Torsby Nu finns ocksÃ¥ som taltidning och pÃ¥ ... - Torsby kommun

Torsby Nu finns också som taltidning och på Internet: www.torsby.se Nr. 1 mars 2006 

NR 1 - 2006 TORSBY NU 1

INNEHÅLL 

LEDARE 2 

MÅL OCH STRATEGIER 3 

OMSORGENS MÅL 4 

FRAMTIDENS BOENDE 6 

TURISMVERKSAMHETEN 7 

ALLAKTIVITETSHALLEN 8 

IDROTTSGALAN 10 

FÖRENINGSKURS 11 

FORTUM SKI TUNNEL TORSBY 12 

TUR - CENTRUMUTVECKLING 13 

JÄRNVÄGSGATAN - 14 

TINGSHUSGATAN 

PLANPROCESSEN 16 

FLYGPLATSEN - NEXT JET 17 

BYGGLOV I SOMMAR 17 

ÄLVENS HUS 18 

GYMNASIEVAL VIA INTERNET 20 

RYMDPROJEKT 21 

DELAD IT-DRIFT 22 

NÄR LARMET GÅR 23 

HÄCKAR OCH TRAFIK 24 

ENKÄT - STJERNESKOLAN 24 

LUNGT I BOENDET 25 

TORSBYNYTT 25 

SKROTBILSKAMPANJEN 26 

KONVERTERINGSBIDRAG 27 

E-HANDEL 28 

SKOL-SM I HANDBOLL 29 

RUNDA BORDET 30 

SERVERINGSTILLSTÅND 31 

NYA MEDARBETARE 32 

BIBLIOTEKET - ÄPPELHYLLAN 34 

SURFAR DITT BARN PÅ NÄTET? 35 

NATURVÅRDSPLAN 36 

Torsby kommuns informationstidning TORSBY NU 

Besöksadress: Nya Torget 8, Torsby 

Postadress: Torsby kommun, 1 Kommunkansliet, 

685 80 Torsby 

Telefon: 0560-160 00 (växel) 

Telefax: 0560-160 25 

E-post: torsby.kommun@torsby.se 

Webbplats: www.torsby.se 

Ansvarig utgivare och redaktör: 

Annette Lauritzen Karlsson, 0560-160 04 

annette.lauritzen@torsby.se 

Layout och illustrationer: Birgitta Brorson, 

0560-139 51, 070-236 20 54 

birgitta.brorson@bredband.net 

Foto omslag: Annette Lauritzen Karlsson 

Omslagsbild: Jennifer Sahlström 

Utgivning: Fyra nummer 2005 

Upplaga: 2 8200 TORSBY ex. NU NR 1 - 2006 

Tryckeri: City-Tryck, Karlstad 

Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144 

Ekonomin stadigt allt bättre 

Torsby kommun satsar för framtiden 

Torsby kommun kan återigen uppvisa ett positivt resultat, 10,5 mkr. Men 

det som är mest glädjande med detta bokslut är att driftnettot är positivt för 

första gången på många år. Ett positivt driftnetto betyder att alla nämnders 

och kommunstyrelsens verksamheter sammantaget har klarat av att hålla 

sina budgetar. 

Vi lägger bakom oss ett mycket expansivt och innehållsrikt år. Kommunens 

investeringar har varit mycket stora. Här märks främst investeringarna vid 

fl ygplatsen. Nu har vi en fl ygplats som svarar mot de krav som myndigheterna 

ställer. 

Bland årets investeringar märks också den påbörjade byggnationen av allaktivitetshallen 

i Sysslebäck. Efter många års planering och diskussioner har 

nu spaden äntligen satts i marken. 

Ett tredje stort investeringsprojekt är skidtunneln som byggs av det kommunala 

bolaget Fritid i NordVärmland AB. Den 29 mars 2005 kunde byggnationen 

påbörjas och den 16 juni 2006 invigs Fortum Ski Tunnel Torsby 

med pompa och ståt. 

Dessa projekt är goda exempel på Torsby kommuns framtidssatsningar. 

Utmaningen ligger i att bedriva bra verksamheter under de förutsättningar 

som ges. Vi skall även fortsättningsvis bedriva bra verksamheter, kunna investera 

i vår gemensamma framtid och skapa utrymmen som medger att vi 

på lång sikt kan amortera på våra skulder. 

HÅKAN LAACK (s) 

kommunstyrelsens ordförande 

0560-160 17 

hakan.laack@torsby.se

Torsby kommuns framtid 

- en yngre befolkning 

Kommunfullmäktige stakar ut kommunens framtid genom att 

anta nya mål. I slutet av förra året så beslutade fullmäktige om 

nya kommunala mål som syftar till att ge kommunen en fortsatt 

positiv framtida utveckling. Kommunfullmäktige antog ett 

huvudmål och fem delmål. 

Huvudmålet 

• En yngre befolkning 

De fem delmålen 

• Goda kommunikationer 

• Flera naturnära, unika och attraktiva 

boenden 

• En ytterligare utvecklad turismoch 

upplevelsenäring 

• Högre förädlingsgrad, kompetens 

och kvalitet 

• En kommun med ett starkt varumärke, 

framtidstro och en positiv 

självbild. 

Till dessa målsättningar är ett antal 

strategier kopplade vilket skall vara 

vägledande för hur vi skall uppnå 

målen. Alla målen och strategierna 

finns att läsa på kommunens webbplats, 

www.torsby.se Allt eftersom 

det tas fler beslut om mål på olika 

nivåer, kommer de också att läggas 

ut på webben. 

Varje nämnd bryter ner 

För att vi skall ha möjlighet att kunna 

nå de olika målen så måste varje 

politisk nämnd formulera mål för 

sin verksamhet, ett arbete som just 

nu pågår. Som ett ytterligare led i 

denna process är att varje verksamhet 

inom nämnden skall formulera 

egna mål. Dessa olika processer kräver 

ett stort engagemang hos både 

politiker och personal. Det är dock 

väldigt viktigt att det ägnas tid åt 

detta arbete då det framgent ger 

både stöd och möjligheter i verksamheten. 

Vad kan man förvänta sig? 

Tydligt formulerade mål syftar till att 

skapa tydliga verksamhets-, styrningsoch 

uppföljningsverktyg. 

Den upplevda 

kvaliteten blir bättre 

om man som kommunmedborgare 

vet 

vad man kan förvänta 

sig av de kommunala 

tjänster som levereras. 

Det är ofta som diskrepansen 

mellan förväntning 

och den levererade 

tjänsten skiljer sig 

avsevärt åt då det saknas 

tydliga mål, något 

som vi skall försöka 

förebygga genom att 

förtydliga våra mål. 

Omsorgsnämnden först ut 

I detta nummer av Torsby Nu beskriver 

vi målen för omsorgsnämnden, 

den nämnd som varit först att 

anta sina mål utifrån de mål som 

kommunfullmäktige ställt upp. Inte 

nog med det, verksamheterna inom 

omsorgen har också jobbat fram 

mer konkreta, nedbrutna mål för sitt 

område. Hemtjänsten i Sysslebäck- 

Likenäs visar sina. 

ANDERS BJÖRCK 

bitr. kommunchef 

0560-160 86 

anders.bjorck@torsby.se 


Mål och inriktning inom omsorgsnämnden: 

”Ett gott liv för alla i Torsby kommun” 

Omsorgsnämnden har under hösten arbetat fram en reviderad verksamhetsidé och inriktningsmål. Till 

grund för omsorgen ligger synsättet om alla människors lika värde. Vår vision är att utifrån vårt uppdrag 

bidra till att förverkliga ett gott liv för alla boende i Torsby kommun. 

Att möta människor/vårdtagare/klienter 

med respekt, empati och engagemang 

är viktigt för vår förvaltning. 

Vi är till för dem som behöver 

oss och vi värnar om varje enskild 

persons självbestämmande och integritet. 

Våra strategiska fokusområden är 

bl.a. kompetensutveckling av vår 

personal och förebyggande hälsoarbete. 

Inriktningsmålen delas upp dels i 

mål för äldre, funktionshindrade 

och långvarigt sjuka, dels i inriktningsmål 

för individ- och familjeomsorgen. 

Verksamheten som erbjuds äldre, 

funktionshindrade och långvarit 

sjuka inom vård, omsorg och social 

service skall av den enskilde upplevas 

ha god kvalitet och vara utförd 

av kompetent personal. Insatserna 

skall ge förutsättningar för en meningsfull 

och aktiv tillvaro i gemenskap 

med andra. 

Vår verksamhet skall präglas av valfrihet, 

trygghet och kontinuitet mot 

bakgrund av den enskildes behov. 

Individ- och familjeomsorgens arbete 

skall utformas så att barn och 

vuxna är delaktiga och att de, efter 

genomförda insatser, kan bli oberoende 

av socialtjänstens stöd. 

Varje vecka spelas bingo på Linden 

4 TORSBY NU NR 1 - 2006

Hemtjänstgruppen i Likenäs 

jobbar med inriktningsmålen 

Verksamheterna vidareutvecklar 

målen 

Varje verksamhet inom omsorgsförvaltningen 

sätter sina verksamhetsmål 

utifrån omsorgsnämndens 

grundläggande inriktningsmål. 

Hemtjänsten i Höljes, Sysslebäck 

och Likenäs har under 2005 arbetat 

fram en lokal verksamhetsplan med 

verksamhetsmål där grupperna gemensamt 

ansvarar för att målen eftersträvas 

i det dagliga arbetet. Deras 

målsättning lyder så här: 

”Vi ska hjälpa och stödja omsorgstagarna 

i deras dagliga liv så att de 

kan bo kvar i sina hem och känna 

sig trygga och tillfreds.” 

Personalen är flexibel och ger trygghet 

till vårdtagarna och respekterar 

dem för den person de är. 

– Vi försöker att känna av hur varje 

omsorgstagare mår varje dag och 

utifrån det bemöta honom/henne, 

beskriver hemtjänstgruppen. 

De arbetar med att så långt som möjligt 

uppfylla vårdtagarnas önskemål 

och respektera deras olika behov. 

Vidare berättar gruppen att 

– Vi ska hålla det vi lovar och inte 

lova mer än vi kan hålla. Våra vårdtagare 

ska kunna lita på att personalen 

ger den hjälp de vill ha utifrån 

beslutet och att det blir till deras 

belåtenhet. 

