1<br />
September 1990 des 350-liihrigen Jubilaums der<br />
He slnkier Universitet geschrieben. Petgamon isI<br />
eine Raummusik, m t der architektonischen Form und<br />
der Akustik der Universitatsaula in Helsinki als Aus-<br />
Kafevi Aho: Pergamon und<br />
Symphonie Nr.8<br />
Die TragOdie der Gesellschatt und des<br />
gangspunkt. Die Orchestergruppen und Erzdhler<br />
befinden sich in verschiedenen Teilen der Aula.<br />
lvlanchmal dLirfen die von ihnen hervorgebrachten<br />
KlAnge in der Au a herumkreiseni gelegentlich<br />
Einzelnen, und ihre Vertonung<br />
kdnnen musikalische Signale direkt von der elnen<br />
Seite der Aula zur anderen geworlen werden<br />
Kalevi Aho (geb. 1949), einer der hervorragendsten Der Text ist eine dramatische Beschreibung des<br />
Orchesterkomponisten Finnlands, studierte l968-71<br />
Pergamon-Altares im Berliner Pergamon-l\'4useum<br />
Komposition bei Einojuhani Rautavaara an der<br />
von Peter Weiss (1 91 6-82), einem deutschen Schriff<br />
Sibelius-Akademie in Helsinki, und setzte die Studien<br />
steller. der in der Nazizeit nach Schweden emr-<br />
1971-72 als Schtiler von Boris Blacher in Westberlin qrierte. Sie entstammt dem Antang seines Meister-<br />
fort. 1974-88 gab er Vorlesungen an der musikwerks,<br />
Dle Asthetik des Widerstands. Die Erzahler<br />
wissenschaftlichen Abteilung der Universitat zu<br />
lesen die gleichen Textauszoge simultan in vier<br />
Helsinki, und 1988-93 war er Professor fLlr Kompo- verschiedenen Sprachen: Deutsch, Finnisch, Schwesitlon<br />
an der Sibelius-Akademie. lm Herbst 1993<br />
disch und Altgriechisch. Sie bilden einen viel-<br />
wurde es ihm durch die Verleihung eines Kompo<br />
sprachigen Chor, der die Einheitlichkeit verschle-<br />
nistenstipendiums auf ftjnfzehn Jahre ermdglicht, dener Nationaliteten und Epochen symbolisiert -<br />
freischaffender Komponist zu werden.<br />
einen Chor, der das von ihnen gemeinsam erlebte<br />
Bis heute komponierte Aho u.a. zwei Opern, Leiden zum Ausdruck bringt.<br />
neun Symphonien, drei Konzerte, zwei Kammer- Die Friesen des Pergamon-Altars stellen den<br />
symphonien tUr Streichorchester und Arrangements Kampf zwischen den menschenahnlichen Gottern<br />
von Werken anderer Komponisten fUr sowohl und den monstrosen Riesen dar' In Text und Musik<br />
Orchester als auch tUr Kammerensemble Er hat<br />
sucht hier die alte, mythologische Tragddie eine<br />
auch einen Ruf als Musikwissenschaftler - Aho<br />
verallgemeinerte, zeitlose, universelle Ebene - es<br />
schrieb selbst drei BUcher und war Herausgeber fllr<br />
konnte sich in der Tat um irgendein groBes N4iB-<br />
zahlreiche andere.<br />
geschick frir die Menschheit handeln Durch die Hille<br />
Das Symphonieorchester Lahti hat Kalevi Aho zu des Herakles wird der Kampf zugunsten der Gotter<br />
seinem,,Composer-in-Residence" ernannt FUr entschieden. Weiss meint aber;,,lhnen, den Unter-<br />
dieses Orchester komponierte et die Symphonien worfnen. zur Hilfe mtlBte Herakles kommen, nlcht<br />
Nr8 (1993) und Nr9 (1994). Das Orchester spielte denen. die an Panzern und Waffen genug hatten "<br />
auch bei Konzerten und fUr Aufnahmen einlge<br />
11
Die musikalische Sprache des Werks ist gewagt werden. Sie wird auch ott eingesetzt, um beispiels-<br />
und konzentriert. Bei einer einzigen Gelegenheit, die weise die BaBlinien des Orchesters zu versterken.<br />
Klage des Solofagotts am Schlu B des Werkes, hdren<br />
wir einen menschlicheren Ton.<br />
oder bei den Hdhepunkten eine grdBere Kraft zur<br />
Verfrigung zu stellen.<br />
Die Form der Symphonie weicht von der riblichen<br />
Symphonie Nr.8<br />
Norm ab. Nach der Introduktion folgen<br />
lntroduktion -<br />
drei separate<br />
Scherzo I - lnteiludium I - Schezo Scherzi und ein Epilog.<br />
Il -<br />
Der spAtere Teil<br />
lnterludium ll -<br />
des zweiten<br />
Scherzo lll - lnterludium lll -<br />
Scherzos enthalt auch Musik, deren Ablauf fried-<br />
Epilog<br />
licher ist. Nach jedem der Scherzi hdren wir ein Inter-<br />
Die Symphonie Nr8 frir Orgel und Orchester wurde<br />
'1993<br />
ludium der Orgel. Samtliche Setze werden ohne<br />
im Auftrage des Symphonieorchesters Lahti Pause gespielt.<br />
komponiert. Zum Unterschied vom Pergamon kon- Jedes Orgelinterludium hat eine verschiedene<br />
zentrie( sich die Symphonie auf die grundlegenden<br />
Atmosphere. lm kraftvollen ersten Interludium domi-<br />
Fragen der Erfahrungswelt und der Lebenswelt des niert die hartnackig mahlende ,,MUhle" des Pedals,<br />
E i nzelnen.<br />
die zeitweise auf die Manuale Ubergeht. lm zweiten<br />
Der Grundgedanke der Komposition ist der einer Interludium<br />
Reise -<br />
bricht eine lreudige, dynamische l,4usik<br />
vom schlichten, fast kindlichen, hellen aus der Atmosphare am Ende des zweiten Scherzos<br />
Beginn bewegen wir uns auf eine andere musi- heraus. lm dritten Interludium treten ruhige, entfernt<br />
kalische Welt zu, um niemals mehr zu dem zurrick- klingende Orgelregister hervor.<br />
zukehren, was wir hinter uns lieBen. Das einzige Ein besonderes Interesse erweckt in dieser Kom-<br />
wiederkehrende Thema der Symphonie ist der am position die breite musikalische Dramaturgie, die es<br />
Anfang von der groBen Trommel gebrachte Rhyth- ermdglicht, daB die Symphonie wahrend ihrer<br />
mus, der spater im Werk mit wachsender Kraft<br />
9anzen beachtenswerten Dauer die ungeteilte Auf-<br />
zurrickkehrt, um am SchluB des dritten Scherzos die merksamkeit und Konzentration des Horers in An-<br />
ganze Symphonie schlieBlich zu kronen. Die Atmosspruch zu nehmen vermag. In diesem Zusammenphere<br />
im Werk streckt sich von virtuoser, musihang sind die Hohepunkte des Werkes von der allerkantischer<br />
Freude bis zu Augenblicken tragischer, groBten Bedeutung. Die ersten echten und groB-<br />
freudloser Musik. Diese fUhren nicht zu Hoffnungsskaligen Hdhepunkte der Symphonie ereignen sich<br />
losigkeit und Pessimismus: es ist vielmehr aus erst im ersten Interludium und im zweiten Scherzo.<br />
diesen kritischen Phasen und ihrer Bezwingung, daB Dieses enthalt den massivsten Doppelhdhepunkt in<br />
die lVusik neue Kraft frir die Bewaltigung neuer Ahos gesamtem Werk - nach einem Hohepunkt im<br />
Zeiten der Schwierigkeit zu holen scheint.<br />
Prestissimo folgt augenblicklich ein zweiter, von<br />
Die Orgel spielt in diesem Werk mehrere Rollen. gleicher Intensitat, der die friedlichere, modale<br />
Die Interludien, welche die verschiedenen Satze N/lelodik bezwingt. Die Kulmination der Symphonie<br />
