KOMMUNSTYRELSEN

KOMMUNSTYRELSEN 

Kallelse/underrättelse 

Tid Måndag 7 oktober 2013 kl. 13:00 

Plats 

Kommunkontoret 

Val av justerare 

Tid för justering 

Tid och plats för 

gruppmöten 

kUl 

Ärendelista 

Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 

Information från Värmlands drifts- och KST 2013/174 Håkan Lindström 

servicenämnd 

2 Delårsuppföljning 2013 KST 2013/394 Angela Bimstein 

Se sid 

71 

3 Information om TUAB:s verksamhet KST 2013/565 Anna Öhgren Boden 2 

4 Regionkonferens 2013 KST 2013/525 Håkan Laack 3 

5 För antagande: Risk- och sårbarhetsanalys KST 2013/473 Johanna Lundkvist 4 

får Torsby kommun 2013-2014 

6 Information om familjecentralen KST 2011/224 Anders Björck 28 

7 Ändring av firmatecknare för "Stiftelsen KST 2013/311 Angela Bimstein 29 

Agnes och Erik Larssons minnesfond för 

Frykenskolan" 

8 Fastighetsfårsäljning, del av Torsby KST 2012/394 Jan Esping 30 

Vasserud 3:3 

9 Fastighetsförsäljning, del av Torsby KST 2013/513 Jan Esping 32 

Lillbergsgården 1:41 

10 Information om Finsams verksamhet Håkan Laack 

11 Information om nationell plan för Håkan Laack 34 

transportsystemet, tullstation mellan Torsby 

och Kongsvinger och trafikverkets 

flygutredning 

12 Meddelanden KST 2013/13 Johanna Lundkvist 67 

13 Redovisning av delegerings beslut KST 2013/4 Johanna Lundkvist 70 

Kommunstyrelsen Torsby kommun ks@torsby.se 

Besöksadress 

www.torsby.se 

685 80 Torsby

TORSBY KOMMUN sid 2 

Kommunstyrelsen 

Kallelse/underrättelse 

Håkan Laack 

ordförande 

Johanna Lundkvist 

sekreterare 

Kontaktuppgifter tjänstemän 

Namn 

Titel 

Anders Björck 

bitr kommunchef 

Angela Birnstein ekonomichef 

Annette Lauritzen informationsstrateg 

Karlsson 

Jan Esping 

teknisk chef 

Johanna Lundkvist kommunsekreterare 

Jon Wiggh 

planarkitekt 

Margot Enkvist 

administrativ chef 

Mats Agren 

fastighetschef 

Peter Lannge 

IT-chef 

Thomas Stjerndorff kommunchef 

E-post 

anders.bjorck@torsby.se 

ange la. birnstein@torsby.se 

annette.lauritzen@torsby.se 

j an. esping@torsby.se 

johanna.lundkvist@torsby.se 

jon. wiggh@torsby.se 

margot. enkvist@torsby.se 

mats.agren@torsby.se 

peter.lannge@torsby.se 

thomas.stjerndorff@torsby.se 

Telefon 

0560-16086 

0560-16028 

0560-16010 

0560-16001

Hej 

, " ,rc,,\ --i. e if ' 

AI vy l et Sida 1 av 1 

\(S'T 2Oly'{:}l1.0\ @. 

Mitt namn är Håkan Lindström och jag jobbar som IT samordnare för den gemensamma drifts- och 

servicenämnden. 

För en tid sedan fick jag och Inge Hansson, Karlstads kommuns IT chef, en inbjudan från Storfors 

kommunstyrelse som har som en fast punkt vid varje sammanträde kallad "Uppföljning av nämnder, 

Kommunalförbund och gemensamma nämnder". Där får företrädare för aktuell nämnd/kommunalförbund eller 

gemensam nämnd inbjudan till kommunstyrelsens sammanträde. 

Jag och Inge vill gärna få möjligheten att komma även till er kommun och presentera drifts- och 

servicenämnden. Förslagsvis behöver vi cirka en halvtimme där vi kan berätta om nuvarande verksamhet, 

aktuella frågor, framtiden, problem och möjligheter och att KS ledamöter får möjlighet att ställa frågor direkt till 

oss. 

Jag hoppas ni har möjlighet att ta emot oss. 

Med vänlig hälsning 

Håkan 

Håkan Lindström 

IT Samordnare 

Phone: +46 (O) 54 5401256 

Mobile: +46 (0)70 001 63 89 

Mail: hakan.lindstrom@karlstad.se 

Adress: Alvgatan 5, 615184 Karlstad 

Web: Drifts- och servicenämnden 

Save a tree ... Please don 't print this e-mail unIess you really need to. 

i 

. ; 

I) 

~\.\lk\.....\.- 

~'Cv~ \1 

.C)-.::'{..--/\., 

rj~\,,&,-\c

Torsby kommun sid 4 

Kommunstyrelsens samhällsutskott 

PROTOKOLL 

2013-09-16 

§ 133 Information om TUAB 

Dnr KST 2013/565 

Sammanfattning av ärendet 

Anna Öhgren Boden informerar om TUAB:s verksamhet. TUAB erbjuder bl.a. 

kostnadsfri rådgivning till nya och befintliga småföretag, etableringsservice och 

företagsträffar. 

Samhällsutskottets beslut 

Samhällsutskottet tackar för informationen och Anna inbjuds till kommande 

kommunstyrelsesammanträde. 

Beslutet skickas till 


Anna Öhgren Boden 

Justerarens signatur 

Utdragsbestyrkande

\l~-c 1b\)/ S2'S". \0 CD 

Sld.~ .3 ~Iencte ~ 

Till Kommunstyrelsen/Landstingsstyrelsen 

Regionkonferens 2013 

Värmland s Regionkonferens samlar representanter från Landstingets och samtliga 16 

kommuners politiska ledning och tjänstemannaledning. 

Årets konferens avser att fmma ett samtal kring Vännland som en egen funktionell 

gränsregion inom EU. Vad behöver, vill och kan vi göra tillsammans? Vi tar utgångspunkt i 

de erfarenheter som finns i Öresundsregionen och erbjuds en möjlighet dela erfarenheter med 

representanter från bl a Region Skåne, Öresundskommitten och Nordiska ministenådet. 

Datum: 4-6 december 2013 

Plats: Malmö 

Färdsätt: Buss 

Inbjudan kommer att skickas ut inom koli, men boka gärna upp datumen redan nu. 

Med vänliga hälsningar 

Region VäImland 

Tomas Riste Catarina Segersten Larsson 

Regionråd Regionråd 

Mona Björn 

Administratör 

REGION VÄRMLAND 

Regionkansliet 

Box 1022, 651 15 Karlstad 

Tel: +4654701 1007 

mona.bj orn@regionvarmland.se 

www.regionvmmland.se 

\1w-w's. I) 

~/\.e..\ fc' \"", L 

"T~ Ol,. ·\t;~ os, S; 

\\ , S"'Vl1Ä 

~v'\"'" k \;elAC" c.. 

+- 'ts



PROTOKOLL 

2013-09-09 

§ 112 Risk- och sårbarhetsanalys för Torsby 

kommun 2013-2014 

Dnr KST 2013/473 


Säkerhetssamordnare Susanne Thellberg har till kommunstyrelsen översänt förslag till 

Risk- och sårbarhets analys för Torsby kommun perioden 2013-2014 för yttrande. 

Förslaget ligger som bilaga till paragrafen. 

Handlingar i ärendet 

Förslag till Risk- och sårbarhetsanalys för Torsby kommun 2013-2014 

Kommunstyrelsens beslut 

Kommunstyrelsen har inget att erinra. 



Susanne Thellberg 


Utdragsbestyrkande

Datum Antal sidor Diarienummer 

2013-05-30 23 2013/0502 

Risk- och sårbarhetsanalys 

Torsby kommun 

Sammanställd av Susanne Thellberg, säkerhetssamordnare 

torsby.se

Innehållsförteckning 

Inledning................................................................................................................... 4 

Begrepp och förkortningar ............................................................................................... 4 

ATS - Armens taktiska stab ................................................................................... 4 

Beredningsgrupp .................................................................................................... 4 

CFF - Civilförsvarsförbundet ................................................................................ 4 

CSK - Centralsjukhuset, Karlstad ......................................................................... 4 

Extraordinär händelse ............................................................................................ 4 

FRG - Frivilliga resurs gruppen ............................................................................. 5 

GIS - Geografiskt informationssystem ................................................................. 5 

Infrastruktur ............................................................................................................ 5 

Krisledningsnämnd ................................................................................................ 5 

Kritiska beroenden.................................................................................................. 5 

LIV - Landstinget i Värmland ............................................................................... 5 

LST - Länsstyrelsen ................................................................................................. 5 

MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap .................................... 5 

PKL - Psykologisk och psykosocial katastrof lednings grupp .......................... 5 

POSOM - Psykiskt och socialt omhändertagande .............................................. 5 

RAKEL - Nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning ..... 5 

Risk, sannolikhet och konsekvens ........................................................................ 5 

RSA - Risk- och sårbarhets analys ......................................................................... 6 

Samhällssäkerhet .................................................................................................... 6 

Samhällsviktig verksamhet ................................................................................... 6 

TIB - Tjänsteman i beredskap ................................................................................ 6 

VAKA - Vattenkatastrofgrupperna är en nationell resurs vid problem med 

dricksvattenförsörjning.......................................................................................... 6 

VMA - Viktigt meddelande till allmänheten ...................................................... 6 

När används larmet? ................................................................................ 6 

Det finns två nivåer på meddelanden: varning och information .... 6 

Beskrivning av Torsby kommun........................................................................... 7 

Krisledningsnämnd ........................................................................................................... 7 

Arbetsprocess och metod ....................................................................................... 8 

Mål och syfte ...................................................................................................................... 8 

Avgränsningar ................................................................................................................... 8 

Arbetsprocess ..................................................................................................................... 8 

Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet ......... 9 

Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor 

betydelse för att säkerställa liv och hälsa ....................................................................... 9 

Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor 

betydelse för samhällets funktionalitet ........................................................................ 10 

Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse 

för att säkerställa liv och hälsa ....................................................................................... 10 

Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse 

för samhällets funktionalitet. ......................................................................................... 10 

Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden 

inom kommunens geografiska område ............................................................. 11 

Trafikolycka...................................................................................................................... 11 

2

Naturolyckor .................................................................................................................... 11 

Dammar ............................................................................................................................ 12 

Dammar med RIDAS klass 1-2 i kommunen .................................................... 12 

Dammsäkerhet: ..................................................................................................... 12 

Flygplats............................................................................................................................ 12 

Särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera 

extraordinära händelser ....................................................................................... 13 

Egna resurser .................................................................................................................... 13 

POSOM................... : ............................................................................................... 13 

Torsby räddningstjänst ........................................................................................ 13 

Gemensamma resurser ................................................................................................... 14 

Räddningschef i beredskap ................................................................................. 14 

Ledningsbuss......................................................................................................... 14 

Rakel- kommunikationssystem.......................................................................... 14 

Ledningscentraler ................................................................................................. 14 

Externa resurser ............................................................................................................... 14 

Ambulanssjukvården i Värmland ...................................................................... 14 

PKL - Psykologisk och psykosocial katastrofledningsgrupp ......................... 14 

Polismyndigheten i Värmland ............................................................................ 14 

Försvarsmakten..................................................................................................... 15 

VAKA - Nationell vattenkatastrofgrupp .......................................................... 15 

VMA - viktigt meddelande till allmänheten .................................................... 15 

Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade 

risker som kan leda till en extraordinär händelse ............................................ 16 

Indikationer på krishanteringsförmåga ............................................................... '" ...... 17 

Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet, i kommunal regi, att motstå 

allvarliga störningar ........................................................................................................ 18 

Sammantagen bedömning av förmågan i kommunal verksamhet .......................... 19 

Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens 

geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda 

till en extraordinär händelse ................................................................................ 20 

Följande risker har används som scenarion i analysen: ............................................. 20 

Vattenläcka: Stor vattenläcka, det har uppstått undertryck i vattennätet. Risk 

finns att det kommit in dagvatten och spillvatten i vattennätet. ................... 20 

Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir 

totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden ........ 21 

Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av ytterligare 

åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat.. .............. 22 

Översikt - 2011 ................................................................................................................. 22 

Översikt - 2012 ................................................................................................................. 22 

Översikt - 2013 ................................................................................................................. 22 

Översikt - 2013-2014 ........................................................................................................ 23 

3

Inledning 

12 kap.l § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra 

ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap föreskrivs att kommuner och 

landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i 

kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet 

av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. 

Kommunens krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån förmågan att motstå 

allvarliga störningar, där följande fyra bedömningsnivåer används: 

1. Förmågan är god 

2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 

3. Det finns viss förmåga men den är bristfällig 

4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga 

Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den skall ge kunskap om kommunens 

största risker och sårbarheter. Kunskapen skall i sin tur ligga till grund för ett medvetet 

arbete inom kommunen vad gäller förebyggande och förberedande verksamhet inom 

området. 

Begrepp och förkortningar 

Det finns ett behov av att definiera många av de begrepp och förkortningar som 

används i detta dokument. 

ATS - Armens taktiska stab 

Kontaktas då myndigheter eller räddningstjänst behöver stöd av försvarsmakten 

Beredningsgrupp 

Består av kommunchef, bitr. kommunchef, räddningschet skolchet socialchet teknisk 

chef, ekonomichef och administrativ chet kommunsekreterare. 

CFF - Civilförsvarsförbundet 

CSK - Centralsjukhuset, Karlstad 

Extraordinär händelse 

En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala och innebär en 

allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga 

funktioner. Det kan därmed vara förenat med svårigheter att återställa samhället i dess 

ursprungliga skick efter en extraordinär händelse. Definitionen medför samtidigt att 

det är svårt att göra en klar gränsdragning mellan en extraordinär händelse och en 

allvarlig olycka. Störningarna i samhället kan samtidigt uppfattas helt olika beroende 

på en kommuns storlek och befintliga resurser. 

4

FRG - Frivilliga resursgruppen 

GIS - Geografiskt informationssystem 

Infrastruktur 

Anläggningar som anses vara nödvändiga för att samhället skall fungera. Framför allt 

avses system för transport av varor och personer, och information. Till infrastruktur 

räl

ID 

RSA - Risk- och sårbarhetsanalys 

Samhällssäkerhet 

Hot, risker och sårbarheter som påverkat samhället i så pass stor utsträckning att det 

medför en allvarlig störning i viktiga funktioner definieras som sagt som en 

extraordinär händelse. För att höja säkerheten kring dessa samhällsviktiga funktioner 

(exempelvis informationssäkerhet och elkraft- och vattenförsörjning) krävs ibland både 

ett skydd av fysisk karaktär och en riskmedvetenhet hos invånare, tjänstemän och 

politiker i kommunen. Säkerheten kring dessa viktiga funktioner benämns i denna 

rapport med begreppet samhällssäkerhet. 

Samhällsviktig verksamhet 

En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: 

Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans 

med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en 

allvarlig kris inträffar i samhället. 

Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i 

samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 

TI B - Tjänsteman i beredskap 

VAKA - Vattenkatastrofgrupperna är en nationell resurs vid problem med 

dricksvattenförsörjning. 

VMA - Viktigt meddelande till allmänheten 

När används larmet? 

Det är den ansvarige räddningsledaren inom räddningstjänsten som bestämmer om 

och när allmänheten ska varnas. Det kan vara exempelvis vid gasutsläpp, extremt 

väder, stor brand eller annan allvarlig olycka. Varnings- och informationssystemet kan 

också användas för att ge beredskapslarm och flyglarm om landet skulle råka i krig. 

Det finns två nivåer på meddelanden: varning och information 

Vamingsmeddelande sänds genast när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa, 

egendom eller i miljön. 

Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller 

begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. 

6

Beskrivning av Torsby kommun 

Torsby kommun är den nordligaste kommunen och den till ytan största, i Värmland. 

Kommunens landyta är 4187 km2, det motsvarar nära en fjärdedel av Värmlands totala 

yta. Det är en glesbygdskommun och befolkningen är samlad i några större samhällen 

och många små byar i flera dalgångar. Inom kommunen finns många sjöar, vattendrag 

och stora skogsområden. 

Torsby kommuns näringslivsverksamhet är spridd från skogs- och jordbruk, naturoch 

upplevelse turism till sågverk och annan träindustri, vattenproduktion, sjukhus 

och elektronik. 

Den 31 mars 2013 bodde 12 177 personer i kommunen, det motsvarar ungefär 5 % av 

länets befolkning, (ca 2,93 inv./km2). Vi gränsar till de svenska kommunerna Arvika, 

Sunne, Hagfors, Malung-Sälen och till norska Trysil, Åsnes, Grue, Kongsvinger och 

Våler. 

Krisledningsnämnd 

Kommunens krisledning styrs utifrån lag 2006:544 om kommuners och landstings 

åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. 

Krisledningsnämnden är det högsta beslutande organet i krisledningsorganisationen. 

Den får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhet från övriga nämnder i 

kommunerna. Nämnden träder i funktion efter beslut av nämndens ordförande eller 

dennes ersättare. 

