Kra n tefyirin n tmazight tatrart yegdazalen tiden n tefransist
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Kra</strong> n <strong>tefyirin</strong> n tmaziγt <strong>tatrart</strong> <strong>yegdazalen</strong> <strong>tiden</strong> n tefṛansist<br />
Sγer: D.Messaoudi<br />
Ur yezmir yiwen ad yenkeṛ dakken tamziγt xuṣṣent-tt kra n tefyar swayes imatlayen imaziγen zemren<br />
ad d-ssenfalin kra n tektiwin. Γef waya ad ten-tafeḍ sseqdacen srid tifyirin taεrabin neγ tifṛansisin,<br />
ayen yeğğan tamaziγt ur yeban d acu-tt tikkwal.<br />
Amagrad-a ur yemmid ara; nekk reẓmeγ yes-s tiwwura n unadi deg taγult-a; a win yafen ad ilin wiyaḍ<br />
ara t-yekemmlen s telqayt, neγ xerṣum ara t-yesneqden i tfayda-nneγ akkit.<br />
1. « Quelque soit »<br />
Agdazal n tefyirt-a deg tmaziγt d “bγu (urmir)+ili (urmir)”.<br />
Imedyaten:<br />
- Ayen tebγuḍ tiniḍ-as-t, ur ak yesmusgut ara. (quelque soit ce que tu lui dis, il ne t’écoutera<br />
pas)<br />
- Akk-n tebγu tili tezmert-is, ur k-yrennu ara. (quelque soit sa puissance, il ne te vaincra pas)<br />
2. « à chaque fois que »<br />
Llan sin n yigdazalen i tefyirt-a : “yal mi ara” ed “yal tikkelt ara”.<br />
Imedyaten:<br />
- Yal m’ara tečč aksum, ad d-terr. (à chaque fois qu’elle mange de la viande, elle vomit)<br />
- Yal tikkelt ara yessew, ad yennaγ yid-neγ. (à chaque fois qu’il boit, il se dispute avec nous)<br />
3. « en tous les cas »<br />
Tafyirt-a ur tt-ufiγ deg tentaliwin deg nudaγ, maca ufiγ awalen “tajṛut” ed “awan” (cas) deg<br />
yimawalen ay d-bedreγ swadda deg wedriraw.<br />
Amedya :<br />
- Deg tijṛa akk, ur qebleγ asumer-ik. (en tous les cas, je n’accepte pas ta proposition)<br />
4. « au cas où »<br />
Deg teqbaylit, tella yiwet n tefyirt <strong>yegdazalen</strong> ta n tefṛansist ; d “madegyella 1 ”.<br />
Amedya :<br />
- Madegyella teḥwağeḍ tallalt, aql-i da. (au cas où tu auras besoin d’aide, je suis l{)<br />
5. « en cas de besoin »<br />
Tafyirt-a ad tt-kkalkiγ γef tefyirt taεrabt ay tt-yqublen 2 .<br />
Amedya:<br />
- Deg wakud n wassar, siwel-iyi-d. (en cas de besoin, appelle-moi)<br />
6. « contrairement à »<br />
Tafyirt-a yba wegdazal-is deg tentaliwin timaziγin ay ssneγ; ta swadda ihi d asumer.<br />
Amedya:<br />
- Mgali γef wayen yettwannan, … (contrairement à ce qui se dit, …)<br />
7. « de plus en plus »<br />
Deg tillawt, tikti-a tettwasenfali-d s tmaziγt s useqdec n wawal “simmal” ed wurmir ussid. I<br />
lmend n wawal, ad tiniḍ “simmal gemmun isekla-a” (ces arbres poussent de plus en plus).<br />
Maca, nezmer ad nesnulfu tafyirt niḍen s ukkalki γef tutlayin tibeṛṛaniyin am tneglizit,<br />
tafṛansist neγ taεrabt.<br />
Amedya:<br />
- Gemmun isekla-a ugar ed wugar.<br />
8. « par contre »<br />
Agdazal n tefyirt-a deg tmaziγt n Yiqbayliyen d “wamma”.<br />
Amedya:
- Asenduq-a meẓẓi, wamma win-a meqqer. (Ce coffre est petit, par contre celui-là est grand)<br />
9. « plus … que »<br />
Llant snat n <strong>tefyirin</strong> timaziγin <strong>yegdazalen</strong> ta n tefṛansist; ḥṣut dakken tanfalit-a tqebbel kan<br />
arbib ed umyag n waddud.<br />
Imedyaten:<br />
- Yidir ẓẓay γef Muḥend s sin n yiḥricen. (Yidir est deux fois plus lourd que Mohand)<br />
- Nekk qwiγ fell-ak s waṭas. (je suis beaucoup plus fort que toi)<br />
10. « plus de … que »<br />
Tella deg tmaziγt tefyirt <strong>yegdazalen</strong> ta n tefṛansist.<br />
Amedya:<br />
- Llan ugar n medden γer-i γef γer-k. (il y a plus de gens chez moi que chez toi)<br />
11. « moins de … que »<br />
Nezmer ad nesseqdec awal amaynu “nkiẓ 3 ” i usenfali n tefyirt-a tafṛansist.<br />
Amedya:<br />
