sommaire introduction editorial - Institut national de la statistique ...
sommaire introduction editorial - Institut national de la statistique ...
sommaire introduction editorial - Institut national de la statistique ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Juillet 2002<br />
INTRODUCTION<br />
Miditra amin’ny telo vo<strong>la</strong>na<br />
fahatelo amin’ity taona 2002<br />
diavina ity isika ankehitriny.<br />
Mitohy araka izany ny fanaovana ny<br />
Gazety “Sehatra” izay ahafahantsika<br />
ato amin’ny INSTAT mifampita<br />
vaovao sy maneho hevitra raha<br />
somary niato kely izany noho ny toedraharaha<br />
nisy teto amin’ny firenena.<br />
Zavatra roa lehibe anisan’ny tanjon’<br />
ity gazety ity tokoa mantsy ny<br />
fampaha<strong>la</strong><strong>la</strong>na antsika ny zavaniseho<br />
teto amin’ny toeram-piasana<br />
ary koa ny famadihana azy ho sehatra<br />
iray hanehoan’ny mpiasa tsirairay<br />
ny heviny sy izay mety ho<br />
hetahetany manokana. Mba<br />
ahatongavana amin’izany tanjona<br />
izany dia nanao fanasana manokana<br />
tamin’ny peta-drindrina mihitsy<br />
izahay tato amin’ny<br />
Sampandraharahan’ny Serasera<br />
nanomboka tamin’ity <strong>la</strong>harana<br />
voalohany ity.<br />
Irinay tokoa araka izany ny<br />
han<strong>de</strong>fasanareo fanakianana sy<br />
fanatsarana ; azo atao amin’ny teny<br />
ma<strong>la</strong>gasy na frantsay izy io arakaraka<br />
izay tian’ny mpanoratra.<br />
Ny Cellule <strong>de</strong> prière ohatra dia<br />
isaorana manokana fa efa nan<strong>de</strong>fa<br />
vatsim-panahy havoaka amin’ny<br />
gazety ; nanao toraka izany koa ny<br />
Statisticiens sy Economistes ary ny<br />
Démographes ato amin’ny INSTAT.<br />
Nampiana fampahafantarana ny <strong>la</strong>finy<br />
sosialy sy toekarena eto Madagasikara<br />
koa manomboka amin’ity <strong>la</strong>harana<br />
voalohany ity ny <strong>la</strong>hatsoratra ato<br />
amin’ny gazety.<br />
Noezahinay havoaka ato anatin’ity<br />
gazety ity avokoa ny mahasoa sy ny<br />
mahafinaritra ka antenainay fa<br />
handray anjara bebe kokoa ianareo<br />
mpiasa ato amin’ny INSTAT amin’ny<br />
<strong>la</strong>harana manaraka.<br />
EDITORIAL<br />
Ity Sehatra faharoa ity dia tohin’ny<br />
ezaka izay efa natao tamin’ny<br />
faramparan’ny taona 2001.<br />
Noezahina izy ity mba ho sehatra<br />
ahafahan’ny be sy ny maro manitatra<br />
ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>ny mikasika ny asa atao ato<br />
amin’ny INSTAT, ny antontan’isa…<br />
ary koa mampiseho ny heviny<br />
mikasika ny fahitany ny toe-draharaha<br />
amin’izao fotoana izao na eto amin’ny<br />
firenena izany na eto amin’ny<br />
INSTAT. Tsy dia maro anefa ireo<br />
olona mamosaka ny heviny na dia efa<br />
nampahafantarina tamin’ny petadridrina<br />
aza ny fahafahana manao<br />
izany. Tsy misy anefa ny tonga <strong>la</strong>fatra<br />
ka ny hahatsaratsara hatrany ity<br />
“Bulletin Interne” ity no tanjona. Koa<br />
mamporisika antsika rehetra handray<br />
anjara bebe kokoa amin’ny Sehatra<br />
manaraka izahay ato amin’ny<br />
Direction <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions<br />
<strong>Institut</strong>ionnelles et <strong>de</strong> <strong>la</strong> Diffusion<br />
(DRID) ary mametraka ny fisaorana<br />
amin’ireo izay nandray anjara<br />
tamin’ny fanatontosana ity « Sehatra<br />
n° 0001 » ity.<br />
DRID<br />
BULLETIN INTERNE N°0001<br />
SOMMAIRE<br />
Introduction 1<br />
Editorial 1<br />
Nouvelles par direction 2<br />
Dir. Générale 2<br />
Dir. Administrative et Financière 3<br />
Dir. <strong>de</strong>s Synthèses Economiques 4<br />
Dir. <strong>de</strong>s Statistiques Economiques 4<br />
Dir. <strong>de</strong> l’Informatique 5<br />
Dir. <strong>de</strong> <strong>la</strong> Démographie et <strong>de</strong>s<br />
Statistiques Sociales 6<br />
Dir. <strong>de</strong>s Statistiques <strong>de</strong>s Ménages 7<br />
Dir. <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions <strong>Institut</strong>ionnelles et<br />
<strong>de</strong> <strong>la</strong> Diffusion 7<br />
Dir. Inter-régionale <strong>de</strong> Toamasina 8<br />
Dir. Inter-régionale d’Antananarivo 9<br />
Tsara ho fantatra 9<br />
Ny anjara asan’ny Statisticiens eo<br />
amin’ny fiainam-pirenena 9<br />
Ny Sa<strong>la</strong>nisa sy ny fiparitahana 12<br />
Pauvreté humaine 12<br />
Ny Demografia ve ? Hambarako anao<br />