Till krisledningsnämnden hör en beredningsgrupp som tar fram beslutsunderlag och 

stödjer nämnden i dess arbete. Beredningsgruppen kan fungera som ett 

samverkansorgan i säkerhetsfrågor även under förhållanden som inte inryms under 

lag 2006:544 

Torsby kommuns politiska organisation från 1f4 2013 

(~) Krisledningnamnden arbetar endast nar &xtraotdlnarhandelse fore!igger. 

("-) Valnamnden arbetar OO/Tllalt s.ett endast de år del iir allmänna val eler EU·val. 

7

fL 

Arbetsprocess och metod 

Mål och syfte 

Risk- och sårbarhetsanalysens syfte är att få fram en bild av de risker och sårbarheter 

som finns i Torsby kommungeografiska område. Att öka medvetenheten hos beslutsfattare 

och verksamhetsansvariga Härifrån kan man sedan ta fram förebyggande 

åtgärder så att sannolikheten minskar för att en olycka ska inh'äffa, om de ändå 

inträffar, minska konsekvenserna av dem. 

Avgränsningar 

Risk- och sårbarhetsanalysen syftar till att ge en övergripande grov bild ut av riskerna 

i Torsby kommun. Analysen tar upp s.k extraordinära händelser vars sannolikhet är 

liten men med stora och förödande konsekvenser. 

Arbetsprocess 

Denna risk- och sårbarhetsanalys har tagit fram i samverkan. Den har så långt det 

varit möjligt, utformats i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser 

(MSBFS 2010:6). 

Risk inventering har gjorts tillsammans med deltagare från berörda kommunala 

förvaltningar som identifierat sina verksamheters risker. 

8

13 

Övergripande beskrivning av identifierad 

samhällsviktig verksamhet 

I takt med att samhället utvecklas och förändras, förändras även hoten och riskerna i 

samhället. Bland annat har samhällsviktiga verksamheter blivit alltmer beroende av 

varandra, vilket i sin tur innebär att samhällets sårbarhet blivit större. 

För att dagens samhälle skall kunna fungera även vid en allval'lig kris är det viktigt att 

definiera vilka verksamheter i kommunen som är nödvändiga för att undvika eller 

hantera kriser. När det gäller kommunens krisberedskap är vissa samhällsfunktioner 

viktigare än andra. 

Samhället är uppbyggt aven rad komplexa verksamheter som ibland är helt 

avgörande för hur väl samhället i sin helhet fungerar. Vissa verksamheter i samhället 

tillhandahåller så viktiga samhälls~änster och produkter att i fall deras funktionalitet 

kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna om 

samhällets grundläggande värden. 

Inom Torsby kommun har följande prioritering av identifierade samhällsfunktioner 

gjorts: 

Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket 

stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. 

Akutsjukvård och vård (Landstinget) 

Utryckningstjänst ambulans 

Räddnings~änst 

Utrycknings~änst polis 

Dricksvattenförsörjning 

Fjärrvärmeproduktion 

Äldreboende 

Flygverksamhet 

Vägnätets funktionalitet 

9

Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket 

stor betydelse för samhällets funktionalitet 

Kommunal krisledning 

Vatten- och avlopp 

Fjärrvärme 

Drivmedelsförsörjning 

Kommun teknisk försörjning 

Akut försörjning av medicin(sjukhusapotek) 

Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) 

Omsorg av äldre 

Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor 

betydelse för att säkerställa liv och hälsa. 

Primärvård 

Gruppboenden 

Hemtjänstgrupper 

Läkemedelsförsörjning 

Kostproduktion 

Socialkontor 

Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor 

betydelse för samhällets funktionalitet. 

VA-system 

Livsmedelsförsörjning 

Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) 

Barnomsorg - skolor 

• Omsorg av äldre och utsatta grupper 

10

Identifierade och värderade risker, sårbarheter 

samt kritiska beroenden inom kommunens 

geografiska område 

Trafikolycka 

Hög belastning av trafik på E 45 och RV 62 då den ökade turismen beger sig emot 

Höljes, EM rallycross, Långberget, Branäs och Trysil. Många turistbussar som passerar 

igenom kommunen och som skulle medföra stora räddningsinsatser vid olyckor. 

Tung trafik lastat med farligt gods som belastar väg E 45, E 16 samt RV 62. Det mesta 

som transporteras på vägarna är bensin och diesel men även annan transport av farligt 

gods förekommer på vägarna i Torsby kommun och sannolikheten för att en läcka 

skulle inträffa om en tankbil kör ut av är medelstor enligt Svenska Livsmedelverkets 

kriterier. Eftersom Torsby kommuns huvudvattentäkt ligger i en grusås blir den 

snabbare förstörd än en som är borrad i berg. 

Naturolyckor 

Naturolyckor ökar i takt med att klimatet förändras. Resultat visar på att vi går emot 

ett betydligt varmare klimat. Nederbörden väntas också öka. Temperatur och 

nederbördsökningen blir troligast störst på vintern. Trenden visar varmare och blötare 

vintrar med mindre snö vilket innebär att vårfloden storlek minskar. Istället ökar 

vattenflödena under senhösten och vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att 

extremvattenföringen minskar medan medelvattenföringen istället ökar till följd av 

den ökade nederbörden. Detta kan innebära att ras- och översvämningsriskerna 

troligtvis minskar under våren men ökar under höst och vinter. Det utesluter dock inte 

att det finns risk för ras-, skred-och översvämningar efter en nederbördsril( period och 

vid snösmältning i kombination med intensiva regn. Med ökade temperaturer 

sommartid följer kraftigare och fler skyfall som kan skapa problem med 

dagvattenhanteringen. 

11

Dammar 

I kommunen finns många dammar som kan dämpa höga flöden men som samtidigt 

kan utgöra en risk vid ett dammbrott. Kraftföretagen och Gruvindustrin har ett 

klassningssystem, RIDAS och Gruv-RIDAS, som utgår från konsekvenser vid ett 

dammbrott. Det finns tre konsekvensklasser 1+, 1 och 2. Dammar med 

konsekvensklass 1+ innebär att ett dammbrott skulle orsaka den största skadan och 

dammar i klass 2 den lägsta skadan. 

Dammar med RIDAS klass 1-2 i kommunen 

Damm RIDAS Ägare 

Höljes Klass 1+ Fortum Generation AB 

Eggsjön Klass 1 Fortum Generation AB 

Tåsjön Klass 1 Fortum Generation AB 

Tisjön Klass 1 Fortum Generation AB 

Bograngen Klass 1 Fortum Generation AB 

Letafors Klass 1 Fortum Generation AB 

Fageråssjön Klass 1 Fortum Generation AB 

Örsjön Klass 1 Fortum Generation AB 

Dammsäkerhet: 

Norconsult har på uppdrag av Forturn Generation AB tagit fram ett underlag för 

samordnad beredskapsplanering i Klarälven. Just nu pågår arbetet med att ta fram en 

mall för beredskapsplanering. Syftet med en beredskapsplanering är att vara förberedd 

vid en eventuell olycka. 

Dammbrott med allvarliga konsekvenser är ytterst osannolika. Internationell statistik 

för inträffande dammbrott för stora dammar visar att sannolikheten för dammbrott är i 

storleksordningen 10 -4/år (en tiondels promille/år). 

Flygplats 

I kommunen finns en flygplats som medför risk för flygolyckor. Hotbilden mot Torsby 

kommun är låg. Sannolikheten för att Torsby ska drabbas av angrepp mot flygplatsen 

är låg. 

12

Särskilt viktiga resurser som kommunen kan 

disponera för att hantera extraordinära 

händelser 

Egna resurser 

POSOM 

POSOM-verksamheten i Torsby kommun består aven ledningsgrupp på 10 personer 

där vi delat in oss i en södra och norra del och detta för att avstånden är mycket stora 

i Torsby kommun. Vi har i nuläget valt att inte ha några bestämda resurspersoner då 

POSOM lednings grupp har ett stort kontaktnät av personer som vid behov kan träda 

in och hjälpa till. I ledningsgruppen finns representanter ifrån kyrkan, socialtjänst, 

räddningstjänst, polis och landsting. En representant för skolan är för närvarande 

vakant men ska tillsättas så snart som möjligt. Ledningsgruppen är de som tar emot 

larm om insats ifrån SOS alarm och som lägger upp det stöd det finns behov av. 

Övergripande mål för POSOM i Torsby kommun är att genom stödinsatser vid små 

eller stora olyckor eller katastrofer förebygga psykisk ohälsa för direkt eller indirekt 

drabbade. Målet nås genom att POSOM ledningsgrupp får fortbildning för att öka den 

kompetens som de redan har. 

Torsby räddningsljänst 

I Torsby kommun finns det brandstationer i Torsby, Östmark, Vits and, Stöllet och 

Sysslebäck. De brandmän som är anställda inom Torsby räddningstjänst uppgår till 

ca 90 stycken och består till största delen av brandmän i beredskap. 

I och med att det finns fem brandstationer utspridda på flera platser i kommunen 

så kan vi erbjuda en bra servicenivå till kommuninvånarna, trots kommunens stora 

avstånd kan 47 % av befolkningen få hjälp av brandmän inom 10 minuter efter larm, 

93 % får hjälp inom 20 minuter och 99 %inom 30 minuter. 

13

Gemensamma resurser 

Räddningschef i beredskap 

Torsby och Sunne har gemensam befälsberedskap, RCB. I Torsby finns en räddningschef 

och en stf. Räddningschef och på samma sätt är det organiserat i Sunne. 

Ledningsbuss 

Det finns en ledningsbuss som är placerad på Karlstad regionens räddnings~änst och 

verkar som en resurs för hela länet och delar av Dalarna och Bergslagen. 

Ledningsbussen används för gemensam stab/ledning för samverkande instanser ute 

på en olycksplats och kan även bemannas med SOS- operatör. Det finns ett 

samverkansavtal mellan samtliga Räddnings~änster i Värmland. 

Rakel - kommunikationssystem 

Torsby räddnings~änst använder kommunikationssystemet RAKEL sedan hösten 

2012, vilket underlättar samverkan mellan olika aktörer vid en kris. Även 

Polismyndigheten och ambulansverksamheten i Värmland är anslutna till RAKEL. 

Ledningscentraler 

På räddnings~änsten Torsby finns en ledningscentral som används som ledningsplats 

för krisledningsnämnden och beredningsgruppen. Här finns reservkraft installerat. 

Externa resurser 

Ambulanssjukvården i Värmland 

I Värmland finns 11 stycken ambulansstationer som drivs antingen av Landstinget 

i Värmland eller av entreprenörer. Ambulanssjukvården är en kvalificerad 

sjukvårdsresurs som tillsammans med primärvården bildar första linjens 

sjukvård. Den tekniska utrustningen motsvarar grundutrustningen på en 

akutmottagning. LIV har ett nära samarbete med angränsande län så väl i vardagen 

som vid extraordinära händelser. SOS Alarm är de som kontaktar och förmedlar 

resurser och hjälpbehov vid akuta situationer. 

PKL - Psykologisk och psykosocial katastrofledningsgrupp 

Landstinget har PKL-grupper (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) vid sjukhusen 

i Karlstad, Kristinehamn och Arvika. 

Polismyndigheten i Värmland 

Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Samverkansområde Väst, 

Samverkansområde Norr, Samverkansområde Öst och Samverkansområde Syd. 

Sammanlagt finns 17 polisstationer i Värmland i följande kommuner: Arvika, Eda, 

Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, 

Munkfors, Storfors, Sunne, Sysslebäck, Säffle, Torsby och Ärjäng. 

14

Försvarsmakten 

Värmland har en Hemvärnsbataljon, Värmlands hemvärnsbataljon, vilken är verksam 

i hela länet. Totalt består bataljonen av cirka 1000 personer uppdelade på fyra 

kompanier. Två av kompanierna är så kallade Insatskompanier. 

Bataljonen leds aven bataljonsstab med tillräckliga ledningsresurser i form av 

radioapparater och fordon (Bataljonen har även tillgång till RAKEL). 

Hemvärnet larmas genom ATS på uppdrag av den kommunala krisledningen eller 

RCB, räddnings chef i beredskap. 

VAKA - Nationell vattenkatastrofgrupp 

VAKA har ett nationellt nödvattenlager på fyra platser i Sverige (Ljung, Norsborg, 

Eslöv och Sundsvall). Totalt finns 806 st. så kallade Combo-Aqua tankar som rymmer 

1060 liter dricksvatten vardera. Tankarna fraktas i containrar. Vintercontainrarna 

innehåller 30 st. Combo Aqua tankar samt värmernattor, elverk, skyddshuvar 

(värmehuvar). Sommarcontainrarna innehåller 41 st. Combo Aqua-tankar. 

VMA - viktigt meddelande till allmänheten 

Är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra 

störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med 

extraordinära händelser. 

Varningssystemet innefattar information i radio och TV samt i vissa fall 

utornhusvarningssystem i form av hItor benämnda som "Hesa Fredrik". 

Det finns inget utornhusvarningssystem i form av tutor i Torsby kommun. 

15

Bedömning av kommunens förmåga att motstå 

och hantera identifierade risker som kan leda 

till en extraordinär händelse 

Extraordinära händelser kan ibland förutses, främst i extrema väderförhållanden. 

Andra händelser t ex bränder och olyckor med farligt gods, är svårare att förutse men 

kan till viss del förebyggas och ges insatsrutiner som begränsar omfattningen av 

skadorna. Antagonistiska händelser där enskilda individer eller organisationer 

genomför planerade angrepp mot samhället, t ex terror aktioner och sabotage, är 

däremot mycket svåra att både förutse och att förebygga. I sådana situationer gäller 

det att ha väl genomarbetade och övade rutiner för krisledning, omhändertagande etc. 

I inledningsskedet i en krissituation eller extraordinär händelse är det viktigt att snabbt 

Upprätta sin krisorganisation 

Kartlägga händelsens omfattning 

Informera allmänheten 

Kommunicera och samverka med stödjande myndigheter och organisationer. 

Därefter träder den eller de verksamheter in som berörs av den aktuella händelsen 

eller stödjer berörd verksamhet och arbetar utifrån sina respektive handlingsplaner. 

I tabellen nedan, indikationer på krishanteringsförmåga har därför bedömningen 

gjorts med fokus på den kommunala krisledningen utifrån ett generellt perspektiv och 

inte utifrån olika scenarier. I tabellen, indikationer på förmåga i samhällsviktig 

verksamhet, i kommunal regi respektive inom kommunens geografiska område, att 

motstå allvarliga störningar har bedömningen gjorts på motsvarande sätt, utifrån de 

olika verksamheternas perspektiv. 

Vid bedömning av förmåga har följande nivåer enligt MSBFS 2010:6 använts. 

Nivå 1 

Nivå 2 

Nivå 3 

Nivå 4 

Förmågan är god 

Förmågan är i huvudsak god 

Det finns en viss förmåga men den är bristfällig 

Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga 

16

Indikationer på krishanteringsförmåga 

Ledning, samverkan och information 

Förmåga 

Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. 3 

Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. 3 

Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler och tekniska 

system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under 

minst en veckas tid. 

Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för 

intern information. 

Det finns nätverk (t ex med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för 

samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet. 

Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. 3 

Informationssäkerhet 

Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla informations tillgångarnas konfidentialitet, 

riktighet och tillgänglighet. 

Larm 

Det finns övade larmrutiner. 3 

Omvärldsbevakning 

Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till 

extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information 

till den egna organisationen och andra aktörer. 

Materiella resurser 

Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som 

har uthållighet om minst en vecka. 

Det finns förmåga att omfördela interna materiella resurser samt förmåga att ta emot externa 

materiella förstärkningsresurser. 

Personella resurser 

Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som 

kan verka under minst en vecka. 

Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen och att ta emot extern personal 

som förstärkning. 

Praktiska erfarenheter 

Inträffad skarp händelse. 4 

Krisledningsorganisationen i Torsby övades senast den 6 december 2012. Scenariot var en 

stor vattenläcka väster om Holmeskolan. 

3 

3 

2 

2 

2 

2 

2 

3 

3 

2 

17

Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet, i kommunal regi, 

att motstå allvarliga störningar 

Tabellen redovisar förmågan inom IT- och telefoni, vatten- och avlopp, vård- och 

omsorg samt elförsörjning. 

Informationssäkerhet 

Det finns redundans och robusthet inom kommunens 

kommunikationssystem (IT, tele, radio). 

Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla 

informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet 

och tillgänglighet. 

Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur 

Det finns redundans och robusthet i kommunens 

infrastruktur. 

Reservkraft 

Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en 

vecka. 

Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten 

till annan plats 

Det finns genomförda förberedelser på den alternativa 

platsen. 

Förmåga 

IT 

Förmåga 

VA 

Förmåga 

VO 

Förmåga 

EL 

2 2 3 2 

2 2 3 2 

2 2 2 3 

2 3 3 3 

3 - - - 

- - - - 

Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. - - - - 

Materiella resurser 

Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga 

störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter en 

händelse och som har uthållighet om minst en vecka. 

Det finns förmåga att omfördela interna materiella 

resurser samt förmåga att ta emot förstärkningsresurser. 