Målarbetet fortsätter i hemtjänsten i 

Höljes, Sysslebäck och Likenäs. Målen 

följs kontinuerligt upp, diskuteras 

och stäms av med personalen. 

- När man arbetar efter tydliga mål 

som är väl kända i verksamheten så 

ger det en positiv och engagerad 

personal som ständigt reflekterar 

över sitt arbete och sina insatser, 

berättar områdeschef Margaretha 

Lars-Jos. 

FELICIA WEINBERG 

utredningssekreterare 

0560-161 61 

felicia.weinberg@torsby.se 


Planeringen av framtidens 

boende rullar på 

För några nummer sedan rapporterade vi från en undersökning där 

150 villaägare blivit tillfrågade om vilket boende de skulle vilja ha 

om/när de säljer villan. Alltså ett mera lättskött boende på ålderns 

höst. En ”höst” som till och med kan börja redan vid 55-årsåldern för 

att skapa tid till andra angelägna sysslor/fritidsaktiviteter. 

Planeringsarbetet för ”framtidens 

boende” kompletteras nu med en 

utvärdering av alla de svar som invånarna 

gett i medborgarenkäten. 

Bostäder i attraktiva lägen 

Det visar sig dessutom finnas ganska 

många attraktiva markområden i 

Torsby som passar till bostäder. Inget 

är spikat och klart ännu, men vissa 

funderingar växer fram successivt. 

De närmast aktuella markområdena 

är Gamla Mejeritomten (kvarteret 

Snickaren): här kan man tänka sig 

ett flerfamiljshus, kanske på höjden 

med utsikt över Fryken, framför allt 

till boende för de äldre. 

Gamla Trädgårdsmästeriet (kvarteret 

Templet): här funderar en privat ägare 

på om det går att bygga ett 15-tal lägenheter 

i radhusform. 

Nedre Svenneby (Sjöplatån): här 

finns ett stort markområde med potential 

för att bygga allt från villor till 

radhus. Kanske hästnära boende kan 

vara något som lockar? 

Detta är tre exempel med tre/fyra 

olika boendeformer som kan öka 

Torsbys attraktivitet som bostadsort. 

Extra roligt att flera aktörer är intresserade 

av att engagera sig. 

Bryta trenden 

Fler markområden finns men detta 

är en god början att koncentrera sig 

på. 

Det gäller också att bygga med förnuft 

så vi inte står med tomma bostäder 

i framtiden. Samtidigt så gäller 

det att bryta en negativ befolkningstrend. 

Äldre kommuninvånare behöver 

centrala bostäder, yngre nyinflyttade 

till kommande jobb behöver riktigt 

attraktiva bostäder samt de många 

som jobbar i Torsby men bor utanför 

kommunen - kanske kan tänkas flytta 

hit om de rätta bostäderna finns. 

Ungefär så går våra tankar i gruppen 

för ”Framtidens Boende”. 

För Torsby framtid gäller det att våga 

satsa samtidigt som sparsamhet och 

eftertanke fortfarande är en dygd. 

Lite av att gasa och bromsa samtidigt. 

Något annat val kanske inte finns? 

Vill du komma i kontakt med gruppen 

för ”Framtidens Boende” så 

kan du höra av dig till biträdande 

kommunchef Anders Björck, tel. 

0560-16086, som är samordnare i 

gruppen, eller via e-post till anders. 

bjorck@torsby.se 

SVEN-ÅKE PETTERSSON 

VD Torsby Bostäder 

0560-272 45 

sven-ake.pettersson@torsby.se 


Turismverksamheten i Torsby kommun 

Stöd till besöksnäringen för utveckling 

Torsby kommuns turism/besöksnäring är inne i en fas av stark utveckling och expansion. Klar strategi 

och tydliga målsättningar är nödvändiga förutsättningar för att säkerställa en fortsatt positiv utveckling. 

Kommunens turismverksamhet arbetar utifrån fyra viktiga huvudområden: 

- Turistbyråer och information 

Målsättningen är att erbjuda gästande 

turister såväl som lokalbefolkning 

en kompetent och lättillgänglig 

turistinformationsservice, året runt. 

Turistbyråerna måste ligga i framkant 

vad gäller modern informationsteknologi 

och servicenivå och 

skall också vara en självklar partner 

till den lokala besöksnäringen. 

- Kompetensutveckling 

En utveckling av besöksnäringen 

måste bygga på en solid grund av 

engagemang och kunskap inom 

hela den kommunala organisationen. 

Vilka krav ställs på oss om vi vill 

utveckla en stark turistdestination? 

Genom löpande information och 

dialog med politiskt ansvariga och 

förvaltningsansvariga lägger turism- 

verksamheten grunden för denna 

kompetenshöjning inom den egna 

organisationen. 

- Samarbete med besöksnäringen 

och andra lokala och 

regionala aktörer. 

Huvudsyftet med det arbete som turismverksamheten 

utför inom detta 

område skall vara att göra det enklare 

för företagen att utföra sitt arbete 

och vidareutvecklas. Samtidigt skall 

målet vara att samordna befintliga 

resurser och få alla verksamheter att 

dra åt samma håll. 

Marknadsföring, produktutveckling, 

paketering och kompetenshöjning 

är några av de viktigaste arbetsområdena 

i samarbetet med näringen 

och övriga organisationer som är 

verksamma inom turism. 

- Mätning och uppföljning 

Regelbunden mätning och uppföljning 

är en nödvändighet för att kunna 

stämma av om vidtagna åtgärder 

och strategier fungerar. 

Turismverksamheten genomför varje 

år en övergripande mätning av besöksnäringen 

och de samhällsekonomiska 

effekter den har. Här används 

den beprövade TEM-studien (Turist- 

EkonomiskModell). Löpande statistik 

inhämtas också månadsvis från 

SCB (Statistiska Centralbyrån) och i 

kvalitetssäkringssystemet Tour Quality 

genomförs löpande ut- värdering 

av turistbyråernas verksamhet. 

MATS OLSSON 

turistchef 

0560-105 50 

mats.olsson@torsby.se 


GA-hallen - Sysslebäcks allaktivitetshall 

med siktet på framtiden 

Namnet på hallen är klart och den heter GA-hallen efter vår huvudsponsor, Gunnar Arnessons åkeri AB. 

Arbetet med nya allaktivitetshallen i Sysslebäck pågår för fullt och invigning blir 26 augusti. 


KICKI VELANDER 

fritidschef 

0560-166 90 

kicki.velander@torsby.se 

JAN-ANDERS CARLSSON 

t.f. fastighetschef 

0560-160 50, 166 31 

jananders.carlsson@torsby.se 

Sysslebäcksbadet kompletteras 

med en allaktivitetshall 

MATS OLSSON 

turistchef 

0560-105 50 

mats.olsson@torsby.se 

Invigning 26 augusti 

Redan nu kan man ana hur den färdiga 

produkten ska bli. Totalentreprenören 

Skanska har tillsammans med 

sina underentreprenörer gjort ett 

mycket bra arbete och ligger delvis 

före tidplanen. Slutbesiktning blir 

den 30 juni och officiell invigning är 

planerad till lördag den 26 augusti. 

Det första större evenemanget är 

preliminärt inbokat redan den 10 

juni med Kvistbergsskolans skolavslutning 

i hallen. 

Fullstor hall 

Anläggningen med en fullstor hall, 

22 x 43 meter för maximalt flexibel 

användning för alla inomhussporter, 

mässor, konferenser och konserter 

med mera. En bubbelpool kommer 

att installeras i anläggningen 

samt ett styrketräningsrum. Här erbjuds 

perfekta förutsättningar för 

träningsläger inom alla idrotter. Att 

boka träningsläger med boende nära 

träningsarenan, med all service och 

ett brett aktivitetsutbud i paketlösningar, 

är ett bekvämt och säljande 

koncept. 

Bad och turistbyrå ihop 

En arbetsgrupp bestående av tjänstemän 

från turistverksamheten, skolan 

och fritidsförvaltningen arbetar 

med planering och förberedelser 

för verksamhetsinnehåll, utbildning, 

marknadsföring och invigning med 

mera. När allt står färdigt är turistbyråverksamheten 

integrerad med 

Sysslebäcksbadet. Vi får samordningsvinster 

med en personalstyrka 

som är flexibel och kan jobba över 

verksamhetsgränserna. 

Den kompletta arenan, Sysslebäcks 

fritid och turism, innebär ökat utbud 

och tillgänglighet för såväl turister 

som ortsbefolkning. 

Föreningslivet ges möjlighet att utveckla 

sina verksamheter och även 

starta nya. Det kommer att stärka 

och utveckla fritidsutbudet i kommunens 

norra del. Näringslivet ges 

också möjlighet till en aktiv personalvård 

och att utveckla sina verksamheter. 


Idrottsgalan 11 mars 2006 

blev succé! 

P 90 Torsby IF fotboll 

Pontus Johansson 

Årets Idrottsgala var nummer tre i 

ordningen. Vid 2006 års gala hade 

vi följande priskategorier: Årets lag, 

Årets rookie, Årets fullträff, Årets 

tändhatt, Föreningssparbankens pris 

till Årets Idrottsprestation samt ett 

nytt pris som kallas för Svennispriset. 

Svennispriset är ett pris som 

bara vänder sig till fotbollen. Det 

skall ges till någon eller några som 

betyder eller betytt mycket för fotbollen 

- det kan vara en spelare, ett 

lag eller en ledare. Nytt för i år var 

också att priset ”Årets lag” röstades 

fram bland publiken på ”galan”. 

Idrottsgalan är en helkväll - där våra 

duktiga idrottare i kommunen äras 

och lyfts fram. Detta samtidigt som 

vi får tillfälle till många glada skratt 

och trevlig samvaro inom idrottsfamiljen. 

Cirka 180 gäster avnjöt galasupén, 

och ett hundratal var med på läktarna 

för att följa prisutdelningen. 

Idrottsgalan avslutades med att 

Exports orkester spelade upp till 

dans som varade ända ut på småtimmarna. 