ny momba izany 12<br />
Commentaire <strong>de</strong>s données 13<br />
Hevitra tera-bary 14<br />
Divers 15<br />
Sports et loisirs 15<br />
100 b<strong>la</strong>gues 16<br />
Culture 16<br />
Vatsim-panahy 16<br />
Sarin’ny FC INSTAT, <strong>la</strong><strong>la</strong>o tamin’ny 26 Oktobra 2001 teny Ankatso (p. 15)<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT
Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />
NOUVELLES<br />
Par<br />
DIRECTION<br />
Miavaka amin’ny mahazatra<br />
ny « Nouvelles par<br />
Direction » amin’ity<br />
<strong>la</strong>harana ity satria dia ny resadresaka<br />
nifanaovana tamin’ireo Tale isantsokajiny<br />
mihitsy no hotaterina<br />
amin’ny mpamaky. Ny tanjona<br />
amin’izany moa dia ny mba hahitana<br />
ny fomba fijerin’ireo Tale isantsokajiny<br />
ireo ny fizotran’ny asa eo<br />
amin’ireo sampandraharaha tantaniny<br />
sy ny hanomezany fanamarihana na<br />
soso-kevitra hampandrosoana bebe<br />
kokoa ny asa.<br />
Direction Générale<br />
Inona avy ny asa natao tato<br />
nandritra iny tapa-taona voalohany<br />
iny ?<br />
Nihena ny asa azon’ny INSTAT natao<br />
noho ny tsy fisian’ny fandriampahalemana<br />
sy ny vo<strong>la</strong> hampiasaina.<br />
Vokatr’izany, tsy afaka nan<strong>de</strong>fa olona<br />
nanao fanadihadiana mihitsy ny<br />
INSTAT fa nianona fotsiny tamin’ny<br />
fandinihana ireo fanadihadiana efa<br />
natao teo aloha : fanadihadiana<br />
momba ny asa tanana, ny tsena eny<br />
ambanivohitra, ny tokantrano… Ny<br />
tany amin’ny Faritany dia tsy afaka<br />
Manao ahoana kosa ireny asa<br />
natomboka tamin’ny taona 2001<br />
ireny ?<br />
Tsy tonga dia hitohy avy hatrany izy<br />
ireny satria mbo<strong>la</strong> sahirana ny<br />
fanjakana ankehitriny. Ny fanomanana<br />
ny fanisam-bahoaka no tokony natao<br />
tamin’ity taona ity, saingy mety tsy<br />
hotanterahina amin’ny taona 2003<br />
indray io fanisam-bahoaka io noho ny<br />
asa fanomanana tsy maintsy mbo<strong>la</strong><br />
hatao. Ireo fanadihadiana vatsian’ny<br />
Initiative en faveur <strong>de</strong>s Pays Pauvres<br />
Très En<strong>de</strong>ttés (IPPTE) vo<strong>la</strong> koa dia<br />
Sehatra : Inona no vaovao tato<br />
amin’ny INSTAT nandritra izay<br />
enim-bo<strong>la</strong>na izay ?<br />
DG : Ny vaovao tena lehibe indrindra<br />
dia ireny fiovan’ny governemanta<br />
nifanesisesy teo ireny izay nanova ny<br />
Ministera mpiahy sy ny sata mifehy<br />
ny INSTAT. Tamin’ny governemanta<br />
teo aloha mantsy dia <strong>la</strong>sa<br />
“Administration” ny INSTAT ary tao<br />
amin’ny Ministeran’ny Vo<strong>la</strong> sy ny<br />
Toekarena ary ny Teti-bo<strong>la</strong> izy<br />
tamin’izany. Ankehitriny, eo ambany<br />
fiahian’ny Ministeran’ny Toekarena<br />
sy ny Teti-pivoarana kosa izy ary<br />
niverina ho “EPIC” indray.<br />
IPPTE<br />
Initiative en faveur <strong>de</strong>s Pays Pauvres<br />
Très En<strong>de</strong>ttés<br />
Izy io dia vo<strong>la</strong> tokony aloa any ive<strong>la</strong>ny<br />
saingy tsy aloa fa hanaovana tetikasa eto<br />
an-toerana ampihenana ny fahantrana.<br />
Misy fepetra takian’ireo mpamatsy vo<strong>la</strong><br />
amin’izany.<br />
Ny IPPTE dia tsy tetikasa toy ny<br />
fahitantsika mahazatra akory izay ny<br />
mpamatsy vo<strong>la</strong> avy any ive<strong>la</strong>ny no<br />
manome izany mivantana saingy vokatry<br />
ny ezaky ny fanjakana.<br />
Ny décret <strong>la</strong>harana faha 2001-667 tamin’ny<br />
30 jo<strong>la</strong>y 2001 no mametra ny sora-bo<strong>la</strong> sy<br />
ny fampiasana izany ao anatin’ny teti-bo<strong>la</strong><br />
ankapoben’ny Fanjakana. Ho an’ny taona<br />
2001 dia nahatratra 211 798 529 000 Fmg<br />
izany sora-bo<strong>la</strong> izany ho an’ny Ministera<br />
rehetra.<br />
Mbo<strong>la</strong> horesahantsika <strong>la</strong>lindalina eto ihany<br />
ny mikasika izany IPPTE izany amin’ny<br />
<strong>la</strong>harana manaraka.<br />
2<br />
Instat Point Information 2001 : La dynamique <strong>de</strong> <strong>la</strong> Pauvreté à M/car <strong>de</strong> 1993 à 1999<br />
(16/01/2001)<br />
niasa ara-dalàna toy izany koa.<br />
Raha ny momba ny tondromariky ny<br />
fiakaran’ny vidim-piainana (indice <strong>de</strong>s<br />
prix à <strong>la</strong> consommation) kosa indray<br />
no resahina dia nihantona be mihitsy<br />
ny fanaovana azy io tato ho ato<br />
