Utvärdering av Bromstensskolan
Utvärdering av Bromstensskolan
Utvärdering av Bromstensskolan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
UPPFÖLJNING SENHETEN<br />
TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN<br />
2012<br />
<strong>Utvärdering</strong> <strong>av</strong><br />
<strong>Bromstensskolan</strong><br />
Förskoleklass, grundskola, fritidshem och<br />
fritidsklubb<br />
Gunnel Eriksson, Jonas Flodmark och Ann-Christine Valenti<br />
Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad<br />
2012-05-22
Innehållsförteckning<br />
Uppdrag och genomförande .................................................................................................................... 3<br />
Tillvägagångssätt ................................................................................................................................. 3<br />
Beskrivning <strong>av</strong> enheten ........................................................................................................................... 3<br />
Verksamheter: ..................................................................................................................................... 3<br />
Antal elever: ........................................................................................................................................ 3<br />
Skolledningsorganisation: ................................................................................................................... 3<br />
Enhetens förutsättningar .......................................................................................................................... 4<br />
Sammanfattande analys ........................................................................................................................... 5<br />
Kvantitativa resultat ................................................................................................................................ 6<br />
Bedömningar ........................................................................................................................................... 8<br />
Kunskaper, utveckling och lärande ..................................................................................................... 8<br />
Bedömning och betygssättning.......................................................................................................... 12<br />
Normer och värden – arbete mot alla former <strong>av</strong> kränkningar ........................................................... 14<br />
Samverkan ......................................................................................................................................... 17<br />
Fritidshem - verksamhet och förutsättningar ..................................................................................... 18<br />
Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar .................................................................................. 19<br />
Ledning och kvalitetsarbete ............................................................................................................... 20<br />
Övrigt ................................................................................................................................................ 22
Uppdrag och genomförande<br />
För att få en rättvisande uppfattning om skolas olika verksamheter bör man läsa rapporten i<br />
sin helhet, de kvantitativa resultaten såväl som de kvalitativa bedömningarna.<br />
De kvantitativa bedömningarna i rapporten har olika tyngd och omfattning i förhållande till<br />
enhetens hela verksamhet. Därför är det inte möjligt att <strong>av</strong> dessa bedömningar ta fram ett<br />
medelvärde som representerar en totalkvalitet för enheten.<br />
Kriterier som inte redovisas med bedömningar i rapporten har i utvärderingen bedömts som<br />
områden med relativt hög kvalitet utan <strong>av</strong> utvärderarna prioriterade utvecklingsområden.<br />
Tillvägagångssätt<br />
Utgångspunkter för utvärderingen:<br />
1. De förväntningar som Stockholms utbildningsnämnd har uttryckt på alla skolor i<br />
Stockholm o<strong>av</strong>sett huvudman i sin verksamhetsplan för 2012.<br />
