13.05.2013 Views

Les cavidaes, depresiones y lo llano1 - Academia de la Llingua ...

Les cavidaes, depresiones y lo llano1 - Academia de la Llingua ...

Les cavidaes, depresiones y lo llano1 - Academia de la Llingua ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

De toponimia Tebergana (XII):<br />

<strong>Les</strong> <strong>cavidaes</strong>, <strong><strong>de</strong>presiones</strong> y <strong>lo</strong> <strong>l<strong>la</strong>no1</strong><br />

LLAT. V.*COUAM<br />

X. LI. García Arias<br />

1. La Comarcía: praos <strong>de</strong> Carrea con unos peñascos<br />

on<strong>de</strong>, según afirmen, amayadaba <strong>la</strong> rapiega.<br />

2. Covallicia: parte d'abaxo <strong>de</strong> La Pena Cobia on<strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

piedra ta alisada; na parte fon<strong>de</strong>ra hai una cueva.<br />

3. La Covona: en Vi!@nueva.<br />

4. La Covacha: zona <strong>de</strong> Vil<strong>la</strong>nueva con abonda piedra<br />

toba y <strong>de</strong>lles cuevines.<br />

5. La Cuesta Covachín: pequeña cueva <strong>de</strong> Torce on<strong>de</strong><br />

amañaben pa pescar raposes.<br />

6. El Covachu: zona peñascosa <strong>de</strong> Torce; nesta cuevina<br />

mosquen les vaques.<br />

7. El Covachu: pequeña cueva <strong>de</strong> Taxa.<br />

8. E1 Covachu: prau <strong>de</strong> Barriu; na so parte d'abaxu hai<br />

una pequeña cueva nuna peña.<br />

(1) Munchcs nomes <strong>de</strong> Uugar asemeyaos a <strong>lo</strong>s qu'equí apaecen foron trataos<br />

nos sos aspeutos etimolóxicos nel liibm <strong>de</strong> conxuntu Pueb<strong>lo</strong>s Asturianos. El porqué<br />

<strong>de</strong> sus nombres. (Salinas, Ayalga, 19m. Enten<strong>de</strong>ráse asina qu'arrenunciemos a<br />

repetir coses elií trataes. De mou especial remitimos al so capitulu IV y V.<br />

N'otros capítu<strong>lo</strong>s <strong>de</strong>l nuesu estudiu so <strong>la</strong> toponimia tebergana alcuéntrense otros<br />

nomes <strong>de</strong> llugar (cfr. por exernplu cap. IX) que podríen enxertase perbién nesta<br />

mesma estaya.<br />

9. Covachu Pezones: cueva <strong>de</strong> Fresnéu ucaben, pe<strong>lo</strong><br />

menos, venti 'persones.<br />

Carrea.<br />

pergran<strong>de</strong>s.<br />

10. El Covachu <strong>la</strong> Rapiega: pequeñes cueves na granda<br />

11. Los Covachos: zona <strong>de</strong> Vil<strong>la</strong>r on<strong>de</strong> hai unos peñascos<br />

12. El Covackón: En Gradura.<br />

13. Covachones: cueves en Vi!!anueva.<br />

14. Los Covachones: cueves gran<strong>de</strong>s <strong>de</strong> Fresnéu.<br />

15. Cova<strong>la</strong>chu: tierres <strong>de</strong> La Vil<strong>la</strong> con unes cueves nes<br />

peñes, na parte cimera.<br />

Gradura.<br />

en Gradura.<br />

16. El Covachu <strong>la</strong> Viecha: cueva nel camín d'Entragu a<br />

17. Ente'l Covachu: en Fresnéu.<br />

18. Covachu Carrea: zona más arriba <strong>de</strong> .Las Cuandias,<br />

19. Covarrubia: valle cerca'l tunel <strong>de</strong> <strong>la</strong> carretera Parmu;<br />

<strong>la</strong> cueva d'esti valle Ilámase asina pel co<strong>lo</strong>r que nesi llugar<br />

tien <strong>la</strong> peña caliza.<br />

20. Trecovachu: prau <strong>de</strong> Carrea, na parte d'atrás<br />

(siguiendo'l camín <strong>de</strong>n<strong>de</strong>'l pueblu) d'otru prau <strong>de</strong> nome<br />

Viechos, on<strong>de</strong> hai una covareta na peña.<br />

21. Su Cueva <strong>lo</strong>s Bueis: na parte cimera <strong>de</strong> Cantana.<br />

Trátase d'un gran furacu na peña.<br />

22. Cuevafrás: cueva <strong>de</strong> Funfría (Val<strong>de</strong>sampedru) nuna<br />

peña alisada. Cuevafrás Ilámase tamién una cueva en términos<br />

<strong>de</strong> Prau (v. top. 92).<br />

23. Cuma Carfel (-Cuacarfel, -Cuocarfel-, -Cuovacartel):<br />

asítiase na Pena Cobia.<br />

Marabiu<br />

24. Cueva Carfel ( efc.): ye'l nome d'una braña <strong>de</strong><br />

25. Ente <strong>la</strong> Cueva: en La Vil<strong>la</strong>.<br />

26. Cuma <strong>de</strong> Cuaera: en Fresnéu. Nesta cueva pinga<br />

55


siempre Yagua que remexa <strong>la</strong> piedra per unes resquiebres.<br />

27. La Cueva'l Miel: en Parmu; na cueva había un<br />

truébanu nun sitiu altu.<br />

28. Las Cuevas: en La Vil<strong>la</strong>.<br />

29. Cuevas: en Gradura.<br />

30. Cuevas: mortera <strong>de</strong> pastu común a <strong>la</strong> vera La Pena<br />

Cobia, percima Sorvi!!a.<br />

31. Cuevas: braña <strong>de</strong> San Salvador.<br />

32. La Cueva <strong>la</strong> Fragua: cuevana carretera <strong>de</strong> S. Salvador<br />

a Parmu. Recibe'l nome por allugase allí una fragua cuandu<br />

faíen <strong>la</strong> carretera.<br />

cueves.<br />

33. La Cueva <strong>la</strong> Muria: pastu <strong>de</strong> Fresnéu; hai <strong>de</strong>lles<br />

34. Cueva&ulrona: en Cobia.<br />

35. La Cueva'l Gatu: prau <strong>de</strong> Berreñu con <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s furacos<br />

nun cuetu d'ún <strong>de</strong> <strong>lo</strong>s sos requexos.<br />

36. La Cueva <strong>la</strong> Celestrada (-La cueva <strong>la</strong> Felesfrada): cueva<br />

nel camín <strong>de</strong> Botorro, que xube pel mediu La Pena Cobia.<br />

27. Cueva !os Furaos (-Cueva Fumas): allírgase na Pena<br />

Sobia, frente a Berrueñu, xunto a Suciriu. Den<strong>de</strong> l<strong>lo</strong>ñe'vense<br />

comu unos concos o furacos na peña.<br />

38. La Cueva Rudrigu: ciieva <strong>de</strong> <strong>la</strong> parte d'atrás <strong>de</strong><br />

Piedrafurada, en Penanegra (Sabia).<br />

39. La Cueva'l Freisnu: en Fresnéu.<br />

40. La Cueva <strong>de</strong> Cuevas: en términos <strong>de</strong> Corvi!!a, na<br />

mortera citada nel númberu 30.<br />

41. La Cueva'l Ganáu: en términos <strong>de</strong> Fresnéu. Trátase<br />

d'un abrigadoriu on<strong>de</strong> s'alcontraron pintures rupestres.<br />

42. Cuevasuciriu: en Corvi!ja, nel llugar que se conoz<br />

col nome <strong>de</strong> Suciriu.<br />

43. Cueva I'Agua: en Parmu. Esta cueva siempre tien<br />

agua por tar remexando.<br />

56<br />

44. Val di Cuevas: en San Salvador.<br />

45. Las Cuevas: en Parmu.<br />

46. Veiga subri Cueva: veiga <strong>de</strong> Cobia na parte d'arriba<br />

<strong>de</strong> La Cueva o moscadoriu <strong>de</strong> les vaques xunto a Las<br />

Envueltas.<br />

47. Sucueva: tarrén na parte d'abaxu <strong>de</strong> <strong>la</strong> cueva <strong>de</strong> Las<br />

Envueltas, <strong>de</strong> que fa<strong>la</strong>mos en 46.<br />

48. La Cueva Venanciu: en Parmu. Pa <strong>lo</strong>s mios<br />

informantes el nome débese a que nesta cueva retirábase un<br />

home, Venanciu, a faer <strong>lo</strong>s sos concos <strong>de</strong> ma<strong>de</strong>ra.<br />

49. La Fonte Brañacueuas: na mortera l<strong>la</strong>mada La<br />

Beizuna, cerca <strong>de</strong> Berrueñu.<br />

50. Ente Cuevacorros: na llen<strong>de</strong> <strong>de</strong> Parmu y Fresnéu.<br />

51. Ente <strong>la</strong> Cueva: braña <strong>de</strong> Fresnéu.<br />

52. Cueva Estifliza: cueva nuna peña lisa <strong>de</strong> Gradura.<br />

53. Cuevacal<strong>de</strong>ra: nel pueblu <strong>de</strong> Vi!!amaor. Dizse qu'esta<br />

cueva, d'iviernu, esnelda po<strong>la</strong> mor <strong>de</strong>l "fumu" que sal d'el<strong>la</strong>,<br />

esto ye, pol vafu <strong>de</strong>l cambéu <strong>de</strong> temperatura.<br />

54. Cuevaformosa: cueva <strong>de</strong> boca cuadrada que se pervé<br />

<strong>de</strong> I<strong>lo</strong>ñe; na Pena Sobia.<br />

n'Entragu.<br />

55. Cuevafondm na mitá <strong>de</strong> La Cuesta Infiesta,<br />

56. La Cueva Cuatrubocas: en La Foceicha; tien dos salíes.<br />

57. Cueva <strong>de</strong> CuetuZJongu: xuntu a CuetulJongu, na parte<br />

d'abaxu La Pena Cobia.<br />

58. Cuevanarices: en Cuña.<br />

59. Cuevanegra: en términos d'Entragu.<br />

60. La Cueva <strong>la</strong>s Pa<strong>lo</strong>mberas (-CuevasPa1omberas):en Cobia.<br />

61. La Cueva <strong>lo</strong>s Pa<strong>lo</strong>mbos: en Parmu.<br />

62. Cuevarrrosa: en La Veiga <strong>la</strong> Chalga, Cobia. Nesti<br />

llugar <strong>la</strong> peña ye anaraxada.<br />

63. La Cueva'l CastHu: cueva na parte d'abaxu <strong>de</strong> La<br />

Pena Sobia, xunto al l<strong>la</strong>máu L<strong>lo</strong>mbu'l Castiellu.<br />

64. La Parada Cuevas: na.braña <strong>de</strong> San Salvador,<strong>de</strong> nome


Cuevas, según viemos nel númberu 31.<br />

rupestres.<br />

65. Co&íu <strong>de</strong> Tre&cueun: en Fresnéu. Hai pintures<br />

66. Cueva cuadrada: na parte fon<strong>de</strong>ra <strong>de</strong> La Pena sobia,<br />

percima Entragu. A <strong>la</strong> entrada hai yedre enforma.<br />

rapiegues.<br />

67. Cueva Cuestarraña: tarrén malu, en Gradura.<br />

68. La Cueva <strong>la</strong>s Rapegueras: en Marabiu, en llugar <strong>de</strong><br />

69. La Cueva'l Sabugu: allúgase cerca Va!!inagre<br />

(Entragu). Dientru <strong>la</strong> cueva hai un sabugu.<br />

70. La Cueva San Antoniu: en Vil<strong>la</strong>nueva; tal abon<strong>de</strong>s<br />

vegaes, ellena esperteyos.<br />

71. Cuevasanta: en La pena Cobia.<br />

72. Su <strong>la</strong> Cueva: na parte d'arriba d 'una cueva d'Urria.<br />

73. La Cueva <strong>lo</strong>s Soldaos: cueva <strong>de</strong> La Pena Cobia nun<br />

llugar altu y escondíu.<br />

74. La Cueva <strong>lo</strong>s Tetos: en Viijanueva; ta, abon<strong>de</strong>s<br />

vegaes, enllena esperteyos.<br />

d'una cueva.<br />

75. CWP Trestdranu (-Cueva Testáranu): er. PAmaor.<br />

76. Tresmevas: en Barriu.<br />

77. Tri&cueva: praos <strong>de</strong> Campiejlu un pocu más allá<br />

78. La Cueva <strong>de</strong> Tri~~zcueva: en Campiellu. Nome dau<br />

por referencia al topónimu 77.<br />

79. TrilJxueva: en Murias.<br />

80. La Cueva'l Tubu: en Gradura, xunto a La Tiesa.<br />

81. La Cueva <strong>lo</strong>s Tocinos: en términos <strong>de</strong> Gradura. Recibe<br />

esti nome, según <strong>lo</strong>s mios informantes, poles figures<br />

caprichoses que fai <strong>la</strong> piedra dientru <strong>la</strong> cueva, asemeyando<br />

tocinos colgaos nun horru o panera.<br />

82. Cueva Güerta: cueva a <strong>la</strong> vera'l ríu que baxa <strong>de</strong><br />

Parrnu a l'altura Pena Viguera, nombrada ente <strong>lo</strong>s<br />

espeleó<strong>lo</strong>gos.<br />

83. Cuevacimera: en La Cuesta Infiesta, Entragu.<br />

84. Cuadrada: cueva <strong>de</strong> La Pena Gradura, xunto a La<br />

Euciona. Tien unos matos d'ab<strong>la</strong>nu a <strong>la</strong> so vera.<br />