indrindra fa ny tany amin’ny faritany<br />
satria tsy afaka naka ny vidin’entana<br />
ny mpikarakara izany noho ny toedraharaha<br />
nisy teto amin’ny firenena.<br />
Nisy ihany ny tondromariky ny<br />
fiakaran’ny vidim-piainana<br />
navoakan’ny INSTAT saingy tsy<br />
nahahenika ny firenena manontolo izy<br />
io. Mbo<strong>la</strong> hohazavain’ny<br />
tompon’andraikitra eto ihany moa ny<br />
momba izany.<br />
Tsara ho marihina fa efa manomboka<br />
miverina amin’ny <strong>la</strong>oniny tsikelikely<br />
io toe-javatra voa<strong>la</strong>za io ka<br />
porofon’izany dia efa manomboka<br />
man<strong>de</strong>ha indray izao ny atao hoe<br />
“enquête conjoncture”.<br />
mety hahemotra daholo.<br />
Raha tsorina izany dia hihemotra ny<br />
asa kasaina hotanterahina amin’ity<br />
taona ity amin’ny ankapobeny.<br />
Inona kosa no azo ambara mikasika<br />
ireo tetikasa iarahana amin’ny<br />
vahiny ?<br />
Raha ny “Projet Statmad” manokana<br />
no resahina dia tapitra amin’ity vo<strong>la</strong>na<br />
jo<strong>la</strong>y 2002 ity izy io. Ny “Projet Ilo”<br />
dia mbo<strong>la</strong> mitohy ihany fa man<strong>de</strong>ha<br />
miadana dia miadana. Ny tetikasa hafa<br />
toy ny “Projet d’Appui <strong>Institut</strong>ionnel à<br />
<strong>la</strong> Gestion Publique II” (PAIGEP II)<br />
dia mbo<strong>la</strong> miankina betsaka amin’ny<br />
raharaham-pirenena na dia efa<br />
natomboka aza. Ny “Projet Madio”<br />
izay iarahana amin’ny Frantsay kosa<br />
dia mitohy hatramin’ny faran’ny taona<br />
saingy misy fanadihadiana voatery<br />
nahantona noho ny zava-nitranga teto<br />
amin’ny firenena.<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT
Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />
Mikasika ny Projet Statmad ihany,<br />
inona marina no tena nataon’izy io<br />
teto amin’ny INSTAT ?<br />
Tetikasa natao hanamafisana orina ny<br />
rafitra ankapoben’ny antotan’isa eto<br />
amin’ny firenena ny Statmad. Tsy eto<br />
amin’ny INSTAT ihany araka izany<br />
no sehatra iasany fa ny mikasika<br />
antontanisa eto amin’ny firenena<br />
manontolo mihitsy. Namatsy fitaovana<br />
sy nampitombo ny fahaiza-manao no<br />
tena nataony teto amin’ny INSTAT.<br />
Manao ahoana kosa indray no<br />
fahitanao ny ho avin’ny INSTAT ?<br />
Efa <strong>la</strong>sa <strong>la</strong>vitra ny INSTAT ary efa<br />
mihafantatr’olona koa izy amin’izao<br />
fotoana izao. Ambonin’izay, efa<br />
manomboka mamokatra be izy<br />
ankehitriny. Araka ny hevitro dia tsy<br />
ho very ny fahaiza-manaon’ireo olona<br />
nahatonga ny INSTAT eo amin’izao<br />
toerana izao ary raha miezaka miasa<br />
tahaka izay nataony hatramin’izay izy<br />
dia vao maika ho <strong>la</strong>sa <strong>la</strong>vitra kokoa.<br />
Raha ny mifanohitra amin’izany kosa<br />
anefa no miseho dia mety hihemotra<br />
indray izy.<br />
Amin’ny maha mpahay toekarena<br />
anao, manao ahoana no fahitanao<br />
ny toekarena ma<strong>la</strong>gasy<br />
ankehitriny ?<br />
Latsaka an-katerena tanteraka ny<br />
toekarena ma<strong>la</strong>gasy ankehitriny.<br />
Tsotra ny anton’izany : ireo<br />
sakantsakana misy etsy sy eroa ireo<br />
dia nanimba ny toekarena izay<br />
miankina betsaka amin’ny<br />
fifanakalozana ara-barotra amin’ny<br />
any ive<strong>la</strong>ny toy fanafarana sy<br />
fanondranana akora fanodina, sns. Ny<br />
ankabetsahan’ireo vokatra jifaina eto<br />
an-toerana aza mantsy dia mbo<strong>la</strong> avy<br />
any ive<strong>la</strong>ny daholo koa. Misedra o<strong>la</strong>na<br />
tanteraka araka izany ireo orinasa<br />
miasa eto indrindra fa ireo orinasa afakaba<br />
izay iaraha-maha<strong>la</strong><strong>la</strong> fa natao<br />
hanodinana vokatra haondrana any<br />
ive<strong>la</strong>ny. Tsara ho marihina anefa fa<br />
izy ireo dia anisan’ny nanampy<br />
betsaka tamin’ny fampitomboana ny<br />
harin-karena faobe.<br />
Philippe RAJAOBELINA<br />
Directeur Général <strong>de</strong> l’INSTAT<br />
24/06/2002<br />
Direction Administrative<br />
et Financière<br />
Sehatra : Inona no vaovao tato<br />
amin’ny DAF tato nandritra izay<br />
tapa-taona izay ?<br />
DAF : Amin’ny ankapobeny, tsy nisy<br />
asa azo natao firy tato amin’ny DAF<br />
ankoatra ireo raharaha fanao andavanandro<br />
toy ny fandoavana karama<br />
sy ny fikarakarana ny antotantaratasin’ireo<br />
mpiasa han<strong>de</strong>ha hisotro<br />
ronono izay tsy maintsy notohizana<br />