Personella resurser 

Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är 

tillgänglig med kort varsel och som kan verka under 

minst en vecka. 

Det finns möjlighet att omfördela personal inom 

kommunen samt att ta emot förstärkningsresurser. 

Samverkan 

Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade 

och tillgodosedda. 

3 2 3 2 

3 2 3 2 

2 2 3 2 

3 3 3 2 

3 3 3 2 

18

Sammantagen bedömning av förmågan i kommunal verksamhet 

Det finns förhållandevis god säkerhet och robusthet i verksamheternas informationssäkerhet 

och infrastruktur. Det finns förhållandevis god tillgång till utbildad personal. 

IT-verksamheten är den enda verksamhet som kan flyttas till annan plats, dock inte 

servrarna. 

Samtliga verksamheter har tillgång till externa materiella resurser för att kunna 

bedriva verksamhet. Det finns förberett med uttag för inkoppling av mobila 

reservkraftverk på många kommunala verksamheter. 

Samverkansbehoven är inte fullt ut identifierade och tillgodosedda. 

Erfarenheter från skarpa händelser och genomförda övningar varierar mellan 

verksamheterna. 

19

Bedömning av förmågan i samhällsviktig 

verksamhet inom kommunens geografiska 

område att motstå och hantera identifierade 

risker som kan leda till en extraordinär 

händelse 

Bedömningen av förmågan för hur samhällsviktiga verksamheter kan motstå och 

hantera risker baseras på genomförd övning med krisledningsnämnd och 

beredningsgrupp och intervjuer med verksamhetschefer och tjänstemän. 

Följande risker har används som scenarion i analysen: 

Vattenläcka: Stor vattenläcka, det har uppstått undertryck i vattennätet. Risk 

finns att det kommit in dagvatten och spillvatten i vattennätet. 

OJ 

00 

oj 

.... 

oj -§ bn ta Ej - o ~~ .S 

o 

00 

.... 

00 

:E 2 .f,l 

oj oj oj OJ

Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir 

totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden 

'miaiifud' 

., 

"eJ 0:1 

.... s:: 

"eJ 0:1 f5 bo 

ta 

> S o 

Jjfö'i-w~gll Hög Hög Hög Hög Hög Medel Hög Medel Hög 

i(@ljy~)( 

Förmåga 

behövs ej 

Kritiska beroenden 

Aktörer och verksamheter som är beroende av för att bedriva verksamheten under den 

aktuella händelsen är räddnings~änsten, polis, kommunens samlade resurser, kyrkan, 

vården, försäkringsbolag och media/information. 

Kommentarer 

Förmågan att hantera en skolbrand är god men medvetenheten finns att det kommer 

att bli ett gemensamt problem för hela kommunen. Det kommer att vara stor brist på 

lokaler för elever och personal eftersom det finns en lagstadgad skolplikt. 

Verksamhetsmål kan bli svåra att nå tills lokal frågan är löst. Förslag för att öka 

förmågan är att ha scenarioövningar, flera förvaltningar ihop. 

21

Planerade och genomförda åtgärder samt en 

bedömning av ytterligare åtgärder med 

anledning av risk och sårbarhetsanalysens 

resultat 

Översikt - 2011 

Styrelarbete 

Övning med beredningsgrupp, infOlmatörer och växelpersonal- Brand i Dalbygården. 


Ny säkerhetssamordnare tillträdde ~änst på 50 % ~änst i april, ~änst på 100 %från 

september men med mål att jobba 50 % mot räddnings~änsten. 

Evenemangssäkerhet. 

Arbete med arbetsgruppen för beredskapsplanering Klarälven. 

Styrelarbete. 

Övning med krisledningsnämnd, beredningsgrupp, informations strateg och 

växelpersonal. 

Samordnar POSOM med möten och utbildningar. 

Inhämtat material till Risk- och sårbarhetsanalys för Torsby kommun. 


Arbete med att inhämta material för att slutföra risk- och sårbarhetsanalys för Torsby 

kommun. 

Arbete med arbetsgrupp för beredskapsplanering Klarälven. 

Utbildningsdagar med POSOM. 

Färdigställa en krisledningsplan 

Undersöka möjlighet att färdigställa ledningsplats på kommunhus/säker ledningsplats. 

Översyn av reservkraft 

22

Översikt - 2013-2014 

Fortsatt arbete med beredskapsplanering Klarälven 

Färdigställa RSA för Torsby kommuns huvudvattentäkt tillsammans med VA ingenjör 

Övning/elavbrott 

Utbildningsdag POSOM 

Påbörja arbetet med en nödvattenplan 

Påbörja arbetet med risk- och sårbarhetsanalys inför nästa mandatperiod 

23



PROTOKOLL 

2013-09-09 

§ 120 Familjecentralen 

Dnr KST 2011/224 


Vid kommunstyrelsens sammanträde den 8 oktober 2012 beslutades att det skulle 

startas en familjecentral i kommunen under 2013. 

Ett förslag till budget för familjecentralen presenterades enligt uppdrag i 

detaljbudgetberedningen i november 2012. På arbetsutskottet i januari i år utsågs 

Omsorgsnämnden (numer Socialnämnden) som huvudman för Familjecentralen. På 

arbetsutskottet i januari informerade Anders Björck även om att han och dåvarande 

skolchef Fredric Norlin hade haft ett första planeringsmöte med landstinget, ett möte 

på vilket bland annat lokaliseringsfrågan diskuterades. 

Bitr kommunchef Anders Björck informerade på kommunstyrelsen 2013-05-06 om att 

Landstinget i Värmland inte har några lokaler för en familjecentral. Familjecentralens 

arbetsgrupp bestående av bitr kommunchef Anders Björck, teknisk chef Jan Esping och 

socialchef Ulf Johansson fick i uppdrag att utreda lokalfrågan ytterligare för att 

påskynda bildandet aven farniljecentral. 

På dagens sammanträde informerar Anders Björck om att han, Ulf Johansson och Jan 

Esping ska träffa representanter från Landstinget den 13 september om lokalfrågan. 


Kommunstyrelsen 2013-05-06 § 80 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-06-11 § 66 

Kommunstyrelsens beslut 

Återrapport från mötet med Landstinget ska ske till kommunstyrelsen i oktober. 


Anders Björck, Jan Esping, Ulf Johansson, Kommunstyrelsen 


Utdragsbestyrkande

Datum 

2013-09-17 

~ST 

1 O I~I ~ Il ' ()?:J r , 

( 3\ 

~- -:./ 


Ändring av firmatecknare för "Stiftelsen Agnes 

och Erik Larssons minnesfond för 

Frykenskolan" 

Avkastningen ur stiftelsen skall gå till stipendier åt elever som är bra kamrater, som 

ställer upp och stöttar sina kollegor, samt andra hand till plugghästar inom skolan. 

Avkastningen skall fördelas aven grupp som består av ordningsläraren, vaktmästaren 

och elevrådet. 

Kommunstyrelsen föreslås besluta 

Firmatecknare skall vara: 

Stiftelsen Agnes och Erik Larssons rninnesfond för Frykenskolan skall tecknas av 

två i förening av: 

Ledamot 

Rikard Martinsson (rektor vid Frykenskolan) 

Peter Jonsson 

Gustav Olsson 

Ersättare 

Jörgen Lundqvist 

Eva Nordvall 

Tommy Persson 

Kristel Pärlin 

ekonom 

Kristel Pärlin Torsby kommun 0560-161 28 direkt kristel.parlin@torsby.se Sida 

ekonom 2. Ekonomiavdelningen 0560-160 00 växel ekonomiavdelningen@torsby.se 1 (1) 

Besöksadress 68580 Torsby 0560-16035 fax ks@torsby.se 

Nya Torget 8, Torsby 

www.torsby.se



PROTOKOLL 

2013-09-16 

§ 140 Försäljning av industrimark, del av 

Torsby Vasserud 3:3. 

Dnr KST 2012/394 


Andreas Lundqvist ansökte 2010-05-03 om att få köpa mark på fastigheten Torsby 

Vasserud 3:3 för att uppföra lokaler för uthyrning av maskiner och verktyg samt 

uthyrning av lokaler och kontor. Då området genomgick en detaljplaneändring för att 

tillgodose en större i området verksam industriidkares utvecklingsbehov fick ansökan 

avvakta. 

Efter detaljplanens genomförande ändrades industriidkarens planer och 

verksamhetsutvecklingen sker på annan plats. Detaljplanen förutsätter ett antal 

fastighetsaffärer för att möjliggöra anläggandet av ny industrigata för tillträde inom 

området. Dessa fastighetsaffärer och regleringar är för närvarande inte möjliga att göra 

varvid anläggandet av industrigatan måste anstå. 

Då Andreas Lundqvist äger och bebor grannfastigheten Torsby Bergsäng 1:30 kan 

tillträde till industrimarken ske över egen gräns tills ny industrigata anlagts. 


Tjänsteskrivelse av teknisk chef Jan Esping, 2013-09-16. 

Samhällsutskottets förslag till kommunstyrelsen 

1. Köpekontrakt för del av Torsby Vasserud 3:3 upprättas. Detta villkorat med tillträde 

från Torsby Bergsäng 1:30 i avvaktan på ny industrigata samt att bygglov och 

uppförande av byggnad sker inom fyra år. 

2. Fastigheten säljs till ett markpris på 10 kr/m 2 • 

3. Lantrnäterikostnader för fastighetsbildningen och lagfart bekostas av köparen. 


Jan Esping 



Utdragsbestyrkande

'bl 

/I 

3:~ 

3 

3 

N=6670617 

E = 122693 

10 O 10 20 30 40 50m 

sweref 99 13 30 Aktualitet: 2013-03-15 1!!!dlt,,1 I I I I I 

Skala 1:1000



PROTOKOLL 

2013-09-16 

§ 143 Fastighetsförsäljning, del av Torsby 

Lillbergsgården 1 :41 

Dnr KST 2013/513 


Lennart Rosenberg, Nordvärmlands el AB, har ansökt om att få köpa del av fastigheten 

Torsby Lillbergsgården 1:41 som ägs av Torsby kommun. 

Nordvärmlands el AB äger fastigheten Torsby Skyllbäck 1:444 med 

lager/verkstadsbyggnad och då behov av ytterligare mark för verksamheten finns så 

har Rosenberg ansökt om att få köpa del av kommunens fastighet. Detaljplan saknas 

för fastigheten. 


Tjänsteskrivelse av teknisk chef Jan Esping, 2013-09-16. 

Samhällsutskottets förslag till kommunstyrelsen 

1. Del av fastigheten Torsby Lillbergsgården 1:41 säljs till Nordvärmlands El AB. 

2. Tomtyta och förslag till ny fastighetsbildning fastställs efter samråd med 

Lantmäteriet. 

3. Fastigheten säljs för ett markpris på 10 kr per m 2 • 

4. Torsby kommun upprättar köpehandlingar. 

5. Kostnader för lagfart och nödvändig fastighetsbildning betalas av köparen. 


Jan Esping 



Utdragsbestyrkande

" \ 

\ 

, 

.. 

" 

: \ 

\ 

\ 

\ 

:' 

' .... / • 

1:i#t111 

\ 

\ 

r 

~ 

,< 

"r 

Z 

< 

+ 

..... 

I:J6) 

.. ~ ...... 

' 

~ 

~ 

** 

.. ~ 

.. 

* 

** 

/ 

1~~I="I=",~S__~1ILO__2~10__~30___4io_50m 

I I I 

sweref991330 Aktualitet: 2013-03-15 

N = 6735971 

E=114174 Skala 1:1000

o\ 

~\clcA 3 ~ AreVld~ \D 



PROTOKOLL 

2013-09-16 

§ 138 Remiss Trafikverkets flyg utredning 2015 

2019 

Dnr KST 2013/436 


Kommunchef Thomas Stjerndorff och biträdande kommunchef Anders Björck 

informerar om Trafikverkets flygutredning. 

, Trafikverket haJ: tagit fram en utredning om vilka brister som finns i tillgängligheten 

, för berörda kommuner och hur dessa brister kan åtgärdas av Trafikverket. 

Trafikverket har sett närmare på avtalen om flygtrafik och om det finns andra, mer 

ändamålsenliga åtgärder som kan lösa tillgänglighetsproblemen. Utredningen kommer 

att ligga till grund för beslut om vilka sträckor Trafikverket ska besluta om allmän 

trafikplikt. Vid behov också avtala om flygtrafik för perioden oktober 2015 till oktober 

2019. 


Förslag till yttrande från Torsby kommun och Hagfors kommun: Den positiva nyttan 

av flyglinjen Torsby-Hagfors-Arlanda, 2013-05-27. 

Yttrande: Remiss av Trafikverkets flygutredning 2015-2019, daterad 2013-06-17. 

Samhällsutskottets beslut 

Samhällsutskottet ställer sig bakom yttrandet till Trafikverket. 

Yttranden ligger som bilaga till paragrafen. 


Anders Björck 

bosse.andersson@trafikverket.se 

Thomas StjerndorH 

Håkan Laack 

Anna-Lena Carlsson 

Utdragsbestyrkande

Datum 

2013-05-27 

Trafikverket 

Den positiva nyttan av flyglinjen Torsby'" 

Hagfors-Arlanda 

Flyglinjen mellan Torsby/Hagfors och Arlanda har en mycket stor betydelse för 

tillväxten och utvecklingen i mellersta och norra Värmland. Flyget bidrar till att vi kan 

attrahera befintliga företag att stanna kvar i vår region samtidigt som vi får 

nyetableringar i kommlmerna tack vare tillgången på bra kommunikationer till 

Stockholm. Flyget är en viktig tillväxt- och tillgänglighetsfaktor för det mer 

traditionella näringslivet samtför våra turist- och besöksnäringar i båda kommunerna. 

1. Nationella mål 

Sittande regering arbetar efter uppsatta mål och inriktningar kring många olika 

områden, där omsorgen om den nationella tillväxten är ett betydelsefullt mål. 

Målet för den nationella tillväxten är "Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt 

lokal och regional konkurrenskraft". Detta bygger på näTingslivets egen handlingskraft 

och ökat lokalt och regionalt inflytande över och ansvar för statliga tillväxtresurser. 

Sveriges totala tillväxt är resultatet av den tillväxt som skapas i landets alla delar,-där 

också Torsby och Hagfors kommun ingår. Detta betyder att ju fler Tegioner som har en 

stark och expansiv ekonomi, desto bättre för Sveriges tillväxt och ekonomi. 

Landets olika delar och TegioneT skiljer sig åt i de strukturella förutsättningarna, 

näringslivets sammansättning och specialisering, arbetsmarimadens branschbredd 

samt lokala och regionala utvecklingsmöjligheter. Därför måste den regionala 

tillväxtpolitikens insatser anpassas till de specifika regionala förutsättningarna. De 

specifika regionala förutsättningarna för Torsby och Hagfors kommuner kommer 

vidare att presenteras i denna rapport. 

Sveriges hållbara tillväxt är inte enbart beroende av näringslivets villkor. Den är också 

beroende av de miljöer människor bor och verkar i. Förmågan_ att attrahera, behålla och 

utveckla kompetenser, företag och kapital är avgörande för att regioner och kommuner 

Hagfors kommun 0563 -185 00 växel Torsby kommun 0560-16000 växel Sida 

683 80 Haglors kommun@hagfors.se 685 80 Torsby torsby.kommun@torsby.se 1 (7) 

www.hagfors.se 

www.torsby.se

2 

ska bli konkurrenskraftiga och bidra till den nationella tillväxten. Därtill är 

infrastruktur, kommunikationer och tillgänglighet viktiga pusselbitar. 

2. Förslag från Trafikverket 

Trafikverket har presenterat ett förslag för fortsatt upprätthållande av tillgängligheten 

till och från Torsby och Hagfors kommun. Förslaget innebär buss eller taxi från 

kommunhuvudorterna Torsby och Hagfors till Karlstad flygplats alternativ Karlstad 

centralstation istället för flyglinjen Torsby-Hagfors-Arlanda. 

Generellt sett innebär ändrade förutsättningar för resor också förändringar i 

människors resmönster och förändringar i regional utveckling. 

2.1 Pendling 

En god tillgänglighet medger större möjligheter att nå en bredare arbetsmarknad och 

ger större möjligheter för regional utveckling. God tillgänglighet ökar också 

möjligheterna till pendling. 

Män pendlar i större utsträckning än kvinnor, framför allt pendlar männen längre än 

kvinnorna. Generellt sett så skiljer sig pendlings- och resmönster mellan könen och 

åldersgrupper. Unga pendlar mer än äldre, pensionärer tenderar att resa i större 

utsträckning med kollektiva fäJ:dmedel medan män i större utsträckning än kvinnor 

använder sig av bilen. Högutbildade pendlar i större utsträckning än lågutbildade. 

Högutbildade män pendlar betydligt längre än lågutbildade män, men högutbildade 

kvinnor pendlar inte längre än lågutbildade kvinnor. 

En kartläggning visar att närmare 75 procent av alla tjänsteresor görs av män och att 

männens resor i allmänhet också är längre än kvinnornas. En fungerande flyglinje till 

Arlanda medger bättre förutsättningar och tillgänglighet för tjänsteresor och pendling. 