ViIjanueva.<br />

85. Cuuera: cueva <strong>de</strong> La Vil<strong>la</strong>.<br />

86. Cuafirada: tunel en La Pena Gradura.<br />

87. Cuaímbia: en Fresnéu.<br />

88. Cualmundi (-Cueva'l Mundi): parax ente Vixi<strong>de</strong>l y<br />

89. Cua#ombán (-Cuo[jombán, -Cueva'l Lbmbán): cueva<br />

nuna l<strong>lo</strong>mba <strong>de</strong> Marabiu.<br />

90. Cuanome (-Cuevanome): a <strong>lo</strong> fon<strong>de</strong>m La Pena Cobia.<br />

91. Cuaor: praos <strong>de</strong> Fresnéu con unes covaches.<br />

92. Cuamar<strong>de</strong><strong>la</strong> (-Cuomar<strong>de</strong><strong>la</strong>): En Prau, xunto a<br />

Cuevafrás, on<strong>de</strong> mosquen nun cuetu.<br />

93. i.o CancieZ.<strong>la</strong> Cuviel&: en Fresnéu; ye.un tarrén con<br />

una cuevina nun cuetu.<br />

94. &.iin<strong>de</strong><strong>la</strong>scuovas (-L!in<strong>de</strong><strong>la</strong>scuvas): en Funfría. Hai una<br />

piedra nel camín.<br />

35. La Grapídii <strong>lo</strong>s Ciims: en Presorias, xunto a una<br />

peña; nun hai cueva.<br />

l<strong>lo</strong>mba.<br />

96. Cuvichones: prau <strong>de</strong> Berrueñu, envalláu, xunto a una<br />

97. Los Cuvichones: prau <strong>de</strong> Carrea; cerca hai una peña<br />

con <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s furacos.<br />

98. El Cuvuchón: granda <strong>de</strong> Vil<strong>la</strong>nueva.<br />

99. CuvicMu: praos enval<strong>la</strong>os, a <strong>la</strong> oriel<strong>la</strong>'l ríu, en<br />

términos <strong>de</strong> Parmu.<br />

100. Riiacuva: braña y praos <strong>de</strong> Taxa; a <strong>la</strong> so vera pasa<br />

un regueru. Ye posible qu'a esti llugar tea refiriéndose un<br />

documentu <strong>de</strong>l sieglu XI cuandu fa<strong>la</strong> <strong>de</strong> "Uil<strong>la</strong> noua <strong>de</strong><br />

Carzana" (esto ye Vi~<strong>la</strong>nueva, güei) "iusta crepidinem alvei<br />

(esto ye, Cotalbu) et flumen Coba" (CDCO n. 118).<br />

101. CuvieEes: en Prau; citáu poles Comprobaciones <strong>de</strong>l<br />

57


Catast~ d'Ensenada comu "Cubielles" (p. 111).<br />

102. La Cow{judn: en Parmu. Con tres cuetos<br />

qu'asemeyen cuernos.<br />

103. El Cuvichón: tarrén envalláu y fúnebre <strong>de</strong> La Torre.<br />

(Nota: alú<strong>de</strong>se <strong>de</strong>lles vegaes nel CMEs a una tierra <strong>de</strong> CorviUa<br />

que conocen col nome <strong>de</strong> "La Cubil<strong>la</strong>", "La Cubiel<strong>la</strong>", "La<br />

Cuviel<strong>la</strong>", " alcabiei<strong>la</strong>", "alcubiel<strong>la</strong>". (p. 1646, 1682, 1829, 1726,<br />

1727, 1770). Ye posible qu'en términos <strong>de</strong> Barriu y Cuña tea:<br />

"<strong>la</strong> cubil<strong>la</strong>", '<strong>la</strong> cubiel<strong>la</strong>" (CMEs p. 1955, 2081, 2088) o "<strong>la</strong><br />

covil<strong>la</strong>", '<strong>la</strong> covillina", "<strong>la</strong> cubil<strong>la</strong>" (DAT 30, 1706).<br />

Observaciones:<br />

1. Los nuesos topónimos esplíquense <strong>de</strong>n<strong>de</strong> l'apel<strong>la</strong>tivu<br />

cueva paliabra aniciaba na variante *wuam (DCECH S.V.<br />

cueva). Con el<strong>la</strong> refierse'l fa<strong>la</strong>nte <strong>lo</strong> mesmo a gran<strong>de</strong>s buracos<br />

na piedra, tarrén o muros, qu'a otros <strong>de</strong> menor tamañu. Con<br />

apel<strong>la</strong>tivos <strong>de</strong>l mesmu aniciu <strong>lo</strong>s términos teberganos co*<br />

'piedra gran<strong>de</strong> y achap<strong>la</strong>da con que se fan pare<strong>de</strong>s o murios',<br />

covareta 'cueva pequeña', covachu 'cuevina' etc.<br />

2. Mentantu <strong>la</strong> gran mayoría <strong>de</strong> <strong>lo</strong>s nomes <strong>de</strong> llugar<br />

ufierten <strong>la</strong> 'diptongación <strong>de</strong> <strong>la</strong> ó breve ye <strong>de</strong> notar que<br />

l'adiptongación <strong>de</strong> <strong>lo</strong>s 20 primeros débese al allugamientu<br />

átonu <strong>de</strong>- <strong>la</strong> sí<strong>la</strong>ba po<strong>la</strong> mor <strong>de</strong> <strong>la</strong> incrementación sufixal<strong>de</strong><br />

*coua. Toa una riestra (<strong>de</strong>l 84 al 92 inclusive) y tamién el 23,24<br />

y 26 muestren una variente ua, uo que ye d'aguardar<br />

conociendo cómu se <strong>de</strong>sendolca <strong>la</strong> ó breve. Esti fechu ye'l que<br />

mos <strong>de</strong>xa ver que <strong>lo</strong>s topónimos 26 y 66 son nidiamente<br />

tautolóxicos al faése-y necesario al fa<strong>la</strong>nte anteponer<br />

l'apel<strong>la</strong>tivu cueva, en <strong>de</strong>xando <strong>de</strong> ser significativu'l términu<br />

cua- c *couam.<br />

3. Los otros nomes <strong>de</strong> llugar (<strong>de</strong>n<strong>de</strong>'l 93, anun ser el<br />

94 y 95) nun presenten diptongu y el<strong>lo</strong> ye esperable tamién<br />

por razones acentuales. L'únicu casu a <strong>la</strong> escontra ye'l 1dO que<br />

contrasta col datu documental. Ye tamién estimable qu'apaeza<br />

<strong>la</strong> variante masculina <strong>de</strong> *couam, (p.e. 95) <strong>de</strong> xuru que con<br />

una esp<strong>lo</strong>tación semántica según aconseya l'usu llingüísticu<br />

asturianu perconocíu.<br />

LLAT. TUBUM<br />

Los nomes <strong>de</strong> llugar aniciaos nel l<strong>la</strong>tín tubum foron<br />

conseñaos nun trabayu anterior pa dixebra<strong>lo</strong>s <strong>de</strong> <strong>lo</strong>s que fan<br />

referencia al tipu <strong>de</strong> piedra toba, <strong>de</strong> nidia xuntura fónica!<br />

Nel momentu presente abúltamos qu'a aquel<strong>la</strong> retafi<strong>la</strong><br />

<strong>de</strong> nueve topónimos <strong>de</strong>bemos aunir Tuiza, nome d'una brafia<br />

<strong>de</strong> Val<strong>de</strong>caaana, a <strong>la</strong> vera Piedraxueves, xunto a al carretera<br />

qu'enl<strong>la</strong>za Teberga con Comiedu pel citáu valle. Por referencia<br />

a esta mayada tien que s'anotar el nome <strong>de</strong> <strong>lo</strong>s terrenos que<br />

s'alluguen M parte d'abaxu, conocíos comu Situiza < sub-. El<br />

nome d'esta braíía ye'l mesmu que'l d'un pueblu <strong>de</strong>l conceyu<br />

. Llena . que presenta non só<strong>lo</strong> <strong>la</strong> expresión Tuiza sinón <strong>la</strong><br />

variante Tubiza abondo significativa, magar siempre seya<br />

posible ver <strong>la</strong> -b- comu una consonante antihiática.<br />

LLAT. FORARE<br />

1. Sufuru: campera <strong>de</strong> Piedrafurada, na parte d'abaxu<br />

<strong>de</strong>l furacu <strong>de</strong> <strong>la</strong> peña.<br />

2. La Furada: peña afuracada <strong>de</strong> Parmu.<br />

(1) "De toponimia tebergana (Vm): Litotopnimia". Homenaje a A<strong>lo</strong>w Znmora<br />

Vicente (en prensa).


<strong>de</strong> Gradura.<br />

3. 'Penafurada: pefia afuracada en Vil<strong>la</strong>nueva.<br />

4. Cuafuraáa: gran furacu, en forma <strong>de</strong> túnel, nuna peña<br />

5. Piedrafurada: peñón baxo Penanegra, con campera,<br />

ente términos <strong>de</strong> Carrea y ~resku.<br />

6. El Furáu: furacos na peña, en Gradura.<br />

7. Cueuafuraos: furacos na Pena Cobia a l'altura <strong>de</strong><br />

SoMlja y Berrueñu.<br />

8. ú1 Fonte'l Furadic[lu: fonte que sur<strong>de</strong> pente una peña<br />

caliza, en Marabiu.<br />

Den<strong>de</strong>'l l<strong>la</strong>tín forare esplícase l'asturianu furar y, na<br />

nuesa opinión, furu y furáu participiu fuerte y débil<br />

respeutivamente, co<strong>lo</strong>s femeninos 'fura y furada. N'asturianu<br />

sería factible que se formare <strong>de</strong>n<strong>de</strong> furu un diminutivu<br />

espreciatible furacu, güei vivu, y d'ehí el verbu que<br />

correspuen<strong>de</strong> (a) furacar ensin necesidá <strong>de</strong> dir a <strong>la</strong> gueta d'otres<br />

es#icaciuiíes sü~eiies pos <strong>de</strong>iios auiores (Cfr. 9CELi-i S.V.<br />

horadar). El top. 8 presenta un vieyu participiu débil masculín,<br />

incrementáu col sufixu diminutivu -elIum > -ielAu.<br />

Mo<strong>de</strong>rnamene inxirióse tamién na fa<strong>la</strong> túnel, castel<strong>la</strong>-<br />

nismu, que pe<strong>la</strong> parte <strong>de</strong> so, provién <strong>de</strong>l inglés, llingua on<strong>de</strong><br />

ye galicismu (DCECH s.v. tonel). Dio llugar a un topónimu,<br />

El Túnel, espresión que fai referencia al túnel <strong>de</strong> <strong>la</strong> carretera<br />

<strong>de</strong> Samartín al Puertu Ventana, enantes <strong>de</strong> llegar al pueblu<br />

<strong>de</strong> Parmu.<br />

Q) El top6nimu 5 apaez documentáu en DAT 30 nos años 1647, 1648, 1651<br />

comu "piedra furada"; el 8 apaez comu "furadieiio" en Comprob. p58 y 111.<br />

FR. MINE<br />

1. La Mina: vieya esp<strong>lo</strong>tación. <strong>de</strong> carbón, güei<br />

abandonada, en Campos.<br />

2. La Mina'l Fierru: vieya mina <strong>de</strong> fierru, n'urdiales<br />

(Val<strong>de</strong>santibanes).<br />

Observaciones:<br />

La riqueza minera <strong>de</strong> Teberga ye conocida abenayá y<br />

frutu d'el<strong>lo</strong> ye qu'entá nos nuesos díes esplótense venes <strong>de</strong><br />

carbón anque sometíes a <strong>lo</strong>s problemes estructurales <strong>de</strong> les<br />

mines asturianes. De <strong>la</strong> mesma manera, amás <strong>de</strong> les referencies<br />

documentales mo<strong>de</strong>mes, na tradición oral hai referencies a<br />

<strong>de</strong>lles venes carboníferes o ferriales. Y el<strong>lo</strong> non só<strong>lo</strong> nos<br />

llugares comu El Pozu l'Aragona sinón n'otros <strong>de</strong>l conceyu,<br />

al algame <strong>de</strong> <strong>la</strong> bibliografía más xeneral.<br />

Den<strong>de</strong> un puntu vista etimolóxicu ye nidio que'l<br />

términu mina ente nós ye un galicismu con aniciu nel fr. mine<br />

(DCECH s.v. mina).<br />

LLAT. CAUARE<br />

Falóse yá n'otra ocasión <strong>de</strong> <strong>lo</strong>s continuadores <strong>de</strong>l l<strong>la</strong>tín<br />

cauare y viose toa una nestra continuadores pente <strong>lo</strong>s nuesos<br />

nomes <strong>de</strong> llugar l. El problema asítiase siempre n'averiguar<br />

el sentíu precisu que convién a caún <strong>de</strong> <strong>lo</strong>s topónimos<br />

motivaos pol mesmu étimu. Si bien unes vegaes refiérase a<br />

tierres ganaes al monte, otres ye nidio que pue tratase d'otm<br />

tipu <strong>de</strong> realidaes anque siempre rel<strong>la</strong>cionaes con <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s<br />

acci<strong>de</strong>ntes nel suelu, bien naturales bien motivaos. A <strong>lo</strong>s<br />

(1) "De Toponimia tebergana" (V). BIDEA, 105-106 (1982) 420-423.


nomes <strong>de</strong> llugar conseñaos nel citáu trabayu nuesu <strong>de</strong>bemos<br />

axuntar agora otros dos:<br />

Cobia.<br />

1. Tuerucaváu: en Cobia.<br />

2. La Escavada: peña pe<strong>la</strong>da, <strong>de</strong> ruina vexetación, en<br />

AST. ESCARBAR<br />

1. L'Escarbáu: llugar <strong>de</strong> pastu, en Cobia, que to<strong>lo</strong>s años,<br />

según <strong>lo</strong>s mios informantes, escarben les vaques coles sos pisa-<br />

es dada <strong>la</strong> naturaleza <strong>de</strong>ltarrén,<strong>de</strong> muncha piedra y ruin tapín.<br />

2. L'Escarbáu <strong>de</strong> Carbacéu: en La Foceicha. Ye tarrén<br />

cazcayosu y cansidérenlu escarbáu porque nun da pación.<br />

Observaciones:<br />

La interpretación d'estos nomes <strong>de</strong> llugar paez normal<br />

afaya<strong>la</strong> <strong>de</strong>n<strong>de</strong> <strong>lo</strong>s apel<strong>la</strong>tivos teberganos en rel<strong>la</strong>ción -espre-<br />

siva; asina teb. escarbar 'escarbar', escarabicar 'escarbar'<br />

'xugar'; escargatar 'escarbar les pites' etc. De ser asina podría<br />

entrase na discusión que se lleva a<strong>la</strong>ntre pal términu asemeyáu<br />

castellán (DCECH s.v. escarbar). De toes maneres ye posible<br />

siempre andar camentando si nun será posible tamién<br />

rel<strong>la</strong>cionar escarbar col apel<strong>la</strong>tivu asturianu, d'aniciu<br />

prerromán, carba 'matu', qu'entra na formación <strong>de</strong> <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s<br />

2<br />

nomes comunes y topónimos . Nesi sen un tarrén escarbáu<br />

sería un tarrén ensin carba, rozáu <strong>de</strong> murgazu o matu.<br />

LLAT. THALLUM<br />

1. Taf<strong>la</strong>'l Fierru: en Fresnéu-La Vil<strong>la</strong>.<br />

2. TaFamoneda: en Cobia.<br />

3. El Val!e <strong>la</strong>s Ta&s: prau <strong>de</strong> Taxa.<br />

4. Teixu <strong>la</strong> Talja: en Sobia.<br />

O) "De Toponimia tebergana" 0 BDEA 99 (1980) 153-154.<br />

60<br />

Observaciones:<br />

5. El Tu&: prau <strong>de</strong> ~árzana a <strong>la</strong> vera un arribacheiru.<br />

1. Los nomes <strong>de</strong> llugar anotaos tienen que s'enten<strong>de</strong>r,<br />

al nuesu mou <strong>de</strong> ver, <strong>de</strong>n<strong>de</strong> I'apel<strong>la</strong>tivu taIja, <strong>de</strong>finíu comu<br />