foana. Ambonin’izany, teo koa ny<br />
fikarakarana ny sata mifehy ny<br />
mpiasan’ny INSTAT (statut du<br />
personnel) izay niarahana tamin’ny<br />
sampandraharaha mpanara-maso ny<br />
asa. Tsy maintsy haseho azy ireo<br />
mantsy ny vo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>-na sata nataon’ny<br />
INSTAT mba hahitany raha<br />
mifanaraka amin’ny <strong>la</strong>làna misy izy io<br />
na tsia. Tsara ho marihina fa nisy<br />
o<strong>la</strong>na kely ny fanatanterahana azy io<br />
noho ny fisian’ny sokajin’ny mpiasa<br />
roa eto amin’ny INSTAT. Andaniny<br />
ao ireo mpiasam-panjakana raikitra<br />
(fonctionnaire), anki<strong>la</strong>ny kosa ireo<br />
mpiasan’ny INSTAT manokana izay<br />
manaraka ny <strong>la</strong>lànan’ny sehatra tsy<br />
miankina (personnel <strong>de</strong> droit privé)<br />
izay samy tiana ho fehezin’ny <strong>la</strong>làna<br />
tokana ihany (statut du personnel).<br />
Rahoviana io <strong>la</strong>làna io no azo<br />
hampiharina ?<br />
Ny fampiharana ireny <strong>la</strong>làna ireny dia<br />
miankina amin’ny <strong>la</strong>làna maromaro<br />
koa. Ny <strong>la</strong>làna voalohany dia ny<br />
didim-panjakana (décret) 99-335<br />
mifehy ny “établissements publics”<br />
rehetra izay mi<strong>la</strong>za ny tsy maintsy<br />
hanaovan’izy ireny “décret institutif”<br />
mifehy azy. Tamin’ny vo<strong>la</strong>na Oktobra<br />
2001 izy io no nivoaka saingy noho<br />
ireny toe-javatra niainana teto amin’ny<br />
firenena ireny dia ny fanomanana azy<br />
io fotsiny no nataon’ny tato amin’ny<br />
DAF. Ny tohin’ny fikarakarana moa<br />
dia toy izao raha <strong>la</strong>zaina fohifohy : tsy<br />
maintsy ankatoavin’ny fi<strong>la</strong>nkevipitantanana<br />
(conseil d’administration)<br />
io sata io ary haroso hodinihina sy<br />
ankatoavin’ireo Ministera maro<br />
samihafa mpiahy ny INSTAT avy eo.<br />
Ny andrana amin’ny fampiharana dia<br />
azo <strong>la</strong>zaina ho efa vita ihany ary efa<br />
hita araka izany ny hanasokajiana ny<br />
mpiasa rehefa hampiharina io sata<br />
vaovao io.<br />
Manao ahoana no fahitanao ny atao<br />
hoe EPIC ?<br />
Amin’ny maha injenieran’ny statistika<br />
sady Tale Jeneraly teo aloha ahy dia<br />
ny EPIC no tsara noho ireto antony<br />
lehibe hotanisaina manaraka ireto :<br />
a) Voalohany, ny EPIC no<br />
ahafahan’ny eto amin’ny INSTAT<br />
mandray mpiasa vaovao raha toa ka<br />
nahantona ny fandraisana mpiasampanjakana<br />
vaovao araka ny<br />
nifanarahana tamin’ireo mpamatsy<br />
vo<strong>la</strong> avy any ive<strong>la</strong>ny.<br />
Maro hatrany ny mpanatrika ireny INSTAT Point Information ireny (16 janoary 2001)<br />
b) Faharoa, izy io ihany koa no<br />
ahazoana manao sata manokana<br />
hifehezana ny mpiasa ka ny tanjona<br />
amin’izany dia ny hanondrotana azy<br />
ireo eo amin’ny asany. Fanampin’izay<br />
dia afaka manome risi-po kokoa ny<br />
mpiasa ny INSTAT ka azo raisina<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />
3
Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />
ohatra amin’izany ireo “in<strong>de</strong>mnités”<br />
isan-karazany izay omena mialoha ary<br />
manatombo aza raha oharina amin’ny<br />
omen’ny fanjakana.<br />
c) Farany, ahafahana mampidi-bo<strong>la</strong><br />
ho an’ny INSTAT koa io rafitra io ka<br />
ohatra amin’izany ny vo<strong>la</strong> avy<br />
amin’ny “cartes <strong>statistique</strong>s” sy ireny<br />
tolo-bidy isan-karazany ireny.<br />
Manampy betsaka ny fanjakana ity<br />
orinasa ity amin’izany satria tsy ho<br />
<strong>la</strong>sa enta-mavezatra ho azy intsony. Io<br />
vo<strong>la</strong> miditra io koa dia azo<br />
hanomezana ampahany ho an’ny<br />
mpiasa na harotsaka ao amin’ny tetibo<strong>la</strong><br />
hiasana.<br />
Inona kosa ny vaovao azo <strong>la</strong>zaina<br />
momba ny any amin’ny faritany ?<br />
Nanano sarotra ny fifandraisana<br />
tamin’ireo faritany enina nandritra<br />
izay enim-bo<strong>la</strong>na izay satria tsy afaka<br />
nanatanteraka ny asany ara-dalàna ny<br />
Paositra. Na izany aza anefa dia<br />
voarain’ny mpiasa foana ny vo<strong>la</strong><br />
karamany na dia nisy fahatarana kely<br />
aza izany indraindray.<br />
Charles A. RAKOTONDRAFARA<br />
Directeur Administratif et Financier<br />
28/06/2002<br />
Direction <strong>de</strong>s Synthèses<br />
Economiques<br />
