GRAPHIS SCNIPTA - Universitetet i Oslo

GRAPHTS SCRTPTA 7 (Lees)
Namnet L. crasslssima har felaktigt
anvdnts pfr ett annat taxon, som ofta f6rekommer
pi kalkhaltiga klippor och jord i
norra och mellersta Sverige (se t. ex. Foucard
1990, Santesson 1993).
Kollekter: Brunnby par.: Kullab€rg, 350-400 m
ENE of Kullagflrden, on N-facing shaded siliceous
rock, Lindblom L58. Riseberya par.:
Skiiralid, 800 m SW of the Skiiradammen, on
shaded vertical rock nearby the stream, Lindblom
L52.
Lepraria elobata Tgnsberg
Bel gr6-bl5gri, tunn-medeltjock, miirg
saknas, kant diffus, forbil saknas, sorediekorn
sm6, enstaka -aggregerade, utan utskjutande
hyfer.
Kemi. Atranorin, zeorin, stictinsyrakomplex
(stictinsytd, constictinsyra, t cryptostictinsyra,
I oidentifierad) och i divaricatsyra
(spir). l(+ gul, C-, PD+ gul-orange.
Ekologi. De tvfl kollekterna iir samlade pi
silikatsten och bark av bok i relativt skuggiga
habitat. Denna ekologi stiimmer vtil med originalbeskrivning€o,
dtir arten uppges vara vittspridd
pfl sur bark och iiven f6rekomma pi
sten (TOnsberg t992).
Kollekten pi bark inneh6ller sp6r av divaricatsyra,
vilket kan bero p6 kontamineringar av
L. incana. Eftersom L. elobata och L. incana
tir morfologiskt lika, kan det vara sv6rt att
undvika blandprov vid preparering f6r
HPTLC.
Kollekter: Risebetga par.: Skiiralid, SW of the
Sklradammen, on siliceous boulder in stone
fence, Lindblom L47. Veberod par.: Romeleklint,
ca 200 m E of Ap. 175,04, on Fagus in
the forest, Lindblom LIZ.
Lepraria incana (L.) Ach.
Bil gr6ngr6-bl6gr6-m6rkgri eller delvis-helt
gul, tunn-tjock, ofta uppsprucken, miirg
saknas eller svagt utvecklad, kant diffus, forbil
saknas, sorediekorn sm6, enstaka -aggregera-
Lepraia i Skdne 55
de, mestadels utan utskjutande hyfer. Tjocka
bfllar bestir av levande sorediekorn som tbcker
lager av iildre och doda, tiitt packade sorediekorn.
Kemi. Zeorin, divaricatsyra, ! atranorin
och I nordivaricatsyra (sp6r). K-, C-, PD-.
Siillsynt f6rekommer (tillsammans med zeorin
och divaricatsyra) wf, antrakinoner, varav den
ena troligen 6r parietin, samt en triterpenoid.
K+ rod, C* rod.
Ekologi. Lepraria incana iir en mycket
vanlig och f6roreningst6lig art med bred ekologi
Arten viixer b6de skuggigt och ljusexponerat,
pi bark (noterad av mig p5 alm Ulmus,
apel Malus, ask Fraxinus, avenbok Carpinus,
bjork Betula, bok Fagus, ek Quercus, htistkastanj
Aesculus, japansk valn6t Juglans,
klibbal Alnus, lind Tilia, r6nn Sorbus, en
Iuniperus, gran Picea och tall Pinus), naken
ved, silikatsten, mossa, jord och multnande
viixtdelar. Den verkar inte heller ha n6gra
speciella fuktighetskrav.
P& fem lokaler utspridda i Sk6ne hittades helt
eller delvis gula b6lar blandade med normalt
bligri b6lar. De vdxte pA skuggig silikatsten
och bark av bok, €k, en och doda kvistar av
ljrrng Calluna. Den gula thrgen orsakas av mer
eller mindre hoga koncentrationer av tve
antrakinoner. Antrakinonf6rande bilar inneh6ller
dessutom en triterpenoid. Bide sm6 och
stora bilar visade sig ha denna kemi, vilket
tyder pA att fenomenet Atminstone inte 6r
ildersberoende. Man vet allts6 inte om det iir
orsakat av miljOfaktorer eller iir genetiskt
betingat.
Tidigare har L. incana inneh6llande
antrakinoner uppgetts frin Luxemburg och
Storbritannien (Diederich L989, Giavarini
L990, I-aundon L992, som parietin). Ingen av
dem ndmner dock forekomst av en triterpenoid.
I Norge och Finland har man inte funnit
denna kemi (TOnsberg L992, Lohtander L994),
vilket antyder att fenomenet avtar norrut. Inte
heller detta forklarar orsaken till antrakinonoch
triterpenoidproduktion hos l. incana.
Produktion av antrakinoner dr inte kiint
hos nSgon annan Lepraria-art, men i sltiktet
Leproloma forekommer det hos en sydhemi-