'grieta', 'hendidura en el terreno' (Teberga), nel aniciu <strong>de</strong><br />

verbos comu entalJar 'ental<strong>la</strong>r, quedar- con <strong>lo</strong>s pies sumergidos<br />

entre el barro o <strong>lo</strong>do siendo muy dificultoso sacar<strong>lo</strong>s. Quedar<br />

aprisionados <strong>lo</strong>s pies en algo' (Teberga); ental<strong>la</strong>se 'atascarse una<br />

cosa en algún sitio' (Somiedu).<br />

2. Etimolóxicamente nun veo torga pa carnentar que<br />

tamos <strong>de</strong><strong>la</strong>ntre una variante femenina d'un términu con aniciu<br />

nel l<strong>la</strong>tín thallum responsable <strong>de</strong>l cast. tal<strong>lo</strong>, gall. -port. ta<strong>lo</strong><br />

(DCECH s.v. tal<strong>lo</strong>). N'asturianu <strong>la</strong> espresión masculina *ta!!u<br />

<strong>de</strong>sapaeció pel puxu <strong>de</strong>l usual tueru y troncu, namái sinónimos<br />

parciales.<br />

3. La variante femenina tajk tamién podría enten<strong>de</strong>se<br />

comu un <strong>de</strong>verbal <strong>de</strong> (en)ta(br y fairía referencia, <strong>de</strong> mano,<br />

al buracu fechu na tierra al afondar pa meter *el tajlu.<br />

4. FonoIóxicamente tajja 'fuérciga, grieta' opónse a<br />

tacha '<strong>de</strong>feutu' (d'aniciu nel fr. tiche) y al so homónimu tacha<br />

'mozqueta', en rel<strong>la</strong>ción etimolóxica col l<strong>la</strong>tín taleare respon-<br />

sable <strong>de</strong>l teberganu tachar, ast. xen. tayar, cast. tajar (DCECH<br />

s.v. tajar).<br />

5. Continuadores etimolóxicos en rel<strong>la</strong>ción con taleare<br />

alcontrámos<strong>lo</strong>s non só<strong>lo</strong> en toa una riestra d'apel<strong>la</strong>tivos<br />

(tachada 'tayada', tachuelu 'tayuelu', atachar 'atayar') sinón nos<br />

nomes <strong>de</strong> llugar teberganos:<br />

a. Los Tackos: terrén <strong>de</strong> La Veicie!!a (Val<strong>de</strong>santibanes)<br />

con munchos sen<strong>de</strong>ros.<br />

b. Los Tachos: trozos <strong>de</strong> camín, en Cansinos.


LLAT. *MORSICAM<br />

1. La Muezca (-La Muesca): fen<strong>de</strong>dura na l<strong>la</strong><strong>de</strong>ra'l monte<br />

po<strong>la</strong> mor <strong>de</strong>l - camín qu'altraviesa.<br />

2. La Muezca: prau con una sierra, en La Vil<strong>la</strong>.<br />

3. La Muezgz: camín <strong>de</strong> Murias (Val<strong>de</strong>santibanes).<br />

4. La Muezca: en Taxa.<br />

5. La Muezca: fuérciga nun serrapu, en Vixi<strong>de</strong>l.<br />

6. Trej.<strong>la</strong>muezca (-Trej&amuesca): en Fresnéu.<br />

7. La Mozquetona: fen<strong>de</strong>dura nuna peña <strong>de</strong> Funfría<br />

(Val<strong>de</strong>sarnpedru).<br />

Con Corominas-Pascua1 (DCECH S.V. mor<strong>de</strong>r) aceuta-<br />

mos que i'asturianu moscar 'dar un mordiscu', 'poner una<br />

muezca' tea aniciáu nel I<strong>la</strong>tín v. 'mossicare < morsicare<br />

'mordiscar' con bona parente<strong>la</strong> pente les llingües romániques.<br />

Asina podríen enten<strong>de</strong>se <strong>lo</strong> mesmo l'apel<strong>la</strong>tivu citáu comu <strong>la</strong><br />

so variante mozcar y <strong>lo</strong>s <strong>de</strong>verbales muezca, muesca, co<strong>lo</strong>s<br />

<strong>de</strong>nvaos <strong>de</strong>l tipu mazqueta, mozquetona, aumentativu qu'apaez<br />

nel nuesu topónimu 7.<br />

Podría ún entrugar el porqué <strong>de</strong> les variantes con<br />

inter<strong>de</strong>ntal posnuclear cosa que ye fácil <strong>de</strong> respon<strong>de</strong>r non só<strong>lo</strong><br />

por razones <strong>de</strong> posible tracamundiu ente sibi<strong>la</strong>ntes sinón por<br />

vese nel nuesu casu favorecíu poles necesidaes d'estremar<br />

(1) De toes maneres nun <strong>de</strong>be Un escaecese <strong>de</strong> les posibilidaes interpretatives<br />

a que se llegaría rei<strong>la</strong>cionando <strong>lo</strong>s términos <strong>de</strong>l tipu mozcar, rnuara con otros<br />

apel<strong>la</strong>tivos vivos tarnién na toponimia <strong>de</strong>l oc. d'Asturies <strong>de</strong>l tipu uezca, güezca<br />

<strong>de</strong>l mesmu aniciu que <strong>lo</strong>s gallegos ensin diptongar vivos nos topónimos <strong>de</strong>l<br />

tipu Ozcos (meyor que Oscos) que fairíen referencia a <strong>la</strong> termino<strong>lo</strong>xía <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

piedra. Cfr. D.A<strong>lo</strong>nso OC,I 489-90. En nidia rei<strong>la</strong>ción etimolóxica con morsirare<br />

tenemos ast. moxicu 'gaspia <strong>de</strong> <strong>la</strong> mazana o pera', 'mazcachu'.<br />

moscar 'dar un mordiscu', 'poner una muezca' <strong>de</strong>l so<br />

homónimu rnoscar 'fuxir <strong>de</strong> <strong>la</strong> picadura <strong>de</strong> lesmosqu~'. Nesi<br />

sen pudo xeneralizase <strong>la</strong> espresión mozcar (y darréu d'el<strong>lo</strong><br />

muezcá) frente a moscar, posible variante permitida po<strong>la</strong><br />

etimo<strong>lo</strong>xía.<br />

LLAT. CREPARE<br />

1. Matas <strong>de</strong> Penaquebrada: peña, en términos <strong>de</strong> Parmu,<br />

que tien una fen<strong>de</strong>dura comu <strong>de</strong> forcón ente dos elevaciones.<br />

Paez nidio que tamos <strong>de</strong><strong>la</strong>ntre d'un topónimu on<strong>de</strong><br />

s'amiesta a otros elementos un términu axetivu formáu <strong>de</strong>l<br />

participiu débil <strong>de</strong>l verbu crepare, con metátesis <strong>de</strong>l <strong>la</strong> Y<br />

agrupada. Entá güei s'emplega ente nós el verbu quebrase<br />

'herniase' <strong>lo</strong> mesmo que'l gmpu sintagmáticu agua quebrada<br />

'agua temp<strong>la</strong>o'. De <strong>la</strong> mesma manera ta tamién en rel<strong>la</strong>ción<br />

etimolóxica l'apel<strong>la</strong>tivu resquiebra 'fen<strong>de</strong>dura', 'fuérciga' y,<br />

comu tratemos <strong>de</strong> ver n'otra ocasión, l'axetivu asturianu grebu<br />

'duru, resecu' hermanu <strong>de</strong>l gallegu esgrevio, continuador <strong>de</strong>l<br />

participiu fuerte ='<br />

LLAT. CREPffAM<br />

1. La Fonte <strong>la</strong> Crieta: fonte, en términos <strong>de</strong> Taxa.<br />

El nuesu topónimu ye tamién continuador <strong>de</strong>l l<strong>la</strong>tín<br />

crepita, participiu débil <strong>de</strong> crepre que caltién <strong>la</strong> c- ensin<br />

sonorizar comu tarnién apaez na documentación medieval<br />

castel<strong>la</strong>na. La ruina presencia <strong>de</strong>l términu na toponimia y<br />

l'ausencia ente apel<strong>la</strong>tivos <strong>de</strong> güei asoleya que'l puxu <strong>de</strong>l<br />

términu ente nós foi percurtiu.<br />

.(1) X. L1. Garáa Arias, Contribución a <strong>la</strong> gramática histórica <strong>de</strong> <strong>la</strong> iengun asturiana<br />

y a <strong>la</strong> caracterizacwn etimológiur <strong>de</strong> su léxico.. Universidá d'üviéu, 1988; páx.<br />

203.


LLAT. FOSSAM<br />

Gradura.<br />

empozáu.<br />

malu.<br />

1. El Fuexu: prau <strong>de</strong> San Salvador.<br />

2. El Fuexu: barriu <strong>de</strong> La Vil<strong>la</strong>, envalláu.<br />

3. El Fuexu: cortina1 <strong>de</strong> Cansinos, empoceretáu'l tarrén<br />

4. El Fuexu: prau <strong>de</strong> Rie!!u.<br />

5. El Fuexu: prau <strong>de</strong> ruina calidá y envalláu, en<br />

6. El Fuexu: zona <strong>de</strong> La Torre.<br />

7. E1 Puexu: prau <strong>de</strong> Carrea, con una bona fondigonada.<br />

8. Fuexu: braña <strong>de</strong> Bárzana, en Marabiu, nun tarrén<br />

9. Los Fuexos: braña <strong>de</strong> Santíanes, nuna fondigonada.<br />

10. Los Fuexos: braña <strong>de</strong> Fresnéu, en terrén difícil y<br />

11. Bobizfiexos: en Taxa, llugar l<strong>la</strong>nu con fundiles.<br />

12. La Foxaca: prau <strong>de</strong> La Foceicha, <strong>de</strong> tarrén irregu<strong>la</strong>r.<br />

13. La Foxaca: en Rimaor.<br />

14. La Foxaca: llugar afondigonáu, en Torce.<br />

25. FGSm: apcerei&, 2: caeina! <strong>de</strong> Fresnéu.<br />

16. La Foxaca: camín avesíu, fúnebre y empozáu <strong>de</strong><br />

Carrea que tamién da nome a ¡os praos d'a <strong>la</strong> vera.<br />

17. Las Foxacas: fundil baxo'l Pozu Pispirón, na mortera<br />

baxo La Pena Sobia, ennba Requeixu.<br />

d'abaxu.<br />

18. Fonte Foxacu: l<strong>la</strong><strong>de</strong>ra <strong>de</strong> La Foceicha.<br />

19; El Foxacu: ente Campos y La Torre.<br />

20. El Foxacu F<strong>lo</strong>renta: llugar envalláu <strong>de</strong> Cansinos.<br />

21. El Foxacu <strong>la</strong>s Teichas: fundil nun prau <strong>de</strong> Carrea.<br />

22. Sol Foxacu: tarrén <strong>de</strong> La Vina, con fundil na parte<br />

23. Foxéu: tierra <strong>de</strong> Gradura nuna fondigonada.<br />

24. Foxéu: prau y castañéu, en Fresnéu; en tarrén difícil.<br />

25. Fuexixil: praos enval<strong>la</strong>os en Campie!!~.<br />

calidá.<br />

26. El Cuetu Fuxamil: l<strong>la</strong>nb <strong>de</strong> Vixi<strong>de</strong>l.<br />

27. Fuxéu (-Fuxiéu, -Fuxíu): tarrén difícil <strong>de</strong> Murias.<br />

28. El Fuxil: tarrén nun fundil, n'Entragu.<br />

29. Los Fuxiles: tarrén empozáu, en Gradura.<br />

30. Fonti Fuxogu: finques empozaes d'Urria.<br />

31. Fuxundiegu: valle <strong>de</strong> Gradura con finques <strong>de</strong> bona<br />

(La nuesa documentación más vieya ufierta estos datos: "Foio<br />

<strong>de</strong> Uil<strong>la</strong> Gotin "CDMSVO añu 1098, pue qu'en términos <strong>de</strong><br />

Cuña. El Llibru'l Codu refierse asina a <strong>lo</strong>s topónimos d'esti tipu:<br />

"foio" (p. 131, 142, 147, 158), "fucio" (p. 109, 112, 113), "fucio<br />

<strong>de</strong> F. Diez" (p 142), "foiaca" (p. 130, 150) y quizabes "fuego"<br />

(p. 146); "fuegio" (p.115, 121, 144, 157, 159, 1601, "Juegio"<br />

(p.113).<br />

Seya cual seya I'aniciu etimolóxicu d'estos nomes <strong>de</strong><br />

llugar <strong>lo</strong> cierto ye que podríen enten<strong>de</strong>se, na so gran mayoría,<br />

en rel<strong>la</strong>ción direuta col apel<strong>la</strong>tivu teberganu fuexa 'poza',<br />

'fundil' que sería a xustificase <strong>de</strong>n<strong>de</strong>'l l<strong>la</strong>tín fossam; I'unicu<br />

problema p<strong>la</strong>ntearíenmoslu <strong>lo</strong>s topónimos asturianos <strong>de</strong>l tipu<br />

Fueyu que siendo equivalentes n'otres fasteres <strong>de</strong>l asturianu,<br />

<strong>de</strong> ninguna manera surdiemn <strong>de</strong> -SS-. El<strong>lo</strong> ye <strong>lo</strong> que mos fai<br />

camentar que, a <strong>lo</strong> meyor, ente <strong>lo</strong>s topónimos <strong>de</strong>l tipu Fuexu,<br />

seyan lesque seyan les sos variantes y <strong>de</strong>rivaos, habría que<br />

ver xuntura d'elementos xenéticamente dixebraos comu<br />

podríen ser foscam, foueam, y quizabes 'fodiarn, enrel<strong>la</strong>ción a<br />

fodiare. El fechu <strong>de</strong> qu'en dalgún casu apaeza amestáu al<br />

primer elementu <strong>de</strong>l nome <strong>de</strong> llugar un antropónimu, comu<br />

podríen ser <strong>lo</strong>s exemp<strong>lo</strong>s 25, 26, 31 (y quizabes 30) fairíamos<br />

pescanciar qu'a <strong>lo</strong> meyor pudo dase daqué cruz col <strong>de</strong>riváu<br />

<strong>de</strong> fundus, siempre perdifícil .d<strong>la</strong>mosar.