- Llant nkiẓ n tlawin γer-neγ γef γer-wen. (il y a moins de femmes chez nous que chez vous)<br />
12. « ne pas encore »<br />
Deg teqbaylit, nesseqdac urḍil “mazal”. Maca deg tumẓabt tella tefyirt “zeddiγ wer”, ma deg<br />
tmaziγt n Murakuc alemmas tella “sul ur”.<br />
Imedyaten:<br />
- Mazal d-tusi yemma seg tala. (ma mère n’est pas encore arrivée de la fontaine)<br />
- Yell-is zeddiγ wer tebliγ. (sa fille n’est pas encore mûre)<br />
- Ysul ur d-yewwiḍ. (il n’est pas encore arrivé)<br />
13. « avant que »<br />
Deg teqbaylit, yella wegdazal n tefyirt-a; netta d awal uddis.<br />
Amedya:<br />
- Werεad yessuli taẓallit, yemmut. (avant qu’il finisse sa prière, il meurt)<br />
14. « à propos de / en ce qui concerne / en ce qui a rapport à»<br />
Llant kra n <strong>tefyirin</strong> tiqburin s wawalen urḍilen; llant tiyaḍ d tatrarin.<br />
Imedyaten:<br />
- Γef temsalt n Yidir, nezmer … (à propos de Yidir, on peut …)<br />
- Γef wayen yeqqnen γer wemxillef gar … (en ce qui a rapport au différent entre …)<br />
15. « depuis que »<br />
Llant snat n <strong>tefyirin</strong> yemgarrden acemma kan deg unamek.<br />
Imedyaten:<br />
- Segmi d-tuweḍ nettat ur tessusem. (elle n’arrête pas de parler depuis qu’elle est arrivée)<br />
- Segwasmi d-tlul, nettat d tamuḍint. (elle est malade depuis le jour où elle est née)<br />
16. « au moins / tout au moins »<br />
Llan kraḍ n yirman swayes nezmer ad d-nessenfali tifyirin-a n tefṛansist.<br />
Imedyaten:<br />
- Ssew axxi yiwen wakus n uyefki. (bois au moins un verre de lait)<br />
- Ečč xerṣum iniγem uqbel ad tiniqeḍ. (mange au moins une figue avant de partir)<br />
- Siwel-as meqqar s utilifun ma ur rezzfeḍ γer-s. (téléphone-lui tout au moins, si tu ne le visiteras pas)<br />
1 Deg tillawt, awal-a yettwanṭaq akk-a : /madagella/, maca yban dakken yekka-d seg “ma+deg+yella”.<br />
«في وقت الحاجة « qqaren 2 S taεrabt<br />
3 Awal “nkiẓ” ssuddmeγ-t-id seg werbib “unkiẓ” (amoindri) d-yekkan seg wemyag “nkeẓ” (diminuer) ; am deg “deffir /<br />
ḍfer”.
Adriraw s talγa n ukaγeḍ :<br />
- A. Abdesselam, 1997, Dictionnaire abrégé du vocabulaire redressé de la langue berbère, ENAG.<br />
- A. Abdesselam, nd, Catégories du vocabulaire de langue berbère, Alger.<br />
- H. Boutlioua, 2006, Dictionnaire trilingue français-tamazight-arabe, Alger.<br />
- J. Delheure, 1984, Ağraw n yiwalen tumẓabt-t-tfransist, SELAF, Paris.<br />
- J. Delheure, 1987, Agerraw n iwalen taggargrent-taṛumit, SELAF, Paris.<br />
- Le P. de Faucauld, 1918, Dictionnaire abrégé touareg-français, LOM, Paris.<br />
- M. Abès, 1946, Première année de berbère, dialecte du Maroc central, Rabat.<br />
- M. Mammeri, 1975, Amawal – Lexique de la langue berbère moderne, CRAPE.<br />
Adriraw s talγa tiliktṛunit :<br />
- Tamaceγt : http://books.google.com/books?id=GtFnxAHJAjQC&printsec=frontcover&vq=finir&hl=fr<br />
- Taqbaylit :http://books.google.com/books?id=nZdP85wiDmcC&printsec=frontcover&hl=fr&source=<br />
gbs_ge_summary_r&cad=0<br />
- Tacelhit:http://books.google.com/books?id=FkEYlILnF7wC&printsec=frontcover&hl=fr&source=gbs<br />
_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false<br />
- Tumẓabt :http://books.google.com/books?id=t3ONwSyl0zEC&printsec=frontcover&hl=fr&source=g<br />
bs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false<br />
- Tagergrent :http://books.google.com/books?id=aF_ui9qpknYC&printsec=frontcover&hl=fr&source=<br />
gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false<br />
- Tasnusit :http://books.google.com/books?id=tnfaslb1CJcC&printsec=frontcover&hl=fr&source=gbs<br />
_ge_summary_r&cad=0