Arbetsplan Bromstensskolan 2012/13

BROMSTENSSKOLAN 

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Författare Datum Version sida 

Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2012-10-31 A 1 (15) 

Arbetsplan Bromstensskolan 2012/13 

Introduktion 

Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att 

fokusera på under läsåret 2012/2013. Den beskriver vad vi åtar oss att göra, men också 

hur vi konkret kommer att arbeta för att uppfylla våra åtaganden. 

1 Inledning ...................................................................................................................... 2 

2 Normer och värden ...................................................................................................... 3 

3 Kunskap/Bedömning och betyg ................................................................................... 6 

4 Elevens ansvar och inflytande ..................................................................................... 9 

5 Samverkan närområdet .............................................................................................. 11 

6 Vidare samverkan ...................................................................................................... 13 

7 Ledning och styrning ................................................................................................. 13 

8 Ekonomi ..................................................................................................................... 15 

9 Referenser .................................................................................................................. 15





1 INLEDNING 

Beskrivning av skolan 

På Bromstensskolan går ungefär 450 elever från förskoleklass till år 6. Skolan ligger i 

Spånga, strax nordväst om Stockholm, i ett område med villor, radhus, bostadsrätter och 

hyreslägenheter. Vi har tre paralleller i de flesta årskurserna och ungefär 25 elever i varje 

klass. 

För eleverna i år F-3 finns 4 olika fritidshem - Saltkråkan, Gröna10:an, Mattisborgen 

och Kajutan . Skolan har även en öppen fritidsverksamhet, ”Ubåten”, för eleverna på 

mellanstadiet. 

Totalt arbetar drygt 60 personer på skolan varav 30 är lärare och 20 arbetar på fritids. 

Av skolans elever har ungefär hälften annan kulturell bakgrund än svensk. Vi har mer 

än 30 olika språk representerade på skolan och ca 150 elever deltar i modersmålsundervisning. 

Skolan har ett elevhälsoteam (EHT) bestående av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, 

skolpsykolog och två specialpedagoger. EHT träffas varje vecka för genomgång av 

aktuella elevärenden och uppföljning av gjorda insatser. En skolläkare har mottagning 

på skolan en dag varannan vecka. 

Ekonomi 

Skolan har en budget på drygt 37 miljoner kronor. De senaste åren har skolan haft ett 

ekonomiskt underskott och därför kommer skolan vara en anslagsenhet 2013 och 2014. 

Under 2012 har skolans organisation anpassats till våra intäkter och vi räknar med att ha 

en ekonomi i balans från och med 2013. 

Förbättringsområden 

Skolan har själv, men även via föräldrar och Stockholms Stads uppföljningsenhet, identifierat 

flera viktiga utvecklingsområden: 

 

 

 

 

 

Elevernas studieresultat behöver öka, särskilt i matematik 

I många klasser behöver arbetsron öka och ett mer tillåtande och respektfullt 

klimat eleverna emellan etableras inne i och utanför klassrummet 

Eleverna behöver göras med delaktiga i planeringen, både i undervisningen och 

på fritids 

Skolans kvalitetsarbete, till exempel rutiner och processer, behöver bli mer systematiskt 

Fritidsverksamheten på skolan behöver tydligare kopplas till läroplanen mål och 

uppdrag 

Förändring och utveckling 

Bromstensskolan står nu inför ett spännande förändringsarbete. En helt ny skolledning 

kommer att de närmaste åren utveckla skolan mot en modern och effektiv pedagogik, 

med mycket högt ställda mål. Vi kommer inledningsvis lägga stor tonvikt på alla grundfunktioner 

i skolan: Undervisning, trygghet och tydliga rutiner för centrala aktiviteter i 

skolan.





Vi kommer analysera elevernas resultat för att bättre förstå hur vi kan förbättra dem, 

både på kort och på lång sikt. Vår strategi för att förbättra resultaten är att skapa en effektiv 

och väl fungerande skola med goda rutiner och processer, både vad gäller undervisningen 

och verksamheten i övrigt. 