LLAT. UALLEM<br />

%rvi!!a.<br />

Vilbnueva.<br />

1. La Valbona: prau <strong>de</strong> bona calidá, en Redral.<br />

2. La Valbona: prau baxo El Corralón, en RielJu.<br />

3. ~alda~a~ prau <strong>de</strong> La Torre, con arboleda.<br />

4. Val <strong>de</strong> <strong>la</strong> Piedra: llugar con muncha Uera, en Berrueñu.<br />

5. Val <strong>de</strong>l ~ampu: zona l<strong>la</strong>na, cerca <strong>de</strong> Berrueñu.<br />

6. La Fonte Val <strong>de</strong> <strong>lo</strong>s Campos: en Bárzana.<br />

7. Val<strong>de</strong>Lzudina: curtinal <strong>de</strong> San Calvador.<br />

8. Val<strong>de</strong>lfornu: en Fresnéu.<br />

9. Val<strong>de</strong>lpozu: xunto a La pena Cobia, a i'altura <strong>de</strong><br />

10. Val<strong>de</strong>I@bos: barriu <strong>de</strong> La P<strong>la</strong>ia, con finques alredor.<br />

11. Val<strong>de</strong>moréu: campera <strong>de</strong> bona calidá, en Funfría.<br />

12. La Cuesta Val<strong>de</strong>muros: en San Salvador.<br />

13. Val<strong>de</strong>carzana: valle <strong>de</strong> Teberga, <strong>de</strong>n<strong>de</strong> Sanmartín a<br />

14. Val<strong>de</strong>santibanes (-Val<strong>de</strong>santibáiia): valle <strong>de</strong> Teberga,<br />

<strong>de</strong>n<strong>de</strong> Entragu a Taxa.<br />

15. Val<strong>de</strong>sampedru: valle <strong>de</strong> Teberga, <strong>de</strong>n<strong>de</strong> Samartín a<br />

El ~rivilexu.<br />

y Carrea.<br />

16. La Cuesta Val<strong>de</strong>somas: valle <strong>de</strong> Cobia.<br />

17. Vaúiesu!.lán (-Val<strong>de</strong>julián): finques ente S. Salvador<br />

18. Val<strong>de</strong>cimeiru: na parte d'arriba <strong>de</strong> Carrea.<br />

19. Valdicortes (-Valicortes): finques <strong>de</strong> Carrea, antigu<br />

curtinal, cerca'l pueblu.<br />

20. Valdicuevas: en San Salvador.<br />

21. Valdipiedru: en Fresnéu.<br />

22. Valdiviechu (-Valdiviexu,-Valduviechu,-Valduviexu):<br />

llugar a <strong>la</strong> vera La VilJa.<br />

23. Valdul&:tarrén que sigue a Vajpnaciega, n'Entragu.<br />

24. Valcabás: en Castru (Val<strong>de</strong>santibanes).<br />

25. Valmayor: gran valle <strong>de</strong> Cobia, en Puertu d'Arriba.<br />

26. Valmayoc na llen<strong>de</strong> <strong>de</strong> Fresnéu y El. Privilexu.<br />

27. Vaimuerfu: braíía <strong>de</strong> Campiejju (Val<strong>de</strong>santibanes).<br />

28. Vai<strong>de</strong>lJobos: zona ente San Salvador y Fresnéu.<br />

29. Vakfetiarea: en Fresnéu.<br />

30. Val (<strong>de</strong>) Vicente: praos <strong>de</strong> Vil<strong>la</strong>nueva.<br />

31. Val<strong>de</strong><strong>la</strong>sna: carbayéu <strong>de</strong> La Torre.<br />

32. Valdabechas: valle <strong>de</strong> Vil<strong>la</strong>nueva, con muncha piedra<br />

caliar, a <strong>la</strong> oriel<strong>la</strong>'l ríu.<br />

33. Vakieirín: en Vil<strong>la</strong>unel.<br />

34. El Val<strong>de</strong>iral: finca <strong>de</strong> Drada.<br />

35. Val<strong>de</strong>biflíu: en Bárzana.<br />

36. Val<strong>de</strong>moratín: finques privaes y pastu común en La<br />

Veiciel<strong>la</strong>, braña <strong>de</strong> Campos.<br />

37. Val<strong>de</strong><strong>lo</strong>smorios (-Val<strong>de</strong><strong>lo</strong>snorios): tarrén lisu y<br />

envalláu, en La Vil<strong>la</strong>.<br />

Taxa.<br />

Campos.<br />

38. Val<strong>de</strong>samiguel: praos <strong>de</strong> Taxa.<br />

39. Valsu[&n: prau con corte, en Vi!!amaor.<br />

40. Valditeixu: en Parmu.<br />

41. Val<strong>de</strong><strong>la</strong>stercias: prau gran<strong>de</strong> y envalláu, en Murias.<br />

42. Valdurria: curtinal con dalguna peña, n'Urria.<br />

43. Val <strong>de</strong> <strong>lo</strong>s Uérganos: iiugar <strong>de</strong> rebollu y ganzu, en<br />

44. Val<strong>de</strong>lvitu: ntEntragu.<br />

45. Valga(!ineiru: en Presorias (Val<strong>de</strong>sampedru).<br />

46. Val<strong>de</strong><strong>la</strong>gata: curtinal <strong>de</strong> Santianes.<br />

47. Val<strong>de</strong>granda: en VilIanueva.<br />

48. Valcabu: en Campiej!~.<br />

49. Valcabón: na parte d'arriba <strong>de</strong> Valcabu, en Campie!!~.<br />

50. Val<strong>de</strong>campos: valle na parte d'abaxu <strong>de</strong>l pueblu <strong>de</strong><br />

51. Val<strong>de</strong>queixa: en Gradura.<br />

52. Val<strong>de</strong><strong>la</strong>scuartas: en La Vilja.<br />

52.b. ~al<strong>de</strong>zreizales: valle na entrada norte d'Entragu.<br />

63


52.c.: La Reguera Varceliz: praos <strong>de</strong> regadíu en Taxa; "<strong>lo</strong>s<br />

campos <strong>de</strong> balfelid" en Fresnéu, DAT 24, 1701; "Balfeliz" DAT<br />

3, 1698; "Valfeliz" DAT 3, 1698.<br />

Bárzana.<br />

53. Val<strong>de</strong><strong>la</strong>scudielbzs: tarrén argaxadizu y malu <strong>de</strong><br />

54. Val<strong>de</strong>lcuervu: en Parmu.<br />

55. Val<strong>de</strong>fiinares: en Castru.<br />

56. Val&engu: campes <strong>de</strong> La Vi!!a.<br />

57. Val<strong>de</strong>ma<strong>de</strong>mu: tarrén con argaxos, en Campie!!~.<br />

58. Val<strong>de</strong>lpozu: n'urria.<br />

59. Valste<strong>la</strong>nisal: en CorviiJa.<br />

60. Val<strong>de</strong><strong>la</strong>forca: castañéu <strong>de</strong> Bárzana.<br />

61. El Valb en Carrea /en Vixi<strong>de</strong>l/ en S.salvador/ en<br />

Berrueñu/ en Santianes/ en Vil<strong>la</strong>nueva/ en Torce/ en<br />

Fresnéu.<br />

Codu 153.).<br />

64<br />

69. Va@: en Taxa.<br />

70. Los Va&s: en Campieliu.<br />

71. Los Va&s: en Vi!!amaor.<br />

72. L;: Tkrs i7g!Ls: en YA~riac.<br />

73. ValJeimediu: en La P<strong>la</strong>za.<br />

74. El Va& <strong>la</strong> Granda: en Vi!!amaor.<br />

75. El Va& <strong>la</strong> Várgana: en Parmu<br />

76. Va?!arroxu: pastu común <strong>de</strong> La Vi!<strong>la</strong>.<br />

77. Va@nroxu: ente La P<strong>la</strong>za y Cansinos. "Barrogio" (Ll.<br />

78. Va!!e Brañartera: en Taxa.<br />

79. La Calecha'l Val@ en La Torre.<br />

80. La Braña'l Va!$: en Santianes.<br />

81. ValJoscuru: en Bárzana.<br />

82. Vafiinfiestu: en Berrueñu.<br />

83. Vallezosu: en San Salvador.<br />

84. Va?.e1l Caleiru: ente Parmu y La Foceicha.<br />

85. El Va![e <strong>la</strong>s Canalices: canal a <strong>lo</strong> l<strong>la</strong>rgo una peña,<br />

en La Vil<strong>la</strong>.<br />

86. Valb <strong>lo</strong>s Quintos: na parte d'abaxu <strong>de</strong> Torce.<br />

87. Vap <strong>la</strong>s Cortec: praos con cortes, en La Torre.<br />

88. Los Cuetos <strong>de</strong>l Val. neEntragu.<br />

89. El Va& <strong>la</strong> Lbrona: en Taxa.<br />

90. Va&-uiechu: antigu curtinal <strong>de</strong> Campos, na parte<br />

d'abaxu <strong>de</strong>l pueblu.<br />

Campiellu.<br />

91. ValJentragu: entre Entragu y Samartín.<br />

92. El Vak <strong>la</strong>s Fontes: en Parmu.<br />

93. El Valb <strong>la</strong> Cavadura: fondigonada ente Vi!!amaor y<br />

94. El Valle <strong>la</strong> Ruda: na braña d'Urria.<br />

95. El Va'& <strong>la</strong> Salguera: en Viuanueva.<br />

95.b. Vi&zurín: en Rielh.<br />

96. El Val&'I Se@: na parted'arriba d'una peña, en Taxa.<br />

97. Sol Va@: en Fresnéu.<br />

98. El Valle <strong>la</strong>s Tal<strong>la</strong>s: en Taxa.<br />

99. Tresvalle: castañéu ente Barriu y Torce.<br />

100 -. Fl Valle <strong>la</strong> _Pasada: llugar <strong>de</strong> pasu, en Taxa. Fayendo<br />

referencia al llugar dase nome a <strong>la</strong> fonte.<br />

con Fresnéu.<br />

Cansinos.<br />

101. Vagongu: gran valle <strong>de</strong> Cobia cerca <strong>de</strong> <strong>la</strong> llen<strong>de</strong><br />

102. Voukres: prau <strong>de</strong> pisu malu, na parte d'abaxu <strong>de</strong><br />

103. Vou!tzres (-Vauljures): prau cuestu, <strong>de</strong> mal pisu,<br />

ente Las Veigas y Redral.<br />

tarrén malu.<br />

104. VouZJiu (-Vaul&u): ente VijJamaor ya Infiesta;<br />

105. Voupu (-Vau(gu): en Cobia.<br />

106. El Va'lín: en La Foceicha/ en San Salvador/ en<br />

Barriu/ en La P<strong>la</strong>za.<br />

110. La Campa'l Vallín: en Cansinos.<br />

111. Va'[inarmada: vallina escura, <strong>de</strong> mal tarrén, en


Vihnueva.<br />

112. La Vai!ina: en La Maza/ encampos/ en Berruefiu/<br />

en Bárzana/ en Taxa.<br />

y Fresnéu.<br />

y Fresnéu.<br />

117. alina' piau <strong>de</strong> Monticie.l.1~.<br />

118. Va!!inas: en Taxa. '<br />

119. La Va!jina <strong>la</strong> Nieve: en Torce.<br />

120: La Va!!ina'l Carbachu: en Piedrafurada, ente Carrea<br />

121: La Fonfe <strong>la</strong>s Valjinas: en Parmu.<br />

122. Vaflinagre: n'Entragu.<br />

123. Vaflinar@es (- VaZJinama~igüeI~les}: en Cobia.<br />

124, Vaflinanegra: en Funfría. - .<br />

125. Vajjinarrueuas (-Vaflinas Ruecas): n'Entragu.<br />

126. Vajjinabeichas: cerca <strong>de</strong> Piedrafurada, ente Carrea<br />

127. La Vaijina'l Tunel: en Fresnéu.<br />

128. La Vallina'l Ríu: en Carrea.<br />

129. V@inafuceicha en Fresnéu. '<br />

~ 2 n 17 ,. ~í+rruurvíi,tci~:<br />

II:..--~L 11 eii Re~ii&ü.<br />

131. Va~!inacalera: en San salvador.<br />

132. Val!inacerneicha: en Can salvador.<br />

133. Va'Iina 1'Agua: en Parmu.<br />

134. Vajjinancha: en <strong>la</strong> Foceicha.<br />

135. La Vallina <strong>la</strong>s Tartul<strong>la</strong>s: xunto a La Cantera<br />

Co<strong>lo</strong>rada, en términos d'Entragu.<br />

136. Vafiinateicha en La Pena 'ibbia.<br />

137. V@inafichéu (-Valjinatechéu): curtinal <strong>de</strong> Gradura-<br />

con munchu tilu. Por referencia a esti llugar dase'l nome <strong>de</strong><br />

Trisfickéu a <strong>lo</strong> que ta <strong>de</strong>trás.<br />

Calvador.<br />

138. Va#ina <strong>la</strong> Xistra: ente El Bá<strong>la</strong>gu y Copena, en San<br />

139. Va(linaciega: n'Entragu.<br />

140. Val!inamarie&: abedu<strong>la</strong>r <strong>de</strong> Viganueva; <strong>de</strong> se-<br />

ronda, en cayendo <strong>la</strong> fueya, to<strong>la</strong> vallina tien esi co<strong>lo</strong>r marieilu.<br />

141. Va!!ina <strong>la</strong> Mesa: prau pindin <strong>de</strong> Campos,,con un<br />

l<strong>la</strong>nín a <strong>lo</strong> cimero.<br />

142. Vaflinamiana: vallina ente La Veiga <strong>de</strong> Piedrafuradii<br />

y Co!!adón, ente Carrea y Fresnéu.<br />

143. La ValJina Monfoufu: en Torce.<br />

144. La Vaflina <strong>la</strong>s Ra<strong>de</strong>s: a <strong>lo</strong> fon<strong>de</strong>ro Val<strong>de</strong>zreizales<br />