De nominerade 

Årets lag: 

Velen P 92, fotboll 

Bore Biathlon H 22 Skidskytte 

TIF P 90 Fotboll 

Västanviks AIF Herr senior fotboll 

SK Bore Castoramalag 

Årets Rookie: 

Johanthan Laack, friidrott 

Anna Simberg, längdskidor 

Pontus Johansson, handboll 

Årets Fullträff: 

Pontus Johansson, handboll 

Elin Mattsson , skidskytte 

Hans Eriksson, friidrott 

Årets Tändhatt: 

Allan Persson/Sven-Tore Rahm, fotboll 

Uno Johansson/Tomas Johansson, skytte 

Leif Andersson, fotboll 

Johan Frykestam, fotboll 

Föreningssparbankens Pris till 

Årets Idrottsprestation: 

Karl-Johan Bergman, skidskytte 

Mikael Sundler, friidrott 

SvennisPriset: 

Johan Gustavsson, Torsby IF 

Emma Pettersson, Rinns AIK 

Bengt-Åke Johansson, Torsby IF 

KRISTINA SVENSSON 

fritidskonsulent 

0560-166 93 

kristina.svenssoni@torsby.se 

Vinnarna blev 

Årets Lag: 

Torsby IF:s P 90 fotboll 

Mikael Sundler 

Foto: Morgan Bäckvall 

Årets Rookie: 

Årets Fullträff: 

Årets Tändhatt: 

Föreningssparbankens pris 

till Årets Idrottsprestation: 

Svennispriset: 

Anna Simberg 

Pontus Johansson 

Uno och Tomas Johansson 

Mikael Sundler 

Johan Gustavsson 


Välkommen till föreningskväll 3 maj! 

Torsby Fritid tillsammans med SISU Idrottsutbildarna inbjuder till en intressent föreningskväll på 

Prostgårdslagårn den 3 maj kl. 18.00 - 21.00. 

Kvällen inleds med tre mindre seminarier 

(man väljer det man är mest 

intresserad av). Dessa seminarier pågår 

mellan 18.00 - 19.30 och de tre 

man har att välja bland är: 

Tester 

Varför skall vi testa? Vad skall vi 

testa? Hur skall det gå till? Roland 

Stridh från skidgymnasiet reder ut 

begreppen. 

Doping 

Vad är misstagsdoping? Ökar dopingen 

i Värmland? Vilka preparat 

används? Lars Andersson från Värmlands 

Idrottsförbund svarar på dessa 

och många fler frågor. 

Föreningskunskap 

Hur skall man hantera lagkassor? 

Måste man sälja Bingolotter? Kan 

man utesluta medlemmar? Christer 

Johansson från SISU Idrottsutbildarna 

leder dessa spännande diskussioner. 

Ledarskap 

Efter dessa seminarier tar vi en liten 

bensträckare och kl. 19.45 avslutas 

kvällen med att Ulf Karlsson delger 

oss sin syn på ledarskap. 

Vi är mycket glada över att kunna 

engagera Ulf som föreläsare. Han 

har två gånger blivit utsedd till Årets 

ledare i Sverige. 

Ta nu tillfället i akt och anmäl er till 

en mycket spännande och intressant 

kväll för alla er som jobbar i 

föreningslivet! 

Anmälan till föreningskvällen görs 

på blankett som finns på kommunens 

webbplats www.torsby.se senast 

26 april. Avgiften för kvällen är 

100 kronor. 

KRISTINA SVENSSON 

fritidskonsulent 

0560-166 93 

kristina.svenssoni@torsby.se 


Fortum Ski Tunnel Torsby 

Snart är tunneln färdigbyggd 

Kung Bore måtte gilla skidtunneln 

i Torsby. Den milda hösten och vintern 

har gjort att bygget av Sveriges 

första skidtunnel flyter på enligt planerna. 

Köldknäppen under februari 

kom precis i tid för snötillverkningen 

som ska säkra snötillgången till 

tunneln. 

I arenan har väggen till skidskyttebanan 

börjat resas och i tunneln 

hängs belysning och ventilation upp 

i taket. Själva tunneln har även börjat 

isoleras utvändigt. Invändigt dras det 

kylslingor på marken och strax utanför 

tunneln ligger nu två berg av snö i 

väntan på att forslas in i tunneln. 

Fantastisk skidvinter 

Det har varit en fantastisk, men hektisk, 

vinter för skidtunnelprojektet. 

Skidtunneln har funnits med på 

Vasaloppet, Birkebeinerrennet och 

vi fick vara med och se Anders Södergren 

vinna fem-mila i Holmenkollen. 

Skidsporten har också bjudit på stora 

framgångar under vintern. OS i Turin 

var en uppvisning i vad Stjerneskolans 

skidgymnasium kan generera! 

Björn Lind, Thobias Fredriksson, 

Mathias Fredriksson och Mats Larsson 

- stort grattis till medaljerna! 

Uthyrning av boende 

Har du någon form av boende i området 

kring skidtunneln som du vill 

hyra ut till skidtunnelns gäster? Kontakta 

info@fortumskitunneltorsby.se 

Fortum Ski Tunnel Torsby ger möjlighet till skidåkning året runt. Fortum Ski Tunnel Torsby 

blir i första etappen 1.3 km lång och har plats för två klassiska spår och två skatebanor. 

Tunneln, som blir världens längsta, kommer att följa terrängens naturliga nivåskillnader 

med ungefär 12 meters skillnad mellan högsta och lägsta punkt och ligga till hälften 

ovanför markytan. Tunneln kommer att ha en temperatur mellan 0 till -3 grader. 

LINDA DANIELSSON 

informatör Fortum Ski Tunnel Torsby 

0560-160 66, 070-727 16 56 

info@fortumskitunneltorsby.se 


TUR - focus på Torsby centrums 

framtid 

Centrumutvecklingsprojektet TUR - 

Torsby Utvecklingsråd - syftar till att 

skapa möjligheter till ett starkt och 

mångsidigt näringsliv med fokus på 

handeln i Torsby centrum. Turs styrgrupp 

har arbetat fram en vision för 

Torsby centrum 2012 samt strategi 

för fortsatta arbete efter projektets 

slut våren 2006. 

Vision Torsby centrum 2012 

En del av den vision som TUR har: 

I Torsby år 2012 är det mysigt och 

känns säkert att strosa i centrum 

då gång- och cykeltrafik prioriteras, 

biltrafiken kör lugnare, det är grönt 

och lummigt och det är en enhetlig 

utformning på bland annat gatubelysningen. 

Handeln har ökat, det är 

fler anställda inom handeln och det 

sker mycket aktiviteter av olika slag 

som musik och andra evenemang. 

Gruppens uppgift 

Torsby skall senast 2012 ha Värmlands 

mest trivsamma och attraktiva 

centrum för befintliga och nya kommuninvånare 

samt gäster, som vill ha 

en ökad service och sysselsättning, 

personlig handel och bra överlevnad 

för orten som helhet och för kommande 

generationer. Gruppen gör 

detta genom att ha en tät kontakt 

med kommunstyrelsen, näringslivsföreträdare 

och Torsby Utveckling 

AB samt ha ett väl organiserat och 

drivande arbetssätt med effektiva 

prioriterade möten, starkt fokus och 

tydlig agenda. 

TUR:s vision om 

Torsby 2012 

”Värmlands mest 

trivsamma och attraktiva 

centrum” 

SOFIA WETTERHOLM 

projektledare, TUR 

0560-160 18 

sofi a.wetterholm@torsby.se 

Inspiration utifrån 

Genom projektet har styrgruppen 

bland annat besökt Rättvik för att inspireras 

av deras arbete med centrumutveckling, 

där man bland annat 

har en belysnings- och skyltpolicy. En 

mer praktisk åtgärd gällande centrumutveckling 

har genomförts med 

hjälp av två workshops under våren 

och hösten 2005. Genom kursen 

har företagare i centrum fått lära 

sig grunderna i bland annat varuexponering, 

fönsterskyltning, ljussättning, 

butiksplanering och färglära. 

Vilket har gjort att vi kunnat njuta av 

de otroligt fina butiksfönstren med 

olika teman som Rosa Bandet och 

Alla hjärtans Dag. 

TUR är ett samarbete mellan Torsby kommun, Torsby Bostäder, Svensk Handel och 

Företagarna Torsby, TorsbyBadet, Turistbyrån, Torsby Utveckling AB samt privata 

fastighetsägare. Representanter från dessa aktörer bildar TUR styrgrupp som ger 

olika infallsvinklar och perspektiv på utvecklingen av Torsby centrum. 


Trafikomläggning Järnvägsgatan/Tingshusgatan 

Dags att sätta spaden i backen 

Under några år har det varit på tapeten att förbättra trafikmiljön på Järnvägsgatan. Tekniska avdelningen 

har förberett för gatuarbeten, genom att reparera och byta uttjänade VA-ledningar samt genom att låta 

vår konsult ta fram förslag på genomförande av upprustning. 

Det har varit utställningar och information om förslag 

på upprustningen, senast på öppet hus i kommunhuset 

i höstas och på TUR-möte nu i år. Reaktionerna har varit 

olika beroende på vem man pratat med, mestadels har 

det varit positiva ord om det framtagna förslaget och 

många tycker att det är dags att sätta spaden i backen 

nu. Och det har vi planerat att göra när tjälen går ur 

marken. 

Flera etapper 

Som första etapp har vi planerat att bygga om och enkelrikta 

Tingshusgatan för biltrafik, från Järnvägsgatan 

till Nya torget och göra snedparkering på båda sidor om 

gatan. Dessutom kommer Järnvägsgatan att enkelriktas 

för biltrafik från Kyrkogatan till Tingshusgatan och hastigheten 

där sättas ned till 30 km/tim, på de gåendes 

villkor. En markering med trafiklinjer kommer att utföras 

enligt som Järnvägsgatan kommer att utföras i följande 

etapper. Fullt utbyggt kommer det att se ut som 

bilderna visar. 

MIKAEL LÖFVENHOLM 

områdeschef GVA 

0560-160 53 

mikael.lofvenholm@torsby.se 



FOTO: Yderstigs Bild 

Planläggning - hur går det till? 

Det är för sent att tycka till när grävskopan står där, men när är det egentligen man har möjlighet att 

tycka till om planer och byggnationer i kommunen? Hur går det till det där med planläggning? Vi bad 

stadsarkitekt Torbjörn Almroth förklara. 

