KOMMUNSTYRELSEN

KOMMUNSTYRELSEN 

Kallelse/underrättelse 

Tid Måndag 7 januari 2013 kl. 11 :00 

Plats 

Kommunkontoret 

Val av justerare 

Tid för justering 

Kommunkontoret 

Ärendelista 

Nr Inte offentligt ärende Diarienr Föredragande Sid 

1 Övergripande granskning KST 2013/3 Deloitte kl.11-12 

Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 

2 Personalstrategisk fråga - redovisning 

aven förstudie 

KST 2012/698 

Lena Bull samt 

konsult kl.13 

3 LSS-bostäder KST 2012/149 Angela Birnstein 

Mats Ågren 

Mikael Löfvenholm 

1 

4 Svar på revisionsrapport: granskning av 

redovisning av anläggningstillgångar 

KST 2012/610 

Angela Birnstein 

Jan Esping 

4 

5 Ramar för nyupplåning och omsättning 

av lån samt borgen under 2013 

6 Ung företagsamhet säker kommunalt 

verksamhetsbidrag 2013 eventuellt även 

2014-2015 

KST 2012/692 Angela Birnstein 18 

KST 2012/612 Angela Birnstein 20 

7 

Föreningen Emigration och Historia i 

östmark ansöker om bidrag för år 2013 

KST 2012/555 


22 

8 

Ändring i Torsby kommuns ABV A för 

2013 

KST 2012/614 

Mikael Löfvenholm 

23 

9 Kommunalrådets arvode 2013 KST 2012/689 Lena Bull 29 

10 Arvode för förtroendevalda 2013 KST 2012/690 Lena Bull 30 

11 Preliminära riktlinjer för tjänstepension KST 2012/696 Lena Bull 33 

Kommunstyrelsen Torsby kommun sekr ks@torsby.se 

Besöksadress fax www.torsby.se 

68580 Torsby

TORSBY KOMMUN sid 2 

Kommunstyrelsen 


12 Komplettering av personaldelegation KST 2012/691 Anders Björck 59 

13 Trafikförsörjningsprogram KST 2012/87 Anders Björck Bilaga 

14 Vägbelysningsstrategi KST 2012/601 Sune Eriksson 60 

15 Svar på medborgarförslag: Upprätta KST 2011/617 Sune Eriksson 63 

vägbelysning på genomfartsvägen 

genom Branäs 

16 Svar på motion från Miljöpartiet de KST 2010/554 Jan Esping 66 

Gröna angående energiåtervinning vid 

Skidtunneln 

17 Svar på motion från Mikael Persson (M) KST 2011/225 Jan Esping 69 

angående Valbergets friluftsområde 

18 Svar på motion - Lekplats i centrala KST 2012/559 Jan Esping 72 

Torsby - Gustav Olsson och Anna 

Nilsson (M) 

19 Svar på medborgarförslag - Senarelägg KST 2012/354 Jan Esping 75 

vägrensslåttern i Torsby kOlmnun till i 

slutet av augusti, början av september 

20 Svar på medborgarförslag om KST 2012/490 Jan Esping 77 

parkeringsordningen 

21 Valärenden Håkan Laack 

22 Aktuella ärenden i kommunstyrelsen KST 2012/33 Håkan Laack 

23 Redovisning av delegeringsbeslut KST 2012/3 80 

24 Meddelanden KST 2012/2 81 

Håkan Laack 

ordförande 

Emelie Ollen 

sekreterare

TORSBY KOMMUN sid 3 



Presskonferens 

Tisdag 2013-01-08 k1.9 

Kontaktuppgifter tjänstemän 

Namn Titel E-post Telefon 

Thomas Stjerndorff kommunchef thomas.stjerndorff@torsby.sc 0560 - 16001 

Anders Björck bitr.kommunchef anders. bjorck@torsby.se 0560 -16086 

Margot Enkvist adm. chef margot.enkvist@torsby.se 0560 - 160 10 

Angela Birnstein ekonomichef angela.birnstein@torsby.sc 0560 - 16028 

Jan Esping teknisk chef jan.esping@torsby.se 0560 - 16069

Datum 

201 2-12-20 

l SS boende 

Ba.kg n..llnd 

I Torsby kommun finns ett antal personer som är i behov av LSS-boende och 

omsorgsförvaltningen tillsammans med tekniska avdelningen har sett på ett antal 

alternativ för att tillfredställa detta behov. Man har sett på Solliden men detta boende 

är för institLltionsmässigt för att kunna accepteras. Torsby bostäder har kontaktats men 

de har i nuläget inga möjligheter att tillhandahålla boende. Det bästa alternativet är att 

bygga ett gemensalnt boende som uppfyller Socialstyrelsens krav enligt LSS (Lagen 

om särskilt stöd). Detta skulle innehålla 6 lägenheter, personalutrymmen, 

gemensamma utrymmen och tvättstuga. På tomten behövs även ett förråd. 

Byggnadsytan beräknas till ca 500 m 2 och förrådet till ca 80 m 2 . Berörd personal inom 

omsorgen och tekniska har sett ut en tänkbar tomt inom detaljplanelagt område för 

bostäder som är beläget på västra sida av vägen in till Linden. 

Upphandling 

Tekniska avdelningen har enl. beslut §107, KST 2012/149, gjort en upphandling enl. 

LOD som vinner laga kraft den 24/12. Investeringskostnaden beräknas till 10 200 000 

kr. Detta inkluderar anbud på 9 295 000 kr, projekteringskostnader och oförutsedda 

kostnader. 

Med denna investeringskostnad som gnmd har en hyreskalkyl presenterats för 

omsorgsförvaltningen. Enligt socialchefen ryms denna hyreskostnad inom ramen för 

LSS budgeten 2013. 

För att beslutsprocessen inte ska försena byggprocessen vill tekniska avdelningen 

teckna två avtal med utsedd entreprenör. Ett avtal som omfattar projektering av 

byggnationen före beslut i Kf och ett avtal som giiJler övriga delar av entreprenaden. 

Mats Ägren Torsby kommun 0560 - 160 67 direkt mats.agren@torsby.se Sida 

fastighetschef 10. Tekniska avdelningen 076 - 118 5169 mobil tel,niska .avde lningen@torsby.se 1 (2) 

Besöksadress 68580 Torsby 0560 - 160 00 växel ks@torsby.se 

Nya Torget 8, Torsby 0560 - 160 55 fax www.torsby.se

2. 

Förslag till beslut 

1. Kommunstyrelsen föreslår till Kf att tekniska avdelningen beviljas 

investeringsmedel på 10 200 000 kr. Medlen kan om så krävs finansieras via 

upplåning. 

2. I väntan på beslut från Kf ges tekniska avdelningen möjlighet att teckna ett 

projekteringsavtal med utsedd entreprenör. 

Mats Ågren 

2

Datum 

2012-12-20 

3 i 

~ 

.... 

j[W} 

uJ&. = '12= 

.. 

I " ~: l 

t:r. ij If 

r ~ 

Kommunstyrelsen !Dn: .. ,.... ,..... ".",.. ".'..... 0 . 0 •• ~ 

,_. _-~-~~~._--~-~...d~ 

Teknisk försörjning gata, va för nytt LSS boende 

Bakgrund 

Tekniska avdelningen och Omsorgen har utrett område för LSS-boende. Detaljplan för 

utsett område, som är beläget på västra sida av vägen in till Linden, vann laga kraft 

1993-10-26, men området saknar teknisk försörjning avseende gata och VA. 

Tekniska avdelningen har enL beslut §107, KST 2012/149, gjort en upphandling enL 

LOU som vinner laga kraft den 24/12. Investeringskostnaden beräknas till 10 200 000 

kr. Detta inkluderar anbud på 9 295 000 kr, projekteringskostnader och oförutsedda 

kostnader. 

Med denna investeringskostnad som grund har en hyreskalkyl presenterats för 

omsorgsförvaltningen. Enligt socialchefen ryms denna hyreskostnad inom ramen för 

LSS budgeten 2013, 

Kosh1ad för teknisk försörjning gata och V A, ingår inte i beräknad investeringskostnad 

för LSS-boendet, men den har redovisats som exploateringskostnad samtidigt med 

tekniska avdelningens investeringsbudget. Dock ingår kostnaden inte i budgeten. 

Äskande 

Tekniska avdelningen äskar tilläggsanslag för exploateringskostnader för teknisk 

försörjning gata (Enstigen) med 600 000 kronor och för teknisk försörjning VA med 

400 000 kronor. 

Torsby kommun 

tekniska avdelningen 

fl--1/ I !,1-7t-4 -:::=rb'/'/f'~ 

Mikael Löfvenholin - ....... 

Tekniska avdelningen Torsby kommun 0560·16010 sekr teknisl

Torsby kommun sid 6 

Kommunstyrelsens samhällsutskott 

PROTOKOLL 

2012-12-10 

§ 159 Revisionsrapport granskning av 


Dnr KST 2012/610 

Sammanfattning av ärendet 

Deloitte AB har på uppdrag av revisorerna i Torsby kommun granskat hur kommunen 

tillämpar och definierar investeringsbegreppet som det uttalas i revisionsrekommendationen 

från Rådet för kOlmnunai redovisning. 

Svar på revisionsrapporten 

Tekniska avdelningen svarar i detta ärende på två av fyra rekommendationer som 

Deloitte AB redovisar i sin Revisionsrapport. Ekonomichefen svarar att övriga punkter 

kOlm1.1er ekonomiavdelningen att ta hänsyn till i nästa uppdatering av 

ekonomistyrdokumentet. 

RekOlmnendation: Utveckla underhållsplaner för både fastigheter. Vägar, VA-nät och 

andra större anläggningstillgångar som är i behov av kontinuerligt underhåll och 

reparationer. 

Tekniska avdelningen har påbötjat arbetet med framtagande aven underhållsplan för 

vägar (gatuunderhållsplan). Den sträcker sig över tre år och ligger till grund för 

budgetförslaget 2013. Gatuunderhållsplanen kOlmner att utvecklas kommer under 

2013 att utvecklas för att omfatta minst 10 år. 

Planer för fastighetsunderhåll och VA-nät kOlmner att utföras under 2013. 

Rekommendation: Säkerställa att förkalkyler genomförs avseende större projekt 

oavsett om det rör sig om investering eller uppgifter som kostnadsförs som reparation. 

Kalkylen bör också följas upp efter att projektet har färdigställts. 

Tekniska avdelningen har sedan 2006 infört internkontrollrutin för hantering av 

projekt, både investeringar och underhållsprojekt. Dokument för Arbetsgång 

projektgenomförande, Rapport pågående investerings-/underhållsprojekt och 

Slutredovisning investerings-/underhållsprojekt har framtagits och används i 

arbetsgången för projektgenomförande. 

Justerarens signatur 

Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 7 

PROTOKOLL 

2012-12-10 

forts kssu 2012-12-10 § 159 Revisionsrapport granskning av 


Arbete med att öka och förfina användandet av internkontrollrutinen pågår ständigt 

och då nyttan av rutinanvändandet ökar avser vi att införa tydligare internkontroller 

för att säkerställa rutinanvändandet. 

Handlingar i ärendet 

Revisionsrapport granskning av redovisning av anläggningstillgångar, 2012-11-12 

Tjänsteskrivelse av teknisk chef Jan Esping, 2012-12-05 

Kommunstyrelsens samhällsutskotts förslag till kommunstyrelsen 

Samhällsutskottet ställer sig bakom ovanstående svar på revisionsrapporten. 

Beslutet skickas till 

KOlmnunstyrelsen 


Utd ragsbestyrkande

c 

Torsby kommun 2012-11-12 

Kom in unrevisionen 

Till Konm1unstyrelsen 

För kännedom: Kommunfullmäkiige 

Revisionsrapport 

På vårt uppdrag har Deloitte AB genomfört en granskning av redovisning av anläggningstillgångar. 

Projektets syfte är alt granska hur kommunen tillämpar och definierar investeringsbegreppet 

som det uttalas i redovisningsrekommendationen från Rådet för konununai redovisning. 

Vi har i denna granslming gått igenom kommunens anläggningsregister avseende nyinvesteringar 

20 Il. I avsaknad av liktlinjer kan konstateras att en sedvänja utvecklats som 

till stor del saknar koppling till lagrum och rekommendationer för Olmådet. 

Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi konm1Unen att: 

Skapa ett styrdokument som förtydligar kommunens syn på hur reparatiolls- och 

underhållskostnader och andra frågor relaterade till anläggningstillgångar skall 

hanteras. Utgångspunkt för arbetet skall vara god redovisningssed. 

Säkerställa all alla typer av underhålls- och reparationskostna.der hanteras på ett 

konsekvent sätt inom konununen. 

Utveckla underhållsplaner för både fastigheter, vägar, V A-nät och andra större 

anläggningstillgångar S0111 är i behov av kontinurligt underhåll och reparationer. 

Säkerställa att förkalkyler genomfors avseende stÖlTe projekt oavsett om det rör sig 

0111 investering eller utgifter som kostnadsförs som reparation. Kall-ylema bör också 

följas upp efter att projektet har fardigställt. 

För ytterligare infonnation angående granskningen hänvisas till ra.pp011en. 

Vi önskar kommunstyrelsens svar på vår revisionsrappoli senast den 9 januari 20l3. 

För revisorerna i Torsby konu11l111 

, 

• 1\ 

'fl \ fl ...f l /1 f 

t ~~J-.CZl,,'tvt.!t el), .V'Ltr 

Kjell-Enk Mattsson 

Bilaga: RevisionsrappOlt 

f. . 'J . . /'1 I 

t /~T' D~>"1(lj{·{/C'~

Rapport avseende 

granskning av 

redovisning av 

anläggningstillgångar . 

Torsby kommun 

Oktober 2012 

AucL.ic.Tax. Consulting. Financial ArJvisory.

Irulellåll 

Sammanfattning ..... ... ............. ............. ..... .. .... .............. .. .. ..... ....................... .. ........ .......... .... .................. .. l 

Inledning.................. ............. ...................... ... .... ..... .... ... ...... .... .... ..... .. .. ....... ......... ............ ..... ... ... ... 3 

1.1 Bakgrund ........... .. ..... ..... ...... ...................... ....... ............ .. .. ...... ....... .. ..................... ....... ......... . 3 

1.2 Syfte .......... .......... ..... .... .... ........... ... .............. ...... ..... .. ......... ... ... ..... ........ .. ...... .... .... .. ... ... .... ... .3 

1.3 Revisionskriterier och metod .. ... .... ..... .. ... .. ........ ............ .. .... ... ......... ........... . ... ....... .... .. ........ 3 

1.4 Avgränsning .. ........ ........... ........... .. ... ..................... ................ .. ..... ......................... .. ....... ... .... 3 

2 Lagar & rekommendationer. ...................... .......... ..... .... ...... .. .... .. ... .. ......... .. ..... ............... ... .. ... ........ 4 

2.1 Lagen om konunuI131 redovisning ..... .......... ... ... .............. .. ... .... .... ....... ... ..... ..... .. .. .... ...... .... ... .4 

2.2 RKR 11.1 Materiella anläggningstillgångar ... ..... ..... .. ............ ... .... ... .. ... ........ ......... .. .. ... ........4 

2.3 Allmänt om god redovisningssed .............. ... .......... ....................... .. ..... .................. .... .......... 5 

3 Granskningsresultat ... ....... .... .. .......... .......... .. ... .. ... ... .. ................ .. ...... .. .......... ........ ... ........... ... .... .. ... 7 

3. l Styrdohlment Torsby konunuIl ... .... ... ........ .... ... ........ .. ...... ................... ... .. ........... ............... .. 7 

3.1 . J IakttagelserlkonU1lentarer ..... ......... ..... ... .... .... ..... ...... .. .. .. .. .. .. ... ... ... .. ... .... .. .. .. ..... .. ... ........... 7 

3.2 Genomgång anläggningsregister .. .. ... ... .. ... .. ...... ... .... .. .. .. .... ................................... .. ............ .. 7 

3.3 Kommentarer ....................... .... .... .... .. ........ .. ... .. .... ..... ..... ..... ..... ..... .. ..... .. ... .... ................ .... .. . 8

Sammallfattning 

I bland annat Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation nr 11.2 kan 

utläsas att med materiella anläggningstillgångar avses en tillgång i balansräkningen där 

det är samlOlikt att de framtida ekonorniska fordelama med innehavet kommer 

kommunen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt 

sätt. Utgifter för reparationen och underhåll aven materiell anläggningstillgång som 

syftar till att vidmakihålla eller återställa tillgångens egenskaper skall redovisas som en 

kostnad den period de uppkonul1er. 

Projektets syfte är att granska hur konununen tillämpar och defInierar 

investeringsbegreppet som det uttalas i rekonmlendationen. 

Vi har i delma granskning gått igenom kOllununens anläggningsregister avseende 

nyinvesteringar 2011. I avsaknad av riktlinjer kan konstateras att en sedvänja utvecklats 

som till stor del saknar koppling till lagrum och rekommendationer för området. 

Vi vill poängtera vikten av att politiken beslutar om vilka principer som konullunen 

generellt skall använda istället för att besluta om redovisningssättet. för individuella 

projekt. Den är också av stor vikt att konullunen använder SaI11lua regler för alla utgifter 

och alla projekt som rör renoverings- eller underhållsarbeten. Ett införande av ett 

regelverk för Olmådet innebär att utrynmle för konu11lUlen att använda sig av olika 

redovisningsprinciper avseende olika projekt tas bort liksom att saillma 

redovisningsprinciper gäller från år till år. 

Konul1unen bör se över sin hantering av anläggningstillgångar i allmänhet och 

hanteringen av underhålls- och reparationskostnader i sYImerhet. Hur konmlUnen skall 

arbeta framöver bör fastställas i ett styrdokument och det bör grunda sig på god 

redovisningssed inom området, det vill säga lag om kommunal redovisning samt 

rekonmlendationer från RKR. Efterlevnad av detta styrdokument bör regelbundet foljas 

upp, till exempel via nämndens internkontrollplan. 

KOllununens redovisningssätt att ahivera underhålls- och reparationskostnader har lett till 

att konm1Unen har ett högre värde på sina anläggningstillgångar än om ett riktigt 

redovisningssätt tillämpats. En fråga bör akiualiseras om det kan finnas behov av att 

skriva ned vissa anläggningstillgångar inom konm1Unen. Det är vilctigt att god 

redovisningssed bealctas även avseende denna bedöllming, K.RL behandlar nedskrivning i 

6 kap. 5 § och RKR behandlar nedslaivningar i en ny rekonu11enclation 19 som utkom 

under hösten 2011. 

Ett vanligt motiv för att inte kostnadsfora reparations- och underhållskostnader är att 

lcostnadsbilden mellan olika år kan bli ojämn. Kommunen behöver således ta fram bra 

underhållsplaner för att kunna hålla enjänm kostnadsbild mellan åren.

Mot bakgrund av vår granskning rekonunenderar vi kommunen att: 

Skapa ett styrdokument S0111 förtydligar konummens syn på hur reparations- och 


hanteras. Utgångspunki för arbetet skall vara god redovisningssed. 

Säkerställa att alla typer av underhålls- och reparationskostnader hanteras på ett 

konsekvent sätt inom konununen. 

Utveckla underhållsplaner för både fastigheter, vägar, VA-nät och andra stön'e 

anläggningstillgångar som är i behov av kontinurligt underhåll och reparationer. 

Säkerställa att förkalk.)'l er genomförs avseende större projekt oavsett om det rör 

sig om investering eller utgifter S0111 kostnadsförs som reparation. Kalk)'lema bör 

också följas upp efter att projektet har färdigställt. 

"'i ~ . ~ 

}~~7stad d.en. 30 OktOberl2lt 

~ 

Ir-- 

0 J 

'/~ :.~ '(I / 

1 t Il ('IJ I/,p'b . '--.1 ,/1 

J,:;/~)l(ilr/ 

( { f , t .1i/"",!· ~~[./K:::.~ · l _.j -___ (.' ,i.. f fl. 

\~ /./ ~ .~ ( ./ \ 

~ 

"vHahs Welmerholm ,/ Da\~;d Bäcker 

Celiifierad konununai revisor 

Certifierad kommunal revisor

\( 

l 

Illledl1ing 

1.1 Bakgrund 

I bland mmat Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation nr 11.3 kan 

utläsas att med materiella anläggningstillgångar avses en tillgång i balansrälmingen där 

det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelama med innehavet kommer 

kommunen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt 

sätt. Utgifter för reparation och underhåll aven materiell anläggningstillgång som syftar 

till att vidmakthålla eller återställa tillgångens egenskaper skall redovisas som en kostnad 

den period de uppkol1U11er. 

Vi har i ett tidigare revisiollsprojekt b'Tansk3t kommunens investelingsstyming utifrån tre 

nyligen genomförda investeringar. Nu aktuell granskning inriktas mot redovisningsfrågor 

i samband med investeringsverks3mheten. 

1.2 Syfte 

Projektets syfte är att granska hur konU11Unen tillämpar och definierar 

investerillgsbegreppet som det uttalas i rekonunelldationell. 

Granskningen har genomförts genom fakta insamling via redovisning samt genom att vi 

tagit del av regelverk och övrig dok-umentatiol1 inom kommunen. Vi har också genomfört 

intervjuer med berörda tjänstemän inom Torsby kommun. 

1.3 Revisionskritelier och metod 

De bedöllli1ingsgrunder som bildat underlag för våra analyser, slutsatser och bedönmingar 

har i första hand varit det material som vi erhållit från kommunen samt de svar vi erhållit 

från våra intervjuer. 

lA 

Avgränsning 

Granskningen avser investeringar år 2011.

(:1 

2 

Lagar & rekOllllnendatiol1er 

2.1 Lagen om komn1Ll11al redovisning 

Lagen om kommunal redovisning (KRL) reglerar redovisningen inom kommuner, 

landsting och kommunalförbund och trädde i kraft 1998. Lagen är till stora delar baserad 

på det så kallade nonnalreglementet som konm1Uner och landsting använde innan KRL 

trädde i kraft. N0l111alreglementet var inspirerat av dåvarande årsredovisnings lag men 

även av bokföringslagens ilmehåll. KRL har sedan den trädde i kraft varit föremål för 

översyn och kompletteringar vid ett flertal tillfållen, bland almat justeringar för att 

anpassa KRL till uppdateringar i andra lagar som Bokföringslagen. 

KRL behandlar värdering av tillgångar och skulder i kapitel 6, däribland 

anläggningstillgångar. Nedan redogörs för de paragrafer, eller delar av paragrafer, som vi 

anser vara av störst betydelse avseende denna granskning. 

6 kap 1 § "Med anläggningstillgångförstås tillgång som är avseddfär stadigvarande 

bruk eller innehav. Jvfed omsättningstillgångfärstås annan tillgång. " 

6 kap. 3 § "Utgifter för värdehäjande färbättringar aven tillgångjår räknas in i 

anskaffningsvärdet, om de haJ' lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats fån 

tidigare år. " 

2.2. RKR 11 .3 lviateriella anläggningstillgångar 

Rådet för kommunalredovisning (RKR) är ett oberoende ideellt organ som bildades 1997 

av staten, Svenska Konm1unförbundet och Landstingsförbundet. Utgångspunkten för 

Rådets arbete är lagen om kommunal redovisning som trädde i kraft den l januari 1998. 

RKRs huvuduppgift är att främja och utveckla god redovisningssed i 

kOl1llilUner, landsting och konulluna lförbund. God reclovisningssed uttrycker RKR genom 

de rekol1u11endationer som rådet utarbetar. RKR har också som uppgift att följa upp den 

egl1a verksamhetens genomslag på kommuners och landstings extema redovisning samt 

att följa utvecklingsarbetet på redovisningsområdet i Sverige och internationellt. 

Konmmner, landsting och konmlunalförbund skall följa, förutom lagens bestämmelser, 

allmänt accepterade n0l111er för kommunal bokföring och redovisning eller med andra ord 

god redovisningssed. Avviker konunun, landsting eller konummalförbund från Rl(Rs 

rekommendationer skall detta redovisas i en not i årsredovisningen. 

Avseende materiella anläggningstillgångar har RKR utarbetat en rekonul1endation (1 1.3) 

som behandlar god redovisningssed inom området.

Reparation och underhåH 

"Utgifter för reparationer och underhåll aven materiell anläggningstillgång som syftar till 

att vidmakthålla eller återställa tillgångens egenskaper skall redovisas som en kostnad den 

period de uppkommer." 

Komponentavskrivnillg 

"Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet. 

Eftersom avsla-ivningama skall avspegla hur tillgångar värde och/eller servicepotential 

successivt förbmkas kan det vara lämpligt att sådana komponenter som har en arman 

nyttjandeperiod och utgör ett väsentligt värde redovisas och sktivs av som separata 

enheter. Utgiften för att anskaffa en sådan komponent redovisas som anskaffning aven 

ny anläggningstillgång och eventuellt kvarvarande redovisat värde för den ersatta enheten 

kostnadsförs ." 

Allmänt om god redovisningssccl 

Enlibrt god redovisnings sed skall alla utgifter som avser att vidmakthålla och säkerställa 

en tillgångs funktion alltid kostnadsfciras och inte aktiveras i konununens balansräkning. 

Undantag från detta är om kommunen beslutat sig för att använda så kallad 

komponentavskrivning. Detta brukar användas främst avseende fastigheter och innebär 

kOlifattat att man delar upp fastigheten i komponenter som; tak, fönster, fasad, V A 

stammar, el-stanm1ar etc. Respektive komponent skrivs av som en separat 

anläggningstillgång med individuella avskrivningstider. Utgifter för underhåll eller utbyte 

av komponenter skall aktiveras. Eventuellt k."varvarande restvärde på komponenten, som 

ersätts, skall kostnadsföras i samband med aktivering av utgiften för 

ersättningskomponenten. Det principiella argumentet för komponentavskrivning är att det 

ger en mer rättvisande redovisning. Balansräkningen ger då en bättre bild av 

byggnademas värde eftersom insatser i fastigheten leder till högre bokfölt värde. 

Resultaträkningen blir mer rättvisande därför att enbart årets värdeminskning ses som 

kostnad och inte hela underhållsutgiften som i det vanliga systemet. Genom att betrakta 

stöne underhållsinsalser som en komponent som skrivs av under flera år kan det 

ekonomiska resultatet utjäumas under en period där det är svårt att lclara nödväncliga 

underhållsinsatser inom driftsbudgeten. 

Gränsdragningen mellan investering och underhåll måste i vissa fall gmndas på 

kvalificerade bedömningar. Förutom det gmndläggande resonemanget angående om 

utgiften konmler att innebära en framtida ekonomisk nytta för verksamheten eller ej, 

måste i vissa situationer väsentlighetsprincipen vara vägledande. Frågan som bör ställas 

är om transaktionen är av sådant väsentli6 >1: värde att det påverkar huruvicla redovisningen 

ger en rättvisande bild eller inte beroende på 0111 affårshänclelsen redovisas som 

investering eller som underhåll. 

När vi haft kontakter med SKL uttrycker de en förståelse för att kommuner kan uppleva 

det besvärligt att avgöra vad som skall aktiveras och vad som skall kostnadsfciras. De 

menar att det viktigaste är att kommunen fastslår vilket tillvägagångssätt man använder 

och sedan konsekvent håller sig till detta. Endera aktiverar kommunen underhåll med 

korrekta avskrivningstider altemativt kostnadsför kommunen underhållskostnader och 

reparationer det år då utgiften uppstår. 

Med ovanstående synsiitt avviker SKL från rekommendati onerna. Vår uppfattning är att 

konm1lmema så långt som möjligt bör följa rekommenclationema för alt bland annat 

möjliggöra en rättvis jämförelse mellan olika kommuners redovisning. Avstår vissa

vissa kommuner från att använda RKRs rekonunendationer kan jämförelsen mellan olika 

konununers redovisning bli missvisande. SKL menar att kostnadsbilden över tid inte 

påverkas av vilken metod man använder och att det därför kan vara acceptabelt att 

aktivera reparations- och underhållskostnader under förutsättning att man använder en 

riktig avskrivningstid. Det viktiga är att kommunen ifråga är konsekvent i sitt agerande. 

Detta uttalande visar på svårigheten i dessa bedömningar. 

DcJ oitte I Grnnsk nin g redovi=,ni ng av anläggni ngs tillgån gar Torsby kommun I 6

lS" 

Gransknil1gsresultat 

." .J. l 

Styrdokument Torsby kommun 

Torsby kommun har antagit "Regler och principer för ekonomistyming i Torsby kommun 

20 10" (KF § 186 2009-11 -26). I detta dokument finns bl.a. beskrivet under avsnitt 12 och 

13: 

Ett inventarieillköp ska betraktas som investering om inköpspriset för det 

enskilda objektet uppgår till minst ett basbelopp och har en varaktighet av minst 3 

år. Övriga inventarieinköp ska bokföras som driftskostnad. 

Investeringar är utgifter för anskaffande av tillgångar som bedöms himla 

användas under flera åt. Tillgångar som förbrukas löpande betraktas som 

driftskostnad. 

I kommunens redovisningsprinciper anges bl.a. att redovisning sker enligt god 

redovisnings sed och i allt väsentligt i enlighet med relcoll1ll1endationer från RKR. 

Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter 

avdrag för investeringsbidrag och planenliga avskrivningar. Avskrivningarna görs efter 

en bedömning av tillgångamas nyttjandeperiod efter viss vägledning av Sveriges 

Kommuners och Landstings förslag till avskrivningar. 

3.1.1 faldtagelser/kommentarrr 

Policyn ger inga direktiv över hur konU11Unen skall hantera reparationer och underhåll av 

olika slag. Vidare skulle styrdokumentet mycket väl kunna ge vägledlling kring andra 

frågor som till exempel hur anskaffningsvärdet skall beräknas, hur tillgångar skall skrivas 

av, hur försäljning och utrangering slcall gå till etc. För en utökad text i policyn kan R..K...1Z 

11.1 utgöra underlag. 

Genomgång anläggningsregister 

Vi har tillsalllinans med en av kommunens ekonomer gått igenom anläggningsregistret 

och då i forsta hand nyinvesteringar 2011. Syftet med genomgången har varit att få 

konstaterat om redovisningen är rättvisande d v s om de i anlägb'lllngsregistret upptagna 

tillgångama är riktigt bokförda utifrån lagrum och rekommendationer. 

Merparten av investeringama är utförda av tekniska avdelningen under kommunstyrelsen. 

Dcn totala investeringsbudgeten för 2011 uppgick till 135,5 mkr med ett utfall på 53,5 

mkr varav konmmnstyrelsens utfall var 52,8 mkr. 

Som framgått tidigare saknas det i kommunen riktlinjer för hur investeringar skall 

defillleras redovisningsmässigt. Efter vår granskning kan vi också konstatera att 

redovisningen inte är rättvisande vad gä ller skillnaden mellan drift och investeting. Det är

mer en tradition i kommunen som avgjort redovisningen. Tillämpad princip kan också 

vara att av utgiften för en anläggning kan 50 % belästa driftbudgeten och 50 % belasta 

investeringsbudgeten. Det är således det tillgängliga utrymmet i kommunens ekononli 

som styti redovisningen snarare än en rättvisande redovisning. Det uppges dock från 

konmmnen att på senare år bar kommunens ekonomiavdelning i ökad grad rådfrågats vid 

tveksamlleter i redovisningssättet. 

