Förberedelsematerial

More documents

Recommendations

Info

Bou Meng ”Jag förstod att vi var i ett fängelse och ställde in mig på att dö” Bou Meng överlevde det fruktade fängelset S-21 tack vare sin talang att måla och teckna. Foto: the documentation center of cambodia Jag föddes 1941 i distriktet Kroch Chhma. Min mor hette Lay Khat och min far Bou Hak. De var bönder som odlade ris och tillverkade rismortlar. Alla familjer i byn tillverkade rismortlar för att tjäna extrapengar. Mest lönsamt var det att odla apelsiner, mango, brödfrukt, citroner, bomull, vattenmeloner och annat. Min familj bodde i ett typiskt khmerhus med träväggar och plåttak, som vi ärvt av min mormor. Jag var äldste sonen av åtta syskon. Mina bröder och jag fick lära oss att läsa och skriva, men inte mina systrar. Min mor gick bort när jag var 17 år. Utan min mor började min far dricka och flyttade hem till mina storasystrar. När jag var fem år skickade mina föräldrar iväg mig för att bo hos en munk som hette Prim men kallades Svarta Buddha i klostret. Jag blev munk när jag fyllde 15 och studerade khmerisk litteratur och religiösa texter. När min mor dog lämnade jag klostret och flyttade till provinsen Battambang i landets nordöstra del, där jag bodde hos olika familjer och arbetade med att polera och vaxa möbler. Gick i konstskola i Phnom Penh Sedan jag var liten har jag ritat bilder i marken med grenar. När jag bodde i Battambang lärde jag mig att måla i svart och vitt av en kinesisk målare från Bangkok. Han hade ett tavelgalleri som hette ”Exklusiva tavelhuset”. På fritiden gick jag till ateljén och såg på när han målade. Efter ett tag köpte jag lite färg och började måla själv. Sedan lärde jag känna Huy som studerat konst i Phnom Penh. Huy var mycket skicklig på färgmåleri. Jag lärde Huy att måla i svart och vitt och han lärde mig att måla i färg. Sedan gick jag i konstskolan i Phnom Penh i en månad och lärde mig måleriets grunder. År 1963, när jag var 23 år, återvände jag till provinsen Kampong Cham och arbetade som målare åt ett filmbolag och ett bokförlag. Jag målade också porträtt åt bybor som ville ha bilder av sig själva och familjen. Jag gifte mig när jag var 25 år. Det var ett arrangerat äktenskap. Efter ett halvår blev min hustru gravid men fick missfall. Det dröjde ända till 1972 innan vi fick barn. Arbetade för röda khmererna Jag gick med i röda khmererna 1971. En anledning var att jag hade hört den före detta kungen vädja på radio från Peking om att unga kambodjaner skulle gå med och befria landet så att han kunde återvända. Min hustru gick med i röda khmererna samtidigt. Vi fick åka till en bas i djungeln i provinsen Kampong Thom. Båda bytte vi namn. Det gjorde alla i röda khmererna för att dölja sin identitet. Mitt riktiga namn var Bou Mong Seang som jag ändrade till Bou Meng. Min hustru ändrade från Ma Yeun till Thy. Min huvuduppgift var att måla bilder av Marx, Engels, Stalin, Lenin och Mao Zedong, flaggor och andra propagandabilder. Jag samlade också ved och körde oxkärra. Min hustru var skådespelare och senare utbildade hon sig till sjukvårdare. Vi träffades bara när våra överordnade tillät det. Våra barn föddes i djungeln: vår son Meng Samith 1972 och vår dotter Meng Sameoun 1974. Jag var inte med när de föddes. När röda khmererna tog makten flyttades jag och började jobba på industridepartementets kontor i Phnom Penh. Jag arbetade som målare och ibland som maskinskrivare. Min hustru arbetade på sjukhus. Barnen bodde på barnhem. Fördes bort till ”omskolning” I maj 1977 flyttades vi till omskolningslägret Ta Ley i södra Phnom Penh. På morgonen kallades vi till ”omskolning”. Vi fick åka turistbil och visste inte vart vi skulle eller varför. Om någon kallades till ”omskolning” på röda khmerernas tid betydde det att den personen skulle avrättas eller flyttas till en plats med strängare regler. Tillsammans med oss var ett tiotal personer från mitt kontor. Vi satt tysta i bilen och vågade inte ens viska. Min hustru och jag hade bara ögonkontakt. Våra barn var fortfarande på barnhem och jag hörde inte längre av dem. I Ta Ley-lägret grävde vi kanaler, planterade ris och grönsaker. Vi fick mat två gånger om dagen. Lite ris, ibland gröt med soppa, spenat, vattenspenat eller bananstam. Den 16 augusti 1977 kom två röda khmerer och sa att Angkar (regeringen) gett mig i uppdrag att undervisa på konstskolan i Phnom Penh. Jag visste inte att de ljög. Min hustru och jag hoppade in i jeepen. I stället för att åka till konstskolan körde de oss till S-21. När vi kom fram undrade jag varför stället var omgivet av ett högt järnstaket och taggtråd. Vi beordrades att lägga händerna på ryggen. Jaha, tänkte jag, det här är vad de menar med att undervisa. De röda khmererna satte på oss hand 86 · KAMBODJA
Teckningarna skildrar Bou Meng’s upplevelser under tiden på S-21. Illustration: Bou Meng KAMBODJA · 87
Page 1: ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 5 SELEKTIV
Page 4 and 5: viktiga årtal 1863 Kambodja blir e
Page 6 and 7: Röda khmererna tågar in i Phnom P
Page 8 and 9: Människor tvingades arbeta tio til
Page 10 and 11: 78 · KAMBODJA
Page 12 and 13: Seath K. Teng ”pojken var som en
Page 14 and 15: gravningsplats vid Choeung Ek sydv
Page 16 and 17: Thong Chan tillhörde de barn som s
Page 20 and 21: Bou Meng beordrades att måla ett p
Page 22 and 23: Etnisk rensning på order av regeri
Page 24 and 25: ”Ett kapitel om mitt liv har jag

Förberedelsematerial

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?