2. Nationella mål i främst läroplanen.<br />
3. Vad samlade forskningsresultat utpekar som kännetecknande för framgångsrika skolor.<br />
4. Underlag för utvärderarnas bedömningar är intervjuer, verksamhetsbesök, skolans<br />
dokumentation och kvantitativa data.<br />
Beskrivning <strong>av</strong> enheten<br />
Verksamheter:<br />
Förskoleklass, grundskola 1–6, fritidshem och fritidsklubb 1<br />
Antal elever:<br />
Vid utvärderingstillfället har skolan 436 elever inklusive förskoleklass.<br />
Källa: Skolans egna uppgifter<br />
Skolledningsorganisation:<br />
Rektor och en biträdande rektor<br />
1 Med fritidsklubb <strong>av</strong>ses det som i skollagen benämns Öppen fritidsverksamhet.
Enhetens förutsättningar<br />
Index enligt stadens socioekonomiska resursfördelningsmodell: 48<br />
Källa: Sweco Eurofutures<br />
Index i resursfördelningsmodellen baseras på följande socioekonomiska bakgrundsfaktorer hos skolans elever:<br />
- Andel ekonomiskt bistånd<br />
- Andel invandrade 0-2 år<br />
- Andel invandrade 3-6 år<br />
- Andel med vårdnadsh<strong>av</strong>are med högst förgymnasial utbildning<br />
- Andel med vårdnadsh<strong>av</strong>are med högst gymnasial utbildning<br />
- Andel med vårdnadsh<strong>av</strong>are med eftergymnasial utbildning<br />
- Andel boende med en eller ingen vårdnadsh<strong>av</strong>are<br />
- Boendemiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler)<br />
- Skolmiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler)<br />
Dessa variabler har tagits fram genom att ett stort antal variabler statistiskt har samkörts med utbildningsresultat.<br />
De ovanstående variablerna har visat sig i hög grad statistiskt samvariera med elevers och skolors<br />
utbildningsresultat. Variablerna används därför som underlag för fördelning <strong>av</strong> en del <strong>av</strong> skolornas elevpeng. De<br />
används i denna rapport delvis som utgångspunkt vid bedömning <strong>av</strong> skolans prestation <strong>av</strong>seende<br />
kunskapsresultaten. Indexet fungerar så här: Ju lägre indexvärde, ju gynnsammare förutsättningar. De lägsta<br />
indexvärdena ligger nära 0, medan de högsta ligger över 400.<br />
Antal lärare per 100 elever: 7,6<br />
Andel behöriga lärare:<br />
Andel lärare med Läsåret 2011/2012 Läsåret 2010/2011 Läsåret 2009/2010<br />
pedagogisk<br />
högskoleexamen<br />
<strong>Bromstensskolan</strong> 97,1 93,7 87,7<br />
Riket 86,8 85,9 86,5<br />
Källa: Skolverket<br />
Fritidshemmets barn och personal<br />
Bromstenskolan Stockholm Riket<br />
Andelen (%)<br />
pedagogiskt<br />
högskoleutbildad<br />
personal<br />
Antal<br />
barn per<br />
personal<br />
Andelen (%)<br />
pedagogiskt<br />
högskoleutbildad<br />
personal<br />
Antal barn<br />
per personal<br />
Andelen (%)<br />
pedagogiskt<br />
högskoleutbildad<br />
personal<br />
Antal barn<br />
per personal<br />
12,3 16,4 35 17,3 58 21,5<br />
Källa: Skolans egna uppgifter och Skolverket
Sammanfattande analys<br />
<strong>Bromstensskolan</strong> står inför flera utmaningar, men med en nytillträdd rektor och en<br />
pedagoggrupp som har höga förväntningar finns goda förutsättningar för ett<br />
förändringsarbete. Elevgruppens sammansättning bör vara utgångspunkt för det pedagogiska<br />
arbetet, där bland annat ett språkutvecklande arbetssätt bör genomsyra all verksamhet.<br />
Läroplanen bör få ett tydligt genomslag i ett F–6-perspektiv och ett gemensamt<br />
förhållningssätt bör tas fram med stöd i kapitel ett och två, Lgr 2011. Förskoleklassens roll<br />
och arbetssätt i skolan bör ses i ett vidare perspektiv där pedagogiska diskussioner förs med<br />
såväl förskolans pedagoger som med skolans lärare.<br />
Återkoppling/gensvar främjar, enligt forskning, elevernas lärande och därför bör pedagogerna<br />
på <strong>Bromstensskolan</strong> använda detta som ett kontinuerligt inslag i undervisningen. Lärarna ger<br />
visserligen till viss del återkoppling/gensvar till eleverna om hur deras kunskapsutveckling<br />
fortskrider, men inte i den omfattning och med den kvalitet som är önskvärd. Skriftliga<br />
omdömen och framåtsyftande pedagogisk planering ses bland vissa pedagoger som onödiga,<br />
vilket gör att dessa verktyg i realiteten inte får några större <strong>av</strong>tryck i verksamheten.<br />
All pedagogisk personal bör ha höga förväntningar och visa tilltro till elevernas förmåga och<br />
vilja att ta ansvar efter ålder och mognad. Som en del i detta arbete bör skolan skapa<br />
möjligheter för eleverna att vara delaktiga i planeringen <strong>av</strong> undervisningen, informera dem<br />
om kunskapskr<strong>av</strong>en, ge exempel på hur de kan redovisa sina kunskaper och även ge eleverna<br />
möjligheter att utvärdera undervisningen.<br />
Eleverna på <strong>Bromstensskolan</strong> känner sig trygga, men däremot råder det inte arbetsro i alla<br />
klasser. All personal bör skapa respektfulla relationer där elevernas inre motivation med<br />
engagemang och en känsla <strong>av</strong> meningsfullhet blir ledande. Det är angeläget att skolan<br />
omgående vidtar åtgärder för att skapa en lärmiljö som ger eleverna förutsättningar att<br />
fokusera på lärandet. Skolans värdegrund bör också aktualiseras och vidareutvecklas så att all<br />
personal utgår från samma normer och regler. Rutiner och förhållningssätt bör vara väl<br />
förankrade som en förutsättning för det systematiska arbetet.<br />
Samtliga verksamheter och all personal bör involveras i ett gemensamt kvalitetsarbete, där en<br />
analys <strong>av</strong> uppnådda resultat bör ligga till grund för att lämpliga åtgärder vidtas.<br />
Fritidshemmets hela uppdrag bör synliggöras, men med fokus på några få<br />
utvecklingsområden i taget. Rektor bör förtydliga uppdraget med samverkan mellan skola och<br />
fritidshem i syfte att skapa ett likvärdigt innehåll samt lyfta fram fritidshemmets kvaliteter.<br />
Andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmet bör öka för att garantera en kvalitativ<br />
utveckling <strong>av</strong> fritidshemmets verksamhet. Skolan behöver även se över hur<br />
specialpedagogernas kompetens kan användas på bästa sätt.
