Ullevi
Ullevi - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska ...
Ullevi - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-20<br />
Stora <strong>Ullevi</strong> - Tornbyområdet<br />
Stora förändringar sker i Tornby-området i<br />
Linköping. Planerade bilvägar med mera<br />
kommer att beröra Stora <strong>Ullevi</strong> bytomt,<br />
som ligger strax norr om IKEA-huset.<br />
UV Öst:s arkeologer kommer därför att<br />
gräva här under perioden augusti till och<br />
med oktober 2003. Du kan följa arbetet på<br />
denna hemsida!<br />
Vill du läsa mer om <strong>Ullevi</strong>arbetet så klicka<br />
på länken Bakgrund.<br />
Utgrävningsplatsen syns i höger bildkant, i läget för<br />
de översta gårdsbyggnaderna. Foto: Metria<br />
Kontakt<br />
RAÄ UV Öst<br />
tel: 010-480 81 40<br />
e-post: uvost@raa.se<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/index.htm[2013-10-07 16:05:29]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
Bakgrund<br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Under de senaste decennierna har<br />
kulturlandskapet i Linköpings norra utkant<br />
genomgått stora förändringar. Från att ha<br />
varit ett utpräglat jordbrukslandskap<br />
präglas idag området av stormarknader och<br />
industrier.<br />
Som öar i asfaltlandskapet finns några av<br />
de gamla gårdarna kvar; <strong>Ullevi</strong>, Tornby,<br />
Skäggetorp, som gett namn åt de moderna<br />
industriområdena och bostadsområdena.<br />
Trafiken är tät och för att råda bot på detta<br />
planerar Linköpings kommun att bygga nya<br />
vägar och rondeller. Detta är skälet till att<br />
vi ska undersöka ett parti av byn Stora<br />
<strong>Ullevi</strong>.<br />
I dag finns bara en gård kvar i Stora <strong>Ullevi</strong><br />
men under 1700-talet fanns det nio gårdar<br />
i byn, en av de största byarna kring<br />
Linköping. I det äldre kartmaterialet kan vi<br />
se att byn var uppdelad i två delar med<br />
varsin bygata. De fungerade som två<br />
självständiga byar. Åkergärdena var före de<br />
stora skiftena indelade i långa smala tegar.<br />
Stora <strong>Ullevi</strong> nämns i det skriftliga<br />
källmaterialet första gången i början av<br />
1300-talet och under medeltidens andra<br />
hälft beboddes byn av landbor, ett slags<br />
arrendatorer. Domkyrkan i Linköping och<br />
flera andra kyrkliga institutionen ägde<br />
gårdarna i byn.<br />
I Östergötland är det endast ett fåtal<br />
medeltida byar som har undersökts<br />
arkeologiskt men just Stora <strong>Ullevi</strong> har<br />
undersökts tidigare, när en ny påfart till<br />
E4:an byggdes. Den nya vägen går över det<br />
som i det äldsta kartmaterialet betecknas<br />
som tomt A i den östra byn.<br />
Klicka på bilden för att se en större variant.<br />
Årets undersökning kommer framför allt att<br />
beröra tomt C i den östra <strong>Ullevi</strong>byn. Här<br />
förväntar vi oss att undersöka bebyggelse<br />
från vikingatid fram till 1600-talet.<br />
Resultaten från årets undersökning kommer<br />
att fungera som ett utmärkt<br />
jämförelsematerial för den tidigare<br />
undersökningen samt att diskuteras i ett<br />
större landskapsrum där den samtida<br />
staden Linköping spelar en central roll.<br />
Läs mer om bakgrunden till undersökningen<br />
under länken Land och stad.<br />
Läs mer i ett utdrag ur<br />
undersökningsplanen (Acrobat pdf; 26 kB)<br />
Lästips<br />
Borna Ahlkvist, H. & Tollin, C. 1994. Kring<br />
Stång. En kulturgeografisk utvärdering<br />
byggd på äldre lantmäteriakter och<br />
historiska kartöverlägg.<br />
Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska<br />
undersökningar nr 7. Linköping.<br />
Resultaten från undersökningen visar bland<br />
annat att byns äldsta bebyggelse var från<br />
vikingatiden. Den medeltida gården på tomt<br />
A bestod av flera olika byggnader, bland<br />
annat undersöktes flera bostadshus och en<br />
smedja. Fyndmaterialet var rikt och<br />