zusammenfUgen, sind zugleich virtuose Kadenzen folgt aber im dritten Scherzo. Dieser entscheidende<br />
fiir dle Orgel. Hier und da wird sie als selbstandige Hdhepunkt beginnt mit frdhlicher Musik in der Art<br />
,,Klanggruppe" verwendel, als selbstdndiges Orches- eines Volkstanzes, bis die Musik schlieBlich,,zerter,<br />
das Kommentare zum richtigen Orchester macht brockelt"j das rhythmische Kernmotiv vom Anfang<br />
und sjch mit ihm abwechselt. Die Orgel wird haufig wachst von unten mit maximaler Kraft hervor.<br />
auch ganz organisch mit dem rjbrigen Orchester- Der Hohepunkt fLihrt uns ins Licht. lm Kampf des<br />
klang kombinjert, so daB ihre einzelnen Register wie dritten Interludiums spielen die Streicher einen fLinf<br />
neue Instrumente wirken, die zum Orchester gef0gt Mjnuten langen H-DurAkkord, der sich im Epilog in<br />
12
ein verschleiertes harmonisches Gebilde auf Cis veL<br />
wandelt - die Vorwartsbewegung der l\4usik scheint<br />
ihre Krafte mit jenen eines begeisterten, abenteuerlichen<br />
und weitblickenden Sponsors, Oy Lahden<br />
vdllig aufgehdrt zu haben. lm Epilog sagen die ver- Polttimo Ab (Malzwerke Lahti GmbH). Nun konnte<br />
schiedenen Orchesterinstrumente und die Orgel sich Kalevi Aho auf seine Arbeit mit der achten<br />
individuell der Symphonie ihr ,,Lebewohl". Das kraft- Symphonie konzentrieren, die laut Wunsch des<br />
volle Werk, das eine Lebensphilosophie spiegelt, Orchesters eine,,Orgelsymphonie" sein sollte.<br />
endet in Versohnung und Licht.<br />
Die Zusammenarbeit zwischen dem Symphonie-<br />
Die Urauffiihrung von Kalevi Ahos Symphonie orchester Lahti und seinem Hauskomponisten wird<br />
Nrg fand am 4. August 1 994 bei der Internationalen aber fortgesetzt. Kalevi Aho wehlte das Orchester<br />
Orgelwoche in Lahti statt; Hans-Ola Ericsson spielte<br />
Orgel und Osmo Vanskd dirigierte das Symphonie-<br />
auch fiir die UrauffUhrung seinet neunten Symphonie<br />
(ein Auftragswerk des Helsinki-Festivals<br />
'1994),<br />
und<br />
orchester Lahti. Anne Weller er komponiert seine zehnte Symphonie fUr dasselbe<br />
Orchester. Haydn komponierte seine Londoner Sym-<br />
lm Mai/Juni 1989 spielte das Symphonieorchester phonien, Moza(I schrieb lrir Paris und Prag. Nun<br />
Lahti seine erste CD mit Musik von Kalevi Aho in der<br />
Kreuzkirche (Ristinkirkko) zu Lahti. Das Orchester<br />
schreibt Kalevi Aho den Namen Lahtis, der..kleinen<br />
GroBstadt" von SDort und Kultur. in die Geschichte<br />
und sein Dirigent Osmo Venska entsprachen der<br />
auBerst schwierigen Musik auf eine Weise, die den<br />
der Nilusik.<br />
Tero-pekka Henell<br />
Komponisten ins Staunen versetzte, Die Zusammen- Die Lahden Polttimo (lvlalzwerke Lahti) wurden stets<br />
arbeit war sehr erfolgreich, wie es die Horer leicht mit einem echten Unternehmungsgeist verknLipft, mit<br />
merken (BlS-CD-396).<br />
einem standigen Streben nach Verbesserungen. Dies<br />
Am letzten Tag der Aufnahme warf das Orchester war der Ausgangspunkt tlir den Gedanken, eine<br />
den Handschuh, und der Komponjst antwortete posi- vdllig neue linnische Musik auf eine neue Art zu<br />
tiv, ohne auch nur einen Augenblick zu zdgern.<br />
Kalevi Aho wurde der erste ,,Composerin-Residence"<br />
in Finnland, Hauskomponist des Symphonie-<br />
Harald Relander<br />
Hans-Ola Ericsson wurde 1 958 in Stockholm gebo'<br />
orchesters Lahti.<br />
ren. Er studierte Musik in Stockholm und Freiburg<br />
Die Arbeitsbeschreibung umfaRte die Kompo- und setzte spater seine Ausbildung in den USA und<br />
sition eines groB angelegten symphonischen Werkes, in Venedig fort. Unter seinen Lehrern waren Torsten<br />
sowie einer Kammermusik frir Musiker des Orches- Nilsson, Klaus Huber, Brian Ferneyhough, Edith<br />
ters (Kammermusikgesellschaft Lahti); sie umfaBte Picht-Axenfeld, Zsigmond Szathmery und Luigi Nono<br />
ebenfalls die recht vage Funktion als sichtbarer Kom- am einfluBreichsten.<br />
ponist: Leben, Werk und Musik eines lebenden Kom- Hans-Ola Ericsson konzertierte in ganz Europa<br />
ponisten [iberall zu diskutieren: in Schulen, Vereinen, sowie in Japan und den USA. Er hat 12 weitere BISbeim<br />
Stadtrat, auf dem Markt, in Fabriken; um zu Aufnahmen gemacht, darunter eine hoch gelobte<br />
beweisen. daB ein Komoonist ein menschliches Gesamlaufnahme des Orgelwerkes von Olivier<br />
Wesen ist, genau wie seine Horer.<br />
Messiaen (BlS-CD-409, 410, 441, 442, 464,<br />
Eine schwierige Aufgabel Es war da aber noch<br />
ein nicht unwesentliches Problem: diese Aktivitaten<br />
491 /4921.<br />
'1989<br />
wurde Hans-Ola Ericsson zum Professor<br />
zu finanzieren. Es wurde aber auf eine einzigartige an der Hochschule fiir N,lusik in Pitea und an der<br />
Weise gelost. Das Orchester und sein neuge- Universitat zu LuleA, Schweden, ernannt. Er ist auch<br />
grrjndeter Fanclub Aplodit Orkesterille vereinigten Gastprofessor an den Konservatorien in Riga und<br />
13
(above) Kalevi AhO 6noto'<br />
Fazer<br />
Music)<br />
(left) The recording sessions lor Pergamon<br />
(photos: Esa Hagelbetg)
Kopenhagen. lm Somme|l99O unterrichtete er bei<br />
den berUhmten Darmstedter Sommerkursen ftir neue<br />
lviusik, und es wurde ihm der angesehene Kranichsteiner<br />
Musikpreis verliehen.<br />
Hans-Ola Ericsson arbeitet auch mit der Renovierung<br />
von Orgeln, und er hat jn Europa und den<br />
USA Kompositjonskurse geleitet.<br />
Nach dem ersten Musikunterricht in der Schule studierte<br />
Lilli Paasikivi (t\.4ezzosopran) Gesang und<br />
Violine am Konservatorium in Lahti und setzte die<br />
Studien an der Staatlichen Hochschule fLir Musik in<br />
Stockholm bei Prof. Solwig Grippe und am Royal<br />
College of N,lusic in London bei Neil Mackie und als<br />
PrivatschUlerin von Dame Janet Baker fort. Sie lrat in<br />
vrelen europeischen Landern auf, als Solistin auch<br />
mit u.a. dem Symphonieorchester Lahti und dem Kol.<br />
Stockholmer Philharmonischen Orchester.<br />
Eeva-Liisa Saarinen trat mit vielen finnischen und<br />
internationalen Symphonieorchestern und Choren<br />
auf, und sie konzertierte in vielen eurooaischen<br />
Landern. den USA und RuBland. Sie gastierte beim<br />
Helsinki-Festival und beim Opernfestival in<br />
Savonlinna. 1983 debLltierte sie an der Finnischen<br />
Nationaloper, wo sie im folgenden Jahr fest engagiert<br />
wuroe.<br />
Der Konzert- und Opernsanger Matti Lehtinen (geb.<br />
1922) war<br />
Tom Nyman, Tenor, beendete 1 997 sein Studium als<br />
Translator an der Universitat in Vaasa, um statt_<br />
dessen an der Sibelius-Akademie Gesano zu<br />