Roller, ansvar och uppföljning 

Ledningsgruppen, rektor och biträdande rektor, ansvarar för att aktiviteterna beskrivna 

under rubrikerna arbetssätt genomföra och följs upp. De flesta aktiviteter har en naturlig 

koppling till det dagliga arbetet och behandlas under ledningsgruppens veckomöten. En 

gång per månad gör ledningsgruppen en noggrann genom gång av alla åtaganden i arbetsplanen 

för att säkerställa att inte viktigt arbete fallit bort. 

Arbetsplanen 

Denna arbetsplan är huvudsakligen framtagen av ledningsgruppen på skolan, rektor och 

biträdande rektor. Det har i år inte funnits möjligheter till en mer djupgående dialog 

med brukare och personal på skolan om innehållet i planen, men avsikten är att konkret 

engagera dessa grupper i det löpande, fortsatta förändringsarbetet under läsåret. I nästa 

års arbetsplan räknar vi med att involvera elever, föräldrar och personal i ett tidigare 

skede i år, både för att ta till vara deras förslag, men också göra dem mer delaktiga i utvecklingen 

av Bromstensskolan. 

Det är en ambitiös plan, vi har många områden vi vill förbättra och det är inte säkert att 

vi kommer ha resurser att genomföra alla aktiviteter vi vill under läsåret. Eftersom vi 

har klara idéer om vad vi vill göra tar vi ändå med dem i årets plan, för att åtminstone 

starta utvecklingsprocessen inför kommande år. 

Vi har slutligen satt medvetet höga mål för våra indikatorer. Vi kommer få svårt att leva 

upp till dessa mål, men vill ändå ange dem som en tydlig riktning - om vi vill fortsätta 

att utvecklas behöver vi hela tiden ha ambitiösa mål. 

2 NORMER OCH VÄRDEN 

NÄMNDMÅL 2.2.3: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en 

god fysisk och psykosocial arbetsmiljö 

Indikator 

Årsmål Period 

Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,5 % 2013 

Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - 

Jag känner mig trygg i skolan 

Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - 

Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 

Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag 

kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 

Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag 

känner mig trygg i skolan 

100 % 2013 



100 % 2013





Indikator 

Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag 

kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 

Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag 

känner mig trygg i skolan, 




2.1 ÅTAGANDE 1 

De vuxna på skolan ska på ett systematiskt sätt följa upp de elever som behöver stöd, 

socialt, kunskapsmässigt eller utvecklingsmässigt 

Förväntat resultat 

Personalen på skolan och vårdnadshavarna upplever att vi ser och hjälper alla barn som 

på olika sätt behöver vårt stöd 

Arbetssätt 

 

 

 

Vi ersätter våra allmänt hållna klasskonferenser med elevhälsogenomgångar där 

vi fokuserar på elever som behöver särskilt stöd 

Vi etablerar tydliga rutiner runt återkopplingen till pedagogerna av de ärenden 

som hanteras av elevhälsoteamet 

Pedagogerna får ett tydligare uppdrag att bevaka och följa upp elever som behöver 

särskilt stöd, till exempel som en fast punkt på fritidsmöten och som en 

regelbundet återkommande konferens för lärarna 


Vi färdigställer våra rutiner runt kränkande behandling på skolan 


En tydlig rutin för hur vi hanterar mobbning, diskriminering, trakasserier, konflikter och 

kränkande behandling på skolan 

Arbetssätt 

 

 

 

Vi färdigställer vår process runt kränkande behandling på skolan 

Vi kommunicerar rutinerna med vårdnadshavarna 

Vi går runt i alla klasser och beskriver hur skolans antimobbingarbete och arbete 

mot kränkande behandling ser ut






Vi försöker hitta sätt att minska trafiken runt skolan och öka elevernas säkerhet vid 

skoldagens start 


Inga föräldrar lämnar sina barn med bil direkt utanför skolan mellan klockan 7.45 - 8.15 

Arbetssätt 

 

 

Sambete med föräldrarna och föräldraföreningen om att hjälpa till och bevaka 

trafiksäkerheten utanför skolan vid starten av skoldagen 

Kontakt med trafikkontoret om möjligheterna att stoppa eller minska biltrafiken 

utanför skolan vid starten av skoldagen. 