Kvantitativa resultat<br />
A. Resultat från nationella prov:<br />
NP åk 3, 2011 Matematik <strong>Bromstensskolan</strong> Totalt i riket<br />
Antal<br />
elever<br />
Andel som<br />
nått<br />
kr<strong>av</strong>nivån <strong>av</strong><br />
samtliga<br />
elever<br />
Andel<br />
flickor<br />
som nått<br />
kr<strong>av</strong>nivån<br />
Andel<br />
pojkar som<br />
nått<br />
kr<strong>av</strong>nivån<br />
Delprov<br />
Mönster och linjal 81 99 97 100 93<br />
Massa och tid 81 84 82 85 84<br />
Taluppfattning 81 93 88 96 91<br />
Räkna i huvudet 81 86 79 91 88<br />
Matematiska problem 81 95 94 96 90<br />
Skriftliga räknemetoder 81 64 68 62 82<br />
Kommunikation och begrepp 81 91 88 94 91<br />
Andel godkända i samtliga<br />
delprov 54 59 51<br />
Källa: Skolverket och Stockholms stad<br />
Andel som<br />
nått kr<strong>av</strong>nivån<br />
<strong>av</strong> samtliga<br />
elever<br />
NP åk 3, 2011 Svenska <strong>Bromstensskolan</strong> Totalt i riket<br />
Antal<br />
elever<br />
Andel som<br />
nått<br />
kr<strong>av</strong>nivån <strong>av</strong><br />
samtliga<br />
elever<br />
Andel<br />
flickor<br />
som nått<br />
kr<strong>av</strong>nivån<br />
Andel<br />
pojkar som<br />
nått<br />
kr<strong>av</strong>nivån<br />
Delprov<br />
Muntlig uppgift 73 96 94 98 95<br />
Läsning skönlitterär text 73 86 91 83 94<br />
Läsning faktatext 73 89 94 85 90<br />
Elevens högläsning 73 78 79 77 92<br />
Skrivuppgift: berättande text 73 91 94 89 92<br />
Skrivuppgift: st<strong>av</strong>ning och<br />
interpunktion 73 86 94 81 88<br />
Skrivuppgift: läsbarhet 73 95 97 94 95<br />
Skrivuppgift: beskrivande text 73 90 88 91 92<br />
Andel godkända i samtliga<br />
delprov 64 68 62<br />
Källa: Skolverket och Stockholms stad<br />
Andel som<br />
nått kr<strong>av</strong>nivån<br />
<strong>av</strong> samtliga<br />
elever
B. Resultat 2 från brukarundersökningar (bedöms under relevanta områden i<br />
rapporten):<br />
Brukarundersökning Fritidshem 2011 2010<br />
Påstående totalt pojkar flickor totalt<br />
Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla 47 (70) 47 50<br />
aktiviteter<br />
Personalen är bra på att väcka mitt barns 44 (68) 42 50<br />
intresse och lust att lära<br />
Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet 78 (85) 74 88<br />
Svarsfrekvens 65 65 65<br />
Källa: Stockholms stad<br />
Brukarundersökningen åk 5 2011 2010<br />
Påstående totalt pojkar flickor totalt<br />
Mina lärare är bra på att undervisa. 100 (91) 100 100 100 (90)<br />
Jag känner mig trygg i skolan. 95 (86) 100 90 97 (88)<br />
Jag kan arbeta utan att bli störd. 46 (54) 29 60 74 (58)<br />
Svarsfrekvens 77 77 77 56<br />
Källa: Stockholms stad<br />
2 Andel <strong>av</strong> de svarande som angett värdet 4 eller 5 på en femgradig skala. Resultatet för Stockholms stad inom<br />
parentes.
Bedömningar<br />
Våra bedömningar grundar sig på skolans dokumentation, verksamhetsbesök, intervjuer och<br />
kvantitativa data.<br />
Nedanstående kriterier bygger på nationella mål, forskning och den lokala uttolkningen <strong>av</strong><br />
dessa grunder och visar vad som kännetecknar den idealiska kvaliteten inom detta område.<br />
Kriterier som inte redovisas med bedömningar i rapporten har i utvärderingen bedömts som<br />
områden med relativt hög kvalitet utan <strong>av</strong> utvärderarna prioriterade utvecklingsområden.<br />
Kunskaper, utveckling och lärande<br />
Bedömning <strong>av</strong> resultat från nationella prov (A):<br />
Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt<br />
utvecklingsområde:<br />
‣ Till stor del är skolans resultat på de nationella proven i årskurs 3 goda, men läsning är<br />
ett område som behöver utvecklas. På delprovet ”Skriftliga räknemetoder” är skolans<br />
resultat långt under rikets. Skolan behöver därför analysera resultaten för att se vilka<br />
faktorer som bidragit till utfallet. Analysen bör resultera i konkreta åtgärder för att<br />
utveckla undervisningen i matematik liksom diskussioner om hur skolans arbete med<br />
läsning ska bedrivas.
