Les cavidaes, depresiones y lo llano1 - Academia de la Llingua ...
Les cavidaes, depresiones y lo llano1 - Academia de la Llingua ...
Les cavidaes, depresiones y lo llano1 - Academia de la Llingua ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
d'arriba <strong>de</strong> Cuña.<br />
55. So<strong>la</strong>veiga: en Santianes.<br />
56. La Veiga Subrepena: cerca <strong>de</strong>l llugar l<strong>la</strong>máii Los<br />
Pornaquinos, na llen<strong>de</strong> <strong>de</strong> Cansinos, Vil<strong>la</strong>unel y Val<strong>de</strong>sam-<br />
pedru.<br />
57. La Veiga'l Tórzanu (-La Veiga'l Tuérzanu): acebal en<br />
términos <strong>de</strong> Prau.<br />
58. Trambasveigas: tarrén l<strong>la</strong>nu, en Taxa.<br />
59. Tras<strong>la</strong>veiga: en ViJ<strong>la</strong>nueva.<br />
60. La Veiga: en ViJjanueva.<br />
61. Trei<strong>la</strong>veiga: en VilJamaor.<br />
62. Veigacenti (-Veig<strong>de</strong>): prau l<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Vi!!aunel.<br />
63. La Veiga <strong>lo</strong>s Ciegos: veiga pequeña y al<strong>la</strong>rgada, ente<br />
dos peñes, pegando a La Veiga dlAfuera (Sobia).<br />
64. Veigacimera: en Vixi<strong>de</strong>l.<br />
65. Veigacimera: nlUrria.<br />
66. La Veigacimera: en llugar mui altu, en Presorias.<br />
67. Veigacimera: xunto a <strong>la</strong> braña <strong>de</strong> nome El Rebe!!ón,<br />
en Vil<strong>la</strong>nueva; quizabes seya <strong>la</strong> mesma que n. 64<br />
y Comiedu.<br />
68. Veiga <strong>la</strong> Fommcha: en Tabláu, La Foceicha. .<br />
69. La Veigapiedra: na dixebra <strong>de</strong> San Salvador (Teberga)<br />
70. La Veiguina: en Vixi<strong>de</strong>l/ en Medión/.<br />
72. La Veiguina Subremurias: en Fresnéu.<br />
73. L a Veiguina <strong>de</strong> Prietu: en Prau.<br />
74. La Veiguitina: en Fresnéu.<br />
75. La Veici&a (-La Vaicie&z): pradín l<strong>la</strong>nu a <strong>la</strong> vera'l<br />
ríu, en La P<strong>la</strong>za.<br />
76. La Veicie'<strong>la</strong> (- Vicie!.): braña <strong>de</strong> Campos.<br />
77. La Vicie.Z.1~: veiga a <strong>la</strong> vera un regueru.<br />
78. El Veigón: prau <strong>de</strong> Parmu, pegando al ríu.<br />
/("in ualle <strong>de</strong> Sancto Petro uil<strong>la</strong> pernominata Ueiga,<br />
iwta flumen Trubia" según C. Belmonte 32, 1155: a <strong>lo</strong> meyor<br />
refierse al tp. 3, <strong>lo</strong> mesmo que ."ambas Ueigas <strong>de</strong> Teverga"<br />
<strong>de</strong> C. Belmonte 20. Apaez en Llibru'l Codu "vineam <strong>de</strong> Vayca"<br />
(p. 140); "Veiga" (p. 115, 125, 128, 153, 157)/.<br />
Observaciones:<br />
1. Los topónimos <strong>de</strong>l tipu veiga, términu d'aniciu<br />
prerromanu, esplíquense <strong>de</strong>n<strong>de</strong> l'apel<strong>la</strong>tivu teberganu col que<br />
se refieren <strong>lo</strong>s fa<strong>la</strong>ntes a camperes- l<strong>la</strong>nes tean o nun tean<br />
rel<strong>la</strong>cionaes col agua.<br />
2. Den<strong>de</strong>'l puntu vista etimolóxicu déxase afitao qu'a<br />
veiga puen amestáse-y <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s sufixos comu -ina, -om, -it- + -<br />
ina.<br />
3. En sen contrariu <strong>lo</strong>s topónimos 75, 76, 77 ufierten<br />
una espresión vieya que tien el so aniciu nuna dómina enantes<br />
<strong>de</strong> <strong>la</strong> pa<strong>la</strong>talización <strong>de</strong> ke, <strong>de</strong> xuru Yi)baikel<strong>la</strong>.<br />
TOPONZMOS DEL TIPU NAVA<br />
1. Navona: finques I<strong>la</strong>nes <strong>de</strong> Can Salvador, pegando al<br />
ríu. Con <strong>de</strong> bona calidá.<br />
2. Navachos: monte <strong>de</strong> carbayu que pertenez a San<br />
Salvador y a Torce; ta daqué aconcáu y tien daqué d'agua.<br />
3. Navachos: prau bonu y l<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Vi!!aunel; a <strong>la</strong> vera -<br />
hai un remanse d'agua.<br />
4. Navachos: en Viganueva; en tarrén aconcáu y ensin o<br />
agua. Desconozo si ye'l mesmu topónimu n. 3.<br />
5. Navachos: curtinal aconcáu <strong>de</strong> Vil<strong>la</strong>maor.<br />
6. Navachos: en Campos. Tarrén cerca d'Ardongu.,<br />
daqué empozáu, con agua.<br />
7. Navachos: prau secanu <strong>de</strong> Cansinos.<br />
8. Navachos: antigu curtinal <strong>de</strong> Rimaor, envalláu.<br />
9. Navachos: castañéu, carbayedal y abeduléu nuna