Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
14<br />
4 you-th magazine | página<br />
> Nos grandinan tabata kere den<br />
yen kos ku awendia ta parse straño<br />
pa hopi hende. Pa otronan e kreensianan<br />
aki ta bèrdat i nan a dal tene<br />
duru na nan. Parti grandi di e generashon<br />
nobo ta yama e kreensianan<br />
aki kos di loko, miéntras ku un parti<br />
chikí ta yama nan sabiduria! Aki ta<br />
sigui un lista kòrtiku di algun kreensia.<br />
Kiko abo mes ta kere?<br />
Man pretu: Ántes tabata bisti e beibinan e<br />
man pretu pasá den un kadena di pipita pretu<br />
ku kòrá pa alehá mal airu for di e kriatura.<br />
Na momentu ku tin vibrashon negativo esaki<br />
lo kibra. No ta bon pa bolbe traha e kadena<br />
aki, mester tir’é afó i kumpra un nobo.<br />
Aros: Esaki ta nifiká abundansia. Ántes<br />
tabata basha esaki dilanti di porta di kas òf<br />
paden pa atraé suerte.<br />
> Hopi ta esnan ku ta puntra<br />
si hende koló skur en realidat<br />
ta dominá e mundu di deporte.<br />
Sientífikonan a demostrá, pa medio<br />
di estudionan ku a ser hasí, ku hende<br />
koló skur tin e tipo di kurpa ku tin<br />
ménos vèt i nan wesunan ta mas<br />
fuerte. Esaki ta un karakterístika ku<br />
genétika di e físiko afrikano a heredá<br />
di su antepasadonan i e área tropikal<br />
di Afrika. Pero, en general tin sierto<br />
rasa ku ta destaká mas ku otro den<br />
deporte.<br />
Ántes no tabata posibel pa hende koló<br />
skur drenta den un tim ku tin hende koló<br />
kla aden. Tampoko no tabata posibel pa un<br />
hende koló skur subi un vèlt di tènis òf di<br />
gòlf. Aworakí, mas ku 50 aña despues, sí ta<br />
posibel pa hende koló skur hunga den tur<br />
ramo di deporte. Den e tabèl aki por mira<br />
algun avanse importante di e aseptashon di<br />
hende koló skur den e deporte di beisbòl.<br />
Awendia bo por ripará ku hende koló skur a<br />
dominá den otro áreanan di deporte, ku no<br />
ta baseball. E hungadó di gòlf Tiger Woods<br />
i tambe e dos rumannan muhé ku ta hunga<br />
tènis kual ta Serena i Venus Williams ta tres<br />
Wowo: Tin bisá ku si bo wowo drechi ta<br />
baila hopi ta pasobra bo ta bai mira un<br />
hende ku hopi tempu bo no a topa, i si ta<br />
bo wowo robes esei ke men ku un hende<br />
yegá di bo ta bai fayesé.<br />
Man grawatá: Man ku ta grawatá hopi<br />
ta nifiká ku algu bon ta na kaminda. Hopi<br />
hende ta interpretá esaki komo sèn.<br />
Salu: T'asina ku ántes ora bo kier a kore ku<br />
un hende for di bo kas, tabata basha salu<br />
su tras pa e no bolbe bo kas mas. Pero salu<br />
tambe por trese berans si bo duna esaki na<br />
un persona.<br />
8 Dia: Despues di morto ta pasa 8 dia siguí<br />
ta hasi orashon pa alma di e defuntu sosegá<br />
na pas. Ora e 8 dianan aki pasa ta sende<br />
un lantèrnu den e kuartu kaminda e defuntu<br />
tabata drumi pa asina saka e spiritu pafó.<br />
tremendo ehèmpel. Hende koló skur a sa<br />
di dominá riba área di bòkseo tambe den<br />
pasado. Mira por ehèmpel e leyendanan Mike<br />
Tyson i Muhammad Ali.<br />
MLB<br />
Te ku 1947 no tabatin niun hende koló skur<br />
den MLB (baseball).<br />
1947: Jackie Robinson tabata promé hende koló<br />
skur ku a firma den un tim di hende koló kla.<br />
1957: e porshon en general di e poblashon<br />
di hende koló skur hungando baseball tabata<br />
aproksimadamente (11-12%).<br />
1998: 15% di e total hungadónan di baseball<br />