Vi har utifrån vår genomgång noterat följande avvikelser från lagrum och 

rekommendationer i kommunens anläggningsregister. Följande anläggningar har i 

kommunens redovisning bokförts som investering med ett årligt avslaivningsbelopp som 

belastar resultaträkningen. 

Björkarna 1, socialkontor, inv 2011,430 tla 

Anläggningen är en dränering runt ett hus, förbättrad ventilation m111. Atgärden syftar till 

att vidmakthålla en anläggnings tekniska och funktionella status och är således en 

driftkostnad. 

Torsbybadet, extra ingång till Q.vm 20 Il, 126 tla 

Nya dönöppningar är omdisponering av lokaler och tillhör därför driftbudgeten. 

Elevhem Stjemesko]an, takombyggnad 2011, l 709 [kr 

Takersättning Höljes 1:222, 327 tla 

Taket har ersatts med likvärdigt matetiaJ och syftar därför till att vidmakthålla 

byggnadens status d v s tillhör driftbudgeten. 

Utbyte fönster Oleby skola, 262 tla 

Stjemeskolan, huvudbYQ.QJlad och paviljong, fönsterbvte 2011 , l 718 tkr 

Även om standardförbättring mot tidigare skett vid fönsterbyten är ändå fönsterbyten en 

driftkostnad då bytet sker till den standard som idag är rådande. 

FD'kenskolan. ombYQ.gnad duschar, 15 tkr 

Syftar till att vidmakthålla byggnadens status och är därför en driftkostnad. 

Fastnäs vatten- och reningsverk, 19 tkr 

Syftar till att vidmakthålla byggnadens status och är därför en driftkostnad. 

Torsby l :2')9 V A. 2 J2 tkr 

Syftar till att vidmakthålla anläggningens status och är därför en driftkostnad. 

Pumpstationer 7011,211 tkr 

Avser utbyte av befintliga enheter och är därför en driftkostnad. 

Reningsverk Torsby, renovering av sanitära utrvnm1en, 114 th 

Syftar till vidmal'thålla byggnadens status och är därför en driftkostnad. 

3.3 Kommentarer 

Vi har i delUla granskning gått igenom kommunens anläggningsregister avseende 

nyinvesteringar 201 1. I avsaknad av riktlinjer kan konstateras att en sedvänja utvecklats 

som till stor del saknar koppling till lagrum och rekonm1endationer för området. 

Vi vill poängtera vik.1en av att politiken beslutar om vilka principer som kommunen 

generellt skall använda istället för att besluta 0111 redovisningssättet för individuella

projekt. Den är också av stor vikt att kOlIDnunen använder sanuna regler för alla utgifter 

och alla projekt som rör renoverings- eller underhållsarbeten. Ett införande av ett 

regelverk för området innebär att utrymme för kommunen att använda sig av olika 

redovisningsplinciper avseende olika projekt tas bOlt liksom att samma 

redovisningsprinciper gäller från år till år. 

Kommunen bör se över sin hantering av anläggningstillgångar i allmänhet och 

hanteringen av underhålls- och reparationskostnader i synnerhet. Hur kommunen skall 

arbeta framöver bör fastställas i ett styrdokument och det bör grunda sig på god 

redovisningssed inom området, det vill säga lag om konmlunal redovisnillg samt 

rekonmlendationer från RKR. Efterlevnad av detta styrdokument bör regelbundet följas 

upp, till exempel via nänmdens intemkontrollplan. 

Kommunens redovisnings sätt att aktivera underbålls- och reparationskostnader har lett till 

att kommunen har ett högre värde på sina anläggningstillgångar än om ett riktigt 

redovisnings s ätt tillämpats. En fråga som bör aktualiseras är om det kan ftnnas behov av 

att skriva ned vissa anläggningstillgångar inom kommunen. Det är viktigt att god 

redovisningssed beaktas även avseende denna bedönuling, KRL behandlar nedskrivning i 

6 kap. 5 § och RKR behandlar nedskrivningar i en ny rekonmlendation 19 som utkom 

under hösten 2011. 

Ett vanligt motiv för att inte kostnads föra reparations- och underhållskostnader är att 

kostnadsbilden mellan olika år kan bli ojänul. KOIID11Unen behöver således ta fram bra 

underhållsplaner för att kunna hålla enjälIDl kostnadsbild mellan åren. 

Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunen att: 

Skapa ett styrdokument som förtydligar konununens syn på hur reparations- och 


hanteras. Utgångspunkt för arbetet skall vara god redovisningssed. 

Säkerställa att alla typer av underhålls- och reparationskostnader hanteras på ett 

konsekvent sätt inom kommunen. 

Utveckla underhållsplaner för både fastigheter, vägar, V A-nät och andra större 

anläggningstillgångar som är i behov av kontinurligt underhåll och reparationer. 

Säkerställa att förkalkyler genomförs avseende större projekt oavsett om det rör 

sig om investering eller utgifter som kostnadsförs som reparation. Kalkylema bör 

också följ as upp efter att proj ektet har färdigställt. 

Dl'i oii le IGranskning redov isning av an läggningstill gängar Torsby kommu nl 9


\


kommunstyrelsens arbetsutskott 

PROTOKOLL 

2012-12-11 

forts ksau 2012-12-11 § 122 Ramar för nyupplåning och omsättning av 

lån samt borgen under 2013 

3. Kommunstyrelsen har att såsom för egen skuld ingå borgen för Torsby 

Bostäder AB' s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 158 000 

000 sek jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta 

lånebeloppet är beräknat på skuldebrevens respektive ursprungliga 

lånebelopp. 


\ 

Kormnunstyrelsen 

Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-12-11 

ru6~~ (:>~~!2+ 

§ 120 Ung företagsamhet söker kommunalt 

verksamhetsbidrag 2013 eventuellt även 2014 

2015 

Dnr KST 2012/612 


Ung Företagsamhet Värmlands verksamhet har som mål att öka grund- & 

gymnasieskolelevernas företagsamhet och förmågor i en personlig utvecklingsresa 

som ger dem bästa möjliga förberedelser för den spännande framtiden. 

Sedan 2011-01-01 har Ung Företagsamhet i Värmland drivit ett interregprojekt, som 

Torsby kommun har varit medfinansiär i med 70 000 sek (28 000 kr år 2011, 28000 kr år 

2012 och 14000 kr år 2013). 

Föreningen som lever uteslutande på bidrag har för att skapa arbetsro och 

långsiktighet ansökt om ytterligare medel (4 sek per invånare och kommun). För 

Torsby kOlmnun betyder det för 2013: 33400 sek (avdrag för beviljade medel inom EUprojektet) 

samt med fördel även för 2014 och 2015 49 200 kr per år. 


Ansökan från Ung Företagsamhet 2012-11-08 

Tjänsteskrivelse av ekonomichef Angela Birnstein, 2012-12-06 

Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 

1. Torsby kOlmnun bidrar till Ung Företagsamhet Värmlands verksamhet under 

2013 med ytterligare 33 400 sek. Sedan beslutas att lägga 4 kr per invånare och 

år tills vidare att utbetalas årligen efter skriftlig ansökan. 

2. Finansieringen sker från kommunchefens ansvar 0211, konto medlemsavgifter. 

3. Från år 2014 ges ekonomichefen delegation att bevilja ansökningar från Ung 

Företagsamhet Värmland. 


Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-12-11 

forts ksau 2012-12-11 § 120 Ung företagsamhet söker kommunalt 

verksamhetsbidrag 2013 eventuellt även 2014-2015 


Ung Företagsamhet Värmland 



Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-12-11 

0u ~W{)~ ~ .,,~rv\. 

§ 119 Föreningen Emigration och Historia i 

Östmark ansöker om bidrag för år 2013 

Dnr KST 2012/555 


Föreningen Emigration och Historia i Östmark ansöker om verksamhetsbidrag för år 

2013 i SaIlliUa nivå som tidigare år, 110 000 sek. Bidraget skall betalas till föreningen 

och avser i första hand finansieringen av löner. 


Tjänsteskrivelse av ekonomichef Angela Birnstein, 2012-12-06 


1. Arbetsutskottet beviljar föreningen Emigration och Historia i Östmark 110 000 

kr för verksamhetsår 2013 och tillsvidare att utbetalas årligen efter ansökan 

från föreningen. 

2. Bidraget förutsätter fortsatt samarbete med arbetsmarknadsavdelningen i 

Torsby kommun. 

3. Från år 2014 ges ekonomichefen delegation att bevilja ansökningar från 

Föreningen Emigration och Historia i Östmark 

4. Finansiering sker från kommunchefens ansvar 0211, konto medlemsavgifter. 



Föreningen Emigration och Historia i Ösbnark 


Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-12-10 

§ 162 Ändring i Torsby kommuns ABVA för 

2013 

Dnr KST 2012/614 


Tekniska avdelningen föreslår ändring i Torsby kommuns ABVA Allmänna 

bestänunelser för användande av Torsby kOImnuns allmänna vatten- och 

avloppsanläggning. 

Osäkerhet kan förekomma huruvida det är den gällande ABV A som används. För att 

säkerställa att rätt upplaga av Torsby kommuns ABV A används, förslår tekniska 

avdelningen att ABV A förtydligas med Salmna årtal som ny VA-taxa, för 2013 skall 

således ABVA kallas ABVA 2013, trots att den antagits av kOImnunfulhnäktige i mars 

2008. 


Tjänsteskrivelse av eVA-chef Mikael Löfvenhohn, 2012-10-30 


Ändring av årtal för ABV A, till ABV A 2013, fastställs. 


Konununstyrelsen 

Ekonomiavdelningen 

Tekniska avdelningen 


Utdragsbestyrkande

Datum 

2012-10-30 

Kssu 

Fastställelse av ändring i Torsby kommuns 

ABVA för 2013 

Tekniska avdelningen föreslår ändring i Torsby kommuns ABV A Allmänna 

bestämmelser för användande av Torsby kommuns allmänna vatten- och 

avloppsanläggning. 

Osäkerhet kan förekomma huruvida det är den gällande ABV A som används. För att 

säkerställa att rätt upplaga av Torsby kommuns ABVA används, förslår tekniska 

avdelningen att ABVA förtydligas med samma årtal som ny VA-taxa, för 2013 skall 

således ABVA kallas ABVA 2013, trots att den antagits av kommunfullmäktige i mars 

2008. 

Tekniska avdelningens förslag till samhällsutskottet och kommunstyrelsen 

1 Ändring av årtal för ABV A, till ABVA 2013, fastställs. 

Beslutet expedieras till 


Ekonomiavdelningen 



Mikael Löfvenholm Torsby kommun 0560·160 53 direkt mikael.lofvenholm@torsby.se Sida 

gva-chef 10. Tekniska avdelningen 070·640 76 00 mobil tekniska.avdelningen@torsby.se 1 (1) 

Besöksadress 685 80 Torsby 0560·160 00 växel ks@torsby.se 

Nya Torget 8. Torsby 0560·160 55 fax www.torsby.se

2 1 

A~~männa bestämmelser 

för a~1vändande av 

Torsby kommuns 

aUmänna 

vatten= och avloppsanläggning 

Antagna att gäUa fr o m 

1 januari 2009 

Antagen av kommunfullmäktige den 27 mars 2008 § 32

ABVA 2013 

Allmänna bestämmelser för användande av 

Torsby kommuns 

allmänna vatten- och avloppsanläggning 

Inledning 

l . För fastighetsägares användning av den allmänna VA-an läggningen i Torsby kommun 

gäller vad som föreskrivs i lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) eller annan 

författning samt vad som nedan föreskrivs. 

Vad som enligt dessa bestämmelser gäller för fastighetsägaren gäller även för den som 

innehar fast egendom med tomträtt, ständig besittningsrätt, fideikommissrätt eller på 

grund av testamentariskt förordnande. 

Har huvudmannen träffat avtal med annan än fastighetsägare om användning av 

anläggningen, gäller för denne jämlik.1: 5 § lagen om allmänna vattentjänster vad som i 

lagen och dessa allmänna bestämmelser toreskrivs om fastighetsägare. 

Med fastighet kan enligt 4 § lagen om allmänna vattentjänster i vissa fall även förstås 

byggnad eller annan anläggning, som ej tillhör ägaren till marken. 

Fastighetsägare är skyldig att följa ändring i och tillägg till dessa al lmänna 

bestämmelser. 

2. Huvudman för den allmänna V A-anläggningen i Torsby kommun är kommunfullmäktige. 

Förvaltningen av V A- anläggningen handhas under kommunstyrelsen av tekniska 

avdelningen. 

Inkoppling till den allmänna anläggningen 

3. Fastighetsägare som vill ansluta fastigheten till den allmänna anläggningen ska göra 

skriftlig anmälan till huvudmannen som sedan ombesöljer inkoppling. 

Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen 

4. Huvudmannen levererar vatten tiIJ fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna 

dricksvattenanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser för användandet. 

Huvudmannens leveransskyldighet avser endast vatten av dricksvat1.enkvalitet för 

normal hushållsanvändning. Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck eller viss 

vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. 

Vatten som levereras genom allmän V A-anläggning får utnyttjas för värmeutvinning 

endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger detta. 

5. Huvudmannen har rätt att begränsa eller avbryta vattenleveransen när denne finner det 

nödvändigt for att förebygga personeller egendoll1sskada samt for reparation, ändring, 

kontrol l ell er annan sådan åtgärd som berör huvudmannens egna eller därmed förbundna 

anläggningar. 

Vid begränsad vattentillgång är fastighetsägare skyldig att reducera sin 

vattenförbrukning en ligt huvudmannens anvisningar.

Vid planlagt leveransavbrott lämnar huvudmannen på lämpligt sätt meddelande om 

detta. 

6. Ska vattenfårbrukning hos fastighetsägare fastställas genom mätning tillhandahålls 

vattenmätare av huvudmannen och fårbIir huvudmannens egendom. Huvudmannen 

bestämmer antalet mätare och vilket slag av mätru·e som ska användas. Fastighetsägaren 

ska bekosta erforderliga anordningar får uppsättning av mätare och sammankoppling med 

installationen i övrigt. 

Vattenmätares plats ska vara godkänd av huvudmannen, som har rätt att kostnadsfritt 

disponera platsen och ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, 

underhålla samt till- och frånkoppla mätaren. 

Användning av den allmänna avloppsanläggningen 

7. Huvudmannen tar emot avloppsvatten från fastighet, vars ägare har rätt att använda den 

allmänna avloppsanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser får användandet, 

om behovet av avledning inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. 

Huvudmannen är inte skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig 

mån avviker från hushållsspillvattens. 

8. Vatten S0111 utnyttjats får värmeutvinning får avledas till den allmänna 

avloppsanläggningen endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger det. 

9. Fastighetsägare får inte tillfåra avloppet lösningsmedel, avfettningsmedel, farger, olja, 

bensin eller annan petroleumprodukt, fett i större mängd, läkemedel eller sura, frätande 

eller giftiga vätskor och inte heller vätska, ämnen eller fåremål som kan orsaka stopp, 

avlagring, vidhäftning, gasbildning eller explosion. 

Anga eller vannvatten med högre temperatur än 45°C får inte tillfåras i 

fårbindelsepunkten. 

Oavsiktligt utsläpp av sådant slag som anges i fårsta och andra styckena ska 

ofårdröjligen anmälas till huvudmannen. 

Fastighetsägare rar inte tillfåra avloppet spillvatten från köksavfalJskvarn utan 

huvudmannens skriftliga medgivande. 

10. Värmeuttag ur avloppsvatten får inte ske så att temperaturen i utsläppt avloppsvatten 

underskrider temperaturen i det av huvudmannen levererade dricksvattnet. 

11. Huvudmannen har rätt att tilIfalligt begränsa fastighetsagares möj lighet att använda 

avloppsanläggningen när huvudmannen finner det nödvändigt får att fårebygga personeller 

egendomsskada samt får reparation, ändring, kontroll eller annan åtgärd som berör 

huvudmannens egna eller därmed fårbundna anläggningar. 

12. Spillvatten far inte tillföras allmän ledning som är avsedd att uteslutande avleda dag- och 

dränvatten. (Med spillvatten likställs i denna punkt allt avloppsvatten som huvudmannen 

bedömer ska avledas till spillvatten ledning.) 

Dag- och dränvatten far inte tillfåras allmän ledning som inte är avsedd för sådant 

ändamål, om inte huvudmannen av särskilda skäl skriftligen medgivit undantag. 

Avleds dag- och dränvatten från fastighet till spillvattenförande ledning får fortsatt 

tillförsel av sådant vatten inte ske, sedan särskild förbindelsepunkt får ändamålet 

upprättats och fastighetsägaren underrättats därom, eller om huvudmannen vidtagit 

2

åtgärder för avledande av dagvatten utan att förbindelsepunkt för dagvatten upprä1iats, när 

huvudmannen meddelat fastighetsägaren att sådana åtgärder har vidtagits. Huvudmannen 

bestämmer tidrymd inom vilken tillförseln ska ha upphört. Undantag från förbudet eller 

anstånd med att avbryta tillförseln kan medges av huvudmannen om särskilda skäl 

föreligger. 

Har särskild förbindelsepunkt för dag- och dränvatten inte upprättats, kan 

huvudmannen ändå förbjuda dittills tillåten tillförsel av sådant vatten till 

spillvattenförande ledning. Förutsättningar för detta är dels att avledning kan ske 

ändamålsenligt på annat sätt, dels att huvudmannen i skälig omfattning ersätter 

fastighetsägaren hans kostnader för erforderlig omläggning. Dag- och dränvatten från 

fastighet, som nyinkoppJas till den allmänna anläggningen, får inte tillföras annan ledning 

än den huvudmannen bestämmer. 

l3. Huvudmannen kan i enskilda fall medge utsläpp i den allmänna avJoppsanläggningen av 

avloppsvatten som i ej oväsentlig mån har annan sammansättning än spillvatten från 

bostäder (hushållsspiJJvatten) vad gäller arten eller halten av ingående ämnen. 

Huvudmannen bestämmer därvid villkoren för utsläpp av såväl spill- som dagvatten. 

14. Fastighetsägare som helt eller delvis använder eller upplåter fastighet till annat än 

bostadsändamål ska informera huvudmannen om sådan verksamhet som kan påverka 

beskaffenheten hos avloppsvattnet från fastigheten. Fastighetsägaren ska bekosta de 

provtagningar och analyser som huvudmmmen finner vara nödvändiga för kontroll av 

avloppsvattnet. 

Huvudmannen har rätt att fordra att fastighetsägaren för journal över verksamhet som 

inverkar på avloppsvattnets beskaffenhet och företar kontroll av vattnet genom 

provtagningar och analyser. Huvudmannen anger hur journalföring och provtagningar ska 

göras. 

15. Vid anslutning till allmänt tryckavloppssystem tillhandahåller huvudmannen LTApumpenhet 

eller annan aktuell pumpenhet som förblir dennes egendom. Huvudmannen 

bestämmer antalet pumpenheter och vilket slag av pumpenhet som ska användas samt 

svarar för installationen. Fastighetsägaren bekostar erforderliga anordningar för att 

sammankoppla enheten med installationen i övrigt. 

Enhetens plats ska bestämmas av huvudmannen, som äger rätt till kostnadsfri 

upplåtelse av platsen och som ensam har befogenhet ati sätta upp, ta ned, kontrollera, 

justera, underhålla samt ti1l- och frånkoppla enheten. 

3



PROTOKOLL 

2012-12-11 

Ei 6~~~n{ 

§ 124 Kommunalrådets arvode 2013 

Dnr KST 2012/689 


Kommunfullmäktige beslutade 2002-09-26 § 72 att principen för nivån på 

kommunalrådets heltidsarvode från och med 2004 ska motsvara ett genomsnitt av 

chefsgruppens löneutveckling inklusive kommunchefens lön under året. 

Chefslönerna för 2012 gav ett utfall av 3.27 % i höjning. Nuvarande arvodesnivå är 

43.725 kr / månad. Beräknad ökning föreslås till 1.450 kr/månad. 

Kommunalrådets arvode från 2013-01-01 föreslås uppgå till 45.175 kr /mån. 


Tjänsteskrivelse av personalchef Lena Bull, 2012-12-05 

Jäv 

Håkan Laack (S) deltar inte i handläggningen av ärendet. 

Anna-Lena Carlsson (M) är ordförande för denna paragraf. Rune Mattsson (S) utses 

som justerare. 