Undervisning och lärande<br />
Förskoleklass<br />
- Alla elever ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.<br />
- Verksamheten är varierad där lek, skapande och språkutveckling är väsentliga delar i<br />
lärandet.<br />
- Verksamheten präglas <strong>av</strong> en helhetssyn med ett utforskande tematiskt arbetssätt.<br />
Grundskola/Grundsärskola<br />
- Alla elever ges stöd och stimulans i alla ämnen för att utvecklas så långt som möjligt.<br />
- Lärarna har god kompetens inom sitt kunskapsområde och didaktiken.<br />
- Lärarna har god relationell kompetens och är goda ledare.<br />
- Lärarna har höga och realistiska förväntningar på eleverna.<br />
- Lärarna arbetar utifrån beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.<br />
- Det finns en progression, en röd tråd, i elevernas lärande från förskoleklass till och<br />
med årskurs 9.<br />
- Eleverna har inflytande över undervisningens utformning.<br />
- Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot.<br />
- Eleverna deltar i planeringen <strong>av</strong> hur undervisningen ska genomföras.<br />
- Eleverna deltar i planeringen <strong>av</strong> vilka olika former för redovisning som kommer att<br />
användas.<br />
- Eleverna vet i förväg vad som kommer att bedömas och på vilket sätt.<br />
- Lärarna arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar.<br />
- Eleverna möter olika arbetssätt och arbetsformer.<br />
- Återkoppling/gensvar till eleverna om deras kunskapsutveckling är en central del i<br />
undervisningen.<br />
- Modern teknik används som ett kreativt verktyg som berikar elevernas lärande.<br />
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:<br />
Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga<br />
utvecklingsområden:<br />
‣ Den skolförberedande delen i förskoleklassen håller en relativt hög nivå. De olika<br />
förskoleklasserna bör dock i högre grad arbeta likvärdigt med ett tydligt<br />
förskolepedagogiskt förhållningssätt. Ett gemensamt tematiskt arbetssätt bör ligga till<br />
grund för det skolförberedande arbetet och utvecklas så att elevernas inflytande och<br />
engagemang tillvaratas.<br />
‣ Förskoleklassens har ett gemensamt måldokument, men det bör utvecklas och utgå<br />
ifrån kapitel ett och två i Lgr 11 för att utgöra en del <strong>av</strong> den röda tråden inom skolan.
Ett annat syfte med det gemensamma måldokumentet är att synliggöra förskoleklassens<br />
arbete internt så väl som externt.<br />
‣ Eleverna i årskurs 5 uttrycker såväl 2011 som 2010 stor uppskattning <strong>av</strong> sina lärares<br />
förmåga att undervisa. Det finns dock som framgår <strong>av</strong> denna samlade utvärdering<br />
viktiga utvecklingsområden gällande undervisningen.<br />
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:<br />
‣ Skolan har visserligen arbetat för att implementeringen <strong>av</strong> Lgr 11 ska bli bra, men den<br />
bör få ett tydligare genomslag i verksamheten. För att eleverna ska ges möjligheter att<br />
vara delaktiga bör mål/kunskapskr<strong>av</strong> tydliggöras. Eleverna bör också bli delaktiga i<br />
planering, men de bör även få möjlighet att påverka hur de ska redovisa sina<br />
kunskaper.<br />
‣ Lärarna ger visserligen viss återkoppling/gensvar till eleverna om hur<br />
kunskapsutvecklingen fortskrider. Kvaliteten inom detta område är dock inte särskilt<br />
god. Då gensvar, enligt forskning, främjar elevernas lärande bör detta vara ett tydligare<br />
och mer kontinuerligt inslag i all undervisning.<br />
‣ Utifrån elevernas behov bör ett språkutvecklande arbetssätt på ett tydligare sätt<br />
genomsyra all verksamhet.<br />
‣ Skolan har begränsad tillgång till modern teknik. Det är angeläget att öka användandet<br />
<strong>av</strong> modern teknik i undervisningen som ett stöd i elevernas lärande.