studieren. Sein Lehrer ist Anssi Hirvonen-. Er<br />
studierte auch in London bei Vera Rozsa. Als Opern_<br />
und Oratoriensenger erschien er in ganz Frnnland. Er<br />
gewann Preise beim Timo-Mustakallio-Wettbewerb<br />
1 988 und beim nationalen Lappeenranta-Wettbewerb<br />
1989, und er erreichte das Semifinale beim Neue-<br />
Stimme-Wettbewerb in Deutschland im Oktober<br />
1 993.<br />
'1963-87 Gesangsprofessor an der<br />
Sibelius-Akademie. Er debLitierte 1948 und oewann<br />
1 950 den Genfer Gesangswettbewerb. Er war an der<br />
Finnischen Oper (1949-51), der Kdlner Oper (1950-<br />
55) und der Finnischen Nationatoper (1969-69) tatig<br />
und erschien in spateren Jahren regelmABig ali<br />
Gast. Er trat jn vielen europeischen Musikzentren<br />
und den USA in Konzert und Rundfunk auf. Lehtinen<br />
brachte viele finnische Werke zur Urauffrihruno<br />
darunter<br />
'1979 Katevi Ahos ..Ein-l\.4ann-Oper- 4va-n<br />
(Der Schltissel).<br />
Lahti ist eine Stadt mit rund 1 OO OOO Einwohnern. ein<br />
moderles Zentrum des Sports. der Kultur, der<br />
lndustrie und des Handels, tO0 Kilometer nordlich<br />
der finnischen Hauptstadt Helsinki gelegen. Das<br />
Symphonieorchester Lahti wurde 1949 gegrLjndet,<br />
um die Traditionen des 1910 von der Gesellschaft<br />
der Musikfreunde Lahtis gegr0ndeten Orchesters<br />
aulrechtzuerhalten. In spateren Jahren entwickelte<br />
sich das Orchester zu einem der besten in Skandi_<br />
navien. Seine Aufnahmen unter der Leituno von<br />
Osmo Vanska und Ulf Sdderblom brachten-dem<br />
Orchester internationalen Ruhm, nicht zuletzt durch<br />
die Erstaufnahme der Urfassung von Sibelius, ylollr_<br />
korzert (BlS-CD-500).<br />
Das Symphonieorchester Lahti bringt wochentliche<br />
Konzerte im Konzerthaus Lahti (Architekten<br />
Heikki und Kaija Siren, j954) und in der Ristinkirkko<br />
(Kreuzkirche, Alvar Aalto l97g), in der auch samt_<br />
liche Aufnahmen gemacht wurden. Das Orchester erscheint<br />
auch bei der Orgelwoche Lahti und bei<br />
Opernauffiihrungen in der Stadt. Das Symphonieorchester<br />
Lahti wirkt auf werleren 1 2 BIS-piatten mit.<br />
Osmo Vanska (geb. 1953) studierte Dirigieren an<br />
der Sibelius-Akademle unter der Leitung von Jorma<br />
Panula und legte 1979 das Dirigentenprrifung ab.<br />
AuBerdem hat er Privatunterricht in London undBetr<br />
lin-West genommen und an einem Meisterkurs von<br />
to
Rafael Kubelik in Luzern teilgenommen. Osmo<br />
Vanska ist auch ein hervorragender Klarinettist<br />
'I<br />
982 war Osmo Vanska Sieger im internationalen<br />
Wettbewerb junger Dirigenlen in<br />
Besangon, und hiernach hat er regelmaBig in Finnland,<br />
Norwegen und Schweden groBe Orchester geleitet.<br />
Seine Karriere hat auch auBerhalb Skandinaviens<br />
rasche Fortschritte gemacht so hat er u a in<br />
Frankreich, Holland, der Tschechoslowakei, Estland<br />
und Japan gearbeitet.<br />
Zum ersten Gastdirigenten des Symphonieorchesters<br />
Lahti wurde Osmo Vanska im Herbst 1985<br />
berufen. lm Herbst 1988 nahm er seine Tatigkeit als<br />
kLinstlerischer Leiter des Orchesters auf l 993 wurde<br />
er auch Chefdirigent des lslandischen Symphonieorchesters.<br />
Er erscheint auf 1 6 weiteren BIS-Platten<br />
L'Orchestre Symphonique de Lahti a chorsl<br />
Kalevi Aho pour 6tre son compositeur residant - et<br />
c'est pour cet orchestre que Aho a compos6 ses<br />
symphonies ,o I (1993) et ,o 9 (1994)<br />
Pergamon<br />
Pergamon, une @uvre pour 4 groupes orchestraux' 4<br />
r6citants et orgue, fut 6crite en 1990 pour les<br />
cel6bratrons du 35Oe anniversaire de I universit6<br />
d'Helsinki le 1<br />
"'<br />
septembre 1990i Pergamon esl de la<br />
musique spatiale dont le point de depart est la torme<br />
architecturale et l'acoustique de la grande salle de<br />
I univers te d Helsinki. Les groupes orchestraux et les<br />
recitants sont disperses dans la salle. Les sons qu'ils<br />
6mettent sont parfois autoris6s e se r6verberer dans<br />
la salle alors qu e I occasion. des signaux musicaux<br />
peuvent ctre envoy6s directement d'un c6t6 a I'autre<br />
de la salle.<br />
Le texte est une description dramatique de<br />
l'autel de Pergame au mus6e Pergame a Berlin par<br />
Peter Weiss (1916-1982), un 6crivain allemand qui<br />
6migra en SuCde sous le 169ime nazi L'ima-g€<br />
prov'ient du d6but du chef-d'cuvre de Weiss, Dle<br />
Asthetik des Widerstands (L'Esth6tique de la<br />
16sistance). Les recitants declament les mOmes<br />
extraits simultan6ment en quatre langues' solt en<br />
allemand, finlandais, suedois et grec ancien lls<br />
forment un chcur polyglotte symbolisant I'unit6 de<br />
diff6rentes 6poques et nationalit6s - un chcur qul<br />
exprime la soulfrance qui leur est commune a<br />
chacu ne.<br />
Les frises de I'autel de Pergame depeignent la<br />
bataille entre les dieux aux formes humaines et les<br />
oeants monstrueux. Dans le texte comme dans la<br />
irusique, l'ancienne trag6die mythologique recherche<br />
un niveau g6neralis6 universel intemporel - il<br />
pourrait en iait 6tre question d'une grande calamit6<br />
concernant l'humanite. L'aide apport6e par Heracles<br />
d6cide de la bataille en faveur des dieux Mais Weiss<br />
declare: -Heracles Kafevi Aho: Pergamon el Symphonie no I<br />
La trag6die de la soci6t6 et de l'individu'<br />
et sa mise en musique'<br />
Kalevi Aho (1949- ), un des plus 6minents compositeurs<br />
pour orchestre de la Finlande' a 6tudie la<br />
composition d I'acad6mie Sibelius avec Einojuhani<br />
Rautavaara de 1 968 e I 971 ; il poursuivit ensuite ses<br />
6tudes avec Boris Blacher A Berlin-Ouest en 1971-<br />
72. 11 tul charg6 d'enseigner au d6partement de<br />
musicologie de l'universite d'Helsinki de 1974 e 1988<br />
et, de'1988 a 1993, il fut professeur de composition a<br />
l'acad6mie Sibelius. ll reQut de I'Etat finlandais une<br />
bourse de composition de 15 ans qui lui permit de<br />
devenir un compositeur autonome a partir de<br />
l'automne 1993.<br />
A ce iour, Aho a comPos6 2 oP6ras, 9<br />
symphonies, 3 concertos, 2 symphonies de chambre<br />
Dour orchestre e cordes ainsi que des arrangements<br />
Dour orchestre et pour ensemble de chambre<br />
d'euvres d'autres compositeurs. ll s'est taill6 une<br />
bonne r6putation de musicologue<br />
aurait du aider les opprimes non<br />
oas ceux qui avaient d€jd assez d'armes et<br />
d'armures." Le langage musical de l'@uvre est ose et<br />
- Aho a lui-meme<br />
6crit trois livres et il en a 6dit6 plusieurs autres'<br />
1-7<br />
tt