De senaste åren har miljö- och byggnämnden 

i Torsby upplevt en ökning 

av antalet planarbeten. Det syns i det 

lokala annonsbladet och på annonssidorna 

i länstidningarna. Mycket 

av planläggningsarbetet redovisas 

också på kommunens webbplats. 

Några exempel på planläggning är 

Valbergsområdet med skidtunneln 

och utbyggnader vid Branäs. För 

första gången på flera år pågår också 

planläggning för helårsboende! 

Tomter för nya hus skall tas fram på 

Sjöplatån samtidigt med en plan för 

ny tillfart för sågen vid Notnäs. 

Varför gör man då dessa 

detaljplaner och varför tar 

det så lång tid? 

Ju fler intressen som berörs när man 

bygger, desto mer komplicerat blir 

det att finna de bästa lösningarna. Så 

många som möjligt skall bli nöjda! 

Enligt plan- och bygglagen (PBL) 

skall alla berörda garanteras ett reellt 

inflytande på planutformning 

och genomförande. Lagens krav i 

olika skeden av planprocessen medför 

också att arbetet med planen tar 

lång tid. 

Programsamråd 

I ett första skede (programsamråd 

del 1) annonseras i det lokala annonsbladet. 

På karta och skiss får 

vi veta vad som är på gång. Nu kan 

alla som bor i kommunen lämna in 

synpunkter på den blivande planen. 

Samtidigt får länsstyrelsen, kommunala 

nämnder och förvaltningar, eltele- 

och kraftföretag och andra som 

bedöms vara berörda, material att 

yttra sig över. 

Samrådsskede 

Synpunkter och yttranden sammanställs 

och ett mer detaljerat 

planförslag upprättas. Vi är nu inne 

i samrådsskedet (del 2). Markägare 

inbjuds till möte eller får material 

per brev och offentliga organisationer 

m.fl. som yttrat sig i programskedet 

får åter yttra sig igen. Skriftliga 

yttranden eller anteckningar från 

samrådsmöte sammanställs. Planförslaget 

ändras efter vad som kommit 

fram i samrådet. 

Utställning 

Nu är det dags för utställning! Denna 

annonseras i länstidningarna och 

pågår i minst tre veckor. Detta ger 

åter tillfälle för alla att yttra sig över 

planen. Yttrandena sammanställs i 

ett utställningsutlåtande och bara 

mindre justeringar kan nu göras i 

förslaget som nu skall antas. 

Beslut och laga kraft 

Först beslutar miljö- och byggnämnden 

och sedan kommunstyrelsen att 

skicka planen vidare till kommunfullmäktige 

för antagande. 

Drygt tre veckor efter kommunfullmäktiges 

beslut brukar planen få 

”laga kraft”. Detta innebär att man 

kan bygga så som planen säger och 

utnyttja den ”byggrätt” som planen ger. 

Vill du veta mer om aktuella planer? På www.torsby.se under ”bo och bygga” fi nner du 

information om olika planer, hur långt de har kommit, och vad det är för områden och 

bestämmelser de innehåller. 

TORBJÖRN ALMROTH 

stadsarkitekt 

0560-160 20 

torbjorn.almroth@torsby.se 


Flygplats på G - 

välkommen att ta fl yget! 

Så har några månader förflutit sedan vår nya 

flygplats driftsattes. Och ny ambitiös och målinriktad 

operatör av flyglinjen. Flygplatsen och Nextjet 

välkomnar nya och gamla flygresenärer. 

Vi konstaterar att vår flygoperatör har en 100 procentig 

regularitet på linjen vilket är mycket bra med tanke 

på den kalla och snörika vinter vi har haft.Resandet 

har ökat vilket är glädjande. Det är också lätt att boka 

flygbiljetter antingen via Internet eller också direkt till 

Nextjets callcenter 08-639 8538. 

Välkommen ombord! Besök också vår hemsida: 

www.torsbyflygplats.se 

ROLAND LÖVING 

fl ygplatschef 

0560-106 54 

roland.loving@torsby.se 

Skall det snickras till 

våren eller sommaren? 

Vänta inte med att lämna in din bygglovansökan. 

Annars finns det risk för att din ansökan inte hinner 

bli behandlad i tid. 

Det kan behövas kompletteringar eller ändringar i din 

ansökan och det kan bli kö när många söker under en 

kort period. I många ärenden måste också grannarnas 

åsikter höras, och i dessa ärenden är det politikerna i 

miljö- och byggnämnden som sedan beslutar. Processen 

att höra grannar tar ungefär tre veckor och nämnden 

sammanträder bara en gång per månad. 

Under sommaren är bemanningen på miljö- och byggkontoret 

lägre på grund av semestrar och servicen blir 

därmed också lägre. Miljö- och byggnämnden sammanträder 

heller inte under semesterperioden. 

Du är välkommen att ta kontakt med oss för att undersöka 

om det finns möjlighet att bygga det du har tänkt. 

Om du vill diskutera dina idéer innan du lämnar in din 

ansökan kan du även boka tid för besök hos någon av 

oss bygglovhandläggare. 

Tänk på: Använd inte rutat papper när du gör ritningar. 

Om du är osäker på hur du skall få till det, tag då kontakt 

med någon som har erfarenhet av ritnings- och 

konstruktionsarbeten. 

GUNNAR.LUNDKVIST 

byggnadsinspektör 

0560-160 58 

gunnar.lundkvist@torsby.se 

PER-ANDERS FASTÉN 

bygglovsingenjör 

0560-160 98 

per-anders.fasten@torsby.se 


Älvens Hus invigs 5 maj 2006! 

Nu äntligen börjar den bli färdig - utställningen om Klarälven. Vi kallar den för ”Älvens Hus” 

och den riktar sig till såväl gammal som ung. Här berättar vi om människor, djur och natur. 

Utställningen är inredd i samarbete 

med formgivare Maria Nilsson och 

indelad i tematiska rum. I entrén 

möts vi av Frida Bromanders storslagna 

bildväv över Klarälven och 

fotografen Hans Rings fantastiskt 

vackra naturbilder. 

Historien 

Denna del visar föremål, fotografier 

och berättelser från svunna tider. 

Visste du att en gammal korphacka 

upphittats i Gravol? Man tror att den 

är från 5-7000 år f. Kr! Det skulle 

innebära att den kan vara otroliga 

9000 år gammal! 

Framtiden 

Älvens Hus framtidsdel innehåller 

bland annat ett specialutvecklat dataspel 

av Ulrik Lindahl. Utmana varandra 

om vem som tar sig först upp 

till Strängsforsen! Missa inte den 

fina teckningsutställningen, där barn 

från Klarälvdalen visionerat om vad 

framtiden har att bjuda på - vilket 

ibland är riktigt finurligt. Anita Gustafssons 

modell visar Albin Liljestrands 

vinnande bidrag. 

Naturen 

Ett akvarium finns förstås. I Naturdelen 

kan man gissa spår, få tips på 

hur vi kan rädda miljön eller titta 

på ett fiskskelett. 

Fakta 

Vi har laddat våra info-datorer med 

massor av fakta, med god hjälp av 

kunniga Suzanne Palmqvist. Du kan 

klicka dig in i en härlig värld av fascinerande 

kunskap. Vill du veta ännu 

mer? Ja då har vi en forsknings del - där 

du via Internet kan söka dig vidare. 

Forskning 

I ”forskningslabbet” kan du, förutom 

att besöka cyberrymden, ta prover 

från naturen och titta på dem i 

mikroskåp - här finns läskiga ”mikromonster” 

och andra minidjur med 

kompisar att upptäcka. Visste du att 

en av fiskarnas favoritmat ”Daphniern” 

föder levande ungar? Jo, 

det är sant - de är riktigt pyttepyttesmå. 

Älvmodell 

Utanför Klarälvens 

Fiskecenter och 

Älvens Hus finns 

en minimodell 

av älven. Det är 

en vacker vattenskulptur 

och en rolig 

plasklek för barn. 

Välkomna till Älvens Hus som innehåller 

mycket mer! 

Älvens Hus är ett projekt finansierat 

av EU, Naturvårdsverket, Torsby 

kommun och Norra Ny Utveckling 

ek. förening 

Foto: Hans Ring 

MIMMI POLLARI 

projektledare 

070-287 21 72 

mimmi.pollari@torsby.se 



Varje år i januari väljer ca 400 elever från årskurs nio i Torsby och 

Sunne olika utbildningsprogram för gymnasieskolan. För andra året 

sker nu niornas val via Internet. Alla elever - utom en - sökte på 

detta vis. Datoriseringen förbättrar både för eleverna och för skolans 

administration. 

Varje elev får en personlig kod av 

skolans studie- och yrkesvägledare 

och har en månad på sig att bestämma 

sig. Föräldrarnas kvittens sker på 

ett separat papper. Valen sammanställs 

av en gemensam intagningsenhet 

för de båda kommunerna. 

Vår tanke med systemet är självklart 

att förenkla handläggningstiden genom 

att reducera mängden papper 

som måste hanteras, något som i sig 

är tidskrävande. Dessutom var det 

vanligt att elever sände in ofullständigt 

ifyllda ansökningar och det tog 

mycket tid att få in kompletteringar. 

När de söker via ett datasystem, 

måste alla uppgifter vara ifyllda, t.ex. 

språkval. 

Ett annat viktigt syfte var också att 

förenkla för elever och deras föräldrar 

genom att möta elever med deras 

kommunikationsmedel - datorn. 

Genom att koppla ansökningsförfarandet 

till skolans hemsida skulle vi 

också kunna presentera en bättre, 

mera aktuell information om de olika 

valen. 

Rekordmånga elever på Stjerneskolan 

till hösten? 

Om vi tittar på årets ansökningar 

är det i dagsläget 223 elever från 

Torsby (och 50 från Sunne) som har 

Stjerneskolan som förstahandsval. Vi 

väntar dessutom in ca. 75 specialidrottselever 

och kanske 10-12 från 

Norge och säkerligen några från övriga 

samarbetskommuner. 

Fram till den 15 maj har eleverna 

chansen att välja om så därför vet vi 

inte hur många som börjar till hösten, 

men det är inte omöjligt att det 

kan bli över 300 elever, vilket skulle 

vara rekord. Vi har idag, mycket tack 

vare ett växande idrottsgymnasium, 

elever från nästan 60 andra kommuner. 