Sehatra : Mba azonao <strong>la</strong>za<strong>la</strong>zaina<br />
fohifohy ve ireo asa natao tato<br />
amin’ny DSY hatramin’ny<br />
fiandohan’ity taona ity ?<br />
DSY : Raha tsorina dia tsy nisy na<br />
inona azo natao firy nandritra izay<br />
enim-bo<strong>la</strong>na izay noho ny o<strong>la</strong>na teto<br />
amin’ny firenena. Ny atao hoe<br />
“enquête conjoncture” izay vatsian’ny<br />
Statmad vo<strong>la</strong> no efa natomboka ka ny<br />
asa fanomanana sy ny fanofanana ireo<br />
mpanao fanadihadiana no natao<br />
hatramin’izao ary amin’ity tapatapaky<br />
ny vo<strong>la</strong>na jo<strong>la</strong>y ity no heverina<br />
hanombohana ny fanadihadiana. Tsara<br />
ho marihina fa mahakasika ny<br />
indostria sy hotely io fanadihadiana io<br />
saingy voafetra ny vo<strong>la</strong> ampiasaina sy<br />
ny toerana azo aleha satria dia eto<br />
Antananarivo, Antsirabe, Fianarantsoa<br />
ihany no hanatanterahana izany.<br />
Ny fanaovana ny atao hoe<br />
“Comptabilité <strong>national</strong>e” koa no<br />
anisan’ny asa iandraiketan’ny ato<br />
amin’ny DSY.<br />
4<br />
Nisy ihany koa fanadihadiana<br />
nataon’ny DSY ka ny fiantraikan’iny<br />
toe-javatra niainana teto amin’ny<br />
firenena iny teo amin’ireo orinasa no<br />
noezahina nofantarina tamin’izany.<br />
Olona roapolo teo ho eo no nanao azy<br />
io ary ny tanjona taminy dia ny<br />
haha<strong>la</strong><strong>la</strong>na ny o<strong>la</strong>na sedrain’ireo<br />
orinasa vokatr’iny fitokonana iny.<br />
Nisedra o<strong>la</strong>na anefa ny fanaovana azy<br />
io satria tsy afaka niasa ara-dalàna ireo<br />
mpanao fanadihadiana nandritra ny<br />
fitokonana.<br />
Manao ahoana kosa indray ireny<br />
asa efa natomboka tamin’ny<br />
herintaona ireny ?<br />
Azo nantsoina hiasa tsindraindray<br />
ihany ireo mpiasan’ny DSY nandritra<br />
ireny fotoana nafampana ireny ka<br />
nanao ny “Nomenc<strong>la</strong>ture <strong>de</strong>s activités<br />
et <strong>de</strong>s produits <strong>de</strong> Madagascar” ho<br />
an’ny taona 2001 izy ireo. Efa<br />
nahitam-bokany ny asa natao ary efa<br />
azo natonta ho boky izy io<br />
ankehitriny. Tsara ho marihina fa io<br />
no “nomenc<strong>la</strong>ture” faharoa misy eto<br />
Madagasikara ary manaraka ny atao<br />
hoe Système <strong>de</strong> Comptabilité<br />
Nationale 1993 izay mifandraika<br />
amin’ny mo<strong>de</strong>ly ampiasain’ny tany<br />
afrikana miteny frantsay, mampiasa ny<br />
“module” na lôzisie<strong>la</strong> (logiciel)<br />
ERETES. Ny ERETES dia fanaovana<br />
kaonty nomen’ny Vondrona<br />
Eoropeana tamin’ny a<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny tetikasa<br />
Statmad hanaovana Comptabilité<br />
Nationale eto Madagasikara. Farany,<br />
anisan’ny asa nataon’ny DSY koa ny<br />
fanohizana ny fampidirana amin’ny<br />
solosaina ny Comptabilité Nationale<br />
i<strong>la</strong>y antsoina hoe amin’ny teny<br />
mahazatra hoe : fanadihadiana<br />
fanampiny (enquête complémentaire)<br />
izay vatsian’ny IPPTE vo<strong>la</strong>. Mameno<br />
ny tsy ampy tamin’ny fanangonana<br />
antontan’isa natao teo aloha no atao<br />
amin’izany.<br />
Samuel RANDRIAMBOLAMANITRA<br />
Directeur <strong>de</strong>s Synthèses Economiques<br />
24/06/2002<br />
Direction <strong>de</strong>s<br />
Statistiques<br />
Economiques<br />
Sehatra : Nanao ahoana ny fizotry<br />
ny asa tato amin’ity Direction<br />
tantaninao ity nandritra izay vo<strong>la</strong>na<br />
maromaro izay ?<br />
DSE : Ireto tanisaina manaraka ireto<br />
ny asa fanaon’ny DSE amin’ny<br />
ankapobeny : ny fikarakarana ny<br />
“fichiers <strong>de</strong>s établissements”, ny<br />
fanadihadiana momba ny vokatry ny<br />
indostria (enquête sur <strong>la</strong> production<br />
industrielle), ary ny fikarakarana ny<br />
statistika ho an’ny varotra ive<strong>la</strong>ny.<br />
Raha ny “fichiers <strong>de</strong>s établissements”<br />
manokana no jerena dia azo sokajiana<br />
ho roa ny asa atao amin’izy io :<br />
- ny fanomezana ny karatra<br />
statistika (carte <strong>statistique</strong>) izay nisy<br />
fiatoana kely teo aloha teo indrindra<br />
ny teto Antananarivo ; mbo<strong>la</strong> azo<br />
notohizana nitsitapitapy ihany anefa<br />
ny tany amin’ny faritany ;<br />
- teo koa ny fanadiovana ny<br />
“fichiers <strong>de</strong>s établissements” izay asa<br />
hiarahana amin’ny Projet Statmad.<br />