varierat. Flera föremålskategorier har<br />
direkta paralleller från undersökningar i den<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/bakgrund.htm[2013-10-07 16:05:33]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
medeltida staden Linköping.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/bakgrund.htm[2013-10-07 16:05:33]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
<strong>Ullevi</strong> och Linköping – stad och land?<br />
Ska man bo på landet i lugn och ro nära<br />
djur och natur? Eller ska man bo i stan med<br />
sitt hektiska tempo?<br />
Idag ställs vi ofta inför detta val, men<br />
frågan var knappast aktuell för forntidens<br />
människor. Staden är ett mycket sent<br />
fenomen i vår historia.<br />
Inom byn <strong>Ullevi</strong>s marker har människor<br />
bott sedan stenåldern, i mer än 5 000 år.<br />
Det är först under de senaste 700 åren som<br />
alternativet att bo i staden Linköping kan ha<br />
varit aktuellt. Hur var då förhållandet<br />
mellan staden Linköping och byarna på<br />
landet? Hur stor var skillnaden mellan att<br />
bo i <strong>Ullevi</strong> och att bo i Linköping? Det är<br />
några av de frågor vi ställer oss inför den<br />
aktuella undersökningen i <strong>Ullevi</strong> 2003.<br />
Den tidigare grävningen 1998 har gett en<br />
del ledtrådar. Och förra året kom boken<br />
Biskop och stad som handlar om hur den<br />
medeltida staden Linköping utvecklades<br />
från en obetydlig ort med en stor domkyrka<br />
till en lite större stad med en ännu större<br />
domkyrka. Genom att jämföra våra resultat<br />
i <strong>Ullevi</strong> med den nya kunskapen kring<br />
Linköping får vi en god möjlighet att<br />
studera relationen mellan stad och land.<br />
Under forntiden har bosättningarna inom<br />
<strong>Ullevi</strong>s område flyttat från plats till plats.<br />
Vid vikingatiden har dock bosättningen<br />
samlats på det som sedermera blev<br />
bytomten <strong>Ullevi</strong> för att sedan ligga fast<br />
under närmare tusen år. Byn <strong>Ullevi</strong><br />
bildades, ett fenomen som gäller för de<br />
flesta medeltida byar på östgötaslätten.<br />
Detta skedde samtidigt som vi har de<br />
äldsta bebyggelsespåren i Linköping kring<br />
den äldsta S:t Larskyrkan.<br />
På 1200-talet sker en förändring av<br />
bebyggelsen i <strong>Ullevi</strong> genom att byns hus<br />
och byggnader ändrar byggnadsteknik.<br />
Bebyggelsen ligger inom tydligt markerade<br />
tomter kringgärdade av ägodiken. Under<br />
denna tid har byarna i Östergötland<br />
reglerats och skiftats, så att alla byns<br />
gårdar haft sin jord liggande i ägoblandning<br />
Centrala Linköping från luften. Spåren av den<br />
medeltida staden kring domkyrkan framträder<br />
fortfarande tydligt. När Linköpings domkyrka<br />
började byggas var bebyggelsen i <strong>Ullevi</strong> redan flera<br />
tusen år gammal och byn <strong>Ullevi</strong> hade ett par<br />
hundra år på nacken. Foto Jan Norrman, RAÄ.<br />
Stenhuset vid Rhyzeliusgården nordväst om<br />
domkyrkan.<br />
Stenhuset vid Rhyzeliusgården hörde till Alla<br />
helgons altares gård under senmedeltiden. Foto<br />
Lars Ekelund.<br />
Och samtidigt med att staden Linköping<br />
expanderar på 1400-talet händer det saker<br />
i byn <strong>Ullevi</strong>. Vi får större bostadshus, med<br />
nymodigheter som rökugnar, hus med flera<br />
rum och inte minst ett rikt och varierat<br />
fyndmaterial. Stylus (skrivredskap),<br />
smycken av bergkristall, kammar, små<br />
beslag (ströningar) att sätta på kläder och<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/land_stad.htm[2013-10-07 16:05:38]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
(solskifte). Samtidigt grundlades staden<br />
Linköping på 1280-talet av kung Magnus<br />
Ladulås och hans bror Bengt, biskop i<br />
Linköping.<br />
Framväxten av ett stort antal städer i<br />
1200-talets Sverige var på många sätt ett<br />
kungligt projekt. Den regerande<br />