concentr6. On n entend un lon plus humain qu,d une<br />
seule occaslon, soit a la complainte du basson solo e<br />
la fin de l'@uvre.<br />
Symphonie no I<br />
lntraduction - Scherzo | * lnterlude I - Scherzo tl<br />
- lnterlude ll - Scherzo lll - lnterlude lll -<br />
Epilogue<br />
Dat6e de 1993, la Synphonle ,o 8 pour orgue et<br />
orchestre fut commandde par l,Orchestre Symphonique<br />
de Lahti. Par contraste avec pergamon, la<br />
sympnonre converge sur les questions fonda_<br />
mentales des mondes d exp6rience et de vie d,un<br />
ind ivid u.<br />
L'idde foncidre de la composition est le concept<br />
oun voyage - du clair d6but simDle.<br />
presqL enfantin. on Se orflge vers un autre monde<br />
musrcal pour ne jamais revenir en arridre. Le seul<br />
"theme" periodique de la symphonie est le rythme<br />
presente au ddbut par la grosse caisse; il revient a<br />
des moments ultdrieurs dans l'cuvre avec une force<br />
croissante et, e la fin du 3e scherzo, il finit par<br />
couronner I'entiere symphonie. L,atmosphere de<br />
i'€UVre passe de la jole virtuose, comme dans le<br />
folklore populaire, A des moments de musique<br />
tragrque et morne. Cette dernidre ne mdne pas au<br />
desespoir et au pessimisme: c,est au contraire a<br />
partir de ces phases critiques et de leur victoire que<br />
la musjque semble acqu6rir une force et une vigueur<br />
neuves pour affronter de nouvelles difficUlt6s.<br />
L'orgue joue plusieurs 16les dans l,euvre. Les<br />
rnterludes qui relient les diff6rents mouvemenrs sont<br />
aussi des cadences virtuoses pour I'orgue. A certains<br />
endroits, ce dernier est utilis6 comme un,,groupe<br />
sonore" rnd6pendant, comme un orchestre ind6_<br />
pendant, qui commente le vrai orchestre et alterne<br />
avec lui. L'orgue est souvent combin6 avec le reste<br />
de la structure orchestrale, de fagon telle que les<br />
regrstres individuels de I orgue fonclronnenf comme<br />
oe nouveaux rnstruments ajout6s a I'orchestre.<br />
Lorgue est aussi souvent utilis6 pour renlorcer les<br />
18<br />
partres de basse de l'orchestre par exemple, ou pour<br />
donner plus de force aux sommets.<br />
La forme de la symphonie d6vie de la norme.<br />
L'introduction est suivie de 3 scherzi d6finis et d'un<br />
6pilogue. La dernidre partie du secono scnerzo<br />
renlerme aussi de la musique qui progresse plus<br />
paisiblement. Chaque scherzo est suivi d,un interlude<br />
a I'orgue. Tous les mouvements sont jou6s altacca.<br />
Chaque interlude d'orgue pr6sente son<br />
atmosphdre particulidre. Le puissant premier est<br />
domin6 par le mouvement de .moulin,,<br />
obstin6men<br />
gnnqant a la pedale qui est parfois transf6r6 aux<br />
clavrers manuels. Dans le second tnterlude, la<br />
musrque loyeuse et dynamique se d6tache de<br />
l'atmosphdre de la fin du second scherzo. Des jeux<br />
d or9ue doux d r6sonnance lointaine sont p16dominants<br />
dans le 3e interlude.<br />
La grande dramaturgie musicale est particulidre_<br />
ment interessante dans la composition; grace d elle,<br />
l'attention de l'auditeur est gard6e en 6veil et<br />
concentr6e du debut d la fin de cette composition<br />
d'une longueur consid6rable. Les sommets de<br />
l @uvre sont trds importants dans ce contexte. Les<br />
premreres apog6es authentiquement de grande<br />
echelle de la symphonie n'apparaissent que dans le<br />
premier interlude et le second scherzo. Ce dernier<br />
renferme le double sommet le plus massif de tout<br />
l'@uvre de Aho - un sommet en lempo prestissimo<br />
suivi imm6diatement d'un second, aussi intense. oui<br />
englouttt telement melodique modal plus pajsibte. Le<br />
point culminant de la symphonie arrive pourtant dans<br />
le 3e scherzo. Cette apog6e d6cisive commence avec<br />
de la musique gaie a la manidre d une danse<br />
folklorique jusqu'a ce qu'elle se d6sagrdge<br />
finalement; le motif rythmique fondamental du d6but<br />
surg[ avec une pulssance maximale.<br />
Le sommet nous mdne ii la lumidre. Dans la lutte<br />
du 3" interlude, les cordes iouent un accord de si<br />
maleur, long de 5 minutes, qui se change en une<br />
region harmonique voil6e bas6e sur do diese dans<br />
I'epilogue - le d6roulement progressif de la musique<br />
semble avorr cess6 compldtement. Dans l'6pilogue,
les ditt6rents lnstruments de l'orchestre et I orgue<br />
lont leurs "adieux" personnels d la symphonie Cette<br />
@uvre puissante qui retldte une philosophie de vie se<br />
termine dans la conciliation et la lumidre. La crdatlon<br />
de la Synphonie to I de Kalevi Aho eut lieu le 4<br />
ao0t 1994 dans e cadre de la Semaine internationale<br />
d'orgue de Lahti; Hans-Ola Ericsson 6tait<br />
l'organiste soliste, accompagn6 par l'Orchestre Sym'<br />
phonique de Lahti dirig6 par Osmo Venske<br />
Anne Weller<br />
En mai/juin 1989, l'Orchestre Symphonique de Lahti<br />
enregistra son premier disque compact de musrque<br />
de Kalevi Aho a l'6glise de la Croix (Ristinkirkko) a<br />
Lahti. Le compositeu'ful surpris par la facon dont<br />
'orchestre<br />
et son chef Osmo Venska repondirent aux<br />
demardes extremement ellgeantes de la musrque<br />
Les auditeurs pourront facilement juger de la 16ussite<br />
compldte de cette collaboration (BlS-CD-396).<br />
Le dernier iour de l'enregistrement' ce {ut au tour<br />
de l'orchestre de ieter le gant a Aho. ll repondit par<br />
1'alfirmative. sans h6siter une seconde Kalevi Aho<br />
devint le premier compositeur en 16sidence de la<br />
Finlande, le "compositeur r6sidant" de l'Orchestre<br />
Symphonique de Lahti.<br />
La description du travail comprend la composition<br />
d'une €uvre symphonique maieure, d une<br />
pidce de musique de chambre pour des musiciens de<br />
l'orchestre (la Soci6t6 de musique de chambre de<br />
Lahti); elle implique aussi la fonction assez vague<br />
d'etre un compositev visible de discuter de la vie'<br />
de l'euvre et de la musique d'un compositeur contemporain<br />
vivant, dans les 6coles, les clubs, au<br />
conseil municipal, au march6' dans les usines -<br />
Polttimo Ab (Usine de malt de Lahti lt6e). Aprds cela,<br />
Kalevi Aho a pu se concentrer sur le travail en cours'<br />
la composition de sa 8e symphonle qui, au desir de<br />
l'orchestre, devait etre une "symphonie pour orgue".<br />
La collaboration de l'Orchestre Symphonique de<br />
Lahti avec son "compositeur 16sidant" en est<br />
cependant une suivie Kalevi Aho a aussi choisi<br />
l'Orchestre Symphonique de Lahti pour donner la<br />
creation de sa<br />
