30.05.2013 Views

4 youth your #3 yumpu.pdf

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

14<br />

4 you-th magazine | página<br />

> Nos grandinan tabata kere den<br />

yen kos ku awendia ta parse straño<br />

pa hopi hende. Pa otronan e kreensianan<br />

aki ta bèrdat i nan a dal tene<br />

duru na nan. Parti grandi di e generashon<br />

nobo ta yama e kreensianan<br />

aki kos di loko, miéntras ku un parti<br />

chikí ta yama nan sabiduria! Aki ta<br />

sigui un lista kòrtiku di algun kreensia.<br />

Kiko abo mes ta kere?<br />

Man pretu: Ántes tabata bisti e beibinan e<br />

man pretu pasá den un kadena di pipita pretu<br />

ku kòrá pa alehá mal airu for di e kriatura.<br />

Na momentu ku tin vibrashon negativo esaki<br />

lo kibra. No ta bon pa bolbe traha e kadena<br />

aki, mester tir’é afó i kumpra un nobo.<br />

Aros: Esaki ta nifiká abundansia. Ántes<br />

tabata basha esaki dilanti di porta di kas òf<br />

paden pa atraé suerte.<br />

> Hopi ta esnan ku ta puntra<br />

si hende koló skur en realidat<br />

ta dominá e mundu di deporte.<br />

Sientífikonan a demostrá, pa medio<br />

di estudionan ku a ser hasí, ku hende<br />

koló skur tin e tipo di kurpa ku tin<br />

ménos vèt i nan wesunan ta mas<br />

fuerte. Esaki ta un karakterístika ku<br />

genétika di e físiko afrikano a heredá<br />

di su antepasadonan i e área tropikal<br />

di Afrika. Pero, en general tin sierto<br />

rasa ku ta destaká mas ku otro den<br />

deporte.<br />

Ántes no tabata posibel pa hende koló<br />

skur drenta den un tim ku tin hende koló<br />

kla aden. Tampoko no tabata posibel pa un<br />

hende koló skur subi un vèlt di tènis òf di<br />

gòlf. Aworakí, mas ku 50 aña despues, sí ta<br />

posibel pa hende koló skur hunga den tur<br />

ramo di deporte. Den e tabèl aki por mira<br />

algun avanse importante di e aseptashon di<br />

hende koló skur den e deporte di beisbòl.<br />

Awendia bo por ripará ku hende koló skur a<br />

dominá den otro áreanan di deporte, ku no<br />

ta baseball. E hungadó di gòlf Tiger Woods<br />

i tambe e dos rumannan muhé ku ta hunga<br />

tènis kual ta Serena i Venus Williams ta tres<br />

Wowo: Tin bisá ku si bo wowo drechi ta<br />

baila hopi ta pasobra bo ta bai mira un<br />

hende ku hopi tempu bo no a topa, i si ta<br />

bo wowo robes esei ke men ku un hende<br />

yegá di bo ta bai fayesé.<br />

Man grawatá: Man ku ta grawatá hopi<br />

ta nifiká ku algu bon ta na kaminda. Hopi<br />

hende ta interpretá esaki komo sèn.<br />

Salu: T'asina ku ántes ora bo kier a kore ku<br />

un hende for di bo kas, tabata basha salu<br />

su tras pa e no bolbe bo kas mas. Pero salu<br />

tambe por trese berans si bo duna esaki na<br />

un persona.<br />

8 Dia: Despues di morto ta pasa 8 dia siguí<br />

ta hasi orashon pa alma di e defuntu sosegá<br />

na pas. Ora e 8 dianan aki pasa ta sende<br />

un lantèrnu den e kuartu kaminda e defuntu<br />

tabata drumi pa asina saka e spiritu pafó.<br />

tremendo ehèmpel. Hende koló skur a sa<br />

di dominá riba área di bòkseo tambe den<br />

pasado. Mira por ehèmpel e leyendanan Mike<br />

Tyson i Muhammad Ali.<br />

MLB<br />

Te ku 1947 no tabatin niun hende koló skur<br />

den MLB (baseball).<br />

1947: Jackie Robinson tabata promé hende koló<br />

skur ku a firma den un tim di hende koló kla.<br />

1957: e porshon en general di e poblashon<br />

di hende koló skur hungando baseball tabata<br />

aproksimadamente (11-12%).<br />

1998: 15% di e total hungadónan di baseball<br />

tabata hende koló skur.<br />