Niato tanteraka aloha ny fanaovana<br />
azy io.<br />
Raha ny <strong>la</strong>finy fanadihadiana ny<br />
vokatry ny indostria (production<br />
industrielle) indray kosa no<br />
ho<strong>la</strong>za<strong>la</strong>zaina fohifohy dia nifantoka<br />
tamin’ny fanadihadiana fototra<br />
amin’ny vokatry ny indostria (enquête<br />
<strong>de</strong> base sur <strong>la</strong> production industrielle)<br />
izay hanaovana “base <strong>de</strong> l’indice”<br />
vaovao ny asan’ny DSE. Natao teto<br />
anivon’ny indostria teto Madagasikara<br />
izy io ary mifameno amin’ny<br />
nataon’ny “Projet Madio” satria ny<br />
vokatra (production) no jeren’ny DSE<br />
aminy raha ny kaonty “Comptabilité”<br />
kosa no nataon’ny “Projet Madio”.<br />
Samy nojerena daholo tamin’izany na<br />
ireo orinasa afa-kaba na ireo karazana<br />
orinasa hafa tsy afa-kaba. Nisy olona<br />
avy any amin’ny <strong>Institut</strong> National <strong>de</strong><br />
Statistique et <strong>de</strong>s Etu<strong>de</strong>s Economiques<br />
(INSEE) any Frantsa nanampy ny<br />
DSE amin’ny fanaovana azy io.<br />
Ankehitriny dia efa azo <strong>la</strong>zaina ho vita<br />
tanteraka ny asa raha ny <strong>la</strong>finy<br />
tekinika no jerena saingy mbo<strong>la</strong><br />
hifampidinihana amin’ ny mpamatsy<br />
vo<strong>la</strong> sy ny fanjakana ary ny<br />
mpandraharaha ny fanatsarana azy io<br />
avy eo. Anisan’ny asa goavana natao<br />
teto anivon’ny Direction ihany koa ny<br />
fijerena ny fiantraikan’iny fitokonana<br />
iny teo amin’ireo orinasa afa-kaba.<br />
Voa<strong>la</strong>za ombieny ombieny mantsy<br />
tato ho ato fa maro ny asa very<br />
nandritra ireny toe-javatra niainana<br />
teto amin’ny firenena ireny. Teto<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT
Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />
Antananarivo no nanaovana io<br />
fanadihadiana io satria hita eto ny<br />
90 % ny orinasa afa-kaba. Ankehitriny<br />
dia efa vonona ny tatitra momba ny<br />
vokatry ny asa ary hitohy ihany io<br />
fanadihadiana io ka ho <strong>la</strong>sa<br />
fanadihadiana maharitra mihitsy.<br />
Asa fanao eto amin’ny Direction ihany<br />
koa ny fanatsarana ny statistikan’ny<br />
varotra ive<strong>la</strong>ny ; izy io moa dia<br />
fiaraha-miasa amin’ny Direction<br />
Générale <strong>de</strong>s Douanes sy ny Vondrona<br />
Eoropeana. Raha fehezina amin’ny<br />
teny fohy dia saiky nifantoka betsaka<br />
tamin’ny fanaovana “base <strong>de</strong> l’indice”<br />
vaovao ny asa notanterahina tato<br />
amin’ny DSE ary fiaraha-miasa<br />
amin’ny Projet Statmad ny<br />
ankamaroan’izy ireo.<br />
Izay ny momba ny asa fanao andavanandro<br />
fa misy koa ny asa izay<br />
mandalo fotsiny ihany. Azo raisina<br />
ohatra amin’izany ireny tetikasa na asa<br />
isan-karazany ampanaovin’ny<br />
fanjakana ireny ka tafiditra tao<br />
anatin’izany ny fiara-miasa tamin’ny<br />
Ministeran’ny Fizahan-tany :<br />
nanomana ny “version définitive”<br />
amin’ny famo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>na ny “compte<br />
satellite du secteur tourisme” no natao<br />
tamin’izany. Nomen’ny DSE ny<br />
Minisiteran’ny Fizahan-tany<br />
tamin’izany ny “méthodologie”, ny<br />
boky mirakitra ny toromarika ho an’ny<br />
mpanao fanadihadiana (manuel <strong>de</strong><br />
l’enquêteur), ny fanontaniana<br />
hanaovana ny fanadihadiana<br />
(questionnaire) ary ny “logiciel <strong>de</strong><br />
saisie et <strong>de</strong> traitement” fampidirana<br />
amin’ny solosaina sy fikirakirana io<br />
asa io.<br />
Tamin’ny enim-bo<strong>la</strong>na <strong>la</strong>sa dia nanao<br />
fanadihadiana momba ny tsena eny<br />
ambanivohitra (enquête sur le marché<br />
rural) ihany koa ny DSE ka ny<br />
faritanin’Antananarivo sy Toamasina<br />
no nanatanterahana ny asa ary tsena<br />
miisa 45 no nohadihadiana. Efa eo<br />
ampanaovana vo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>na tatitra<br />
(projet <strong>de</strong> rapport) ny eto amin’ny<br />
DSE amin’izao fotoana izao ary<br />
eritreretina ho faranana amin’ity<br />
vo<strong>la</strong>na ity io tatitra io.<br />
Inona no votoatiny sy ny tanjona<br />
tamin’io fanadihadiana momba ny<br />
tsena eny ambanivohitra io ?<br />
Natao handinihana ny vidin-javatra sy<br />
ny fiovaovany mandritra ny taona<br />
(niveau et saisonnalité <strong>de</strong>s prix) ary ny<br />
endrika hisehoan’ny tsy<br />
