Vision in echolocating bats - Fladdermus.net

och för att undvika hinder på väg till och från födoplatser, eller under
migration. I sådana situationer verkar det som om synintryck är viktigare
än information från sonar. Även inom räckvidden för sonar kan man
ibland se att fladdermöss förlitar sig till synen, särskilt om sonar- och
synintryck står i konflikt. Mängden ljus och tiden på dygnet kan också
avgöra vilket av sinnena som har företräde.
Frukt- och nektarätande fladdermöss har generellt sett
bättre syn än insektsätare och kan förmodas utnyttja synen i relativt stor
utsträckning då de söker efter föda. Men även insektsätare tar hjälp av
syninformation då det behövs. Långörad fladdermus Plecotus auritus
plockar ofta stillasittande insekter från blad och använder då framför allt
sin känsliga hörsel för att lokalisera ljud som bytena själva åstadkommer.
Den använder dock synintryck hellre än ekolokalisation som komplement
till den passiva hörseln. Nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii använder
sig delvis av syn för att finna stora stillastående byten bland växtlighet,
byten som är svåra att urskilja med hjälp av sonar. Detta trots att de har
en relativt begränsad visuell upplösningsförmåga, ca 1°, vilket är ungefär
60 gånger sämre än en människas.
Ekolokalisationen är utan tvekan det som gjort fladdermössen till en av
de mest framgångsrika och mångskiftande däggdjursgrupperna på jorden.
De har dock behållit ett funktionellt synsinne som ett viktigt komplement.
De, liksom vi använder sig av så många olika sinnesintryck som möjligt
för att lösa livets uppgifter.
7