Och detta ökar stadigt. 

Drygt 50 elever från Torsby har sökt 

andra utbildningsorter än Torsby. 

LARS OLSSON 

rektor 

0560-163 02 

lars.olsson@torsby.se 


Tema Rymden i år 2 tillsammans 

med Kulturskolan 

Under vårterminen 2006 driver två klasser i år 

2 på Holmesskolan i Torsby tillsammans med 

Kulturskolans stråklärare ett projekt med rubriken 

Rymden. Målet med projektet är att väcka 

intresse för såväl rymden som för att spela stråkinstrument. 

- Vi sjunger melodier om rymden och till det lär 

vi in enkla stämmor på stråkinstrument. Rymden 

är ett område som kittlar fantasin och det känns 

som en spännande koppling, säger klasslärarna 

Solveig Bengtsson och Margareta Wistrand samt 

stråklärarna Anna-Karin och Tor-Björn Lis. 

Projektet avslutas med en föreställning som 

heter ”Påsksmällen”. Den är i Holmesskolans 

matsal tisdagen den 11 april kl. 18.30. Alla som 

är intresserade är välkomna! Inget inträde och 

föreställningen tar ca. 40 minuter. 

ANNA-KARIN LIS 

musiklärare, kulturskolan 

0560-162 82 

anna-karin.lis@edu.torsby.se 


Delad IT-drift ger lägre kostnader 

Sedan i somras samarbetar Torsby, Sunne och Hagfors genom att dela på ansvaret för olika administrativa 

IT-system. Vi sparar både tid och pengar på samverkan över kommungränsen. 

Samarbetet startade när Sunne kommun köpte in ett 

helpdesk-system för att sköta felärenden från kommunens 

personal. Samtidigt höll kommunerna på att upphandla 

ett gemensamt kommunsammanbindande nät, 

vilket gjorde det möjligt att etablera gemensam drift av 

kommunernas system. 

Användarna märker inget 

De goda kommunikationsförbindelserna gör det möjligt 

för oss att utlokalisera de olika systemen till varandra 

utan att det märks för användarna. Vi satsar på att samordna 

funktioner i samband med större uppgraderingar 

eller nyinstallation av hård- och mjukvara. 

Helpdesk-systemet ligger på en server hos Sunne kommun 

och driften av de administrativa systemen, såsom 

ekonomi-, skol- och VA-debiteringsystem är fördelade på 

de tre kommunerna. Ansvaret för ekonomisystem och 

skolsystem ligger hos Torsby kommun, medan Hagfors 

kommun driver VA-debiteringssystem och Sunne sköter 

helpdesk-systemet och andra tekniska system. 

Effektivare flöde 

Genom att fördela systemen mellan varandra får respektive 

kommun lägre kostnader för hårdvara, konsultinsatser, 

uppgraderingar och utbildning av personal. Med 

färre system att ansvara för får vi bättre möjligheter att 

specialisera oss på dessa system och får ett effektivare 

flöde. På sikt får vi stora fördelar när vi kan lägga resurser 

på ett system i stället för tre. 

Kommunerna har idag sex gemensamma system i drift, 

gemensam Internetförbindelse och kommunikation 

mot TietoEnator för personalsystem. 

Målet är att det ska bli fler system och samarbetet kan 

komma att utökas mot fler kommuner. En spännande 

process med fördjupat samarbete över kommungränserna 

har påbörjats. 

PETER LANNGE 

IT-chef 

0560-160 56 

peter.lannge@torsby.se 

Borrningsarbeten under Klarälven för datafi ber 


Vad händer när jag larmar? 

Om du behöver akut hjälp i nödsituation - ambulans, räddningstjänst eller polis är det nödnumret 112 

som du ska använda. Men vad är det egentligen som händer när man larmar? Räddningschef Bengt 

Carlsson berättar. 

När du ringer 112 kommer ditt samtal 

till SOS-Alarm i Karlstad som ställer 

ett antal frågor till dig för att få 

reda på vilken hjälp det är som du 

behöver. 

Frågorna är t.ex. - Vad har inträffat? 

- Vilket telefonnummer ringer du 

från? 

- Var någonstans behövs hjälpen? - 

Ditt namn? Osv. 

Under tiden som larmoperatören 

gör intervjun med den som larmar, 

lyssnar en annan operatör på samtalen 

och så snart som det framgår 

vilken hjälp som behövs startar den 

andra operatören utlarmningen av 

rätt hjälp. Till sin hjälp har SOS olika 

larmplaner som räddningstjänsten 

har gjort upp och som finns i datorerna 

på SOS-Centralen. 

37 räddningsstyrkor 

SOS-Centralen larmar 37 olika räddningsstyrkor 

inom Värmlands län 

samt Åmål. De larmar och dirigerar 

alla landstingets ambulanser både på 

akuta uppdrag och transporter som 

inte är så brådskande. Vid 112-samtal 

som direkt riktar sig till polisen, 

kopplas samtalet över till polisens 

ledningscentral som intervjuar den 

hjälpsökande och skickar ut polisresurser. 

När ett samtal kommer in till SOS 

syns det från vilket område i Värmland 

som samtalet kommer ifrån. 

Inom en snar framtid kommer även 

samtal från mobiltelefoner att kunna 

ges en position så att SOS-operatören 

lättare kan se inom vilket område 

hjälpen behövs. Det har hänt 

att personer som behövt hjälp i samband 

med en trafikolycka angett att 

man befinner sig någonstans mellan 

Sunne och Sälen och då krävs det ett 

litet detektivarbete för att kunna lista 

ut vilken hjälp som är närmast... 

Om det inte är så bråttom 

Tänk på att det endast är i nödsituation 

som larmnumret 112 ska användas. 

Du kan få hjälp av SOS-Centralen 

med att komma i kontakt med t.ex. 

jourpersonal genom att ringa andra 

telefonnummer. Felanmälan när det 

gäller kommunens gator, vatten, avlopp 

och fastigheter görs efter kontorstid 

till 054 - 830870. Genom att 

ringa samma nummer kommer du 

även i kontakt med jourhavande befäl 

hos räddningstjänsten. Behöver 

du komma i kontakt med polisen 

ringer du 114 14 (114 14 är ett rikstäckande 

nummer så det behövs inget 

riktnummer). Sjukvårdsrådgivningens 

telefonnummer är 0771 - 250500. 

BENGT CARLSSON 

räddningschef 

0560-161 23 

bengt.carlsson@torsby.se 


Säker trafi k på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar! 

Varje år skadas människor i onödan för att sikten skyms. Några enkla åtgärder före och under sommaren 

kan rädda liv. 

Du som har utfart mot gata: 

Vid utfart bör Du se till att dina växter 

inte är högre än 80 cm från gatan inom 

markerad sikttriangel. 

Sikten skall vara fri minst 2,5 m från gatan 

eller gångbanan. 

Du som har tomt intill gata: 

Häck och buskar bör växa inom eget 

tomtområde. 

Om du har buskar eller träd som sträcker 

sig ut över gata eller gångbana bör du se 

till att det fi nns fri höjd för trafi kanterna. 

Den fria höjden som krävs är: 

• över gångbana, minst 2,5 m, 

• över cykelväg: minst 3,2 m, 

• över körbana: minst 4,6 m. 

Du som har hörntomt: 

Om din tomt ligger intill en gång- och 

cykelväg eller gata bör du se till att dina 

växter inte är högre än 80 cm i en sikttriangel 

som sträcker sig minst 10 m åt 

vardera hållet. 

Stjerneskolans elever trivs på skolan 

Stjerneskolan har låtit göra en enkätundersökning bland eleverna i årskurs 

1 och 2. Den gjordes i februari i år och det är första gången en sådan undersökning 

gjorts. Syftet var att ta reda på hur elevernas arbetsmiljö är och hur 

de trivs på skolan. Kurator och skolsköterska ansvarade för enkäten. 

Undersökningen visar att nästan alla elever (95 %) i åk 1 och 2 på studieförberedande 

och yrkesförberedande program trivs bra eller mycket bra i 

skolan. I sin klass trivs eleverna mycket bra (97 %). 77 % av eleverna på 

IV-programmet trivs bra eller mycket bra på skolan och 83% i sin klass. 

Överlag är eleverna mycket nöjda eller nöjda med sina lärare (96 

%), övrig personal (91%) och med skolans lokaler (79 %). Men 

i enkäten syns även att 5% av eleverna uppger att de någon 

gång blivit kränkta i skolan på grund av kön, etnisk tillhörighet, 

religion, sexuell läggning eller funktionshinder, vilket skolan 

konstaterar att man aktivt måste motverka. Skolan behöver 

också förbättra informationen till eleverna om vart de kan 

vända sig om de upplever problem. 

En sammanställning av enkätsvaren finns att läsa på 

www.stjerneskolan.com 

Sarah Lindberg och Robin Halvardsson 

trivs på Byggtekniska programmet. 


TorsbyNytt - nyhetsbrev 

att prenumerera på 

Sedan i höstas ger Torsby kommun ut ett nyhetsbrev 

som vi kallar ”TorsbyNytt”. Vi planerar att sända ut det 

ungefär varannan månad till en börja med och det innehåller 

lite olika aktuella ting om vår kommun, turismen 

och näringslivet här. Tanken är att det skall nå så många 

som möjligt var de än befinner sig i världen och sprida 

info om hur det är här hos oss i Torsby. TorsbyNytt går 

ut via e-post. 

Vill du läsa våra nyhetsbrev? De finns på vår webbplats 

www.torsby.se. Sök efter ”nyhetsbrev”. 

Vill du prenumerera? 

Sänd ett e-brev till torsbynytt@torsby.se och lämna ditt 

namn och din e-postadress. 

Vill du tipsa en vän om nyhetsbrevet? Be honom eller 

henne sända ett e-brev till torsbynytt@torsby.se 

Tryggt och Lugnt boende 

är viktigast 

När man frågar hyresgäster vad som ”är viktigast” 

i samband med boendet, kommer trygghet, lugn 

och ro alltid i topp 

Ganska naturligt om man tänker efter. Saknas tryggheten 

så kan hela ens bostadssituation bli ohållbar, man 

kan tvingas flytta. Därför lägger vi mycket kraft på att 

bibehålla lugna, trygga bostadsområden. 