Stöd för lärande/elevhälsoarbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola,<br />
fritidshem och fritidsklubb<br />
- Samarbetet mellan skola och fritidshem bidrar till en gemensam bild <strong>av</strong> hur eleven<br />
fungerar i olika sammanhang och som underlag för adekvata stödinsatser.<br />
- Det finns goda samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola/skolor och<br />
fritidshem för att underlätta övergångar.<br />
- Det finns tydliga dokumenterade rutiner för elevhälsoarbetet som är kända i alla<br />
verksamheter.<br />
- Skolan arbetar så långt som möjligt inkluderande.<br />
- Lärarna anmäler till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de<br />
kunskapskr<strong>av</strong> som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i<br />
sin skolsituation.<br />
- Rektorn ansvarar för att elevens behov <strong>av</strong> särskilt stöd skyndsamt utreds.<br />
- Om utredningen visar att en elev är i behov <strong>av</strong> särskilt stöd utarbetas ett<br />
åtgärdsprogram <strong>av</strong> god kvalitet och som vid behov omfattar elevens hela dag.<br />
- Skolans stödinsatser utvärderas och ligger till grund för nya ställningstaganden.<br />
- Elever och personal upplever att elevhälsoarbetet bedrivs effektivt och med hög<br />
kvalitet.<br />
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:<br />
Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga<br />
utvecklingsområden:<br />
‣ Det finns utarbetade strukturer för elevhälsoarbetet, men dessa bör tydliggöras så att all<br />
personal är förtrogna med de olika ”stegen” och bör följa dessa.<br />
‣ Skolan har arbetat för att skapa rutiner <strong>av</strong> olika slag i syfte att underlätta arbetet, men<br />
vissa <strong>av</strong> dessa rutiner bör ses över. Det gäller elevers frånvaro, elevhälsoteamets<br />
insatser i förskoleklass samt information till berörda om skolan fått en ny elev<br />
alternativt om en elev slutat.<br />
‣ Skolan har tillgång till två specialpedagoger, men skolledningen bör se över hur deras<br />
kompetens kan användas på bästa sätt.
Bedömning och betygssättning<br />
Bedömning för lärande – grundskola, grundsärskola<br />
- Lärarna utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till<br />
de nationella kunskapskr<strong>av</strong>en och gör en allsidig bedömning <strong>av</strong> dessa kunskaper.<br />
- Lärarna i grundskolan formulerar varje termin, tillsammans med elev och dess<br />
vårdnadsh<strong>av</strong>are, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras<br />
på de skriftliga omdömena.<br />
- Eleverna får kontinuerlig återkoppling/gensvar på sin kunskapsutveckling och<br />
tränas i självvärdering och kamratbedömning med stöd <strong>av</strong> exempelvis<br />
bedömningsmatriser.<br />
- Bedömning i formativt syfte används återkommande i det dagliga arbetet för att<br />
utveckla och förbättra undervisningen.<br />
- Eleverna får i förväg veta vad som kommer att bedömas och på vilket sätt.<br />
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:<br />
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:<br />
‣ Forskning visar på goda effekter om eleverna tränas i självbedömning.<br />
<strong>Bromstensskolan</strong> bör därför utveckla en modell för hur eleverna ska tränas i<br />
självbedömning och kamratbedömning. Modellen bör anpassas till elevernas ålder och<br />
mognad och bli en röd tråd från de yngsta till de äldsta eleverna.<br />
‣ Skriftliga omdömen och framåtsyftande planering, elevens individuella utvecklingsplan<br />
(IUP), upprättas på skolan. Det finns dock behov <strong>av</strong> att processen med skriftliga<br />
omdömen och framåtsyftande planering bör effektiviseras. Av de skriftliga omdömena<br />
bör det framgå att bedömningen speglas mot kunskapskr<strong>av</strong>en. Den framåtsyftande<br />
planeringen bör också ha en tydligare koppling till de skriftliga omdömena. Skolan bör<br />
även utveckla arbetsmetoder så att IUP:n blir ett levande verktyg i elevernas lärande.<br />
Kontinuerliga uppföljningar <strong>av</strong> IUP:n ingår i detta arbete och klasslärarens/mentorns<br />
roll är <strong>av</strong> största betydelse för att nå framgång.
Likvärdig bedömning– grundskola, grundsärskola<br />
- Rektorn skapar möjlighet för lärarna att kontinuerligt diskutera bedömning och<br />
följer även upp att sådana diskussioner genomförs.<br />
- Skolan arbetar metodiskt för att förbättra lärarnas bedömarkompetens.<br />
- Skolan samverkar med andra skolor i syfte att utveckla likvärdighet i bedömning<br />
och betygssättning.<br />
- De nationella ämnesproven bedöms <strong>av</strong> andra lärare än de som sätter elevernas<br />
betyg.<br />
- Relationen mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras slutbetyg<br />
analyseras i syfte att utveckla en god bedömaröverensstämmelse.<br />
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:<br />
Område med hög kvalitet:<br />
‣ Skolan har ett samarbete med en grannskola för bedömning <strong>av</strong> nationella prov i<br />
engelska, årskurs 6.