partout: il s'agit de prouver qu'un compositeur est un<br />
humarn tout comme ses audlteurs<br />
Une tAche difficilel ll restait pourtant un probldme<br />
de taille: financer ces activit6s Le probldme fut<br />
r6solu d'une faEon unique. L'orchestre et son club de<br />
supDorters nouvellement fond6 Aplodit Orkesterille<br />
unirent Ieurs forces d celles d'un commanditeur<br />
enthousiaste. audacieux et clairvoyanl, Oy Lahden<br />
ge symphonie (une commande du<br />
lestival de Helsinki de 1994). ll est pr6sentement au<br />
travail sur sa 1@symphonie pour l'orchestre Haydn<br />
a compos6 les symphonies de Londres; Mozart a<br />
6crit pour Paris et pour Prague. C'est maintenant au<br />
tour de Aho de donner a Lahti' la "petite grande ville"<br />
de sport et de culture, une place dans I'histoire de la<br />
musique. Tero-Pekka Henell<br />
Le travail de Lahden Polttimo (Usine de malt de<br />
Lahti) a toujours 6te associ6 a un vdritable esprit<br />
d'initiative, une recherche et un desir constants<br />
d'amelioration. C'est ainsi que se developpa l'id6e de<br />
cr6er de la musique finlandaise toute nouvelle d'une<br />
faQon originale. Harald Relander<br />
Hans-Ola Ericsson est n6 a Stockholm en 1958 ll a<br />
6tudi6 la musique A Stockholm et a Fribourg, puis<br />
aux Etats-Unis et a Venise. Ses professeurs les plus<br />
influents furent Torsten Nilsson, Klaus Huber' Brian<br />
Ferneyhough, Edith Picht-Axenfeld' Zsigmond Szathmary<br />
et Luigi Nono<br />
Hans-OIa Ericsson a donn6 des concerts partout<br />
en Europe ainsi qu'au Japon et aux Etats-Unis ll a<br />
enregistr6 12 autres disques BIS dont I'int6grale de<br />
la musique d'orgue de Messiaen, production saluee<br />
avec unanimit6 (BIS-CD-409, 410, 441' 442,464'<br />
4911492), et on lui a accord6 le Prix du disque<br />
su6dois chaque ann6e de 1985 a 1988<br />
En 1989, Hans-Ola Ericsson lut d6sign6 comme<br />
protesseur au conservatoire de Pitea et d l'universite<br />
de Lulea. ll est aussi professeur invitd au conservatoire<br />
de Riga et a celui de Copenhague A l'616 de<br />
1990, il enseigna au c6ldbre cours estival de<br />
19
musique nouvelle d Darmstadt et requt le prestigieux Le chanteur de concert et d'opdra Matti Lehtinen<br />
prix de musique Kranichsteiner. Hans-Ola Ericsson 1.1922- ) a 6t6 professeur de chant a l'acad6mie<br />
s'occupe aussi de restauration d'orgues et il donne Sibelius de 1 963 a 1 987. ll a fait ses debuts en 1 948<br />
des cours de composition en Europe et aux Etats- et il a gagn6 le concours de chant de Gendve en<br />
Un is.<br />
1950. ll a travail16 avec l'Op6ra finlandais (1949-51)<br />
I'Op6ra de Cologne (1950-55) ainsi qu'a t'Op6ra<br />
Lilli Paasikivi (mezzo-soprano) commenEa son National Finlandais (1963-68) et il a poursuivi<br />
entrainement<br />
une<br />
musical a l'6cole. Elle 6tudia le chant carridre assidue les ann6es suivantes. ll a donn6<br />
et le violon<br />
des<br />
au conservatoire de Lahti et poursuivit<br />
concerts et fait des 6missions dans des<br />
ses etudes<br />
centres<br />
au conservatoire de Stockholm avec le musrcaux europeens majeurs<br />
professeur<br />
et aux Etats-Unis. ll<br />
Solwig<br />
a<br />
Grippe et au conservatoire de chante la cr6ation de plusieurs euvres<br />
musique<br />
finlandaise<br />
de Londres avec Neil Mackie ainsi que<br />
dont "l'op6ra d'un seul homme"<br />
comme 6ldve priv6e<br />
Avain (La Cl6) de<br />
de Dame Janet Baker. Elle Kalevi Aho en 1 979.<br />
rempo(a de fr6quents succds lors de competitions<br />
pendant ses annees d'6tudes. Elle a chant6 dans Lahti est une ville d'environ 10O,OOO habitants e 100<br />
plusieurs pays europeens ainsi que comme soliste km au nord de la capitale finlandaise, Helsinki.<br />
avec l'Orchestre Symphonique de Lahti et l,Orchestre L'Orchestre Symphonique de Lahti fut<br />
Philharmonique Royal de Stockholm.<br />
'1949<br />
fond6 en<br />
afin de poursuivre les traditions de I'orchestre<br />
institue en 1910 par la soci6t6<br />
Eeva-Liisa<br />
des Amis<br />
Saarinen s'est produite<br />
de la<br />
avec maints musique de Lahti. Ces dernieres<br />
ch@urs<br />
ann6es,<br />
et<br />
l,ensemble<br />
orchestres symphoniques en Finlande et est devenu un des plus remarquables<br />
sur la scene<br />
des pays<br />
internationale;<br />
du<br />
elle a donn6 des Nord. Ses enregistrements sous la<br />
concerts dans plusieurs<br />
direction<br />
pays<br />
de ses<br />
europ6ens, aux Etats- chefs Osmo Vanska et Ulf Sdderblom<br />
Unis et<br />
tui<br />
en Fussie.<br />
ont gagn6<br />
Elle a 6t6 invit6e ar plusieurs<br />
une r6putation internationare;<br />
reprises a participer<br />
on remaroua<br />
aux festivals d'Helsinki et de particulierement le premier<br />
I'Op6ra<br />
enregistrement<br />
de Savonlinna. Etle<br />
de la<br />
fit ses d6buts d l,Op6ra version originale du Concerto pour<br />
National<br />
violon<br />
Finlandais<br />
de Sibelius<br />
en 1 983 et, l'ann6e suivante. elle (Brs-cD-500).<br />
en devenait une soliste permanente.<br />
L'Orchestre Symphonique de Lahti donne<br />
Tom Nyman, t6nor,<br />
chaque<br />
abandonna<br />
semaine<br />
ses<br />
des<br />
6tudes<br />
concerts<br />
de<br />
a la salle de concert<br />
traduction ar I'universit6<br />
de Lahti (architectes<br />
de Vaasa en 19g7 pour<br />
Hejkki et Kaija Siren, 1954) et a<br />
entreprendre son cours<br />
la Ristinkirkko<br />
de<br />
(69tise<br />
chant e l,acad6mie<br />
de ta Croix; Atvar Aatto. 1978):<br />
Sibelius. Son professeur<br />
tous les<br />
s'appelle Anssi Hirvonen.<br />
enregistrements<br />
ll<br />
de l,orchestre ont<br />
a aussi 6tudi6 A Londres<br />
69alement lieu<br />
avec Vera Rozsa.<br />
dans cette<br />
ll a<br />
69lise. L,orchestre parti-<br />
chanto des op6ras et des oratorios partout<br />
cipe aussi ii la<br />
en Fin-<br />
Semaine internationale d'oroue de<br />
lande. Tom Nyman a gagne un prix<br />
Lahti et aux repr6sentatjons<br />
au concours Timo<br />
d opera de li cit6.<br />
Mustakallio en 1988<br />
L'Orchestre<br />
et au concours<br />
Symphonique<br />
national<br />
de Lahti joue sur<br />
Lappeenranta en 1989. ll s'est aussi olac6 parmi les<br />
semi-finalistes du concours Neue Stimme en Alle.<br />
magne en octobre 1 993.<br />
'j 2 autres<br />
disques BlS.<br />
Osmo Vanske (1953- ) a 6tudi6 ta direction a<br />
I'acad6mie Sibelius avec Jorma panula et y a obtenu<br />
son dipl6me en '1979.<br />
ll a aussi 6tudi6 privement e<br />
Londres et a Berlin Ouest et il a pris part au cours de<br />
20