fifandanjan’ny vidin-javatra eny<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />
ambanivohitra eny ity fanadihadiana<br />
ity. Hita miharihary ho tsy mifandanja<br />
mihitsy mantsy ny vidin’ny entana<br />
entin’ireny mpivarotra mitondra<br />
vokatry ny indostria (ohatra<br />
afokasoka, menaka,… ) avy ety<br />
ambonivohitra ireny izay atakalo vary<br />
na vokatra hafa eny ambanivohitra.<br />
Noezahina nofantarina tamin’io<br />
fanadihadiana io koa ny foto-drafitrasa<br />
(infrastructure) misy eny amin’ireny<br />
tsena eny ambanivohitra ireny.<br />
Marihina koa fa maro ireo tetikasa<br />
manadihady ny eny ambanivohitra eny<br />
saingy ny mampiavaka ity nataon’ny<br />
DSE ity dia izy mifantoka manontolo<br />
amin’ny tsena.<br />
Ny tanjona hotratrarina sady<br />
hanohizana io asa io dia ny<br />
hametrahana rafitra maharitra<br />
hampahafantarana ny zava-misy<br />
amin’ny tsena eny ambanivohitra<br />
(système d’information permanent sur<br />
les marchés ruraux) izay hanjary<br />
loharanom-baovao handinihana ny<br />
zava-misy eny. Irina araka izany ny<br />
hitohizan’io asa io saingy miankina<br />
amin’ny fanjakana izany.<br />
Inona no asa eritreretinareo hatao<br />
amin’ny manaraka ?<br />
Anisan’ny asa eritreretina hatao ny<br />
fanadihadiana momba ny vidin’entana<br />
ambongadiny (prix <strong>de</strong> gros) ; araka<br />
izany dia nisy tetikasa novo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>ina<br />
hatao ka ireny entana miditra avy any<br />
ive<strong>la</strong>ny ireny no hohadihadiana<br />
amin’izany indrindra rehefa tonga any<br />
amin’ny mpamongady sy ny<br />
mpamatsy izy ireny. Ny tanjona<br />
amin’izy io moa dia hanaovana “base<br />
<strong>de</strong> l’indice” ho an’ny vidin’entana<br />
ambongadiny izay i<strong>la</strong>ina amin’ny<br />
Comptabilité Nationale.<br />
Iarivony RANDRETSA<br />
Directeur <strong>de</strong>s Statistiques Economiques<br />
01/07/2002<br />
Direction <strong>de</strong><br />
l’Informatique<br />
Sehatra : Inona avy ny asa<br />
nataon’ny DI hatramin’ity vo<strong>la</strong>na<br />
jona diavina ity ?<br />
DI : Nandritra izay enim-bo<strong>la</strong>na izay<br />
dia nanao ny karaman’ny mpiasampanjakana<br />
i<strong>la</strong>y antsoina amin’ny teny<br />
mahazatra hoe “sol<strong>de</strong> budget<br />
autonome” ny tato amin’ny DI.<br />
Tafiditra ao anatin’izany ny<br />
karaman’ny eny amin’ny<br />
Fivondronan’Antananarivo Renivohitra,<br />
ny Zandarimariam-pirenena,<br />
ny Seranan-tsambon’i Toamasina, ny<br />
Antenimieram-pirenena, ny ao<br />
amin’ny Fitsarana Avo momba ny<br />
La<strong>la</strong>m-panorenana, ny Antenimierandoholona,<br />
ny Paositra Ma<strong>la</strong>gasy, ny<br />
Médiature, ny Oniversite (Personnel<br />
Administratif), ny ao amin’ny<br />
Faritany, ny Tranom-piritim-pirenena,<br />
ny Sekoly Ambony ho an’ny Mpitsara<br />
(École Nationale <strong>de</strong> <strong>la</strong> Magistrature),<br />
….. Asa fanao isam-bo<strong>la</strong>na io<br />
fanaovana karama io ka tsy misy o<strong>la</strong>na<br />
mihitsy ny fanatanterahana azy na dia<br />
teo aza ny toe-javatra niainana teto<br />
amin’ny firenena. Azo<br />
nifampiraharahana tsara mantsy ireo<br />
mpiasa tato amin’ny DI ka niasa ora<br />
tsy feno (service minimum) izy ireo<br />
nandritra ireny fotoana ireny.<br />
Porofon’izany dia tsy nisy mihitsy<br />
mpiasam-panjakana nitaraina ho tsy<br />
nahazo karama noho ny tsy<br />
fahavitan’ny INSTAT ny asany.<br />
Manaraka izany dia eo koa ny<br />
fikarakarana ny hetran-tany sy trano<br />
any ambanivohitra (fiscalité rurale)<br />
ary ny hetran’ireny fiara man<strong>de</strong>ha eny<br />
an-da<strong>la</strong>m-be ireny (vignette).<br />
Alefan’ny tompon’andraikitra aty<br />
amin’ny DI ny antontan-taratasy<br />
momba ireny hetra ireny ka eto no<br />
ampidirina amin’ny solosaina.<br />
Averina any amin’ny<br />
tompon’andraikitra indray izany avy<br />
eo ahafahany mitaky ny hetra. Tsara<br />
ho marihina fa asa atao mandavantaona<br />
izy io ary ny taona 1999 no atao<br />
eto amin’izao ka ny 50 % ny asa no<br />
vita.<br />
Raha ny fandraisana ny antontan’isa<br />
momba ny entana vidina sy<br />
varotan’ireny tranom-barotra ireny<br />
(relevé <strong>de</strong>s achats et ventes) indray<br />
kosa no resahina dia angonin’ny<br />
Direction Générale <strong>de</strong>s Impôts ny<br />
taratasy avy nofenoin’ny tranombarotra<br />
