Les cavidaes, depresiones y lo llano1 - Academia de la Llingua ...
Les cavidaes, depresiones y lo llano1 - Academia de la Llingua ...
Les cavidaes, depresiones y lo llano1 - Academia de la Llingua ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
17. Pandieje<strong>la</strong>: tarrén con un I<strong>la</strong>nín en Fresnéu.<br />
18. La Pandiep: tarrén lisu, ensin acci<strong>de</strong>ntes, anque nun<br />
ye l<strong>la</strong>nu, en Bárzana. Ye posible que fale d'esti llugar el<br />
documentu <strong>de</strong>l sieglu XI: "pandcl<strong>la</strong> <strong>de</strong> Uarzena" (CDCO n.<br />
118).<br />
tibanes).<br />
19. Las Pandiel<strong>la</strong>s: tarrén daqué llevantáu, en La P<strong>la</strong>ia.<br />
20. Puente <strong>la</strong>s Pandie&zs: cerca dc La Monxal (Val<strong>de</strong>san-<br />
21. Las Pandie!ks: prau patente anque non mui l<strong>la</strong>nu<br />
<strong>de</strong> S. Salvador.<br />
n'Entragu.<br />
Prau Pandu.<br />
Cansinos.<br />
(Lresnbui?).<br />
22. Cantu Trespandiel<strong>la</strong>s (-Cantu Traspand+as):<br />
23. Veigaipandu: zona l<strong>la</strong>na <strong>de</strong> Vii<strong>la</strong>r, a <strong>la</strong> vera'l l<strong>la</strong>máu<br />
24. Veigaipandu: prau y monte l<strong>la</strong>nu ente Redrai y<br />
25. Brañampandu: na braña <strong>de</strong> Santianes.<br />
26. Cuetu'l Pandu: cuetu nel mediu <strong>de</strong> Valmayor<br />
27. La Piniel<strong>la</strong>'l Pandu: en Vixi<strong>de</strong>l.<br />
28. Trespandu: en Barriu.<br />
29. Fonte Sopandu: fonte nun tarrén <strong>de</strong> <strong>la</strong> parte d'arnba<br />
<strong>de</strong> Pandu (top. 1); con rel<strong>la</strong>ción a esti llugar tien que se citar<br />
La Cupij.1 Pandu on<strong>de</strong> se llevantó una capillina <strong>de</strong>dicada a<br />
"Nuestra. Señora".<br />
30. El Panducu: en Castru.<br />
31. La Pandillina: monte l<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Taxa.<br />
32. La Pan<strong>de</strong>illina (-La Pandigina): monte <strong>de</strong> Rimaor.<br />
33. Pandariel&: zona ente Rie!u y Berrueñu, na parte<br />
d'arriba d'una I<strong>lo</strong>mba.<br />
34. Montepicupandoute: na llen<strong>de</strong> ente Val<strong>de</strong>santibanes<br />
y Val<strong>de</strong>carzana.<br />
72<br />
35. Pan<strong>de</strong>cuña (-Panducuria): pastu común y llugar <strong>de</strong><br />
pasu ente San Xuan <strong>de</strong> Vo<strong>la</strong>ntesy Cuña; esti llugar conozse<br />
tamién coi nome <strong>de</strong> El Pozu.<br />
(La documentación medieval cítamos <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s "pandos"; asina<br />
nel Llibru'l Codu <strong>de</strong> Teberga fá<strong>la</strong>se <strong>de</strong> A. "Gundisalvi <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />
Pandiel<strong>la</strong>" /p. 117/ y <strong>de</strong> "Pe<strong>la</strong>gii <strong>de</strong> Pando" /p. 139).<br />
Observaciones:<br />
1. Los nomes <strong>de</strong> llugar <strong>de</strong>l tipu pandu surdcn <strong>de</strong>l l<strong>la</strong>tín<br />
pandum 'narquiáu', 'abombáu', 'cóncavu' y tán en rel<strong>la</strong>ción<br />
semántica co<strong>lo</strong>s tamién apel<strong>la</strong>tivos pándanu 'cacíu poco fondu,<br />
más anchu percima que perbaxu', pándana 'piedra achap<strong>la</strong>da<br />
y lisa'.<br />
2. Na mio opinión trátase d'un tarrén l<strong>la</strong>nu, daqué<br />
envalláu o combáu o abombáu, allugáu ente dos pendientes;<br />
asina podría enten<strong>de</strong>se qu'en <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s puntos <strong>de</strong>l dominiu<br />
espresiones asemeyaes llegaren, por metonimia, a <strong>de</strong>signar<br />
acci<strong>de</strong>ntes inmediatos <strong>de</strong>l tarrén, comu n'Oseya <strong>de</strong> Sayambre<br />
nn<strong>de</strong> pan& ye sinónimu <strong>de</strong> cuesta.<br />
PRERROM. * (I) BAIKA<br />
l. La Veiga: en Parmu/ en BarriuCuña/ en La<br />
Foceicha/ en Cansinos/ en Campie!!u/ en Fresnéu/ en<br />
Gradural en Bárzana/ en La Torre/ en Rielju.<br />
2. Las Veigas: pueblu <strong>de</strong> Val<strong>de</strong>sampedm, a <strong>la</strong> oriel<strong>la</strong> <strong>de</strong>l<br />
ríu y a <strong>la</strong> vera <strong>de</strong> les vegues que xunten Las Veigas con<br />
Samartín y La Favorita.<br />
3. Las Veigas: en Taxa.<br />
4. Veiga: barnu <strong>de</strong> S.Saivador, l<strong>la</strong>nu, a <strong>la</strong> oriel<strong>la</strong> <strong>de</strong>l ríu.<br />
5. La Veiga <strong>la</strong> Sierra: en Parmu.<br />
6. Prau <strong>la</strong> Veiga: en Prau.<br />
7. La Fonte <strong>la</strong> Veiga: en Prau.<br />
*<br />
m<br />
-