Vi ska förbättra arbetsron på lektionerna och det sociala klimatet mellan eleverna på 

skolan 


Eleverna upplever att de är tryggare, får mer arbetsro på lektionerna och att det sociala 

klimatet på skolan blivit bättre 

Arbetssätt 

 

 

 

Vi tar fram ett tydligt dokument om Studiero och trygghet som sedan ligger till 

grund för skolans värdegrundsarbete [1] 

Vi arbetar fram tydligare regler och rutiner på skolan i samråd med personalen, 

eleverna och föräldrarna 

Vi etablerar alla rutiner runt likabehandlingsplanen och arbetet mot kränkande 

behandling på skolan [2] 


Vi ska förbättra den fysiska miljön på skolan 


Elever, föräldrar och personal på skolan ska uppleva att den fysiska miljön på skolan 

har förbättras under läsåret 

Arbetssätt 

 

 

Vi ser till att de dagliga rutinerna runt städningen fungerar väl och att vi har en 

förberedelse för att sätta in snabba åtgärder om dessa rutiner brister 

Vi gör en särskild kampanj under våren för att öka elevernas medvetenhet om 

den fysiska miljön och hur de kan medverka till att förbättra den





 

 

 

Vi ser över våra inventarier och lokaler och undersöker möjligheterna till att 

upprusta dem 

Vi ser över våra rutiner för att underhålla en god fysisk miljö inomhus 

Vi undersöker möjligheterna att göra vår skolgård trevligare och erbjuda fler 

aktiviteter för eleverna. 


Vi skapar och etablerar tydliga rutiner runt genusperspektivet i fritidsverksamheten 


Fritidsverksamheten ska vara ska vara genusneutral 

Arbetssätt 

 

 

 

Vi inventerar fritidsverksamheten utifrån ett genusperspektiv 

Vi tar fram konkreta, nedskrivna regler och förhållningssätt när det gäller genusperspektivet 

på fritidshemmets olika aktiviteter 

Vi etablerar de förtydligade förhållningssätten hos pedagogerna inom fritidsverksamheten 

3 KUNSKAP/BEDÖMNING OCH BETYG 

NÄMNDMÅL 2.2.2: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar 

att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen 

Indikator 

Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera 

min skola (åk 5) 

Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i 

engelska i år 6 


matematik i år 6 


matematik i årskurs 3 


svenska i år 6 


svenska i årskurs 3 


95% 2013 






Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 90% 2013





Indikator 

Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan 

rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) 


rekommendera mitt barns skola (F-klass) 


rekommendera mitt barns skola (åk 2) 






Vi ska etablera goda rutiner för att regelbundet och med ökande kvalitet analysera elevernas 

resultat och dra slutsatser för hur vi kan förbättra resultaten 


Pedagogerna på skolan ska känna att de har en bättre kunskap om skolans resultat, särskilt 

sina egna. De ska också ha ökat sin förståelse för hur en analys av våra resultat kan 

hjälpa oss att förbättra resultaten. 

Arbetssätt 

 

 

 

Skolledningen tar fram tydliga rutiner runt analyserna av elevernas resultat 

Skolledningen ser till att ta fram bra underlag för en kvalitativ analys, till exempel 

nationella prov och sammanställningar av skolans screeningtester 

Vi ska särskilt uppmärksamma elever med goda resultat, för att kunna ge alla 

våra elever på skolan möjlighet att utvecklas utifrån sina förmågor 


Vi ska fokusera på kvalitetshöjande insatser runt matematik och svenska, eftersom dessa 

ämnen ligger till grund för goda resultat även inom andra ämnen 


Resultaten i matematik och svenska ska öka i alla klasser, enligt lärarnas bedömningar 

Elevernas intresse för och positiva associationer till matematik och svenska ska öka under 

läsåret 

Arbetssätt 

 

 

 

Vi undersöker elevernas inställning till svenska och matematik via enkäter i 

början och slutet av läsåret 

En särskild projektgrupp på skolan arbetar med utveckling av matematikverksamheten, 

med stöd från förvaltningens matematikutvecklare 

Vi tar fram för att uppmärksamma matematiken inom övriga ämnen och verksamheter





 

Vi samlar erfarenheter och börjar bygga strategier för att arbeta mer språkutvecklande 

inom skolans alla verksamheter 


Vi ska genomlysa vårt huvuduppdrag enligt läroplanen och systematiskt utvärdera och 

vidareutveckla vår kärnverksamhet 


Kvaliteten på vår verksamhet ska påtagligt öka under detta läsår. Detta ska märkas i 

återkoppling från personal, brukare och Stockholms stads uppföljningsenhet. 