Kommunalrådets arvode från 2013-01-01 uppgår till 45 175 kr/mån 


Lena Bull 

Håkan Laack 

Lars-Erik Mattsson 



Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-12-11 

~~~f~~ 

§ 125 Arvode för förtroendevalda 2013 

Dnr KST 2012/690 


Det är föreslaget att kommunalrådets arvode höjs från 2013-01-01 till 45 7015 kr/mån 

enligt av fullmäktige beslutad princip. 

Förtroendevaldas arvoden föreslås som följd av detta att höjas enligt nedan. 

Utöver månadsarvode utgår ersättning för förlorad arbetsinkomst och timarvode. 

Förslag för 2013-01-01 

Uppdrag 

Arvode per månad 

Arvode per månad 2012 

Konununstyrelsens ordf 

Kommunstyrelsens v. ordf 

Arbetsutskottets ordf Ks 

Samhällsutskottets ordf Ks 

Omsorgsnämndens ordf 

Omsorgsnämndens vice ordf 

Omsorgsnämndens arbetsutskotts ordf. 

Barn- och utbildningsnämndens ordf. 

Barn- och utbildningsnämndens v. ordf 

Barn- och utbildningnämnden, ordf AU 

Miljö-bygg och räddningsnämndens 

ordförande 

Miljö-bygg och räddningsnämndens 

v. ordf 

Kommunfullmäktiges ordf 

Överförmyndarnämndens ordf. 

Torsby Bostäders ordf 

Fritid i Nordvärmlands ordf. 

Torsby Flygplats AB ord 

Revisorerna i kommunen 

45175 

18070 (40%) 

6780 (15 %) 

3615(8%) 

3615 (8%) 

5875 (13%) 

2710 (6%) 

2710 (6%) 

4520 (10%) 

2260 (5%) 

2260 (5%) 

2260 (5%) 

2260 (5%) 

2260 (5%) 

2260 (5%) 

1355 (3%) 

43725 

17490 

6560 

3500 

3500 

5685 

2625 

2625 

4373 

2186 

2186 

2186 

2186 

2186 

2186 

1311 


Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 14 

PROTOKOLL 

2012-12-11 

forts ksau 2012-12-11 § 125 Arvode för förtroendevalda 2013 

Valnärnndens ordförande 5000 5000 

Ärsarvode 10000 valår 10000 valår 

Kommunstyrelsens ordförande uppbär inga ytterligare arvoden utöver 

kommunalrådslönen. 

Om omsorgsnämndens ordförande också är ordförande i arbetsutskottet får han/hon 

årsarvode för detta. 

Om barn- och utbildningsnämndens ordförande också är ordförande i arbetsutskottet 

får han/hon årsarvode för detta. 

Ordförande i övriga utskott, fullmäktigeberedningar mm ersätts enligt samma regler 

som gäller för ledamot. 

Timarvodet för inställelsetimme 170 kr och 109 kr för påföljande timmar. 


Tjänsteskrivelse av personalchef Lena Bull, 2012-12-05 


l. Förtroendevaldas arvoden höjs enligt ovanstående förslag från och med 2013-01-01. 

2. Följande arvodeshöjningar föreslås för de kommunala bolagen: 

(Beslut om arvoden för bolagen tas på resp bolags årsstämma). 

Uppdrag Arvode per månad Arvode per månad 2012 

Torsby Bostäders ordf 2260 (5%) 2186 

Fritid i Nordvärmlands ordf. 2260 (5%) 2186 

Torsby Flygplats AB ord 2260 (5%) 2186 


Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 15 

PROTOKOLL 

2012-12-11 

forts ksau 2012-12-11 § 125 Arvode för förtroendevalda 2013 


Anders Björck 

Lena Bull 

De kOlmnunala bolagen 

Lars-Erik Mattsson 

Samtliga nämnder 


Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 14 

PROTOKOLL 

2012-12-11 

§ 126 Redogörelse tör preliminära riktlinjer tör 

tjänstepension 

Dnr KST 2012/696 


Personalchef Lena Bull informerar om preliminära riktlinjer för ~änstepension. 

Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har tagit upp 

förhandlingar om ett nytt pensionsavtal. Avsikten är att träffa överenskommelse om 

ett pensionsavtal som i sin helhet är avgiftsbestämt med samtliga motparter. SKL och 

Pacta har sagt upp nu gällande pensionsavtal- KAP-KL - utifrån uppdraget att träffa 

ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. KAP-KL upphör därför att gälla den 31 december 

2012. I samband med uppsägningen har, i enlighet med parternas överenskomna 

förhandlingsordning, förslag på nytt pensionsavtal överlämnats. 

N år parterna en principöverenskommelse om helt avgiftsbestämt pensionsavtal 

kommer KAP-KL att prolongeras. Förhandlingar om sådan principöverenskommelse 

pågår. 

Om en principöverenskommelse inte kan träffas saknas skäl för prolongation av KAP 

KL, varför KAP-KL då kommer att upphöra att gälla den 31 december 2012. 

För denna situation har SKL och Pacta tagit fram Preliminära riktlinjer om 

tjänstepension. Dessa ensidiga riktlinjer ska tillämpas för de arbetstagare som anställs 

eller får sin anställning omreglerad efter den 31 december 2012. För de arbetstagare 

som är anställda eller anställs senast den 31 december 2012 fortsätter KAP-KL att gälla 

i de individuella anställningsavtalen till dess att ett nytt helt avgiftsbestämt 

pensionsavtal träffas som ersätter KAP-KL eller arbetstagaren tillträder en ny 

anställning. 

Riktlinjerna anger att tjänstepensionen i sin helhet ska vara avgiftsbestämd, med 

avgiftsnivåer som är i paritet med övriga arbetsmarknaden. 

Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-12-11 

~'[ 

forts ksau 2012-12-11 § 126 Redogörelse för preliminära riktlinjer för 



Sveriges kOlmnuner och landsting, cirkulär 12:69: Redogörelse för preliminära 

riktlinjer för tjänstepension 


1. Kommunstyrelsen antar Riktlinjer för tjänstepension inklusive bilaga att träda i kraft 

den 1 januari 2013. 

2. Riktlinjerna träder i kraft i händelse av att KAP-KL inte prolongeras och därmed 

upphör att gälla. 




Utdragsbestyrkande

Sveriges 2012-12-10 1 (2) 

Kommuner 

och Landsting 

3S 

CIRKULAR 12:69 

Arbetsgivarpolitik: 

Avd för arbetsgivarpolitik 

Förhandlingssektionen 

Niclas Lindahl 

Nyckelord: Tjänstepension 


Landstingsstyrelsen 

Regionstyrelsen 

Medlem i Pacta 

Arbetsgivarpolitik 

Redogörelse för Preliminära riktlinjer för 


Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har tagit upp 

förhandlingar om ett nytt pensionsavtal. Avsikten är att träffa överenskommelse om 

ett pensionsavtal som i sin helhet är avgiftsbestämt med samtliga motparter. SKL och 

Pacta har sagt upp nu gällande pensionsavtal- KAP-KL - utifrån uppdraget att träffa 

ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. KAP-KL upphör därför att gälla den 31 

december 2012. I samband med uppsägningen har, i enlighet med parternas 

överenskomna förhandlingsordning, förslag på nytt pensionsavtal överlämnats. 

Når parterna en principöverenskommelse om helt avgiftsbestämt pensionsavtal 

kommer KAP-KL att prolongeras. Förhandlingar om sådan principöverenskommelse 

pågår. 

Om en principöverenskommelse inte kan träffas saknas skäl för prolongation av KAP 

KL, varför KAP-KL då kommer att upphöra att gälla den 31 december 2012. 

För denna situation har SKL och Pacta tagit fram Preliminära riktlinjer om 

tjänstepension. Dessa ensidiga riktlinjer ska tillämpas för de arbetstagare som anställs 

eller får sin anställning omreglerad efter den 31 december 2012. För de arbetstagare 

som är anställda eller anställs senast den 31 december 2012 fortsätter KAP-KLatt 

gälla i de individuella anställningsavtalen till dess att ett nytt helt avgiftsbestämt 

pensionsavtal träffas som ersätter KAP-KL eller arbetstagaren tillträder en ny 

anställning. 

Riktlinjerna anger att tjänstepensionen i sin helhet ska vara avgiftsbestämd, med 

avgiftsnivåer som är i paritet med övriga arbetsmarknaden. 

Bakgrund och förutsättningar för riktlinjerna har tidigare informerats om i 

Sveriges Kommuner och Landsting 

Post 118 82 Stockholm, Besök: Homsgatan 20 

Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-4527050 

info@skl.se Org nr: 556026-1900 www.skl.se

Sveriges 

Kommuner 

CIRKULÄR 12:69 

och Landsting 2012-12-10 2 (2) 

Arbets giv arny tt 41112, 48/12 och 51/12_ 

Särskilt beslut 

SKL och Pacta rekommenderar berörda arbetsgivare som är kommun, landsting, 

region eller kommunalförbund att anta dessa Riktlinjer för tjänstepension inklusive 

bilaga l att träda i kraft den 1 januari 2013. Beslutet kan lämpligen utformas på så sätt 

att riktlinjerna träder i kraft i händelse av att KAP-KL inte prolongeras och därmed 

upphör att gälla. 

För arbetsgivare som är medlemmar i Pacta och inte anges ovan krävs inget särskilt 

beslut, utan riktlinjerna samt anslutningsvillkoren gäller i enlighet med av Pactas 

styrelse fattat beslut. 

Bifogas till cirkuläret 

Redogörelse för Preliminära riktlinjer för tjänstepension samt Preliminära riktlinjer för 

tjänstepension med tillhörande bilaga biläggs detta cirkulär. 

Frågor 

Frågor om detta cirkulär besvaras av Catharina Bäck, Niclas Lindahl, Jesper Neuhaus 

och Pia Svensson. 

Sveriges Kommuner och Landsting 

A vdelningen för arbetsgivarpolitik 

Förhandlingssektionen 

I-- Q l1 

Maria Dahlbe; \ 

rr;;J._L ~ I tf 

. ) 

~ 

Niclas Lindahl 

Bilagor: 

1. Redogörelse för Preliminära riktlinjer för tjänstepension 

2. Preliminära riktlinjer för tjänstepension med tillhörande bilaga

Anslutningsvillkor ror Riktlinjer för tjänstepension 

1. ALLMÄNT 

Gäller fr.o.m. l januari 2013 

l.1 Dessa anslutningsvillkor ("Anslutningsvillkoren") omfattar avgiftsbestämd ålderspension 

enligt Riktliruer för tjänstepension. Till Anslutningsvillkoren hör ett antal dokument som 

närmare preciserar vissa av villkoren. 

1.2 Anslutningsvillkoren gäller för försäkringsgivare som erbjuder och meddelar traditionell 

t j änstepensi onsförsäkring eller tjänstepensionsförsäkring i form av fondförsäkring för 

placering av pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension för arbetstagare enligt 

Riktlinjer för tjänstepension och som tidigare godkänts som valbmi bolag enligt KAP-KL. 

1.3 Arbetstagare väljer i enlighet med Riktlinjer för tjänstepension placering av pensionsavgift 

för avgiftsbestämd ålderspension i traditionell tjänstepensionsförsäkring eller 

tjänstepensionsförsäkring i form av fondförsäkring, som tillhandahålls av valbara 

försäkringsbolag. Arbetsgivaren betalar pensionsavgiften i enlighet med arbetstagarens val 

enligt vad som anges i riktlinjema. 

1.4 Anslutningsvillkoren, inklusive bilagor, utgör en del av det vid var tid gällande Riktlinjer 

för tjänstepension och såväl riktliqjerna som Anslutningsvillkoren kan komma att ändras 

från tid till annan. 

1.5 Sveriges Kommuner och Landsting, org. 222000-0315 ("SKL"), har i uppdrag enligt 

Riktlinjer för tjänstepension att företräda SKL och Arbetsgivarförbundet Pacta i 

förhållande till försäkringsgivm"e som genom att acceptera anslutningsvillkoren blir valbara 

försäkringsbolag. Försäkringsgivare som är valbm'a försäkringsbolag kommer härav att i 

förhållande till SKL åta sig att efterleva Riktlinjer för tjänstepension samt 

Ansl utningsviJlkoren. 

1.6 Svensk lag ska tillämpas på Anslutningsvillkoren. 

2. VISSA DEFINITIONER OCH BEGREPP 

2. 1 "Arbetstagare" avser arbetstagm"e som enligt Riktlinjer för tjänstepension har rätt att 

anvisa placering av pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension från Arbetsgivare till 

F örsäkringsgi varen. 

2.2 "Arbetsgivare" avser arbetsgivare som omfattas av Riktlinjer för tjänstepension och har 

att betala pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension till Försäkringsgivare enligt 

anvisning från Arbetstagaren. 

2.3 "Force Majeure" har den betydelse som anges i punkt 8.3. 

2.4 "Försäkringsgivare" avser försäkringsgivare S0111 accepterat att tillämpa 

anslutningsvillkoren och därigenom åtagit sig att följa vid var tid gällande Riktlinjer för 

tjänstepension och Anslutningsvillkor.

2.5 "Gammalt pensionskapital" har den betydelse som framgår av punkt 3.4.1(a)(iii). 

2.6 "Gällande Avgifter" har den betydelse som framgår av punkt 3.4.1(a)(i). 

2.7 "lckevalsalternativet" avser den försäkringsgivare som från tid till annan anges i 

Riktlinjer för tjänstepension och i vilket bolag Arbetstagarens pensionsavgift placeras om 

Arbetstagaren inte meddelar Arbetsgivaren sitt val av försäkringsgivare i enlighet med 

riktlinj ema. 

2.8 "KAP-KL" avser tillämpliga delar för avgiftsbestämd ålderspension i vid var tid gällande 

kollektivavtal, KollektivAvtaladPension - pensionsavtalfär arbetstagare hos kommunal 

arbetsgivare. 

2.9 "Nytt pensionskapital" har den betydelse som framgår av punkten 3.4. l (a)(i). 

2.10 "Riktlinjer för tjänstepension" avser vid var tid gällande ensidiga Riktlinjer för 

tjänstepension hos kommunal arbetsgivare 

2.11 "Valbart bolag" avser Försäkringsgivare som accepterat Anslutningsvillkoren och som 

därigenom blivit godkänd som valbart bolag av SKL. 

2.12 "Valcentral" avser den eller de företag som från tid till annan har ingått 

administrationsavtal med Försäkringsgivaren. 

3. FÖRSÄKRINGSGIVARENS ÅTAGANDEN M.M. 

3.1 Grundläggande krav för Valbart bolag 

3.1.1 Försäkringsgivaren ska inneha och vidmakthålla erforderliga tillstånd för verksamheten 

som Valbart bolag. 

3.1.2 Försäkringsgivaren ska ansvara för att samtliga de åtaganden som enligt lag, förordning 

och myndighetsföreskrift åvilar Försäkringsgivaren såsom försähingsgivare efterlevs. 

3.1.3 Försäkringsgivaren upphör automatiskt att vara Valbati bolag om Försäkringsgivaren 

träder i konkurs, ställer in sina betalningar eller upptar ackordsförhandling. Det samma 

gäller om Försäkringsgivaren (enligt lag eller på frivillig basis), träder i likvidation. 

3.2 Allmänna åtaganden 

3.2.1 Försäkringsgivaren ska erbjuda och meddela traditionell tjänstepensionsförsäkring 

och/eller tjänstepensionsförsähing i fon11 av fondförsähing för avgiftsbestämd 

ålderpension till Arbetstagare i enlighet med Riktlinjer för tjänstepension och 

Anslutningsvillkoren. Anslutningsvillkoren utgör en ram för Försäkringsgivaren vid 

erbjudande och meddelande om sådan försäkring. 

3.2.2 Försäkringsgivaren ska efterleva de villkor som följer av vid var tid gällande Riktlinjer för 

tjänstepension och är tillämpliga för Valbart bolag samt Anslutningsvillkoren. 

3.2.3 Försäkringsgivaren ska årligen tillställa SKL sådan information som från tid till 31Ulan 

infordras av SKL, s31nt revisorsintyg som bekräftar att Försäkringsgivaren efterlever 

Riktlinjer för tjänstepension och uppfyller Anslutningsvillkoren. Närmare precisering av 

sådan information framgår av punkt 3.5.1.

3 .2.4 Försäkringsgivaren ska ingå särskilda administrationsavtalmed Valcentraler. 

3.3 Särskilda åtaganden avseende Försäkringsgivarens f6rsäkringar 

3.3.1 Försäkringsgivaren ska tillse att Försäkringsgivarens försäkringshandlingar avseende de 

försäkringar som Arbetstagare kan välja för placering av pensionsavgift inom ramen för 

Riktlinjer för tjänstepension är förenliga med Riktli!*rna for tjänstepension och 

Ansl utningsvillkoren. Av Försäkringsgivarens försäkringshandlingar som ges till 

Arbetsgivare och Arbetstagare ska tydligt framgå att Försäkringsgivaren är Valbatt bolag. 

Försäkringsvillkoren ska därvid t.ex. tydligt ange konsekvenser av att Försäkringsgivaren 

upphör att erbjuda och meddela försäkring enligt Riktlinjer för tjänstepension. 

3.3.2 Försäkringsgivaren ska vidta skäliga åtgärder i syfte att infornlera Arbetstagare om att 

Försäkringsgivaren är Valbart bolag samt vilka försäkringar Försäkringsgivaren erbjuder 

inom ramen för Riktlinjer för tjänstepension. 

3.3.3 Försäkringsgivaren får inte i anslutning till infol111ation om försäkringar som Arbetstagare 

kan välja för placering av pensionsavgift inom ramen för RiktlirDer för tjänstepension, 

marknadsföra andra produkter än sådana som erbjuds och meddelas för placering av 

pensionsavgift enligt RiktlirDer för tjänstepension. Försäkringsgivaren får inte heller i 

övrigt marknadsföra Försäkringsgivarens övriga försäkringsprodukter på sådant sätt att 

dessa kan uppfattas som om att de är en del av produkterna inom Riktlinjer för 

tjänstepension. 

3.3.4 För det fall Försäkringsgivaren önskar förändra försäkringsprodukter eller innehåll i 

försäkringsprodukter som Försäkringsgivaren erbjuder för placering av pensionsavgift 

inom ramen för Riktlinjer for tjänstepension ska detta ske inom ramen för 

Anslutningsvillkoren, med särskilt beaktande av att vad som anges i bilagt dokument 

"Godkända avgifter" från tid till annan är uppfYllda. Försäkringsgivaren ska underrätta 

berörda Arbetstagare om förändringen. 

3.3.5 All marknadsföring av försäkringsprodukter som Arbetstagare kan välja för placering av 

pensionsavgift inom ratnen för Riktlinjer for ~jänstepension ska ske i enlighet med god 

marknadsföringssed och god försäkringsstandard. Mat'knadsföringen ska vara avsedd för 

beskI'ivning av försäkringsprodukten och dess egenskaper. 

3.4 Särskilda åtaganden avseende avgifter och flytt av fOrsäkringskapital 

3.4.1 För de försäkringar som Försäkringsgivat'en från tid till annan erbjuder inom ramen för 

Riktlinjer för tjänstepension ska Försäkringsgivaren: 

(i) 

(ii) 

enbatt ta ut sådana avgifter som anges i bilagt dokument "Godkända 

Avgifter". Avgifterna ska tas på det sätt som anges i "Godkända 

Avgifter" och Försäkringsgivaren ska inte belasta anslutna produkter med 

andra avgifter än som anges i "Godkända Avgifter" . Avgifterna som 

anges i "Godkända Avgifter" utgör ett tak för de avgifter som 

Försäkringsgivaren äger att ta ut; 

från och med tidpunkten för Anslutningsvillkorens ikraftträdande enligt 

punkt 9, tillse att Försäkringsgivarens avgifter är forenliga med 

"Godkända Avgifter" och tillämpa dessa på de pensionsavgifter som 

placeras av Arbetstagare hos Försäkringsgivaren fr.o.m. den l januari 

2013 ("Nytt Pensionskapital"); och

(iii) 

fr.o.m. den I januari 2014 tillse att Försäkringsgivarens avgifter är 

förenliga med "Godkända Avgifter" och även tillämpa dessa på de 

pensionsavgifter som har placerats av Arbetstagare hos Försäkringsgivaren 

före den l januari 2013 ("Gammalt Pensionskapital"). Detta gäller även 

kapital som placerats inom ramen för tidigare gällande kollektivavtal 

KAP-KL, PFA 98 och PFA 01. 

3.4.2 Försäkringsgivaren ska fr.o.m. den l januari 2014 tillåta flytt av försäkringskapital som 

placerats hos Försäkringsgivaren enligt Riktlir~jer för ~jänstepension. Flytträtt enligt denna 

punkt 3.4.2 ska gälla för såväl Nytt Pensionskapital som Gammalt Pensionskapital. Detta 

gäller även kapital som placerats inom ramen för tidigare gällande kollektivavtal KAP-KL, 

PF A 98 och PF A O l . Flytt ska ske enligt villkor som från tid till annan anges i Riktlinjer 

för tjänstepension och i övrigt anvisas av SKL. 

3.5 Särskilda åtaganden avseende information 

3.5.1 Försäkringsgivaren ska till SKL årligen lämna fullständig och korrekt information om 

tillämpade avgifter, värdeutveckling på försäkringskapitalet, och villkor för flytträtt. 

Försäkringsgivaren ska därutöver lämna erforderlig information om Försäkringsgivarens 

finansiella ställning och vad som i övrigt från tid till annan anges iAnslutningsvillkoren 

eller särskilt infordras av SKL. Försäkringsgivarens inf01111ation och rapPOliering enligt 

denna punkt 3.5.1 ska bekräftas av intyg av auktoriserad revisor. 

3.5.2 Försäkringsgivaren ska till SKL per den I augusti vmje kalenderår, lämna den information 

om försäkringsprodukter som infordras av SKL. Försäkringsgivm·en ska tillse att lämnad 

information är fullständig och korrekt. 

3.5.3 SKL kOllliller att ange de betyg och/eller avkastningsmått som från tid till annan tillämpas 

för att beskriva Valbara bolag och de försäkringsprodukter som Valbara bolag 

tillhandahåller. 

4. UPPGIFTER FÖR SKL 

4.l.1 

SKL bedömer om Försäkringsgivaren från tid till annan uppfyller Anslutningsvillkoren. 

4.1.2 SKL meddelar skriftligen beslut till Försäkringsgivaren. För det fall 

(i) 

(ii) 

SKL avslår Försäkringsgivarens accept för godkännande som valbart 

bolag; eller 

beslutar att Försäkringsgivaren från en viss i beslutet angiven tidpunkt inte 

längre ska vara Valbmi bolag 

ska SKL lämna motivering till beslutet. 

4.1.3 SKL beslut är bindande. Det står dock Försäkringsgivmen fritt att på nytt länma in ansökan 

till SKL om att bli Valbmi bolag. 

4.l.4 

SKL kan anvisa annan att fullgöra SKLs uppgifter enligt Anslutningsvillkoren. 

Arbetsgivarförbundet Pacta har enligt vad som anges i punkt 1.5 givit SKL i uppdrag att 

företräda Pacta vad gäller Valbara bolags åtaganden enligt Riktlinjer för tjänstepension och 

Ansl utningsvillkoren.

5. KOSTNADER 

5.1 Försäkringsgivaren ska stå alla egna kostnader i anledning av accepterandet och 

uppfyllandet av att vara Valbart bolag. 

6. SEKRETESS 

6. l Den information som Försäkringsgivare lämnar till SKL i enlighet med 

Anslutningsvillkoren kommer att göras tillgänglig för Arbetstagare och Arbetsgivare i 

syfte att möjliggöra val för placering av pensionsavgift i enlighet med Riktlinjer för 

tjänstepension. Information om Valbara bolag kommer bl.a. att publiceras på 

Valcentralernas hemsidor. 

6.2 För det fall Försäkringsgivare meddelar särskild infon11ation som lämnas till SKL och som 

utgör affårs- eller yrkeshemlighet eller på annat sätt är konfidentiell ska Försäkringsgivaren 

meddela SKL detta. SKL ska förvara sådan information på ett betryggande sätt och inte 

utan Försäkringsgivarens medgivande, till tredje man utlämna sådana uppgifter eller 

information. 

6.3 Vad SOI11 anges i punkt 6.2 ovan gäller inte sådan information som anges i punkt 6.1 och 

som har till syfte att avgöra om Försäkringsgivaren ska vara Valbart bolag. 

6.4 Oaktat vad som anges i punkt 6.2 äger SKL använda information som Försäkringsgivaren 

tillhandahållit SKL för statistiska sammanställningar och i anonymiserad fonn. Av 

informationen ska inte gå att utläsa att informationen rör Försäkringsgivaren om inte 

skyldighet föreligger enligt lag. 

7. VITE 

7.1 Om Försäkringsgivaren brister i uppfyllande av Anslutningsvillkoren och 

Försäkringsgivaren inte vidtar rättelse inol11 femton (15) dagar från det att SKL påtalat 

bristen för Försäkringsgivaren kan SKL förelägga Försäkringsgivaren att vidta rättelse 

inom trettio (30) dagar vid äventyr om vite med] 5000 SEK per påböljat dygn som 

Försäkringsgivaren underlåter att vidta rättelse. Vitet förfaller omedelbal1 till betalning. 

8. ANSVAR OCH ANSVARSBEGRÄNSNING 

8.1 SKL kan inte hållas ansvarig för eventuell skada eller förslut i anledning av beslut som 

SKL fattar angående om Försäkringsgivaren från tid till annan uppfyller 

Anslutningsvillkoren. 

8.2 Om Försäkringsgivaren brustit i sitt åtagande enligt punkt 3.4.1 är Försäkringsgivaren 

skyldigt att omedelbart återföra den otillåtet uttagna avgiften till berörda försäkringstagare 

och försäkrade. Återbetalningsskyldigheten omfattar retroaktiv återbetalning från det att 

den otillåtna avgiften började tas ut, inklusive gottgörelse för förlorad avkastning för den 

tid den otillåtna avgiften har tagits ut. 

8.3 SKL samt Försäkringsgivaren är befriade från ansvar för underlåtenhet att fullgöra viss 

förpliktelse enligt Anslutningsvillkoren om underlåtenheten har sin grund i omständighet 

("Fot'ce Majeure") som ligger utanför SKL respektive Försäkringsgivarens kontroll och 

som förhindrar fullgörandet därav. Så sna\1 hindret upphör ska förpliktelsen fullgöras. Som

Force Majeure ska anses krig, krigshandling, myndighets åtgärd eller underlåtenhet, 

konf] ikt på arbetsmarknad och däl111ed jämställda omständigheter. Om SKL eller 

Försäkringsgivaren önskar befrielse från påföljd p.g.a. Force Majeure ska utan dröjsmål 

meddela det till den andre parten. Som Force Majeure ska inte anses sådan omständighet 

som part skäligen borde ha räknat med och vars följder part skäligen kunde ha undvikit 

eller övervUlmit. 

9. GILTIGHETSTID OCH IKRAFTTRÄDANDE 

9.1 Anslutningsvillkoren gäller fr.o.m. den l januari 20 l3 och tillsvidare. 

9.2 Anslutningskraven blir gällande för Försäkringsgivaren när Försäkringsgivaren accepterat 

att bli Valbmt bolag i enlighet med vad S0111 anges i punkt 1.5 . 

10. ÄNDRING AV ANSLUTNINGSVILLKOREN 

10.1 SKL äger ensidigt ändra Anslutningsvillkoren. Sådan ändring träder i kraft den l januari 

det kalenderår som närmast följer beslutet om ändring. Om SKL beslutar att ändra 

Anslutningsvillkoren ska SKL senast den 30 april året innan ändringen träder i kraft 

skriftligen meddela Försäkringsgivaren detta. Meddelandet ska innehålla en ny 

ansökningshandling för Försäkringsgivaren att ansöka om att bli Valbart bolag med bilagda 

reviderade anslutningsvillkor. 

10.2 Försäkringsgivaren har därefter att senast den 30 juni året ilman ändringen träder ikraft 

meddela SKL om Försäkringsgivaren avser att ansöka om att fortsättningsvis vara Valbart 

bolag enligt reviderade anslutningsvillkor. Försäkringsgivaren ska meddela detta genom att 

översända fullständigt ifYlld ansökan om att Valbart bolag i enlighet med reviderade 

anslutningsvillkor. SKL prövar därefter den nya ansökan av Försäkringsgivaren. 

11. UPPSÄGNINGIUPPHÖRANDE 

11.1 Försäkringsgivaren upphör att vara Valbart bolag i följande fall: 

(i) 

(ii) 

(iii) 

SKL bedömer att Försäkringsgivaren inte uppfYller Anslutningsvillkoren; 

SKL beslutar om reviderade anslutningsvillkor enligt punkt 10 och 

Försäkringsgivaren inte inkommer med ny ansökan enligt punkt 10; eller 

Försäkringsgivaren meddelar SKL att Försäkringsgivaren inte längre avser 

att vara Valbmt bolag. 

11.2 Meddelande enligt punkt 11.1 ska ske enligt punkt l3 och vara den andra pmten tillhm1da 

senast den 30 juni respektive kalenderår. Vid uppsägning/upphörande kommer information 

om Försäkringsgivaren och Försäkringsgivarens produkter fr.o.111. den 1 augusti samma år 

inte att vara tillgängliga för Arbetstagares val. Försäkringsgivaren upphör fr.o.\11. den l 

januari efterföljande år att vara Valbmt bolag och pensionsavgifter inom ramen för 

Riktlinjer för tjänstepension valbara ålderspension kan efter upphörande således inte väljas 

av Arbetstagm-en för placering hos Försäkringsgivm-en.

11.3 Oaktat vad som anges ovan i punkt 11.1 har såväl SKL som Försäkringsgivaren rätt 

meddela att Försäkringsgivaren upphör att vara Valbm1 bolag till omedelbm1 upphörande, 

eller till den tidpunkt som anges i uppsägningsmeddelandet, 0111 : 

(i) 

(ii) 

(iii) 

förändringar i lag eller föreskrifter från Finansinspektionen träder i kraft 

och förändringallla på ett väsentligt sätt förändrar förutsättningama för 

AnslutningsviIl koren; 

en Force Majeure situation inte UpphÖl1 inom 30 dagar från händelsens 

inträffande; eller 

förändringar sker av Riktlinjer för tjänstepension och förändringen på ett 

väsentligt sätt förändrar förutsättningarna för Anslutningsvillkoren. 

Härutöver hm' SKL rätt att omedelbm1, eller vid den tidpunkt som anges i 

uppsägningsmeddelandet, meddela att Försäkringsgivaren inte längre är Valbm1 bolag 0111 

Försäkringsgivaren i väsentligt hänseende inte upptyller Anslutningsvillkoren och 

Försäkringsgivaren inte efter skriftlig underrättelse från SKL inom trettio (30) dagar vidtar 

rättelse. 

12. FÖRPLIKTELSER VID UPPHÖRANDE 

12.1 För det fall Försäkringsgivaren upphör att vara Valba!1 bolag ska Försäkringsgivm'en 

informera Valcentralerna samt de Arbetsgivare och Arbetstagare som är försäkringstagare 

och försäkrade om detta, SKL ska informera sina medlemsorganisationer om detsamma. 

Arbetstagare ska erbjudas att flytta försäkringskapital från Försäkringsgivaren och/eller 

välja annan försäkringsgivare och försäkring för pensionsavgift som vid tidpunkten för 

upphörandet inte inbetalats. 

12.2 För det fall Arbetstagm'en väljer att ha kvar pensionskapital som inbetalats inom ramen för 

Riktlinjer för tjänstepension hos Försäkringsgivaren ska Försäkringsgivaren efter det att 

Försäkringsgivaren upphört att vara Valbm1 bolag fortsätta att tillämpa de 

Anslutningsvillkor som gällde vid tidpunkten för upphörandet på sådant kapital. 

13. MEDDELANDEN 

13,1 Information och andra meddelanden avseende Anslutningsvillkoren ska ske genom bud, 

rekommenderat brev eller e-post till den eller de personer hos Försäkringsgivaren som 

anges i Försäkringsgivarens accept 0111 att vara valbm1 försäkringsbolag för avgiftsbestämd 

ålderpension enligt Riktlinjer för tjänstepension. 

13.2 Meddelmlde till SKL ska ställas till adress "SKL, Kansli för Riktlinjer för tjänstepension, 

11882 STOCKHOLM" . 

13.3 Ett meddelande ska anses ha komrnit mottagaren tillhanda i följande fall: 

(a) 

(b) 

om avlänmat med bud, vid överlänmmldet; 

om skickat via e-post, omedelbart efter mottagaren personligen bekräftat 

mottagandet eller leveranskvitto erhåll its; och

(c) 

om avsänt med rekOlmnenderat brev, två (2) dagar efter avlämnande för 

postbefordran. 

13.4 Adressändring ska meddelas på sätt som föreskrivs idelma bestätmnelse. 

14. OENIGHET OCH TVIST 

14.1 SKL och Pacta företräds i frågor rörande Anslutningsvillkoren av SKL, i enlighet med vad 

som anges i Riktlinjer för tjänstepension. 

14.2 SKL och Försäkringsgivaren ska vida rimliga åtgärder för att i god anda söka lösa 

meningsskiljaktigheter som uppstår i anledning av Anslutningsvillkoren. Vid oenighet om 

tolkning eller tillämpning av dessa Anslutningsvillkor eller huruvida Försäkringsgivaren 

vid viss tidpunkt uppfyller Anslutningsvillkoren ska i första hand förhandlingar äga rum 

mellan SKL och Försäkringsgivaren. SKLs uppfattning ska gälla så länge patterna har 

olika uppfattning den fråga som är föremål för förhandling. 

14.3 Har meningsskiljaktigheterna inte kunnat lösas inom sex (6) månader från det att 

förhandlingar inletts äger SKL eller Försäkringsgivaren påkalla skiljeförfarande enligt 

punkten 14.4. 