2.2 Regional utveckling och regionförstoring 

Regionförstoring innebär i grova drag att arbetsmal'knadsregioner växer samman. En 

stor del av regionförstOl'ingens villkOl' är att det finns fungerande infrastruktur och 

kollektiva transporter. Samhällsutvecklingen går allt mer mot flexibilitet på 

arbetsmarknaden, i näl'ingslivet och i privatlivet. Många gånger kan då överlevnaden 

för kommuner i glesbygd vara god tillgänglighet till det kommunerna inte själva kan 

erbjuda. 

3. Näringslivet 

Hela Sverige är idag en del av den globala ekonomin. Många människor arbetar i 

företag som har utländska ägare och svenska företag har ofta delar av sin verksamhet 

utanför landets gränser. Nästan de allra flesta företagen är beroende av kontal

3 

mellersta Värmland har i stor utsträckning sin avsättningsmarknad utanför Värmland. 

Detta gäller för näringslivet inom både Torsby och Hagfors. 

3.1 Hagfors 

Hagfors kommun har flera stora och väldigt betydelsefulla industrier som i hög 

utsträckning föditar sig på att tillgängligheten öll Stockholm/Arlanda kvarstår genom 

en bibehållen flyglinje. 

Hagfors kommun är en av flera kommuner som i hög grad är beroende av 

utvecklingen inom basindustrierna (främst stål- och skogsindustri). Basindustrin står 

för mer än 46 procent av alla arbetstillfällena i Hagfors. Basindustrin skapar dessutom 

massor av indirekta arbetstillfällen, såsom lTansporter, handel och konsultfjänster. 

Totalt genererar basindustrin två till fyra gånger mer sysselsättning än just den direkta 

sysselsättningen. Basindush'in är en otroligt viktig del av arbetsmarknaden i Hagfors 

och är den kOmmtID i Sverige som är mest beroende av basindustrin. 

Hagfors kommun har en lång tradition och mycket kunnande inom stålindustrin där 

Uddeholm är det största bolaget med flest anställda och mest omsättning. Den långa 

tradition och kunskap som fhms har resulterat i massor av expansiva småföretag som 

bygger på specialistkompetenser inom industrin (mycket kopplat till stålindustrin). 

Uddeholm AB är även en nationellt viktig industri. I Hagfors har man mer än 800 

anställda och omsätter mer än 3 miljard kronor. De senaste åren har de också 

investerat för en kvarts miljard. Det som är unikt för Uddeholm i Hagfors är dess 

centrala FoU-avdelning som stöttar hela koncernen. Uddeholm är Värmlands största 

företag och är därmed också i stort behov aven fungerande flyglinje, särskilt eftersom 

Uddeholm har sin huvudsakliga avsättningsmarknad internationellt. 

En framtidstro på skogen och metanol har gjort att företaget Värmlandsmetanol har 

etablerat sig i Hagfors. Värmlandsmetanol har investerat flera miljoner i Hagfors 

kommun och väntar på att det fortsatta arbetet med uppbyggnaden ska påböljas. 

Totalt kommer detta projekt att kosta omkring 3 miljarder kronor. 

3.2 Torsby 

Torsby kommun har ett rikt och differentierat näringsliv som främst präglas av 

småföretagSaIllhet. Torsby är också liksom Hagfors kommun beroende av 

utvecklingen inom basindustr1.n, men då först och främst med fokus på skogsindustrin. 

Många av företagen i Torsby kommun har genom flyglinjen fått Stockholmsområdet 

som marknad och bas för sina respektive verksaIIlheter. 

Nate Torsby AB tillhör en stor internationell koncern som har stort behov av god 

tillgänglighet för att nå huvudkontor, kunder och leverantörer. Företaget, vilket är det 

största företaget i kommunen, förlägger alltid sina koncernmöten i Stockholm där även 

huvudkontoret fums. Moelven AB är ytterligare ett företag som är beroende av flyget. 

Majoriteten av företagets försäljning sker på den internationella marknaden, företaget 

har dessutom sitt huvudkontor utanför kommunen.

4 

Flera av företagen i Torsby har, som tidigare nämnts, sina huvudkontor utanför 

kommunen. Det betyder att många företag även har sina ktmder till stor del utanför 

Torsby så därför hal' flyget en stor betydelse för kundbesök till Torsbys företagare. 

I Torsby finns FrykCenter som bedriver intensiv rehabilitering i internatform för 

personer med neurologiska och ortopediska skador och sjukdomar. FrykCenter är ett 

av flera företag vars nyckelpersoner (läkare från Uppsala) använder flyglinjen 

frekvent. Företaget är helt och hållet beroende av flyglinjen för sin 

kompetensförsörjning. Utan läkare kan inte FrykCenter fungera och därför är 

flyglinjen en förutsättning för deras verksamhet. 

Flyglinjen betyder och har betytt oerhört mycket för utvecklingen av det privata 

näringslivet i regionen. Torsby har som exempel, vid sidan av Karlstad kommun, 

Värmlands högsta investeringstakt inom näringslivet och en expansiv besöksnäring 

med Sveriges snabbast växande skidanläggning (Branäs ) i kommunen. Flygtrafiken är 

en förutsättning för att denna expansion skall kunna fortsätta. Då vi har tillhört och 

även idag delvis tillhör det inre stödområdet så påvisar detta att vi även i framtiden är 

i behov av bra förbindelser med framförallt Stockholmsområdet. 

4. Konsekvenser för näringslivet 

De många inställda turerna och operatörens problematil

5 

Under första perioden av nuvarande flygavtal var det under flera tillfällen långa 

uppehåll i flygtrafiken, detta medförde en ökad osäkerhet kring flygets avgångar och 

många inställda resor. 

Som exempel ur enkätstudien kan nämnas att företaget Metal and Powder beskriver 

sig som helt beroende av effektiva rese alternativ. En nedläggning av flyget skulle 

innebära stora negativa konsekvenser för företaget. Inter Data i Hagfors menar att en 

nedläggning av flyglinjen innebär att flera stora affärsprojekt kommer att stoppas. 

Företagarna i Hagfors är helt eniga om att det finns en stor risk att de flyttar delar eller 

hela sin verksamhet från kommlmen. Man menar också att varken Hagfors eller 

Torsby kommuner inte är något attraktivt alternativ om inte flyget längre finns kvar. 

4.2 Bil till Stockholm 

De två enkätstudierna som är genomförda dels på flygplatserna i Torsby och Hagfors 

och dels genom rundringning till näringslivet visar tydligt att flyglinjen är viktig för 

kontakten med Stockhohn (Arlanda). Om flyglinjen skulle ersättas med rumat 

färdmedel än flyg har majoriteten av de tillfrågade resenärerna och företagama svarat 

att de skulle resa med bil (egen eller företagets) till Stockhohn. Dagens resmönster som 

bygger påbefintlig flyglinje. skulle radikalt innebära minskade antal resor föl' 

resenärerna. 

Slutsatsen är alltså den att det lagda förslaget från Trafikverket skulle i realiteten 

innebära att den buss eller taxi som ska köra från Torsby och Hagfors till Karlstad 

flygplats altemativt centralstation inte kommer att ha några resenärer eftersom 

privatpersoner och näringslivet kommer att välja att resa på rumat sätt från sina 

kommunhuvudorter. 

5. Besöksnäring 

Besöksnäringen är störst i Torsby kommun och det har kommit att bli en allt större 

efterfrågan på goda kommunikationer, varav flyget är en viktig del. Denna näring är så 

pass viktig att det finns utvecklingsmöjligheter och tillväxtpotential för den reguljära 

flyglinjen. 

Den totala omsättningen inom tlllismen uppgår till 603 miljoner kronor (siffror från 

2011). Sett över en tioårsperiod har omsättningen fyradubbiats och antalet har under 

SaJIlilla period fördubblats. (Torsby kommuns turismomsättning är en fjärdedel av 

hela länets omsättning på 2,6 miljarder kronor). 

Branäs skidanläggning (Branäs Fritidscenter AB) har 25 % av Värmlands totala 

gästnätter och är Sveriges snabbast växande skidanläggning. Möjlighetema att få 

skidåkande besökare från Stockhohnsregionen med flyg och därefter vidare med hyrd 

buss/bil minskar drastiskt om inte flyglinjen Torsby-Hagfors-Arlanda finns kvar. 

Branäs skidanläggning har lika mycket att· erbjuda som Idre eller Sälens 

fjällanläggningar. Branäs har även för avsild att satsa i större utsträckning på 

sommarsäsongen för att bredda verksamheten. En bibehållen och fungerande flyglinje

LtD 

6 

ökar också möjligheterna för utländska besökare att nå Branäs 

skidanläggning/Fritidscenter. 

6. Statliga och kommunala investeringar 

Torsby kommun har genomfört en ombyggnation av Torsby flygplats på dlygt 85 

miljoner kronor efter det att staten i tidigare utredningar pekat ut flygplatsen som 

strategiskt viktig och därmed ställde krav på upprustning. Staten och Torsby kommun 

delade på denna kostnad. Den totala investeringskostnaden för Torsby kommun blev 

45,5 miljoner kronor. Kommunen har cirka 25 år kvar att betala av den kostnaden (ca 2 

miljoneljår). Denna investering har skapat en förväntan om en långsiktig trafiklösning 

annars kan investeringen ses som kapitalförstörelse. 

Om inte Torsby och Hagfors kommuner skulle erhålla upphandlad flygtrafik dras 

även flygplatsernas driftsbidrag in. Det skulle innebära att flygtrafikkostnaderna för de 

Värmländska skattebetalarna har ökat med drygt 35 mkr de senaste åren fördelat på 

Karlstad Airport med driftsunderskott på ca 15 mkl~ och Torsby/ Hagfors med förlorat 

stöd på motsvarande 20 mkr (upphandlad trafik och driftsbidrag). 

Summering 

Den hållbara nationella tillväxten är beroende av hur väl de unika förutsättningarna 

som finns lokalt och regionalt tas tillvara. Det betyder att Torsby och Hagfors tillväxt 

bör tas tillvara för att gynna den nationella tillväxten. I denna rapport har vi visat på 

betydelsen av flyglinjen främst för näringslivet. Enligt de nationella målen behöver 

näringslivet goda förutsättningar för att på ett bra sätt kunna ta tillvara den 

utvecklingskraft och dynamik som finns där människor och näringsliv lever och 

verkar. Att då mot denna bakgrund visa på alternativa resmöjligheter till Stockholm 

(istället för flyget) är inte att se till de regionala förutsättningarna eller det lmika. 

Flyglinjen är för många företagare i norra och mellersta en förutsättning för deras 

etablering och verksamhet. Idag finns det inga tillräckligt bra alternativ till flyget till 

och från mellersta och norra Värmland för att nå Stocl

4) 

7 

alla delar av Sverige har betydelse och dess tillväxt är viktig, hur kan då Trafikverket 

motarbeta detta genom att erbjuda ett resealternativ som i realiteten kommer innebära 

en försämrad tillväxt, ökat resande med bil och minskad framtidstro på norra och 

mellersta Värmland? 

Avslutningsvis sel' vi framemot ytterligare dialog med Trafikverket föl' att långsiktigt 

säkra flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda. 

För Torsby och Hagfors kommuner. 

Håkan Laack (8) JVIikael Dahlqvist (8) 

Konummalråd, Torsby kommun Kommunalråd, Hagfors kommun

Datum 

2013-08-25 

Tullverket 

Box 12854 

112 98 Stockholm 

Tullstation vid E16 mellan Torsby och 

Kongsvinger. 

Torsby kommun vill genom denna skrivelse påvisa behovet aven tullstation 

sträckningen mellan Torsby och Kongsvingel', dvs på europaväg 16. 

Europaväg 16 är en viktigt transportled för gods- och persontrafik till och från Osloområdet 

och södra Norge. En utveckling av E16 kommer leda till förbättringar och 

resurseffektiviseringar avseende främst godstransporter, det krävs dock att det 

etableras en tullstation på E16 mellan Torsby och Kongsvingel'. En nyetablering aven 

hlllstation skulle innebära kortare transportsträcka för det gods som fraktas i 

nordsydlig riktning så väl som östvästlig. Det sker stora godsflöden mellan 

Osloregionen och norra Sverige, Nordnorge och Finland. Dagens avsaknad av 

hillstation innebär att godstransporterna måste passera via tullstationen i Eda/ Eda 

glasbruk Något som medför en ökad körsträcka med ca 100 km (enkel väg) vilket 

leder till ökade transportkostnader och produktionsbortfall. Den ökade körsträckan 

innebär även en ökad belastning på miljön. 

Vad det gäller det öst - västliga transporterna tyder allt på att de kommer att öka i 

omfattning i och med att Gävle hamn expanderar i syfte att kunna hantera större 

godsvolymer. Tillväxten i Sankt Petersburgsområdet och öster ut kommer troligtvis att 

än mer öka godsflödet i hela regionen längs E16-stråket. Att E16 är ett viktigt vägstråk 

framgår enligt vår bedömning av den svenska regeringens beslut om ansökan till 

UNECE inom FN att vägförbindelsen Gävle - Norska riksgränsen ska ingå i det 

internationella huvudvägnätet. Bland annat anges följande i ansökan; 

"Regeringen har mot denna bakgrund fattat två beslut. Den 22 maj 2008 

beslutades dels att länsväg 239 mellan Torsby och norska gränsen ska vara 

riksväg. Samtidigt beslutade regeringen att uppdra åt Vägverket att utreda 

förutsättningarna för att vägförbindelsen mellan norska riksgränsen och 

Gävle ska kunna ingå i det internationella huvudvägnätet för Europa och bli så kallad 

europaväg. Resultatet av utredningen överlämnades till 

Näringsdepartementet den 1 september 2008. Av redovisningen framgår att 

vägens standard, med de åtgärder som vidtagits de senaste åren, i 

kombination med de planer som finns för kommande år, uppfyller de krav 

Kommunkansliet Torsby kommun 0560-160 00 växel ks@torsby.se Sida 

Besöksadress 1. Kommunkansliet 0560-160 25 fax www.torsby.se 1 (3) 


685 80 Torsby

längs gränsen skulle möjliggöra att denna handel på nytt öppnades upp i Frykdalsoch 

Nordvärmlandsregionen. 

Håkan Laack 

kommunstyrelsens ordförande



PROTOKOLL 

2013-09-16 

§ 136 Remiss - Förslag till nationell plan för 

transportsystemet 2014-2025 

Dnr KST 2013/435 


Torsby kommun har beretts möjlighet att yttra sig över Trafikverkets revidering av den 

Nationella planen för transportsystemet 2014-2025. Den reviderade planen omfattar 

infrastrul

Datum 

2013-09-11 

Yttrande; Nationell plan för transportsystemet 

2014-2025. 

Bakgrund 

Torsby kommun har beretts möjlighet att yttra sig över Trafikverkets revidering av den 

Nationella planen föl' transportsystemet 2014-2025. Den reviderade planen omfattar 

infrastrukturella åtgärder för de {yra olika trafikslagen, väg-, spårblmden samt sjö- och 

luftfart. 

Synpunkter 

Torsby kommun kan konstatera att i det liggande förslaget saknas i stort sett helt 

nyinvesteringar i länet avseende väg och järnväg. De medel som är avsatta för drift och 

underhåll bedömer kommunen vara alltför låga utifrån den infrastrukturstandard som 

råder i Torsby kommun och Värmlands län avseende väg och järnväg. De 

återhållsamma nyinvesteringar som planeras kommer på sikt att leda till avsevärt 

försämrade kommunikationsmöjligheter vilket kommer att slå hårt både mot företag 

och boende i regionen. Den starkt växande besöksnäringen kommer att få betydligt 

sämre förutsättningar att utvecklas i förhållande till andra konkurrerande 

verksamheter både nationellt och internationellt. Kommunen kan konstatera att den 

beräkningsmodell som används då Trafikverket beräknar den samhällsekonomiska 

nyttan med en investering är starkt negativ för glesbygdsområden. Torsby kommun 

anser att det är ett systemfel då man använder sig av nyttaanalyser i huvudsak Detta 

kommer att innebära att glesbefolkade områden får en omöjlig situation att få till stånd 

infrastrukturinvesteringar i konkurrens med projekt i mer tätbefolkade områden. Det 

kommer på sikt att leda till att standarden och förutsättningarna inom 

infrastrukturområdet kraftigt kommer att förskjutas till storstadsregionernas fördel. 

Glesbygdsregionerna får indirekt betala för utbyggnaden av infrastrukturen i de stora 

befolkningscentren. 

Torsby kommun ser en stor fara med att satsningarna på infrastrukturen uteblir i 

Torsby och Värmland. Det kommer på sikt att leda till sämre vägar och sämre 

trafiksäkerhet vilket kommer att innebära ytterligare hastighetssänkningar och därmed 

än sämre möjligheter att bo och verka i regionen. En försämrad infrastrukturstandard i 

Anders Björck Torsby kommun 0560-160 86 direkt anders.bjorck@torsby.se Sida 

Bitr. kommunchef 1. Kommunkansliet 070-600 94 97 mobil ks@torsby.se 1 (2) 

Besöksadress 68580 Torsby 0560-160 00 växel www.torsby.se 


0560-16025 fax

glesbygden kommer att få en negativ nationalekonomisk påverkan då 

varuproduktionen, förädling av naturresurser samt utvinning av råvaror i glesbygden 

kommer att avsevärt försvåras. Uteblivna satsningar på järnvägen kommer att minska 

intresset för att använda tåg som ett transport- och kommunikationsmedel då det 

tidsmässigt inte kan konkurrera med vägtransporter. 

