Kemira Oyj/Kemira M&I ABSTRACT Vesa Kettunen ... - Svenskt Vatten

More documents

Recommendations

Info

Pres_Agertved_Samstyring_ Reneseanlæg og afløbssystem_regnprogose.docx EnviDan Øst, A/S • Fuglebækvej 1A • DK-2770 Kastrup • Tlf.: 32 50 79 44• www.envidan.dk Side 4 af 4 Figur 3: Beregnet reduktion af aflastede stofmængder til recipienten ved forvarsling til omstilling af regnstyring på renseanlæg Lynetten. Ved at optimere i forhold til vandmiljøet gennem reduktion af bypass mængden ledes en tilsvarende øget mængde spildevand til renseanlægget. Dette resulterer i ekstra driftsomkostninger samt en øget statsafgift for afledning af forureningsparameterne (BOD, Total-N og Total-P). Ud over disse resultaterne er der i projektgruppen foregået en løbende erfaringsudveksling og dermed en bedre forståelse for funktionen af det samlede spildevandssystem og hvilke potentialer der eksistere for optimering af spildevandssystemet. De beregningsmodeller, der er opstillet i projektet Intelligent Spildevandshåndtering, er sideløbende blevet anvendt til projektering og planlægning hos flere af forsyningsselskaberne til andre projekter, bl.a. til klimatilpasningsplan for Københavns Kommune, projekter for reduktion af aflastninger til Damhusåen, spildevandsplanlægning i Gentofte og Gladsaxe, projekter på DTU og til udviklingsprojekterne METSAM og SWI.
Presentation på svenska Rubrik: ”Är bräddning från avloppsledningsnät ett hot mot miljökvalitetsnormer och dricksvattenförsörjning?” Författare: Åsa Bengtsson Sjörs, Daniel Larson, Lena Thyberg och Sofia Billvik Föredragshållare: Åsa Bengtsson Sjörs och Daniel Larsson Organisation: WSP Samhällsbyggnad Epost: asa.bengtsson.sjors@wspgroup.se daniel.larson@wspgroup.se Nyckelord: Bräddning miljöpåverkan avloppsledningsnät WSP utför under våren 2013 en förstudie inom bräddningars påverkan på recipienter med avseende på övergödning och hygieniska risker. Metoden som vi vill presentera på NORDIWA 2013 kommer att användas vid en huvudstudie där den nationella problembilden av bräddning ska kartläggas. Abstract Bräddning från avloppsledningsnät leder till utsläpp av näringsämnen och smittoämnen som kan bidra till både övergödning och att försämra vattenkvaliteten i dricksvattentäkter. Det finns ingen rikstäckande kvantifiering av bräddproblemets omfattning och riskerna med bräddning från avloppsledningsnäten är oftast inte kartlagda. Samtidigt finns en fara att klimatförändringar kommer att innebära en ökning av mängden avloppsvatten som bräddas. Det finns idag inga utarbetade riktlinjer om hur kvantifiering av bräddning från ledningsnät ska utföras. Många VA-huvudmän har bräddregistrering eller utför någon form av bräddberäkning idag, men man använder många olika metoder och det finns ingen säkerhet för hur tillförlitliga metoderna är. För att få ett samlat grepp har en tillämpbar metodik arbetats fram. <strong>Svenskt</strong> <strong>Vatten</strong> har med hjälp av WSP arbetat fram en metodik för kartläggning och kvantifiering av bräddningars påverkan. I metodiken ingår att kartlägga bräddningens omfattning samt att koppla omfattningen till påverkan på recipient och dricksvattenförsörjning. För påverkan på recipient utgår metoden från bedömningssystemet för miljökvalitetsnormer i ytvatten. Inom tillsyn och prövning har miljökvalitetsnormer för vatten fått ett allt större fokus. Målet är att samtliga ytvatten ska uppvisa en god ekologisk status. Ett av de miljöproblem som särskilt uppmärksammats är övergödning, där avloppsförsörjning pekats ut som en viktig källa. Eftersom bräddning kan utgöra en betydande, men ofta okänd del, av näringsämnesbelastningen från avloppsförsörjningsanläggningar så är det troligt att krav på utredningar och åtgärder som avser bräddning kommer att öka. Det är också av intresse att få fram underlag som kan användas i kommunernas arbete med lokala åtgärdsprogram som en del i vattenförvaltningsarbetet. Den brädddata som nu kommer att tas fram i Sveriges kommuner kan analyseras på många sätt. Exempel på detta är en bedömning av vilken utsträckning som bräddning i ledningsnät orsakas av påkopplade takavlopp, brister på privata fastigheter eller otäta självfallsledningar. Att identifiera de olika skälen för bräddning ger en uppfattning om hur kostnaden för att åtgärda problemet kan räknas fram. Tidpunkt på året då bräddningen sker kan ge en hint om lämplig åtgärd, och kan också ställas i relation till hur känslig en recipient är för orenat avloppsvatten vid denna tidpunkt.
Page 1 and 2: Kemira Oyj/Kemira M&I ABSTRACT Vesa
Page 3 and 4: Distribueret temperatur måling til
Page 5 and 6: Inlägg 13:e Nordiska Avloppskonfer
Page 7 and 8: Pres_Agertved_Samstyring_ Reneseanl
Page 9: Pres_Agertved_Samstyring_ Reneseanl
Page 13 and 14: The trial experiments showed that l
Page 15 and 16: Wastewater pipes in Oslo: from cond
Page 17 and 18: Prioritering av flomforebyggende ti
Page 19 and 20: Abstract - presentation January 31,
Page 21 and 22: The central challenges for any wate
Page 23 and 24: c:\users\icnmsm\desktop\pres_clemen
Page 25 and 26: more accurately than currently. As
Page 27 and 28: pumping capacities. Based on HSY’
Page 29 and 30: calculated with Henry´s law. RESUL
Page 31 and 32: which is partly funded by the Danis
Page 33 and 34: Flood Risk Assessment Implementing

Kemira Oyj/Kemira M&I ABSTRACT Vesa Kettunen ... - Svenskt Vatten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?