14.4 Om Försäkringsgivaren och SKL efter förhandling inte kan lösa tvisten som uppstått i 

anledning av Anslutningsvillkoren ska denna slutligt avgöras genom skiljedom. 

Skiljeförfarande ska ske enligt Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares 

Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden ska bestå av tre (3) skiljemän. SKL respektive 

Försäkringsgivaren ska utse varsin skiljeman och dessa två skiljemän ska tillsammans utse 

en tredje skiljeman, tillika ordförande för skiljenämnden. Om någon av SKL eller 

Försäkringsgivaren underlåter att utse en skiljeman inom två (2) månader fi'ån det att 

tvisten påkallats, ska styrelsen för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut utse 

hela skiljenälmlden. Skiljeförfarandets säte ska vara Stockholm. Språket för förfarandet ska 

vara svenska. Svensk lag ska tillämpas på tvisten.

Bilagt dokument l "Godkända avgifter" 

TILLÄGG TILL ANSLUTNINGSVILLKOREN

BfLAGA l 

8juli 201 1 

Godkända avgifter för avgiftsbestämd ålderpension enligt KAP-KL 

Högsta tillåtna avgifter/kostnader 1januari 2012 

Försäkring för avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL får endast belastas med 

avgifter enligt vad som anges i denna bilaga. 

l. Fast avgift 

Försäkringsgivare får ta ut en fast avgift om 75 SEK per försäkring och år. Den fasta 

avgiften rar tas ut för både traditionell tjänstepensionsförsäkring (eller motsvarande 

försäkring med garanterad avkastning) och tjänstepensionsförsäkring i form av 

fondförsäkring. Avgiften får inte utgöra avgift på premie. Den fasta avgiften får belastas 

per försäkring och ti llkomma utöver de avgifter som anges nedan. 

Det angivna beloppet 75 SEK gäller för 2012 och justeras därefter per den l januari 

vatje år i enlighet med ändring i konsumentprisindex (KPI). Högsta tillåtna 

avgiftsbelopp ändras dock endast om ändringen i KPI medför en förändring av 

försäkringsavgiften på minst 5 SEK, ackumulerat. 

2. Högsta tillåtna avgiftsnivåer för kapital- och fondförvaltning 

Utöver den fasta avgiften enligt avsnitt l rar endast (a) avgifter som anges i 

nedanstående tabell, respektive (b) resultatbaserad avgift enligt punkt 3 nedan belasta 

försäkringen. 

Försäkringsprodukt/ 

Kategori av fond l 

Traditionell livförsäkring 

Tillåtna avgiftsnivåer för 

kapitalförvaltningskostnader 

respektive 

fondf6rvaltaravgifter 

(procent av 

f6rsäkringskapitalet) 

Total kostnad (rörlig 

försäkringsavgift och 

kapitalförvaltningskostnad) 

max: 0,20 % per år. 

Beskrivning 

Livförsäkring med 

traditionell förvaltning 

där produkten innehåller 

en utfåst garanti. 

l Produktgrupperingen avseende fonder fö ljer den kategorisering som Morningstar Sweden AB ti ll ämpar 

från tid ti ll annan.

8 j uli 2011 2(4) 

Entreiösning Fondförvaltningsavgift max: Den investeringsfond 

(fondförsäkring) 0,40 % per år. eller motsvarande, eller 

kombination av 

investeringsfonder, i 

vilken inbetalda premier 

placeras tills dess att den 

försäkrade gjort sitt val 

av fond(er), samt om 

aktivt val av fond( er) inte 

görs av den försäkrade. 

Svenska aktiefonder 

Globala och regionala 

aktiefonder 

Genomsnittlig fast 

fondförvaltningsavgift 2 max: 

0,50 % per år. 

Genoll1sn ittlig fast 

fondförvaltningsavgift max: 

0,50 % per år. 

Investeringsfond eller 

motsvarande, eller 


investeringsfonder, som 

placerar i svenska aktier, 

dock ej 

absolutavkastande 

fonder. 

Investeringsfonder eller 


kom bination av 


placerar i aktier, i 

regionerna Europa, Japan 

och Nordeuropa. 

Nya l11arknads- och Genomsnittlig fast Investeringsfonder eller 

länderfonder 


0,90 % per år. 




placerar globalt i 

marknader som klassas 

som tillväxtmarknader 

och/eller specifika 

tillväxtmarknadsländer. 

Svenska långa Maximal avgift per fond: Investeringsfond eller 

räntefonder 0,30 % per år. motsvarande som 

placerar i obligationer 

och är denominerade i 

SEK med duration längre 

2 Med genomsnittlig fondförvaltningsavgift avses för samtli ga fondkategorier i tabellen genomsnittet av 

de investeringsfonder eller motsvarande som ingår i fondkategori. Exempel på genomsnitt: Tre fonder 

med genomsnitt på 0,50% kan erbjudas den försäkrade med nettoavgifterna 0,80%, 0,50% respektive 

0,20% (0,8+0,50+0,20)/3=0,50%.

8juli 20 11 3(4) 

än l år. 

Svenska korta Maximal avgift per fond: Investeringsfond eller 

räntefonder 0,20 % per år. motsvarande som 

placerar i obligationer 

och är denominerade i 

SEK med kortare 

duration än 1 år. 

Hedge- och 

absolutavkastande fonder 

Övriga fonder 



0,80 % per år. 



0,80 % per år. 





klassas som hedgefond 

eller absolutavkastande 

fond och dessa fonder har 

en absolutavkastande 

risk. 





inte tillhör någon av 

ovanstående kategorier i 

tabellen. 

3. Andra avgifter 

Resultatbaserad avgift 

Resultatbaserade avgifter får förekomma. Om resultatbaserad avgift förekommer får 

denna avgift inte överskrida 20 % av meravkastningen utöver relevant jämförelseindex. 

Uttag av resultatbaserad avgift och information 0111 sådan ska följa gängse 

branschstandard, samt följa de modeller som kan förväntas aven seriös och 

välrenommerad försäkringsgivare/fondbolag. 

Transakt;onsavgifier 

Särskilda köp- och sälj avgifter får i princip inte förekomma. Undantaget är de 

transaktionsavgifter som betalas till fonden, dvs. till andra delägare och inte till 

fondbolaget. Övriga transaktionsavgifter får endast förekomma i form av skälig 

valutaväxlingsavgift i fond med annan valuta än SEK. 

"F 011d' -/-.;{;ond." avg?flter

8juli2011 4(4) 

Fonder som placerar i andra fonder (fond-i-fonder) kan förekomma men ska redovisas 

med den sammanlagda avgiften, d.v.s. summan av de fasta förvaltningsavgifter S0111 

belastar andelsägaren på samtliga nivåer. Totala avgifter får dock inte överstiga vad som 

anges S0111 högsta godkända avgift för fondkategori enligt tabellen ovan. 

Förstärkta garantier 

Om försäkringsgivare tillämpar eller önskar tillämpa förstärkta garantier, t.ex. i form av 

särskilt lägsta framtida garanterat värde, ska avgifter i samband med dessa redovisas 

tydligt och separat. Avgiften för sådana riskmoment ska anses skälig i enlighet med 

branschpraxis och inte utgöra grund för ytterligare avgiftsuttag. 

Livslängdsantaganden nI. 111. 

Livslängdsantaganden och andra antaganden ska beräknas och redovisas enligt 

branschpraxis. Dessa typer av antaganden ska inte kunna utgöra grund för en särskild 

och/eller oskälig intäkt för försäkringsgivaren.

Preliminära riktlinjer för tjänstepension 

Med anledning av att överenskommelsen om KollektivAvtalad Pension 

KAP-KL upphör att gälla den 31 december 2012 har Sveriges Kommuner 

och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pada för sina 

medlemmars räkning utarbetat följande ensidiga Riktlinjer för 

~änstepension. 

1. Innehåll 

Till dessa Riktli~jer för ~änstepension hör även bilaga om 

anslutningsvillkor (bilaga 1). 

2. Ändringar och tillägg 

I riktlinjerna ingår även de ändringar och tillägg till riktlinjerna som SKL 

och Pacta beslutar om under tid då Riktlinjer för ~änstepension gäller. 

3. Rekommendation om antagande av Riktlinjer för tjänstepension 

SKL och Pada rekommenderar berörda arbetsgivare som är kommun, 

landsting, region eller kommunalförbund att anta dessa Riktlinjer för 

~änstepension inklusive bilaga 1. 

4. Riktlinjer för tjänstepension för Pactas medlemmar 

För de arbetsgivare som är medlemmar i Pacta och som inte omfattas av 

punkt 3 ovan gäller Riktlinjer för ~änstepension inklusive bilaga 1. 

5. Giltighet 

Riktlinjer för ~änstepension gäller tills vidare från och med den 1 januari 

2013.

~( 

6. Tillämpningsområde 

Riktlinjer för ~änstepension gäller för en arbetstagare som träffar avtal 

om anställning efter den 31 december 2012 och för vilken tillämpas AB, 

BEA, Med stud, PAN eller RiB, om han eller hon inte omfattas av andra 

bestämmelser om pension genom anställningen. 

Riktlinjerna gäller inte för en arbetstagare som tillträder en anställning 

efter det han eller hon har fyllt 67 år. 

Mellan en arbetsgivare och arbetstagare får träffas överenskommelse om 

att andra pensionsvillkor ska gälla än vad som följer av dessa riktlinjer. 

7. Pensionsgrundande lön 

En arbetstagares pensionsgrundande lön beräknas per kalenderår och 

begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp (lBB). 

Med pensionsgrundande lön avses den kontant utbetalda bruttolönen. l 

den pensionsgrundande lönen ingår inte anställningsförmåner eller 

kostnadsersättningar, varken skattefria eller skattepliktiga. 

Arbetsgivaren kan besluta att den pensionsgrundande lönen även 

omfattar annan anställningsförmån. 

l den pensionsgrundande lönen ingår även det lönebortfall som 

uppkommer när arbetstagaren är ledig med sjukpenning, sjukersättning, 

aktivitetsersättning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning. Vid 

ledighet med föräldrapenning begränsas den tid som tillgodoräknas för 

pensionsgrundande lön till 13 månader per födsel! adoption. 

Arbetsgivaren kan besluta att pensionsgrundande lön ska beräknas även 

vid annan ledighet än vad som följer av fjärde stycket. 

8. Pensionsavgifter 

Pensionsavgiften beräknas i procent på arbetstagarens 

pensionsgrundande lön enligt punkt 7. 

För en arbetstagare som fyllt 21 år är pensionsavgiften 4,5 procent på den 

pensionsgrundande lönen upp till och med 7,5 lBB.

För en arbetstagare som fyllt 28 år, men inte 65 år, är pensionsavgiften 30 

procent på de delar av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 

1BB. 

För en arbetstagare som avgår från en anställning tidigast vid 61 års 

ålder med förmånsbestämd ålderspension enligt KAP-KL eller 

kompletterande ålderspension enligt PFA är pensionsavgiften 4,5 

procent på hela den pensionsgrundande lönen, såväl över som under 7,5 

1BB. Detta gäller oavsett om uttaget av den förmånsbestämda eller 

kompletterande ålderspensionen är helt eller partiellt. 

En arbetstagare tillgodoräknas pensionsavgift från arbetsgivaren endast 

om den för kalenderåret är högre än 3 procent av samma års 1BB. Då 

arbetstagaren inte ska tillgodoräknas pensionsavgift betalar 

arbetsgivaren ut motsvarande belopp direkt till arbetstagaren i form av 

ersättning som inte är pensionsgrundande. 

9. Betalning av pensionsavgift 

Pensionsavgiften för ett kalenderår ska betalas av arbetsgivaren senast 

den 31 mars följande år och betalas till den traditionella 

~änstepensionsförsäkring eller den tjänstepensionsförsäkring i form av 

fondförsäkring som arbetstagaren väljer. Pensionsavgiften fortsätter att 

betalas till den valda försäkringen tills arbetstagaren gör ett nytt val. 

När en arbetstagare börjar en nyanställning hos arbetsgivare som 

tillämpar dessa riktlinjer fortsätter tidigare vald försäkring att gälla tills 

han eller hon gör ett nytt val om arbetstagarens val av försäkring är känt 

av arbetsgivaren. 

10. Val av försäkringsgivare 

För placering av pensionsavgift kan arbetstagaren välja en traditionell 

~änstepensionsförsäkring eller ~änstepensionsförsäkring i form av 

fondförsäkring som meddelas aven försäkringsgivare som har godkänts 

av Sveriges Kommuner och Landsting och som vid varje tidpunkt 

uppfyller riktlinjernas krav samt de anslutningsvillkor som anges i 

bilaga 1. Arbetstagaren ska skriftligt meddela sitt val av 

försäkringsgivare till arbetsgivaren före utgången av ett kalenderår.

Anmärkning 

Anslutningsvillkoren anger bland annat vilka avgifter försäkringsgivarna får ta ut för 

sina försäkringar både på tillkommande och tidigare placerade pensionsavgifter, att 

flytträtt omfattar både tillkommande och tidigare placerade pensionsavgifter samt från 

vilka tidpunkter detta gäller. 

Om en arbetstagare inte meddelar sitt val av försäkringsgivare till 

arbetsgivaren före utgången av det första kalenderår för vilket han eller 

hon tillgodoräknas pensionsavgift, ska pensionsavgiften betalas till en 

traditionell tjänstepensionsförsäkring hos KP A Pensionsförsäkring AB 

(publ). Försäkringen tecknas med återbetalningsskydd som kan väljas 

bort av arbetstagaren. I övrigt gäller för denna försäkring samma villkor 

som följer av punkt 10 första stycket. 

En försäkringsgivare som meddelar försäkring enligt första stycket ska 

av arbetsgivaren erbjudas möjlighet att teckna traditionell 

tjänstepensionsförsäkring eller tjänstepensionsförsäkring i form av 

fondförsäkring för arbetstagare hos arbetsgivaren. För att en arbetstagare 

ska kunna välja viss traditionell tjänstepensionsförsäkring eller 

tjänstepensionsförsäkring i form av fondförsäkring krävs att 

försäkringsgivaren anmält sitt intresse av att vara valbart bolag för 

arbetstagare hos arbetsgivaren samt har godkänts av Sveriges 

Kommuner och Landsting enligt första stycket. 

11. Utbetalning av pension 

Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension sker enligt 

överenskommelse mellan arbetstagaren och försäkringsgivaren. 

För ansökan om avgiftsbestämd ålderspension gäller vad som 

överenskommits mellan arbetstagaren och försäkringsgivaren. 

12. Uppgiftsskyldighet och återbetalning av pension 

En arbetstagare är skyldig att lämna de uppgifter som arbetsgivaren 

begär för att kunna fastställa rätten till pension. Lämnas inte sådana 

uppgifter kan arbetsgivaren besluta att pensionen ska minskas i skälig 

omfattning eller att rätten till pensionen ska upphöra. 

Om en arbetstagare genom att lämna oriktiga uppgifter, inte fullgör sin 

uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift 

betalas, kan detta belopp avräknas på kommande

pensionsavgiftsbetalningar. Arbetsgivaren kan besluta att helt eller 

delvis efterge beloppet. 

För Sveriges Kommuner och Landsting 

För Arbetsgivarförbundet Pacta

ss 

Bilaga 1 

Anslutningsvillkor

2012-12-10 Se. 

Redogörelse för Preliminära riktlinjer för tjänste 

. 

pensIon 

Bakgrund 

Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har tagit upp förhandlingar 

om ett nytt pensionsavtal. Avsikten är att träffa överenskommelse om ett pensionsavtal 

som i sin helhet är avgiftsbestämt med samtliga motparter. SKL och Pacta har sagt upp nu 

gällande pensionsavtal- KAP-KL - utifrån uppdraget att träffa ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. 

KAP-KL upphör därför att gälla den 31 december 2012. I samband med uppsägningen 

har, i enlighet med parternas överenskomna förhandlingsordning, förslag på nytt pensionsavtal 

överlämnats. 

Når parterna en principöverenskommelse om helt avgiftsbestämt pensionsavtal kommer KAP 

KL att prolongeras. Förhandlingar om sådan principöverenskommelse pågår. 

Om en principöverenskommelse inte kan träffas saknas skäl för prolongation av KAP-KL, 

varför KAP-KL då kommer att upphöra att gälla den 31 december 2012. 

För denna situation har SKL och Pacta tagit fram Preliminära riktlinjer om tjänstepension. 

Dessa ensidiga riktlinjer ska tillämpas för de arbetstagare som anställs eller får sin anställning 

omreglerad efter den 31 december 2012. För de arbetstagare som är anställda eller anställs 

senast den 31 december 2012 fortsätter KAP-KL att gälla i de individuella anställningsavtalen 

till dess att ett nytt helt avgiftsbestämt pensionsavtal träffas som ersätter KAP-KL eller arbetstagaren 

tillträder en nyanställning. 

Riktlinjerna anger att tjänstepensionen i sin helhet ska vara avgiftsbestämd, med avgiftsnivåer 

som är i paritet med övriga arbetsmarknaden. 

Närmare om innehållet 

1. Innehåll 

Till riktlinjema hör även bilaga om anslutningsvillkor. Genom anslutningsvillkoren tydliggörs 

vilka krav som ställs på en försäkringsgivare för att den ska kunna godkännas av SKL och 

därigenom vara valbart bolag för placering av arbetstagarens pensionsavgift. Anslutningsvillkoren 

anger bland annat vilka särskilda åtaganden som gäller avseende avgifter och flytt av 

försäkringskapital. Villkoren innebär att försäkringsgivaren förbinder sig att enbart ta ut avgifter 

i enl ighet med bilaga Godkända avgifter. Avgifterna utgör ett tak för vad försäkringsgivaren 

kan ta ut. 

3. Rekommendation 0111 antagande av Riktlinjer för tjänstepension 

l

51 

SKL och Pacta rekommenderar berörda arbetsgivare som är kommun, landsting, region eller 

kommunalförbund att anta dessa Riktlinjer för tjänstepension inklusive bilaga l att träda i 

kraft den l januari 2013. Beslutet kan lämpligen utformas på så sätt att riktlinjerna träder i 

kraft i händelse av att KAP-KL inte prolongeras och därmed upphör att gälla. 

4. Riktlinjer jör tjänstepensionjör Pactas medlemmar 

För arbetsgivare som är medlemmar i Pacta och som inte omfattas av tredje punkten ovan 

gäller riktlinjerna samt anslutningsvillkoren i enlighet med av Pactas styrelse fattat beslut. 

5. Giltighet 

Riktlinjerna gäller tills vidare. Förhandlingar om ett nytt helt avgiftsbestämt pensionsavtal 

fortsätter. Utgången av dessa är avgörande för riktlinjernas giltighet och tillämpning över tid. 

6. TillämpningsOlnråde 

Riktlinjer för tjänstepension gäller för en arbetstagare som träffar avtal om anställning efter 

den 31 december 20]2 och för vilken tillämpas AB, BEA, Med stud, PAN eller RiB, om han 

eller hon inte omfattas av andra bestämmelser om pension genom anställningen. Riktlinjerna 

gäller inte för en arbetstagare som tillträder en anställning efter det han eller hon har fYllt 67 

år. 

Tillämpningsområdet för riktlinjerna, dvs den krets som omfattas, är utformat på samma sätt 

som i KAP-KL, liksom de undantag som görs. 

Riktlinjerna gäller för de anställningsavtal som ingås efter den 31 december 2012. För de arbetstagare 

som är anställda den 31 december 2012 fortsätter KAP-KL att gälla i de individuella 

anställningsavtalen till dess att ett nytt pensionsavtal träffas som ersätter KAP-KL eller 

arbetstagaren tillträder en nyanställning. Detsamma gäller för arbetstagare som ännu inte tillträtt 

sin anställning under förutsättning att anställningsavtal som anger att KAP-KL ska gälla 

har ingåtts före den l januari 2013 . 

Det kan i vissa situationer, exempelvis i samband med rekrytering, finnas behov av att i enskilda 

fall träffa överenskommelse om att andra pensionsvillkor ska gälla än vad som följer av 

riktlinjerna. Detta möjliggörs genom punktens sista stycke. 

7. Pensionsgrundande lön 

Den pensionsgrundande lönen beräknas årsvis med samma övre gräns som KAP-KL har, 30 

inkomstbasbelopp. 

Definitionen av den pensionsgrundande lönen har ratt en annan skrivning än vad som återfinns 

i exempelvis KAP-KL. Avsikten är att förenkla texten och innebär inte någon materiell 

förändring. Arbetsgivaren kan besluta att ytterligare anställningsförmåner ska vara pensionsgrundande. 

Vad som ska vara pensionsgrundande ledighet har kopplats till att arbetstagaren under frånvaro 

uppbär ersättning enligt socialförsäkringsbalken. En övre begränsning på 13 månader per 

födsel/adoption vid uppbärande av föräldrapenning gäller, vilket är i paritet med övriga arbetsmarknaden. 

2

l punktens femte stycke återfinns en arbetsgivarventil innebärande att arbetsgivaren kan besluta 

att pensionsgrundande lön ska beräknas även vid annan ledighet. 

8. Pensionsavgifter 

Från och med 21 års ålder är pensionsavgiften 4,5 procent på den pensionsgrundande lönen 

med en övre begränsning på 7,5 IBB. För lönedelar överstigande 7,5 IBB är pensionsavgiften 

30 procent från och med 28 års ålder till dess arbetstagaren fyller 65 år. Därefter är pensionsavgiften 

4,5 procent på hela den pensionsgrundande lönen. 

När en arbetstagare avgått från en anställning tidigast vid 61 års ålder med fönnånsbestämd 

ålderspension enligt KAP-KL eller kompletterande ålderspension enligt PF A, och sedan tillträder 

en nyanställning där dessa riktlinjer gäller, är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den 

pensionsgrundande lönen, såväl över som under 7,5 IBB. Detta gäller oavsett om uttaget av 

den förmånsbestämda eller kompletterande ålderspensionen är helt eller partiellt. Därmed 

utges inte dubbla förmåner. 

Punkterna 9 - Il samt anslutningsvillkoren 

Punkterna 9 - Il samt anslutningsvillkoren överensstämmer med motsvarande bestämmelser i 

KAP-KL, med vissa redaktionella förändringar. För utförligare beskrivning av dessa bestämmelser 

hänvisas till Cirkulär 12:5 i tillämpliga delar. 

3



PROTOKOLL 

2012-12-11 

~b~~ (/~~ 

§ 123 Komplettering av personaldelegation 

Dnr KST 2012/691 


Det finns från och med 2010 en ny central överenskommelse som går under namnet 

Omställningsavtal- KOM-KL, vilket omfattar regler för tillsvidareanställda personer i 

kommunen som sägs upp. Omställningsfonden handlägger och bistår kOlmnunen i 

denna process dock ansvarar kommunen för att besluta om att betala ekonomiska 

förmåner till den enskilde. I och att med att denna delegation saknas i den nu gällande 

delegationsordningen föreslås att följande komplettering görs: 

HR-chefen ges i delegation att besluta om förmåner till den enskilde i enlighet med 

Omställningsavtalet KOM-KL. Som ersättare till HR-chefen utses kommunchefen. 


Tjänsteskrivelse av bitr kOlmnunchef Anders Björck, 2012-12-04 


1. Kommunens personaldelegation kompletteras med att HR-chefen ges i 

delegation att besluta om förmåner till den enskilde i enlighet med 

Omställningsavtalet KOM-KL. 

2. Som ersättare till HR-chefen utses kommunchefen. 

3. Delegationen gäller all anställd personal i Torsby kOlmnun från 2013-01-01. 




Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-12-10 

§ 165 Vägbelysningsstrategi 

Dnr KST 2012/601 


Nu gällande vägbelyssningsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2005-11-28 § 271. 

Utifrån ett medborgarförslag om gatbelysning i Branäs fanns grund att se över den 

gällande vägbelysningsstrategin för hela kommunen. Renhållningsingenjör Sune 

Eriksson fick på samhällsutskottets sammanträde 2012-11-12 i uppdrag att göra ett 

förslag till revidering av vägbelysningsstrategin. Förslaget presenteras på dagens 

salmnanträde. 


Kommunstyrelsens samhällsutskott 2012-11-12 § 147 

Förslag: Torsby kommuns vägbelysningsstrategi, renhållningsingenjör Sune Eriksson, 

2012-11-27 


KOlmnunstyrelsen ställer sig bakom revidering av kOlmnunens vägbelysningsstrategi. 

Vägbelysningsstrategin ligger som bilaga till paragrafen. 


KOlm11unstyrelsen 


Utdragsbestyrkande

Datum 

2012-11-27 

Kssu 

Torsby kommuns vägbelysningsstrategi 

RIKTLINJER FÖR VÄGBEL YSNING 

gällande utbyggnad och d1'ift santt rekonditionering eller ombyggnad av vägbelysning. 

§ 1 Vision 

Vägbelysning anordnas för att öka trafiksäkerhet, underlätta orientering och 

tillgänglighet och öka trygghetskänslan. 

§2Mål 

• Ökad trygghetskänsla ( gångvägar, tunnlar, skogsvägar ). 

• Minskad olycksrisk ( vid övergångsställen, trappor, längs skolvägar ). 

• Attraktivare platser (gångstråk, torg ). 

• Lägre energianvändning ( färre antal och energieffektivare lampor ). 

• Miljöanpassade belysningsanläggningar ( byta ut kvicksilverlampor ) 

Vid utbyggnad av vägbelysning skall i första hand trafiksäkerhetsmässiga faktorer 

beaktas. 

§3 

Utbyggnad av vägbelysning bekostas i första hand av väghållaren. 

KOlrununstyrelsen kan besluta att kOlrununal belysningsanläggning skall anordnas och 

bekostas av kOlrummen även där kommunen inte är väghållare, om det kan anses att 

särskilda skäl föreligger. Vid utbyggnad av vägbelysning ska särskild hänsyn tas till de 

oskyddade trafikanterna, så att de vägsträckor som ofta används av dem prioriteras. 

Utbyggnad skall ske på de platser och i den takt och ordningsföljd som 

konununstyrelsen bestämmer. 

§4 

Vid nybyggnad av vägbelysning bör belysningen betjäna minst 10 bostadsfastigheter 

som används för åretruntboende, varvid avstånden mellan bostadsfastigheterna inte 

får överstiga 100 m räknat utefter vägens sträckning. Vid tillämpning av bestämmelsen 

skall medräknas bostadsfastigheter inoril 50 meter från aktuell vägsträckning. 

Tekniska avdelningen Torsby kommun 0560-160 10 sekr tekniska.avdelningen@torsby.se Sida 

Besöksadress 10. Tekniska avdelningen 0560-160 55 fa x ks@torsby.se 1 (2) 

Nya Torget 8, Torsby 68580 Torsby www.torsby.se

§5 

Väghållaren skall svara för driftskostnader för vägbelysningen. 

KOlrununstyrelsen kan besluta att kommunen svarar för driftskostnaderna även där 

kOlmnunen inte är väghållare, om det kan anses att särskilda skäl föreligger. 

§6 

Vägbelysningsanläggningar längs enskild väg avyttras i första hand till väghållaren. 

Vid sambyggda anläggningar avyttras eller avrustas belysningen längs enskild väg. 

Vid tätbebyggt område eller där särskilda skäl föreligger kan anläggning vara kvar i 

kOlmnunal ägo. 

§7 

Korrununstyrelsen avgör det tekniska utförandet av vägbelysningsanläggningar. 

§8 

KOlmnunstyrelsen avgör om och när anläggning skall tas ur drift och nedmonteras. 

§9 

Om befintlig belysningsanläggning kräver rekonditionering eller ombyggnad och inte 

uppfyller villkoren i detta reglemente, kan anläggningen överlåtas till annan intressent 

utan kostnad om väghållaren så tillåter. 

Även belysningsanläggning som uppfyller kraven i detta reglemente kan överlåtas till 

annan intressent. 

Den övertagande intressenten övertar hela ansvaret och dänned förenade kostnader 

för anläggningens fortsatta drift och underhåll. 

§ 10 

Avstånden mellan stolpar kan vara upp tiUSO m inom tättbebyggt område och som 

punktbelysning vid korsningar och fastighetsinfarter längs landsväg med ett avstånd 

mellan stolpar på 50-200 m. 

§1l 

Eftergivliga stolpar ska användas vid nybyggnad och reinvestering längs 

det större vägnätet. 

§ 12 

Det åligger kOlmnunstyrelsen att bevaka möjligheter att erhålla statsbidrag till 

utbyggnad av vägbelysningsanläggning. 

§ 13 

Frågor om tolkning och tillämpning av dessa riktlinjer avgörs av kommunstyrelsen 

§ 14 

Ändring av dessa riktlinjer skall beslutas av kommunstyrelsen . 

§ 15 

Dessa riktlinjer gäller från och med den 1 januari 2013.

Branäs 2011-10-20 

Till 

Torsby kommun 

Medborgareförslag 

Hej! 

Sänder här ett medborgareförslag till er angående möjligheten att upprätta vägbelysning på genom 

fartsvägen genom Branäs i samverkan med Trafikverket. 

Det har sedan årtionden funnits vägbelysning från Ransby bron i norr och fram till gamla Nykvisfs af 

får i Branäs, men sedan finns ingen belysning på vägen. 

Detta trots helt nya förutsättningar i Branäs, med både fast boende och turister året om, som befinner 

sig söder om gamla affåren. Där ingen belysning på genomfartsvägen finns ... 

Det är helt mörkt på vägen som fortsätter från gamla Nykvisfs affär genom Branäs öster om stugbyar, 

campingplats och själva centnml anläggningen som är belysta. Den mörka vägen fortsätter över nya 

bron i söder fram till Persby, på östra sidan. Det finns EJ heller belysning på den bron över Klarälven. 

Vägen är flitigt använd av trafikanter av olika slag men även av fotgängare året om. 

Ett fIertal personer motionerar även på den aktuella vägsträckan med bl.a stavgång och rullskidor. 

Vintertid när skidanläggningen är öppen finns själfallet fIer medborgare i Branäs. Då ger även belys 

ningen i backen ett visst sken över vägbanan delvis. 

Jag anser det viktigt att belysningen på vägen beaktas innan någon kommer till skada. Tillbud har re 

dan förekommit efter den aktuella vägensträckan. 

Tacksam för snabb behandling av ärendet! 

Med Vänliga hälsningar! 

................... __..... .......... ........................................._-_ ......_... -_..........._...... ............ ~ .................. 1' ......... 

" \.~ 

Anette Axelsson JunI 

Framgården Branäs 6 

680 60 Sysslebäck

Torsby kommun 


sid 14 

PROTOKOLL 

2012-12-10 

§ 166 Svar på medborgarförslag: Upprätta 

vägbelysning på genomfartsvägen genom 

Branäs 

Dnr KST 2011/617 


Medborgarförslag om vägbelysning längs vägen förbi Branäs-anläggningen, har 

inkommit. 

Aktuell sträcka är ca 2500 m lång och passerar fem fastigheter för åretruntboende. 

Belysning finns på Branäsanläggningens gator inom området samt på vägen från 

Ransby fram till gamla affären. Mellan de båda belysningsanläggningarna saknas 

belysning på en sträcka av c:a 400 lTI. 

I Torsby kommuns vägbelysningsstrategi som föreslås revideras fLo.m. 1 januari 2013 

framgår bl.a: 

"Vid utbyggnad av vägbelysning ska särskild hänsyn tas till de oskyddade 

trafikanterna, så att de vägsträckor som ofta används av dem prioriteras." 

Svaret är kommunicerat med förslagsställaren. 


Medborgarförslag av Annette Axelsson Juul: Upprätta vägbelysning på 

genomfartsvägen genom Branäs, 2011-10-24 

KOlmnunfullmäktige 2011-10-25 § 112 

Tjänsteskrivelse av renhållningsingenjör Sune Eriksson, 2012-10-16 


1. Ny vägbelysning byggs på den obelysta sträckan mellan anläggningarna. 

Kosh'laden beräknas till 150000 kr och tas upp i 2014 års investeringsbudget. 

2. Övrig del av förslaget ang vägbelysning Branäs uppfyller inte kriterierna i 

kommunens vägbelysningsstrategi. 

Justerarens sig natur 

Utd ragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 15 

PROTOKOLL 

2012-12-10 

forts kssu 2012-12-10 § 166 Svar på medborgarförslag: Upprätta 

vägbelysning på genomfartsvägen genom Branäs 

