01.05.2013 Views

Les traducciones d'Horacio al asturianu - Academia de la Llingua ...

Les traducciones d'Horacio al asturianu - Academia de la Llingua ...

Les traducciones d'Horacio al asturianu - Academia de la Llingua ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

60<br />

“Siguiendo el mismo instito <strong>de</strong> parodia 9 , se han hecho en nuestros días, por <strong>al</strong>ar<strong>de</strong> <strong>de</strong> ingenio y <strong>de</strong> facilidad<br />

en el manejo <strong>de</strong> un di<strong>al</strong>ecto tan dulce, tan mimoso y tan pintoresco, los dos siguientes ensayos <strong>de</strong> traducción<br />

<strong>de</strong>l Beatus ille horaciano, el primero por d. Juan María Aceb<strong>al</strong>, y el segundo por d. Justo álvarez Amandi,<br />

catedrático <strong>de</strong> <strong>la</strong> Universidad <strong>de</strong> oviedo. Esta última es inédita, y su autor me <strong>la</strong> ha remitido en Mayo <strong>de</strong><br />

1878”.<br />

Con esta nota, l’estudiosu <strong>de</strong>xa perafitao quién foi’l primer traductor d’Horacio <strong>al</strong> <strong>asturianu</strong>, anque<br />

<strong>la</strong> so publicación seya posterior. Pero, con estes p<strong>al</strong><strong>la</strong>bres, l’estudiosu c<strong>al</strong>tiénse na so afirmación <strong>de</strong> les<br />

posibilidaes <strong>de</strong> <strong>la</strong> llingua asturiana. Asina, les dos <strong>traducciones</strong> d’Horacio <strong>al</strong> <strong>asturianu</strong> son “<strong>al</strong>ar<strong>de</strong> <strong>de</strong> ingenio<br />

y <strong>de</strong> facilidad en el manejo <strong>de</strong>l di<strong>al</strong>ecto” y, xunta les fábules mitolóxiques d’Antón <strong>de</strong> Marirreguera,<br />

un “instinto <strong>de</strong> parodia”.<br />

Poro, vamos an<strong>al</strong>izar equí eses <strong>traducciones</strong> y, darréu, editamos <strong>la</strong> primer versión 10 , col testu l<strong>la</strong>tinu<br />

<strong>al</strong> l<strong>la</strong>u, d’álvarez Amandi:<br />

‘Beatus ille, qui procul negotiis,<br />

ut prisca gens mort<strong>al</strong>ium,<br />

paterna rura bubus exercet suis,<br />

solutus omni faeore,<br />

5 neque excitatur c<strong>la</strong>ssico miles truci,<br />

neque horret iratum mare,<br />

forumque vitat et superba civium<br />

potentiorum limina.<br />

ergo aut adulta vitium propagine<br />

10 <strong>al</strong>tas maritat populos,<br />

aut in reducta v<strong>al</strong>le mugientium<br />

prospectat errantis greges,<br />

inutilisque f<strong>al</strong>ce ramos amputans<br />

feliciores inserit,<br />

15 aut pressa puris mel<strong>la</strong> condit amphoris,<br />

aut ton<strong>de</strong>t infirmas ovis;<br />

vel cum <strong>de</strong>corum mitibus pomis caput<br />

Autumnus agris extulit,<br />

ut gau<strong>de</strong>t insitiva <strong>de</strong>cerpens pira<br />

20 certantem et uvam purpurae,<br />

dichosu’l que, viviendo separtáu<br />

<strong>de</strong> tóo lo que cansa <strong>la</strong> mollera,<br />

Como fizo <strong>la</strong> xente d’otros tiempos,<br />

Cuida non más que <strong>de</strong> cavar <strong>la</strong> tierra<br />

5 Que i vieno <strong>de</strong> so pá, llibre d’usures,<br />

Pos sos güés ayudau ‘n’a faena.<br />

non lu fai <strong>al</strong>teriase co’l toquidu<br />

Que l<strong>la</strong>ma á los soldaos <strong>la</strong> trompeta;<br />

nin el mar, cuando bufa tan furiosu<br />

10 Y mete’l resoplíu ‘n ’<strong>la</strong> pelleya;<br />

nin i gusta con pleitos y camorres<br />

Andar pe los xuzgaos y l’au<strong>de</strong>ncia;<br />

Y á los p<strong>al</strong>acios <strong>de</strong> los señorones,<br />

Que ‘stán tan <strong>al</strong>tos, en xamas s’<strong>al</strong>lega.<br />

15 Pero dacuando <strong>al</strong> á<strong>la</strong>mu más <strong>al</strong>tu<br />

Ata les rames l<strong>la</strong>rgues <strong>de</strong> <strong>la</strong> cepa,<br />

o mira <strong>de</strong>s<strong>de</strong> loñi que ’n el práo<br />

Cuerren les vaques por ente <strong>la</strong> hierba;<br />

Ó con <strong>la</strong> foz cortando ramos ruinos<br />

20 otros meyores en seguida enxerta;<br />

9 Taba f<strong>al</strong>ando <strong>de</strong> les fábules mitolóxiques d’Antón <strong>de</strong> Marirreguera.<br />

10 Facemos <strong>la</strong> edición <strong>de</strong>l poema coles dos versiones más vieyes que cuntamos: <strong>la</strong> <strong>de</strong> M. MEnéndEz PElAYo (1885: i: 299-301)<br />

y <strong>la</strong> <strong>de</strong> J. CAvEdA & F. CAnEllA SECAdES (1887: 301-303) —yá se diz equí que se tomó’l poema <strong>de</strong>l apéndice <strong>de</strong>l tomu i <strong>de</strong>l llibru<br />

<strong>de</strong> Menén<strong>de</strong>z Pe<strong>la</strong>yo, p. 301—. Correximos les errates evi<strong>de</strong>ntes (como, ente otres, 30 ofrecétulu; 49 trapa). En p<strong>al</strong><strong>la</strong>bres que<br />

presenten distinta acentuación, mantenemos l’actu<strong>al</strong>. Atopamos les siguientes variantes testu<strong>al</strong>es na antoloxía <strong>de</strong> Caveda y Canel<strong>la</strong>:<br />

64 preparai; 76 árbole.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!