Folkungaätten har stärkt sin ställning och<br />
skapat en centralmakt bland annat genom<br />
att utfärda privilegiebrev. I Linköping har<br />
biskop Bengt skänkt grundplåten till ett<br />
franciskankloster, beläget på nuvarande<br />
Hospitalstorget. Det var första steget mot<br />
en stad med stadslag, självständig styrelse,<br />
helgeandshus och sedermera rådhus.<br />
Kanske ska vi se även den reglerade byn<br />
<strong>Ullevi</strong> som ett led i förändringarna i tiden?<br />
bälten är några av de speciella fynd som<br />
visar att bönderna i <strong>Ullevi</strong> haft nära till ett<br />
rikare utbud av varor i staden.<br />
Vid 1300-talets slut och under 1400-talet<br />
började ett stort antal stenhus byggas på<br />
nya residensgårdar kring domkyrkan. Det<br />
var präster knutna till domkapitlet som<br />
valde att bosätta sig i stiftsstaden. Dessa<br />
rika hushåll ledde till att staden växte fram.<br />
Samtidigt har bebyggelsen och den<br />
materiella kulturen förändrats, säkert pga<br />
närheten till staden. Flera av gårdarna i<br />
<strong>Ullevi</strong> ägdes av domkyrkans olika<br />
altarstiftelser (prebenden).<br />
Men staden Linköping blev inte någon succé<br />
till att börja med. Visst har vi uppgifter om<br />
nya tomer och gårdar i Linköping på 1300-<br />
talet. Det var viktigt att vara borgare och<br />
ha tomträttighet i staden för att komma i<br />
åtnjutande av stadens privilegier. Men att<br />
bo i staden var tydligen inte så<br />
eftertraktansvärt till att börja med. Det är<br />
först i samband med att ett stort antal<br />
präster flyttar in till Linköping på 1300-<br />
talets slut och uppför stora residensgårdar<br />
med höga stenhus i en halvcirkel kring<br />
domkyrkan som staden börjar vakna. Vi<br />
kan se att även det borgerliga Linköping har<br />
vuxit och förändrats i samband med att<br />
dessa rika prästhushåll flyttade till stan.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/land_stad.htm[2013-10-07 16:05:38]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
Loggbok <strong>Ullevi</strong><br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Vecka 34 Arkeologidagen<br />
Vecka 36 Spår efter en by<br />
Vecka 38 1600-tal i <strong>Ullevi</strong> och Smedstorp<br />
Vecka 41 Klädedräkter och sömnad i <strong>Ullevi</strong><br />
by<br />
Jan 2004 Barnteckningar från hösten 2003<br />
Jan 2004 Mynt<br />
Jan 2004 Järnålder och medeltid<br />
Jan 2004 Grävavslut<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/loggbok.htm[2013-10-07 16:05:42]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
Arkeologidagen<br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Söndagen den 17 augusti hade vi öppet hus<br />
på <strong>Ullevi</strong>grävningen. Områdesguidning,<br />
fyndförevisning och bokförsäljning lockade<br />
mer än 150 personer ut till grävplatsen.<br />
Då årets utgrävning endast varit igång en<br />
vecka passade vi på att visa några av de<br />
finaste fynden från 1998 års<br />
slutundersökning, bland annat olika<br />
metallföremål såsom beslag, en klocka och<br />
en sigillstamp.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/v34.htm[2013-10-07 16:05:46]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Vecka 36 Spår efter en by<br />
För den som tar sig tid att se efter finner<br />
spår efter de gårdar som en gång fanns i<br />
<strong>Ullevi</strong>. I de gröna dungarna finns t ex flox<br />
och syren, och bland träden finns även ett<br />
par stenmurar.<br />
UNder veckan som gått har vi undersökt en<br />
av dessa murar. Eftersom muren kommer<br />
att försvinna i samband med vägbygget<br />
hade vi ett bra tillfället att ta reda på hur<br />
den är konstruerad.<br />
Stenmurarnas funktion har bl.a. varit att<br />
hägna ute boskapen från åker och äng men<br />
också att markera ägogränser. De allra<br />
äldsta är från bronsåldern och kallas för<br />
stensträngar. De betraktas som<br />
fornlämningar och man kan se dem i<br />