Det innebär att den som missköter sig i boende kan bli 

avhyst. Det är inte den som blir störd som skall känna 

sig tvingad att flytta. Redan i samband med nytecknandet 

av ett hyreskontrakt kan personer som tidigare stört 

få det svårare att få en bostad. 

När väl avtal är tecknat försöker vi vara mycket konsekventa 

mot personer som stör. En anmälan leder till 

skriftliga tillsägelser och inte sällan personliga samtal. 

Hjälper inte detta blir personen i fråga avhyst. 

En avhysning är en mycket stor händelse som medför 

att vederbörande får svårt att få ny bostad - inte bara i 

Torsby. Hyresvärdar runt om i landet kollar som regel 

upp nya bostadssökande. 

Torsby Bostäder har 1100 lägenheter. Årligen sker enbart 

några få avhysningar. Det innebär att i stort sett 

alla sköter sig. Och pratar grannarna med varandra, undanröjs 

många störningar, för de flesta störningar sker 

i rent oförstånd. 

SVEN-ÅKE PETTERSSON 

VD Torsby Bostäder 

0560-272 45 

sven-ake.pettersson@torsby.se 


Övergivna skrotbilar - 

ett miljöproblem 

Övergivna och uttjänta skrotbilar i naturen och vid bostäder 

skräpar inte bara ned utan är även ett hot mot miljön. Du kan 

hjälpa till att rensa naturen från skrotbilarna. Anmäl dem till 

Skrotbilskampanjen. 

Hjälp till och rensa naturen från skrotbilar genom att anmäla dessa 

till kampanjen. Du kan dygnet runt rapportera in skrotbilar via ett 

formulär på kampanjens webbplats www.skrotbil.nu eller per telefon 

020-75 76 00 (vardagar mellan kl. 09.00-12.00). 

Insamling av lantbruksskrot 

Till Håll Sverige Rent kan du även kostnadsfritt anmäla ditt eget 

eller upphittat lantbruksskrot. Lantbruksskrot är alltifrån skördetröskor 

och traktorer till vedklyvare, och andra metallföremål. Här i 

Torsby pågår insamlingen av lantbruksskrotet fram till årsskiftet. 

Producentansvar från 1 januari, 2007 

Håll Sverige Rents Skrotbilskampanj genomförs i samarbete med 

Folksam samt landets kommuner och pågår till och med december 

2006. Därefter är det meningen att bilproducenterna ska ta hand 

om skrotbilarna. Hur detta skall ordnas är osäkert än så länge men 

information kommer när det är klart. 

NILS G SÖDERQVIST 

miljö- och hälsoskyddsinspektör 

0560-160 07 

nils.g.soderqvist@torsby.se 

Mer information om Skrotbilskampanjen, insamlingen 

av lantbruksskrot, miljölagstiftning, återvinning, 

miljöpåverkan och statistik över anmälda skrotbilar 

hittar du på webbplatsen: www.skrotbil.nu. 


Pengar att söka för att 

byta ut olja eller el 

Det finns stöd att söka för den som konverterar från oljeuppvärmningssystem 

eller direktverkande elvärme. 

Vad är ett oljeuppvärmningssystem? 

Ett oljeuppvärmningssystem är enligt reglerna en utrustning för 

uppvärmning med fossilbaserad olja. Utrustningen ska bestå av en 

tank och en panna med en brännare som bara medger förbränning 

av fossilbaserad olja. 

Du kan få stöd även om det utöver oljeuppvärmningssystemet 

också finns möjlighet att värma huset med annat energislag, t.ex. 

elpatron eller ved. 

En annan förutsättning för att du skall få stöd är att du måste ersätta 

ditt oljeuppvärmningssystem med 

• anslutning till fjärrvärme eller 

• en berg- sjö- eller jordvärmepump eller 

• en anordning för uppvärmning med biobränsle typ pellets, flis 

etc. 

Vad är direktverkande el? 

Direktverkande elvärme innebär att elvärme tillförs det värmda utrymmet 

utan mellanliggande värmelagring och utan värmebärare. 

Förutsättningar för stöd är att du måste byta ut din direktverkande 

el helt eller delvis mot ett vattenburet värmesystem. 

Du skall sedan antingen 

• ansluta till fjärrvärme eller 

• installera en berg- sjö- eller jordvärmepump eller 

• installera en anordning för uppvärmning med biobränsle. 

Vad får man inte stöd till? 

Luftvärmepump ingår inte i stödet. 

Du kan heller inte få stöd till t.ex. en vedpanna där du själv lägger 

in ved för stödet bygger på att det ska vara ett automatiskt system. 

Utförligare information och uppgifter om hur stort stöd man kan 

få finns på Boverkets hemsida: www.boverket.se 

Du kan också kontakta din energirådgivare i Torsby kommun 

Per-Anders Fastén. 

Ring mig på telefon 0560-16093 eller sänd e-post: 

per-anders.fasten@torsby.se 

Gammal oljepanna som behöver bytas 

eller konverteras till ett annat uppvärmningssystem. 


Torsby kommun välkomnar 

f ler elektroniska fakturor 

Snart är pappersfakturor ett minne blott. I höst eller 

i början av nästa år går Torsby kommun över till 

elektroniska fakturor inom alla verksamhetsområden 

och från alla leverantörer. 

Maria Bergkvist på 

Bergkvist Livs 

Detta är en följd av de goda erfarenheter vi fått i det pilotprojekt 

kring elektroniska fakturor som kommunen 

varit med i under 2004 och 2005. Projektet har drivits 

av Handelskammaren Värmland under namnet Handelsplats 

Wermland www.handelsplatswermland.se. Handelsplats 

Wermland har till och med varit så framgångsrikt 

att projektet nyligen fick en fin utmärkelse genom 

att utses till EU:s bästa e-business projekt 2005. 

Papper blir elektroniskt 

I skrivande stund är det cirka 40 leverantörer som 

skickar elektroniska fakturor till kommunen. Fördelen 

med att få fakturorna i ett elektroniskt format direkt 

från leverantören utan att skanna in fakturorna är flera, 

en viktig fördel är att leverantören sparar både tid och 

pengar genom att skicka elektroniskt. 

intresserade kan ta kontakt med Ulf Borg på Handelsplats 

Wermland eller med Anna-Stina Persson på Torsby 

kommun, så hjälper vi gärna till. 

ULF BORG 

operativ projektledare 

070-341 41 77 

ulf.borg@sunne.se 

ANNA-STINA PERSSON 

intern projektledare 

0560-160 30, 070-574 60 30 

annastina.persson@torsby.se 

I slutet av detta år eller början av 2007 kommer Torsby 

kommun dessutom att börja skanna in resterande pappersfakturor 

och göra om dem till ett elektroniskt format, 

för att kunna hantera alla fakturor på likartat sätt. 

Hur går det till? 

Företagaren kan skapa elektroniska fakturor på två sätt, 

antingen genom att leverantörer skickar en leverantörsfaktura 

i ett standardiserat format direkt från sitt affärssystem 

eller genom att gå in i en fakturaportal och skriver 

in fakturan via ett webb-formulär som sedan skickas 

in via Internet till Torsby kommun. 

Många Torsbyföretag är redan med 

Det finns många företag i Torsby med omnejd som redan 

idag skickar elektroniska fakturor till kommunen. 

Några av dem som varit med länge och som skickar e- 

faktura direkt från eget affärssystem är Torsby Trä, Lindströms 

Bröd, Bergkvist Livs och Järnbolaget. 

Intresserad? 

Som en del i vårt införandeprojekt ihop med Handelsplats 

Wermland erbjuder vi kommunens leverantörer 

hjälp med att hitta rätt teknisk lösning. Företag som är 


Frykenskolan 

klar för 

fi nalspel 

i Skol-SM i handboll 

Läktarna var fullsatta. Publikstödet 

totalt. 400 elever på Frykenskolan 

hade fått ledigt för att se sina skolkamrater 

spela match och flertalet 

tog chansen. De och alla andra som 

var där fick verkligen vara med på 

en spännande och rolig förmiddag. 

Vilken stämning! Vilka killar i Frykenskolelaget! 

De kämpade mot värdiga 

motståndare - och vann båda 

sina matcher. 

Frykenskolans pojklag från år 9 har 

tagit sig långt i Skol-SM i handboll. 

Som ett av sex lag i Sverige hade 

de tagit sig till omgång 2, som gick 

i Torsby 14 mars. Tre lag deltog 

(Fryken, Irsta från Västerås och Hökarängen 

från Stockholm). Tre lag 

skulle bli två. 

Tre spännande och mestadels mycket 

jämna matcher spelades. Så jämnt, 

så jämnt var det i Torsbys matcher, 

och det var nästan olidligt spännande. 

Ett mål för hemmalaget, ett för 

bortalaget, ett för hemmalaget och 

så rullade det på. 

Glädjen var total när Frykenskolan segrade 

Två målsprutor av bästa sort! Cemil Ciftci och Pontus Johansson 

Nu går killarna vidare till finalomgång 

med fyra lag; Frykenskolan, 

Tunaskolan (Lund), Hökarängsskolan 

(Stockholm) och Vedebyskolan 

(Karlskrona). 

Finalspelen går i Karlskrona antagligen 

i slutet av april. Det blir sex matcher 

där alla möter alla. Mest poäng 

därefter målskillnad avgör. 

Lycka till i finalspelen! 

ANNETTE LAURITZEN KARLSSON 

utrednings-/informationssekreterare 

0560-160 04 

annette.lauritzen@torsby.se 


Företagare - 

Kontakta gärna Runda Bordet! 

Runda Bordet är ett samarbetsprojekt mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan och 

socialförvaltningen och har nu pågått i drygt ett år. Resultatet av projektet har hittills varit 

positivt och flera av deltagarna har fått arbete. Men fler kontakter önskas med arbetsmarknaden. 

Målet med projektet är att ge personer hjälp att 

bryta en långvarig frånvaro från arbetsmarknaden 

och påbörja en personlig utvecklings- och 

lärprocess som genom individuella insatser leder 

till egen försörjning eller utbildning som 

leder till egen försörjning. Samarbetet har visat 

att med en större helhetssyn kan de totala resurserna 

användas på ett bättre sätt. Detta ger 

en positivare deltagarutveckling. Bra arbetsmetoder 

och kontaktytor har inarbetats under 

projekttiden. 