3. Medborgarförslaget är därmed besvarat. 




Utd ragsbestyrkande

Motion från Miljöpartiet-De Gröna i Torsby 2010-12-16 

I :;;~_._....-. 

angående energiåtervinning vid Skidtunne~I!. '~~';::., I ,["mm 

! i \.C i: li i lunscyr~)!;.>Dn 

! 

! [TT" ." "." 

För att minska driftskostnaderna för vår Skidtunnel ;;Ch föräifTnIgon"" 

mån göra Torsby lite grönare, miljömässigt sett, vill vi att Tekniska och 

Ekonomiavdelningen skyndsamt utreder energiåterviIming vid Skidtunneln via 

modem värmepumpsteknik 

, 

Bakgrund: För att åstadkomma kyla i tunneln användes ca 2 miljoner kWh/år 

till en kostnad av ca 1.5 miljoner kr. Största delen av denna energi kan 

återvinnas med hjälp av värmepumpar som då ger hetvatten som ansluts till 

fjälTvärmenätet ( ca 400 m ledning). (Nätet ansluts då också lämpligen till vid 

tunneln närliggande byggnader som då också får tillgång till fjälTvärmen då 

tmmeln är i vila) 

Värmepumpar med lämplig effekt, och med höga verkningsgrader finns på 

marknaden och kan ersätta befintliga kylkompressorer med en 

investeringskostnad runt 1000 kr/kW. 

En mycket summariskt överslag torde ge en inbesparad kostnad för tunnelns 

drift i intervallet 400 000-800 000 kr/ år, beroende på taxor för inköpt elenergi, 

fjälTvärmetaxan, underhåll m.m. Om inte all energi kan användas i 

fjäITvärmenätet så minskar givetvis nyttan av projektet. (Uppvärmning av 

konstgräs planen kommer att öka behovet av fjälTvärme. Kanske borde planen 

t.o.m. lokaliseras nära skidtunneln för att utnyttja lågtemperatur vatten från 

tunneln?) 

Torsby som ovan, och för Miljöpartiet- De gröna 

_ ::::~~:-_J!&:.di~~ 

Karl-Erik Keck



PROTOKOLL 

2012-12-10 

§ 173 Svar på motion från Miljöpartiet de Gröna 

angående energiåtervinning vid Skidtunneln 

Dnr KST 2010/554 


Karl-Erik Keck har 2010-12-16 lämnat en nlOtion som lyder: 

"För att minska driftkostnaderna för vår Skidtunnel och för att i någon mån göra 

Torsby lite grönare, miljömässigt sett, vill vi att tekniska och ekonomiavdelningen 

skyndsamt utreder energiåtervinningen vid Skidtunneln via modern 

vännepumpsteknik. 

För att åstadkomma kyla i tunneln användes ca 2 miljoner kWhjår till en kostnad av ca 

1,5 milj kronor. Största delen av denna energi kan återvinnas med hjälp av 

värmepumpar som då ger hetvatten som ansluts till fjärrvärmenätet (ca 400 m 

ledning). Nätet ansluts då också lämpligen till vid hlnneln näraliggande byggnader 

som då också får tillgång till fjärrvärmen då hmneln är i vila." 

Svar på motionen 

Tekniska avdelningen har dels varit i kontakt med Värmevärden 

(fjärrvärmeleverantören i Torsby) dels gjort egen utredning i ärendet. 

Enligt Värmevärden så är de i princip inte emot att köpa spillvärme från Skidtunneln. 

Det som hindrar en ansluh"ling är att det är ett avstånd på ca 600 m mellan ansluming 

från tunneln och befintlig fjärrvärmekulvert. I nuläget har inte Värmevärden några 

utbyggnadsplaner som leder till att detta avstånd kortas. 

När man ser i tid när på året det produceras mest spillvärme så är det sommar och 

tidig höst då det är lågt behov av fjärrvärme. 

I nuläget bedömer därför Tekniska avdelningen att projektet inte är genomförbart 

beroende på att de tekniska förutsättningarna inte finns vilket inte gör att projektet är 

ekonomiskt försvarbart. Sker det däremot en utbyggnad av fjärrvärmenätet så att det 

blir ett acceptabelt avstånd till tunneln kommer en ny bedömning att göras. 


Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-12-10 

forts kssu 2012-12-10 § 173 Svar på motion från Miljöpartiet de Gröna 

angående energiåtervinning vid Skidtunneln 

Svaret har kommunicerats med motionslämnaren. 


Motion från Miljöpartiet de Gröna angående energiåtervinning vid Skidtunneln, 

2010-12-20 

KOlmnunfullmäktige 2010-12-21 § 162 

Tjänsteskrivelse av fastighetschef Mats Ågren, 2012-11-28 


Tekniska avdelningen bedömer att projektet i nuläget inte har den ekonomiska 

bärighet som krävs för att kunna genomföras. 




Utdragsbestyrkande

För några år sedan restaurerades Valbergets skidbacke upp till nivå med första skidliften. Vi 

vet att i dag films ett intresse för alpin skidåkning även i anslutning till Torsby centrum. När 

"Stenmarksepoken" var på topp under sent sjuttiotal och bÖljan på åttiotalet var 

Valbergsbacken iordningställd ända upp till tornet. Idag är den övre delen av backen för att 

kunna tas bruk i behov aven ytterligare restaurering. Liftsystemet är omodernt och bör därför 

bytas ut, dessutom saknas lift till toppen av backen. 

Vi vet genom bl.a. tidningsmiiklar att utförsåkning är ett stort intresse bland barn och 

ungdomar i Torsby med omnejd. 

Förutom att eftedi"ågan finns hos barn och ungdomar i bygden borde även Valbergsbacken 

var idealisk för telmikträning på Stjemeskolans idrottsgymnasiums alpina gren. 

Valbergets skidbacke har varit föremål för diskussioner ett antal g3Jlger i Fritidsnämnden men 

tyvärr har det ekonomiska läget i kommunen varit en av anledningarna till att detta endast 

stmmat vid diskussioner. 

Ett förslag till lösning skulle vara att kommunen tar initiativet till att tillsammans med de 

föreningar som nyttjar backen försöker få till en lösning där man till exempel kunde 

kombinera visst ideellt arbete med kommunala insatser med för att böja kvaliten på backen 

enligt intensionerna i motionen. 

Ett annat alternativt förslag till lösning skulle vara någon typ av arrendeavtal om drift av 

backen med någon övrig intressent i trakten. 

En annan möjlig aktivitet i Val bergets spOlicenter vore att anlägga isytor för skridskoåkning. 

Området skulle då kunna utvecklas till ett fleraktivitetsområde och borde bli ett populärt 

utt1yktsmål där familjer skulle ha möjlighet att välja bland längdskidåkning, alpin åkning och 

skridsko som helg och fritidsaktivitet vinteltid. 

Därför föreslår vi alt: 

o 

Torsby kommun tar initiativet till att undersöka förutsättningarna för att få i ordning 

Valbergsbacken enligt intentionerna i motionen. 

o 

Torsby kommun bjuder in intressenter vid Valbergsbacken för att diskutera 

anläggningens framtida ibruktagande. 

Q 

Torsby kOlllil1Un utreder möjligheten till att anordna och komplettera med isytor i 

Valbergsområdet (Torsby SpOltcenter) 

Moderata fullrrräktigegruppen genom 

. . I / .; 

/ / p_ l / /./(. 

; J /." fe' lIil.'.// l' /.'." /' /~.----' 

(:/ _I "'J, _·!. ... l. l.' v....-· . 

Mikael Persson

Torsby kommun 


sid 23 

PROTOKOLL 

2012-12-10 

§ 172 Svar på motion från Mikael Persson (M) 


Dnr KST 2011/225 


Mikael Persson (M) lämnade 2011-03-29 en motion om att Torsby kommun skall ta 

initiativ till att undersöka möjligheter att "få i ordning Valbergsbacken" (skidbacken i 

Valberget Torsby SportCenter) samt att kommunen skall bjuda in intressenter för att 

diskutera anläggningens framtida ibruktagande. Mikael Persson vill även att 

kOlmnunen utreder möjligheten att komplettera med isytor i Valbergsområdet. 

Förslag till svar 

KOlmnunen har sedan motionen lämnades in, haft möten och dialoger med 

intressenter i Valberget som Hovfjällets ski och board, S*rneskolans IF, Bore och 

näringslivet. KOlmnunens fritids avdelning och tekniska avdelning har medverkat. 

Som ett resultat av dessa möten har kommunen i samarbete med Leader växtlust 

kompletterat anläggningarna med ny ponnylift, nytt snösystem i både alpindelen och 

2,5 km slingan. Den gamla skidliften kommer att monteras 2013 för åkning i den övre 

delen av backen. Kommunen jobbar även vidare med kompetensutveckling i de olika 

föreningarna. 

Under vintern 2012-2013, kOlmner Stjerneskolan att starta skicrossutbildning och 

därför anpassas alpina backen för detta med puckelpist och skicross, detta möjliggör 

även träning för längdskidåkarna i den allt viktigare utförskörningstekniken. 

Isytor, har varit uppe för diskussion och yta för skridskoåkning, lekplats och alpin 

lekplats bedöms vara lämplig i område söder om Valbergsstugan mot grillplatsen. 

Platsen innehåller fornlämningar som måste slutundersökas före ibruktagande. Budget 

saknas och projektet är inte kostnadsberäknat. 


Motion från Mikael Persson (M) angående Valbergets friluftsområde, 2011 -03-29 

Kommunfullmäktige 2011-03-29 § 19 

Tjänsteskrivelse av Mikael Löfvenhohn, 2012-11-28 

Justerarens sig natur 

Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 24 

PROTOKOLL 

2012-12-10 

forts 2012-12-10 § 172 Svar på motion från Mikael Persson (M) 



Motionen anses besvarad. 


Utdragsbestyrkande

______=- 

I "Vision 2020" för Torsby Kommun står följande: "Torsby är en 

ji'amgångsrik och attraktiv kommun.for invånare, företag och 

besökare". Detta är ett realistiskt och bra mål. Vi skulle därför vilja, 

rtorsby ~DrpmUrl 

\ Korrr';U,F:,t~'re\S2n 

\ 2012 '"10" 22 

~. 

l", 

.:. \' ~j 

som en del av detta mål, att kommunen ser över utomhusaktiviteter fOr barn. I det här fallet 

lekplatser. 

Som det ser ut idag är kommunens lekplatser på många ställen slitna och tråkiga, vilket inte är 

särskilt inbjudande. Vi anser därför att det vore en bra ide att bygga en enda stor lekplats i 

centrala Torsby med varierande utbud, som kompletterar de lekplatser vi idag har. Detta 

skulle vara ett steg i rätt riktning, då det gör kommunen mer attraktiv fOr barnfamiljer. 

Denna motion är utarbetad tillsammans lned Anna Nilsson, medlem i Moderaterna Torsby 

Branäs. 

Att Torsby KonU11Un ser över möjligheten att komplettera de små lekplatser 

kommunen har i Torsby tätort, med en ny stor lekplats i centrala Torsby. 

Torsby 2012-10-21 

/.-;:::;7 /_) 

L;.t~



PROTOKOLL 

2012-12-10 

§ 171 Svar på motion från Gustav Olsson (M) 

samt svar på medborgarförslag angående 

lekplats i centrala Torsby 

Dnr KST 2012/559 Dnr KST 20121 


Förslag om utbyggnad av lekplatsen i Tingshusparken har inkommit dels som 

medborgarförslag och dels som motion från Gustav Olsson (M) som anser att 

kommunens lekplatser är slih1a och tråkiga. 

Tekniska avdelningen har sen 2008 medel anslagna till investeringar i lekplatser och 

lekutrustning har monterats i Tingshusparken, på lekplatsen i Kilåsen, vid Torsby 

SportCenter (Valberget) samt på lekplatsen i Fågelsången. 

Inför investeringar i lekplatser har samtal förts med förskolerektorer och 

förskolepersonal som har kontakt med småbarnsföräldrar, samtal har förts med övriga 

småbarnsföräldrar, lekplatser på andra orter har besökts och samtal med föräldrar på 

andra orter har genomförts i syfte att ta reda på hur attraktiva lekplatser anläggs. 

Meningarna spretar, många är av den åsikten att större lekplatser samlar till sig större 

barngrupper och skapar därigenom möjlighet att barn får någon att leka med (eller att 

man leker bredvid varandra som små barn gör) på lekplatsen, andra vill ha flera små 

lekplatser i de olika villaområdena. 

Tekniska avdelningens planering är nu att utöka Tingshusparkens lekplats med 

ytterligare någon attraktion för de rnindre barnen, att tillföra Kilåsen och Fågelsångens 

lekplatser med ytterligare utrustning samt att framför allt utveckla lekplatser vid 

Torsby SportCenter, som redan är ett utflyktsmål för förskolor och barnfamiljer. 

Lekutrustning kan även bli aktuell på det nya Fridhemsområdet. 

Svaret är kommunicerat med förslagsställarna. 


Motion från Gustav Olsson (M) och Anna Nilsson (M), 2012-10-22 

Medborgarförslag från Ann och Gunnar Karlsson, 2012-06-27 

Tjänsteskrivelse av GV A-chef Mikael Löfvenholm, 2012-11-28 



Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 22 

PROTOKOLL 

2012-12-10 

forts kssu 2012-12-10 § 171 Svar på motion från Gustav Olsson (M) 

samt svar på medborgarförslag angående lekplats i centrala Torsby 


Tekniska avdelningen fortsätter utveckla påböljade lekplatser i dialog med Förskoleoch 

föräldragrupper. Motionen och medborgarförslaget anses besvarat. 




Utdragsbestyrkande

.~ J) ''---(' 

l,::) J~,-::-~.o. l 

~ Il 

' r"'l 

J~ !-



PROTOKOLL 

2012-12-10 

§ 170 Svar på medborgarförslag - Senarelägg 

vägrensslåttern i Torsby kommun till i slutet av 

augusti, början av september 

Dnr KST 2012/354 


Curt Åsberg har lämnat medborgarförslag om att senarelägga vägrensslåttern med 

. hänsyn till att växter skall hinna fröa av sig. 

Svar på medborgarförslaget 

Tekniska avdelningen utför vägrens- och dikesslåtter främst som en 

siktröjning/trafiksäkerhetshöjande åtgärd. Övrig hackslått planeras och utförs utifrån 

önskemål från föreningar m.fl. (ex ÖShnarksdagarna) och för att få kontinuitet i 

utförandet (resursplanering) samt att om utförande inplaneras för sent, riskeras att 

ytor inte är tillgängliga pga dålig bärighet. 

Svaret har kommunicerats med förslagsställaren. 


Medborgarförslag om senareläggning av vägrensslåtter, Curt Åsberg, 2012-06-07 


Tjänsteskrivelse av GV A-chef Mikael Löfvenholm, 2012-11-28 


Tekniska avdelningen fortsätter vägrensslåtter enligt tidigare planering men kommer 

att ta hänsyn till att önskvärda växter ska kunna fröa av sig, när så är möjligt. 

Medborgarförslaget anses hänned besvarat. 




Utd ragsbestyrkande

Medborgarförslag. 

; f 

:; , 

Jag anser att Torsby kommun skall ta in ett vaktbolag som skall övervaka att parkeringsordningen i 

Torsby samhälle sköts på ett tillfredställande sätt. Några ex Altaharvägen vid Lövenstrand, Nya 

Torggatan och Skepparegatan. Gamla med rullatorer. Gamla i rullstol. Mammor med barnvagnar och 

för den delen personer på promenad även motionärer är hänvisade till mitt i gatan. Bilar står 

uppställda på trottoaren, företrädesvis kommunanställda. Jag befarar att många känner oro och olust 

över att gå mitt i gatan. Altaharvägen har ganska mycket trafik, detta främst för att undvika de 

farthinder som byggts i centrum,det har blivit mer genomfartstrafik öster o väster ut o vise versa. Jag 

befarar olyckor då både tankbilar och bussar har sina rutter här. Jag ser med tillförsikt fram emot en 

lösning på problemet, och framförallt de gamla och handikappade. 

Torsby i September 2012. 

Sune Larsson. 

Altaharvägen 8A. 68530. Torsby.



PROTOKOLL 

2012-12-10 

§ 169 Svar på medborgarförslag om 

parkeri ngsordn ingen 

Dnr KST 2012/490 


Sune Larsson har lämnat ett förslag att kOlmnunen "skall ta in ett vaktbolag som skall 

övervaka att parkeringsordningen i Torsby samhälle sköts på ett tillfredställande sätt". 

Svar på medborgarförslaget 

På kvartersmark (mark som är avsedd för bebyggelse eller andra ändamål) gäller 

civilrättsliga regler för parkeringsövervakning. Vid civilrättsligt förfarande är 

markägaren den ena parten medan trafikanten/den enskilde är den andra parten. 

På gatumark tillämpas ett offentligrättsligt system för parkeringsövervakning, vilket 

innebär att samhället i form av staten eller kommunen är den ena parten, medan 

trafikanten/den enskilde är den andra parten. Enligt lagen om kommunal 

parkeringsövervakning bestämmer kommunen själv om den skall ansvara för 

parkeringsövervakningen på gahllnark. Ca. 60% av landets 290 kOlmnuner har idag 

beslutat att själva ha hand om parkeringsövervakningen i hela eller delar av 

kommunen. Torsby kommun har idag inte kOlmnunai parkeringsövervakning. Det är 

polisen som övervakar att parkeringsreglerna efterlevs. Korrnnunen bestämmer vilka 

felparkeringsavgifter som skall tas ut för parkeringsförseelser. 

Var det är tillåtet eller inte att parkera anges i Trafikförordningen och utöver generella 

uppställningsregler har Torsby kOlmnun, liksom de flesta kommuner, lokala 

trafikföreskrifter. 

För de flesta trafikanter är det självklart att inte parkera på trottoarer, busshållplatser, 

övergångsställen, lastzoner, tvärs längdriktningen eller mot färdriktningen på en gata 

eftersom det begränsar tillgänglighet, framkomlighet och försämrar trafiksäkerheten. 

Få vardagliga företeelser väcker så starka känslor som om någon blockerar vägen så att 

vi inte kOlmner fram eller att tillgängligheten begränsas för bussar eller 

distributionsfordon. Men kommunal parkeringsövervakning är förenad med 

kostnader som för närvarande inte budgeterats. 


Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 19 

PROTOKOLL 

2012-12-10 

forts kssu 2012-12-10 § 169 Svar på medborgarförslag om 

parkeringsordningen 

Svaret har kOlmnunicerats med förslagsställaren. 


Medborgarförslag om parkeringsordningen 2012-09-20 


Tjänsteskrivelse av eVA-chef Mikael Löfvenholm, 2012-11-28 


Parkeringsövervakning sköts av polisen liksom tidigare, därmed anses 

medborgarförslaget besvarat. 




Utdragsbestyrkande

Datum 

Diarienummer 

2013-01-02 KST 2013/4 

Redovisning av delegeringsbeslut 

KOlmnunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och ~änstemän enligt 

en av kOlmnunstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till 

kOlmnunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen får ompröva eller 

fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det kommunstyrelsen fritt att återkalla 

lämnad delegering. 

Datum 

2012-11-09 

2012-11-27 

2012-11-29 

2012-12-04 

2012-12-04 

2012-12-10 

2012-12-13 

2012-12-13 

2012-12-18 

2012-12-18 

2012-12-19 

Delegat 

Ingemar Nordström 

Ingemar Nordström 

Margot Enkvist 

Per Kjellqvist 

Håkan Laack 

Kicki Velander 



Lelmart Pewe 

Lelmart Pewe 

Lena Bull 

Ärende 

Ansökan om bidrag till Heidruns 

vänner, Klanger och spår 

Ansökan om bidrag till Torsby FNförening 

Personalbefrämjande åtgärder 

Ramavtal transport och 

omhändertagande av farligt avfall 

Fonderade bygdemedel Bastvålens 

bygdegårdsförening 

Anställningar, aktivitetsbidrag, 

ledarutbildningsbidrag 

Fullmakt att genomföra samordnad 

upphandling av schaktfritt 

ledningsarbete 

2 ramavtal samt 2 fullmakter 

Bidrag till vägupprustning Långlikåns 

VSF 

Bidrag till vägupprustning 

Rattsjöbergs VSF 

5 pensionsärenden 

Kommunkansliet Torsby kommun 0560 - 160 00 växel ks@torsby.se Sida 

Besöksadress· 1. Kommunkansliet 0560 - 160 25 fax www.torsby.se 1 (2) 

Nya Torget 8, Torsby 

685 80 Torsby

Datum 

Diarienummer 

2012-12-05 KST 2012/2.01 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 december 2012 

KOlmnunstyrelsen 7 januari 2013 

Meddelanden 

1. Länsstyrelsens samrådsmeddelande vindkraft Stöllsätersberg 

2. Länsstyrelsen och Regionala krishanteringsrådet bjuder in till Regional 

Samverkanskurs 2013 

3. Länsstyrelsen: angående anmälan om samråd för jordförlagd tele- och elkabel, 

Sundhult - Klarabro, Torsby kommun 

4. Meddelande från Leader-kansliet 

5. SKL: Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvilkor m.m. 

HÖK 12 - med LäJ:arförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd 

6. Länsstyrelsen: Beslut för omläggning av tak på Röjdåfors Kvarn, Röjdoset 1:40, 

Östmarks socken 

7. Securitas: Utökning av bevakningsavtal badhusets gym 

8. Neovici: uppsägning av avtal om skannings~änster avseende pappersfakturor 

9. Länsstyrelsen: angående anmälan om samråd för jordförlagd telekabel vid 

Gunnsjögården 

10. Avtal med Foreningen till Skiidrettens Frelmne 

11. Avtal mellan Torsby kommun och Uddeholms Anställdas Fritidsförening 

12. Länsstyrelsen: angående anmälan om samråd för jordförlagd telekabel delen 

Ängen-Kristinefors, Svart~ärnsbäcken 

13. SKL: Utvidgad parboendegaranti 

14. LiV: Ny ordf i Hjälpmedelsnämnden 

15. Konkurrensverket följer upp dom i överprövningsmål, ang upphandling 

avseende nybyggnad förskola med 2 avdelningar 

Kommunkansliet Torsby kommun 0560 - 160 00 växel ks@torsby.se Sida 

Besöksadress 1. Kommunkansliet 0560 - 160 25 fax www.torsby.se 1 (4) 

Nya Torget 8, Torsby 

685 80 Torsby

16. Protokoll Frykcenter 2012-09-28 

17. Länsstyrelsens inventering av förorenade områden Stensgård 1:220 

18. Begäran om omfördelning av budget, Utveclding av Hovfjällsområdet 

19. Tillstånd till underhållsröjning av ledningsnät i Natura 2000-området 

20. Torsby kommun nominerad till Årets återvinningskommun 

21. Dispens från terrängkörningslagen för körning med fyrhjuling på barmark i 

terräng 

22. Bygdegårdarnas Riksförbund: serviceutveckling 

23. Region Värmland: Bredbandsstrategin 2013-2020 

24. Region Värmland: Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt 

Kompetensplattform Värmland 

25. SmåKoms nyhetsbrev 2012-11-02 

26. Länsstyrelsen: angående anmälan om samråd för jordförlagd telekabel vit 

Vitsand - Killingerud 

27. Länsstyrelsens inventering av förorenade områden Skyllbäck 1:404 

28. Polismyndigheten: Information och underrättelse om skadegörelse 

Skogsbacken 

29. Bidrag ur fonderade bygdemedel Solviks Bygdegårdsförening 

30. Länsstyrelsen: bekräftelse av mottagen ansökan Finnskogen Natur- och 

Kulturpark 

31. Interregansökan Natur- och kulturpark 

32. Redovisning av arrangemang Finnskogsfestival 

33. Ansökan om bidrag/förlustbidrag Heidruns vänner: Samuelsson Stjärnan 

34. Ansökan om bidrag till Kura skymning 

35. Lokala trafikföreskrifter om omkörningsförbud på väg E16 inom Torsby 

kommun 

36. SKL: angående mötet den 10/10 om asyl- och flyktingmottagandet av 

ens3lnkommande 

37. Länsstyrelsen: angående LOVA-medel för år 2013 

38. MBR: Lagakraftsbevis detaljplan Hole 1:95 m fl Grönbenan 

39. MBR: Lagakraftsbevis detaljplan Hole 1:94 m fl Knäroten 

40. Samverkan genom social myndighetsutövning, Sunne, Torsby, Hagfors, 

Munkfors 

2

41. Länsstyrelsen: Bidrag ur fonderade bygdemedel Torsby Ridklubb 

42. Länsstyrelsens inventering av förorenade områden Idrotten 1 

43. Länsstyrelsens inventering av förorenade områden Uven 2 

44. Länsstyrelsens inventering av förorenade områden Blå bandet 5 

45. Länsstyrelsens inventering av förorenade områden Gatmnelkyrkan 17 

46. Länsstyrelsens inventering av förorenade områden Tutstad 1:67 

47. Riksrevisionen: Till ansvarig för arbetsmarknadsfrågor i Torsby kommun 

48. Upphandlingsdagarna 2013 

49. Skolinspektionen: beslut tillsyn av Transtrands Friskola 

50. Skolinspektionen: beslut tillsyn av Stölletskolan 

51. Skrivelse om vindkraft från arbetsgruppen Östra Näsberg Malungs västra 

finnmark 

52. Region Värmland: Utbetalning av projektstöd, utveckling av Hovfjällsområdet 

53. Länsstyrelsens inventering av förorenade områden Norra Stöllet 1:105 

54. Länsstyrelsens inventering av förorenade områden Bergeby 1:55 

55. Stiftelsen Värmlands museum protokoll 2012-09-25 

56. Polismyndigheten: försök till bedrägeri med hjälp av faktura 

57. SKL: Lokala miljömål och nationellt stöd 

58. Lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsningar på väg E16 vid Värnäs 

59. Lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsningar på väg E16 vid 

Överbyn/Vägsjöfors 

60. KIFA avslutat och utvärderat 

61. SOS Alarm nytt informationsnmmner 113 13 

62. Angående ann'lälan om samråd för jordförlagd telekabel delen Ängen 

Kristinefors - Snårberget 

63. VälkOlmnen till Visita 

64. Region Värmland: Fördelning av medlemmarnas avgifter (exkl 

kollektivtrafiken) till Region Värmland för 2013 

65. Meddelande från Leaderkansliet 

66. Småkoms nyhetsbrev 

67. Länsstyrelsen: auktorisation som bilskrotare 

3

68. TUAB: Företagsspelet 23 januari samt 30 januari 

69. Protokoll Fryksdalens Samordningsförbund 2012-11-12 

70. Värmlands läns kalkningsförbund sammanträde 2012-11-30 

71. Thomas S~erndorff: Ansökan om utbetalning till Destination Värmland: 

Destinationsutveekling peh entreprenörskap 

72. Kommunstyrelsens MBL 2012-11-08 

73. Ansökan om förlustbidrag till Åsteby bygdegårdsförening 

74. Ansökan om förlustbidrag till Åsteby bygdegårdsförening 

4

~e.gion 

(L/"årtnland 

Kollektivtrafiknämnden 

Remissinstanser enligt sändlista 

Förslag till trafikförsörjningsprogram för Värmlands län 

./. Region Vännlands kollektivtrafIknämnd remitterar härmed förslag till 

trafikförsörjningsprogram för Värmlands län 2014-2018. 

Programmet avses ersätta det program som fastställdes av regionfullmäktige 

i april 2012, vilket i sin tur innebar ett upphöjande av tidigare fastställda 

trafikförsöljningsplaner till ett regionalt trafikf6rsörjningsprogram. 

Utgångspunkten för det nya programmet är detta program och ambitionsnivå 

i avtalet från december 20 Il mellan länets kommuner och landstinget om . 

bildande av kollektivtrafIkmyndigheten. 

Efter remisbehandlingen kommer inkomna synpunkter att pammanställas och 

redovisas i den fortsatta hanteringen av progranlförslaget. Närl1l1dens förslag 

till slutligt program, där inkomna synpunkter bealctats, behandlas i regionstyrelsen 

den 21 februari och därefter av regionfullmäktige den 8 mars. 

Det förslag som nu remitteras kommer att presenteras för remissinstanserna 

vid genomgångar av programförslaget - dels för kommunerna och landstinget 

i december, dels för övriga instanser i bÖljan av januari enligt separat 

inbjudan. 

Synpunkter på förslaget ska ha inkommit till Region Värmland, Box 1022 

651 15 KARLSTAD eller kansliet@regionvanuland.se senast den 1 

februari 2013. 

Vi·ser gäma att yttrande begränsas till rena synpunlder på programmet (inga 

referat) och följer programmets disposition. Programmet fInns också att 

hämta på vvww.regionvarmland.se. 

Mats Sandström 

Ordförande 

~/ddt(;I(~ 

Peter Wretman 

Chef kollektivtrafIkenheten 

Region Värmland - kommunalförbund 

Postadress Besöksadress Telefon 054-70110 00 vx Orgnr 222000-1362 

Box 1022 Lagergrens gata 2 Fax 054-701 1001 Bankgiro 5344-2984 

651 15 KARLSTAD E-post kanslie!@regionvarmland.se PIusGiro 437 33 98-9 

Webbplats www.regionvarmland.se

Trafikförsörjningsprogram för Värmlands län 2014-2018 

Sändlista remissinstanser 

Länets kommuner 

Landstinget i Värmland 

Kollektivtrafikmyndigheten i Örebro län 

Kollektivtrafikmyndigheten i Dalarnas län 

Kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götalands län 

Akershus Fylkeskommune 

Hedmark fylkeskommune 

0stfold fylkeskommune 

Värmlandstrafik AB 

Resenärsforum 

Värmlandspendlarna 

Handikappförbunden Värmlands län 

PRO Värmland 

SPF Värmland 

LO-distriktet Örebro och Värmland 

SACO 

TCO-Rådet i Värmland 

Handelskammaren Värmland 

Svenskt Näringsliv 

Företagarna Värmland 

Karlstads universitet 

Studentkåren 

Länsstyrelsen Värmland 

Trafikverket Karlstad 

NTF Vä rmland

Innehåll 

Ordförklaringar ______________3 

Bakgrund,________________4 

Lagstiftningens intentioner __________4 

Nya möjligheter för kollektivtrafiken ______4 

Nationella transportpo!itiska må! ________ 5 

Fördubbling _____________ 5 

Avtal om ansvar för regional kollektivtrafik i 

Värmlands län ______________ 

Organisation _____________ 

Delegation ______________6 

Kommersiell u-afik _____________6 

Samråd ________________6 

Resultat av samråden __________6 

Syfte och vision _______________8 

Syfte _________________8 

Vision för den regionala utvecklingen 

iVärmland _______________8 

Vision för kollektivtrafiken i Värm'and ____8 

Kollektivtrafik ett viktigt verktyg för hållbar utveckling 

Trafikverket ______________ 21 

Beslut om !\llmän trafikpiikt _________ 21 

Kommersiell trafik 

22 

Tillgång til! infrastruk1ur ____________ 22 

Stödsystem _______________ 22 

Uppföljning _______________ 22 

Bi~a9la 1. 

Avtal om ansvar för den regionala 

kollektivtrafiken i Värmlands län _________ 23 

Bilaga 2. 

Nulägesbeskrivning _______________ 28 

Bilaga 3. 

Ekonomiskanalys ______________ 36 

Bilaga 4. 

Funktionsanpassning av bytespunkter och linjer ___ 42 

och regiona It tillväxtarbete __________ 9 

Behov av kollektivtrafik ___________ 9 

Kollektivtrafiksystemet i Värmland, nuläge ____ 10 

Övergripande kollektivtrafikstrategi _____ 

11 

Bilaga 5. 

Infrastruktur 45 

Principer för trafikutveckling _________ 11 

Överlfäganden _____________ 

Sammanfattning___________ 

1) 

12 

Förutsättningar ______________ 13 

Tidsplan________________ 13 

Myndighetens ledning och styming ______ 

Politiskt samrådsforum _________ 

Viktiga arbetsområden _________ 

Medborgar- och resenärs perspektivet _____ 

Jämställdhet ____________ 

13 

14 

14 

14 

14 

f(onkurrensneutralitet ___________ 14 

Mål 

15 

Målområde: Tillgänglighet för regional tillväxt ___ 16 

Iv1ålområde: Attraktivitet och användbarhet 

17 

Målområde: Hållbar utveckling 

18 

Målområde: Resurseffektivitet 

Aktiviteter oel1 genomförande 

Principer för genomförande 

Roller och ansvar 

Kollektivtrafikmyndigheten 

Kommunerna och landstinget 

Trafikentreprenörerna 

19 

20 

20 

20 

21 

21 

21 

2

Ot"dförkla 

Allmän trafikplikt 

Den trafik som finansieras med offentliga medel omfattas av allmän trafikplikt. Kol 

lektivtrafikmyndighelen fattar beslut om allmän trafikplikt med utgångspunkt i de 

mål S0111 beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet. 

BRl - Bus Rapid Transit 

En höghalitativ och kundorientcrad rranspordösning med bussar S0111 ger snabba, 

bekväma oeh kosmadseffekriva förflyttningar i stadsmiljö. 

Bytespunkt 

En hållplats där det är möjligt för resenären att byta mellan olika trafikslag och linjer. 

Hållplats 

En anvisad plats d,ir det iir möjligt att stiga på och av kollekrivtraHk i linjetrafik. 


Ett mål med dellnya lagstifrningen är arr uppmuntra privata aktöret arr bedriva 

kollektivtrafik i privat regi. Den trafik som inte tlnansieras med offentliga medel 

benämns som kommersiell tratlk. 

Pem:llawpilIrkering 