Kolebra: Ta bisa ku si bo kap e animal aki<br />

den dos, lo bo sinti bo lomba despues di<br />

tempu òf ku lo bo keda sufri te dia e animal<br />

aki muri.<br />

Kasamentu: Pa trese suerte den bo<br />

matrimonio bo mester bisti un paña uzá bou<br />

di bo bistí di kasamentu.<br />

Embaraso: Ántes nan tabata kere ku no ta<br />

bon pa dos hende ku ta na estado ta bou di<br />

e mesun dak. Un di nan lo tin ku bai pa evitá<br />

ku esun lo por pèrdè su barika. Tambe tin<br />

papiá ku si ta yu hòmber e barika ta grandi<br />

i punta, i yu muhé e barika ta chikí i rondó.<br />

Kinipí di morto: Esaki ta un mancha blou<br />

ku ta paresé na momentu ku un hende<br />

yegá di bo ta serka di fayesé. Ta asina ku<br />

e mancha blou aki lo kita bèk si pero te<br />

despues ku e hende fayesé.<br />

Shurayne Fenni<br />

Tin hopi hende ta opiná ku ta e postura di e<br />

hende koló skur ta sòru pa nan tin e poder<br />

i e rapides pa nan dominá hopi di e spòrtnan<br />

ku tin haber ku atletismo. Bo por mira<br />

tambe ku mayoria hende koló kla ta bon den<br />

"hockey" i landamentu. Hopi hende ta bisa<br />

ku tur e kosnan bisá di hende koló skur den<br />

deporte ta un opinion baho òf algu ku tin di<br />

haber ku rasismo.<br />

Den tur sirkunstansia di bida bo ta haña<br />

bo ku un hende mihó ku bo, pero esei no<br />

nesesariamente ta basá riba koló i rasa.<br />

Dor di presta bon lo bo yega un dia sigur<br />

kaminda bo ke yega òf alkansá e meta ku<br />

bo ke logra. Angelo Engelhart<br />

> Abo ta balorá nos héroenan nashonal?<br />

Nos Hóbennan di awendia no ta tene na kuenta kuantu lucha<br />

nos héroenan nashonal a hiba pa nos bienestar.<br />

Awor kiko ta un héroe? Un héroe ta un persona ku ta ehekutá<br />

echonan di balentia pa yuda su komunidat.<br />

Nos tin hopi di gradisí na nos héroenan pasó nan a riska nan<br />

bida pa yuda nos. Ta p’esei ta importante pa balorá nan.<br />

Mas balor nos duna nan mas echonan di balentia nos por spera riba nos isla.<br />

Pedro Wacao<br />

Un di e lidernan<br />

di revolushon di<br />

katibu ku a lucha<br />

kontra sklabitut.<br />

Amador Nita<br />

Tabata un lider<br />

sindikal ku<br />

kurashi, nan no<br />

a wèlga, nan a<br />

forma un movementu<br />

sosial pa<br />

igualdat den<br />

sektor laboral<br />

pa yunan di<br />

Kòrsou. Dia 30<br />

di mei 1969.<br />

Tula Mosa Nena<br />

tabata un gran héroe pa e katibunan<br />

na Kòrsou. El a resultá di ta un dje<br />

katibunan di mas poderoso na Kòrsou<br />

ku tabata lucha kontra di sklabitut.<br />

Pedro Luis<br />

Brion<br />

Un hòmber<br />

fuerte di militar,<br />

ku a sa di bai<br />

studia afó pa<br />

asina regresá su<br />

isla pa evitá ku e<br />

británikonan lo<br />

konkistá Kòrsou.<br />

Papa Godett<br />

Tabata un lider<br />

sindikal ku riba<br />

30 di mei 1969 a<br />

forma parti di un<br />

movementu pa<br />

stòp ku diskriminashon<br />

i pa<br />

duna nos yu’i<br />

tera mihó kondishonnan<br />

laboral.<br />

ta e simbolo di e<br />

resistensha femenino<br />

di e muhenan<br />

esklabisá.<br />

Moises Frumencio<br />

Da Costa Gomez<br />

Mihó konosí komo<br />

Dòktor den boka di<br />

pueblo, tabata un di<br />

e hòmbernan bon<br />

studiá di Kòrsou.<br />

E tabata e hòmber<br />

ku a lanta e partido<br />

polítiko NVP,<br />

na aña 1949, i ku a<br />

lucha pa independensia<br />

i derecho<br />

di voto general.<br />

15<br />

4 you-th magazine | página

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!