(Entragu); llugar <strong>de</strong> munchu matu.<br />

145. El Saltu <strong>la</strong> Vaflina: en Fresnéu.<br />

146. Vaflinacaláera: en Prau.<br />

147. La Cubana <strong>la</strong> Vaijina: en Fresnéu.<br />

148. La Vallina Puexuflubil: llugar pel qu'anda'l l<strong>lo</strong>bu,<br />

na Pena Cobia.<br />

149. La Vagina'l Ma<strong>de</strong>iru: pastu con arboleda, en<br />

Val<strong>de</strong>zreizales (Entragu).<br />

150. VaJjina Malprowchu: pequeña vallina ente cota-<br />

rapos, en Piedrafurada, en términos <strong>de</strong> Carrea-Fresnéu.<br />

151. VuDina <strong>la</strong> Veiza: vallín <strong>de</strong> Gradura.<br />

152. Va[&aver&: na Pena Sobia, a <strong>la</strong> izquierda <strong>de</strong><br />

Botorro, siempre llibre <strong>de</strong>l sol.<br />

153. La Val&na'l Diablu: n'Urria.<br />

154. La Va[!ina'l Diablu: vallina. fúnebre, xunto a La<br />

Cantera Co<strong>lo</strong>rada (Entragu).<br />

155. Monk VaJ~inaescura: fayéu <strong>de</strong> Parmu.<br />

156. Valjinaformosa: vallina <strong>de</strong> Vixi<strong>de</strong>l con munchu<br />

arboláu y mui fúnebre.<br />

157. La Vaflina'l Gatu: en Taxa.<br />

158. Vaflina Cabaj-s: na Pena Cobia.<br />

159. VaEina <strong>de</strong> Pelejcíu: en Taxa.<br />

160. La Vullina <strong>la</strong> Piértuga: vajlina con munches mates<br />

d'ab<strong>la</strong>nu, en Parmu.<br />

161. La ValJina'l Preu: na braña <strong>de</strong> Bárzana.<br />

162. ~a[jinae&ura: vallina fúnebre <strong>de</strong> Vil<strong>la</strong>nueva. 65


163. La Valjina Formayor: vallina con arboleda, en Torce.<br />

164. La Va!!inall Mulín: en Vi!!anueva.<br />

165. La Va!#ina 1'Osu: en Prau.<br />

166. Los Vallinacos: nlEntragu.<br />

167. La ValJneta: tierra <strong>de</strong> Carrea.<br />

168. El Vailinón: en La Torre.<br />

169. El Va'linón <strong>de</strong> <strong>la</strong> Esca<strong>la</strong>da: en Fresnéu.<br />

170. La Va['inona: en Cobia.<br />

("Valin" Ll. Codu p. 120, 142; "valino" p. 108, 118, 128, 145,<br />

156, 157; "Valina" p. 127, 128, 136, 160; "Vallina" p. 159; "Co<br />

valina" p. 136, 138; "P. Gundisalvi <strong>de</strong>lvalle" p. 119; "M. Petn<br />

<strong>de</strong>l Valli" p. 110; "M. Petyn <strong>de</strong>l Valle" p. 111; "ualle <strong>lo</strong>ngo"<br />

en Val<strong>de</strong>santibanes (CDCO hacia 1100). Ente <strong>lo</strong>s topónimos<br />

documentaos i<strong>de</strong>ntificaos inxerimos: Top. 10: "Val<strong>de</strong> luporum"<br />

(LL. Codu p. 112), "valle luporum" (p. 126) "Val <strong>de</strong> <strong>lo</strong>bos" (p.<br />

119, 122, 127). Top. 50: "val <strong>de</strong> Campos" (p. 1121, "valle <strong>de</strong><br />

campos" (p. 128). Top. 51. "Val<strong>de</strong>quexa" (p. 144,147,156,158,<br />

162, 127, 129, 114, 117), "Val1 <strong>de</strong> queja" (p. 134); "Val<strong>de</strong>queja"<br />

(p. 127);"Val<strong>de</strong>guexaW (p. 161). Top. 77: "valle <strong>de</strong> Arrojo" (p.<br />

106). Top. 91: "valle <strong>de</strong> entrago" (p. 157).<br />

Observaciones:<br />

1. La nuesa toponimia damos toa una riestra continua-<br />

dores <strong>de</strong>l I<strong>la</strong>tín uallis-is con estremaes variantes fóniques<br />

<strong>de</strong>bíes al grau evolutivu l<strong>lo</strong>gráu: val-, vau-, vou-, valle;<br />

mesmamente apaecen <strong>de</strong>rivaos <strong>de</strong>l tipu vglín, v


11; La Canalnda: zona acana<strong>la</strong>da <strong>de</strong> Vi!!anueva d'tinos<br />

4 metros d'anchu por 150 <strong>de</strong> I<strong>la</strong>rgu.<br />

.<br />

12. Cawldn: prau con fonte, en Corvi!!a.<br />

. 13. EZ ~e~ukih Canalón: en Prau.<br />

14. Las Canalices: valle estrechu y cuestu <strong>de</strong> Vixi<strong>de</strong>l.<br />

15. El Vaiie <strong>la</strong>s Canalices: valle acanaláu <strong>de</strong> La Vi!!a.<br />

16. "ilia kanale" en términos <strong>de</strong> Cuña, citáu por<br />

CDMSVO, añu 1084.<br />

Observaciones:<br />

1. Den<strong>de</strong>'l l<strong>la</strong>tín canalis-is esplícase I'apel<strong>la</strong>tivu teber-<br />

ganu canal, femenín, d'aplicación instrumental y tamién en<br />

toponimia. Los diez primeros nomes <strong>de</strong> llugar son <strong>de</strong>rivaos<br />

direutos mentantu que'l númberu 11 apaez con un incrementu<br />

aumentativu <strong>lo</strong> mesmo que nel 12 y 13, anque estos dos<br />

últimos paez que fan referencia a dalguna canal d' agua. A<br />

canal <strong>de</strong>bió amestáse-y un sufixu -izu (comu n'otros signos <strong>de</strong>l<br />

tipu afaya (d)izu, al contra(d)izu etc. que llevaríen variantes<br />

femenines en -iza, afaya(d)iza, alcontra(d)iza etc). Nel casu<br />

presente nun <strong>de</strong>xa <strong>de</strong> l<strong>la</strong>mamos I'atención <strong>la</strong> terminación -es<br />

pa un femenín teberganu darréu qu' esti territoriu inxértase<br />

dientru <strong>de</strong> <strong>la</strong> fastera asturiana <strong>de</strong> plurales femeninos en -as,<br />

magar, ye verdá, que dacuandu atopemos dalgún exemplu<br />

fosilizáu <strong>de</strong> -es comu yá se dixere na <strong>de</strong>scripción <strong>de</strong> <strong>la</strong> fa<strong>la</strong>.<br />

2. Debería <strong>de</strong>xase afitao que si bien canal ye <strong>de</strong>riváu<br />

<strong>de</strong> canalis, y d'ehí <strong>la</strong> tamién espresión tebergana tar en canal<br />

'abiertu'l cuerpu ensin les vísceres', <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s continuadores<br />

podríen, dacuandu, prestase a tracamundiu co<strong>lo</strong>s <strong>de</strong>rivaos <strong>de</strong>l<br />

. I<strong>la</strong>tín canna 'caña' que nesta fastera presenten resultaos con<br />

-n-; asina: canu 'palu, tochu'; cana 'rama d'arbol, gamayu';<br />

escanar 'esgayar, escazar', encanar 'estañar, poner un encañu<br />

a quien se mancó'.<br />

3. La nuesa toponimia presenta, nidiainente, pe<strong>lo</strong><br />

menos un nome <strong>de</strong> llugar u ye perdif2il averiguar si I'aniciu<br />

ye <strong>de</strong>bíu a canna o a un términu rel<strong>la</strong>cionáu con canalis.<br />

N'efeutu, La Fonte'l Canu, fonte <strong>de</strong> Bemeñu, <strong>de</strong>bería'l nome,<br />

probablemente a tener por canal <strong>de</strong>l agua un palu (cana) siendo<br />

asina topónimu asemeyáu a La Fonte'l Tochu, nel camín <strong>de</strong><br />

Riellu a San Xuan <strong>de</strong> Vo<strong>la</strong>ntes, o por tener un cañu.<br />

4. Según CDMSVO, añu 1084, en términos <strong>de</strong> Cuña<br />

afítase unllugar <strong>de</strong> nome, "il<strong>la</strong> kanale", <strong>de</strong>l que nun me fa<strong>la</strong>ron<br />

<strong>lo</strong>s mios informantes.<br />

LLAT. RIPAM<br />

1. El Ribachu: prau a <strong>la</strong> vera'l ríu, en Taxa.<br />

2. E1 Ribachu: praos con <strong>de</strong>rribadorios, en Fresnéu.<br />

"Ribal<strong>lo</strong>" DAT 24, 1701.<br />

3. El Ribachón: tanén con <strong>de</strong>rribadorios -a <strong>la</strong> vera un<br />

regueru, en Santianes. "El ribayo" Comprob. p. 120.<br />

4. Ribeiru: prau <strong>de</strong> regadíu, en Berrueñu; ye pindiu y<br />

con arribacheiros. Per él' pasa un regueru. "El Rivero" CMEs.<br />

p. 1683; "El riveiro" CMEs. p. 1786; "Estebana <strong>de</strong>l Ribero<br />

Valdés vecina <strong>de</strong> Riel<strong>lo</strong>" DAT 4, 1724.<br />

5. El Ribidielb: finques xunto a un regueru y con <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s<br />

<strong>de</strong>rribadorios, en Vi!!amaor. "rebediel<strong>lo</strong>" Comprob. p. 73,86.<br />

6. Prau <strong>de</strong> Veigarribera: prau <strong>de</strong> Santianes, a <strong>la</strong> vera'l<br />

ríu. "vega ribera" Comprob. p. 98.<br />

7. Las Ribas: tarrén peligrosu pol <strong>de</strong>snivel, a <strong>la</strong> vera'l<br />

ríu; en términos <strong>de</strong> Fresnéu. "Las Ribas" DAT 3, 1698; DAT<br />

24, 1701.<br />

8. Las Ribas (-Las Arribas): tarrén <strong>de</strong> ruina calidá ente<br />

Las Veigas y Monticielju, a <strong>la</strong> vera'l ríu, con ma<strong>lo</strong>s llugares<br />

pol <strong>de</strong>snivel. "Las Rivas" DAT 3, 1698.


9. So <strong>la</strong>s Ribas (- So<strong>la</strong>rribas): prau ruin <strong>de</strong> La Vi!!a. Ta<br />

cerca'l ríu <strong>de</strong> Parmu. Ye percuestu y con <strong>de</strong>snivel.<br />

10. Las Ribas: zona <strong>de</strong> La VilJa, con arribacheiros.<br />

21. Surribas: prau <strong>de</strong> monte, acotáu, con muchos<br />

arribacheiros, en ViJJamaor.<br />

12. Surribas: tarrén cuestu <strong>de</strong> San salvador.<br />

13. Piedrarribada: pasu difícil cerca <strong>de</strong> <strong>la</strong> braña <strong>de</strong> San<br />

Salvador (La Braña Cuevas) on<strong>de</strong> s'arribaben les vaques.<br />

Observaciones:<br />

1. Den<strong>de</strong>'l l<strong>la</strong>tín ripam tien que se partir pa ser a<br />

enten<strong>de</strong>r <strong>la</strong> riestra <strong>de</strong> topónimos ufiertaos. El seguidor direutu<br />

riba, coles sos variantes <strong>de</strong> plural, apaez representáu per seis<br />

exemp<strong>lo</strong>s; to<strong>lo</strong>s <strong>de</strong>más presenten <strong>de</strong>rivaciones en -ariu, -aria<br />

(nos. 4, 6) ata (n. 13), -aculu (nos. 1, 2, 3) o doble<br />

incrementación sufixal: -aculu + á n (n. 3), -atu + -ellu (n. 5).<br />

Na mio opinión toos el<strong>lo</strong>s fan referencia a <strong>la</strong> so situación <strong>de</strong><br />

tar allugaos a <strong>la</strong> oriel<strong>la</strong> corrientes d'agua nun tarrén poco<br />

afayaízu y enllenu d'acci<strong>de</strong>ntes.<br />

2. Persabiendo eses cimunstancies, que munches vegaes<br />

les riberes o rieres son peligroses, ye po<strong>lo</strong> que n'asturianu,<br />

concretamente en Teberga, el verbu <strong>de</strong>riváu <strong>de</strong> ripam, arribase,<br />

pasó a significar 'cayer per un precipiciu', '<strong>de</strong>speñase', <strong>lo</strong><br />

mesmo que pue pervese nun apel<strong>la</strong>tivu con rel<strong>la</strong>ción<br />

etimolóxica, arribacheiru 'precipiciu'; nel mesmu sen .van <strong>lo</strong>s<br />

términos sentíos en Quirós <strong>de</strong>rribase 'cayer per un precipiciu',<br />

<strong>de</strong>rribaoriu 'precipiciu'. Asina somos a enten<strong>de</strong>r meyor el nuesu<br />

topónimu 13 on<strong>de</strong> piedra arribada ha interpretase comu una<br />

piedra argayada, caída monte abaxu.<br />

LLAT. TOXFICAM < FORFICEM<br />

1. El Forfegón: fundil en La Vil<strong>la</strong>.<br />

d'abaxu.<br />

2. El Forfegón: prau <strong>de</strong> Carrea con un fundil na parte<br />

3. La Forfoguera: prau <strong>de</strong> Taxa con un bon <strong>de</strong>snivel y<br />

un saltu d'agua.<br />

4. Las Forfogueras: tierres <strong>de</strong> Carrea, a <strong>la</strong> vera d'una<br />

reguera, con <strong>de</strong>sniveles.<br />

5. ú1 Foregona: pastu <strong>de</strong> Berrueñu, con cuetos y un<br />

corte nel tarrén.<br />

6. Las Fuércigas: gran<strong>de</strong>s resquiebres nel tarrén, nun<br />

pastu comunal na mortera, na parte d'abaxu <strong>de</strong> La Pena Cobia,<br />

a l'altura <strong>de</strong> Berrueñu. Estes resquiebres o fuércigues van<br />

enanchándose col tiempu, según informe <strong>de</strong> dalgún vieyu <strong>de</strong>l<br />

llugar.<br />

7. Fonte Fw'rce<strong>de</strong>s: tarrén <strong>de</strong> Taxa con resquiebres y<br />

gran<strong>de</strong>s <strong>de</strong>sniveles.<br />

1. La pal<strong>la</strong>bra asturiana, tamién d'usu nel nuesu<br />

conceyu, forfagdn 'corte vertical nei tarreii', '~diu~iiSii', cíiii<br />

otres varientes fóniques, pertenez a una l<strong>la</strong>rga familia que<br />

paez aniciada nel l<strong>la</strong>tín +forficam 'corte', 'tixeres' que, pe<strong>la</strong> parte<br />

<strong>de</strong> so, paez variante <strong>de</strong>l l<strong>la</strong>tín forficem. L'apel<strong>la</strong>tivu teberganu<br />

fuérciga 'resquiebra, grieta' alcuentra tamién en 'forficam<br />

l'étimu favoratible. '<br />

2. Los nuesos seis primeros topónimos esplíquense<br />

fónicamente <strong>de</strong>n<strong>de</strong> 'forficam (anque'l númberu 5 y 6 presenten<br />

un tracamundiu <strong>de</strong> <strong>de</strong>ntales) con dixebraos sufixos.<br />

3. Ensen contrariu, abúltamos que'i caberu nome <strong>de</strong><br />

llugar podría aicontrar xustificación <strong>de</strong>n<strong>de</strong> forficem co<strong>lo</strong> que<br />