Arbetssätt 

 

 

 

 

Skolledningen besöker regelbundet lektioner och fritidsverksamhet och följer 

upp besöken med strukturerade samtal om innehållet 

Skolledningen ska ta fram konkreta förslag till förbättringar och utvecklingsområden, 

med utgångspunkt från verksamhetsbesöken 

Besökta pedagoger ska få en direkt och konkret återkoppling efter besöken, en 

efterföljande diskussion där man om hur det ytterligare kan utveckla verksamheten 

Lärare med särskilt svåra uppdrag ska få intern eller extern handledning 


Vi ska ta fram tydliga rutiner runt åtgärdsprogrammen 


En tydligt beskriven process runt våra åtgärdsprogram, inklusive elevöversikter och 

stödjande dokument. 

Arbetssätt 

 

 

 

 

Vi ska anpassa våra rutiner till de nya allmänna råden, som ska bli klara under 

2012 

Vi ska ta fram funktionella mallar som möter våra behov på skolan, utifrån 

Stockholms stads grundmallar 

Vi ska ta fram och dokumentera en tydlig process i vår hantering av åtgärdsprogrammen 

Vi ska ta fram en översikt med tydliga ansvar i EHT över alla elever på skolan 

som har ett ÅP för att effektivt kunna följa upp alla åtgärdsprogram






Vi ska utveckla och etablera goda gemensamma rutiner runt planeringen av lektioner 

samt verksamheten på fritids 


Tydliga planeringar på terminsnivå, arbetsområdesnivå och veckonivå 

Tydliga rutiner runt kommunikationen av planeringarna till elever, föräldrar och skolledningen 

Arbetssätt 

 

 

 

 

 

 

Utbildning och stöd för pedagogerna att använda planeringsverktygen i Stockholms 

skolwebb 

Framtagande av exempel och mallar för terminsplaneringar, arbetsområdesplaneringar 

och veckoplaneringar 

Framtagande av rutiner för planering vid personalens frånvaro, till exempel vikarieinstruktioner 

Handledning av pedagogerna på fritids att tydligare koppla sin verksamhet till 

läroplanen 

Undersöka sätt att bättre samordna planeringarna i skolan och fritidsverksamheten 

Ta fram rutiner för att göra eleverna mer delaktiga i planeringsprocessen, både 

inom undervisningen och fritidsverksamheten 

4 ELEVENS ANSVAR OCH INFLYTANDE 

NÄMNDMÅL 2.2.4: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt 

inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande 

Indikator 

Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet 

vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 

Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda 

med – Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och 

utvecklas 

Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är 

nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 

Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda 

med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 





90 % 2013






Vi ska etablera tydliga rutiner runt klassråd och elevråd på skolan 


Eleverna på skolan ska i slutet av läsåret tycka att deras möjligheter att påverka skolan 

har ökat. 

Arbetssätt 

 

 

 

Alla klasser på skolan ska ha regelbundna klassråd där man dokumenterar beslut 

och önskemål 

Elevråd, med uppdraget att representera eleverna i frågor om undervisning, fritidsverksamhet 

och skolutveckling generellt, ska etableras på skolan 

Protokollsmallar för elevernas klassråd och elevråd ska tas fram och börja användas 


Vi ska utveckla processer som tydligare involverar eleverna i planeringen av undervisningen 

och fritidsverksamheten. 