En parkeringsplats för bil, cykel och moped i anslutning till en bytespunkt för 

kollektivtrafiken. Syftet med en pendlarparkering är att erbjuda medborgarna en 

möjlighet att ta sig med eget fordon till bytespunkten för att sedan fortsätta med 

kollektivtrafiken. 

Regional ~{ollE!ktivtr;afik 

Regional kollektivtrafik är mJlk som till sin karaktär och faktiskt nyttjande tillgo 

doser medborgarnas behov av arbetspendling och övrigt vardagsresande, både inom 

länet och över länsgräns samt t'itortstrafik. 

Regionföystoring 

Tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop i större om råden. 

Restidskvot 

Bussens eller tågets restid i förhållande till biL Samma restid ger kvoten I, är kvoten 

större än J tar bussen/tåget längre tid. 

TrÖlfikentreprenör 

Den entreprenör som på uppdrag aventrafikorganisatör bedriver kollektivtrafik. 

Trafikorganisatör 

Värmlandsrrafik och Karlstadsbuss är trafikorganisatörer. De har på delegation av 

kollektivtrafikmyndigheten i uppdrag att upphandla och bedriva kollektivtrafik 

enligt allmän trafikplikt. 

3

u 

Trafikförsörjningsprogrammet är der långsikriga strategiska 

dokumentet för koj lektivtrafik i Värmlands län. 

Programmet ger en bild av hur kollektivtrafiken är tänkt 

att utvecklas under perioden 2014-2018. Med utgängspunkt 

i programmet formuleras detaljerade planer för 

trafiken. I Bilaga 2. ges en nulägesbeskrivning av kollektivtrafiken 

i Värmland. 

Trafikförsörjningsprogrammer g;;Jler för all regional 

lmllektivtrafik inom Värmlands län och utgör grunden 

för beslut om allmän trafikplikt, d.v.s. den trafik som 

samhället står för. Oavsett beslut om allmän trafikplikt 

kan kommersiella företag, genom anmälan till myndigheten, 

etablera kommersiell crafik. 

lagstiftningens intentioner 

Lag 2.010:1065 om kollektivtrafik trädde i ktaft l januari 

20U. Enligt denna ska det i varje län finnas en regional 

kollektivtraHkmyndighet med det övergripande ansvaret 

för den regionalakollektivtraHken. Med den nya 

lagstiftningen finns ett mål om att öka samverkan mellan 

kollektivtrafik och övrig samhällsplanering samt att 

underlätta för kommersiella aktörer. Det finns även en 

ambition om att tydliggöra rollfördelningen mellan de 

olika aktörerna och att ge kollektivtrafiken en tydligare 

roll i den regionala utvecklingen. 

Den regionala kollektivtraHkmyndigheten har i 

uppdrag att i samråd med berörda aktörer ta fram ett 

trafikförsörjningsprogram som beskriver målen med kollcktivtrafiken 

inom länet och över länsgräns. Därutöver 

har myndigheten i uppdrag att fatta beslut om allmän 

rrafikplikt samt att årligen sammanställa en rapport över 

den trafik som bedrivs enligt allmän trafikplikt. I myndighetens 

uppdrag ingär även att verka för an samordna 

den kollektivtrafik som bedrivs inom länet. 

Nya möjligheter för kollektivtrafiken 

I Värmland finns sedan tidigare en väl fungerande 

kollektivtrafik S0111 bedrivs av VärmlandstraHk AB och 

Karlstads kommun i form av Karlstadsbuss. Arr den strategiska 

beslutsnivån nu samlats i en myndighet ger ökade 

förutsättningar för att samordna kollektivtrafiken till 

ert gemensamt system för medborgarna. I lagstiftningen 

betonas vikten av att genomföra samråd med berörda aktörer 

vid framtagander av rrafikförsörjningsprogrammet, 

bland annat för att stärka sambandet mellan kollektivtrafik 

och övrig samhällsplanering. 

Att samla det strategiska ansvaret för kollektivtrafiken 

inom en myndighet innebär ökade möjligheter 

att ta ett samlat långsiktigt ansvar för de investeringar i 

trafiksystemets infrastruktur som behövs för att åstadkonlIlla 

en gemensam arbetsmarknad i Värmland. En väl 

utvecklad kollektivtrafik är en viktig förutsättning för

medborgarnas rörlighet och därmed för arbetspendling 

och kompetensförsörjning. Det innebär även mÖjligheter 

att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. 

f'llatiol'lella transpo.tpoiitis;kill mål 

Riksdagen har beslutat att ett övergripande mål för 

svensk transportpolitik: är "att säkerställa en samhällsekonomiskt 

effektiv och långsiktigt hållbar transponförsörjning 

för medborgare och näringsliv i hdalandet." Det 

övergripande målet har delats upp i funktionsmiil och 

hänsynsmål. 

Funktionsmålet handlar om tillgänglighet. Både att 

kollektivtrafiken ska vara användbar för alla medborgare 

och att den ska bidra till att främja den regionala utveck· 

lingen genom att möjliggöra välfungerande och snabba 

transporter. Hänsynsmålen rar upp områdena säkerhet, 

miljö och hälsa. Målet är att ingen ska dödas eller skadas 

allvarligt i trafiken samt att transportsystemet ska utformas 

för ökad hälsa hos medborgarna och att Sverige år 

2°30 är oberoende av Fossila bränslen. Hänsynsmålen svarar 

v;;.! mot Europeiska unionens 2020-mål om minskade 

utsläpp och ökad andel förnybar energianvändning. 

Fördubbling 

På nationell nivå har branschen, genom Partnersamverkan 

för en fördubblad kollektivtrafik (Svensk kollektivtrafik, 

Bussbranschens Riksförbund, Tågoperatörerna, 

Taxiforbundet, Sveriges Kommuner och Landsting och 

T,-afikverket), tagit ett gemensamt initiativ med målet att 

fördubbla det koliektiva resandeL dl! år 1.020 och på sikt 

fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. 

Enligt kollektivtrafikbarometern låg marknadsandelen 

för kollektivtrafiken i Värmland på 12,3 procent under 

WH, vilket innebär en ökning med 48 procent sedan 1007. 

Avtal om iJlIi1lSVcU' för regi,ma! kollektivtrafik i 

Väi·mlalllds !ärl 

Anal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands 

län träffades i sluter av 2011 mellan landstinget och 

de 16 kommunerna i Värmland. I avtalet regleras kollektivtraflkmyndighctcns 

organisation, delegation till VärmlandstrafikAB 

respektive Karlstads k01TllllUn (trafikorganisatörerna) 

och rollfördelning mellan de olika aktörerna, 

uaflkförsörjningsprogram, allmän tratlkplikr, finansiering 

samt gemensamma utgångspunkter för kollektivtrafikens 

utveckling. I bilaga I bifogas avtalet i sin helhet. 

ORGANISil,TION 

Den regionaia kollektivtrafikmyndigheten i Värmland 

har placerats i Region Värmland, vilket innebär att regi 

onfullmäktige är högsca beslutande organ. Under regi 

onfullmäktige har det inrättats en kollektivtrafiknämnd 

med nio ledamöter och fem ersättare. Nämnden tar fram 

förslag till trafikförsörjningsprogram och är myndighetens 

uppdragsgivare gentemot rrafikorganisatörerna 

att upphandla trafik enligt beslut om ailmän trafikplikr. 

Planeringen av trafiken ska ske samordnat med öyrig 

samhällsplanering. 

Kollektivtrafikmyndigheten 

5 i'

Den som är ledamot eller ersättare i kollektivtraH k 

nämnden kan inte samtidigt vara ledamot eller ersättare 

i styrelsen för VärmlandstrafikAB eller stadsbyggnadsnämnden 

i Karlstads kommun. Till stöd för kollektivtrafiknämnden 

finns en enhet för kollektivtrafik inom 

Region Värmland. 

VärmlandItrafik AB var fram till 31 december wu 

rrafikhuvudman i Värmland och är från och med I januari 

2.on helägt av Region Värmland. Karlstadsbuss är den 

enhet under sradsbyggnadsnämnden i Karlstads kommun 

som upphandlar tätortstrafik i Karlstad. Värmlandstratlk 

och Karlstadsbuss är myndighetens trafikorganisatörer på 

delegation av myndigheten och fungerar därmed som en 

del av myndigheten inom delegationens område. 

DElEGATION 

Regionfullmäktige har delegerat till Karlstads kommun 

att upphandla och teckna avtal om täwrtsuafik inom 

kommunen och till Värmlandsuafik AB att upphandla 

och teckna avtal om all regional kollektivtrafik i Värmland, 

förutom den trafik som delegerats till Karlstads 

kommun. l delegationerna uttrycks att de båda trafikorganisatörernas 

arbete ska ske i nära samråd med varandra 

och med myndigheten, samt att båda ska verka för att öka 

det kollektiva resandet och öka marknadsandelen i förhållande 

till bilen. l delegationen ligger också ansvar för 

tillhörande uppgifter och driftfrågor som trafikplanering, 

informationssystem och trafiktekniska frågor. 

Kommersiell trafik 

Ett av målen med den nyabgstiftningen är att öppna upp 

lcollektivtraEikmarknadcn för kommersiell trafik som 

bedrivs utan skattesubventioner. Därför betonas särskilt 

att villkoren för tillträde till bytespunkter och annan 

infrastruktur ska vara utformade så att tillträde sker på 

lika villkor. 

Den aktör som önskar bedriva kollektivtrafik på 

kommersiell grund ska anmäla detta till den regionala 

kollektivtrafikmyndigheten senast 1.1 dagar före trafikstart. 

I anmälan ska tydligt fr,ungå vi lken eller vilka linjer 

som anmälan gäller. O m en aktör har för avsikt att upphöra 

med kollekcivtrafik ska anmälan vara myndigheten 

tillhanda senast 21 dagar innan trafiken upphör. Anmälan 

ska innehålla vilken eller viUca linjer som berörs. 

För resenären är det, för att fullt ut dra nytta aveventuella 

kommersiella linjer, betydelsefu lit att det skapas 

förutsättningar för biljettsamverkan mellan de kommersiella 

aktörerna och den offentligt finansierade trafiken. 

I det arbetet bör myndigheten ha en aktiv roll. I bilaga 2 

redovisas den kommersiella trafik som bedrivs i dagsläget. 

Samråd 

I lagstiftningen betonas vikten av utförligt samråd med 

berörda parter som en del i processen med att ra fram ett 

trafikförsörjningsprogram. Under perioden februari till 

juni har en omfattande samrådsprocess genomförts. 

Samråd har skett med kommunerna i två omgångar 

där dc delats upp i fyra geowafiska grupperingar. Inbjudna 

till samråd med kommunernavar ledande politiker 

och berörda tjänstemän i respektive kommun. Vid 

första samråder var syftet att presentera myndigheten och 

berätta om processculIled rrafikförsörjningsprogrammet 

samt ?tr inhämta viktiga frågor från kommunernas 

perspektiv. 

Inför andra tillfället g:lVS kommunerna möjlighet att 

genomföra lokala samråd med medborgare, samt lokala 

företag och inrresseorganisationer. För att underlätta 

kommunernas samråd hade en checklista med diskussi01l5punkter 

tillställts kommunerna. Under den andra 

omgången gjordes en avstämning kring de punkter som 

tagits upp under den första omgången och de lokala 

synpunkter som tillkommit. 

r april bjöd myndigheten in representanter fr:inlandstinget, 

näringslivet, utförare, fackliga organisationer samt 

brukarorganisationer till två temadagar för att inhämta 

vilka frågor som dc anser viktiga. För de aktörer som inte 

hade möjlighet att närvara i april anordnades ytterligare 

två samrådstillfållen i början av juni. Under våren har det 

även genomförts samrådsmöten med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna 

i Dalarnas Hin, Västra Götalandsregionen 

samt Örebro !:in. 

RESULTAT AV SAMRÅDEN 

I de flesta frågor ha r det tilllnits en bred samstämmighet 

om vilka områden som är viktigt att utveckla. De områ 

den som särskilt betonats har varit: 

Arbetspendling 

I samtliga samråd har arbetspendlingen betonats 

som ett prioriterat område. För att kollektivtrafiken 

ska vara ett attraktivt alternativ för arbetspendling 

har restid, bekvämlighet och möjlighet att arbem 

under resan lyfts fram som viktiga punkter. 

Tillförlitlighet 

Handikapporganisationerna har fön fram synpunkter 

om att trafiken måste vara tillförlitlig 

för de med funktionsnedsättning. Som exempel 

6

nämndes att det då en avgång med anpassat fordon 

drabbas av trafikstörning är det viktigt an även 

ersättningsfordonet är hmktionsanpassar. 

Grundstrukturen bekräftas 

I samråden har det funnits en enighet om att 

uafiken fungerar bra och att programmet bör bygga 

vidare på den grundstruktur som finns. De mål 

som presenterats om regional utveckling, trafik 

över länsgräns samt riksgränsen mot Norge och 

koppling till Stockholm, Göteborg och Oslo ses 

som relevanta för Värmlands utveckling. 

Samband filea övrig samhällsplanering 

Det har betonats i samråden att kollektivtrafiken är 

en del i samhällsplaneringen. De som deltagit i samråden 

menat att kollektivtrafiken måste ses som en 

del i ert helhetstänk för den regionala utvecklingen 

och arbetet för att minska negativ miljöpåverkan 

från persontransporter. 

Ett gemensamt system 

Lagstiftningens intentioner om att samordna trafiken 

bekräftas. Även om trafiken organiseras genom 

dubb12 delegationer är det viktigt an den för medborgarna 

fungerar som ett gemensamt system för 

att göra det så enkelt som möjligt att resa kollektivt. 

Något som särskilt har poängterats är behovet av 

välfungerande bytespunkter mellan regional trafik 

och tätortstrafik. I synnerhet framhålls behovet av 

ett resecemrum i Karlstad och det nya busstråk, så 

kallade ERT-stråk (Bus Rapid Transit) som Karlstadsbuss 

utreder. Vid flera av samrådsmötena har 

det även framkommit önskemål om att ytterligare 

samordna samhällsbetalda transporter och att 

även särskild kollektivtrafik ska vara tillgänglig för 

allmänheten i mån av plats. 

Socialt resande 

Även om arbetspendling och srudiependling har 

lyfts fram som ett prioriterat område för kollektivtratlkcn 

har det vid samråden påpekats att 

kollektivtrafiken också fyller en betydelsefull social 

servicefunktion genom att ge den som inte har tiilgång 

till bil möjlighet att transportera sig även för 

andra rcsbehov. Der kan bidra till en ökad jämlikhet. 

I de diskussionerna harvikten av att erbjuda en 

viss basservice i hela länet lyfts fram. 

God ekonomisk hushållning 

En punkt som har betonats i samråden med kommunerna 

är god ekonomisk hushållning, att de mål 

som beskrivs i programmet ska vara ekonomiskt 

realistiska att genomföra. 

7

Syfte 

vision 

Syfte 

KollekrivtraHkens övergripande syfte är vara ett verktyg 

för art uppnå långsiktigt hållbar regional tillväxt genom 

ökad tillgänglighet, både i form av användbarhet (ör 

alla resenärer och i form av tillgänglighet till de lokala 

arbetsmarknaderna, samt storstadsregionerna Srockholm, 

Göteborg och Oslo. 

Vision för den regionala utveddingerrl i 

Värmland 

I det regionala utvecklingsprogrammet som antagits av 

Region Värmland uttrycks en övergripande vision för 

Värmland: 

l det regionala utvecklingsprogrammet definieras fem 

särskilt viktiga målområden för att visionen ska bli 

verklighet: 

Ledarskap 

o Innovativa miljöer 

Kompetensförsörjning 

Tillgänglighet! Användbarhet 

Livskvalitet 

Vision för kollektivtrafiken i Värmland 

"Värmland växer och känner inga gränser. 

Värmland växer på många sätt. Mångfald, kompetens 

och upplevelser får oss att växa som människor. 

Kunskap och innovation ger våra företag en stark position 

i världen. 

Vi kliver över Invanda gränser. Av alla slag, varje dag 

och överallt. Vi vågar utmana oss själva. Vi lever i ett 

samhälle där alla kommer till sin rätt. Kvinna som man, 

inflyttare som värmlänning, barn som vuxen. 

"Kollektivtrafiken i Värmland är ett sammanhållet, 

smidigt och effektivt transportsystem för hela länet 

samt till och från länet, som en del i ett samlat regionalt 

tillväxtarbete och som är resenärens bästa alternativ för 

dagliga resor och bidrar till 

En långsiktigt hållbar utveckling 

Ökad tillväxt 

Ökad tillgänglighet i förhållande till storstadsregionerna 

Stockholm, Oslo och Göteborg 

Ökad jämställdhet" 

Världen mår bra av mer Värmland och Värmland av mer 

värld. 

Värmland växer och känner inga gränser!"

Kollektivtrafik ett viktigt verktyg för hållbar 

utveckling och regionalt tillväxtai'oete 

Kollektivtrafiken har stor betydelse för att bidra till en 

hållbar utveckling. Detta är väl dokumenterat när det gäller 

hållbarhetsperspektivet tor att minska klimatpåverkan. 

Kollektivtrafikens effekter på den regionala tillväxten 

som enskild faleror är svår 2.tt påvisa enl igr den forskning 

som finns i dag. Orsaken cill detta är svårigheten att 

isolera effekten aven cnskild faktor i de processer som 

styr tillväxten. Det kan även noteras att forskningen på 

områder i dagsläget är begränsad. 

Kollektivtrafiken medverkar dock till regionrorstoring, 

den enskilt viktigaste tillväxtbefrämjande faktorn 

under de senastc decennierna. Genom regionforstoring 

utökas möjligheterna till specialisering och differentiering 

i de lokala arbetsmarknaderna. Kompetensförsörjning för 

företagen underlänas och utvecklingsmöjligheterna för 

individen förbättras. 

KollektiVtrafiken är även ert viktigt verktyg för atr 

förbättra stadsmiljön i befolkningscentra där biltraHkens 

omfattning behöver minskas. 

Kollekt ivtrafiken har en vLlctig roll för ökad jämställdhet 

och jämlikhet. I ett långsiktigt perspektiv kommer 

den tidigare förhärskande synen på kollektivtrafiken som 

ett komplement till bilen som bas för persontransporterna 

i samhället att modifieras till en medveten strategi 

att ersätta bilen i väsentliga delar. En långsihig strategi 

för trafiken som innebär en förändrad, utvecklad syn på 

dess roll i samhällsplaneringen är en förutsättning för art 

åstadkomma detta. 

Behov av kollektivtrafik 

ARBETSPENDUNG 

Befolkningen i Värmland är i stor utsträckning koncentrerad 

till området kring Väncrbäckener med Karlstad 

som centrum. De lokala arbetsmarknaderna domineras av 

Karlstads lokala arbetsmarknadsregion, vi lken omfattar 

tio kommuner i Värmland samt Åmåls kommun i Västra 

GÖcalandsregionen. De värmlandskommuner som ännu 

inte ingår i Karlstads arbetsmarknadsregion är Årjäng, 

Eda, Torsby Hagfors, Filipstad och StorEors. 

Potentialen för resande mätt i arbetspendling är störst 

i Karlstad med kranskommuner Grums, Kil, Forshaga 

och Hammarö, där antalet arbetspendlare över kommungränser 

uppgår till ca 12.500, hälften av den sammanlagda 

volymen som för länet uppgår till ca 24-000. Den största 

pendlingsströmmen går från Hammarö till Karlstad med 

Pendlingen är koncemrcrad mellan Karlstad och 

Säffle/ Åmål, ArvikaiEda, Sunne/Torsby, Forshaga/ 

Munkfors/Hagfors samt Kristinehamn. FrånÄrjäng och 

Filipstad är volymerna lägre. 

Arbetspendlingen över länsgränsen motVästra Götaland 

är betydande mellan Säffle och Åmåls kommuner, 

mindre omfattande mellan Kristinehamn och GuUspang, 

l·1ariestad. 

ArberspenJlingen mellan Värmland,; och Örebro län 

är betydande främst från Kristinehamn och Swrfors till 

Kadskoga, Degerfors och Örebro. 

Arbetspendlingen mellan Värmlands och Dalarnas 

län är obetydlig. 

Över riksgränsen mot Norge är pendlingen omfatta n 

dc från Årjäng mot Oslo, Marker och Eidsbergs kommuner 

samt från Eda kommun mot Kongsvinger och Oslo. 

Aven från Torsby är pendlingen till Norge betydande. 

Pendlingsscrömmarna i motsatt riktning är obetydliga. 

Arbetspcndlingen mellan kommunerna (1.009) enligt 

SCB:s statistik samt över läns- och riksgränser (1.008) 

enligt Statnord redovisas i separat tabell, bilaga 2,. 

STUDlIEPENOUNG 

Skolskjutsar för grundskoleelever är ett kommunalt ansvar 

som i många faU kan lösas genom samordning med 

kollektivtrafiken. 

Gyml12.sieelever har genom de senaste decenniernas 

skolreformer blivit mer rörliga. I Värmland sker denna 

utveckling enligt samma mönster som för den lokala 

arbetsmarknaden. Inpendling sker från hela länet till det 

regionala centrat i Karlstad/Hammarös gymnasieområde. 

Uevecklingcn redovisas i skolverkets rapport "Skolmarknadens 

geografi" från okt 20II. Värmland är en av två fallstudier 

i rapporten, bilaga 2. Utvecklingen pekar på en 

ökande studiependling om tOljer mönstren i arbetspendlingw. 

Detta ställer krav såväl på den regionala trafiken 

som anslurni ngarna i Karlstads tätort för att komma tiJI 

de olika skolorna. 

S rudiependlingen till Karlstads Universitet sker i 

första hand inom Karlstads tätort och dess närområden. 

Distansutbildning sker i betydande omfattning, vilket 

medför resor från samtliga kommuner och även detta 

markerar berydelsen av den regionala trafiken sam t kopplingarna 

till Karlstads tätorcstrafik, i vilken Universitetet 

är en viktig knutpunkt. 

ca 4-000. 

9

TRAFJKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM • 2.014-2018 

STÖRRE ARBETSPLATSER 

Eftersom arbetspendlingen är den viktigaste basen för 

kollektivtrafikens utveckling är det viktigt att identifiera 

och lösa anslutningar till de största arbetsplatserna/arbetsområdena. 

Dettagäller såväl offentliga anläggningar 

som Centralsjukhuset i Karlstad, länets största arbetsplats 

med ca 3000 anställda, industri- och handelsområden 

samt anläggningar inom besöksnäringen. I den 

gemensamma dialogen har kommunerna ett ansvar för 

att identifiera och framföra behov av den här typen. 

ning på trafiken till och från Karlstad med relativt svaga 

tvärförbindelser. En kraftfull utbyggnad har genomförts 

för såväl buss- som tågtrafiken under det senaste decenniet. 

Stomlinjerna följer mycket väl pendlingsmönstren. 

80 procent av arbetspendlingen över kommungränser 

följer stomlinjemönstret. 

Busstrafiken i Karlstads tätort har ett väl utbyggt nät 

med viktigaste omstigningsplatsen på Stora torget. Även 

här har en kraftfull utbyggnad genomförts under det 

senaste decenniet. 

Systemets uppbyggnad i detalj redovisas i bilaga L. 

SERVICERESOR 

Behov att säkerställa ett grundutbud av kollektivtrafik 

finns i områden där kollcktivuafik sker i begränsad 

omfattning. Trafiken ska kunna erbjuda möjligheter för 

serviceresor till närmaste ort för exempelvis personlig 

service, myndighetskontakter och inköp. Syftet med trafikformen 

är att skapa förutsättningar för bättre service 

för boende i sådana områden. 

ÖVRIGA SAMHÄLLSBETALDA PERSONTRANSPORTER 

Skolskjutsar för grundskoleelever samt färdrjänst är ett 

ansvar för kommunerna. Landstinget ansvarar för sjnkresor 

till vårdinrä ttningarna. Värmlandsuafik AB har efter 

överenskommelse med kommunerna övertagit ansvaret 

för färdtjänsten i samtliga kommuner utom Karlstad. 

Omfattningen av de nämnda åtagandena är betydande 

och en viktig uppgift för myndigheten är art åstadkomma 

samordning för att lösa de olika behoven och för 

att förbättra effektiviteten ur ett helhetsperspektiv. 

INVESTERINGAR I INFRASTRUKTUR 

En fortsatt utbyggnad av trafiken med fullt kapacitetsut 

nyttjande och för att nå målsättningarna för marknads 

andel och resandemveckling förutsätter även vik-tiga 

åtgärder i infrastrukturen som förbättrar framkomlig 

heten i såväl väg- som järnvägsnätet. Dessa förutsätter 

finansiering från andra parter främst Trafikverket och 

kommunerna. De viktigaste objekten redovisas i bilaga). 

Kollektivtrafiksystemet i Värmland, nuläge 

KOLLEKTJVTRAFIKSYSTEMET I VÄRMLAND 

De planeringsprinciper som enligt forskning och erfarenheter 

ska ligga till grund för transportsystemets uppbyggnad 

ska vara: 

En tydlig struktur i linjetrafiken 

Integration mellan lokala och regionala system 

Hög prioritet och framkomlighet i fysiskt hänseende 

En genomarbetad koppling till samhällsplanering 

på lokal och regional nivå 

Grunderna i den linjestruktur som är basen i kollektivtrafiksystemet 

i Värmland uppfyller väl dessa kriterier. 

(bilagn) 

Det regionala kollektivrrafiksystemer är uppbyggt 

med ett antal stomlinjer för buss- och tågtrafik. Systemet 

följer de etablerade kommunikationsstråken med inrikt

P,'undper för trafikutveckling 

Utbyggnad av trafik ska ske där det finns resandcpotcntial, 

vilket innebär en prioritering av utveckling i områden 

med omfattande pendling. Här kan kollektivtrafiken 

vara ett förstahandsval och bidra till förstärkning och 

förstoring av de lokala arbetsmarknadsregionerna. 

TraHkurvecklingen ska bidra till en god tillgänglighet 

i enlighet med målen i kapitel:; med inriktning 

att kunna erbjuda ett grundutbud i områden med liret 

resande där linjelagd kollektivtrafik kan bedrivas i 

begränsad omfattning. 

HHARESAN 

Ur ett resenärsperspektiv är helheten i resan avgörande 

för attraktivitet och användbarhet, vilket styr valet av 

rardmedel. Kollektivtrafikens fortSatta utveckling ska 

baseras på en helhetssyn som beaktar och tillvaratar 

möjligheterna att underlätta individens val. 

Resmöjligheter och restider ska motsV2.ra behovet hos 

resenärerna. Restiderna påverkas av väg- respektive banstandard, 

fordonstyper samt en väl anpassad hållplatsstruktur 

med fungerande bytespunkter. 

Tillgänglighet till bil- och cykelparkeringar samt 

gångstråk ökar attraktiviteten. 

Tydliga gemensamma informations- och betalsystem 

är avgörande [ör resenärernas benägenhet att välja att 

itka kollektivt. Trafikorganisatörerna i länet ska erbjuda 

gemensam information och ha samordnade betalsystem 

med enkla övergångsregler 

SAMRÅD 

Trafiksystemet som helhet ska vara attraktive och användbart 

ur ett resenärsperspektiv och visa ett effektivt 

resursutnyttjande ur ett medborgarperspektiv. Förutsättningen 

för art klara de(ta är ett fortlöpande samråd 

mellan myndigheten, kommunerna, landstinget samt trafikorganisatörerna. 

KollektivrraHknämndens Samrådsforum 

och de regelbundna nätycrksträffarna för ansvariga 

politiker och tjänstemän i kommunerna och landstinget 

är narurliga arenor för detta. 

OMRÅDEN MED HÖG RESANDEPOTENTIAL 

Omfatmingen av arbets- och studiependling är störst i 

Karlstad och kranskommunerna. För att öka kollektivtra 

fikens marknadsandel måste denna potential tillvaratas. 

Viktiga frågor i delta sammanhang är restider i dm re 

gionala trafiken och tätortstrafiken samt väl fungerande 

kopplingar mellan regional trafik och tätortstraBk. 

GEMENSAM ARBETSMARKNADSREGION 

]Vföjligheterna rill arbetspendling och studiependling 

är en avgörande förutsättning för en positiv regional 

utveckling. Inriktningen är 2Xt Värmland ska utvecklas 

till en gemensam arbetsmarknadsregion. Resmöjligheter 

och restider ska utvecklas så att arbetspendling mellan 

samtliga kommunhuvudorter och Karlstad möjliggörs. 

11

TRAFIK ÖVER lÄNSGRÄNSER OCH RIKSGRÄNSEN MOT 

NORGE 

Möjligheterna att arbetspendla över länsgränserna och 

riksgränsen mot Norge ska utvecklas för att stimulera 

rörligheten och tillvarata de befintliga potentialerna. 

Utveckling av de gemensamma arbetsmarknaderna 

ska underlättas även här. En förutsättning for detta är 

regelbundna samråd och upprättande av trafib.vtal med 

berörda parter. 

KOPPliNG MELLAN REGIONAL TRAFIK OCH TÄTORTSTRAFIK 

En nyckelfråga för trafiksystemets funktionalitet är kopplingen 

mellan den regionala trafiken och tätortstrafiken, 

främst i Karlstads tätort. Väl fungerande kopplingspunkter 

med tydlig information är avgörande ur ett resenärsperspektiv. 

Dessa samordningsfrågor har högsta prioritet 

för myndigheten. 

OMRil.DEN MED BEGRÄNSADE MÖJLIGHETER ATT BE 

DRIVA UNJELAGD KOlLEKnVTRAFIK 

En ny form av servicetrafik, närtrafik ska utvccklas för att 

tillhandahålla ctt grundurbucl i områden där kollektivtufik 

idag finns i begränsad omfattning. Närtrafik är en 

form av an ropsstyrd traHk och utgör ett komplement till 

övrig serYlcetLlfik och linjetrafik. Trafiken ska erbjuda 

ett visst utbud av kollektivtrafik så att serviceresor kan 

utföras till närmaste ort för exempelvis personlig service, 

myndighetskontakter och inköp. 

I11yndlgheten avser att ha en aktiv roll for att tillsammans 

med trafikorganisatörerna och Karlstads Universitet 

åstadkomma detta. 

KOMMERSIELL TRAFIK 

Myndigheten ska tora en aktiv dialog med aktörerna pa 

den kommersiella marknaden om intresse för och möjligheterna 

att etablera konunersiella lösningar och beakta 

resultatet av dialogen vid beslut om allmän tratlkplih. 

Myndigheten ska tillse att konkurrensneutralitet upprätthålls 

i alla led. 

Överväganden 

Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Detta ger 

bättre miljö och effektivare resursanvändning. Samtidigt 

skapas förutsättningar för regional tillväxt genom att de 

lokala arbetsmarknaderna förstoras och knyts samman. 

Kollektivtrafiken ska även erbjuda möjligheter till 

resor för olika ändamål i hela länet. Trafiken ska vara 

tillgänglig och bidra till balans geografiskt och mellan 

olika befolkningsgrupper. 

Trafikutvecldingen måste bygga på en avviigning mellan 

marknadsorientering och geografisk täckning. Den 

samlade kollektivtrafiken i Värmland kommer således 

att formas utifrån dessa avviigningar samt de ekonomiska, 

tekniska, marknadsmässiga och andra omständigheter 

som trafiken bedrivs under. 

Sammanfattning 

Inriktningen är att: 

Utveckla den regionala tåg- och busstrafiken för 

att möjliggöra arbets- och smdiependling mellan 

samtliga kommunhuvudorter och Karlstad. 

Utveckla trafiken för att tillvarara det stora behovet 

av arbctspcndling i Karlstad och kranskommllnerna 

Förbättra möjligheterna för dagsresor till storstadsområdena 

Stockholm, Göteborg och Oslo. 

Utveckla system för servicetrafik i områden med begränsade 

möjligheter tilllinjelagd kollektivtrafik. 

Verka för att framkomligheten för kollektivtrafikens 

fordon i viig- och järnvägsnätet förbättras.

Förutsättninga r 

Tidsplan 

De målsärtningar som presenteras i programmet är 

långsiktiga och de bärande principerna sträcker sig till 

:t025, med konkredseringav perioden fram till 2018. Der 

kommer att genomföras en årlig uppföljning av program 

met och en större översyn en gångvarje mandatperiod, 