(1) Cfr. pa <strong>la</strong> toponimia asturiana José Manuel González Toponimia <strong>de</strong> una<br />

parroquia asturiana. Uviéu, I<strong>de</strong>a, 1959, 85-88. Pa <strong>la</strong> toponimia españo<strong>la</strong> cfr. G.<br />

Rohlfs "Aspectos <strong>de</strong> toponimia esp@<strong>la</strong>V'. BF 12 (1951) p. 247.


sería a enten<strong>de</strong>se meyor el resultáu <strong>de</strong>ntal na- última sí<strong>la</strong>ba<br />

LLAT. PLANUM<br />

. .<br />

1. El Lhnu: en ViQarnaor/ en <strong>la</strong> Foceicha/ en S.<br />

Salvador/ n'Urria.<br />

Fresnéu.<br />

2. Los @nos: en Viijamaor/ en S. Salvador.<br />

3. El L<strong>la</strong>nu <strong>la</strong> Sierra: en Taxa.<br />

4. E1 Ljanu'l Monte: n'Entragu.<br />

5. El Lbnu <strong>la</strong> Cerra: en Fresnéu.<br />

6. El Ljanu <strong>la</strong> Salve: en Riejju.<br />

7. El Ljanu <strong>la</strong> Cimadona: en Fresnéu.<br />

8. El Ljanu? Monte: en ~resnéu.<br />

. .<br />

9. El L<strong>la</strong>nu'l Con<strong>de</strong>: en Fresnéu.<br />

10. El Lhu Agosta: l<strong>la</strong>nu nun camín en pueblu<br />

11. E1 Prau Ljanu: en Drada.<br />

12. Lbnu Fulklju (-Lmu Filiellu): en Berrueñu.<br />

13. El Lhnu Abaneiru: na braiia Castm, en Marabiu.<br />

14. Lcs LYztlss . . <strong>de</strong>! ,4,a'! Lhü:<br />

. . svil dos fuil:es coii iifi<br />

l<strong>la</strong>nu na parte d'arriba, na braña <strong>de</strong> Santianes.<br />

35. El L.hnu <strong>la</strong>s Argumas: en Carrea.<br />

16. E1 Lbnu Penaúda: en Taxa.<br />

17. El Lhnu <strong>la</strong> Becerrera: na braña <strong>de</strong> Torce.<br />

18. Lknu'l Bragadoriu: l<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Taxa, con una l<strong>la</strong>guna.<br />

19. El Lknu <strong>la</strong> Brani+ia: na braña <strong>de</strong> Santianes.<br />

20. El Lianu <strong>la</strong> Chalga: en Rielju.<br />

21. El Lianu . . <strong>de</strong> Digal{onga: l<strong>la</strong>nada d'Urria.<br />

22. El uanu l'Estel&iru: llugar <strong>de</strong> Vijjanueva on<strong>de</strong><br />

arnontonaben lleña cortao en monte, enantes d'acarreta<strong>lo</strong> pal<br />

pueblu.<br />

fayona.<br />

23. El &janull Faidiellu: nesti l<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Taxa hai una<br />

24. Fonte L<strong>la</strong>nufun<strong>de</strong>iru: en Berrueñu.<br />

25. Lanufomosu: l<strong>la</strong>nu tapecíu por un piornal na braiia<br />

<strong>de</strong> Santianes.<br />

26. . L<strong>la</strong>nufun<strong>de</strong>iru: . en Funfría.<br />

con Campos.<br />

en Torce.<br />

<strong>de</strong> Vixi<strong>de</strong>l.<br />

27. L<strong>la</strong>nucirneiru: en Funfría.<br />

28. El Mnu <strong>la</strong> Cairue<strong>la</strong>: enTorce.<br />

29. &~nucaleiru: l<strong>la</strong>nu na llen<strong>de</strong> <strong>de</strong> Bárzana y Santianes<br />

30. El Lbnu <strong>la</strong> Campie!k: tarrén escampláu nel monte,<br />

31. Los L<strong>la</strong>nos <strong>de</strong>l Carbachu: en La Vil<strong>la</strong>.<br />

32. El Lknu Carrea: en Marabiu.<br />

33. El &@nu <strong>la</strong> Cofradí~ en Rie!!u.<br />

34. El Lhnu Cowos: zona on<strong>de</strong> hubo corros, en términos<br />

35. El Lgnu Cuetulknu: cuetu lisu y achapláu, en Torce.<br />

36. El Lhnu ~@rnasgrandas: en Vixi<strong>de</strong>l.<br />

37. El Lknu <strong>de</strong> Lbnza: en Vixi<strong>de</strong>l.<br />

38. El Ljanu Mariagonzali (-El Lhnu Marúzgonzá<strong>la</strong>): l<strong>la</strong>nu<br />

en Funtizán, en Torce.<br />

39. El &&nu'l Mediu: en La Foceicha.<br />

40. Lknumeisón: llugar u dormíen les vaques na braña<br />

<strong>de</strong> Campos.<br />

41. El Lianu . . Mingubárzana: castañéu <strong>de</strong> Bárzana.<br />

42. El Lbnu'l Monte: en Presorias.<br />

43. El Lbnu Musoriu: en Taxa.<br />

44. El Lbnu Or<strong>de</strong>i<strong>la</strong>cín: camperina l<strong>la</strong>na <strong>de</strong> Vij!anueva.<br />

45. El FLanu <strong>lo</strong>s Pachares: tarrén patente <strong>de</strong> Campie!!~.<br />

46. El Lbnu Pandu: en Taxa.<br />

47. El Lbnu Po'bres: en Poj<strong>la</strong>res, en Funfría.<br />

48. El &iznu'l Preu: camperina <strong>de</strong> Vil<strong>la</strong>nueva.<br />

49. El Lbnu Pomar: en ViJjanueva.


50. El L<strong>la</strong>nu '1 Seljón: en Taxa. Fai referencia al valle <strong>de</strong>l<br />

mesmu nome.<br />

51. El L.<strong>la</strong>null SeRoncín: l<strong>la</strong>nín <strong>de</strong> Taxa.<br />

52. Techera L<strong>la</strong>nu: en San Salvador.<br />

53. El L<strong>la</strong>nu Suveiros: en Vilianueva.<br />

54. El L<strong>la</strong>nu'l Teixu: en Vil<strong>la</strong>nueva; güei entá pue vese<br />

dalgún texu nesti llugar.<br />

55. El Cbnu <strong>la</strong> Teixera: llugar on<strong>de</strong> se dan texos y<br />

xardones, en Taxa.<br />

56. El &nufl Tercieiru: en Vixi<strong>de</strong>l.<br />

57. L<strong>la</strong>nu Terreiros: campera l<strong>la</strong>na con gran piedra<br />

ferrial, na llen<strong>de</strong>, en términos <strong>de</strong> Vil<strong>la</strong>nueva.<br />

maor).<br />

Cobia.<br />

altitú.<br />

58. L<strong>la</strong>nu Tichéu: en VilJamaor/ en Gradura.<br />

59. Lknu dlUrdiales: na llen<strong>de</strong> ente Viljamaor y Urria.<br />

60. El Lhnu Z'Urtigal: ortiga1 <strong>de</strong> Torce.<br />

61. El L<strong>la</strong>nu'l Xugadoriu: na braña d'urdiales (Vil<strong>la</strong>-<br />

62. L<strong>la</strong>nucimeiru: en Castru.<br />

63. Lu &$zxrc: ri'!nfiests.<br />

64. Penai<strong>la</strong>na: en La Vi1;<strong>la</strong>.<br />

65. Penal<strong>la</strong>na: parte patente ya inclinada <strong>de</strong> La Pena<br />

66. & &!unas: l<strong>la</strong>nada ente La P<strong>la</strong>za y Entragu a cierta<br />

67: L<strong>la</strong>nas: en Marabiu.<br />

68. Las @znas: prau y castañéu <strong>de</strong> Vi!!anueva.<br />

69. La Granda <strong>la</strong>s Lbnas: en términos. <strong>de</strong> Vijjanueva.<br />

Trátase d'una granda a con una gran l<strong>la</strong>nada na parte d'arriba.<br />

70. Piesca&na (-Piezcalbna -Pizca[[ana): llugar nel fondu<br />

La Pena Sobia u s'amontona llera <strong>de</strong> <strong>la</strong> peña.<br />

70<br />

71. El Picu <strong>la</strong>s@nas: l<strong>la</strong>nu ente unes sierres, en Fresnéu.<br />

72. Lkn: castañéu con hn l<strong>la</strong>nón, en Campiellu.<br />

73. L@n&borias: en San Salvador.<br />

regueru.<br />

74. L<strong>la</strong>n<strong>de</strong>cabras: n'Entragu.<br />

75. Lbnsecu: l<strong>la</strong>nada en Parmu.<br />

76. L&n<strong>de</strong><strong>la</strong>tab<strong>la</strong>: l<strong>la</strong>nada en Parmu.<br />

77. Rei!.lán: tarrénente Prau y Murias peron<strong>de</strong> co<strong>la</strong> un<br />

78. Reign: barriu <strong>de</strong> V!!amaor, con un l<strong>la</strong>nín.<br />

79. La Rel<strong>la</strong>nu: praos cuestos <strong>de</strong> Fresnéu anque hai ún<br />

enforma l<strong>la</strong>nu na parte d'abaxu.<br />

80. Lbndurrias: prau <strong>de</strong> La Vi!!a, abondo l<strong>la</strong>nu; na so<br />

parte cimera hai un cotarapu pardu.<br />

dos Uugares.<br />

l<strong>la</strong>nu.<br />

81. &&nón: na dixebra <strong>de</strong> Cuña con Torce.<br />

82. El Lbnón: en Vil<strong>la</strong>maor/ envil<strong>la</strong>nueva/ en Parmu,<br />

83. El mnuetu: ntEntragu/ en Carrea/ en RiejJu.<br />

84. Los &&nuetos: en Campos.<br />

85. Lgniellu: ente Samartín y Entragu.<br />

86. Los Lgnie'bs: en La Vi!Ja.<br />

. . en Vi!ljanueva.<br />

87. El L<strong>la</strong>nucu:<br />

88. Cantu Gneche: n'Entragu.<br />

89. La Lbniza: prau <strong>de</strong> La Foceicha anque non mui<br />

90. L.neces: prau l<strong>la</strong>nu y cuestu <strong>de</strong> Vi!!aunel.<br />

91. Lbneces: prau <strong>de</strong> tires l<strong>la</strong>nes y patentes xunto a otres<br />

cuestes, en Rieilu.<br />

92. L<strong>la</strong>neces: prau pindiu con una parte l<strong>la</strong>na, en.<br />

Fresnéu. Na parte l<strong>la</strong>na ye on<strong>de</strong> asitiaron el l<strong>la</strong>máu "Colegio<br />

Fresnéu".<br />

l<strong>la</strong>nín.<br />

93. Las Lbneces: llugar cuestu <strong>de</strong> Corvii<strong>la</strong> con dalgún<br />

94. La P<strong>la</strong>nadn: tarrén escamplu <strong>de</strong>l monte, anque non<br />

l<strong>la</strong>nu, en Vixi<strong>de</strong>l.<br />

95. La P<strong>la</strong>nadona: l<strong>la</strong>nada nuna sierra, en Gradura.<br />

96. La P<strong>la</strong>neta: tarrén lisu y patente <strong>de</strong> ViQanueva.


Observaciones:<br />

1. El l<strong>la</strong>tín p<strong>la</strong>num esplícamos non 5610 l'apel<strong>la</strong>tivu<br />

teberganu (y -asturianu), l<strong>la</strong>nu, sinón tamién <strong>la</strong> gran mayoría<br />

<strong>de</strong> <strong>lo</strong>s nomes <strong>de</strong> llugar equí asitiaos. Esti apei<strong>la</strong>tivu ufiértamos<br />

ainás <strong>de</strong> <strong>la</strong> espresión masculina <strong>la</strong> so correspondiente<br />

femenina y respeutivos plurales asina comu una bona riestra<br />

<strong>de</strong> sufixos amestaos dn, -uetu, -iellu, -ucu, -eche, -iza.<br />

2. Del<strong>lo</strong>s <strong>de</strong> <strong>lo</strong>s topónimos equí ufiertaos, <strong>de</strong> toes<br />

maneres, preséntensemos comu <strong>de</strong> difícil acoyida baxo esti<br />

epígrafe; referímonos más en concretu a <strong>lo</strong>s qu'entamen por<br />

l<strong>la</strong>n- que podríen ser -y nós fexémos<strong>lo</strong> asina-'seguidores <strong>de</strong>l<br />

l<strong>la</strong>tín limitem. Resulta perdifícil afayar una contestación<br />

uniforme pa to<strong>lo</strong>s exemp<strong>lo</strong>s dao que si bien <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s nun<br />

almitiríen munches torgues (vgr. 73, 74, 76, 80) otros podríen<br />

ser seguidores <strong>de</strong> p<strong>la</strong>num > l<strong>la</strong>nu co<strong>la</strong> perda <strong>de</strong> <strong>la</strong> -u, cosa que<br />

casa pefbién co<strong>la</strong> evolución <strong>de</strong> llingua.<br />

3. Los topónimos 90, 91, 92 nun seríen continuadores<br />

direutos <strong>de</strong> p<strong>la</strong>num sinón <strong>de</strong>l l<strong>la</strong>tín p<strong>la</strong>nities-ei, meyor que <strong>de</strong><br />

p<strong>la</strong>nitia-ae pa xustificar <strong>de</strong> mou favoratible <strong>la</strong> concordancia col<br />

artículu talmente comu vemos nel númberu 93, si bien, comu<br />

dixéremos, siempre ye posible alcontrar dalgún exemplu <strong>de</strong><br />

-as > -es.<br />

4. Los tres llugares caberos (94, 95, 96) podríemos,<br />

enten<strong>de</strong><strong>lo</strong>s comu cultismos, col caltenirnientu <strong>de</strong>l gupu2 si<br />

bien nel 95 podría camentase (pue que tamién nel 94) que<br />

(1) Cfr. X. LL García Arias "De toponimia tebergana O: La organizaaón <strong>de</strong>l<br />

espacio agrario". BIDEA 105-106 (1982) 432-433.<br />

O) <strong>la</strong> %fa ye una fonte y prau <strong>de</strong> Bermeñu cuya espresión, a <strong>lo</strong> meyor, débese<br />

tamién al términu tresrnitíu pel iiatín 'p<strong>la</strong>ttus 'p<strong>la</strong>nu' (Cfr. X. L1. García Arias<br />