maitre de Rafael Kubelik d Lucerne Osmo VanskA<br />
est egalement un clarinettiste actif. En 1982, Osmo<br />
Venska gagna le Concours de BesanQon pour jeunes<br />
chels d'orchestre, aprds quoi il dirigea les principaux<br />
orchestres de Finlande, NorvCge et Sudde Sa<br />
carridre internationale prit rapidement son essor hors<br />
du Nord et Vanske a travail16 en France, aux Pays-<br />
Bas, en Tch6coslovaquie, en Estonie et au Japon<br />
entre aulres.<br />
Vanskd a diri96 des op6ras au Festival d'opera<br />
de Savonlinna. a I Opdra Floyal de Stockholm et e<br />
l'Opera National de Finlande. ll 6tait le principal chel<br />
invit6 de l'Orchestre Symphonique de Lahti a<br />
I'automne 1985 et, trois ans plus tard, il en devenait<br />
le directeur artistique. ll est aussi le chef titulaire de<br />
l'Orchestre Symphonique de l'lslande depuis 1993 11<br />
a enregistre<br />
'1<br />
The Organ of the Church ot the Cross<br />
(Ristinkirkko), Lahti<br />
Builder: Veikko Vinanen, Op.80 (1 979)<br />
Specification: Aimo Kankanen, Kari Jussila<br />
Mechanical action<br />
6 autres disques BIS<br />
- Electrical stop action<br />
low<br />
ilHW<br />
Gedackt 8'<br />
Gedacktpommer 1 6'<br />
Kvintadena I'<br />
Principal I'<br />
Principal 4'<br />
Hoh fldte 8'<br />
Blockfl6te 4'<br />
Oktava 4'<br />
Flachtldte 2'<br />
Spiizfl6te 4'<br />
Sesquialtera 2x<br />
Kvinta 2 213'<br />
Spitzkvinta 1 1/3' Oktava 2'<br />
Scharft 4'5x<br />
Mixtur 5x<br />
Krummhorn I'<br />
Scharfl 4x<br />
Tremolo<br />
Kornett 5x<br />
Trompete 8'<br />
ilt sw<br />
tv Bw<br />
Bordun 1 6'<br />
Gedackt I'<br />
Rohrllote 8'<br />
Koppelflote 4'<br />
Gamba 8'<br />
Nasat 2 2/3'<br />
Voix c6leste 2x I' Principal 2'<br />
Principal 4'<br />
Waldfldte 2'<br />
-fetz<br />
Traversfl6te 4'<br />
1 315'<br />
Rohrnasat 2 2/3' Oktava 1'<br />
Piccolo 2'<br />
Cymbel 3x<br />
Mixtur 5x<br />
Vox humana 8'<br />
Fagott 16'<br />
Tremolo<br />
Trompette harmonique I'<br />
Oboe I'<br />
Clairon 4'<br />
Tremolo<br />
21<br />
Ped<br />
Prjncipal 1 6'<br />
Subbass 1 6'<br />
Kvintbass 1 0 2/3'<br />
Oktava 8'<br />
Gedackt I'<br />
Oktava 4'<br />
Nachthorn 2'<br />
l\.4ixtur 5x<br />
Posaune 1 6'<br />
Trompete 8'<br />
Couplers:<br />
l/Ped, ll/Ped, lll/Ped,<br />
lV/Ped, l/ll, lll/ll, lV/ll, lV/lll<br />
256 combinations
Pergamon<br />
olevia siipla, voltokkaasti kohotettu kilveten torstensa yli, laskeuluen<br />
kasivarsi, hyppaava, liehuvan hevose ta, ohjaksiin sotkeutuneina<br />
Yltympariinsa nous kivesta<br />
viitan ymper0ima kantapda, kasi, val in alastomuudessaan<br />
ruumiita, rykelmittain, totsiinsa nyrkisse miekan ymperilla jota ei haavoittuvina, valiin loitontunelna<br />
kietoutuneina tai murskaantuneina. enae ole, lantioon ja kaulaan ylhaiseen viileyteen, ilmaant!en<br />
torson, tuetun kasivatren,<br />
pureutuneita lakku sia<br />
merihirvidn, aarnikotkan, kentaurin<br />
murtuneen lantion, rosoisen metsdstyskoiria, kaatuva joka hahmoisina, voittamattomina, silti<br />
pirstaleen piirtaessa heiden<br />
sormenpeillddn haparoi yllaan tuskan ja epatoivon llmein he<br />
hahmonsa, alati taistelun<br />
riippuvan pedon silmia,<br />
kamppailivat keskeneen,<br />
asennoissa, vaistdvina,<br />
taistelijatarta suojeleva rynteava korkeamman paamAaren hyvdksi,<br />
vaslaaniskevina, hyokkAevina, leijona, kapalA kohonneena unta nahden, mielettdmassA<br />
rtseaansuojelevina,<br />
lyontiin, linnunkyntisia kasia, kiihkossaan liikkumattomina,<br />
suoristautuneina tai kdykistyneina, jykevista otslsta ulkonevia sarvia, kuulumattoman jylinan keskella<br />
yhtaalla naantyneina, ykslnaisen kiemurtelevia, suomupeitteisia mykkina, kietoutuneina kaikki<br />
vapaasti ponnistautuneen jalan, jalkoja, kaikkialla kaarmeenslkioita, muotoaan muuttavaan tuskaan,<br />
veentyneen selan, pohkeen<br />
l(unstaen vatsasta ja kaulasta, varisten, kestaen, odottaen<br />
kaarroksen jAnnittyen viela<br />
kleltaan llpovina, tyOntaen<br />
heraamista, yha u!destaan<br />
kuitenkin yhteen ainoaan yhteiseen palJastetut, teravat hampaat alistuen ja yha uudestaan<br />
liikkeeseen. Suunnaton, harmaalta alastomaan rintaan. Nuo iisken kapinoiden, suunnattomin<br />
seinelie kohoava kamppaileminen, luodut, jalleen katoavat kasvot, ponnlstuksin, voimansa<br />
tayttymisestaan muistuttaen, namA mahtavat ja murskautuneet aerimmilleen jdnnittaen,<br />
uudestaan muodottomuuteen kadet, levallaAn heiluneet,<br />
lannistaakseen uhan, saadakseen<br />
vaipuen. Karkealta pohjalta<br />
pehmeaan kallioon hukkuvat siivet, arkaan ratkaisun.<br />
ojentautunut kasi, valmiina<br />
nuo huutoon avautuneet h!ulet, Me katsoimme menneeseen<br />
tarttumaan, yhdlstyneena tyhjAn tama astunta, polkeminen, noiden aikaan, ja hetkiseksi myds<br />
pinnan yli olkapaahan, raadellut raskaiden aseiden iskut,<br />
tulevaisuudennekymamme taytyi<br />
kasvot ammottavin repeamin, raudoitettujen pydrien pyorintA, verildylysla, eika sen Iepi pystynyt<br />
ammollaan oleva suu, tyhjina srngottulen salamoiden kimput, tunkeutumaan vapautuksen<br />
tuijottavat, parran kiharoiden tama tallautuminen, kavahtaminen ajatusta.<br />
ympardimat silmet, puvun rajut ja kuklstumlnen, tuo loputon<br />
laskokset, kaikki llkella<br />
esiinkaivautumisen ponnistus Herakleen pitaisi saapua<br />
rapautunutta loppUaan, likelle rosoisista lohkareista. Ja miten auttamaan heita, alistettuja, eikd<br />
alkuperaansa. Jokaisen<br />
kauniisti kdhetretyt hiukset, miten heita, joilla jo oll kylliksi aseita ja<br />
yksityisplirteen sailyttaessa taidokkaasti sidottuna ja vyotettyna panssarerta.<br />
ilmeensa, sarkyvia murskaleita ohut puku, miten koristeellinen<br />
joista voi hahmotella<br />
ornamentti kilven hihnassa,<br />
Peter Weiss<br />
kokonarsuutta, rosoisia tynkia kyparan kuvussa, miten hauras<br />
Saksan kieleste suomentanut<br />
hiotun, lihasten ja jdnteiden<br />
ihon hohde, kuin hyvailtavan,<br />
Kalevl Aho<br />
liikkeen eldvOittaman sileyden kuitenkin armottomalle kilvalle,<br />
rinnalla, taisteiuhevosia kiristetyin raateiulle ja turmiolle paljaana.<br />
vallain, pyoristettyja kilpie,<br />
Naamiomaisin kasvoin, toislinsa<br />
kurotettuja keihaite, karkeaksi takertuen ja ty6ntaen toisiaan<br />
soikioksi halkaistu paa, levailaan erilleen, kuristaen toisiaan,<br />
22
Pergamon<br />
Runtomkring oss hevde sig<br />
Kropparna ur slenen,<br />
sammantrangda till grupper,<br />
hopsl ngrade med varandra eller<br />
lsarsprangda till fragment, gav med<br />
en torso, en stodjande arm, en hoft<br />
ful med sprickor, en skorvg<br />
avbruten stump en antydan om sin<br />
gestalt, alltid med stridens<br />