Normer och värden – arbete mot alla former <strong>av</strong> kränkningar<br />
Trygghet och klimat – förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och<br />
fritidsklubb<br />
- Alla elever upplever att de är trygga i sin skolmiljö.<br />
- Det råder arbetsro så att eleverna kan fokusera på lärandet.<br />
- Alla i skolan arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och vilja att<br />
utöva inflytande.<br />
- Ordningsreglerna är utarbetade tillsammans med eleverna.<br />
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:<br />
Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga<br />
utvecklingsområden:<br />
‣ Skolans påbörjade arbete med att involvera eleverna i utformandet <strong>av</strong> de<br />
skolgemensamma ordningsreglerna visar på en tilltro till elevernas förmåga. Skolan har<br />
också klargjort för eleverna hur den demokratiska processen med att få fram de<br />
slutgiltiga gemensamma skolreglerna ska ske. Det är viktigt att skolan fullföljer detta<br />
arbete.<br />
‣ Fritidshemmets ordningsregler är ”positivt” utformade, men upplevs <strong>av</strong> eleverna endast<br />
vara en produkt <strong>av</strong> personalens tolkning <strong>av</strong> vilka behov eleverna har. En högre<br />
delaktighet med ett reellt inflytande från eleverna vid revidering <strong>av</strong> ordningsreglerna är<br />
därför önskvärd.<br />
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:<br />
‣ I flertalet klasser är det arbetsro, men det finns också klasser där arbetsmiljön inte är<br />
tillfredsställande. Detta framgår även i brukarundersökningen och skolan bör ta ett<br />
samlat grepp för att utarbeta normer och regler för arbetsro, så att eleverna kan<br />
fokusera på lärandet.<br />
‣ Skolan visar i begränsad omfattning tilltro till elevernas vilja och förmåga att ta ansvar.<br />
Skolan bör därför utveckla metoder, förhållningssätt och ha höga förväntningar som<br />
stöd för elevernas utveckling i detta <strong>av</strong>seende.<br />
‣ Eleverna upplever att det i vissa verksamheter förekommer bestraffningar som inte står<br />
i rimlig proportion till omständigheten. Då detta inte är förenligt med läroplanens<br />
värdegrund bör förhållnings- och arbetsätt ersättas med positiva återkopplingar/gensvar<br />
som motiverar elevernas engagemang och vilja att följa gällande regler.
Främjande och förebyggande arbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola,<br />
fritidshem och fritidsklubb<br />
- Värdegrundsarbetet genomsyrar elevens hela dag.<br />
- Arbetet för att främja ett gott klimat omfattar alla diskrimineringsgrunder och<br />
upplevs <strong>av</strong> elever och personal hålla god kvalitet.<br />
- Det förebyggande arbetet utgår från en aktuell kartläggning <strong>av</strong> verksamhetens<br />
utvecklingsbehov och upplevs <strong>av</strong> elever och personal hålla god kvalitet.<br />
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:<br />
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:<br />
‣ <strong>Bromstensskolan</strong>s värdegrundsarbete bör vidareutvecklas med utgångspunkt i<br />
läroplanen. Arbetet bör genomsyra elevens hela dag och ett gemensamt förhållningssätt<br />
bör bli normgivande.<br />
‣ Eleverna bör i högre grad involveras i kartläggningen <strong>av</strong> ”riskområden”, platser där de<br />
kan känna otrygghet, för att det förebyggande arbetet mot kränkningar ska bli så<br />
effektivt och träffsäkert som möjligt.
Beredskap för åtgärder mot kränkningar – förskoleklass, grundskola, grundsärskola,<br />
fritidshem och fritidsklubb<br />
- Alla verksamheter är synliggjorda i planen/planerna mot diskriminering och<br />
kränkande behandling och planen/planerna håller hög kvalitet med utgångspunkt i<br />
skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd.<br />
- Elever och personal är delaktiga i framtagandet <strong>av</strong> planerna mot diskriminering och<br />
kränkande behandling.<br />
- Elever och personal har god kännedom om innehållet i planerna mot diskriminering<br />
och kränkande behandling.<br />
- Det finns tydliga och kända rutiner för hur olika former <strong>av</strong> kränkningar ska<br />
hanteras.<br />
- Elever och personal upplever att rutinerna för hantering <strong>av</strong> kränkningar fungerar<br />
väl.<br />
- Arbetet med de gemensamma planerna mot diskriminering och kränkande<br />
behandling ingår i det systematiska kvalitetsarbetet.<br />
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:<br />
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterande utvecklingsområden:<br />
‣ Eleverna har inte kännedom om skolans rutiner för hur olika former <strong>av</strong> kränkningar ska<br />
hanteras. Skolan bör därför tydliggöra rutinerna för eleverna.<br />
‣ Arbetet med de gemensamma planerna mot diskriminering och kränkande behandling<br />
bör finnas med i skolans ”årshjul” för det systematiska kvalitetsarbetet. Alla<br />
verksamheter bör också synliggöras i dessa planer.