dagens landskap som låga stenrader som<br />
framträder extra tydligt i välbetade hagar.<br />
Stenmuren vi undersökte på <strong>Ullevi</strong> liknar de<br />
som är vanligast i landskapet idag. De är<br />
gjorda under 1800-talet som en följd av<br />
åkerbrukets utveckling och många<br />
nyodlingar. Många murar byggdes också i<br />
samband med laga skifte eftersom marken<br />
indelades på ett nytt sätt. De känns igen på<br />
att de löper rakt genom jordbruksmarken<br />
ut i skogen längs med fastighetsgränsen.<br />
Allén som ledde fram till en av gårdarna finns<br />
kvar än i dag. Foto: Anita Davidsson.<br />
Nämndemansgården i <strong>Ullevi</strong> på 1960-talet. Foto:<br />
Anita Davidsson.<br />
Höstfloxen växer fortfarande i den gamla<br />
trädgården.<br />
Stenmuren innan undersökningen<br />
De äldre stenmurarna består av rundade<br />
stenar, tillräckligt stora att de går att bära<br />
eller bända loss från åkern. Under slutet av<br />
1800-talet börjar man spränga loss sten<br />
och detta gör att yngre stenmurar får ett<br />
annat utseende. Dessa murar är kantigare<br />
med inslag av stora stenblock och man kan<br />
Stenmuren efter det att jorden tagits bort intill<br />
den<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/v36.htm[2013-10-07 16:05:52]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
se spår av borrade hål för sprängningen.<br />
<strong>Ullevi</strong>muren undersöktes på två ställen, i<br />
sydänden och mitt på. Vi började med att<br />
gräva bort jordlagret som fanns intill muren<br />
för att kunna se hela höjden på den, sedan<br />
fortsatte vi med att göra ett hål rakt<br />
igenom den.<br />
När detta var klart framgick det att den är<br />
kallmurad och gjord i sk skalmursteknik.<br />
Det innebär att man inte använt sig av<br />
något murbruk och att mursidorna består<br />
av stora stenar med mindre stenar islängd<br />
mellan dem.<br />
Här syns skalmurskonstruktionen<br />
Vi fick även veta att muren är uppförd<br />
direkt på dåtidens marknivå och inte<br />
nedgrävd. En äldre markyta framträdde<br />
väster om muren och den bedömer vi som<br />
samtida med murens uppförande.<br />
Vi tror att muren byggdes i samband med<br />
laga skifte någon gång under andra halvan<br />
av 1800-talet. Muren ligger intill det som<br />
före skiftet var bygata och skulle i så fall ha<br />
blockerat infarten till gårdarna. Det äldre<br />
kartmaterialet visar att det gamla<br />
bymönstret förändrades genom att en av<br />
de två gårdar som blev kvar i Stora <strong>Ullevi</strong>s<br />
östra holme flyttades utanför den gamla<br />
bygränsen. Därför tror vi att stenmuren hör<br />
till tiden för detta nya bymönster.<br />
Sista byggnaden som fanns här brann ner<br />
för några år sedan så nu finns ingen<br />
bebyggelse kvar. Endast spåren i form av<br />
murar, växter och det vi får fram vid<br />
utgrävningen.<br />
Maria Benson<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/v36.htm[2013-10-07 16:05:52]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
Vecka 38 1600-tal i <strong>Ullevi</strong> och Smedstorp<br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Efter flera veckors arbete har vi rensat fram<br />
stenläggningar, stolphål och syllstensrader.<br />
Vi har samlat in mängder med djurben,<br />
rödgods, kritpipor, hästskosömmar, spik<br />
och andra järnföremål. Den slutsats vi drar<br />
av detta är att vi synliggjort en gårdsmiljö<br />
från 1600-1700-talet.<br />
De stenlagda gårdsplanerna som har<br />
framkommit är mycket lika dem som finns<br />
inne i städerna vid den här tiden. Det är<br />
något som vi inte sett tidigare vilket i och<br />
för sig kan bero på att undersökningar av<br />
landsbygdens byar inte hör till det vanliga.<br />
Just nu försöker vi funktionsbestämma de<br />
byggnadslämningar som framträtt vid<br />
utgrävningen. Hur har de använts och hur<br />
var de orienterade på tomten, är några av<br />
de frågor som vi ställer oss. Med hjälp av<br />