Atbdrder, vajde undan, fort tillbaka,<br />
attackerade, garderade sig,<br />
strackte sig uppAt eller bdjde sig<br />
ned, stallvis utplenade men<br />
fortfarande med en ensam iot i<br />
spjern, en rygg i vridning, konturen<br />
av en vad indragen i en enda<br />
gemensam 16relse. En veldig<br />
brottning tradde fram ur den gra<br />
veggen, mindes sin lullandning,<br />
sjonk tillbaka i lormloshet. En<br />
hand, gripberedd, strackt ut ur den<br />
skrov iga bakgrunden, via en tom<br />
yta fdrbunden med axeln, ett<br />
sonderflAtt ansikte med gapande<br />
sprickor, vitt uppsparrad mun, tomt<br />
stirrande dgon, omflutet av<br />
skaggels lockar, ei drekts<br />
veckflod, allt naia sitt forviltrade<br />
slut och nera sitt ursprung.<br />
Uttrycket bevarat i varje detalj,<br />
skara brottstycken ur vilka<br />
helheten kunde utlasas, knottriga<br />
lemstumpar vid sidan av slipad<br />
glatthet som fick liv av musklernas<br />
och senornas spel, stridshastar i<br />
stramande seltyg, rundade skdldar,<br />
uppstrdckta spjut, en tom oval efter<br />
ett huvud med ansiktet avslaget,<br />
utbredda vingar, en triumferande<br />
lylt arm, en hal i sprang,<br />
kringfladdrad av drakten, en neve<br />
knuten kring ett svard som inte<br />
lengre fanns, raggiga jakthundrar<br />
med kaftarna fastbitna i ander och<br />
nackar, en stupande med<br />
fingerstumpen mettande mot ogat<br />
pa odjuret som hangde 6ver<br />
honom, ett framstdrtande lejon,<br />
med tassen hojd till s ag,<br />
fcirsvarande en kvinnlig kempande,<br />
hander ldrsedda med fegelklor,<br />
horn sklutande upp ur tunga<br />
pannor, slingrande ben, besalta<br />
med fjell, overallt ormar, i<br />
strypgrepp kring mage och hals,<br />
spelande med tungan, blotlande de<br />
vassa tanderna, hug9ande mot<br />
naket brdst. Just skapade, ater<br />
!tslocknande ansikten, maktiga<br />
och stympade hdnder, viti<br />
utspenda vingar, drunknande i den<br />
stumma klippan, blickar av sten,<br />
lAppar uppflAkta till elt skri,<br />
knippen av slungade blixtar, etl<br />
stegande och stampande, ett<br />
huggande med tunga vapen, ett<br />
rullande av jarnskodda hjul, ett<br />
nedtrampande, en stegfing och<br />
tillbakagang, en oandlig<br />
anstrangning att greva sig lram ur<br />
korniga block. Och heret sa<br />
behagtullt krusat, sA konstlullt<br />
uppfast och gdrdlad den latta<br />
drdkten, sA sirligt ornamentet pe<br />
sk6ldens rem, pA hjalmens kam, sa<br />
fin hudens lyster, inbjudande till<br />
smekningar men utlamnad at den<br />
obevekliga kampen, till att sargas<br />
och fOrintas. Med ansikten som<br />
masker holl de i varann och stotte<br />
varann ifran sig, str6p varandra,<br />
klattrade 6ver varandra, gled ned<br />
tren hesten, snarjda i tyglarna, an<br />
overmattan serbara i sin utsatthet<br />
23<br />
och nakenhet, an ryckta undan<br />
faran, oAtkomliga isin olympiska<br />
kyla, till synes obetvingliga i gestail<br />
av havsvidunder, grip, kentaur,<br />
men ande grimaserande i smarta<br />
och f6rtvivlan. Sa brottades de<br />
med varandra, handlande pa h0gre<br />
uppdrag, drdmmande, ororliga mitt<br />
det vansinniga tumultet, stumma<br />
mitt idet ohorbara larmet, alla<br />
sammanvavda i en kvalets<br />
metamorfos, rysande,<br />
framhardande, vantande pa ett<br />
uppvaknande, i evig underkastelse<br />
och evigt uppror, med en oerhdrd<br />
tyngd och i en yttersta anspanning<br />
for att besegra hotet, astadkomma<br />
ett avgdrande.<br />
Vi blickade tillbaka in i en<br />
fdrgangen tid, men for ett<br />
6gonblick skymdes ocksa<br />
perspektivet mot framtiden av en<br />
massaker som tanken pa befrielse<br />
inte fdrmadde tranga igenom.<br />
Det var till deras, de underkuvades<br />
hlalp som Herakles maste komma,<br />
inte till de andras som hade nog<br />
med pansar och vapen.<br />
Peter Weiss<br />
Oversattning: Ulrika Wallenstrdm
Pergamon<br />
Rings um uns hoben sich die<br />
Leiber aus dem Stein, zusammengedrangt<br />
zu Gruppen, ineinander<br />
verschlungen oder zu Fragmenten<br />
zersprengt, mit einem Torso, einem<br />
aulgestlitzten Arm, einer<br />
geborstnen H0fte, einem ver<br />
schorften Brocken ihre Gestalt<br />
andeutend, immer in den<br />
Gebarden des Kampts, ausweichend,<br />
zurLickschnellend, angreifend,<br />
sich deckend, hochgestreckt<br />
oder gekrrlmmt, hier und da<br />
ausgeloscht, doch noch mit einem<br />
f reistehenden vorgestemmten FuR,<br />
einem gedrehten RUcken, der<br />
Kontur einer Wade eingespannt in<br />
eine einzige gemeinsame<br />
Bewegung. Ein riesiges Ringen,<br />
auftauchend aus der grauen Wand,<br />
sich erinnernd an seine<br />
Vollendung, zurrlcksinkend zur<br />
Formlosigkeit. Eine Hand, aus dem<br />
rauhen Grund gestreckt, zum Gritf<br />
bereit,ober leere Flache hin mit<br />
der Schulter verbunden, ein<br />
zerschundnes Gesicht, mit<br />
klaffenden Rissen, weit gedifnetem<br />
Mund, leer starrenden Augen,<br />
umllossen von den Locken des<br />
Barts, der sturmische Faltenwurf<br />
eines Gewands, alles nah seinem<br />
verwitterten Ende und nah seinem<br />
Ursprung. Jede Einzelheit ihren<br />
Ausdruck bewahrend, mUrbe<br />
BruchstUcke, aus derer die Ganzheit<br />
sich ablesen lieB, rauhe<br />
Stompfe neben geschliffner Glette,<br />
belebt vom Spiel der I/uskeln und<br />
Sehnen, Streitpferde in gestrafftem<br />
Geschirr, gerundete Schilde,<br />
aufgereckie Speere, zu rohem<br />
Oval gespaltner Kopf,<br />
ausgebreitete Schwingen,<br />
triumphierend erhobner Arm, Ferse<br />
im Sprung, umflattert vom Rock,<br />
geballte Faust am nicht mehr<br />
vorhandnen Schwert, zottige<br />
Jagdhunde, die N4auler verbissen<br />
in Lenden und Nacken, ein<br />
Fallender, mit dem Ansatz des<br />
Fingers zielend ins Auge der Uber<br />
ihm hangenden Bestie, votr<br />
stUrzender L6we, eine Kriegerin<br />
schritzend, mit der Pranke<br />
ausholend zum Schlag, mit Vogelkrallen<br />
versehne Hande, Hdrner<br />
aus wuchtigen Stirnen ragend, sich<br />
ringelnde Beine, mit Schuppen<br />
besetzt, ein SchlangengezUcht<br />
Uberall, im Worgegriff um Bauch<br />
und Hals, zUngelnd, die scharfen<br />
Zehne gebleckt, einstoRend auf<br />
nackte Brust. Diese eben<br />
geschaff nen, wieder erldschenden<br />
Gesichter, diese machtigen und<br />
zerstUckelten Hande, diese weit<br />
geschwungnen, im stumpfen Fels<br />
ertrinkenden FlUgel, dieser<br />
steinerne Blick, diese zum Schrei<br />
aufgerissnen Lippen, dieses<br />
Schreiten, Stampfen, diese Hiebe<br />
schwerer Watfen, dieses Rollen<br />
