Namensliste zur Potentilla-collina-Gruppe - Gesellschaft zur ...
Namensliste zur Potentilla-collina-Gruppe - Gesellschaft zur ...
Namensliste zur Potentilla-collina-Gruppe - Gesellschaft zur ...
Sie wollen auch ein ePaper? Erhöhen Sie die Reichweite Ihrer Titel.
YUMPU macht aus Druck-PDFs automatisch weboptimierte ePaper, die Google liebt.
29<br />
<strong>Potentilla</strong> argentea var. guentheriana Ser. ex DC. 1825, in DC. Prodr. II, 577, nom. illeg.<br />
<strong>Potentilla</strong> argentea c guentheri (Spreng.) Döll 1843, Rhein. Fl., 773<br />
<strong>Potentilla</strong> sordida (nom. illeg.) var. guentheri (Spreng.) Fr. 1842 („1840“), Herb. norm. fasc. VII, No. 50, nom. illeg.<br />
<strong>Potentilla</strong> <strong>collina</strong> var. diffusa (Wallr.) Lehm. 1856, Revis. Potentill., 98<br />
<strong>Potentilla</strong> guentheri α [var.] canescens Čelak. 1875, Prodr. Fl. Böhmen 3, 630, nom. inval.<br />
<strong>Potentilla</strong> <strong>collina</strong> subvar. guentheri (Spreng.) Nyman 1878, Consp. fl. eur., 225<br />
<strong>Potentilla</strong> guentheri β [var.] <strong>collina</strong> (Wibel) Hartm. 1838, Handb. Skand. fl. 3, 122<br />
Qu: C.[arl] J.[ohan] Hartman 1838: Handbok i Skandinaviens Flora, innefattande Sveriges och<br />
Norriges vexter, till och med mossorna; med ett utkast till botanologien eller vextläran i allmänhet.<br />
Tredje uplagan, rättad och förökad. Sednare delen: Floran. Med 2 Taflor. – Zacharias Hagström,<br />
Stockholm. [j]–xxxjj + 1–350, tab. I–II.<br />
O: P. Güntheri Pohl ... – β <strong>collina</strong>: småbladen endast ofvan midten och grundare tandate.<br />
<strong>Potentilla</strong> guentheri α [var.] canescens Čelak. 1875, Prodr. Fl. Böhmen 3, 630, nom. inval.<br />
Qu: Ladislav J. Čelakovký 1875: Prodromus der Flora von Böhmen. Dritter Theil enthaltend die<br />
Eleutheropetalen. Archiv für naturwissenschaftliche Landesforschung von Böhmen 3, 389–692,<br />
Prag.<br />
O: <strong>Potentilla</strong> Güntheri α canescens (P. Güntheri genuina)<br />
R: Werk bei St + C als F. (für Flora) abgekürzt.<br />
<strong>Potentilla</strong> guentheri var. sordida (Fr.) Hartm. 1838, Handb. Skand. fl. 3, 122<br />
Qu: C.[arl] J.[ohan] Hartman 1838: Handbok i Skandinaviens Flora, innefattande Sveriges och<br />
Norriges vexter, till och med mossorna; med ett utkast till botanologien eller vextläran i allmänhet.<br />
Tredje uplagan. rättad och förökad. Sednare delen: Floran. Med 2 Taflor. – Zacharias Hagström,<br />
Stockholm. [j]–xxxjj + 1–350, tab. I–II.<br />
O: P. Güntheri Pohl ... – γ sordida: småbladen mot toppen tandate, under grågröna.<br />
<strong>Potentilla</strong> guentheri β [var.] virescens Čelak. 1875, Prodr. Fl. Böhmen 3, 630<br />
T: Lectotypus (Gregor 2008, Kochia 3: 67): „<strong>Potentilla</strong> Guentheri POHL var. glabra var. virescens<br />
CEL. Prodr. Schanzgraeben vor dem Kornthore Prags mit P. argentea. 5.1872. Celakovsky (DR)“.<br />
Qu: Ladislav J. Čelakovský 1875: Prodromus der Flora von Böhmen. Dritter Theil enthaltend die<br />
Eleutheropetalen. Archiv für naturwissenschaftliche Landesforschung von Böhmen 3, 389–692,<br />
Prag.<br />
O: [P. Güntheri] β virescens (P. adpressa Opiz), Blattunterseite zwischen den Nerven mit<br />
zerstreuten kurzen Haaren, nicht filzig, etwas bläulichgrün. Auch die rheinländischen P. Schultzii<br />
Ph. J. Müller, P. præcox F. Schultz, P. rhenana Wirtgen und die schlesische P. silesiaca Uechtritz<br />
sind meist unbedeutende Formen der P. Güntheri.<br />
[Zeichen für mehrjährig] Mai—Juni (blüht um 14 Tage früher auf als die folgende [P. argentea]).<br />
Auf Grasplätzen, Rainen, sandigen Hügeln, an Wegen, selten (vielleicht mehrfach übersehen), an<br />
den Standorten aber sehr zahlreich. Bei Prag: Kornthorschanzen (Mit P. argentea, entschieden var.<br />
β) ... Scharka (Opiz β) !<br />
R: Nach der Einleitung bedeuten die mit griechischen Buchstaben gekennzeichneten Sippen<br />
„leichte Abänderungen“.<br />
<strong>Potentilla</strong> virescens Čelak. 1889 Oesterr. Bot. Z. 39, 202, nom. inval.<br />
<strong>Potentilla</strong> hausmannii R. Uechtr. 1871, Oesterr. Bot. Z. 21, 342, nom. inval.„hausmanni“<br />
Qu: R. von Uechtritz 1871: Zur Flora Ungarns. Österreichische botanische Zeitschrift 21, 186–191,<br />
233–237, 262–265, 306–310, 340–343, Wien.<br />
D: Im südlichen Tirol finden sich zwei verschiedene Arten der P. <strong>collina</strong>e; die eine, ... Die andere,<br />
von welcher Hausmann zahlreiche Exemplare aus der Gegend von Bozen mittheilte, verhält sich<br />
zu den übrigen Collinis ähnlich wie P. tenuiloba Jordan zu der übrigens nicht wesentlich<br />
verschiedenen P. argentea. Diese Bozener Pflanze dürfte sich wahrscheinlich bei genauerer