32 deltagare 

Runda Bordet har till och med januari 2006 haft 

32 deltagare inskrivna, fyra av dessa har på eget 

initiativ valt att avsluta projektet. Hittills har 

åtta deltagare nått sina mål, fem har fått jobb 

och tre har startat studier som på sikt leder till 

egen försörjning. Fyra av de fem som har fått 

jobb är anställda i det privata näringslivet och 

en inom offentliga sektorn. 

De övriga 20 deltagarna befinner sig på olika 

nivåer i sin utvecklings- och lärprocess, två av 

dessa deltagare är nyinskrivna och har därför 

inte kommit särskilt långt i sin utvecklings- och 

lärprocess. Fem av de 20 är anställbara, men 

saknar arbetsuppgifter och arbetsgivare, ytterligare 

fyra är klara för utbildning. 

Utvecklat projekt på gång 

Projektet i dess nuvarande form avslutas i juli 

i år men en förlängning som skall pågå under 

hela 2007 har utarbetats. Denna förlängning 

och utveckling av projektet som har utarbetats 

och förankrats hos respektive samarbetspart 

ligger nu för beslut hos EU, den ska ge ytterligare 

möjligheter att utveckla helhetssynen. 

En koppling mot gymnasieskolans individuella 

program i form av ett faddersystem/mentorskap 

är ett bra sätt att fånga upp yngre människor 

som annars riskerar att avsluta gymnasieskolan 

med en otillräcklig utbildningsnivå. Dessutom 

en förändring av kommunens arbetscentral till 

att omfatta kommunens alla arbetsområden, näringslivet 

och föreningar, därigenom förbättras 

arbetspraktikens kvalitet och status. 

Alla måste hjälpas åt 

Utvärderingen av pågående projekt och planerad 

förlängning kommer att lägga grunden till 

framtida samarbetsformer och arbetsmetoder. 

Det är viktigt att alla parter i samhället hjälps åt 

för att projektets deltagare skall lyckas, nu och 

på lång sikt. 

Vi vill gärna att fler företag själva kontaktar 

Runda Bordet för framtida samarbete. 

GÖSTA KIHLGREN 

projektledare Runda Bordet 

0560-160 26 

gosta.kihlgren@torsby.se 


Information om serveringstillstånd 

Vad krävs för att få servera 

alkohol? 

Servering av spritdrycker, vin och starköl får endast ske om man har fått tillstånd till detta med stöd av 

alkohollagen. Här menas varje form av alkoholservering mot betalning. Som betalning räknas också 

om alkoholdrycken ingår i annan avgift t.ex. entréavgift. Omsorgsnämndens alkoholhandläggare Anna 

Ryttegård beskriver här vilka regler som gäller. 

Olika typer av serveringstillstånd 

Ett serveringstillstånd avser försäljning 

av alkoholdryck och förtäring 

på stället och det finns olika sorters 

tillstånd:• stadigvarande till allmänheten 

• stadigvarande till slutet sällskap 

• tillfälligt till allmänheten 

• tillfälligt till slutet sällskap 

• pausservering 

• trafikservering. 

Vad krävs för att få ett serveringstillstånd? 

När man ansöker om serveringstillstånd 

bedöms flera faktorer - lokalens 

lämplighet, sökandes lämplighet 

och risken för störningar. Ett 

serveringstillstånd är kopplat till en 

person eller företag och till en lokal. 

För att beviljas ett serveringstillstånd 

krävs bl.a. att den sökande visar att 

han eller hon är lämplig att utöva 

verksamheten, att köket är godkänt 

för allsidig matlagning och erhåller 

ett varierat utbud av lagad mat. Den 

sökande ska också ha utbildning i 

alkohollagen, visa finansieringsplan, 

budget och verksamhetsinriktning. 

För servering till slutna sällskap är 

kraven lägre. Serveringsstillstånd kan 

vägras eller begränsas om servering 

kan befaras medföra olägenheter i 

fråga om ordning och nykterhet eller 

särskild risk för människors hälsa. 

Ansökan om serveringstillstånd skall 

göras skriftligen på blankett. 

Hur lång tid tar det att få tillstånd 

och vad kostar det? 

Handläggningstiden för att få serveringstillstånd 

är olika lång beroende 

på vilken sorts tillstånd det 

gäller. För slutet sällskap minst tio 

arbetsdagar, för tillfälligt tillstånd för 

allmänheten minst fyra veckor och 

för stadigvarande serveringstillstånd 

minst två månader från det att ansökan 

är komplett. 

Ansökningsavgiften är också olika 

beroende på typ av tillstånd. Stadigvarande 

6.000 kr, utvidgat 3.000 kr, 

utökad serveringstid 2.000 kr, tillfälligt 

tillstånd till allmänheten 4.000 

kr alt. 3.000 kr, slutet sällskap 600 kr, 

ägarförändring 2.000 kr och fast tillsynsavgift 

600 kr. 

ANNA RYTTEGÅRD 

alkoholhandläggare 

0560-161 47 

anna.ryttegard@torsby.se 


NYA MEDARBETARE 

Ny överförmyndarsekreterare i 

Torsby kommun 

I varje kommun finns en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Överförmyndaren eller nämnden 

är en myndighet, som är till hjälp för gamla, sjuka, utvecklingsstörda och barn. 

I Torsby kommun finns en överförmyndarnämnd, 

med tre ledamöter 

utsedda av kommunfullmäktige. 

Ordförande är Agneta Amneteg (m), 

vice ordförande Ann-Mari Uppvall 

(s) och ledamot Marianne Uppvall 

(c). 

Det praktiska arbetet inom överförmyndarverksamheten 

sköts av överförmyndarsekreterare 

Inga-Carin 

Bergqvist-Erikson. Överförmyndarens 

verksamhet regleras i lagstiftningen 

främst i föräldrabalken. 

Barn 

För ett barn som inte fyllt 18 år är 

föräldrarna förmyndare. Får barnet 

t.ex.. arv, försäkringsersättning, skadestånd, 

berörs av köp/försäljning 

av fast egendom (t.ex. hus) eller en 

rättshandling tillsammans med sin 

förmyndare skall överförmyndarsekreteraren 

kontaktas. I vissa fall 

måste då en tillfällig god man utses 

och i andra fall räcker det med att 

överförmyndarsekreteraren godkänner 

åtgärden. 

Postadress: 

Torsby kommun 

4. Överförmyndarnämnden 

685 80 Torsby 

Vuxna 

Alla i Sverige som fyllt 18 år är myndiga, 

men i vissa fall behöver även 

vuxna hjälp. Lagen säger att den som 

på grund av sjukdom, psykisk störning, 

försvagat hälsotillstånd eller 

liknande förhållande behöver hjälp 

kan få god man eller förvaltare. Ofta 

kan anhöriga ge den hjälp som behövs 

men i andra fall kanske god 

man eller förvaltare måste förordnas. 

Överförmyndarsekreteraren hjälper 

då till med ansökan hos tingsrätten 

om anordnande av godmanskap eller 

förvaltare. 

Men det räcker alltså inte med 

att man t. e.x. enbart har svårt att 

sköta sin ekonomi. I sådana fall får 

man söka annan hjälp t.ex. hos en 

bankrådgivare eller kommunens 

skuldsanering. 

Besöksadress: 

Vävaregatan 2, Björkarna, Torsby 

Telefonnummer: 0560-160 00 vx 

E-post: ofn@torsby.se 

Kontroll 

Varje god man och förvaltare samt 

vissa förmyndare skall varje år lämna 

en redovisning till överförmyndarnämnden. 

Utöver granskning av denna 

görs i vissa fall ytterligare kontroller. 

Vidare finns regler om spärrar på 

bankkonton och värdepapper. 

Överförmyndarnämnden kontrolleras 

i sin tur av länsstyrelsen och står 

under kommunrevisionens granskning 

och JO. 

Gode män behövs 

Både kvinnor och män som vill ställa 

upp för sina medmänniskor kan när 

som helst anmäla intresse för att bli 

god man. Är du intresserad och vill 

veta mer om ett uppdrag som god 

man? Mer information finns på kommunens 

webbplats, www.torsby.se 

Inga-Carin Bergqvist-Erikson, ny 

överförmyndarsekreterare i Torsby 

kommun 

Telefon och expeditionstid: 

Måndagar kl. 09.00-12.00 och 

13.00-15.00. 

Övrig tid efter överenskommelse. 


Ny biträdande skolchef 

Hej! Jag heter Fredric Norlin och är 

sedan första mars i år ny biträdande 

skolchef här i kommunen. 

Ursprungligen kommer jag från de 

södra delarna av Värmland, närmare 

bestämt Säffle, där det fantastiska 

Duse udde ligger. Har du aldrig varit 

där rekommenderar jag ett besök. 

1995 flyttade jag till Falun för att studera 

till lärare. Vid läsårsstarten -99 

kom jag av en slump till Stöllet, skulle 

bara stanna en termin sa jag till mig 

själv, men jag är kvar i Torsby kommun 

än. Efter fyra år som högstadielärare 

började jag arbeta som rektor 

i Klarälvdalens rektorsområde och 

det är den tjänsten jag nu lämnar för 

Jag heter Charlotte Dahlbom och 

började arbeta som förvaltningschef 

för omsorgsförvaltningen i oktober 

förra året. Omsorgsförvaltningens 

ansvarsområde är äldre- och handikappomsorg 

och individ- och familjeomsorg. 

Vi är en stor förvaltning 

med totalt cirka 600 medarbetare 

och en nettobudget på 221 miljoner 

kronor 2006. 

Jag är född i Karlskoga och var bosatt 

i Hällefors kommun under uppväxtåren. 

Mitt yrkesval blev distriktssköterska 

och efter cirka tio år fick jag 

mitt första chefsuppdrag. Hällefors, 

Norrköping och Gotland är kommuner 

jag arbetat i som chef. Det har 

varit mycket givande att få chansen 

att arbeta i kommuner med så olika 

förutsättningar både ifråga om befolkningsmängd 

men också geografiskt 

och kulturellt. 

att bli biträdande skolchef. 