Värmlandstrafik och Karlsradsbuss har i uppdrag att ta 

fram underlag för den långsiktiga planeringen av trafikut 

vecklingen. 

Myndighetens ledning och styming 

I myndighetens uppdrag ingår att arbeta med ledning 

och styrning.lvfed sryrning avses de system, policys och 

rutiner som är själva infrastrukmren i styr- och lednings 

systemet, exempelvis övetgripande mål, resursfördelning, 

uppföljning och utvärdering. Ledning fokuserar på de 

informella processerna och hur hårdvaran i form av mål, 

budget och resultat hanteras och förverkligas i dialog och 

process inom organisationen. I friga om ledningspcrspck 

rivet är ledarskapet och organ isationskulturen avgörande. 

I framtagandet av nafikförsörjningsprogrammet 

har det genomförts ett brett samrådsförfarande, Det är 

betydelsefullt att samråd med berörda aktörer fonsätter 

att vara en del i myndighetens arbete. Viktiga parter att 

samråda med är trafikorganisatörerna, kommuner och 

landsting, representanter från näringslivet, samt medborgar- 

och resenärsorganisationer. 

POliTISKT SAMR!IDSFOilUM 

KollektivrraFilmämnden har tagit initiativ till ett poli 

tiskt samrådsforum mellan kollektivtraFiknämnden och 

trafikorganisatörerna for att diskutera trafikurveckling 

och andra frågor av gemensamt intresse. Samrådsforumet 

består av ordförande och vice ordförande i kollektivtra 

fjknämnden, Virmlandstrafik AB och Stadsbyggnads 

nämnden i Karlstads kommun, samt respektive chefs 

tjänsteman, 

VIKTiGA ARBETSOMRÅDEN 

Några områden som ir viktiga att arbeta sär.skilt med 

inom området för ledning och styrning :ir: 

Definiera mller och ansvar 

Myndighetens roll och ansvar gentemot andra 

aktörer ska tydliggöras. En del i det ubetet är att i 

kollekrivtrafiknämndcn ta fram tydliga principer 

{ör hur olika typet· av frågor ska hanteras samt vilka 

frågor som nämnden ska ta ställning tilL 

Plan fÖl: uppföljning av verksamheten 

En plan för uppföljningavverksamheteIl ska tas 

fram. Där ska framgå vad som ska följas upp, hur 

ofta det ska taljas upp samt vilken metod som ska 

användas, Uppföljningen ska samordnas med Region 

Värmlands övtiga uppföljning och finnas med 

i Region Värmlands delim- och årsrapporter. 

13

Samråd 

För e.tt kollektivtrafiken ska bli en naturlig del 

i den regionala utvecklingen är det viktigt att 

stärka sambandet mellan kollektivtrafik och övrig 

samhällsplanering. Kollektivtrafikmyndigheten ska 

verka för att det i planeringsstadier tas hänsyn till 

kollektivtrafikens förutsättningar och behov av infrastrukrur. 

I kollektivtrafikmy;:tdighetens arbete ät 

därför löpande samråd med berörda aktörer viktigt. 

Samverkan med Trafikverket är en viktig del i detta. 

Utveckling 

lY1yndigheten har det övergtipande ansvaret 

för kollektivtrafiken i Värmland. Därfor är det 

betydelsefullt att löpande arbeta med att bygga upp 

myndighetens kunskapsbas och att i samarbere med 

trafikorganisatörerna ut\'eckla kollektivtrafiken. 

Karlstads universitet är en betydelsefull resurs både 

vad gäller utveckling och kunskaps uppbyggande 

arbete. Det är viktigt att myndigheten drar nytta av 

den kompetensen. 

Medlbol'gar- och resenärsperspektivet 

För att uppnå målet om ökat resande måste kollektivtrafiken 

upplevas som tillräckligt attraktiv [ör att de som 

idag inte reser kollektivt ska vilja väIja kollektivtrafiken. 

Medborgar- och resenärsperspektivet handIar om att det 

ska vara enkelt att resa kollektivt och att trafikutbudet är 

relcvanr. Det innebär åtgärder för att förenkla för resenären 

vad gäller tillgänglighet, biljettsystem, Jjnjekarror, 

tidtabeller och information om kollektivtrafiken. Bmsar 

och tåg på tider som passar resenärernas behov, enkla 

byten med tydlig information vid bytespunkterna och 

system som är lätta att lära sig är också viktigt. 

JÄMSTÄLLDHET 

En viktig del i medborgarperspektivet är att bidra till 

ökad jämställdhet. Jämställdhet i trafikplaneringen 

handlar om att se till kvinnors och mäns erfarenheter, 

prioriteringar och behov. Kvinnor och män skall ha 

samma möjligheter att påverka trafikens utformning och 

drift. 

Kollektivtrafiken vara ett anrakthrt och anv'llldbart 

resealternativ för såväl kvinnor som män. 

Konkurrensneutralitet 

I propositionen om den nya lagen om kollektivtrafik hetonas 

vikten av att myndigheten säkerställer konkurrensneutral 

tillgång till infrastruktur i form av bland annat 

bytespunkter och depåer. Vid mformande av riktlinjer 

för tillträde till offentlig infrastru ktur är det viktigt att 

säkerställa art även taxi har tillgång till bytespunkter och 

depåer. 

I enlighet med en nationellt framtagen vägledning, 

samt i samråd med Värmlandstrafik och Karlstadsbuss, 

kommer myndigheten upprätta tydliga riktlinjer för 

tilldelning av infrastruktur. 

14

Med mgångspu nkt i samrådsprocessen, de nationella 

rransportpolitiska målen, det regionala utvecklingsprogrammet 

och Avtal om ansvar för den regionala kollektiv 

[fafiken i Värmland har {yra övergripande målområden 

arbetats fram: 

Tillgänglighet för regional tillväxt 

ansluter till det nationella fllnktionsmålet om att 

bidra till den regionala utvecklingen genom att öka 

transporrsystemets tillgänglighet. Det tar sikte på 

kollektivtrafikens förutsättningar för arbetspendling 

och fokuserar på fysisk tillgänglighet i form av 

hållplats- och linjestruktllr, system för trafikinfor· 

mation och bokning. Därmed knyter det även an 

till de regionala utvecklingsmålen om kompetens· 

försörjning och tillgänglighet. 

Attraktivitet och användbarhet 

knyter an till det nationella målet om funktionsan· 

passning samt det regionala utvecklingsmålet om 

livskvalitet genom att fokusera på marknadsandel, 

nöjdhet och användbarhet. 

Hållbar utveckling 

anknyter till det nationella hänsynsmålet om 

minskad miljöpåverkan samt de regionala mveel", 

Iingsmålen om livskvalitet. Det tar främst sikte 

på resurseHektivitet och minskad andel fossila 

bränslen. 

Resurseffektivitet 

ansluter till det övergripande nationella målet om 

ett samhällseffektivt transportsystem. Ett eftektivt 

utnyttjande av de ekonomiska resurserna är även en 

förmsclttning för att uppnå den regionala visionen 

om att Värmland växer. Målområdet handlarom 

samverkan, självfinansieringsgrad och kostnadseffektivitet. 

Eftersom målen ime är inriktade på drift av trafiken 

finns det ett behov för rrafikorganisatörerna att utforma 

konkreta mål med utgångspunkt i de övergripande 

målen i trafikförsörjningsprogrammet. På följande sidor 

presenteras målområdena mer utförligt kompletterat 

med kriterier för uppföljning. 

15

Målområde: 

Tillgänglighet för regional tillväxt 

Kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt består 

i att öka tillgängligheten genom att erbjuda invånarna 

i Värmland välfungerande förbindelser inom länet och 

över länsgränsen, samt över riksgränsen mot Norge. Det 

ger förutsättningar för binda samman länet och skapa cn 

gemensam arbetsmarknad samt ökar möjligheterna för 

näringslivet att upprätthålla goda kontakter med omvärlden. 

Välfungerande rorbindelser till och från samt inom 

Värmland med ökade möjligheter till övrigt vardags- och 

fritidsresande kan även bidra till att öka Värmlands 

attralxivitet som besöksmåL Det ökar även jämlikheten 

eftersom en utbyggd kollektivtrafik gör det möjligt att 

resa även för dem som inre har tillgång till bil. 

För arr åstadkomma detta är det viktigt att samordna 

trafiken till ett gemensamt system med välfungerande 

bytespunkter och smidiga byten mellan olika trafikslag. I 

Karlstad har behovet av ett gemensamt resecentrum för 

samdiga trafikslag, samt ett s.k BRT-stråk med bytespunkter 

mot regional trafik lyfts fram som viktiga frågor 

att arbera med. Samverkan mellan andra transporrslag 

och kollektivtrafik är nödvändigt i de delar av länet där 

det vore alltför kostnadskrävande att erbjuda kollektivtrafik 

från dörr till dörr. Pendlarparkeringar för bil och 

cykel är viktiga delar i planeringen av bytespunher. 

Turism- och besöksnäringen är ett viktigt område för 

den regionala utvecklingen i Värmland. Kollektivtrafikens 

roll är framförallt att göra det möjligt för personal 

att ta sig till och från sitt arbete, men välfungerande 

kollektivtrafik kan även bidra till att öka besöksrelaterat 

resande. För kommersiella aktörer bör det finnas goda 

möjligheter att skapa nya trafiklösningar genom sanwcrkan 

med besöksnäringen. 

MÅL: 

Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och 

utveckling genom ett sammanhållet nät av regional trafik 

och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns och kopp 

lingar mot Örebro samt storstadsområdena Stockholm, 

Göteborgoch Oslo. 

INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV MÄL OCH 

MÄLVÄRDE: 

Resmöjligheter (Restidskvot beräknat som förhållandet 

mellan bil och kollektivtrafik mellan resecentra ell er 

motsvarande.) 

Källa: 5ar;ltrafik ResroboL och Ilit12.SC 

2018 ska 90 procent av länets invånare ha dagliga 

resmöjligheter med regionaltrafik mellan kommunhuvudorter 

och Karlstad med restidskvot mindre 

än 1,5 tor buss (eller buss/råg) och restidskvot I eller 

mindre för tåg. Mellan Karlstad och Hammarö 

med restidskvot mindre än 1-. 

20JS ska 90 procent av invånarna i kommuner med 

tätortstrafik ha dagliga resmöjligheter inom tätorten 

med restidskvot mindre än 2. 

2018 ska det finnas dagliga resmöjligherer med 

interregional tågtrafik mellan Karlstad och Örebro 

och mellan Karlstad och Kongsvinger med max 1,5 

timmars restid. 

2.018 ska det finnas dagliga resmöjligheter med interregional 

tågtrafik mellan Karlstad och storstadsregionerna 

- Stockholm med max 2 timmars restid 

- Göteborg med 2,5 och Oslo med max: 3timmars 

restid. 

(l

Målområde: 

Ihtraktivitet och amrändbartnet 

Området attraktivitet och användbarhet handlar om hur 

individen upplever att systemet fungerar j olika avseenden. 

Kollektivtrafikens attraktivitet är kraftigr beroende 

av att den upplevs som snabb och enkeL Enhetliga och 

tydliga system för information och betalning samt ett 

samordnat trafikmbud för regional trafik och tätortstrafik 

är viktiga faktorer för att öka attraktiviteten. Även 

komfort och säkerhet är betydelsefulk Förverkligande 

av det mål som beskrivs under området attraktivitet och 

användbarhet är till stor del en följd av arbetet med övriga 

målområden. 

Den regionala kollektivtrafiken ska med servicelinjer 

och färdtjänst, som komplement till tåg- och tätortstrafiken, 

kunna erbjuda ett länstäckande system för personer 

med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. 

För att kollektivtrafiken ska vara användbar för samtliga 

resenärer på ett trafiksäkert sätt bör större hållplatser 

och bytespunkter vara funktionsanpassade, både vad 

gäller den fysiska tillgängligheten och trafikinformation. 

Systemet bör präglas av enkelhet, Lex. att informationssystemen 

ska vara lättillgängliga och art det ska vara 

enkelt att köpa en biljett som passar resenärens resbehov. 

Enkelhet handlar även om smidiga byten mellan trafikslag, 

att det sh gå att betala hela resan vid samma tillfälle 

och att bytespunkucr och hållplatser uppfyller resenärernas 

behov al' al1vändb8.rhet och service. 

För att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv 

bör den upplevas som trygg och tillförlitlig. Det innebär 

an den ska vara tillräckligt robust för art trafikstörningar 

ska kunna undvikas i största möjliga mån och att trafikens 

grundstruktur ska präglas av kontinuitet. Vad gäller 

trygghet finns der även en s:ilcerhetsaspekt som handlar 

om att kollektivtrafiken ska vara ett trafiksäkert alternativ, 

både vad gäller fordon, körsän och bytespunkternas 

utformning. 

INDlI

Målområde: 

Hållbar utveckling 

Ett ökat kollektivt resande inneb:ir en minskning av de 

miljöskadliga utsläppen eftersom kollektivtrafiken ger 

mindre utsläpp per resenär än bilåkande. Kollektivtrafik 

är dessutom mer utrymmeseffektiv än biltrafik. Ett ökat 

kollektivt resande innebär därmed även minskad trängsel 

i tätorterna, både på gator och parkeringsplatser. Kollektivtrafikens 

omedelbara påverkan i form av buller har 

betydelse för livskvaliteten för dem som bor i direkt närhet 

till de stråk som trafikeras med kollektivtrafik. 

Att enbart öb kollektivtrafikens marknadsandel är 

dock inte tillräckligt för att minska transporrsektorns 

negativa miljöpåverkan. Även de fordon som används i 

kollektivrraH ken bör ställas om till icke-f~JSSila bränslen 

och minskad energiförbrukningper resenär. 

Myndigheten ska medverka i utvecklingen för n)'" 

fossilfria drivmedel. 

För an kollektivtrafiken ska bidra till att minska 

trafiksystemcts negativa milj öpåverkan är det yiktigt med 

många resenärer i fordonen. Om fordonen i kollektiytrafiken 

inte transporterar fler personer än vad som får plats 

i en bil kan kollektivtrafiken innebära en direkt negativ 

eftekt jämfört med biluafikcn. Av den anledningen är det 

vihigr att l~gga energi på act öka amalet resenärer i kollektivtrafiken 

för att uppnå positiva milj ö effekter. 

INDIKATORER FÖll. UPPFÖLJNiNG AV MÄL OCH 

MÄLVÄRDE: 

Andel fossila bränslen 

Andel fordonskilometer med fossila bränslen ska vid 

utgången av 1.0rS minskat med 60 procent jämfört med 

år 2008. 

(Källc,FRIDf,.) 

Fordonens utsläpp av fossil koldioxid, kvävedioxider och 

partiklar per fordonskilometer skavid utgången av 1.01.5 

ha minskat med 60 procent jämfört med 1.008 • 

Bränsleförbrukning 

Förbrukning av fossila bränslen ska vid utgången av 2018 

minskat med 60 procent relativt 2008 års förbrukning. 

(Källa FRIDA.) 

MÄL: 

Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten 

och att minska trafilcsystemets negativa miljöpåverkan. 

18

Målområde: 

iResurseffektivitet 

Eftersom kollektivtrafiken finansieras med skattepengar 

är det betydelsefullt att hela tiden verka för att resurserna 

utnyttjas effektivt och att verksamheten genomsyras 

aven god ekonomisk hushållning. Ett sätt att mäta hur 

effekriv kollektivtrafiken ur ett ekonom.iskt perspektiv 

är att tit:ta på hur stor del av trafiken som finansieras av 

biljettintäktet, självfinansieringsgraden. 

Kollektivtrafiken innebär en positiv samhällsekonomisk 

effekt eftersom den per definition är mer 

resurseffektiv än om motsvarande resande skett med bil. 

Värmlandstrafik redovisar i sin årsredovisning för 2011 

att den regionala kollektivtrafiken innebar en samhällsekonomisk 

besparingpå nästan IOS miljoner kronor för 

Värmland i t,)[m av ökad tillg~lnglighet och trafiksäkerhet 

samt minskade koldioxidursläpp. 

En viktig del i arr uppnå hög effektivitet är an 

anpassa utbudet efter resandepotcnrialen för att få så 

mycket resande som möjligt för pengarna. För att anpassa 

utbudet efter behov och resandepotential är det viktigt 

att både se över nyttjandet av den befintliga trafiken och 

att studera var det kan finnas behov av att utöka utbndet 

eller erbjuda nya linjesrräckningar. Effektivitet innebär 

även att samordna lokal och regional trafik, samt övriga 

samhälIsberaid a persontransporter för att skapa utrymme 

för ny trafik. 

För att öka kollektivtrafikens effektivitet är det viktigt 

att kollektivtrafiken blir en naturlig del i den övriga 

samhällsplaneringen. Vid planering av nya bostadsområden 

är det exempelvis betydelsefullt att ta hänsyn till 

kollektivtrafikens särskilda behov. 

MÄL: 

Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad 

resurseffektivitet. 

INDIKATORER FÖR UPPFÖljNING AV MAL OCH 

MÄLVÄRDE: 

SjälvEinansieringsgrad 

Hur stor del av kollektivtraHkens kostnader som finansie 

ras med offentliga medel och hur stor del som finansieras 

med biljettimäkter. Det långsiktiga målet [ör kollektiv 

trafikens ekonomiska u tveckling är att självfinansierings 

graden ska ligga på minst 50 procent. 

(JGille Traf[kan:?llys: och Tr;:;fjko]'9(!~i5atörern3.) 

Bdäggningsgrad i upphandlad trafik totalt 

ochi stråk 

Hur många resenärer som reser med fordonen i förhållande 

till antalet platser i fordonet. Beläggningsgraden totale 

och i stomlinjerna. Målvärdcn för indikatorn kommer att 

tas fram under första halvåret 1.013. 

(Källa TrafikorganisJtörHna) 

Nettokostnad penesai upphandlad trafik 

Hur mycket samhället subventionerar varje resa. Nettokostnad 

per resa totalt och i respektive stråk. Målvärden 

för indikatorn kommer att tas fram under första halvåret 

:WI3· 

(Källa Trafikanalys och Trafikof0anisntöret na.) 

SamhäHsekonomisknytta 

I vilken grad kollektivtrafiken bidrar till att minska 

andra samhällskostnader genom minskade fossila utsläpp, 

ökad tillgänglighet och ökad trafiksäkerhet. Inlednings 

vis mäts tre områden för samhällsekonomisk nytta. 

]\1i!jöeHeJnen av att resenärer åker kollektivt istållet 

för att ta biL 

Tillgänglighet som gör att arbetslösa har/får möjlig 

het att pendla och därmed inte längre är arbetslösa. 

Ökad trafiksäkerhet när man åker kollektivt relativt 

annat rrafiksätt (bil). 

Redovisning av eventuella ytterligare indikatorer och 

målvärden avvaktas för närmare utredning aven mer 

utvecklad modell för samhällsekonomisk nytta. 

19

Aktiviteter och genomförande 

Principer för genomförande 

Viktiga principer för genomförandet av trafikförsörj 

ningsprogrammet är samverkan och tydlig ansvarsfördelning 

mellan aktörerna (kollektivrrafikmy ndigheten, 

trafikorganisatörerna, kommunerna, landstinget och 

trafikverkct). Det är även betydelsefullt med rcgdbunden 

uppföljning av verksamheren samt regelbundna samråd 

med berörda parter för att löpande inhämta synpunkter 

och information om hur trafiken fungerar. 

Roller och ansvar 

Den grundläggande ansvarsfördelningen fastslås i Avtal 

om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands 

län. Avtalet bifogas som bilaga L 

Många aktörer har en viktig roll för att der regionala 

rrafiktorsörjningsprogrammet ska kunna genomföras. 

Vissa har ett direkt utpekat ansvar för vissa åtgärder, 

medan andra kan bidra till genomförandet genom egna 

initiativ och åtgärder. 

KollektivtrafikmYl1dighetel1 

20

KOllEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN 

RegionfuHmäktiges ansvar 

Region Värm!arld är regional kollektivtrafikmyndighet. 

Det innebär att regionfullmäktige ytterst är ansvarigt 

tor kollektivtrafiken j Värmland. Trafikförsörjningsprogrammet 

och beslut om allmän trafikplikt är regionfullmäktiges 

verktyg för atr ange förutsättningar och mål 

för den regionala kollektivtrafiken. Regionfullmäktige 

6stställer även budget, samt riktlinjer för priser och produkter 

för den trafik som bedrivs inom ramen för allmän 

trafikplikt. Riktlinjer för priser och produkter utarbetas 

inför kommande trafikår. 

KoHektivu-afiknämndeus ansvar 

Under regionfullmäktige ansvarar kollektivtrafiknämnden 

för att fullgöra dc uppgifter som följer av myndighetens 

ansvar. Huvuduppgifter är att ta fram förslag till trafikförsörjningsprogram 

och beslut om allmän traEikplikt 

intar beslut j regionfullmäktige. Kollektivtrafiknämnden 

ansvarar även för att sammanställa en årlig rapport om 

den trafik som bedrivs enligt allmän trafikplikt. Mellan 

de mer omfattande upphandlingstillfällena beslutar 

kollektiytrafiknämnden om löpande justeringar i den 

allmänna rr;cfikplikten. 

I kollektivtrafiknämndens uppdrag ingår att arbeta 

med kollektivtrafiken ur tre perspektiv: 

Förhållandet mellan medborgare, resenärer och 

samhället i vid mening (institutioner, näringsliv, 

ideella organisationer, med Hera.) 

Sambandet mellan kollektivtrafik och övrig samhällsutveckling 

@ 

Kollektivtrafikens samband med politiska ambitioner 

inom andra områden, exempelvis miljö och 

regional tillväxr. 

kunskapen, varför de är en viktig pan för myndigheten i arbetet 

med att ta fram stöd och underlag för politiska beslut. 

I rollen som trafikorganisatör ligger ett fortsatt uppdrag att 

driya utvecklingen av den praktiska verksamheten. 

En mer detaljerad redovisning av organisatörernas uppdrag 

framgår av avtalet i bilaga 1. 

KOMMUf

av samhällsnyttanl11ed att subventionera den aktuella 

trafiken. Värmlandstrafik och Karlstadsbuss ansvarat 

för att förse myndigheten med underlag om vilken trafik 

som bör beläggas med allmiin trafikplih. 

KOMMERSiELL TRAFIK 

Kommersiell trafik ska anmälas till koilektivtrafikmyndigheten 

senast 21 dagar före trafiksrart. Upphör trafiken 

ska motsvarande varseltid tillämpas före avvecklingen. 

KollektivtraEil-,myndigheten avser dock att fungera som 

dialogpartner för kommersiella aktörer i ett betydligt 

tidigare skede för att uppmuntra kommersiella aktörer att 

bedriva trafik och för att främja stabilitet och samordning 

för all kollektivtrafik inom länet. För att kommersi· 

ella aktörer ska kunna känna sig trygga med att kontakta 

myndigheten i ett tidigt skede garanteras de full integritet 

under diskussionerna. 

Tillgång till infrastruk.tur 

En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för 

en attraktiv och effektiv koLlektivtrafik. 

Programmets mål för rrafikurvecklingen förutsätter 

vissa investeringar i kollektivtrafikens infrastruktm för 

att öka trafikens kapacitet, framkomlighet, användbarhet 

samt servicenivå vid resecentrum/busstationer/tågst:ttionef 

och bytespnnkrer. Kollektivtrafikens krav på tillgång 

till infrastruktur och behov av investeringar redovisas i 

bilaga 5. 

Stödsystem 

En förutsiitming för viljan att resa kollektivt är kunskap 

om trafiken och möjligheterna att resa. Därför behöver 

resandet vara enkelt med lättillgänglig information och 

enkelt att köpa färdbevis som passar resenärernas behov. 

Ett v~J utvecklat stödsystem för försäljning och distributiclIl 

är därför av stor vikt. 

Ett annat viktigt område är att informera kunder och 

allmänhet om det tillgängliga utbudet av kollektivtrafik. 

Med den llrveckling som sker med Internet och mobilrelefoni 

är der idag lätt an informera och öka kunskapen 

om kollektivtrafiken och utbudet. Realtidsinformation 

vid trafikstörningar och rrafikhändelser är viktig för 

förtroendet och möjligheterna för ett effektivt resande. 

Uppföljning 

Uppföljning av trafiken ska ske samordnat med Region 

Värmlands ordinarie uppföljning och redovisning och ska 

omfatta all kollektivtrafik i Värmland, även den kommersiella. 

Till grund för llpproljningen kommer de mål och 

indikatorer som redovisas under respektive målområde 

att användas. Uppföljningen ska innehålla en redovisning 

av hurverksamheten uppfyller de förutsättningar som 

redovisas ovan. Den ska även innehålla en uppföljning av 

hur trafiksystemet fungerar när det gäller enkelhet och 

gemensamma system för information och betalning. 

Kollektivtrafiknämnden har ansvar för att samla in 

information från rrafikorganisatörerna och de kommersiella 

trafikenrreprcnörerna för uppföljning. Utvärderingen 

redovisas därefter för region fullmäktige i ett samlat 

dokument. 

Enligt lag 2010:ro65 om kollektivtrafik ska myndig. 

heten årligen sammanställa en rapport om den trafik 

som bedrivits enligt allmän trafikplikr. Rapporten ska 

innehålla en utvärdering av kollektivtrafiknätets effekriviret, 

kvalitet och finansiering, samt vilka som anlitats för 

art bedriva trafiken och hur mycket de fått i ersättning. 

Busstrafik och spårtrafik ska rapporteras separat. 

Under våren 2013 kommer principer för kollektivtrafikmyndighetcns 

uppföljningsarbete att arbetas fram 

i samråd med Region Värmland, Värmlandstrafik och 

Karlstadsbuss. Uppföljning av må len kommer, i till 

Limpliga delar, att ske både för Värmland som helhet och 

ror respektive trafikorganisatör. På nationell nivå ska 

myndigheten vara aktiv i arbetet med att ta fram gemensamma 

nyckeltal. 

22

Bilaga .. 

Avtal om allSViU för dem fl'egioi1al

Avtal om ansvar för den 

kollektivtrafiken i Värm 

Detta avtal ersätter hittillsvarande konsortialavtal mellan 

Landstinget i Värmland och lånets kommuner, nedan 

parterna, om den kollektiva trafiken i Värmland från 

20°7-05-10, vilket i och med detta avtals ikraftträdande 

upphör att gälla. 

.. Parter 

Mellan Landstinget i Värmland, nedan kallat "Lands 

tinget"), och kommunerna Arvika, Eda, Fil ipstad, 

Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, 

Kristinehamn,Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby 

och Årjäng har följ~nde avtal träffats. Kommunerna hll 

las nedan gemensamt "Kommunerna" och var och en för 

sig "Kommun". Kommunerna och Lamlsringet gemen 

samt benämns nedan "Parterna". 

2 lBa kg I'UI1I d och syfte 

Lag (2010:1065) om kollektivtrafik som träder i kraft den 

I januari 2012 ersätter lagen (1997:734) om ansvar för viss 

kollektiv persontrafik. Lagen om kollektivtrafik innebär 

att det ska finnas en regional kollektivuafikmyndighet 

i varje län. Kommuner och landsting kan gemensamt 

komma överens om att lämna över ansvaret för kollek 

tivtrafiken till ert kommunalförbund som då också blir 

regional kollektivtrafikmyndighet. 

Syftet med detta avtal är att reglera ansvarsfördelningen 

mellan Parterna avseende den regionala kollektivtrafiken 

i Värmlands län i enlighet med lagen om 

kollektivtrafik. 

3 Regional kollektivtli'afikmyndighet med 

ansvarför den regionala kollektivtrafiken i 

Väi"mland 

Genom godkännande av detta avtal överförs ansvaret 

för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län till 

Region Värmland. Region Värmland är därmed från och 

med den I januari 2012 regional kollektivtrafikmyndighet 

och ansvarar för den regionala kollektiytrafiken i Värmlands 

län med följande lagstadgade uppgifter: 

att besluta om rrafikförsörjningsprogram 

att besluta om allmän trafikplikt 

att upphandla och sluta avtal inom ramen för 

allmän traHkplikt (uppgiften kan av den regionala 

kollektiyuafikmyndighcten delegeras till bolag 

(VärmlandstraHk AB, nedan bolaget) eller kommun 

(Karlstad) 

att upprätta årlig rapport över den verksamhet som 

bedrivs inom ramen för allmän trafikplikt. 

Den tillkommande uppgiften for Region Värmland innebär 

att fÖrbundsordningen (bilaga) revideras. 

I och med att kollektivtraHkmyndigheren tillförs Region 

Värmland utökas regionfuIlmäktige så att landstinget 

får lika många platser i fullmäktige som kommunerna. 

Det innebär att fullmäktige omfattar 6+ ledamöter, 32 

från kommunerna och lika många från landstinget. 

Vid fullmäktiges behandling av principidir viktiga 

frågor som beslut om traHkförsörjningsprogram och 

finansiering ay rraflken ska beslut fattas med kvalificerad 

majoritet med minst tre fjärdedelar av de röstande. 

Region Värmland inrättar en kollektivtraflknämnd 

med ansvar [ör de lagstadgade uppgifterna att ta fram förslag 

till trafikförsörjningsprogram och alImän trafikplikt. 

Nämnden ansvarar för beställarstyrningen av denna 

regionala kollektivtrafik. Nämnden ska besLå av nio 

ledamöter och fem ersättare. NämndelJS uppdrag regleras 

i relflememe (bilaga) för nämnden. 

Region Värmland har möjlighet att lämna över fullgörandet 

av åtaganden i detta avtal till ett av förbundet 

helägt aktiebolag eller till Kommun i den ursrräckning 

som anges i lagen om kollektivtrafik. 

Parterna är överens om att tills vidare behålla 

Värmlandstrafik AB. Bolagets roI! och uppgifter regleras 

i bolagsordning (bilaga), delegation och ägardirekrjy 

(utkast redovisas i bilaga) utfärdade 2,y Myndigheten, som 

blir ensam äga.re ay bolaget. 

Region Värmland övertar kommunernas och landstingets 

aktier i utbyte mot reverser (bilaga) motsvarande 

anskaffningsvärdet. 

Parterna är överens om att tills vidare delegera till 

Karlstads kommun att ansvara för upphandling och avtal 

om trafik. Uppgiften regleras i särskilt avtal (bilaga) och 

delegations beslut. 

Myndigheten övertar bolagets ägarroll i AB Transitio. 

Hyresförhållandet mellan AB Transitio och bolaget 

kvarstår oförändrat. Landstingets borgensåtagande för 

AB Transitio kvarstår. 

Nuvarande ledamöter och ersättare i Värmlandstra 

24

' 

, 

':(. ,.. ~ . 

' 

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM • 2014-2018 . 

fiks styrelse sitter kvar för den tid de valts, d.v.s. t.o.m. 

årsstämman 2015. 

Ledamot och ersättare i den nya kollektivtrafiknämnden 

kan inte samtidigt vara ledamot eller ersättare 

i styrelsen för Värmlandstrafik AB eller i stads byggnadsnämnden 

i Karlstads kommun. 

4 Gemensamma utgångspunkter för kollektivtrafikens 

utveckling i Värmland 

Parterna är överens om att öka resandet med kollektivtrafik 

i Värmlands län. Utgångspunkt är följande vision av 

kollektivtrafiken 2020 där fördubblingsmålet är i fokus. 

Visionen uttrycks på följande sätt: 

Kollektivtrafiken i Värmland är ett sammanhållet, 

smidigt och effektivt transportsystem för hela länet 

samt till och från länet, som en del i ett samlat regionalt 

tillväxtarbete och som är resenärens bästa alternativ för 

dagliga resor och bidrar till 

En långsiktigt hållbar utveckling 

Ökad tillväxt 

Ökad tillgänglighet i förhållande till storstadsregionerna 

Stockholm, Oslo och Götebort 

Ökad jämställdhet 

Viktiga strategier för att nå denna vision är 

Kundperspektiv 