föremålsfynd kan man dra slutsatser om var<br />
på gårdstomten man utfört olika sysslor. Ett<br />
problem är dock att området närmast<br />
bygatan är förstört av något som skett<br />
under senare tid, vilket gör att det vi kan<br />
tolka tillhör gårdens inre del.<br />
Den generella bilden från etnologiskt<br />
material är att den här tidens gårdar bestod<br />
av många byggnader och att det fanns<br />
många sätt att organisera gårdens hus. Här<br />
i Östergötland var den götiska gårdstypen<br />
vanligast. Gårdarna bestod av två delar:<br />
mangården och fägården som var skilda<br />
från varandra med stängsel eller mur.<br />
I mangården kunde det finnas flera<br />
bostadshus men även brygghus,<br />
bagarstuga, tvättstuga och olika slags<br />
bodar för förvaring. Mangården var ofta<br />
avskiljd från fägården där det kunde finnas<br />
fähus, oxhus, svinhus och gethus. I<br />
fägårdsdelen fanns även höbod, loge och<br />
olika skjul. Mellan dessa två gårdsdelar<br />
fanns ytterligare byggnader som kunde<br />
innehålla stall, hemlighus och vagnslider<br />
mm. Eftersom brandrisken var stor<br />
placerades även många byggnader, som<br />
tex. smedjan och bastun, en bit bortanför<br />
själva gården det vill säga utomgårds.<br />
Vällagd stenläggning som skulle kunna vara entrén<br />
till en byggnad.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/v38.htm[2013-10-07 16:05:59]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
För att få inspiration inför tolkningsarbetet<br />
gjorde vi ett studiebesök till byn Smedstorp<br />
i södra Östergötland. Byn är numera ett<br />
kulturreservat och består av två gårdar<br />
med en bebyggelse från 1700-1800-talet<br />
helt intakt bevarad. Intill byn finns åkrar,<br />
ängar och betesmarker med hamlade träd,<br />
mängder med odlingsrösen och ett par<br />
gravfält.<br />
Besöket där gav oss många nya<br />
funderingar.<br />
Mangården i Smedstorp.<br />
Maria Benson<br />
Simon Rudh, Göran Tagesson, Maria Benson, Karin<br />
Lindeblad och Mikael Wall. Anna Molin fotograferar.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/v38.htm[2013-10-07 16:05:59]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Vecka 41<br />
Klädedräkter och sömnad i <strong>Ullevi</strong> by<br />
Under veckorna som gått har vi börjat få<br />
mer och mer klarhet i hur de olika husen<br />
legat på den del av <strong>Ullevi</strong> bytomt där vi nu<br />
gräver. En av frågeställningarna vi har är<br />
vad de olika byggnaderna använts till. Vilka<br />
av husen har varit boningshus, vilka var<br />
ladugårdar och vilka användes som<br />
förrådsbyggnader? Ett av sätten för oss att<br />
se detta är genom att titta på de olika fynd<br />
som påträffas i och runtomkring<br />
huslämningarna.<br />
Några av de vanligaste vardagsföremålen vi<br />
hittar är rester av klädedräkter och<br />
sömnad. Kläderna i sig är borta, då tyg är<br />
ett mycket förgängligt material, men<br />
dräktföremål i metall och olika<br />
sömnadstillbehör finns fortfarande kvar, om<br />
än inte i nyskick. Exempel på vad som<br />
alltjämt påträffas i jorden är sländtrissor,<br />
hyskor, knappar och nålar av olika slag,<br />
såsom synålar, knappnålar och<br />
nålbindningsnålar.<br />
Förr i tiden tillverkades mycket av<br />
klädedräkterna lokalt på gårdarna. Ull och<br />
lin bearbetades i olika led till trådar och<br />
garn, vilka sedan exempelvis användes till<br />
att väva tyg eller nyttjas till nålbindning.<br />
Nålbindning är en metod som brukades<br />
innan man var förtrogen med konsten att<br />
sticka. Det går ut på att man med hjälp av<br />
en något större nål än en vanlig synål<br />
knyter garnet i täta knutar, så att det till<br />
slut bildar ett sammanhängande tygstycke.<br />
Med denna knutteknik kunde man<br />
framställa allt ifrån mössor och vantar till<br />
tröjor av olika tjocklek. Metoden liknar den<br />
som än idag används när man tillverkar<br />
fiskenät.<br />