För Torsby kommuns del så är det viktigt att det så snart som möjligt görs 

investeringar i Fryksdalsbanan för att höja standaren och säkerheten på järnvägen. En 

upprustning av järnvägen skulle innebära en möjlighet till ökad hastighet och därmed 

avsevärt förbättrade pendlingsmöjligheter både inom och utom länet. Man skulle även 

få en positiv miljöpåverkan då fler skulle se järnvägen som ett pendlingsalternativ i 

förhållande till bilen. Förbättrade pendlingsmöjligheter till och från kommunen är en 

förutsättning för att kunna attrahera invånarna att bo kvar och att få en inflyttning till 

kommunen. Ur ett kompetensperspektiv måste tidsmässigt kortare transportalternativ 

komma till stånd annars kommer kommunen och länet på sikt drabbas av 

kompetensbrist inom flera olika yrkesområden. Det var ett av grundkriterierna för 

utredningen, dvs att förstora arbetsmarknadsregionerna. 

Torsby kommun anser även att Europaväg 45 och 16 måste avsevärt förbättras i länet. 

Standarden är alltför låg och vägen slits hårt av mycket tung trafik E 45:an och E16 är 

mycket viktiga vägar för näringslivet och de boende både avseende de inomregionala 

transporterna men även som en huvudväg till och från länet som sådant. E16 är även 

viktig kommunikationsled till och från Oslo-området avseende då nordsydliga 

transporter såväl som östvästliga. Ur ett Torsby kommun perspektiv så ser vi behovet 

aven förbättrad vägstandard för att kunna svara upp emot bland annat den så 

expansiva besöksnäringen och då främst vintertid. Besöksnäringen utgör en allt 

viktigare del av arbetsmarknaden för regionen som sådan, och vi ser ingen avmattning 

trots rådande ekonomisk regression. 

Den av Trafikverket upphandlade flygtrafiken mellan TOl'sby - Arlanda, utgör en 

mycket viktig del inom infrastrukturen för näringslivet och kommunen. Flyget 

kommer att vara av än större betydelse under hela den aktuella planperioden. Det 

finns idag och ej heller under planperioden något förslag på förbättrad infrastruktur, 

som kommer att tillgodose att man skall kunna ta sig mellan Torsby och Stockholm 

fram och tillbaks över dagen. Detta förstärker behovet av fungerande flygtrafik under 

den kommande planperioden, ett behov som kommunen anser skall utgöras av ett 

statligt ansvar genom Rikstrafikens försorg. 

För Torsby kommun 

Håkan Laack 

Kommunstyrelsens ordförande 

2

UNITED 

BYOUR 

DIFFERENCE 

WSP 

PILOTPROJEKT 

Den felande gränslänken Kongsvinger - Torsby 

på E16 Bergen - Gävle 

September 2013 

Partnerskap l1l'I på norsk och svensk sida

Dokumenttitel: Pilotprojekt 

Den felande gränslänken Kongsvinger - Torsby på E16 Bergen - Gävle 

Rapportdatum: September 2013 

Kund 

Håkan Bergeå, Borlänge kommun 

Hilde Nygaard, Kongsvinger kommune 

Konsult 

WSP Samhällsbyggnad 

Mutliconsult AS 

Box 117 

Box 265 Sk0yen 

651 04 Karlstad 0213 Oslo 

Besök: Lagergrens gata 8 Besök: Sk0yen vei 2 

Tel: +46 54 13 20 00 Tel: +47 21 58 50 00 

Fax: +46 54 1321 99 Fax: +47 21 58 50 01 

WSP Sverige AB 

Org nr: NO 910 253158 MVA 

Org nr: 556057-4880 

www.multiconsult.no 

Styrelsens säte: Stockholm 

www.wspgroup.se 

Kontaktpersoner 

Uppdragsansvarig: Susanne Ekström, WSP 

Väg och trafik: Catharina Rosenkvist, WSP 

Jan Berglöf, WSP 

Dag Johnsen, Multiconsult 

Utformning och kalkyl: Christer Feldt, WSP 

Robin Lindfors, WSP 

Miljö: 

Annika Granath, WSP 

Vegard Meland, Multiconsult 

Samhällsekonomi: Jan Berglöf, WSP 

Johan Bauer, WSP 

Lars Ivar WelIe-Niisen, Multiconsult 

GIS: 

Cecilia Flygare, WSP 

Catharina Rosenkvist, WSP 

Finansiering: 

Anders Wärmark, WSP 

Jenny Källström, WSP 

Drift och underhåll: Johan Lang, WSP 

Foton: 

WSP om inte annat anges 

Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet 2013 

Uppdragsnr: 10178977

PILOTPROJEKT· Gränslänken Kongsvinger-Torsby I E16 

Innehåll 

Sammanfattning ......................................................................................................5 

1 Inledning .............................................................................................................. 12 

1.1 Bakgrund ................ ..... .... ... ...................... ............. .. ........................ .. ....... ... .............. 12 

1.2 Projektmål ... ............. ........ ... .................. ..... ......... .... ..... ... .... .. .. .......... .......... ............. . 14 

1.3 Geografisk avgränsning ....... ... ................... ...................... ........ ............. .. .... .. ...... .... ... 14 

1.4 Syfte................. ... .................... ............................................ .................. .. ............ ....... 14 

2 Gränshinder ........................................................................................................ 15 

2.1 Planeringsprocesser ................ .... ..... .......................... ... .. ......... .. .............................. 15 

2.2 Samhällsekonomi .. ... ...................... .. ...................... ........... .. ...... ................... ... .... ... ... 21 

2.3 Prognoser .. .............. .. .. ..... ..... .. ................... .... ................. ...... ..... ............ .. .... .. .......... 25 

3 FörutsättningarI befintliga förhållanden ......................................................... 29 

3.1 Markanvändning .... .. ........ .. ........... ....... ...... ................ ... .. ... .... .... .......... ......... ..... ...... .. 29 

3.2 Transportsystem .. .. .......... ..................... ....... .. ............................. ... .... .. ..................... . 29 

3.3 Trafik och trafikanter ........ ........ .......... ............... ................ ... ... .................. ...... .. .... ..... 30 

3.4 Riksintressen .... .. ... ... .. .......... .. .............. ......... ....................... ...... ....... ... .. .. ...... ........... 33 

3.5 Miljökvalitetsnormer ........... .... ...................... .. ... .. .. .. .................... ...... ... ..... ....... .. .. .... .. 34 

3.6 Miljö ..... ............... ............ ............... ............. .. .. ... ... .... ............ ... ....... .. ..... .... ... .. .... ... ... . 35 

4 Vägstandard ...................................................................................................... 41 

4.1 Allmänt .. ........ ... ............ .. .... ............ ..... ...... ................... ..... ..... ........... ............. ..... ....... 41 

4.2 Vägstandard i Norge ... .. ... .. ........ ....... ..................... ..... ....... ... .. .... .. ....... ............. ... ... ... 41 

4.3 Vägstandard i Sverige .... ..... .... .. .. ......... ... ... ..... ...... .... .. ....... ......... .............................. 42 

4.4 Standard europavägar ......... ..................... .. ... .... ............................... ........ ... ........ ... .. .42 

4.5 Förslag till framtida gemensam vägstandard för E16 ... ........................... ... ....... ....... 43 

5 Studerade alternativ ...........................................................................................44 

5.1 Alternativ Förbättring ... .......... .... ..... .. ...... ................... ... ...... ..... ....... ............ .. .... ........ .. 44 

5.2 Alternativ Ny sträckning 80 km/tim ............ ..... ...... ................ .. ..... .. ....................... .. .... 44 

5.3 Alternativ Ny sträckning 100 km/tim ..................... ........ ... .................... ....... .... ............ 44 

6 Effekter och konsekvenser av studerade alternativ ........................................46 

6.1 Miljö .. ......... .... .................. .. ................ ......... .. ... .. ....................... ..... ...... ................ ...... 46 

6.2 Trafik ... ... ... .. .. ....... .. ............ ... ... .................. ........................... ... ...... .... .. .. .. .................. 48 

7 Ekonomi............................................................................................................... 51 

7.1 Anläggningskostnad ................. ... ....... .......... .. ...................... ..... .. .. ................... .. ........ 51 

7.2 Samhällsekonomiska beräkningar ..... ....... ................................................................. 51 

Fortsättning på nästa sida 

3

PILOTPROJEKT· Gränslanken Kongsvinger-Torsby I E16 

8 Samlad bedömning.............................................................................................58 

9 Reflektioner och fortsatt arbete ........................................................................59 

9.1 Atgärdsval ... ...... ..................... .......... .... ................................ .......... .. .. ........................ 59 

9.2 Före en formell planeringsprocess ......... .. .. ............... ................................................ 59 

9.3 Formell planeringsprocess ...... ... .. ........ .. .. ... ................... ...................................... ...... 59 

9.4 Framtida samhällsekonomiska kalkyler ............ ... ... ..... ............... ... ............................ 60 

10 Källförteckning..................................................................................................61 

Bilagor 

Bilaga 1, Kartor, studerade alternativ 

Bilaga 2, Miljökartor 

Bilaga 3, Värdering av överförd och nyskapad trafik 

Bilaga 4, Potentiella effekter på arbetsmarknaden 

Bilaga 5, Finansiering 

Bilaga 6, Drift, underhåll och förbättringsåtgärder 

4

PILOTPROJEKT· Gränslanken Kongsvinger-Torsby I E16 

Sammanfattning 

Inledning 

Europaväg 16 (EI6) förbinder Bergen och Gävle 

via Oslo/Gardermoen och är ett viktigt stråk för 

framförallt godstransporter och arbets pendling 

mellan norra Mellansverige och den tillväxtstarka 

Oslo/Gardermoen-regionen. Vägen har också stor 

betydelse för turisttrafiken samt möjligheter till 

fortsatt utveckling av tätorter och landsbygd längs 

vägen. Sträckan mellan Kongsvinger och Torsby 

utgör en felande länk i stråket, med betydligt lägre 

standard än på omgivande sträckor av E16. 

Den felande länken Kongsvinger-Torsby mellan 

två nationella vägsystem finns inte med i någon 

plan i vare sig Norge eller Sverige. Arbetet fortskrider 

trots detta på olika sätt. Flera tidigare utredningar 

visar på stora utvecklingspotentialer om 

E16 blir ett sammanhängande stråk med god tillgänglighet, 

framkomlighet och korta restider. 

Sträckan Kongsvinger-Torsby skiljer sig från andra 

objekt utefter El6 på så sätt att det korsar gränsen 

mellan Norge och Sverige och således förutsätter 

ett gränsöverskridande samarbete. 

Mål 

Projektets långsiktiga mål är att E16 ska bidra till 

att främja och stärka en hållbar utveckling för näringslivoch 

boende i tätorter och på landsbygd i 

regionerna längs El6-stråket och anslutande stråk. 

För att en sådan utveckling ska vara möjlig krävs 

god tillgänglighet, korta restider och effektiva 

transporter, inte minst i riksgräns området. 

Syfte 

Pilotprojekt för den felande gränslänken Kongsvinger-Torsby 

på El6 Bergen-Gävle syftar till att 

genomföra följande fyra delaktiviteter: 

Aktivitet 1- Ny utredning. 

Aktivitet 2- Gränshinder. 

Aktivitet 3- Finansiering. 

Aktivitet 4- Drift, underhålls- och förbättrings åtgärder. 

E16 Bergen - Gävle. (Källa E16 Bergen-Oslo-Gävle Skandinavisk systemanalys 2013-03-04) 

5


Gränshinder 

Realisering av gränsöverskridande projekt är beroende 

av att de berörda länderna kommer överens 

om ömsesidiga prioriteringar och strategier. Sveriges 

och Norges planeringsprocesser är nationellt 

styrda och regleras ofta i lagar, vilket kan försvåra 

en samordnad gränsöverskridande planering. Andra 

områden inom den strategiska planeringen 

som kan utgöra gränshinder är samhällsekonomiska 

bedömningar och prognoser. 

Planeringsprocesser 

Planeringen av väg och järnväg består i de båda 

länderna aven strategisk och en fysisk planeringsprocess. 

Den strategiska planeringen sker på en 

övergripande nivå och mynnar ut i en nationell 

plan för transportsystemet. 

Den fysiska planeringsprocessen styrs av respektive 

lands lagar. Samråd med allmänhet, berörda 

myndigheter och organisationer är mycket viktigt 

i den tidiga planeringsprocessen. I Norge består 

den fysiska planeringsproceesen av olika utredningar 

beroende av projekt. I Sverige ska processen 

mynna ut i en vägplan. 

I arbetet med den fortsatta planeringsprocessen 

för gränslänk Kongsvinger - Torsby är samordning 

mellan länderna mycket viktigt. Trafikverket 

och Statens vegvesen bör gemensamt ta beslut om 

till exempel vägstandard, val av alternativ/korridor 

etc. 

Samhällsekonomi 

I de båda ländernas samhällsekonomiska beräk 

ningsverktyg värderas i stOl1 sett samma effek 

ter. De är uppbyggda enligt liknande principer. I 

Norge heter verktyget EFFEKT och i Sverige heter 

det EVA. 

Statens Vegvesen och Trafikverket har gjort prognoser 

på fylkes-/länsnivå. Dock har inte dessa 

prognoser inkluderat länkar eller andra mer lokala 

indata på andra sidan riksgränsen utan fokuserat 

på inom regionala indata. Konsekvensen av detta 

är att trafiktillväxten kan vara olika på samma 

väglänk som trafikerar gränsen. 

Befintliga förhållanden 

Trafikstandard 

E16 är cirka 6 meter bred på den aktuella sträckan. 

Plan- och profilstandarden är mycket låg med snäva 

kurvor och bitvis höga lutningar i längsled, till 

exempel vid Skinnarb01. Hastigheten är begränsad 

till 80 kilometer/timme förutom vid 0yermoen i 

Norge samt genom Lekvattnet i Sverige där hastigheten 

är begränsad till 60 kilometer/timme. I 

och med den dåliga plan- och profilstandarden är 

möjligheterna till omkörning få. Den smala vägbredden 

medför också att tunga fordon har SVål1 

att mötas. Bitvis är beläggningen ojämn med håligheter 

vilket också utgör en olycksrisk. 

Vintertid, framfOrallt vid halt väglag är framkomligheten 

låg och medelhastigheten ofta betydligt 

lägre än den skyltade hastigheten. 

Trafikflödena på E16 varierar mellan l 500 - 1 800 

fordon per årsmedeldygn närmast Kongsvinger 

och Torsby, till cirka 550 fordon per årsmedeldygn 

vid riksgränsen år 2009, dvs. innan vägen blev Europaväg. 

De betydande skillnaderna mellan EFFEKT och 

EVA ligger i effektmodeller, beräkningsförutsättningar 

och värderingar. Detta medför att resultaten 

som generaras i EFFEKT respektive EVA är 

svåra att jämföra. 

Prognoser 

Prognosmodellerna i de båda länderna är likartade. 

Det har forskats mycket kring metodik och 

kunskapen om hur man ska gå tillväga är relativt 

samfällt. Olika programvaror används dock ofta 

och indatat till systemen kan variera både till 

innehåll och detaljeringsnivå vilket innebär att det 

inte går att sätta ihop ländernas modellsystem till 

ett system. 

E16 på sträckan Kongsvinger - Torsby. 

6

Tung trafik definieras olika i Norge och Sverige 

och mätningar av trafikflöden sker med olika mätmetoder. 

De olika mätmetoderna samt definitionen 

av tung trafik kan ge olikheter i mätresultaten 

vad gäller andel tung trafik. Detta medför att det 

är olika tal på andelen tung trafik i Norge och Sverige 

på E16. På den norska sidan av gränsen är andelen 

tung trafik 14 %, medan motsvarande siffra 

på den svenska sidan är 6 %. 

Miljö 

Miljöfrågeställningarna i Norge och Sverige är 

likartade på sträckan. På båda sidor riksgränsen är 

exploateringsgraden låg och som en konsekvens 

av det finns höga värden för djur- och växtliv samt 

friluftsliv. 

Området mellan Kongsvinger och Torsby består 

till en stor del av orörda stora sammanhängande 

skogsområden. Kulturhistoriskt är området en 

del av Finnskogen, de skogsmarker dit man på 

1600-talet lockade finnar att bosätta sig genom 

skattelättnader så att de dittills obebodda gränstrakterna 

kunde befolkas. Området domineras av 

skogsmark som är rik på sjöar, vattendrag och våtmarker. 

Här finns goda möjligheter för vandring, jakt, 

fiske, bärplockning och kanotpaddling med mera. 