En tydlig process som är testad av några pilotgrupper och är färdig att etableras till nästa 

läsår 

Arbetssätt 

 

 

 

Minst två klasser och ett fritidshem prövar en ny process för att involvera eleverna 

i planeringen av verksamheten 

Tydliga områdesplaneringar ska göras inom alla större arbetsområden inom 

skolan. Dessa ska kommuniceras till elever och föräldrar för att öka förståelsen 

av planeringarna och kopplingen till kursplanens mål 

Eleverna ska regelbundet och i ökande omfattning vara med och utvärdera 

verksamheten på fritids för att öka deras engagemang i verksamheten





5 SAMVERKAN NÄROMRÅDET 

NÄMNDMÅL 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet 

som internationellt 


Vi förtydligar och etablerar processerna runt övergångar mellan olika verksamheter 


En tydlig process för övergången mellan förskola och förskoleklass, inklusive principer 

vid gruppsammansättning av förskoleklasserna 

Tydliga rutiner för informationsutbyte runt eleverna vid övergångar mellan verksamheter 

och stadier 

En tydlig process för mottagande av ny elev på Bromstensskolan 

Arbetssätt 

 

 

 

 

Vi färdigställer och etablerar fullt ut processen för övergången mellan förskola 

och förskoleklass 

Vi tar fram och etablerar en tydlig process för mottagning av nya elever på 

Bromstensskolan 

Vi ser över våra interna ruiner för elevernas övergång mellan låg- och mellanstadium 

Vi fortsätter utveckla rutinerna runt informationsutbytet mellan Bromstensskolan 

och mottagande högstadieskolor vid övergångarna från år 6 till år 7 


Vi ska etablera tydliga rutiner för vår regelbundna kommunikation med vårdnadshavarna. 


Ett e-postbaserat kommunikationssystem som kan komplettera Stockholms Skolwebb 

när det gäller direkt kommunikation med föräldrarna. 

Väl etablerade rutiner för den regelbundna kommunikationen med föräldrarna, tydlig information 

från fritids, klasserna och rektor 

Ett högt förtroende från föräldrarna vad gäller vår kommunikation. 

Arbetssätt 

 

Vi ska etablera en stabil lösning för vår regelbundna kommunikation med föräldrarna






Vi ska låta några klasser och något fritidshem vara testpiloter för vårt nya e- 

postsystem och förfina processer och mallar innan vi inför systemet för hela 

skolan 

 

 

 

 

Rektor ska, under terminerna, skriva månadsbrev till vårdnadshavarna med viktig 

information om skolan. 

Fritidshemmen och klasserna ska varje vecka skriva ett informationsbrev till 

vårdnadshavarna 

Vi uppdaterar skolans hemsida i enlighet med Stockholms Stads riktlinjer och 

ser till att den innehåller den information vårdnadshavarna söker 

Vi kopplar in vårdnadshavarna i Stockholms skolwebb och ger dem direkt tillgång 

till scheman, omdömen och annan viktig information 

Vi ska öka vårdnadshavarnas engagemang i skolan 


Vårdnadshavarna ska uppleva att de är mer engagerade och delaktiga i skolans verksamheter 

Arbetssätt 

 

 

 

Vi har en stående inbjudan till föräldrarna att besöka oss och vara med sitt barn 

i skolan 

En gång varje termin bjuder vi in till en föräldravecka, då vi särskilt uppmanar 

dem att komma till skolan och förbereder aktiviteter som kanske lockar extra 

Fritidshemmen ordnar regelbundet drop-in-fika, där vårdnadshavarna under avslappnade 

former kan diskutera verksamheten med varandra och med pedagogerna 

på fritids 


Vi ökar vårt samarbete med närliggande skolor 


Ett etablerat kontaktnät mellan personal på skolorna i vårt närområde 

Arbetssätt 

 

 

 

Rektorerna på Bromstensskolan, Sundbyskolan, Solhemsskolan och Spånga 

grundskola träffas regelbundet för att behandla gemensamma frågor 

Vi undersöker möjligheterna för ett närmare samarbete mellan ämneslärare i 

områdets skolor 

Vi undersöker möjligheterna för ett närmare samarbete mellan olika fritids i 

områdets skolor




Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2012-10-31 A 13 (15) 

6 VIDARE SAMVERKAN 

NÄMNDMÅL 2.2.5 b: Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet 

som internationellt 


Vi ska öka vårt samarbete med lokala föreningar och idrottslyftet 


Ett väl etablerat samarbete med idrottslyftet, med tydliga roller, ansvarsområden och 

uppgifter 

Arbetssätt 

 

 