Samverkan<br />
Internt – förskoleklass, skola och fritidshem<br />
- Det finns en ömsesidig respekt mellan de olika yrkeskategorierna där deras specifika<br />
kompetens tas tillvara.<br />
- De olika yrkeskategorierna har en gemensam helhetssyn och ett varierat arbetssätt<br />
som bidrar till elevens mångsidiga utveckling och lärande.<br />
- Fritidshemmets personal medverkar vid utformandet <strong>av</strong> elevernas sociala mål i IUP:n<br />
och deltar vid elevernas utvecklingssamtal.<br />
- Det finns en gemensam planering och pedagogisk diskussion mellan de olika<br />
yrkeskategorierna sker kontinuerligt.<br />
- Den studie- och yrkesvägledande verksamheten ger eleverna stöd inför de olika val<br />
som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning.<br />
Externt<br />
- Samverkan med externa aktörer (till exempel förskolor, andra skolor, socialtjänst och<br />
polis) bidrar till varje elevs utveckling och lärande.<br />
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:<br />
Område med hög kvalitet:<br />
‣ Samverkan mellan lärarna i årskurs 4-6 och personalen från fritidsklubben är god.<br />
Detta bidrar till en ökad kännedom om eleverna och en helhetssyn på deras utveckling<br />
och lärande.<br />
Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga<br />
utvecklingsområden:<br />
‣ Samverkan mellan skola och fritidshem sker på olika sätt. Innehållet bör utvecklas för<br />
att bli mer likvärdigt, utgå från läroplanen och med ett tydligt uppdrag från<br />
skolledningen. En schemalagd tid för gemensam planering och utveckling är en<br />
förutsättning för detta arbete.<br />
‣ Rutiner kring övergången mellan förskola och förskoleklass fungerar väl, men bör<br />
kompletteras med pedagogiska diskussioner i syfte att skapa en röd tråd mellan de<br />
olika verksamheterna.
Fritidshem - verksamhet och förutsättningar<br />
- Elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek i förhållande till<br />
personaltäthet, andel personal med pedagogisk högskoleutbildning och<br />
ändamålsenliga lokaler för verksamheten.<br />
- Personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet erbjuder eleverna en<br />
meningsfull fritid som stimulerar utveckling och lärande och utmanar dem utifrån<br />
deras ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter.<br />
- Verksamheten är varierad där lek, skapande och rörelse får stort utrymme och där<br />
möjlighet även finns för vila och rekreation.<br />
- Det råder en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och<br />
förberedda <strong>av</strong> personalen.<br />
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:<br />
Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga<br />
utvecklingsområden:<br />
‣ Eleverna erbjuds olika aktiviteter på fritidshemmet, men verksamheten bör vara mer<br />
varierad och utgå ifrån elevgruppens aktuella behov. Syftet med de olika aktiviteterna<br />
bör tydligt framgå och dokumenteras och dels användas som information till<br />
hemmen 3 , dels i det systematiska kvalitetsarbetet.<br />
‣ Skolan rekommenderar alla elever att delta i fritidsverksamheten, vilket flertalet <strong>av</strong><br />
dem gör. Personalen bör dock få en ökad förståelse kring fritidshemmets möjligheter<br />
att bidra till elevernas språkutveckling utifrån ett fritidspedagogiskt förhållnings- och<br />
arbetssätt.<br />
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:<br />
‣ Andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmet bör öka.<br />
‣ Möjligheten att arbeta i mindre elevgrupper i befintliga lokaler bör ses över. Detta kan<br />
innebära ett ökat behov <strong>av</strong> samverkan mellan <strong>av</strong>delningarna vad gäller aktiviteter och<br />
omsorg.<br />
‣ Personalen bör, både i den fria leken och i de inplanerade aktiviteterna, i högre grad<br />
utmana eleverna för att stimulera deras fysiska, emotionella, sociala och intellektuella<br />
utveckling.<br />
3 Se resultat under ”Brukarundersökning Fritidshem” på s. 7 i denna rapport.
Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar<br />
- Det finns pedagogisk högskoleutbildad personal med inriktning mot den åldergrupp<br />
som verksamheten <strong>av</strong>ser och verksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler.<br />
- Verksamheten är varierad och erbjuder aktiviteter som är anpassade till elevernas<br />
ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter som stöd för deras utveckling och<br />
lärande.<br />
- Eleverna har stort inflytande över hur verksamheten utformas.<br />
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:<br />
Område med hög kvalitet:<br />
‣ Personalen har tydliga och väl fungerande rutiner kring elevers närvaro och frånvaro<br />
som stödjer elevens eget ansvarstagande utifrån ålder och mognad.<br />
Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde:<br />
‣ En samverkan med olika föreningar inom idrott och kultur jämte andra närliggande<br />
fritidsklubbar bör utvecklas.