Jag trivs bra i Torsby kommun, både 

som anställd och som invånare. Här 

finns möjligheten att upptäcka det 

goda livet, inte minst vad det gäller 

naturupplevelser och möjligheten 

till skidåkning och fiske, även om 

det ibland är både bakhalt och man 

får bottennapp. 

Att få bli biträdande skolchef är för 

mig en spännande utmaning och jag 

ser fram emot att tillsammans med 

barn, elever, personal, politiker och 

föräldrar arbeta för att vi ska ha en 

barnomsorg, en grundskola och en 

gymnasieskola med hög kvalitet 

som vi kan vara stolta över. 

Ny förvaltningschef för 

omsorgsförvaltningen 

I Torsby kommun känner jag mig 

välkommen och jag upplever att 

det finns ett stort engagemang och 

mycket kunskap och kompetens i 

organisationen. 

När det gäller att leda en så stor förvaltning 

inom ett så viktigt område 

som vård och omsorg så känner jag 

en stor ödmjukhet inför uppdraget 

och tillsammans med alla medarbetare 

är ambitionen naturligtvis att 

göra bästa möjliga verksamhet för 

de pengar vi har och det uppdrag vi 

fått. Hur vi klarar vårt uppdrag skall 

vi årligen följa upp med hjälp av enkäter 

och intervjuer. 

Trygghet, tillit och respekt är viktiga 

ledord inom vård och omsorg. 

Med vänlig hälsning 

Charlotte Dahlbom 

förvaltningschef 

Fredric Norlin, ny biträdande skolchef 

tel. 0560-162 96, 070-610 48 81 

fredric.norlin@torsby.se 

Charlotte Dahlbom, ny förvaltningschef 

för omsorgen 

tel. 0560-161 76 

charlotte.dahlbom@torsby.se 

NYA MEDARBETARE 


”Alla barn behöver böcker. Men alla böcker passar inte alla barn. Det är därför Äppelhyllan finns.” 

Under våren 2006 invigs Torsby 

biblioteks Äppelhylla. Det är en 

samlingsplats för böcker och andra 

medier för och om barn med olika 

funktionshinder. 

Sveriges största samling av anpassad 

litteratur för barn med funktionshinder 

heter Äppelbiblioteket och 

finns på Sambiblioteket i Härnösand. 

Många bibliotek runt om i landet har 

tagit efter idén, men i mindre skala, 

och då kallas de Äppelhyllor istället. 

Torsby biblioteks Äppelhylla är en 

presentation av 

vilka möjligheter 

som 

finns om 

man inte kan - eller har svårt - att läsa 

”vanliga” böcker. 

Här kan man hitta lättlästa böcker 

och tal- och ljudböcker av olika slag. 

Det finns också lästräningsböcker 

med boken i både tryckt och inläst 

form för den som vill hänga med i 

texten samtidigt som man lyssnar på 

boken. 

I Äppelhyllan finns också lite mer 

anpassade medier, bland annat några 

video- och dvd-filmer med sagor på 

teckenspråk och några olika varianter 

av barnböcker i punktskrift, till 

exempel bilderböcker med bilder 

att känna på. Här finns dessutom 

några böcker med extra tydlig text 

och bild, somliga med teckenspråkstecken, 

och några faktaböcker om 

funktionshinder, för barn och för 

vuxna. 

Samlat på ett ställe 

Många av de här sakerna 

har redan innan funnits 

på biblioteket, eller gått 

att låna hem ifrån andra 

bibliotek eller myndig- 

heter. Den stora skillnaden ligger 

i att nu samlas allt detta på ett och 

samma ställe, under ett gemensamt 

namn. Det går naturligtvis fortfarande 

att låna hit fler och andra böcker 

än dem vi har här. 

Äppelhyllan kommer att vara placerad 

på barnavdelningen på huvudbiblioteket 

i Torsby, men delar av 

innehållet kommer då och då att bli 

”äppellådor”, som ska cirkulera på 

bokbussen och på biblioteksfilialerna 

i Sysslebäck och Stöllet. På så vis 

kan den som har långt till huvudbiblioteket 

också låna. 

Vem är då Äppelhyllan till för? 

Ja, främst ska den ju vara för de barn 

som av olika orsaker har svårt att 

läsa ”vanliga” böcker. Det till exempel 

kan vara på grund av dyslexi, 

synskada, utvecklingsstörning eller 

motoriska problem. Men vi vänder 

oss även till föräldrar, personer som 

arbetar med funktionshindrade barn 

och självklart även till den som bara 

är nyfiken. Välkomna till Torsby bibliotek 

och Äppelhyllan allihopa! 

MARIA ANDERSSON 

vik. biblotekarie 

0560-161 06 

maria.andersson@torsby.se 


Den 10 februari genomfördes en temadag på 

Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, 

om vad barn och unga gör på Internet. 

Jag hade förmånen att få närvara i min roll som 

IT-pedagog för grundskolan. En mängd fakta och 

intryck staplades på varandra och jag vill gärna 

dela med mig några av dessa intryck till föräldrar 

och lärare. 

Till alla föräldrar som har barn som står i startblocken 

för att ge sig ut på nätet och till vuxna 

som kommer i kontakt med unga som använder 

nätet; 

(1) Följ med ut på nätet - På detta sätt grundläggs 

ett förtroende som gör det naturligt för barnet 

att prata om sina upplevelser, även när det blivit 

äldre. 

(2) Tala med barn och unga om Internet - Vi vuxna 

använder nätet främst till nyttosaker. Barn och 

unga använder nätet till helt andra saker. Du får 

därför inte bli avskräckt eller fördömande utan ta 

detta som ett tillfälle att fråga och lära dig mer. 

(3) Uppmuntra god etik - Nätet ger ett falskt intryck 

av att vara anonym. Så är inte fallet utan betona 

istället som vuxen att livet på nätet skiljer sig 

inte från livet i verkliga världen. ”Du ska bemöta 

andra som du själv vill bli bemött” 

(4) Kom överens om hur Internet ska användas 

- Sätt er ner tillsammans i er familj och bestäm 

hur och hur mycket ni ska vara uppkopplade. Det 

finns ingen rekommenderad tid för Internetanvändning. 

Alla är vi olika, men det är viktigt med 

variation. Då mår vi bäst! 

(5) Uppmana barn och unga att vara återhållsamma 

med personlig information - På många hemsidor 

efterfrågas personlig information. En enkel 

regel är att ditt barn inte lämnar ut hemadress och 

fotografier, utan att du som vuxen lämnar ditt godkännande. 

Kom ihåg, att en publicerad bild sprids 

ögonblickligen och kan inte återkallas. 

(6) Låt inte barn eller unga träffa okända som de 

fått kontakt med på nätet - Internet är en stor underbar 

mötesplats. För att undvika farliga situationer 

i verkliga världen ska barn och unga aldrig 

träffa okända som de träffat på nätet, utan att vara 

i sällskap med vänner eller vuxna som de litar på. 

Det finns mycket, mycket mer att berätta från denna 

temadag. Jag skall därför anordna tematräffar 

för lärare i grundskolan, eller ännu bättre, gemensamma 

tematräffar för lärare och föräldrar för att 

diskutera och utbyta erfarenheter. Det finns ju faktiskt 

lärare som är föräldrar, precis som det finns 

föräldrar som inte är lärare. Så min förhoppning är 

att vi ses på en framtida tematräff. 

PAUL IMAN 

IT-pedagog 

070-202 67 12 

paul.iman@edu.torsby.se 

Internet ger oanade möjligheter. Där ute i cyberrymden finns allt. Möjligheterna tycks oändliga, 

kontakter med andra människor med lika eller olika intressen. Fakta och skoj. Ja allt. 

Men tyvärr är allt inte lika bra, utan en hel del är riktigt dåligt, och t.o.m. farligt. Men med lite 

insikt och några tumregler blir du mer ”nätsmart” och surfar säkrare. IT-pedagog Paul Iman 

berättar hur. 


Torsby kommun uppdaterar översiktsplanen och 

utökar med en naturvårdsplan - allmänheten bjuds in att delta 

Torsby kommun uppdaterar för närvarande sin översiktsplan 

- den plan som ger rekommendationer om 

hur marken i olika delar av kommunen skall användas. 

Dessutom har kommunen beslutat att ta fram en naturvårdsplan. 

Den blir ett av många viktiga underlag till 

översiktsplanen. 

Naturvårdsplanen skall vara ett samlande dokument för 

kommunens naturvärden och peka ut områden som 

skall undantas från exploatering. Men den skall också 

föreslå var man skall satsa på bland annat friluftsliv och 

turism. Den skall bl.a. innefatta kulturvårdsintressen, 

vatten och vattendrag och tätortsnära naturintressen. 

Många intressen beaktas, t.ex. kultur, jakt och sportfiske. 

Naturvårdsplanen kommer att ha en stark inriktning 

på friluftsliv och turism. 

Allmänheten inbjuds 

Olika idéer om vad som kan ingå i planen presenteras 

på olika sätt, bl.a. på kommunens webbplats. Vi uppma- 

nar allmänheten, föreningar och näringsliv att delta i 

arbetet. Vi hoppas få synpunkter på våra idéer, och ännu 

bättre blir det om kommuninvånarna bidrar med egna 

idéer om vad som kan ingå i naturvårdplanen. Under 

våren kommer vi att annonsera i TorsbyBladet och på 

webben när och var det första materialet om naturvårdsplanen 

finns tillgängligt. 

Naturvårdsplanearbetet leds av stadsarkitekt Torbjörn 

Almroth på miljö- och byggkontoret. För att utföra naturvårdsplanearbetet 

har kommunen projektanställt 

Peter Andersson, biolog och konsult. Peter är mycket 

väl bekant med Torsby kommuns natur och har erfarenheter 

av inventerings- och utredningsarbeten sedan 

början av 1980-talet. Peters senaste uppdrag var att revidera 

Myrskyddsplan för Sverige, Värmlands län, på uppdrag 

av länsstyrelsen i Värmland. 

Vi hoppas ha ett färdigt planförslag under juli månad. 

Detta går sedan ut på en formell remissrunda och ställs 

ut för allmänheten.

Torsby Nu finns ocksÃ¥ som taltidning och pÃ¥ ... - Torsby kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?