De stora naturoch kulturintressena i området är 

också knutna till friluftslivet till exempel via de 

vandringsleder som finns i området, bl.a Finnskogleden. 

Studerade alternativ 

På sträckan E16 Kongsvinger - Torsby har tre alternativ 

studerats, vilka redovisas på kartor på 

nästa sida. 

Alternativ Förbättring - Alternativet innebär 

breddning och enstaka kurvrätningar på befintlig 

väg. Föreslagen vägbredd 8,5 meter och hastighetsbegränsning 

80 kilometer/timme. 

Alternativ Ny sträckning 80 I

PILOTPROJEKT' Gränslänken Kongsvinger-Torsby I E16 

D,nm 

t ·4 

Föreslagen sektion Alternativ Förbättring/Ny sträckning 80 km/tim 

Alternativ Förbättring 

~________________~o 

ILS! 

6km 

8

PILOTPROJEKT' Gränslänken Kongsvinger-Torsby 1E16 

l,sm . 

1... !I HI ) ,5 tfl 

. • f 1-- -,r 

Föreslagen sektion på väg i ny sträckning mellan Femoen och Vittjärn, Alternativ Ny sträckning 100 km/tim. 

.. 

Alternativ Ny sträckningl I> .J 

. " 

" ~j \ 

9

SIG 


Samhällsekonomi 

En upprustning av El6 Kongsvinger-Torsby ger i 

stort sett bara positiva effekter för de beräkningsbara 

effekterna oavsett alternativ. Den största 

positiva beräkningsbara effekten är att det blir 

en vägförkortning som innebär att trafikarbetet 

minskar. Det innebär i sin tur att det blir kortare 

restid, färre olyckor och mindre miljöutsläpp till 

följd av att trafiken färdas en kortare sträcka. 

Många effekter går inte att beräkna eller värdera 

i pengar varför de inte tas med i kalkylerna. Till 

exempel ger Alternativ Ny sträckning stora negativa 

effekter för befintliga naturoch kulturmiljöer 

i och med ny vägsträckning i orörda värdefulla 

skogsområden. 

Vi kan konstatera att resultaten från EFFEKT- respektive 

EVA- kalkylerna blir olika, med positiva 

NNB i EFFEKT och negativa NNK i EVA. Att i 

detalj gå in och analysera varför resultaten blir så 

olika skulle vara mycket resurskrävande och ryms 

inte inom ramen för detta uppdrag. Inom ramen 

för uppdraget har vi inte hittat något enkelt sätt 

att samordna eller jämka kalkylerna och slutsatsen 

tills vidare blir att EFFEKT används i Norge och 

EVA används i Sverige, även i ett gränsöverskridande 

projekt. Men det är intressant hur ett vägprojekt 

kan vara samhällsekonomiskt lönsamt på 

ena sidan om gränsen och olönsamt på den andra 

sidan. 

Överslagsberäkningar på regionalekonomiska effekter 

och omfördelad lastbilstrafik visar att en 

upprustad E16 enligt Alternativ Ny sträckning 

skulle kunna få en positiv NNK. Det skulle kunna 

genereras mer än 100 Mkr kr/år ytterligare än med 

beräknade EVA-effekter, vilket skulle innebära ett 

nuvärde på över 2 miljarder svenska kronor, se 

nedanstående tabell. 

Kreativt rtJkneexempel, summering av övriga potentiella 

nyttor som inte rtJknas i EVA. Alternativ Ny StrtJckning. 

Nyttor 

MSEK 

EVA- beräknade 482 

Trafik en!. bilaga 3 153 

Arbmarknadseffekter en!. 

bilaga 4 

Omfördelad lastbilstrafik 1400 

Summa nyttor 2115 

Investeringskostnad 1 261 

NNK 0,7 

80 

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle alternativ 

Ny sträckning 80 föredras om hänsyn 

endast tas till de i EFFEKT/EVA beräkningsbara 

effekterna (NNB= 0,5/0,6 och NNK= -0,6/-0,4). 

Alternativet medför dock stora intrång i värdefulla 

naturoch kulturmiljöer. Sammantaget är 

det svårt att säga om det är samhällsekonomiskt 

lönsamt eller inte att upprusta El6 mellan Kongsvinger-Torsby. 

Översikt Investeringskostnader och lönsamhet för de olika alternativen (Mkr (SEK) diskonteringsår 2012) bertJknat med 

EFFEKT med norska bertJkningsförutstJttningar och EVA med svenska bertJkningsförutstJttningar. 

Kostnader 

Alternativ Alternativ Alternativ 

Förbättring Ny sträckning 80 Ny sträckning 100 

EFFEKT II EVA EFFEKT II EVA EFFEKT 11 EVA 

- Investeringskostnad (2012 års prisnivå 630 830 1065 

Lönsamhet 

-NNK (Nettonuvärdeskvot) -0,7 -0,4 -0,5 

-NNB (Nettonytta per budgetkrona) -0,8 0,6 0,5 

10

PILOTPROJEKT' Gränslänken Kongsvinger-Torsby I E16 

Bilaga 6- Drift, underhåll och för 

bättringsåtgärder 

Det finns skillnader i standardkrav i Sverige och 

Norge. Dessa skillnader kräver ingen omedelbar 

åtgärd, men det är angeläget att skillnaderna tas 

upp på nationell nivå. För avsnittet El6 Kongsvinger-Torsby 

är den främsta åtgärden att skapa 

en öppen dialog mellan de som ansvarar och utför 

drift och underhåll i syfte att uppnå en enhetlig 

operativ driftstandard. Därför bör en kommunikationsplan 

upprättas. 

Reflektioner och fortsatt arbete 

Atgärdsval 

Vi har avsiktligen valt att inte klart ta ställning för 

något av de studerade alternativen. En översiktlig 

bedömning är dock att Alternativ Ny Sträckning 

är det alternativ som ger bäst nytta och måluppfyllelse. 

Samtliga alternativ i utredningen samt eventuella 

ytterligare alternativ bör fortsatt utredas och 

prövas i en formell planeringsprocess. 

Före en formell planeringsprocess 

En framgångsfaktor är att få upp projektet på bordet 

hos regeringarna i de bägge länderna. Detta 

bör säkerställa en samordnad planeringsprocess 

som föreslås på sidan 18. Detta är ett internationellt 

projekt som dessutom har koppling till EV, 

en kombination som bör ge regeringarna incitament 

för samarbete. Regeringarna kan genom pla 

. neringsdirektiven styra händelseutvecklingen. I 

Sverige skrev till exempel regeringen i det senaste 

planeringsdirektivet att Trafikverket ska ta hänsyn 

till internationella åtaganden. Bland annat stod 

det att Trafikverket ska i sitt förslag till nationell 

plan 2014-2025 beakta behovet av goda möjligheter 

för internationella transporter och i planen ska 

därför hänsyn tas till vilka infrastrukturåtgärder 

som kan effektivisera trafik över landets gränser. I 

samband med detta nämns utbyggnad av det transeuropiska 

transportnätet (TEN-T) och godskorridor 

Stockholm-Palermo. 

Formell planeringsprocess 

Ett förslag är att det inledande skedet av planeringsprocessen 

- åtgärdsvalsstudie respektive konceptvalgutredning 

- upphandlas och genomförs 

gemensamt av Trafikverket/Statens vegvesen. 

Motiv till detta framgår i kapitel 5. I det inledande 

skedet ser vi följande punkter som särskilt viktiga 

att beakta/utreda vidare: 

• Ytterligare fördjupning och eventuell justering 

av vägsträckning/korridor. 

• Överväga att utreda ytterligare ett alternativ, 

100 km/tim hela sträckan Torsby-Kongsvinger 

(med undantag av vissa passager, exempelvis 

Lekvattnet), jämför med scenariot med eventuell 

framtida restid på ner mot 40 min enligt 

Bilaga 4. 

• Gemensamma samråd och workshops är av 

stor betydelse. Trafikverket och Statens vegvesen 

bör gemensamt ta beslut om till exempel 

vägstandard, val av alternativ/korridor etc. 

Framtida samhällsekonomiska kalkyler 

Studerade åtgärder innebär stora förändringar i 

restider som i sin tur påverkar trafikflödena i transportsystemet 

inte bara i Värmland och Hedmark. 

El6 Kongsvinger-Torsby är mer än ett traditionellt 

vägprojekt och bör analyseras med mer avancerade 

metoder än EFFEKT/EVA och manuellt kompletterade 

effekter, såsom gjorts i denna utredning. En 

prognosmodell skulle bättre kunna beskriva de effekter 

och nyttor som det här projektet bedöms ge. 

Det skulle kunna ge ett objektivt beslutsunderlag 

som krävs inför beslut om åtgärder i transportsystemet. 

En viktig frågeställning inför framtida samhällsekonomiska 

kalkyler är hur man hanterar den 

gränsöverskridande trafiken. För de infrastrukturprojekt 

som uteslutande innehåller nationella 

(norska och svenska) transportströmmar räknas 

hela transportnyttan in i kalkylen. För projekt som 

påverkar internationella transporter med start och 

mål i exempelvis Norge eller i Sverige kan situationen 

vara annorlunda. Nyttorna kan komma både 

det inhemska samhället och utlandet till godo. 

11

2013-09-23 

Näringsdepartementet 

10333 Stockholm 

Yttrande över förslag till nationell plan fOr transportsystemet 2014-2025 

1 Sammanfattning av yttrande och önskvärda regeringsinitiativ 

Gränsöverskridande stråkperspektiv har alltid präglat Pminerskap E16:s utvecklingsarbete 

och föranleder oss därför att här särskilt lyfta fram den "felande" gränslänken Kongsvinger 

Torsby, som inte uppmärksammas i de båda ländernas normala, inomnationella planprocesser. 

Ett flelial mycket stora väginvesteringar har prioriterats på norsk sida, såväl på den nya E16 

sträckan Hönefoss-Kongsvinger som på den gamla sträckan västerut till Bergen. 

På svensk sida däremot är investeringsviljan på E 16 mycket lägre i Trafikverkets förslag till 

nationell plan för transportsystemet. Endast följande två åtgärder kan utläsas i förslaget: 

• Dala-Järna - Vansbro 

• Mötesseparering, Lönnemossa - Klingvägen, infmi till Falun 

Däremot saknas helt/yra objekt som varit med i planeringen sedan länge och som 

Partnerskap E16 yrkar på att de omprövas för att ingå i nationell plan för transportsystemet 

2014-2025: 

• E16/Rv70 Mötesseparering Borlänge - Djurås, med höga trafikmängder och 

trafikolyckstal 

• Förbi Nås, med hög samhällsekonomisk lönsamhet (NNK) och ytterst nära att komma 

med i nuvarande plan 2010-2021 (+ 15%-alternativet) 

• Förbi Yttermalung 

• Vid Hofors 

Det för regeringen strategiskt viktigaste objektet att prioritera är dock Gränslänken 

Kongsvinger-Torsby, eftersom denna enligt nuvarande inomnationella planeringsrutiner i 

Sverige och Norge inte får samma genomlysning. Här krävs regeringsinitiativ för att planera 

och med förhållandevis blygsamma medel knyta samman de norska och svenska vägsystemen! 

Partnerskap E16 på svensk och norsk sida har under senaste året genomfört två omfattande 

studier, som fokuserar på hela stråkperspektivet och som vi anmodar Regeringen och 

Trafikverket att beakta i pågående planprocess för transportsystemet 2014-2025: 

Skandinavisk systemanalys/ör E16 Bergen-Oslo-Gävle 

Pilotprojekt/ör gränslänken Kongsvinger-Torsby på E16 

Det är även angeläget att Tullfrågan vid riksgränsen snarast löses, vilket är starkt efterfrågat 

av Sveriges Åkeriföretag och Handelskammare. Detta är en samhällsekonomiskt effektiv 

stegl-åtgärd, som reducerar godsets körsträcka med 12 alt 8 mil. Här krävs regeringsinitiativ, 

eftersom godstrafik rimligen inte kan avstängas från E16 p g a avsaknad av tullstation! 

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST 

Fack Röda Vägen 50 070-6557347 hakan.bergea@infrasupport.se 

781 81 Borlänge 0243-74510 0243-74610 elisabeth.aalto@borlange.se

2 Bakgrund 

Partnerskap E16 är ett sedan år 2000 pågående samarbetsprojekt mellan berörda svenska och 

norska kommuner i dialog med respektive lands vägmyndigheter och regioner/fylken samt 

näringsliv. Syftet med projektsamarbetet är att lyfta fram behovet och betydelsen av E16 och 

dess utveckling i ett samlat skandinaviskt systemperspektiv. Palinerskapet har därför genom åren 

starkt fokuserat på det gränsöverskridande stråktänkandet. 

Efter den uppskattade invigningen av E 16 i Kongsvinger den 25 september 2012 har 

Partnerskap E 16 på svensk och norsk sida tagit fram en gemensam Skandinavisk 

systemanalys för E16 Bergen-Oslo-Gävle, som biläggs detta yttrande. 

Transpolisystemen och infrastrukturplaneringen i Sverige och Norge har i huvudsak fokus på 

nationella förhållanden och nationella funktioner och effekter. Det gör att tvämationella stråk 

inte får samma genomlysning. Syftet med systemanalysen är därför att lyfta fram betydelsen 

av E16 och dess utveckling i ett samlat skandinaviskt systemperspektiv. 

Särskild vikt läggs vid E16-korridorens betydelse för utvecklingen av de potentialer som finns 

inom näringslivets godstranspOlier, turismnäringen, sysselsättningen och arbetspendlingen. 

Detta är särskilt angeläget eftersom GävleDala-området är Sveriges största expoli- och 

turismregion utanf6r Stockholms- och Göteborgsregionema. Även Värmland har samma 

näringslivskaraktär. Analysen visar att E16:s gränsövergång kommer att bli den fjärde största 

mellan Norge och Sverige. 

E16-stråket kommer alltså att betjäna många långväga godsflöden och turist- och 

pendlingstrafik. Vidare kommer kopplingama mellan transpolislagen att underlättas främst i 

Bergen, Alnabru (vid Oslo), Kongsvinger, Torsby, Borlänge och Gävle samt till/från flyget i 

Gardermoen även från svensk sida. Anslutningen till Gävles expansiva hamn, som länk 

österut mot Finland och Ryssland, utgör en viktig faktor för E16-stråkets folisatta utveckling. 

Diskussioner om vidarekopplingen mot Finland har också fölis med Finlands ambassadör. 

Ett utvecklat E16-stråk löser även på ett betydligt bättre och transpOlieffektivare sätt än idag 

transpolibehoven från norra Norge, norra Sverige och även norra Finland till Osloregionen, 

genom att transpoliema till större del kommer att kunna gå via E45 alt E4 och E16. 

De parallella inomnationella planeringsprocessema i Sverige och Norge har innehållit flera 

angelägna åtgärder längs E 16. Men för att knyta samman den norska och svenska E 16 

planeringen till ett samlat skandinaviskt E16-stråk krävs regeringsinitiativ, som främst 

handlar om gränslänken Kongsvinger-Torsby. Gränslänken måste enligt Palinerskap E16:s 

utredning upprustas på vägavsnitten närmast städema (delvis genomf61i), men framf6rallt 

nybyggas 16 km över själva riksgränsen och därmed ersätta dagens undermåliga vägsträcka 

på 25 km. Svenska delen av nybyggnadssträckan kostar ca 100 Mkr. 

Ett beslut om denna strategiska investering skulle öppna upp för en fungerande skandinavisk 

E16 enligt systemanalysen. 

För att underlätta planeringen och projekteringen av denna gränslänk har Pminerskap E16 på 

svensk och norsk sida även initierat ett Pilotprojekt/ör gränslänken Kongsvinger-Torsby på 

E16, som biläggs detta yttrande. Pilotprojektet syftar till att för hela gränslänken föreslå en 

enhetlig skandinavisk vägstandard, minskade eller undamöjda formella gränshinder, tänkbara 

finansieringsaltemativ samt föreslå gemensamma drifts-, underhålls- och förbättringsåtgärder. 


Fack Röda Vägen 50 070-6557347 hakan. bergea@infrasupport.se 


3 Planeringsförutsättningar 

Transportpolitikens övergripande mål, att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och 

långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgama och näringslivet i hela landet, har i 

över ett decennium varit ledstjäman för Partnerskapet E16:s arbete med utvecklingen av ett 

öst-västligt vägstråk genom norra Mellansverige. En självklarhet i detta arbete har varit att 

inte stanna vid riksgränsen utan att ytterligare stärka den samhällsekonomiska effekten genom 

att knyta samman de svenska och norska vägsystemen. Detta stärker hela stråkregionens 

tillväxt och konkurrenskraft för näringsliv, turism och sysselsättning i båda ländema. 

Funktionsmåletför tillgänglighet betonar, glädjande nog, värdet av att i planprocessens 

prioriteringar lyfta blicken och utgå från ett länsövergripande, nationellt och även 

intemationellt (l) perspektiv. Detta förstärktes ytterligare vid det officiella överlämnandet av 

Trafikverkets Nationella plan till infrastrukturministem, där ministem starkt betonade både 

inledningsvis och som avslutning att infrastrukturplaneringen måste prioritera 

gränsöverskridanden mellan kommuner/regioner/länder, vilket även exemplifierades med 

Skåne/Danmark och Värmland/Norge. 