tabata hende koló skur.<br />
Kolebra: Ta bisa ku si bo kap e animal aki<br />
den dos, lo bo sinti bo lomba despues di<br />
tempu òf ku lo bo keda sufri te dia e animal<br />
aki muri.<br />
Kasamentu: Pa trese suerte den bo<br />
matrimonio bo mester bisti un paña uzá bou<br />
di bo bistí di kasamentu.<br />
Embaraso: Ántes nan tabata kere ku no ta<br />
bon pa dos hende ku ta na estado ta bou di<br />
e mesun dak. Un di nan lo tin ku bai pa evitá<br />
ku esun lo por pèrdè su barika. Tambe tin<br />
papiá ku si ta yu hòmber e barika ta grandi<br />
i punta, i yu muhé e barika ta chikí i rondó.<br />
Kinipí di morto: Esaki ta un mancha blou<br />
ku ta paresé na momentu ku un hende<br />
yegá di bo ta serka di fayesé. Ta asina ku<br />
e mancha blou aki lo kita bèk si pero te<br />
despues ku e hende fayesé.<br />
Shurayne Fenni<br />
Tin hopi hende ta opiná ku ta e postura di e<br />
hende koló skur ta sòru pa nan tin e poder<br />
i e rapides pa nan dominá hopi di e spòrtnan<br />
ku tin haber ku atletismo. Bo por mira<br />
tambe ku mayoria hende koló kla ta bon den<br />
"hockey" i landamentu. Hopi hende ta bisa<br />
ku tur e kosnan bisá di hende koló skur den<br />
deporte ta un opinion baho òf algu ku tin di<br />
haber ku rasismo.<br />
Den tur sirkunstansia di bida bo ta haña<br />
bo ku un hende mihó ku bo, pero esei no<br />
nesesariamente ta basá riba koló i rasa.<br />
Dor di presta bon lo bo yega un dia sigur<br />
kaminda bo ke yega òf alkansá e meta ku<br />
bo ke logra. Angelo Engelhart<br />
> Abo ta balorá nos héroenan nashonal?<br />
Nos Hóbennan di awendia no ta tene na kuenta kuantu lucha<br />
nos héroenan nashonal a hiba pa nos bienestar.<br />
Awor kiko ta un héroe? Un héroe ta un persona ku ta ehekutá<br />
echonan di balentia pa yuda su komunidat.<br />
Nos tin hopi di gradisí na nos héroenan pasó nan a riska nan<br />
bida pa yuda nos. Ta p’esei ta importante pa balorá nan.<br />
Mas balor nos duna nan mas echonan di balentia nos por spera riba nos isla.<br />
Pedro Wacao<br />
Un di e lidernan<br />
di revolushon di<br />
katibu ku a lucha<br />
kontra sklabitut.<br />
Amador Nita<br />
Tabata un lider<br />
sindikal ku<br />
kurashi, nan no<br />
a wèlga, nan a<br />
forma un movementu<br />
sosial pa<br />
igualdat den<br />
sektor laboral<br />
pa yunan di<br />
Kòrsou. Dia 30<br />
di mei 1969.<br />
Tula Mosa Nena<br />
tabata un gran héroe pa e katibunan<br />
na Kòrsou. El a resultá di ta un dje<br />
katibunan di mas poderoso na Kòrsou<br />
ku tabata lucha kontra di sklabitut.<br />
Pedro Luis<br />
Brion<br />
Un hòmber<br />
fuerte di militar,<br />
ku a sa di bai<br />
studia afó pa<br />
asina regresá su<br />
isla pa evitá ku e<br />
británikonan lo<br />
konkistá Kòrsou.<br />
Papa Godett<br />
Tabata un lider<br />
sindikal ku riba<br />
30 di mei 1969 a<br />
forma parti di un<br />
movementu pa<br />
stòp ku diskriminashon<br />
i pa<br />
duna nos yu’i<br />
tera mihó kondishonnan<br />
laboral.<br />
ta e simbolo di e<br />
resistensha femenino<br />
di e muhenan<br />
esklabisá.<br />
Moises Frumencio<br />
Da Costa Gomez<br />
Mihó konosí komo<br />
Dòktor den boka di<br />
pueblo, tabata un di<br />
e hòmbernan bon<br />
studiá di Kòrsou.<br />
E tabata e hòmber<br />
ku a lanta e partido<br />
polítiko NVP,<br />
na aña 1949, i ku a<br />
lucha pa independensia<br />
i derecho<br />
di voto general.<br />
15<br />
4 you-th magazine | página