En intressant iakttagelse är att alla<br />
knappnålar som påträffats på utgrävningen<br />
legat inom en relativt begränsad yta på<br />
områdets norra del. Nålarna låg på en<br />
stenlagd gårdsplan intill ett 1700-talshus.<br />
Detta kan ge en liten indikation av en<br />
rumslig uppdelning av gårdens sysslor.<br />
Kanske har man dragit nytta av<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/v41.htm[2013-10-07 16:06:06]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
gårdsplanens varma söderläge och under<br />
ljusa sommarkvällar suttit där och sytt<br />
familjens klädesplagg.<br />
Ett annat spännande föremål som till en<br />
viss del speglar dåtidens mode och ideal är<br />
en liten fajansbit från andra hälften av<br />
1700-talet. Den påträffades under<br />
syllstensraden till det 1700-tals hus där<br />
knappnålarna återfanns. Motivet på<br />
fajansbiten föreställer överkroppen på en<br />
herdinna, vilket var ett mycket populärt<br />
motiv hos de svenska fajansfabrikerna,<br />
Marieberg och Rörstrand. Man kan på bilden<br />
ana hennes haklinje, vilken visar att<br />
huvudet är vridet mot vänster. Under den<br />
generösa urringningen ser man det hårt<br />
hopsnörda V-formade livstycket, hopknutet<br />
med antingen band eller hyskor. Kvinnan på<br />
bilden har antagligen varit sittande och haft<br />
en stor böljande kjol runt omkring sig.<br />
Håret har varit uppsatt och hon kan ha haft<br />
en huvudbonad ur vilken det långa böljande<br />
tygstycket härrör, som letar sig fram på<br />
hennes vänstra sida. Bredvid kvinnan har<br />
det sannolikt funnits en man, en herde.<br />
Hans klädsel har troligen bestått av en lång<br />
rock samt knähöga byxor. Paret har nog<br />
befunnit sig i en idyllisk lantlig miljö,<br />
omgiven av träd, buskar och blommor.<br />
Anna Molin, UV Öst<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/v41.htm[2013-10-07 16:06:06]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
Januari 2004<br />
Till teckningarna >><br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Under utgrävningens gång visade vi<br />
området och fynden för alla som var<br />
intresserade. Vi hade en fast tid varje vecka<br />
då vi turades om att guida runt på<br />
grävningen och ibland hade vi<br />
specialvisning för olika grupper, allt ifrån<br />
förskolebarn till en internationell<br />
högskolegrupp.<br />
En av klasserna som var med på en<br />
guidning var 3B från Vreta Kloster skola.<br />
Efteråt skickade de fantastiska teckningar<br />
till oss som vi bara måste visa!<br />
Anna Molin, UV Öst<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/2003_jan.htm[2013-10-07 16:06:13]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
Mynt<br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Några av de mest intressanta fynden vi<br />
hittade i Stora <strong>Ullevi</strong> var fem stycken mynt.<br />
De låg på flera olika ställen och i väldigt<br />
olika sammanhang. Ett av mynten låg intill<br />
en tegelsten, vilken var placerad under ett<br />
hus. Myntet var från 1707 och har sannolikt<br />
lagts vid tegelstenen i samband med husets<br />
uppförande, som ett så kallat husoffer.<br />
Myntet ger därmed en väldigt exakt<br />
datering på en av bytomtens yngsta<br />
huslämningar. Två av de andra mynten låg i<br />
schaktets norra del och var gjorda i silver.<br />
Båda var tillverkade under Johan III:s<br />
regentperiod. Det ena myntet var av<br />
valören fyrk, ¼ öre och präglat mellan år<br />
1576 och 1577.<br />
Myntet av valören Fyrk.<br />
Det andra var av valören ½ öre och präglat<br />
mellan 1577 och 1592. Det som var<br />
speciellt med dessa två mynt var att det i<br />
fyrkmyntet stansats ett hål i den övre delen<br />
av mynten medan det stansats två hål, ett i<br />
den övre delen av myntet och ett i mitten,<br />
på ½ öresmyntet. I hålet på ¼ öres myntet<br />
satt resterna av en kedja.<br />
En tolkning är att man burit mynten som<br />
lyckobringande amulett, kanske i samma<br />