Ledning och kvalitetsarbete<br />
Skolledningens arbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och<br />
fritidsklubb<br />
Rektorn:<br />
Kriterier - har för en god väl fungerande ledningsorganisation, där alla ledare har tydliga mandat<br />
- utövar, liksom övriga ledare, ett nära ledarskap, vilket innebär att alla anställda blir<br />
uppmärksammade samt får återkoppling på sina arbetsprestationer<br />
- är, liksom övriga ledare, förtrogen med verksamheternas uppdrag och det dagliga<br />
arbetet<br />
- utövar, liksom övriga ledare, ett väl fungerande kommunikativt och demokratiskt<br />
ledarskap, vilket innebär att elever och anställda upplever att ledarskapet är tydligt<br />
och informationsrikt samtidigt som det finns goda möjligheter att påverka<br />
verksamhetens utformning<br />
- har, liksom övriga ledare, höga och realistiska förväntningar på de anställda<br />
- har en väl fungerande organisation som främjar utveckling samt stödjer samverkan<br />
och elevernas lärande.<br />
‣ Skolans rektor tillträdde strax efter vår utvärdering, vilket innebär att vi inte bedömer<br />
hur skolan svarar mot ovanstående idealbild. Däremot ser vi behovet <strong>av</strong> ett nära<br />
ledarskap på chefsnivå i alla verksamheter med tydliga och höga förväntningar på den<br />
pedagogiska personalen.
Kvalitetsarbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb<br />
- All personal är förtrogna med gällande styrdokument.<br />
- Det finns ett tydligt system för kvalitetsarbetet på alla nivåer.<br />
- Kvalitetsarbetet är dokumenterat och omfattar alla verksamheter med såväl<br />
övergripande åtaganden/mål som verksamhetsspecifika.<br />
- Det finns en koppling mellan verksamhetens uppsatta mål och valda arbetssätt som<br />
ger <strong>av</strong>tryck i verksamheten och leder till förbättrade resultat.<br />
- Skolan har system för att följa upp kunskapskr<strong>av</strong>en i sv/sva, ma, NO och SO i årskurs<br />
3.<br />
- Skolan har system för att följa upp kunskapskr<strong>av</strong>en i alla ämnen (ej språkval) i<br />
årskurs 6 .<br />
- Skolan har system för att följa upp kunskapskr<strong>av</strong>en i alla ämnen i årskurs 9 .<br />
- Systematiska och kvalitativa analyser <strong>av</strong> resultat och processer genomförs på alla<br />
Bedömning nivåer gentemot för att utveckla för skolan verksamheten. relevanta kriterier:<br />
Föredömlig - Kvantitativa kvalitet: och kvalitativa metoder kombineras i utvärderingen <strong>av</strong> verksamheten.<br />
‣<br />
Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga<br />
utvecklingsområden:<br />
‣ Fritidshemmets arbetsplan är väl förankrad, men bör utvecklas för att innehålla<br />
arbetssätt som motsvarar hela uppdraget. Ett fåtal konkreta utvärderingsbara mål bör<br />
varje år kopplas till skolans gemensamma arbetsplan och kvalitetsredovisning så att<br />
utveckling kan ske systematiskt.<br />
‣ Fritidshemmet har en struktur för utvärdering med personalen med en tydlig<br />
dokumentation. Strukturen bör kompletteras med en motsvarande utvärdering och<br />
dokumentation <strong>av</strong> elevernas och föräldrarnas på verksamheten.<br />
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:<br />
‣ Kvalitetsarbetet är eftersatt och bör utvecklas mot ett F–6-perspektiv. Skolan bör<br />
utarbeta tydliga rutiner för när och hur uppföljningar, utvärderingar och analyser ska<br />
ske. Det är angeläget att delaktigheten i kvalitetsarbetet ökar och att allas ansvar för<br />
resultaten tydliggörs.<br />
‣ Skolledningen bör säkerställa att de nationella styrdokumenten ligger till grund för all<br />
verksamhet.
Övrigt<br />
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:<br />
‣ Öppettider för omsorgen <strong>av</strong> elever 6-13 år bör erbjudas alla föräldrar fram till klockan<br />
18.30. Detta då stadens riktlinjer kräver att verksamheten kan erbjuda öppethållande<br />
mellan ramtiderna 6.30 och 18.30.<br />
‣ Erbjudande om omsorg under jul- och sommarlov för fritidsklubbens elever bör tydligt<br />
anges i föräldrainformationen, eftersom stadens riktlinjer kräver detta.