Vi träffar idrottslyftet för att etablera rutiner runt vår samverkan 

Vi är öppna för kontakter med lokala föreningar 

7 LEDNING OCH STYRNING 

NÄMNDMÅL 2.4.2: Utbildningsnämnden ger förutsättningar för chefer att utöva 

ett ledarskap med fokus på verksamhetens måluppfyllelse och medarbetares utveckling 


Vi bygger ett kvalitetssystem på skolan som hjälper oss att effektivt hantera alla vardagliga 

göromål och på så sätt skapa utrymme för utveckling och vår kärnverksamhet 


Tydliga, väl kommunicerade och lätt åtkomliga rutiner runt praktiska göromål på skolan 

i vårt kvalitetssystem "Borgen" [3] 

Arbetssätt 

Vi etablerar skolans årscykel och fyller den med alla återkommande aktiviteter [4] 

 

 

 

 

 

 

 

Vi tar fram uppdragsbeskrivningar för centrala uppdrag på skolan 

Vi etablerar tydligare mötesstruktur, roller och ansvarsfördelning på skolan 

Vi uppdaterar Borgen med alla befintliga, aktiva dokument. 

Vi inventerar och prioritera utvecklingsordningen av alla centrala processer och 

rutiner 

Vi etablerar tydligare rutiner och prioritet runt skolans administrativa funktioner 

Vi etablerar väl fungerande rutiner runt vikarieanskaffning 

Vi etablerar väl fungerande rutiner runt elevernas frånvaro





 

 

Vi färdigställer och förfinar vårt system för överblick av personalens arbetstider 

Vi tar fram en effektiv lösning för att kunna genomföra och sammanställa enkätundersökningar 

hos elever, föräldrar och personal på skolan 


Vi etablerar en starkare gemenskap och mer samarbete inom personalgruppen på skolan 


En starkt positiv vi-känsla inom personalgruppen där vi har både förtroende för och 

höga förväntningar på varandra 

Arbetssätt 

 

 

Vi etablerar ansvarstrappan [5] och ser till att vi alla på skolan tar ett personligt 

ansvar för att lösa uppkomna problem 

Vi skapar så ofta vi kan samarbetsgrupper med deltagare från både lärargruppen 

och personalen på fritids 


Vi formulerar tydliga mål och visioner för Bromstensskolan 


Elever, vårdnadshavare och personalen på skolan har en tydlig bild av hur vi vill utveckla 

skolan 

Arbetssätt 

 

 

 

Vi formulerar skolans ledord och ger konkreta exempel på hur vi omsätter dessa 

ledord i praktisk handling 

Vi skapar en femårsplan där vi i stora drag beskriver hur vi vill utveckla skolan 

mot våra långsiktiga mål 

Vi gör tydliga utfästelser till vårdnadshavare och elever om hur vi kommer att 

förändra skolan





8 EKONOMI 

NÄMNDMÅL 3.1.1 Utbildningsnämnden ökar kostnadsmedvetenheten och prognossäkerheten 


Vi färdigställer vårt egna verktyg, "FLUP", för uppföljning av budgeten 


Ett välfungerande verktyg med goda prognosmöjligheter av årets resultat 

Arbetssätt 

 

 

Vi går igenom alla budgetposter och faktiska kostnader för år 2012 för att få ett 

bättre underlag för 2013 

Vi ser över och justerar hur olika kostnader redovisas i olika bas3-konton, för 

att få en bättre överblick av olika kostnadsområden 

9 REFERENSER 

[1] Studiero och trygghet 

En beskrivning av hur Bromstensskolan arbetar med regler och konsekvenser 

för att öka arbetsron på skolan 

www.bromstensskolan.org/dok/2012-033_studiero.docx 

[2] Likabehandlingsplan 2012/13 

www.bromstensskolan.org/dok/2012-048_likabehandlingsplan.docx 

[3] Borgen 

Bromstensskolans kvalitetssystem 

www.bromstensskolan.org 

[4] Bromstensskolans årscykel 

Återkommande aktiviteter i vårt verktyg 

www.bromstensskolan.org/dok/2012-011_arscykel.xlsx 

[5] Ansvarstrappan 

www.bromstensskolan.org/dok/2012-055_ansvarstrappa.docx

Arbetsplan Bromstensskolan 2012/13

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?