Ständig förbättring 

Samordningav skattefinansierad persontr

~ 

.' . '. TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM' • 2014-201S 

sådant sätt att det stödjer de övergripande regionala målen 

om att verka för ökat kollektivt resande och en ökad 

marknadsandel i förhållande till bilen. 

Delegationen förutsätter att kommunen svarar för 

finansieringen av tätortstrafiken på samma villkor som 

idag. 

DELEGATION TILL VÄRMLANDSTRAFIK AB 

Myndigheten delegerar till Värmlandstrafik AB, i enlighet 

med lag om kollektivtrafik 3kap 2. §, att upphandla 

och teckna avtal avseende all regional trafik enligt bcslu t 

om allmän trafikplikt med undantag av den trafik som 

delegerats till Karlstads kommun. 

B olagets uppdragskall utföras i nära samverkan med 

myndigheten och Karlstads kommun och på ett sådant 

sätt att det stödjer de övergripande regionala målen om 

att verka för ökat kollektivt resande och en ökad marknadsandel 

i förhållande till bilen. 

Värmlandstrafiks uppdrag regleras närmare i särskilt 

upprättat ägardirektiv och bolagsordning. 

GEMENSAMT 

Delegaterna svarar inom respektive område för driftfrågor 

vad gäller 

Underlag för trafikutveckling (mer än tre år) och 

infrastrukturplanering 

Trafikplanering (1-3 år) för linjetrafik, trafikuppföljning 

och trafikupplysning samt kundundersökningar 

Depåer och bränsleval 

• Ansvar för erforderliga investerirrgar i och ägande av 

databaser och system för planering och uppföljrrirrg 

av trafik 

Kvalitetsutveckling i upphandlade entreprenader 

Särskild kollektivtrafik, beställningscemral och 

trafikledning 

Ekonomisk redovisning och statistik 

Långsiktig investeringsplanering avseende anläggningar 

och infrastruktur anpassad till verksamhetens 

förutsättningar och fastställda mål, samt 

förankrad i parternas planeringsprocess. 

Hållplatsservice, skylrsysrem och hållplatsutrustning, 

trycksaker 

• Utveckling av aftårsmodeller för kommande upphandlingar 

och trafikavtal, 

Infrastruktur och hantering av statsbidrag 

Relationer till Svensk Kollektivtrafik och Samtrafiken 

samt forskning och utveckling inom kol· 

lektivtrafikområdet. Ägandet i BIMS KB oeh AB, 

Sradstrafikkompassen, kollektivtrafikbarometern 

m fl branschgemensamma statistikfunktioner. 

Lokaler. 

Delegaterna ansvarar för ömsesidig samverkarr och 

informationsutbyte så att ett helhetsperspektiv främjas. 

7 Särfakturering 

Utöver den trafik som bedrivs av myndigheten i enlighet 

med trafikförsörjningsprogram och trafikplikt förekom· 

mer rillköp av lokal linjetrafik och tätortstrafik. Denna, 

som enligt gällande trafikförsörjningsplan särfakturc· 

ras de Kommuner där den förekommer, behandlas på 

motsvarande sätt under avtalsperioden. På grund av 

lagändringen skall dock avtal tecknas mellan myndig· 

heten och respektive kommun, medan utförandet läggs 

på bolaget, genom delegationsbeslut. För denna trafik, 

liksom för färdtjänst, patientresor och separat skoltrafik, 

som regleras av särskilda avtal mellan respektive part 

och Värmlandstrafik, finns avtal om övergång av avtal 

(bilaga). Detta innebär att Myndigheten övertar ansvaret 

för dessa avtal från VärmlandstrafikAB. 

Parterna är överens om att verka för an underlätta 

samordning av skolskjuts och färdtjänst med allmän kollektivtrafik 

med tåg och buss, i syfte att skapa kostnadseffektiva 

lösningar. Prissättning för sådan skolresa skall 

vara kostnadsneutral gentemot landstinget, som inte har 

något ansvar för skolskjutsar, och följa allm:in prisutveckling 

för allmän kollektivtrafik. Kommunerna åtar sig att 

samordrra regelverk inom kommunen och inköp för såväl 

kommunala grundskolor och gymnasieskolor som för 

motsvarande friskolor. 

Prissättning fastställs genom beslut i bolagets styrelse. 

Tillköp 

Myndigheten ska ge Kommun möjlighet att efter särskild 

överenskommelse köpa till trafik m m inom ramen för 

gällande allmän trafikplikt enligt utarbetade principer 

för tillköp (bilaga). Avtal om sådan trafik sluts mellan 

myndigheten och respektive kommun, medan utförandet 

läggs på bolaget, enligt delegationsbeslut. 

Tillköp av trafik baseras på följande oförändrade 

princip: 

Eventuella särskilda trafiksatsningar på begäran av viss 

kommun skall som huvudregel finansieras av berörd 

kommun om parterna inte träffar annan överenskommelse. 

Grund för sådan överenskommelse skall vara att 

den aktuella trafiken ökar intäktsfinansieringsgraden, ut

tryckt i procent av trafikkosmaden. Om så inte sker inom 

avtalad period skall trafiken läggas ned eller finansieras 

fullt ut av berörd Kommun. 

Tillköp ska vara förenliga med kommunailagens 

bestämmelser om kompetens och likställighet. 

8 Anläggningar och infrastruktur 

Parterna har ett gemensamt ansvar för att en ändamils~ 

enIigkollektivtrafik kan bedrivas kostnadseffektivt och 

med beaktande av resenärernas behov och kollektivtrafi~ 

kens roll i den regionala utvecklingen. 

Parterna är ense om att gemensamr påverka Trafikver~ 

ket att uppfylla den kollektiva trafikens behov, inom 

ramen för ordinarie planeringsprocesser. 

För mark- och bygglovsfrågor svarar respektive Kom~ 

mun. Lokaliseringen, som är en grundFöfLmättningför 

att lltveckla kollektivtraHken, ska ske i samråd mellan 

berörd Kommun och lvlyndigheren. 

Trafikanläggningar 

De investeringar som krävs i befimliga och nya anläggningar, 

försörjning med ya och el, liksom underhåll och 

skötsel, ska ombesörjas och bekosms av den Kommun, 

vari anläggningen är belägen om detta inte ankommer 

på TraEikverket eller om inte annat överenskoms med 

Myndigheten. 

Värmlandstrafik AB svarar för hållplatsutrustning, 

liksom för underhåll av denna. Bolaget planerar investeringar 

i samrid med kommunerna och Trafikverket samt 

söker, erhåller och fördelar statsbidrag, enligt nu gällande 

rutiner. 

För tätortstrafiken i Karlstad har Karlstads kommun 

motsvarande roll och ansvar. 

Depåer och ve,kstäder 

Myndigheten avgör om behov av depå eller verkstad 

finns. Beslut om lokalisering sker i samråd med Kommun. 

Kommun tillhandahåller därefter lämplig marie 

Kostnaderna beakt"'s i upphandling av och avtal om 

trafik på samma sätt som sker idag. 

9 Former för samverkan 

Utvecklingen av kollektivtrafiken är fortsatt en gemensam 

angelägenhet för Parterna. Parterna skaverka för en 

sammanhållen strategisk målstyrning med utgångspunkt 

i mål För tillväxr och utveckling i Värmland formulerade 

i trafikförsörjningsprogrammet och det regionala utvecklingsprogrammet. 

Förutom den samverkansmöjlighet som myndighetens 

placeringi ett gemensamt kommunalFörbund i sig 

innebär, ska samverkansformer etableras för att scikerställa 

ett arbetssätt där Parterna i en gemensam process, 

i viiken även övriga aktörer inom området bjuds in att 

delta, arbetar fram den strategiska inriktningen för kollektivtrafikens 

utveckling. 

Derta arbete ska samordnas med övrig samhällsplanering. 

'i0 Äwu:llril1lg

Bilaga 2 

N I.Ilägesbeskrivning

. . TRAFJKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM • 2014-2~18 . 

Nulägesbeskrivning 

Trafikförsörjningsprogram 2012-2014 

I april l.0ll. beslutades om ett provisoriskt trafikförsärjningsprogram 

2.OI2.-2014, vilket gälIer till dess att 

nytt program beslutas. Trafikfärsörjningsprogrammet 

2.012-2014 utgörs av Värmlandstrafiks trafikförsörjningsplan 

2010-1.014, med kompletteringar bestående av 

rrafikförsörjningsprogram för Karlstads tätort, beskrivning 

av flygbuss mot Karlstads tätort samt ett förord som 

förklarar hur programmet ska tolkas. 

Övergripande syfte, strategiska val och 

avgränsningar 

I trafikförsörjningsprogrammet 2.0I2. till 2.014- är det 

övergripande syftet "att bidra till en långsiktigt hållbar 

regional utveckling i tre perspektiY; Ekonomiskt, socialt 

och miljömässigt". Den geografiska avgränsningen för 

rrafikförsörjningsprogrammet är Värmland s län, men 

även gränsöverskridande trafik mot Örebro län, Västra 

Götalands län och Norge berörs. 

Funktionsanpassning 

För att skapa en kollektivtrafik som är användbar för 

funktionshindrade (rörelsehindrade, samt syn- och hörselskadade) 

har Värmlandstrafik arbetat efter en modell 

som består av fyra delar: 

Tågtrafik 

Servicelinjer i stomHnjenätet 

Färdtjänst 

• Förbättringar i infrastrukturen 

Tågflottan har succesivt förnyats sedan 2002 och består 

i dagsläget av fordon som är användbara för funktionshindrade. 

I orter med tätortstrafik bedrivs trafiken med 

fordon av låggolvtyp, vilket underlättar för personer med 

rörelsehinder. Vad gäller Hammarötrafiken är alla fordon 

ay låggolvtyp. Servicelinjer och färdtjänst är särskilt anpassad 

för personer som inte kan använda den ordinarie 

linjetrafiken. De beskrivs mer i detalj under rubriken 

trafikens grundstruktur. 

Bosättningsmönster 

Huyuddelen av Värmlands befolkning bor i Karlstads 

kommun och de kommuner som gränsar till Karlstad. 

Nästan två tredjedelar av befolkningen bor i någon av 

kommunhuvudorterna, hälften av dem bor i Karlstads 

tätort. Drygt en fjärdedel ay Värmlands befolkning är 

bosatt i glesbyggd och resterande del av befolkningen bor 

i någon av de mindre tätorterna i länet. Andelen kommuninvånare 

S0111 bor i glesbyggd varierar stort i länet. I 

de kommuner som ligger längst från Karlstad är andelen 

bosatta i glesbyggd högst. 

Arbetspendling 

Elva av kommunerna i Värmland. hade WIr högre 

utpendling än inpendling. I tre kommuner (Hammarö, 

Forshaga och Kil) arbetspendlade öyer hälften av de 

förvärvsarbetande inyånarna över kommungränsen. Som 

visas i stycket nedan ingår de tre kommunerna i Karlstads 

arbetsmarknadsområde, Karlstad är den kommun som 

har högst andel inpendling med 37 procent av den totala 

arbetskraften som bor utanför kommunens gränser. 

Enligt SCB's statistik från 20II över lokala arbetsmarknadsområden 

ingår Värmlands kommuner i sju 

lokala arbetsmarknadsområden: 

Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Kristinehamn, 

Munkfors, Sunne, Säffle och Åmål. 

Arvika och Eda 

Filipstad 

Hagfors 

Årjäng 

Torsby 

• Karlskoga, Degerfors och Srorfors 

Värt att notera är att en ay kommunerna i Värmland 

(Storfors) ingår i Karlskogas arbetsmarknadsområde 

medan Åmål, som ligger i Västra Götalandsregionen, 

ingår i Karlstads arbetsmarknadsområde. Det visar på 

betydelsen av att trafiken över länsgränsen fungerar. 

Kundnöjdhet 

Enligt kollektivtrafikbarometern ligger den värmlandska 

kollektivtrafiken i den nationella toppen vad gäller kundnöjdhet. 

79 procent av resenärerna anger att de är nöjda 

eller mycket nöjda med kollektiYtrafiken i Värmland.

Trafikens grundstruktur 

Stomlinjer 

Stomlinjerna sträcker sig mellan kommunhuvudorterna och Karlstad Dch utgör grunden i den regiDnala kollektivtrafiken. 

Tåg är definitionsmässigt stomIinje, i de fall där det inte är möjligt att erbjuda tåg trafikeras stamlinje av buss. Ambitionen 

är att det ska finnas en hög tillgänglighet med regelbunden trafik under en stor del av dygnet. Större delen av arbetspend 

lingen och skolpendlingen beräknas gå längs stomlinjerna, varför de har hög prioritet. För att kollektivtrafiken ska upplevas 

som ett attraktivt alternativ satsas det på korta restider och på fordon med hög komfort. 

Matarlinjer och Tätortstrafik 

Matningstrafiken består av busslinjer som kör från mindre orter mot bytespunkter för stomlinjer samt lokala resmål. 

Tätortstrafik bedrivs inom Arvika, Karlstad, Kristinehamn och Säffle. Syftet med tätortstrafiken är matning till och från den 

regionala trafiken samt service inom tätorten. 

Vad gäller tätortstrafiken har Karlstad en särställning. Karlstad är den största orten i Värmland vilket medför störst resan 

deunderlag och därmed mest omfattande tätortstrafik. Det sker även en stor inpendling till Karlstad vilket innebär att 

Karlstads tätortstrafik har betydelse för betydligt fler än de som bor i Karlstads tätort. 

Servicetrafik 

Servicetrafiken består av tre delar; Färdtjänst, Servicelinjer och anropsstyrd trafik. Huvudsakligen trafikeras den av person 

bil i linjetrafik. 

Färdtjänst 

För de som av medicinska skäl inte kan utnyttja den ordinarie kollektivtrafiken finns möjlighet att ansöka om färdtjänst. 

15 av länets 16 kommuner har anslutit sig till ett gemensamt system. Karlstads kommun har valt att själva lösa frågan om 

färdtjänst. 

5ervicelinjer 

Servicelinjema går längs samma stråk som stomlinjerna. Skillnaden är en högre grad av service och en ökad tillgänglighet 

för funktonshindrade, samt att resenären i förväg behöver boka plats. Huvudsyftet med servicelinjerna är att kunna 

erbjuda en länstäckande kollektivtrafik som ärtillgänglig för dem med funktonshinder. 

Anropsstyrd trafik 

Pä sträckor med dåligt resandeunderlag är anropsstyrd trafik ett alternativ för att ändå kunna erbjuda en viss basservice. 

Trafiken går enligt tidtabell och fasta linjer, men måste förbokas. 

Skoltrafikför grundskolan 

Ambitionen är att erbjuda ett professionellt system för planering, upphandling, styrning, administrativ hantering och 

trafiksäkerhet för eleverna. Genom samverkan med ordinarie kollektivtrafik kan stora delar av skoltrafiken styras över till 

ordinarie linjetrafik med buss och tåg. 

Båttrafik 

l Karlstads kommun och Hammarö bedrivs båttrafik under sommarmånaderna, både inom Karlstads tätort, till Hammarö 

och till närliggande öar i Vänern. Under sommaren går det även en båtförbindelse mellan Karlstad, Hammarö och Kristine 

hamn. 


I Värmlands län utgörs den kommersiella trafiken av interregional tågtrafik som utförs av SJ AB och Tågåkeriet i Bergslagen 

AB, samt interregional busstrafik som bedrivs av Swebus Express. Taxi fyller en betydelsefull roll för sjukresor och färd1jänst, 

i övrigt agerar taxiföretagen på kommersiella villkor. En stor del av taxinäringen är idag koncentrerad till Karlstad medan 

framförallt norra Värmland har en betydligt glesaretaxiförsörjning. 

30

Trafikutveckling 20,0-2014 

I gällande trafikförsörjningsprogram beskrivs en utveckling där trafikutbudet ökar så att det under vardagar 2,014 går 

minst ett fordon i timmen under I8 timmar per dygn i vardera riktningen mellan Karlstad och övriga kommunhuvudor~ 

ter. Så långt det är möjligt är amHtionen i programmet att införa tidtabeller med fasta minuttal, så kallad styv tidtabell, 

för att göra det lättare för resenären, se figur nedan. 

På grund av hur den ekonomiska situationen förändrats sedan den ursprungliga planen beslmades samt förseningar 

vad gäller leverans av fordon har utvecklingen försenats med två år. Planen beräknas vara uppfylld til120Ib. 

I programmet finns en utmlad ambition 2.ct införa ett system med bytespunkter och pendlarhållplatser för att öka 

kollektivtrafikens effektivitet. Framförallt har behovet av byrespunkter mellan regional trafik och tätOrtStrafik pekats Ul. 

100* Arvika 2 O Tåg Tåg Tåg Tåg Tåg Tåg 

200* Torsby 3 iL,lS Tåg Tåg Tåg Tåg Tåg Tåg 

300 B Värnas 3 O L, lS 2L,2S 

300 Munkfors 12 18 4L, 7 S 9 18 M-F 8 L,9S 9L 

400 Filipstad 12 18 4L,6S g 14 M-F 15 M-F 16 M-F 17 M-F 18 M-F 

500 Karlskoga 19 19 9 9 

600** Hagfors 4 9 o 6 M-F 7 M-F 8 M-F 

700 Arjäng 7 18 3 L,3S 9 9 M-F 10 M-F 11 M-F 14 M-F 6 l-S 

800 Säffie 15 18 6 g 

B l-S 9 L-S 18 M-F 

70 Oslo 4 8 o 4 5 M-F, 7 M-F 

2 L~S 

Ch-berg 11 12 3 L, 4S 12 M-F 

Arvil,a 14 18 3L, 5 S 15 M-F i7 M-F 18 M-F 

Kr-hamn 19 19 4L,6S 

Stockholm 8 10 4L,5S 10 

M-F*** 

71 Göteborg 5 7 3L,4S 5 L, 7M-F,5 

68 L,68 

Åmål 7 i2 3L, 5 S 5 L, 9M-F,5 

78 L,7S 

74 Torsby 6 10 3 L, 4S 8 M-F 9 M-F 10 M-F 

Sunne 9 12 3 L, 4S 10 M-F 11 M-F 12 M-F 

75 Hällefors 2 3 0,5 L, il-S 3M-F,1 

0,58 L-S 

Trafikstart vid tidtabellskiftet i december respektive är. 

* Pa dessa linjer är tägutvecklingen prioriterad. 

** Utöver dessa Wrer har Hagfors 10 DIT M-F och 4 L samt 7 S med linje 300. 

* * * Beslutet ligger hos SJ. 

Figur,Tl'afikutvedling stamlinjer 2010~20'4, buss och tåg, 

31

UJ 

" 

~ 

~ < oa~ S; 

rD (1) " >-' 

~ 

\fl 

e--

Sammanlänkning av kommuner i Karlstad~Hammarös skolm..rknad 

Anlks 

Mindre lokalt 

centrum 

lollalt centrum 

O 

Gräns för regional 

skolmarknad 

Gräns för lokal 

skolmarknad 

~'~/(/~ 

Mindre lokalt ce~:'~~ [.~.~?I' I ~:riO'$ 

20%iJ~' / ;le 

~ I Krlst!nar,amn 

Mindre lokalt centrum 

Anm. Heldragen pil indikerar den utpendling som bestämmer marknadstillhörighet 

i modellen. I den mån denna utpendling inte sammanfaller med den största 

utpendlingsströmmen har den kompletterats med streckad pil. Talen till respektive 

pil anger andel av kommunens elever som pendlar. 

33

34

35

· '. TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM • 2014-2Q18 • 

Bilaga3 

Ekonomisk analys

'11 Jämförelser med andra län 

Kollektivtrafiken i Värmland har sedan år 2.00 o byggts ut 

kraftigt genom en satsning omfattande såväl regional tåg 

och busstrafik som tätortstrafik i Karlstad. 

Under femårsperioden 2oo6-2.0n har trafikmbudet 

per invånare i länet ökat med 43 procent. 

Antalet resor under samma period har ökat från 9,3 

miljoner till 12,8 miljoner, totalt 37,4 procent, en årlig 

ökning med 5,4 procent. 

Ägarbidraget har under samma period ökat från :1.23 

till 3+3 mkr, totalt 53,8 procenr, en årlig ökning på 7,4 

procent. 

Självfinansieringsgraden har minskat under perioden 

och ligger nu under so procent från att under oo-talets 

inledande år ha legat på ca 6o procent . 

U tvecklingen i Värmland överensstämmer i Stort 

med den nationella. Ägarbidraget per invånare lOII 

i Värmland är HSB kr. Stockholm, Västra Götaland, 

Uppsala, Östergötland, Kalmar och Jämtlands län har 

högre bidrag per invånare. Under perioden från 1.006 är 

bidragsökningen i Värmland högst i landet med undantagav 

Västra Götalands och Kalmar län. 

Antalet resor och kollektivtrafikens marknadsandel 

har ökat. Verksamheterna i Värmlandstrafik AB och 

Karlstadsbuss är mycket väl ansedda i ett nationellt 

perspektiv. 

Sammanfattningsvis visar således den nationella jämförelsen 

på en kraftfull och framaånasrik urb)m'anad av 

b b ab 

kollektivtrafiken i Värmland. 

Den avtalade utvecklingen från december 1.Ol! för 

ägarbidragcn till Värmlandstrafik 1.Ol2.-2016 innebär en 

fortsatt ekonomisk utveckling som under den aktuella 

perioden överstiger den av SKL i oktober 1.012 prognoserade 

utvecklingen av skatteunderlaget. Detta innebär en 

markering av kollektivtrafikens betydelse oeh viljan att 

fonsatt prioritera området som {ör närvarande utuör ca 

D 

1,5 % av den totala skatte fin ansierade verksamheten inom 

kommuner och landsting i Värmland. 

2 Regional tåg - och busstrafik 2012-21021 , 

Trafii

len visar också på betydande osäkerheter. Främst gäller 

detta utfallet av den förestående upphandlingen av den 

regionala busstrafiken (upphandling 20I3, genomslag i 

kostnader 2015), den prognoserade intic1ctsutvccklingen 

samt kapitalkostnaderna för råganskaffning. 

Det finns i nuläget viktiga frågor S0111 påverkar förutsättn 

ingarna att utveckla tr?fikurbudet, främst tågtrafiken 

kopplat till investeringar i infrastrukmren. Det gäller 

kapacitetshöjande åtgärder på järnvägen vilka erfordras 

for arr svara upp mot den planerade traHkurbyggnaden. 

Huvudfinansiär för åtgärderna är staten via Trafikverkec. 

:>-2 TRAr-II

Ekonomisk analys, Jämförelser mellan län 

3500 ,------------------------------------------------------------------------------------------------ 

Ägarbidrag per invånare 2006 

3000 

Slk~2007 

Trafikanalys 2012 

Ekonomisk anal 

trafikutveckling stomlinjer 

Trafik med 60-30 minuters 

frekvens 2014-2018 

Frekvens 60 minuter 20 timmar per 

dygn måndag iiiI fredag, grundutbud 

Förtätning till 30-minutersfrekvens 

2 x 4 timmar morgon och 

eftermiddag i steg 1, när behov finns. 

I steg 2 övergång till 30-minuters 

frekvens 

Halv frekvens av grundutbud lördag 

och söndag samt sommartidtabell 

Buss och tåg parallellt där underlag 

finns 

330 000 invånare omfattas av 

systemet 

~--3;:;!T 

~~:-oc:r~ ~) 

c' 

G.UI.t.SPÅNG 

Region 

Värmland 

39

Ekonom isk a na lys, trafikutveckling Karlstad plus kranskommuner 

Trafik med 3D-minuters frekvens 

eller tätare 

2014-2018 

" Frekvens 30 minuter eller tätare, 20 

timmar per dygn måndag till fredag 

Grundutbud 60-minutersfrekvens 

.. Halv frekvens av grund utbud lördag 

och söndag samt sommartidtabel! 

" Buss och tåg parallellt där underlag 

finns 

145 000 invånare omfattas av 

systemet 

Ekonomisk analys alternativa scenarior regional trafik 

® Ekonomisk konsekvens av trafikutbyggnad enligt YI86:"$, 

strategier för väg och tågtrafik. 

@ Utökade ägarbidrag jämfört med avtal dec 2011 erfordras från 2013 

® Påverkan på trafikutbudet av ägarbidrag enligt avtal 

2012-2016 samt uppräkning 2017-2021 med 25 mkr 

e 

Utbyggnad av busstrafiken enligt strategin 

• Tågtrafik i princip i nuvarande omfattning 

40

Ekon misk n a lysI 

Riskfaktorer sammanfattning 

Trafikupphandling 

Trafikering 

Lägre intäkterltäcknings~rad 

Lägre intäkter till följd av ändrat pris- och 

zonsystem 

E n misk analys, besiutspunkter 

U~'ärderillg a'lanårat pris- och zonsyslem 

Uppilandlingsdirektiv 

Prioritering av investeringar 

i anslutning till Trafikverkets 

revidering av nationell plan

Bilaga 4 

Ti~lgängliglhet vid bytespunkter och linjer 

A 

42

Tillgänglighet 

(bearbetning pågå" kommer att kompletteras) 

nkteroch I 

Förteckning över befintliga byttspunkter och större 

håIlplacser som skall vara fullt användbara för resenärer 

med funktionsnedsättning inom rärlighet, syn och hörseL 

Fagerås bytespunkt 

K!art 

Kil 

Tåg klart! 

2016 

Ilanda 

Klart 

Sunne 

Tåg klart! 

Knöstad 

I

Kristinehamn Slottsbron Klart 

2013 

Arvika 

Söffle Olsater Rv 62 Klart 

ÖlmcE18 

Klan 

Söffle E 4S 

Klart 

2013 Nybble Klart 

Definition lista Bilaga 4 Furnktionsanpassning bytesplJlnktel' och linjer till RTFP. 

l. Resecentrum (Tåg och buss möts, bilparkering, 

cykelparkering, ev. taxi) 

, Busstationer (Komrnunhuvudorter utan tågtrafik i 

övrigt lika resecentrum) 

3. Regionala bytespunkter (bytespunkt regional/regio 

nal, regional/lokal, motorvägshållplatser, tågstatio 

ner som inte är resecentrulU i en kommunhuvudon) 

4. Tätortssystem (större hållplatser tättonslinje(-er) 

Kst, Krh, Arvika och Säffle + System 900) 

5. Regionala pendlarhållplatser (större hållplatser med 

bilparkering och cykelparkering) 

Övriga hållplatser inte med i förteckningen. 

44

Bilaga 5> 

Infrastwktur 

45

I Länstransportplanen (LTP) för Värmland som tas fram 

av Region Värmland beslutas det om prioriteringen av 

investeringar i den regionala infrastlllkturen. Planen 

anger också målen för ucvccklingen av infrastruktur och 

transporter i Värmland. Planen är transportslagsövergdpande 

och behandlar såväl person- som godstransporter, 

kollektivtrafik, bil-, Ge, sjö- och flygtransporter. Nuvarande 

Länstransportplan gäller 20IO-20U. 

Trafikverket är utförare av Länstransponplanen och 

har som ansvar att verkst~.lla det som planen anger och 

fördela de medel som är knutna till LTP, bland annat 

statsbidrag till kollektivuafiken. Trafikverket ärväghållare 

av der regionala och statliga vägnätet samt ansvarar 

för järnvägen i länet och för investeringarna i denna 

infrastrulctul'. VärmlandstrafikAB söker, mottar och 

fördelar statsbidragen för den regionala kollektivtrafiken 

och planerar investeringar i samråd med kommunerna 

och Trafikverket. 

Kommunerna är väghållare av det kommunala 

vägnätet och ansvarar därmed för investeringar i den 

kommunala infrastrukruren. Kommunerna har också en 

förpliktelse gällande finansiering, bebyggelseplanering 

och tiUgänglighetsanpassning kopplat till kollektivtrafiken 

samt ett ansvar för bytespunkter och pcndlarparkeringar. 

1. Trafikanläggl'lingar 

1.1 RESECENTRUM, BUSSTATlONER, BYTESPUNKTER OCH 

HÅllPUHSER MM. 

11ed trafikanläggningar avses resecentrurn, busstationer, 

bytespunkrer, hållplarser och pendlarparkeringar för 

såväl bil som cykeL 

De investeringar som krävs i befintliga och nya 

anläggningar, försörjning med VA, el, liksom underhåll 

och skötsel, ska ordnas och bekostas av den kommun där 

anläggningen ligger, om detta inre gäiler en av Trafikverkets 

anläggningar, då Trafikverket ansvarar för detta. 

Värmlandstrafik AB ansvarar för hållplatsurJ'Ustning 

samt för underhåll av utrustningen. Investeringar planerar 

VTAB i samråd med kommunerna och Trafikverket 

och bolaget söker, mottar och fördelar statsbidrag från 

Trafikverket. För tätortstrafiken i Karlstad har Karlstad 

kommunl110tsvarandc roll och ansvar som VTAB.

EU-projektet Full Koll som drivits och medfinansierats 

av Värmlandstrafik AB i samarbete med Region 

Värmland och Trafikverket har inneburit arr flera 

hållplatser, bytespunkter och reseCentra runtom j länet 

har rustats upp samt bygges om eller till, för att öka 

framkomligheten, användbarheten och trafiksäkerheten 

samt riligängligöra kollektivtrafiken för flera. Ett av 

projektets syften har varit att öka det kollektiva resandet i 

Värmland genom att göra kollektivtrafiken mer attraktiv 

och tillgänglig. 

1.2 DEPÅER OCH VERKSTÄDER 

KollehivtraFilunyndigheten avgör om det finns behov av 

en depå dlerverkstad som ime tillgodoses av trafikoperatörerna 

själva. Beslutet om lokalisering sker i samråd med 

berörd kommun som också ska tillhandahålla lämplig 

mark för ändamålet. 

2. InfrastwktiJl' väg och jämväg 

En viktigförutsättning för en utvecklad kollektivtrafik 

är behovet av ökad kapacitet och effektivitet i transportsystemet. 

I Värmland är det främst kapacitetsbrister på 

Värmlandsbanan som hämmar tågtrafikens utveckling. 

Brister finns även på Fryksdalsbanan och Vänerbanan. På 

vägar är det framförallt framkomligheten i Karlstad täton 

som påverkar busstrafiken negativt. Med en utbyggd 

kapacitet på järnvägen och satsningar på framkomlighet 

i Karlstad tätort finns stora möjligheter att kollektivtrafikens 

konkurrensfördelar ökar viLket leder till ett ökat 

resande. 

2.1 KAPACITET OCH fRAM!COMUGHETTÅG 

Karlstad C är den viktigaste noden för kollektivt resande 

i Värmland. Karlstad C har dock stora kapacitetsbrister 

som dr?_bbar hela stråket för både person- och godstrafik. 

Bristen påplattforrnslägen och uppställningsplatser samt 

anslutningar i form av cnkclspar både från öster och väster 

gör att tåg inte kan komma in eller lämna stationen på 

ett effektivt sätt. Spårområdet är nedslitet och har även 

brister i stä!lverkskapacitetet. I avvaktan på större åtgärder 

bör Karlstad C inom en snar framtid bli föremål för 

trimningsåtgärder. Karlstad C utgör idag ett hinder för 

att utveckla det kollektiva resandet. Trafikverket, Region 

Värmland och Karlstad kommun ser nu tillsammans över 

förutsättningarna för att minska kapacitctsproblemen 

på Karlstad C. Det är mycket angeläget att Karlstad C 

blir roremål för åtgärder inom ramen för nationell plan i 

kommande revidering. 

På Värmlandsbamn ska ett befimligt mötesspår i 

Skåre förlängas, en ny mötesstation meilan Kil och Skåre 

(Stenåsen) byggas och i Skattkärr planeras en samtidig 

infart och ett förlängt mötesspår. Det behövs dock flera 

mötesspår/stationer mellan Kil och Lad för att i ännu 

högre utsträckning förbättra kapaciteten och framkomligheten 

på Värmlandsbanan. 

På Fryksdalsbanan har Hera bärighetsåtgärder genomförts 

under de senaste åren, vilket bland annat har inneburit 

att banan tjälsäkrats. En mötesstation i Lysvik har 

också förlängts, villcet inneburit förbättringar på bmans 

kapacitet och framkomlighet. För att hastighetsanpassa 

vissa sträckor längs med banan behöver dock ytterligare 

atgärder genomföras. 

2.2. KAPACiTET OCH FRAMKOMLIGHET BUSS 

En av Karlstads största flaskhalsar för kollektivtmfiken 

utgörs av Karl IX:s gata och Hamngatan. Här råder 

redan idag stora brister i framkomlighet under rusningstid 

och situationen torde försämras ytterligare med 

en förvämad ökad rrafikmängd om inga åtgärder görs. 

Trafiken utgörs till stor del av genomgaende trafik mellan 

öst-västliga forbindclser i staden samt till det stadiga 

huvudvägnärec. Investeringar för att styra om biltrafiken 

är nödvändigcl för att avlasta dessa stråk till förmån för 

kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafik. 

Ett högprioriterat busstråk genom KarLstad, ett så 

kallat BRT-stråk (Bus Rlpid Transit) är en viktig åtgärd 

för att skapa cn attraktiv kollehivtrafik. Enligt Karlstad 

kommuns planer ska stråket bli 15-:2.0 kilometer långt och 

gå från Karlstads univcrsitetltågstopp Välsviken i öster 

till handelsområdet B ergvik i ",ister. 

3. Kollektivtrafikel1s koppling tm andra 

\l:ransportslag 

Kopplingen mellan regional och lokal kollektivtrafik 

behöver utvecklas och det behövs fler och utvecklade mötespunkter 

för dessa. Det behövs också Her bytespunkter 

med parkeringsmöjligheter där byte mellan cykel, bil och 

kollektivtrafik är möjligt. Bilen kan, liksom framförallt 

cykeln, utgöra en del av "hela resan perspektivet", där 

resenären enkelt ska kunna ta sig från dörr till dörr. 

47

KOMMUNSTYRELSEN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?