GRAPHIS SCNIPTA - Universitetet i Oslo
GRAPHIS SCNIPTA - Universitetet i Oslo
GRAPHIS SCNIPTA - Universitetet i Oslo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
GRAPHTS SCRTPTA 7 (Lges)<br />
o @<br />
h<br />
{D<br />
(D<br />
(D z<br />
ana<br />
d % 3 'D<br />
(DOO<br />
zzz<br />
?<br />
a<br />
(D<br />
(Dld<br />
.D<br />
z<br />
st st<br />
@@<br />
@c @c<br />
Depsid @ Antrakinon Q Fettsyra (fatty acid)<br />
Depsidon fBenzylester fTriterpenoid<br />
th<br />
t<br />
3 tl<br />
a<br />
(D<br />
oru Lepraria i Skdne 53<br />
a<br />
(D<br />
o'<br />
Figur 1. HPTlC-kromatogram i q6tem A och C av i SkAne fOrekommande Lepraria-arter. S:<br />
standardreferens av atranorin och norstictinsyra frtn Pkurosticn acetabulum xh Platismatia<br />
glauca; I: L. incana;2: L. incana med gul bilfiirg; 3: L. uassissima; 4: L. elobata; 5: L. lobiticansi<br />
6t L. urnbricola;l: L. jackii; 8: L. rigidula; 9: L. brealis; t0: L. neglecta; a: atranorin; ag:<br />
angardiansyra; aL alectorialsyra; an: antrakinon; c: constictinsyra; cs: cryptostictinsyra; d: dirraricatsyra;<br />
n: norstictinsyra; nd: nordilaricatsyra; nr: norrangibrmsyra; r: rangiformsyra; ru: rigidula<br />
unknornn enligt Tonsberg (192), troligen motsrarande nephrosteransyra i Kiimmerling m. fl.<br />
(1995); s: satellitsubstans; st stictinsyra; t oidentifierad triterpenoid; th: thamnolsyra; z: zeorin.<br />
(Mattsson 1993). Att zeorininnehillande arter<br />
skulle f6redra att vixa pe sten eller marken<br />
framgir inte i min unders6kning, diremot har<br />
de en benigenhet att vAxa fuktigt. I Norge<br />
f6redrog en av tre zeorinf6rande barklevande<br />
Lepraia-arter att viixa n6ra markytan, pe<br />
trtidbaser (Tonsberg 1992). I Finland vflxer de<br />
tre arter av Lepraria som uppges inneh6lla<br />
otnr<br />
5<br />
(D<br />
zeorin alla ndra marken: pa trddbaser, klippor<br />
eller jord (Lohtander 1994). En av arterna, L,<br />
lobificans, vaxer dessutom pe mossiga tradstammar.<br />
Ekologi. De flesta arterna trivs och utvecklas<br />
biist i skyddade och giirna fuktiga habitat, t. ex.<br />
barkskrevor, skuggsidan av stammar eller