"Aportaaones al fokiore asturiano". BIDEA 86 (1975) 663.<br />

se trata d'un continuador semicultu <strong>de</strong> p<strong>la</strong>tanum que se sigue<br />

ente nós col apel<strong>la</strong>tivu piáganu - pládanu 'acer pseudop<strong>la</strong>ta-<br />

nus'.<br />

LLAT. PANDUM<br />

1. Pandu: zona ente La Foceicha y San Salvador ente<br />

les l<strong>la</strong><strong>de</strong>res <strong>de</strong> dos montes. Cítase esti llugar comu "il<strong>lo</strong> pando"<br />

C. Belmonte 54, 1162; "Pando <strong>de</strong> Pressorias", C. Belmonte 58,<br />

1163. Citase tamién comu lien<strong>de</strong> norte <strong>de</strong>l vieyu conceyu <strong>de</strong>l<br />

"Paramo <strong>de</strong> <strong>la</strong> Fozel<strong>la</strong>", na respuesta 3 <strong>de</strong>l CME.<br />

2. Pandu: tarrén envalláu, en La Torre.<br />

3. El Pandu: zona l<strong>la</strong>na <strong>de</strong> Viljanueva.<br />

4. Pandu: l<strong>la</strong>nín nuna altura; <strong>de</strong> <strong>la</strong> parte d'ailá<br />

alcuéntrase Tropandu y cerca d'esti últimu llugar Tro.1<strong>lo</strong>pandu,<br />

en términos <strong>de</strong> Vi&inueva.<br />

5. Pena <strong>de</strong> Pandu: na llen<strong>de</strong> <strong>de</strong> Banduxu (Proaza) con<br />

Teberga, en Marabiu.<br />

6. Pandu: en Murias.<br />

7. Pandu: prau enforma l<strong>la</strong>nu ente Sorvi!<strong>la</strong> y Berrueñu.<br />

8. Pandu: na llen<strong>de</strong> <strong>de</strong> Bárzana y Prau.<br />

9. El Pandu: en Taxa.<br />

10. Pandieflu: l<strong>la</strong>nu que forma veiga, en Sobia.<br />

11. El Pand+lu: en Bárzana.<br />

12. El Pandiellu: en Rimaor.<br />

13. Pandiellu: curtinal <strong>de</strong> Cansinos y L<strong>la</strong>mas (Val<strong>de</strong>-<br />

carzana); ye paraxe envalláu.<br />

14. La Pandiek: tarrén cuasi l<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Berrueñu.<br />

15. La Pandiel.: l<strong>la</strong>nu en Vi'<strong>la</strong>nueva.<br />

16. La Pandiej.: l<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Gradura.<br />

(3) Cf. X. L1. García Arias."De toponimia tebergana (lii): Fitotoponirnia" BIDEA<br />

99 (1980) 138.<br />

71


17. Pandieje<strong>la</strong>: tarrén con un I<strong>la</strong>nín en Fresnéu.<br />

18. La Pandiep: tarrén lisu, ensin acci<strong>de</strong>ntes, anque nun<br />

ye l<strong>la</strong>nu, en Bárzana. Ye posible que fale d'esti llugar el<br />

documentu <strong>de</strong>l sieglu XI: "pandcl<strong>la</strong> <strong>de</strong> Uarzena" (CDCO n.<br />

118).<br />

tibanes).<br />

19. Las Pandiel<strong>la</strong>s: tarrén daqué llevantáu, en La P<strong>la</strong>ia.<br />

20. Puente <strong>la</strong>s Pandie&zs: cerca dc La Monxal (Val<strong>de</strong>san-<br />

21. Las Pandie!ks: prau patente anque non mui l<strong>la</strong>nu<br />

<strong>de</strong> S. Salvador.<br />

n'Entragu.<br />

Prau Pandu.<br />

Cansinos.<br />

(Lresnbui?).<br />

22. Cantu Trespandiel<strong>la</strong>s (-Cantu Traspand+as):<br />

23. Veigaipandu: zona l<strong>la</strong>na <strong>de</strong> Vii<strong>la</strong>r, a <strong>la</strong> vera'l l<strong>la</strong>máu<br />

24. Veigaipandu: prau y monte l<strong>la</strong>nu ente Redrai y<br />

25. Brañampandu: na braña <strong>de</strong> Santianes.<br />

26. Cuetu'l Pandu: cuetu nel mediu <strong>de</strong> Valmayor<br />

27. La Piniel<strong>la</strong>'l Pandu: en Vixi<strong>de</strong>l.<br />

28. Trespandu: en Barriu.<br />

29. Fonte Sopandu: fonte nun tarrén <strong>de</strong> <strong>la</strong> parte d'arnba<br />

<strong>de</strong> Pandu (top. 1); con rel<strong>la</strong>ción a esti llugar tien que se citar<br />

La Cupij.1 Pandu on<strong>de</strong> se llevantó una capillina <strong>de</strong>dicada a<br />

"Nuestra. Señora".<br />

30. El Panducu: en Castru.<br />

31. La Pandillina: monte l<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Taxa.<br />

32. La Pan<strong>de</strong>illina (-La Pandigina): monte <strong>de</strong> Rimaor.<br />

33. Pandariel&: zona ente Rie!u y Berrueñu, na parte<br />

d'arriba d'una I<strong>lo</strong>mba.<br />

34. Montepicupandoute: na llen<strong>de</strong> ente Val<strong>de</strong>santibanes<br />

y Val<strong>de</strong>carzana.<br />

72<br />

35. Pan<strong>de</strong>cuña (-Panducuria): pastu común y llugar <strong>de</strong><br />

pasu ente San Xuan <strong>de</strong> Vo<strong>la</strong>ntesy Cuña; esti llugar conozse<br />

tamién coi nome <strong>de</strong> El Pozu.<br />

(La documentación medieval cítamos <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s "pandos"; asina<br />

nel Llibru'l Codu <strong>de</strong> Teberga fá<strong>la</strong>se <strong>de</strong> A. "Gundisalvi <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

Pandiel<strong>la</strong>" /p. 117/ y <strong>de</strong> "Pe<strong>la</strong>gii <strong>de</strong> Pando" /p. 139).<br />

Observaciones:<br />

1. Los nomes <strong>de</strong> llugar <strong>de</strong>l tipu pandu surdcn <strong>de</strong>l l<strong>la</strong>tín<br />

pandum 'narquiáu', 'abombáu', 'cóncavu' y tán en rel<strong>la</strong>ción<br />

semántica co<strong>lo</strong>s tamién apel<strong>la</strong>tivos pándanu 'cacíu poco fondu,<br />

más anchu percima que perbaxu', pándana 'piedra achap<strong>la</strong>da<br />

y lisa'.<br />

2. Na mio opinión trátase d'un tarrén l<strong>la</strong>nu, daqué<br />

envalláu o combáu o abombáu, allugáu ente dos pendientes;<br />

asina podría enten<strong>de</strong>se qu'en <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s puntos <strong>de</strong>l dominiu<br />

espresiones asemeyaes llegaren, por metonimia, a <strong>de</strong>signar<br />

acci<strong>de</strong>ntes inmediatos <strong>de</strong>l tarrén, comu n'Oseya <strong>de</strong> Sayambre<br />

nn<strong>de</strong> pan& ye sinónimu <strong>de</strong> cuesta.<br />

PRERROM. * (I) BAIKA<br />

l. La Veiga: en Parmu/ en BarriuCuña/ en La<br />

Foceicha/ en Cansinos/ en Campie!!u/ en Fresnéu/ en<br />

Gradural en Bárzana/ en La Torre/ en Rielju.<br />

2. Las Veigas: pueblu <strong>de</strong> Val<strong>de</strong>sampedm, a <strong>la</strong> oriel<strong>la</strong> <strong>de</strong>l<br />

ríu y a <strong>la</strong> vera <strong>de</strong> les vegues que xunten Las Veigas con<br />

Samartín y La Favorita.<br />

3. Las Veigas: en Taxa.<br />

4. Veiga: barnu <strong>de</strong> S.Saivador, l<strong>la</strong>nu, a <strong>la</strong> oriel<strong>la</strong> <strong>de</strong>l ríu.<br />

5. La Veiga <strong>la</strong> Sierra: en Parmu.<br />

6. Prau <strong>la</strong> Veiga: en Prau.<br />

7. La Fonte <strong>la</strong> Veiga: en Prau.<br />

*<br />

m<br />

-


8. La Veiga? Ríu: en Fresnéu.<br />

9. La Veiga <strong>la</strong> Mata: en Berrueñu.<br />

10. La Veiga Pieceniza: en Fresnéu.<br />

11. Veiga <strong>de</strong> Furmiguera: en Fresnéu.<br />

12. Veigaipandu: en Vil<strong>la</strong>r.<br />

13. Veigaipandu: en Cansinos.<br />

14. Vegaimediu: en Prau.<br />

15. Vaigaicampu: en Carrea.<br />

16. La Veiga Subricueva: en Cobia; trátase d'una veiga<br />

enriba Penanegra sobre La Cueva, cerca <strong>de</strong> Las Envueltas.<br />

Cobia.<br />

Sobia.<br />

Campieilu.<br />

Vil<strong>la</strong>nueva.<br />

17. La Veiga dlAfuera: en Puertu d'Abaxu, en Cobia.<br />

18. La Veiga dfAdientru: veiga nel Puertu d'Abaxu, en<br />

19. La Veiga Murias: en Fresnéu.<br />

20. Veiga Carbazal: en Fresnéu.<br />

21. Veigausil: en Val<strong>de</strong>santibanes.<br />

22. Veig@bnga: veiga al<strong>la</strong>rgada, en Cobia.<br />

23. Veigabarrera: barriu soleyeru <strong>de</strong> Parmu.<br />

24. La Veiga'l Rei: liugar ente La P<strong>la</strong>za y Vigar.<br />

25. Veigarredonak: veiguina baxo'l Picu <strong>la</strong> SieIJa, en<br />

26. Veigmiada: en Campielju.<br />

27. El Picu <strong>la</strong> Veiga d'Eifa: tarrén comunal, en Taxa.<br />

28. La Veiga d'Agüera: en Marabiu.<br />

29. La Veiga Vi[&: na parte d'abaxu <strong>de</strong> Valcabu, en<br />

30. La Veiga <strong>la</strong> Bota: tarrén l<strong>la</strong>nu y gran<strong>de</strong>, en<br />

31. La Veiga Buscafríu: en San Xuan <strong>de</strong> Vo<strong>la</strong>ntes<br />

(Val<strong>de</strong>sampedru).<br />

32. La Veiga Busjbzz: veiga a <strong>la</strong> vera <strong>la</strong> braña <strong>de</strong> Torce.<br />

33. La Veiga <strong>la</strong> Chalga: veiga ente Santana y LaVeiga<br />

Castru (Marabiu).<br />

34. La Veiga <strong>la</strong> Falguera: en Parmu; p or referencia a esti<br />

llugar conozse un cuma1 col nome <strong>de</strong> El Cumal <strong>de</strong> <strong>la</strong> @lguera.<br />

hectárees,<br />

35. La Veigafaxán: veiga <strong>de</strong> Vi!<strong>la</strong>rnaor, d'unes dos<br />

36. Veig4on<strong>de</strong>ra: en Vixi<strong>de</strong>l, cerca <strong>de</strong> Veiga Cimera.<br />

37. La Veiga Castru: veiga en Marabiu, ennba <strong>la</strong> l<strong>la</strong>mada<br />

Pena Gradura, con una l<strong>la</strong>guna en mediu.<br />

38. Cuetu <strong>la</strong> Veiga: en Vixi<strong>de</strong>l.<br />

39. La Veiga Mariá: prau l<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Carrea, en Los<br />

Martinos. Nel mesmu parax: La Veigona.<br />

peña.<br />

<strong>de</strong> Murias.<br />

40. Veiga Momalu (-Veigaumalu): en Cuña, xunto a una<br />

41. La Veiga LzMonxal: l<strong>la</strong>nada con dos cortes na braña<br />

42. La Veiga'l Muñón: facería na llen<strong>de</strong> <strong>de</strong> La Vil<strong>la</strong><br />

(Teberga y Quirós).<br />

43. La Veiga Murias: veiga na llen<strong>de</strong> <strong>de</strong> Cuña con<br />

Saliencia (Somiedu).<br />

44. Veiga <strong>de</strong> Murias: en Fresnéu.<br />

45. Veigapa<strong>la</strong>ciu: finca <strong>de</strong> La Torre.<br />

46. Veiga <strong>de</strong> Presorias: en Presorias (Val<strong>de</strong>sampedru).<br />

47. Prau <strong>de</strong> Veigarribera: a <strong>la</strong>. oriel<strong>la</strong> <strong>de</strong>l ríu <strong>de</strong><br />

Val<strong>de</strong>santibanes.<br />

48. Veigarrionda: n'Urna.<br />

49. Ríu <strong>la</strong> Veiga: en Vixi<strong>de</strong>l.<br />

50. Veigarrondona: en Cobia.<br />

51. Veigarrondina: en Sobia, cerca <strong>de</strong> Veigarrondona.<br />

52. La Veiga Sampedru: praos l<strong>la</strong>nos ente Samartín y La<br />

P<strong>la</strong>za, xunto a <strong>la</strong> "colegiata" y al ríu. Foron pertenencia <strong>de</strong><br />

<strong>la</strong> l<strong>la</strong>mada "Colegiata <strong>de</strong> Sampedro".<br />

53. El Sen<strong>de</strong>iru <strong>la</strong> Veiga: sen<strong>de</strong>ru na braña <strong>de</strong> Santianes<br />

nel llugar que conocen col nome <strong>de</strong> El Cabezu.<br />

54. ~ei~asenra: prau gran<strong>de</strong> y <strong>de</strong> bona calidá na parte<br />