Detta gränsöverskridande stråkperspektiv har alltid präglat Pminerskap E16:s 

utvecklingsarbete och föranleder oss därför att här särskilt lyfta fram den "felande" 

gränslänken Kongsvinger-Torsby, som inte uppmärksammas i de båda ländemas normala, 

inomnationella planprocesser. 

Tydliga signaler från de båda regeringama krävs sannolikt för att :ra igång detta bilaterala 

gränsöverskridande planeringsarbete för gränslänken Kongsvinger-T ors by. Flera omfattande 

underlag för detta har tagits fram av Pminerskap E16 på svensk och norsk sida. 

4 Partnerskap E16:s synpunkter på Nationella planen 

Partnerskap E16 konstaterar att den ursprungliga tanken med hela E16 - det gemensamma, 

gränsöverskridande skandinaviska stråktänkandet - inte fått ett tydligt genomslag i 

Trafikverkets förslag till nationell plan för transpOlisystemet. Figuren på sid 94 har inte 

markerat något öst-västligt stråk Gävle-Borlänge-Malung-Oslo-Bergen i norra Mellansverige, 

utan E16 ses enbart som delsträckor i stråk med andra huvudriktningar. 

Vi saknar därigenom Trafikverkets riksgränsöverskridande stråktänkande för E16 vid 

Kongsvinger-T ors by. 

Ett flertal mycket stora väginvesteringar har prioriterats på norsk sida, såväl på den nya E 16 

sträckan Hönefoss-Kongsvinger som på den gamla sträckan västerut till Bergen. 

På svensk sida däremot är investeringsviljan på E16 mycket lägre i Trafikverkets förslag till 

nationell plan för transpOlisystemet. Endast följande två åtgärder kan utläsas i förslaget: 

• Dala-Jäma - Vansbro 

• Mötesseparering, Lönnemossa - Klingvägen, infmi till Falun 

Dessutom anges åtgärder för ökad robusthet för tunga trafiken vid dåliga 

väderförhållanden (?) samt en generell åtgärdsvalsstudie för långa restider Mälardalen 

Dalafjällen, den sistnämnda bristen anges dock vara kvarstående även efter 2025 (l) 




Däremot saknas helt fyra objekt som varit med i planeringen sedan länge och som Partnerskap 

E16 yrkar på att de omprövas för att ingå i nationell plan för transportsystemet 2014-2025: 

6\ 

• E16/Rv70 Mötesseparering Borlänge - Djurås, med höga trafikmängder och 

trafikolyckstal 

• Förbi Nås, med hög samhällsekonomisk lönsamhet (NNK) och ytterst nära att komma 

med i nuvarande plan 2010-2021 (ingick i +15%-altemativet) 

• Förbi Yttermalung 

• Vid Hofors 

Det för regeringen strategiskt viktigaste objektet att prioritera är dock Gränslänken 

Kongsvinger-Torsby, eftersom denna enligt nuvarande inomnationella planeringsrutiner i 

Sverige och Norge inte får samma genomlysning. Här krävs regeringsinitiativ för att planera 

och med förhållandevis blygsamma medel knyta samman de norska och svenska vägsystemen! 

5 Tullfrågans lösning på E16 

Tullfrågans lösning vid riksgränsen på E16 är en annan viktig åtgärd, som nyligen drivits 

fram av Sveriges Åkeriföretag och de berörda Handelskammama i Värmland, Dalama och 

Gävleborg, vilket Partnerskap E16 starkt stöder. Skrivelser från dessa parter biläggs detta 

yttrande. 

Europeisk överenskommelse om huvudleder för intemationell trafik i Europa (AGR) anger att 

vägama ska användas av alla slags trafikanter och fordon samt att samtliga trafikanter bereds 

goda trafikflödesförhållanden utifrån vägens funktion. Detta kan inte gäma tolkas på annat 

sätt än att en tullfunktionlstation måste finnas vid Europavägars gränspassager, speciellt vid 

EU:s yttre gränser. Godstrafik kan rimligen inte avstängas från Europaväg E16 p g a avsaknad 

av tullstation. 

Det är således angeläget att Tullfrågan vid riksgränsen snarast löses, vilket är starkt 

efterfrågat av Sveriges Åkeriföretag och Handelskammare. Detta är en samhällsekonomiskt 

effektiv stegl-åtgärd, som reducerar godsets körsträcka med 12 alt 8 mil. Här krävs 

regeringsinitiativ, eftersom godstrafik rimligen inte kan avstängas fi:ån E16 p g a avsaknad av 

tullstation! 

För Partnerskap E16, svenska delen 

www.eI6.se 

Jan Bohman 

Håkan Bergeå 

Ordförande 

Proj ektledare 

jan.bohman@borlange.se / 070-2387126 hakan.bergea@infrasupport.se / 070-6557347 




Avinor 

Jernbaneverket 

Kystverket 

Statens vegvesen 

G~~ 

Nasional transportplan 2018 - 2027 

Regeringskansliet 

Näringsdepartementet 

SE-103 33 Stockholm 

Sverige 

Saksbeh.: Hans Silbom 

Telefon: 22 07 30 31 

Vårref.: 

Deres ref.: N2013/2942/TE Dato: 30.9.2013 

Sekretariatet for 

Nasjonal transportplan 

2018 - 2027 

Vegdirektoratet 

Postboks 8142 Dep. 

0033 OSLO 

Telefon: 02030 

ntp.sekretariat@vegvesen.no 

www.ntp.dep.no 

Hfningsuttalelse til forslag til nasjonal plan for transportsystemet 2014-2025 

TranspOlietatene i Norge har fått den svenske nasjonale transportplanen for perioden 2014 

2025 på h0ring. Avinor, Jembaneverket, Kystverket og Statens vegvesen viI felles gi 

f0lgende kommentarer til forslaget. 

Generelle kommentarer 

Sverige og Norge har mye felles. Det gjelder også den nasjonale transportplanieggingen. I 

både Sverige og Norge utarbeides en samlet nasjonal plan for hele transportsystemet, og 

for så vel investeringer i, som drift og vedlikehold av transportinfrastrukturen. I Sverige 

skal planen gjelde perioden 2014-2025, dvs. i tolv år, mens den norske nasjonale 

transpOliplanen omfatter tiårsperioden 2014-2023. I begge land er planen mer detalj ert de 

f0rste årene, og planen revideres hvert fjerde år. Den statlige 0konomiske rammen til 

transportinfrastruktur er heller ikke så ulik mellom Sverige og Norge. Likheten mellom det 

svenske og norske planleggingssystemet gj0r at det b0r finnes gode muligheter til å utvikle 

et nrermere samarbeid mellom Sverige og Norge om utviklingen og vedlikeholdet av den 

transportinfrastrukturen som er viktig for begge land. 

Behovet for et slikt samarbeid er allerede til stede og viI 0ke i framtiden. Det er stor handel 

mellom Sverige og Norge. Av den norske importen kommer 15 pro sent fra Sverige, og i 

tillegg går minst like mye av impOlien gjennom Sverige som transittiand. Om lag 10-15 

prosent av norsk ekspOli av varer (eksklusive petroleum) går til Sverige. Også for deler av 

eksporten er Sverige et viktig transittland for norsk meringsliv. Det gjelder for eksempel 

fisk og havbruksprodukter. 

Norsk meringsliv er derfor avhengig av gode forbindelser til og gjennom Sverige, både på 

veg ogjembane. Göteborgs havn, og noen andre havner i Syd-Sverige, er også viktige for 

gods som skal til Norge. En del av den svenske transpOliinfrastrukturen har dessuten stor 

betydning for norsk innenlands transpOli mellom Oslo-området og Nord-Norge. Svensk 

nreringsliv er i sin tur avhengig av gode forbindelser til Norge, og i visse tilfeller gjennom 

Norge til havner ved kysten. Norges betydning som transittiand for svensk gods gjelder 

f0rst og fremst malmtranspOli til Narvik. Den raske utviklingen av gruvenreringen i Nord 

Sverge viI 0ke betydningen av gode forbindelser til norske havner. Både svensk og norsk 

nreringsliv har altså stor interesse aven samordnet utvikling av de viktigste 

godskorridorene i begge land.

~3 

En god standard på den grensekryssende transportinfrastrukturen er også viktig for å st yrke 

integreringen av meringsliv og arbeidsmarked mellom Sverige og Norge. I grensetraktene 

mellom Sverige og Norge har arbeidspendlingen og innkj0psreisene 0kt det siste decenniet. 

Norge er nå et viktig arbeidsmarked for svenske arbeidstakere, for eksempel har 

pendlingen mellom Väst-Sverige og Oslo/Gardermoen-området vokst, selvom den daglige 

pendlingen fremdeles er relativt liten. Luftfmien har også betydd mye for å skape et 

fleksibelt arbeidsmarked mellom Sverige og Norge. 12012 reiste 1,5 millioner passasjerer 

med fly mellom Stockholm og Oslo. Norske innbyggere har i 0kt grad kj0pt bolig og 

fritidsbolig i Sverige, og nordmenn reiser i stort omfang til Sverige for å handle 

dagligvarer. 

Både godstransporten og persontransporten har altså 0kt raskt over grensen, og våre 

prognoser tilsier at trafikken viI fOlisette å vokse. 0kningen skjer f0rst og fremst med 

lastebil og bil, men i nord forventes det betydelig vekst på MalmbanenlOfotbanen mellom 

Kiruna og Narvik. På andre strekninger har jembanenettet for lav standard og togtrafikken 

for lav hastighet til å kunne konkurrere med lastebil og bil/fly. Dette kan hemme den 

videre integreringen av svensk og norsk arbeidsmarked. 

En bedre standard påjembanen i det nordiske triangelet, dvs. på strekningene Oslo 

Stockholm og Oslo - Göteborg - K0benhavn, viI kunne bidra til at mer av godstransporten 

til og fra Norge går påjembanen, og atjembanen kan konkuITere med bil og fly i visse 

deler av persontranspOlimarkedet. Det er 110dvendig at jembanen holder en gjennomgående 

h0Y standard på hele strekningene. Dette kan bidra til en st0ITe integrering av meringslivet 

i Sverige, Norge og Danmark og ytterligere st yrke båndene mellom de nordiske landene. 

En slik utvikling kan bare skje i mert samarbeid mellom Sverige og Norge. 

Selvom togtrafikken kan utvikles og få en vesentlig st0ITe rolle enn i dag på disse 

relasjonene, viI trafikken med lastebil og bil over grens en vokse kraftig en periode 

framover. Det er derfor behov for samordning av både utviklingen og driftenlvedlikeholdet 

av ve gene i de viktigste grensekryssende transportkoITidorene. 

På denne bakgrunnen viI de norske transportetatene f0rst og fremst peke på f0lgende 

temaer eller transpOlikoITidorer der det kan vrere behov for samordning mellom svensk og 

norsk transportplaniegging: 

jernbanen mellom Oslo og Stockholm 

På strekningen mellom Oslo og Stockholm ligger de st0rste manglene i jembanestandard 

på norsk side, men det er også behov for tiltak mellom grens en og Karlstad. 

Kongsvingerbanen blir stadig viktigere for godstranspoti. Srerlig har t0mmetiransport 0kt 

betydelig i de siste årene. I den norske nasjonale planen inngår mindre kapasitets0kende 

tiltak på denne strekningen. I den svenske planen inngår en viss kapasitets0kning på 

Värmlandsbanen. Hvis toget på sikt skal kunne konkurrere med lastebil og bil, er det 

imidletiid behov for omfattende tiltak mellom Oslo og Karlstad som ikke ligger i dagens 

planer. 

jernbanen mellom Oslo og GöteborgjKf1benhavn 

Apningen av jembanen gjennom Hallandsåsen i 2015 viI fjeme en betydelig flaskehals for 

godstransporten. Utbyggingen av forbindelsen Fehmam Belt viI dessuten kunne gi raskere 

togforbindelser til Europa. I den svenske nasjonale planen inngår forbedret jembane delvis 

i Skåne, forbi Varberg og gjennom Göteborg. I Norge ligger utbygging av Intercity-banen 

mellom Oslo og Fredrikstad inne i Nasjonal transportplan 2014-2023. Dette viI innebrere 

en forbedring for togtrafikken mellom Oslo og Göteborg/K0benhavn, men strekningen 

mellom Fredrikstad og Trollhättan viI fremdeles ha lav standard etter tiårsperioden. Med 

2

dagens prioritering kan en utbygging av denne strekningen skje fmst på lang sikt. Hvis det 

ikke blir gjort noen tiltak for å bedre standarden og 0ke hastigheten for godstransporten 

mellom Oslo og Göteborg, viI jernbanen ikke kunne konkurrere med vegtransport på denne 

strekningen. Dette innebrerer at toget vil fOlisette å tape markedsandeler og at 

lastebiltrafikken over Svinesund viI fortsette å 0ke kraftig. En slik utvikling er ikke 

0nskelig. 

MalmbanenjOfotbanen 

MalmbanenlOfotbanen har en meget stor betydning for transport av jemmalm fra svenske 

gruver til havnen i Narvik. Gruvenreringen vokser raskt, og dermed også behovet for 0kt 

transportkapasitet. MalmbanenlOfotbanen har dessuten en stor betydning for 

containertranspOli mellom Oslo-området og Nord-Norge samt for transport av fisk- og 

havbruksprodukter. Turisttrafikken er også viktig, med potensial for transport av cruisepassasjerer 

fra Narvik havn til Ofotbanen. 

På lengre sikt er Ofotbanen aktuell også for finsk gruveindustri med nyoppdagede malmforekomstel' 

i Nord-Finland. Det viI vrere fOlisatt vekst i containertransportene og ildce 

minst veksten i fiskeoppdrettsindustrien i Nord- Norge. Banen kan også få betydning for 

andre transpOlityper fra Finland og Sverige som et alternativ til deres utemikstranspOlier 

via Bottenviken. Bl.a. viI svoveldirektivet i Bottenviken gi 0kte kostnader for skipsfarten. 

I den svenske nasjonale planen inngår en viss kapasitets0kning og etablering av ERTMS 

på Malmbanen. På Ofotbanen inngår utbygging av kryssingsspor som gir en 

kapasitets0kning med 50 pro sent i Nasjonal transpOliplan 2014-2023, men behovet er 

st0rre enn dette. Det er mulig å 0ke kapasiteten ytterligere med en lengre 

dobbeltsporparsell midt på Ofotbanen, men dette inngår ikke i Nasjonal transportplan. På 

sikt er det behov for dobbeltspor på hele strekningen mellom Kiruna og Narvik. For å klare 

en kontinuerlig 0kning av kapasiteten på banen i takt med det voksende behovet, er det 

n0dvendig med nreli samarbeid mellom norske og svenske myndigheter, og med 

gruvenreringen. 

MidtbanenjMeråkerbanen 

I den svenske nasjonale planen pekes kOlTidoren Finland - Sundsvall- Östersund 

Trondheim ut som viktig for regional godstransport, arbeidspendling og turisttrafikk. På 

den svenske delen inngår en mindre kapasitets0kning, mens det i den norske planen inngår 

å elektrifisere Meråkerbanen. Elektrifisering av Meråkerbanen muliggj0r et harmoniseli 

driftsoppiegg med ens elektrisk materiell på Midtbanen og Meråkerbanen. Med 

tilgjengeligheten til isfrie havner i og rundt Trondheimsfjorden viI Meråkerbanen kunne 

vrere en alternativ transpOlirute for tyngre transporter mellom Nord-/Midt-Sverige og isfri 

havn. Dette kan til en viss grad åpne for nye transpOlimuligheter. Svenske og norske 

transportetateI' bm vurdere behovet for nrermere samarbeid om den grensekryssende 

trafikken i Midt-Sverige og Midt-Norge. 

E6 over Svinesund 

Dette er den viktigste vegforbindelsen over grens en mellom Sverige og Norge, og den 

inngår i det nordiske triangelet. Om lag 70 pro sent av importgodset på lastebil over den 

norsk-svenske grensen går via Svinesund. E6 er også den viktigste grensekryssende vegen 

for persontransport. Om lag halvparten av personbiltrafikken over landegrensen går via 

Svinesund. I gjennomsnitt passerer om lag 2500 lastebiler og 50 000 personer grensen ved 

Svinesund hver dag. 

I den svenske nasjonale planen inngår utbygging av firefelts veg ved Tanumshede tidlig i 

planperioden. Dermed ferdigstilles firefelts veg på hele strekningen Oslo - Göteborg og 

3

videre til K0benhavn. Det har i lang tid vrert et samarbeid mellom Sverige og Norge om 

utbyggingen av E6, og om brukerbetalingen ved Svinesund. Selvom E6 straks er utbygd til 

fire felt b0r samarbeidet fortsette, men det kan i st01Te grad innrettes på drift, vedlikehold, 

trafikantinfOlmasjon m.m. 