anda som när man 150 år senare offrade<br />
ett mynt till huslyckan vid husbygge? En<br />
annan alternativ tolkning är att det rör sig<br />
om så kallade spel- eller räknepenningar.<br />
Anna Molin<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/2004_v05_mynt.htm[2013-10-07 16:06:19]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Järnålder och tidig medeltid<br />
Det finns mycket som tyder på att man har<br />
bott på Stora <strong>Ullevi</strong> bytomt under en väldigt<br />
lång tidsperiod, från järnåldern fram till<br />
idag. Under utgrävningen av tomt A, som<br />
ägde rum under 1998, fann man lämningar<br />
från hus och brunnar vilka daterade sig<br />
tillbaka till 600-talet e Kr. Därefter hade<br />
man en boplatskontinuitet ända fram till<br />
1600/1700-talet. Under årets utgrävning av<br />
tomt C hittade vi huslämningar och fynd<br />
som visar att man bott här ungefär från<br />
800/900-talet e Kr och fram till tidig<br />
medeltid. Efter det blir det ett glapp i<br />
kontinuiteten på boplatsen och man<br />
återupptar inte bosättningen förrän under<br />
tidig modern tid. Vad det beror på återstår<br />
att fundera på.<br />
Det äldsta huset på området var ett låghus<br />
med så kallad treskeppig konstruktion. Det<br />
som gör huset extra spännande är att man<br />
i flertalet av stolphålen lagt ner brända ben<br />
innan man ställt dit stolpen. Förfarandet<br />
förekommer på andra förhistoriska<br />
boplatser och tolkas som en form av<br />
husoffer. Då benmaterialet från Stora <strong>Ullevi</strong><br />
ännu inte är analyserat vet vi inte om det<br />
rör sig om ben från djur eller människa.<br />
Efter att det första huset gått ur bruk<br />
byggde man under senare delen av<br />
vikingatiden/tidig medeltid, ett nytt<br />
boningshus på platsen.<br />
Det huset hade tydliga medeltida influenser<br />
och var byggt ungefär enligt samma princip<br />
som gäller än idag, där taket i stora drag<br />
vilar på ytterväggarna samt bärande inre<br />
rumsindelningar. I huset påträffades även<br />
ett lerlager som kan ha varit resterna av ett<br />
lergolv. Under den tidigmedeltida fasen låg<br />
det ytterligare två husgrunder i den norra<br />
delen av schaktet.<br />
En av härdarna låg söder om husen och innehöll<br />
en hel del järnålderskeramik.<br />
Runt husen låg ett antal olika anläggningar,<br />
som tillexempel härdar och en kokgrop.<br />
Dessa har sannolikt använts kontinuerligt<br />
när man utförde utomhussysslor.<br />
Söder om schakten grävdes under 50-talet<br />
ett gravfält. Gravfältet daterades till yngre<br />
järnålder och har troligen fungerat som ett<br />
gårdsgravfält för människorna som bodde i<br />
husen.<br />
Anna Molin<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/2004_v05_jaa_tmt.htm[2013-10-07 16:06:26]
Stora <strong>Ullevi</strong> 2003<br />
<strong>Ullevi</strong><br />
Startsida<br />
Bakgrund<br />
Land och stad<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Grävningen avslutas<br />
Efter två månader ute i fält då vi grävt<br />
huslämningar och andra anläggningar har vi<br />
nu gått in i värmen. Det som återstår att<br />
göra är att registrera fynden, analysera<br />
proverna och bearbeta samt tolka<br />
materialet.<br />
Det första som vi gör är att skriva en så<br />
kallad DAFF, en deskriptiv rapport om vad<br />
det är vi grävt. Efter det kommer även en<br />
mer analyserande del att skrivas, där våra<br />
frågeställningar tas upp och<br />
förhoppningsvis besvaras. Resultatet<br />
kommer sedan att publiceras i en<br />
publikation som handlar om<br />
Linköpingsbygden under järnåldern,<br />
medeltiden och tidig modern tid.<br />
Tack alla ni som kom och tittade på<br />
utgrävningen och lyssnade på våra<br />
guidningar. Vi ses i vår!!!<br />
<strong>Ullevi</strong>gänget<br />
Maria Benson i guidartagen.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/ullevi2003/2004_v05_avslut.htm[2013-10-07 16:06:31]
Change language