gepanzerter Rader, diese BUndel<br />
geschleuderter Blitze, dieses<br />
Zertreten, dieses Sichaufbaumen<br />
und Zusammenbrechen, diese<br />
unendl che Anstrengung, sich<br />
emporzuw0hlen aus kiirnigen<br />
Blocken. Und wie anmutig das<br />
Haar gekreuselt, wie kunstvoll<br />
geschiirzt und gegurtet das leichte<br />
Kleid, wie zierlich das Ornament<br />
an den Riemen des Schilds, am<br />
24<br />
Bug des Helms, wie zart der<br />
Schimmer der Haut, bereit f0r<br />
Liebkosungen, doch ausgeselzt<br />
dem unerbittlichen Wettstreit, der<br />
Zerfleischung und Vernichtung. Mit<br />
maskenhaitem Antlilz, einander<br />
haltend und von sich stoRend,<br />
einander erdrosselnd, ribetr<br />
kletternd, vom Pferd gleitend, in<br />
die ZUgel verwickelt, riberaus<br />
verwundbar in der Biode, und<br />
wieder entruckt in olympischer<br />
Krihle, unbezwinglich erscheinend<br />
als MeerungetUm, Greif, Kentaur,<br />
doch grimassierend in Schmerz<br />
und Verzweiflung, so rangen sie<br />
miteinander, handelnd in hoherem<br />
Auftrag, trdumend, reglos in wahnsinniger<br />
Heltigkeit, stumm in<br />
unhorbarem Drohnen, verwoben<br />
alle in eine l\.4etamorphose der<br />
Oual, erschauernd, ausharrend,<br />
wartend auf ein Erwachen, in<br />
fortwahrendem Dulden und<br />
fortwahrender Auflehnung, in uner<br />
horter Wucht, und in auRerster<br />
Anspannung, die Bedrohung zu<br />
bezwingen, die Entscheidung<br />
hervorzurufen I<br />
Wir blickten in eine Vorzeit zuriick,<br />
und einen Augenblick lang f0llte<br />
sich auch die Perspektive des<br />
Kommenden mit einem lvlassaker,<br />
das sich vom Gedanken an<br />
Befreiung nich durchdringen lieB.<br />
lhnen, den Unterworfnen, zur Hilfe<br />
mrlBte Herakles kommen, nicht<br />
denen, dle an Panzern und Watfen<br />
genug hatten.<br />
Peter Weiss
Pergamon<br />
'AvesrnKeodv<br />
n€pi il&q orilctc ir 7'i0oo,<br />
0eoi ouotpcaivreg, opx*).11rwor rpoq<br />
ritrl,illoq ff 6repplygivor, oiv roppQ, oirv<br />
qntop&11 lerpi, iay6vrr plpQ lorsp66er<br />
repopigrlvpopgilvolpcivovreg, deiiv<br />
roiq olilgcor riq grigg, inlivovteg<br />
Pergamon<br />
Around us lhe bodies arose from<br />
the stone, squashed together into<br />
groups, intertwined or scattered in<br />
fragments, with a torso, a<br />
supported arm, a broken hip, an<br />
encrusted lump indicating its<br />
shape, always in the posture oi<br />
war, getiing out of the way,<br />
springing back, attacking,<br />
defending, stretched up high or<br />
bent over, here and there snuifed<br />
out, though still wiih an<br />
independent, forward-pressed foot,<br />
with a turned-around back, with the<br />
shape oi a caif constrained in a<br />
single, common motion. A massive<br />
struggle, arising from the grey wall,<br />
reminiscent of its completion,<br />
sinking back to shapel6ssness. A<br />
hand, stretched up trom the raw<br />
earth, ready to seize, linked to the<br />
shoulder across empty areas, a<br />
broken face with gaping wounds,<br />
wide-open mouth, empty, staring<br />
eyes, surrounded by the beard's<br />
locks, the stormy falling folds of<br />
material, everything approaching<br />
its weathered end and near to its<br />
origin. Crumbling tragments,<br />
retaining every detail of their<br />
expression, from which the totality<br />
could be interred, rough stumps<br />
alongside worn-down smoothness,<br />
enlivened by the play of the<br />
muscles and by longing, battlehorses<br />
in tightened harnesses,<br />
rounded shields, raised spears, a<br />
head sliced to form a raw oval,<br />
stretched-out wings, an arm raised<br />
in triumph, heels runnings, attire<br />
fluttering around, a clenched fist on<br />
a now mrssrng sworo, snaggy<br />
hunling dogs, bitten in the neck<br />
and umbar regions, somebody<br />
falling, aiming with the stump ol his<br />
finger into the eye of the beast<br />
hanging above him, a charging<br />
lion, protecting a woman warrior,<br />
Its paw raised for the assault,<br />
hands with bird-claws, horns rising<br />
from powerful lorehead, entwined,<br />
armoured legs, snakes everywhere,<br />
strangling the stomach and<br />
the throat, darting their tongues,<br />
baring their sharp teeth, pushing<br />
into the naked chest. These newlycreated,<br />
once more extinguished<br />
faces, these powerful and<br />
shattered hands, these widely<br />
swung wings drowning in the blunl<br />
cliffs, this stony glance, these lips<br />
opened to shout, this stepping and<br />
stamping, thjs cutting with heavy<br />
weapons, this rolling of armoured<br />
wheels, this sheaves of flung<br />
lightning, this trampling, this<br />
rearing and ialling away, thls<br />
incessant urge to slog forward, out<br />
of grainy blocks. And how<br />
gracefully the hair is ruffled, how<br />
artistically the dress bears its<br />
apron and belt, how delicate is the<br />
ornament on the shield's strap, on<br />
the front of the helmet, how tender<br />
is the gleam of the skin, ready for<br />
caresses but exposed to the<br />
inexorable battle, to tearing apart<br />
and to destruction. With a masklike<br />
countenance, holding and<br />
repelling each other, strangling<br />
each other, climbing over each<br />
other, sliding down from the horse,<br />
tangled up in the reins, completely<br />
vulnerable in lheir nakedness, and<br />
26<br />
once agarn Dorne away lo<br />
Olympian coolness, appearing<br />
inconquerable as a sea monster, a<br />
griffin, a centaur, but gimacing in<br />
jest and desperation, they fought<br />
together, dealing with higher<br />
matters, dreaming, motionless in<br />
insane tumult, dumb in inaudible<br />
roarng, all woven into a<br />
metamorph0sis ol a90ny,<br />
trembling, standing by, waiting to<br />
wake up, in continuing suffering<br />
and continuing revolution, in<br />
unprecedented rage, and in<br />
straining to the utmost to conquer<br />
the threat, to produce a resuitl<br />
We looked back into an earlier<br />
time, and for a moment our view of<br />
the luture was filled with a<br />
massacre which could not be<br />
penetrated by the idea of<br />
liberation.<br />
Heracles ought to have helped<br />
them, the downtrodden, not those<br />
who already had sufficient<br />
weapons and armour.<br />
Peter Weiss<br />
Translation: BIS
Osmo Viinskei<br />
Photo: Soile Siltanen<br />
Hans-Ola Ericsson<br />
Photo: Leif Nvbom<br />
The Lahti Symphony Orchestra is supported bv<br />
-A<br />
E-:1 ,,-,- /z<br />
_hZZ oy LAHDEN 6 rorrr'"o o,<br />
gN - 7rrtfuzz-7,rthft L'r LAnuEn