E18 over Rfrje 

Dette er den nest viktigste vegforbindelsen over grensen. Den inngår også i det nordiske 

triangelet. I Nasjonal transportplan 2014-2023 inngår utbygging av m0tefri veg på de deler 

av E18 i Norge som ikke har dette i dag. På de mest trafikkerte delene blir det firefelts veg. 

I den svenske nasjonale planen inngår videre utbygging av m0tefri veg vest for Karlstad. 

Et samarbeid mellom svenske og norske myndigheter kan som for E6 omfatte drift, 

vedlikehold, trafikantinformasjon m.m. 

E16 over Torsby og Kongsvinger 

Etter et nrert samarbeid mellom Sverige og Norge har E16 fått en ny trase fra Bergen via 

Gardermoen, Kongsvinger og Torsby til Gävle. I de nasjonale planene inngår utbygginger 

og utbedringer på forskjellige delstrekninger både i Sverige og Norge. Strekningen mellom 

Kongsvinger og Torsby gjenstår imidleliid, og her finnes ikke planer for utbedring eller 

utbygging. Organisasjonen Partnerskapet E16 har satt i gang et pilotprosjekt for denne 

strekningen som skal kunne gi grunnlag for et videre mellomstatlig samarbeid. Idette 

prosjektet skal man oppdatere en tidligere studie om alternative traseer for en ny veg 

mellom Torsby og Kongsvinger, men også se på hvordan en eventuell utbygging kan 

finansieres og hvordan man kan redusere hindre som vanskeliggj0r et samarbeid mellom 

landene om planlegging og utbygging. I tillegg viI man i pilotprosjektet studere 

mulighetene for en felles plan for drift, vedlikehold og fornyelse av eksisterende veg, i 

påvente aven eventuell framtidig ny veg. 

På denne bakgrunn er det viktig at Sverige og Norge utvikler samm'beidet på statlig nivå 

for å analysere forutsetningene for en samordnet innsats for å st yrke E16 over 

landegrensen. Eventuelle hindre for utviklingen som henger sammen med forskjellige 

plansystemer, regelverk og standardnOlmer, b0r også håndteres. Det er behov for en samlet 

svensk og norsk statlig vurdering av behov for tiltak på kOli og lang sikt, på strekningen 

Torsby - Kongsvinger. Vi foreslår at det s0kes om 0konomisk bistand til 

utredningsarbeidet hos den internasjonale samarbeidsorganisasjonen NDPTL (Nordie 

Dimension ofPminership for Transpmi and Logistics), der både Sverige og Norge er 

medlemmer. NDPTL er en organisasjon som skal bidra til utviklingen av grensekryssende 

infrastruktur i Nord-Europa. 

Nordområdene 

Sverige, Norge, Finland og Russland har i 2013 utarbeidet et f0rste forslag til en felles 

transportplan for Barentsregionen. I denne utredningen defineres de viktigste 

grensekryssende transportkonidorene i regionen. Det pekes på flaskehalser og andre 

utfordringer i disse konidorene og på mulighetene for å takle disse på en god måte. Et 

viktig forslag fra ekspeliarbeidsgruppen som har utarbeidet planen er at landene skal 

kOOl'dinere og harmonisere planleggingen, når et land skal utvikle transportinfrastrukturen 

nrert sin landegrense. Fordi det har vrert kOli tid for å utm'beide det f01'ste forslaget til felles 

transportplan, viI arbeidet fOlisette, slik at et nytt forslag kan presenteres i 2015. Det er 

altså behov for et fortsatt nrert samarbeid mellom transportmyndighetene over 

landegrensene i nordområdene. 

Godsanalyse 

Transportetatene i Norge har fått i oppdrag av Samferdselsdepartementet og Fiskeri- og 

kystdepmiementet å gjennomf01'e en bred samfunnsanalyse av godstransport, som skal 

4

vrere et grunnlag for neste revidering av Nasjonal transportplan (2018-2027). Arbeidet skal 

pågå i to år og inneholder fire deler: kartlegging av logistikktrender og godsstr01nmer, 

vurdering av nasjonal terminal struktur og fremtidig tenninalstruktur i Oslofjordområdet, 

virkninger og effekter av ulike tiltak, og eierskap til og drift av tenninaler. I analysene av 

godsstmmmer og logistikktrender er internasjonal godstransport en me get viktig del. 

Analysene av telminaIstruktur skal også omfatte Göteborgs havn som har betydning også 

for gods til Norge. Göteborg og noen andre svenske havner er også viktige for sj0transport 

videre til norske havner. I godsanalysen planlegges dessuten en gjennomgang av alle 

grensekryssingene mellom Sverige og Norge og deres betydning for godstransporten. 

TranspOlietatene 0nsker derfor å samarbeide med Sverige i arbeidet med godsanalysen. 

Styringsgruppen for Nasjonal transportplan 

Medhilsen 

Terje Moe Gustavsen 

Leder for styringsgruppen 

Jan Fredrik Lund 

5

Datum 

Diarienummer 

2013-09-17 KST 2013/13.01 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 september 2013 

Kommunstyrelsen 7 oktober 2013 

Meddelanden 

1. Inbjudan Frulle på rull som anordnas av Handelskammaren 

2. Pwc: Inbjudan till utbildningen Rätt val- vallokalsutbildning 

3. Fryksdalens samordningsförbund kallelse 19 september 2013 k1.9 

4. Fryksdalens samordningsförbund protokoll 2013-08-19 

5. Öppen jämförelse Företagsklimat Insikt 2013 

6. Fastighetsägaren nr 5 sep 2013 

7. Mark- och miljödomstolen Kungörelse om vattenverksamhet gällande 

biotoprestaurering 

8. Lantmäteriet; Kallelse berörande fastighetsreglering Oleby 1:120 angående 

stängning av plankorsningar 

9. Torsby missionsförsamling; Inbjudan till jubileumsfirande söndag 29 

september kUl 

10. Torsby Bostäder AB; Uppsägning av kabel-tvavtal 

11. Skatteverket; Underrättelse Bograngen 2:2 

12. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2013-08-29 § 104, Visioner och mål för 

Torsby kommun 2020 

13. Sveriges kommuner och landsting; Seminarier 2013 Utveckla 

lekmannarevisionen 

14. Sveriges kommuner och landsting; Revisionsdialog 2013 

15. Rådet för främjande av kommunala analyser: Nyckeltal som spelar roll 

16. Kronans droghandel: Planerad överlåtelse av hyresavtal 

17. Länsstyrelsen Värmland; Beslut om vandringsled inom Natura 2000-området 

Kommunkansliet Torsby kommun 0560 - 160 00 växel ks@torsby.se Sida 

Besöksadress 1. Kommunkansliet 0560 - 160 25 fax www.torsby.se 1 (3) 


68580 Torsby

18. Mats Ågren; Yttrande till Förvaltningsrätten i Karlstad om offentlig 

upphandling Wermlands Infrakonsult AB 

19. Arbetsmiljöverket; Information om avslutat ärende Samverkstaden 

20. Region Värmland; Preliminär information om fördelning av medlemmarnas 

avgifter till Region Värmland för 2014 

21. Telia; Vi ersätter delar av den traditionella fasta telefonin med en ny 

telefonilösning 

22. Avtal mellan Torsby kommun och Torsby IF om Prostgårdslagårn 

23. Småkoms nyhetsbrev augusti 2013 

24. BRIS region Väst har nominerats till Svenska Barnidrottspriset 2013 

25. Välkommen till Vårdrapporten 2013! 

26. Revidering av beslut om statlig medfinansiering av åtgärd i Torsby kommun 

2013 (Olebyvägen) 

27. Kallelse och dagordning till Kalkningsförbundets direktionssammanträde 6 

september 

28. Sveriges Nya Geografi 2013 

29. Leader Växtlust; Omprövningsbesked från LAG Växtlust Värmland 

30. Redovisning av arrangemang; Konsert med Dubango på Noppen 

31. Frågor och svar om Solrosen 

32. Åsikter om Solrosen 

33. Länsstyrelsen; Beslut om bidrag ur bygdeavgiftsmedel från Klarälvens 

regleringsfond till Svenskt Utmarksmuseum 

34. Ansökan om utbetalning/slutrapport för projektet Finnskogen Natur och 

kulturpark 

35. Fråga-svar om staket i Oleby 

36. Länsstyrelsen: Beslut om väjningsplikt på väg från Havån 

37. Mats Ågrens yttrande till Förvaltningsrätten i Karlstad i ärende som rör 

offentlig upphandling 

38. Brev samt skrivelse från Konkurrensverket om granskning av avtal 

39. Nytljanderättsavtal om markupplåtelse för Torsby Ridklubb gällande del av 

Torsby Röbjörkeby 1:159 

40. Avtal om markupplåtelse gällande del av Torsby Vsätanvik 1:396 

2


anbudsförfrågan gällande tekniska konsulter 


anbudsförfrågan gällande tekniska konsulter 

43. Välkommen till konferens i Sunne 28-29 oktober, tema Inkludering; Hurra, vi 

är olika! Men vem bryr sig? 

44. Torbjörn Almroths yttrande till mark- och miljödomstolen om överklagat 

länsstyrelsebeslut vid upphävande av del av byggnadsplan Djäkneliden 1 och 

2 

45. Boverket; Hur kan den byggda miljön stimulera till fysisk aktivitet i vardagen, 

bättre folkhälsa och en god bebyggd miljö? 

46. Finn skogen - Finnskog opplevelse seminarium 3 september 

47. Arvika kommun: Underskrift av årsredovisning West Wermland Invest 

48. Michael Nilsson Manifesto; Undersökning av Sveriges kommuners 

marknadsföring 2013 

49. Mats Ågren; Yttrande till Förvaltningsrätten i Karlstad om offentlig 

upphandling 

50. Skrivelse från privatpersoner om ny ambulansorganisation i norra Värmland 

51. Hammaren - en tidning från Hammarö kommun 

52. Avtackning av personal som slutat sin ~änst inom kommunstyrelsen 

53. Region Värmland; medfinansieringsintyg Socialfonden, Lärlingsprojekt 2.0 

54. Brev från privatperson om Torsby Tennisldubb 

55. Fråga-svar om vatten och avlopp hos privatperson 

56. Fråga-svar om farthinder 

57. Kallelse till Fryksdalens samordningsförbund 2013-08-19 

58. Insändare om vattenkraftens ekonomiska system 

59. Teliasonera; kommande förändring av fast telefoni 

3

Datum 

Diarienummer 

2013-10-07 KST 2013/4 

Redovisning av delegeringsbeslut 

Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och ~änstemän enligt 

en av kommunstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till 

kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen får ompröva eller 

fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det kommunstyrelsen fritt att återkalla 

lämnad delegering. 

Datum Delegat Ärende 

2013-09-16 Håkan Lack Fullmakt - Va 352/13 

2013-09-25 Ingemar Nordström Förteckning av delegationsbeslut 

2013-09-18 Lennart Pewe Bidrag till enskilda vägar 

2013-09-10 Håkan Laack Fonderade bygdemedel 

2013-08-30 Håkan Laack Yttrande till näringsdepartementet 

Kommunkansliet Torsby kommun 0560 - 160 00 växel ks@torsby.se Sida 

Besöksadress 1. Kommunkansliet 0560 - 160 25 fax www.torsby.se 1 (1) 


68580 Torsby

(g! 

Datum 

2013-10-02 

KS 

Delårsbokslut 31 augusti 2013 

I delårsbokslutet per 31 augusti 2013 redovisas ett resultat på +28,4 mkr, 13,4 mkr 

bättre än budget. Prognosen för helåret är +7,3 mkr vilket innebär en avvikelse mot 

budget på + 3,8 mkr. Därmed kommer det lagstadgade balanskravet att nås. 

Nämnder och förvaltningar prognostiserar ett driftnetto på - 678 mkr. Därmed 

överskridas budgeten med 18,9 mkr. I denna redovisning ingår dock en icke 

budgeterat kostnad på 14 mkr för utbyggnaden av kommunens fibernät. Det är tack 

vara ytterligare en återbetalning av AF A pengar kommunen har möjlighet att fortsatt 

kunna finansiera den fiberutbyggnad som påbörjats i kommunen. 

Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 2,7 mkr som i sin 

helhet kommer från gymnasieskolan. Grundskolan prognostiserar ett överskott på 1 

mkr. 

Tekniska avdelningen prognostiserar ett underskott på 2,4 mkr huvudsakligen då 

man under året har haft oplanerade, akuta reparationer, lokalanpassningar och 

energiarbeten. 

Finansförvaltningen Skatte- och bidragsintäkter bedöms ge ett överskott på knappt 

848 tkr. Skatteavräkningen för 2013 uppgår till-1,9 mkr. I delårsbokslutet periodiseras 

detta till-1,3 mkr. 

Trots den negativa skatteavräkningen kan kommunen prognostisera ett plusresultat 

för 2013. För att värdesäkra kommunens samlade kapital, amortera på bank- och 

pensionsskulder krävs ett årligt resultat i nivå på 3 % av kommunens intäkter. 

Ett komplett delårsbokslut kommer att lämnas på mötet. 

Förslag till beslut 

KS lämnar över delårsbokslutet i alla delar till kommunfullmäktige 

Angela Birnstein Torsby kommun 0560-16028 direkt angela.bimsein@torsby.se Sida 

ekonomichef 2. Ekonomiavdelningen 070-697 94 54 mobil ekonomiavdelningen@torsby.se 1 (1) 

Besöksadress 68580 Torsby 0560-16000 växel ks@torsby.se 

Nya Torget 8, Torsby 0560-160 35 fax www.torsby.se

Delårsbokslut 2013-08-31 

inklusive interna transaktioner 

Nämnd/Styrelse 

Nettobudget Nettoutfall Avvikelse Nettobudget Prognos Avvikelse 

Tkr 

2013-08-31 2013-08-31 

2013-12-31 helår Progn-budg 

Kommunfullmäktige -990 -766 224 -1480 -1380 100 

Kommunstyrelsen -88704 -84492 4212 -140550 -156863 -16313 

Kommunalråd -1496 -1464 32 -2300 -2347 -47 

Kommunledningskansliet -39021 -35743 3278 -55390 -55044 346 

Ekonomiavdelningen -3407 -3485 -78 -5300 -5300 O 

IT-avdelningen -3518 -1469 2049 -5450 . -5800 -350 

H R-avdelningen -4805 -4596 209 -7460 -7460 O 

Tekniska avdelningen -19189 -22247 -3058 -40050 -42462 -2412 

Fritidsavdelningen -9417 ~9 556 -139 -14400 ~14 600 -200 

Kulturavdelningen -7081 -6972 109 -10 800 -10800 O 

Kost- och städavdelningen -17 856 873 O O O 

Skogsförvaltningen -753 -136 617 600 600 O 

Fastighetsförsäljning O 320 320 O 350 350 

Fiberutbyggnad O O O O -14000 -14000 

Barn~ och utbildningsnämnden -147771 -147821 -50 -231500 -234200 -2700 

Barnomsorg -38972 -39157 -185 -59648 -59748 -100 

Grundskola -67275 -65127 2149 -105963 -104940 1023 

Gymnasieskola -39395 -41697 -2302 -62592 e66092 -3500 

Kulturskola -1717 -1288 429 -2657 -2650 7 

Förvaltningsövergripande BUN -412 -552 -140 -640 -710 -130 

Socialnämnden -176677 -172 209 4468 -266000 -266000 O 

Vård och omsorgsavd -107925 -107374 551 -160802 -162214 -1412 

Handikappomsorg -34091 -30088 4004 -53234 -52531 703 

Individ- och familjeomsorg -18920 -19521 -601 -28368 -29400 -1032 

Förvaltn övergripanade soc nämnd -15741 -15226 515 -23596 -21855 1741 

- 

Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 

-12326 -12020 306 -18440 -18440 

O 

Miljö- ochbyggförvaltn -1864 -1938 -74 -2760 -2760 O 

Räddningstjänst -10462 -10083 379 -15680 -15680 O 

Valnämnden -38 -4 34 -50 -25 25 

Överförmyndare -919 -1128 -209 -1380 -1380 O 

Driftnetto -427425 -418440 8986 -659400 -678288 -18888 

Avgår kapitalkostnader 40437 39278 -1159 60655 58916 -1739 

Avskrivningar -22178 -21255 923 -33265 -31888 1371 

Nedskrivningar O O 

Pensionsutbetalningar -16001 -15087 914 -24000 -20000 4000 

Afa återbetalning O O O O 14000 14000 

Verksamhetens nettokostnader -425167 -415504 9663 -656010 -657260 -1250 

Skatteintäkter 297665 298591 926 447000 447887 887 

Generella statsbidrag 130570 130566 -4 196300 196294 -6 

Kommunal fastighetsavgift 15734 15691 -43 23600 23537 -63 

LSS-utjämningsavgift 3332 3717 385 5100 5130 30 

Finansiellaintäkter 1332 2691 1359 2000 3329 1329 

Finansiella kostnader -8452 -7335 1117 -14500 -11650 2850 

Skatter och bidrag inkl. finansnetto 440181 443921 3740 659500 664527 5027 

Förändring eget kapital 15014 28417 13403 3490 7266,9 3777 

Nettokostnaclsanclel 96,6% 93,6% 99,5% 98,9%

KOMMUNSTYRELSEN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?