Förberedelsematerial

More documents

Recommendations

Info

viktiga årtal 1863 Kambodja blir ett franskt protektorat. Till en början styr fransmännen med hjälp av den inhemske kungen, men efter ett uppror 1885–1886 tar de direkt kontroll över landet. Kungadömet bevaras dock. 1941 Fransmännen utser den unge Norodom Sihanouk att efterträda sin avlidne morbror Monivong som kung av Kambodja. 1941–1945 Kambodja ockuperas av Japan. De franska kolonialmyndigheterna fortsätter emellertid att administrera landet, under japanskt överinseende. 1945–1953 Fransmännen söker återta makten över landet men möter motstånd från en nationalistisk antikolonial opposition. Den kommunistinspirerade Khmer Issarakgerillan behärskar stora delar av landsbygden. 1953 Sihanouk lyckas vinna självständighet åt Kambodja med diplomatiska medel. Det väpnande motståndet avtar. 1955 Sihanouk abdikerar i mars till förmån för sin far prins Suramarit och organiserar sitt eget politiska parti, Sangkum. Efter en stor seger för Sangkum i valen i september blir Sihanouk premiärminister. 1960 Suramarit dör. Sihanouk blir statschef utan kungatitel, titulerad prins. Han fortsätter att dominera landet politiskt. 1962–1970 Sihanouk manövrerar för att hålla Kambodja utanför Vietnamkriget. Som ett led i sin balansgång tillåter han i hemlighet nordvietnamesiska trupper att utnyttja kambodjanskt territorium. Stärkta av kommunisternas framgångar i Vietnamkriget blir de kambodjanska kommunisterna under Saloth Sar, sedemera Pol Pot, alltmer militärt aktiva i slutet av 1960-talet. 1970 Under en vistelse i Frankrike störtas prins Sihanouk genom en kupp av general Lon Nol, som inför republik och allierar sig med USA. Sihanouk upprättar en exilregering i Peking och allierar sig med den kommunistiska gerillan, de röda khmererna. 1975–1979 I en stigande våldsvåg avrättas socioekonomiskt och politiskt samt även etniskt identifierade fiender i hundratusental. Även inom kommunistpartiet äger stora utrensningar rum. Ytterligare kambodjaner går under till följd av svält, sjukdomar och tungt arbete. Totalt dör uppskattningsvis 1,5–1,7 miljoner människor, cirka 20 procent av landets hela befolkning, på mindre än fyra år. Pol Pot, som från första början är den nya regimens starke man, blir premiärminister 1976. 1979 Efter upprepade kambodjanska räder in på vietnamesiskt territorium genomför Vietnam till slut en fullskalig invasion av Kambodja på juldagen 1978. Pol Pots regim bryter samman i januari 1979 och ersätts av en Vietnamstödd lydregering. De röda khmererna återgår till gerillakrig. 1991 Efter kalla krigets slut undertecknas ett fredsfördrag enligt vilket FN-övervakade val ska hållas 1993. Under en övergångsperiod styrs landet av ett nationellt råd med Sihanouk som ordförande. 1993 Val hålls. En ny författning införs. Monarkin återinförs med Sihanouk som kung. De röda khmererna har dock redan övergett överenskommelsen. 1997 De sista röda khmertrupperna ger upp. Pol Pot överlämnas till myndigheterna. Han avlider 1998 innan han kunnat ställas inför rätta. Väpnade sammanstötningar äger rum mellan anhängare av de båda stora politiska partierna, det f.d. kommunistpartiet och det rojalistiska, lett av Sihanouks son Norodom Ranariddh. 1998 biläggs dock konflikten och nya val hålls. 2004 Sihanouk abdikerar till förmån för sin son Norodom Sihamoni. 2008 Kambodja förbereder sig för en rättegång mot de röda khmerledare som fortfarande är vid liv. 1973 USA genomför massiva bombningar av den kambodjanska landsbygden för att hjälpa Lon Nol mot röda khmererna. Bombningarna driver dock många att ansluta sig till gerillan. 1975 De röda khmererna segrar i inbördeskriget. Städerna töms på folk, och de tidigare stadsborna ska nu arbeta tillsammans med den gamla landsbygdsbefolkningen i kollektiv, men med sämre villkor. F.d. statstjänstemän, officerare, akademiker och intellektuella förföljs och dödas i stor utsträckning. Sihanouk återvänder och utropas till statschef på nytt men abdikerar igen 1976. 72 · KAMBODJA
Dödens fält i Kambodja. Med hjälp av satellitkartor och fältarbete har man lyckats dokumentera massgravarna från de röda khmerernas tid. Fram tills nu har 388 platser identifierats med sammanlagt 19 733 massgravar. Karta: The Documentation Center of Cambodia KAMBODJA · 73
Page 1: ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 5 SELEKTIV
Page 6 and 7: Röda khmererna tågar in i Phnom P
Page 8 and 9: Människor tvingades arbeta tio til
Page 10 and 11: 78 · KAMBODJA
Page 12 and 13: Seath K. Teng ”pojken var som en
Page 14 and 15: gravningsplats vid Choeung Ek sydv
Page 16 and 17: Thong Chan tillhörde de barn som s
Page 18 and 19: Bou Meng ”Jag förstod att vi var
Page 20 and 21: Bou Meng beordrades att måla ett p
Page 22 and 23: Etnisk rensning på order av regeri
Page 24 and 25: ”Ett kapitel om mitt liv har jag

Förberedelsematerial

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?