73


d'arriba <strong>de</strong> Cuña.<br />

55. So<strong>la</strong>veiga: en Santianes.<br />

56. La Veiga Subrepena: cerca <strong>de</strong>l llugar l<strong>la</strong>máii Los<br />

Pornaquinos, na llen<strong>de</strong> <strong>de</strong> Cansinos, Vil<strong>la</strong>unel y Val<strong>de</strong>sam-<br />

pedru.<br />

57. La Veiga'l Tórzanu (-La Veiga'l Tuérzanu): acebal en<br />

términos <strong>de</strong> Prau.<br />

58. Trambasveigas: tarrén l<strong>la</strong>nu, en Taxa.<br />

59. Tras<strong>la</strong>veiga: en ViJ<strong>la</strong>nueva.<br />

60. La Veiga: en ViJjanueva.<br />

61. Trei<strong>la</strong>veiga: en VilJamaor.<br />

62. Veigacenti (-Veig<strong>de</strong>): prau l<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Vi!!aunel.<br />

63. La Veiga <strong>lo</strong>s Ciegos: veiga pequeña y al<strong>la</strong>rgada, ente<br />

dos peñes, pegando a La Veiga dlAfuera (Sobia).<br />

64. Veigacimera: en Vixi<strong>de</strong>l.<br />

65. Veigacimera: nlUrria.<br />

66. La Veigacimera: en llugar mui altu, en Presorias.<br />

67. Veigacimera: xunto a <strong>la</strong> braña <strong>de</strong> nome El Rebe!!ón,<br />

en Vil<strong>la</strong>nueva; quizabes seya <strong>la</strong> mesma que n. 64<br />

y Comiedu.<br />

68. Veiga <strong>la</strong> Fommcha: en Tabláu, La Foceicha. .<br />

69. La Veigapiedra: na dixebra <strong>de</strong> San Salvador (Teberga)<br />

70. La Veiguina: en Vixi<strong>de</strong>l/ en Medión/.<br />

72. La Veiguina Subremurias: en Fresnéu.<br />

73. L a Veiguina <strong>de</strong> Prietu: en Prau.<br />

74. La Veiguitina: en Fresnéu.<br />

75. La Veici&a (-La Vaicie&z): pradín l<strong>la</strong>nu a <strong>la</strong> vera'l<br />

ríu, en La P<strong>la</strong>za.<br />

76. La Veicie'<strong>la</strong> (- Vicie!.): braña <strong>de</strong> Campos.<br />

77. La Vicie.Z.1~: veiga a <strong>la</strong> vera un regueru.<br />

78. El Veigón: prau <strong>de</strong> Parmu, pegando al ríu.<br />

/("in ualle <strong>de</strong> Sancto Petro uil<strong>la</strong> pernominata Ueiga,<br />

iwta flumen Trubia" según C. Belmonte 32, 1155: a <strong>lo</strong> meyor<br />

refierse al tp. 3, <strong>lo</strong> mesmo que ."ambas Ueigas <strong>de</strong> Teverga"<br />

<strong>de</strong> C. Belmonte 20. Apaez en Llibru'l Codu "vineam <strong>de</strong> Vayca"<br />

(p. 140); "Veiga" (p. 115, 125, 128, 153, 157)/.<br />

Observaciones:<br />

1. Los topónimos <strong>de</strong>l tipu veiga, términu d'aniciu<br />

prerromanu, esplíquense <strong>de</strong>n<strong>de</strong> l'apel<strong>la</strong>tivu teberganu col que<br />

se refieren <strong>lo</strong>s fa<strong>la</strong>ntes a camperes- l<strong>la</strong>nes tean o nun tean<br />

rel<strong>la</strong>cionaes col agua.<br />

2. Den<strong>de</strong>'l puntu vista etimolóxicu déxase afitao qu'a<br />

veiga puen amestáse-y <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s sufixos comu -ina, -om, -it- + -<br />

ina.<br />

3. En sen contrariu <strong>lo</strong>s topónimos 75, 76, 77 ufierten<br />

una espresión vieya que tien el so aniciu nuna dómina enantes<br />

<strong>de</strong> <strong>la</strong> pa<strong>la</strong>talización <strong>de</strong> ke, <strong>de</strong> xuru Yi)baikel<strong>la</strong>.<br />

TOPONZMOS DEL TIPU NAVA<br />

1. Navona: finques I<strong>la</strong>nes <strong>de</strong> Can Salvador, pegando al<br />

ríu. Con <strong>de</strong> bona calidá.<br />

2. Navachos: monte <strong>de</strong> carbayu que pertenez a San<br />

Salvador y a Torce; ta daqué aconcáu y tien daqué d'agua.<br />

3. Navachos: prau bonu y l<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Vi!!aunel; a <strong>la</strong> vera -<br />

hai un remanse d'agua.<br />

4. Navachos: en Viganueva; en tarrén aconcáu y ensin o<br />

agua. Desconozo si ye'l mesmu topónimu n. 3.<br />

5. Navachos: curtinal aconcáu <strong>de</strong> Vil<strong>la</strong>maor.<br />

6. Navachos: en Campos. Tarrén cerca d'Ardongu.,<br />

daqué empozáu, con agua.<br />

7. Navachos: prau secanu <strong>de</strong> Cansinos.<br />

8. Navachos: antigu curtinal <strong>de</strong> Rimaor, envalláu.<br />

9. Navachos: castañéu, carbayedal y abeduléu nuna


l<strong>la</strong><strong>de</strong>ra, en términos <strong>de</strong> Bárzana.<br />

10. Navachinos: prau <strong>de</strong> VijJaunel.<br />

1. Na mio opinión toos estos nomes <strong>de</strong> llugar <strong>de</strong>beríen<br />

enten<strong>de</strong>se en rel<strong>la</strong>ción etimolóxica co<strong>la</strong> pal<strong>la</strong>bra d'aniciu<br />

prerromán naba con seguidores per toles fasteres dlEspaña<br />

(DCECH s.v. nava). Ye posible que nel primer exemplu teamos<br />

<strong>de</strong><strong>la</strong>ntre d'un aumentativu o dun amestáu <strong>de</strong> naba+ bona con<br />

hap<strong>lo</strong><strong>lo</strong>xía; nel restu <strong>lo</strong>s casos paecen diminutivos <strong>de</strong> sen<br />

espreciatible y nun tenemos datos p'averiguar si n'algún<br />

exemplu po<strong>de</strong>mos ver <strong>de</strong>nvaos <strong>de</strong>l l<strong>la</strong>tín nouacukr > teb.<br />

navacha 'navaya', <strong>de</strong> <strong>la</strong> mesma manera que podríemos ver -nos<br />

topónimos <strong>de</strong>l tipu cutiel<strong>lo</strong>s non só<strong>lo</strong> continuadores <strong>de</strong> cautum<br />

o *cottum sinón <strong>de</strong> cultellüm.<br />

2. Cobre naba pudieron formase <strong>de</strong>rivaos <strong>de</strong>i tipu:<br />

a. N da: tarrén envalláu <strong>de</strong> Castru.<br />

b. Naveda: prau envalláu, <strong>de</strong> forma cuadrada, en Riel&,<br />

mrcim-í, <strong>de</strong> La P~mari~uz v ha~n 111 F~_(?~ltp'! C-n**. n- n-4r<br />

------ ---o J --"' -'YUI Y-*d'arriba<br />

<strong>de</strong> Naveda hai una l<strong>la</strong>muerga.<br />

c. Naveda: prau <strong>de</strong> Cansinos, con <strong>de</strong>lles partes enval<strong>la</strong>es.<br />

*** Diminutivos <strong>de</strong> Naveda, o meyor <strong>de</strong> <strong>la</strong> so variante<br />

masculina, puen ser:<br />

d. NavidkJu: en Fresnéu.<br />

e. Navidie!ju: campa redonda, ensin agua, en La Vil<strong>la</strong>.<br />

3. De toes maneres tamién ye verdá que to<strong>lo</strong>s nomes<br />

<strong>de</strong> Uugar vistos en 2 podríen consi<strong>de</strong>rase na rel<strong>la</strong>ción<br />

etimolóxica col l<strong>la</strong>tín napum refiriéndose a llugares on<strong>de</strong> se<br />

daben perbién <strong>lo</strong>s nabos <strong>de</strong> mou asemeyáu a comu podríen<br />

se<strong>lo</strong> <strong>lo</strong>s aparentemente abundativos que siguen, a nun ser que<br />

teamos <strong>de</strong><strong>la</strong>ntre seguidores <strong>de</strong> novalis:<br />

a. El Naval (-El Navalín): bona tierra, daqué enval<strong>la</strong>da,<br />

en Fresnéu.<br />

b. El Naval: en Vijjar; ta nun picu.<br />

c. Los Navales: fayéu y carbayal nun cantu <strong>de</strong> Vixi<strong>de</strong>l.<br />

d. Los Navales: tarrén daqué envalláu y difícil, con<br />

carbayos y faya, en La Torre.<br />

e. Los Navales: praos avesíos <strong>de</strong> Parmu.<br />

***Cobre naba1 podríen facese <strong>lo</strong>s diminutivos y aumentativos<br />

que siguen darréu:<br />

f. El Navalín: tarrén <strong>de</strong> Campos, daqué aconcáu, a <strong>la</strong><br />

vera <strong>la</strong> carretera.<br />

g. El Navalín: prau nuna l<strong>la</strong><strong>de</strong>ra que llega a <strong>la</strong> oriel<strong>la</strong>'l<br />

ríu, en La Foceicha.<br />

h. Navalín: prau <strong>de</strong> RieIJu, xunto a Car<strong>de</strong>ña, en La<br />

Granda <strong>la</strong>s Quintanas.<br />

ensin agua.<br />

i. El Navalín: fayéu <strong>de</strong> Marabiu.<br />

k. El Navalón: prau so<strong>la</strong>nu <strong>de</strong> Parmu, en bon tarrén pero<br />

i. Ei Navaion: en -ia Vil<strong>la</strong>.<br />

"* Los siguientes nomes <strong>de</strong> llugar ufierten un sufixu -iegu<br />

amestáu a <strong>lo</strong>s abundanciales en nr, 41:<br />

11. Navariegos (-Navaliegos): castañéu envalláu <strong>de</strong><br />

Rimaor, a <strong>la</strong> vera un regueru.<br />

gues.<br />

m. Las Navariegas: braña <strong>de</strong> La Foceicha, con l<strong>la</strong>muer-<br />

n. Las Navariegas: pastu común <strong>de</strong> RieJu, <strong>de</strong> pisu daqué<br />

patente y con l<strong>la</strong>muergos.<br />

E. Las Navaliegas: p<strong>la</strong>nada gran<strong>de</strong> con <strong>de</strong>l<strong>lo</strong>s cuetos y<br />

hierba, en términos d'Entragu.<br />

o. Las Navaliegas: bon pastu enriba Canal <strong>de</strong> Campos<br />

en términos d'Entragu.


p. La Naliega: prau <strong>de</strong> San Xuan <strong>de</strong> Vo<strong>la</strong>ntes, enriba<br />

Rieilu y Cuañana. Tien tarrén patente yabundaba'l felechu.<br />

4. Si se tien en cuenta que <strong>de</strong>lles vegaes dase camu-<br />

damientu ente n- y pa<strong>la</strong>tal inicial podría enten<strong>de</strong>se que dalgún<br />

<strong>de</strong> <strong>lo</strong>s navachos citaos foren <strong>de</strong>formaciones <strong>de</strong> *l<strong>la</strong>vachos<br />

equivalentes a <strong>lo</strong>s topónimos <strong>de</strong>l tipu L<strong>la</strong>vayos centro-<br />

asturianos y, entós, en posible rel<strong>la</strong>ción etimolóxica (Pueb<strong>lo</strong>s<br />

Asturianos p.114).<br />

De toes maneres, al nuesu enten<strong>de</strong>r, tamién podría<br />

dase'l puxu <strong>de</strong>l i<strong>la</strong>tín eluvies-ei 'agua <strong>de</strong>sbordada', '<strong>de</strong>sagüe<br />

d'agües puerques' que tien comu seguidor l'asturianu lliviachu<br />

(qu'almite <strong>la</strong> variante diviachu ) 'presa pequeña <strong>de</strong> riegu',<br />

'gatera', 'regueracu <strong>de</strong> mal tiempu'.<br />

Ye c<strong>la</strong>ro que <strong>de</strong>n<strong>de</strong> eluvies, eluviem + sufixu -aculum,<br />

podría xustificase'l términu <strong>de</strong> nueso con modificación <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

vocal ve<strong>la</strong>r átona atraída po<strong>la</strong> yod y disimi<strong>la</strong>da <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

consonante l<strong>la</strong>bial.<br />

LLAT. RADERE<br />

1. Ln Rasa: pastu común l<strong>la</strong>nu, en llugar altu, en<br />

términos d'Entregu.<br />

2. La Rasa: praos <strong>de</strong> Campiejiu, l<strong>la</strong>maos n'Urria La Rasa<br />

Campie{lu, mui cuestos, con arribacheiros.<br />

3. Ln Rasa: l<strong>la</strong>nada nun cordal, en Gradura.<br />

4. Las Derrasas: piornal y arguméu <strong>de</strong> Val<strong>de</strong>carzana, na<br />

parte más alta <strong>de</strong>l puertu, na llen<strong>de</strong> con Somiedu. Ye una<br />

granda seca y pe<strong>la</strong>da.<br />

Conca.<br />

Observaciones:<br />

5. Cotorrasu: prau cerca <strong>de</strong> Viescas (Prau), xunto a La<br />

6. Cotawesiellu: vallina <strong>de</strong> Prau, xunto a La Tambaisna.<br />

1. El participiu <strong>de</strong>l verbu raáere, racum, ye responsable<br />

<strong>de</strong>l apel<strong>la</strong>tivu rasu 'enllenu fasta arriba' y <strong>de</strong>l términu<br />

asturianu rasa 'páramu', 'tarrén ermu, ensin vexetación, rasu<br />

y altu".<br />

2. La i<strong>de</strong>a <strong>de</strong> tarrén l<strong>la</strong>nu y con ruina vexetación nun<br />

altu ye <strong>la</strong> que mos fai enten<strong>de</strong>r <strong>lo</strong>s nomes <strong>de</strong> llugar conseñaos.<br />

3. Un <strong>de</strong>riváu <strong>de</strong> ra<strong>de</strong>re, l<strong>la</strong>t. vg. *rasicare, sería<br />

responsable non só<strong>lo</strong> <strong>de</strong>l verbu rascar sinón <strong>de</strong>l apeliativu<br />

teberganu rasquetón 'caleyón' que ta presente na nuesa<br />

toponimia con un exemplu: El Rasquetón <strong>de</strong>l Cantu, vallina ente<br />

dos sierres d'unos cuatru metros d'anchu por 300 m. <strong>de</strong> l<strong>la</strong>rgo.<br />

El términu rasquetón formaríase <strong>de</strong>n<strong>de</strong>'l continuador <strong>de</strong>l<br />

participiu rascu-a + sufixu -etua + -ón-a. Nesti sen bien ta dicir<br />

qu'entá güei <strong>la</strong> llingua conserva apel<strong>la</strong>tivos <strong>de</strong>l tipu rascón<br />

'rasgañu', 'rabuñazu'; rasqueta 'estrumentu pa rascar el ganáu'<br />

(cast. almohaza). Ye posible que l'aceución tamién rexistrada<br />

en <strong>de</strong>lles fasteres <strong>de</strong>l asturianu pa rasqueta, comu 'fuérciga',<br />

'resquiebra' seya una aplicación consecuente <strong>de</strong> <strong>lo</strong> fecho po<strong>la</strong><br />

rasqueta. N'efeutu, una resquiebra pue consi<strong>de</strong>rase comu<br />

resultáu d'una aplicación metafórica <strong>de</strong>l rabuñazu, conseguíu<br />

pol trabayu <strong>de</strong> <strong>la</strong> rasqueta, <strong>lo</strong> que xustificaría'l cambéu anotáu.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!