ka alefany ampidirina amin’ny<br />
solosaina eto amin’ny INSTAT.<br />
Averin’ny DI any amin’ny<br />
tompon’andraikitra izany avy eo mba<br />
hijerena ny hetra (TVA) tokony a<strong>la</strong>ina<br />
ary ahafahana mitaky izany. Asa<br />
goavana mihitsy izy io ka ny taona<br />
1998 sy 1999 izao no efa vita ary<br />
miandry ny “imprimés” avy any<br />
amin’ny Enregistrement et Timbre<br />
sisa. Azo <strong>la</strong>zaina ho man<strong>de</strong>ha an-<br />
5
Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />
tsakany sy an-davany ireo asa ireo<br />
amin’ny ankapobeny.<br />
Izay no azo <strong>la</strong>zaina momba ny asa<br />
fanao an-davanandro fa nisy ihany koa<br />
ny tetikasa noeritreretina hatao ka azo<br />
raisina ohatra amin’izany ny<br />
fanavaozana ireo solosaina<br />
ampiasain’ny DI satria efa antitra izy<br />
ireo ka tsy mahefa ny asany ara-dalàna<br />
intsony. Raha tsahivina tokoa mantsy<br />
dia efa tamin’ny taona 1980 no<br />
nanomboka nampiasana ny<br />
sasantsasany tamin’izy ireo. Tafiditra<br />
amin’io tetikasa noresahina teo aloha<br />
io koa ny fanofanana ny mpiasa<br />
rehetra ato amin’ny INSTAT mba<br />
hampitomboana ny fahaizamanaon’izy<br />
ireo amin’ny fampiasana<br />
solosaina. Voatery tsy maintsy<br />
hahemotra anefa io tetikasa io noho ny<br />
fanomanana tsy maintsy hatao sy ny<br />
<strong>la</strong>finy ara-bo<strong>la</strong>.<br />
Iza no mamatsy vo<strong>la</strong> io fanofanana<br />
io ?<br />
Noho ny <strong>la</strong>nja manokana ananan’ny<br />
DI dia ny fanjakana mihitsy no<br />
mpamatsy vo<strong>la</strong> mivantana azy. Tsara<br />
ho marihina fa ny DI no Ivon-toerana<br />
lehibe sy tranainy indrindra eto<br />
Madagasikara raha ny <strong>la</strong>finy kajy<br />
mirindra no jerena satria mahatratra 38<br />
eo ho eo ny solosaina madinika miasa<br />
ao ankoatra ireo solosaina vaventy<br />
izay mbo<strong>la</strong> man<strong>de</strong>ha tsara.<br />
Mbo<strong>la</strong> misy asa hafa ankoatra ireo<br />
voatanisa ireo koa ve azon’ny eto<br />
amin’ny DI atao ?<br />
Ho fanampin’izay voa<strong>la</strong>za rehetra teo<br />
izay dia afaka manampy ireny<br />
Ministera isan-karazany ireny amin’ny<br />
<strong>la</strong>finy fampiasana sy fikojakojana<br />
solosaina koa ny eto amin’ny DI.<br />
Araka izany, raha misy Ministera<br />
manana o<strong>la</strong>na eo amin’ny <strong>la</strong>finy<br />
solosaina dia vonona hifanampy<br />
aminy ny INSTAT. Ny tao amin’ny<br />
Seranan’i Toamasina ohatra dia saika<br />
niara-niasa tamin’ny DI saingy tsy azo<br />
notanterahina izany noho ny toedraharaha<br />
nisy teto amin’ny firenena.<br />
Torak’izany koa ny fampidirana asa<br />
amin’ny solosaina (saisie), ny olona<br />
any ive<strong>la</strong>ny dia afaka mampanao asa<br />
ny eto amin’ny DI. Efa manana<br />
traik’efa amin’izany izy satria efa<br />
maro ny tetikasa nandraisany anjara.<br />
Ambonin’izay dia efa misy <strong>la</strong>min’asa<br />
maty paika mihitsy ao raha eo<br />
amin’ny <strong>la</strong>finy fitsinjaran’asa ka izany<br />
no mampahomby ny asa atao ao.<br />
Aurélien ONIVOLOLONA<br />
Directeur Informatique<br />
10/07/2002<br />
Direction <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />
Démographie et <strong>de</strong>s<br />
Statistiques Sociales<br />
Sehatra : Inona avy ny asa natao<br />
tato amin’ity Direction ity nandritra<br />
izay enim-bo<strong>la</strong>na izay ?<br />
DDSS : Voalohany aloha dia tsara ho<br />
fantatra fa misy Sampandraharaha telo<br />
ato amin’ity DDSS ity : ny Service <strong>de</strong><br />
Recensement, ny Service <strong>de</strong> l’Etat<br />
Civil ary ny Service <strong>de</strong>s Statistiques<br />
Sociales. Samy manana ny asany<br />
daholo izy ireo saingy mifantoka<br />
betsaka amin’ny fandinihina ny<br />
momba ny mponina daholo ny asa<br />
ataony. Raha ny marina, tato<br />
anatin’izay enim-bo<strong>la</strong>na izay dia tsy<br />
afaka nanatanteraka ara-dalàna ny asa<br />
tokony nataony izy ireo noho ireny<br />
zava-niseho teto amin’ny firenena<br />
ireny izay nisy fiantraikany be dia be<br />
tamin’ny asan’ny INSTAT sy ireo<br />
Directions rehetra misy ao aminy.<br />
Inona kosa ary no azonao ambara<br />
momba ny fanisam-bahoaka izay<br />
hatao amin’ny taona 2003 ?<br />
Tsy maintsy hatao izy io satria<br />
manana ny <strong>la</strong>njany manokana eo<br />
amin’ny fiainam-pirenena. Mitaky<br />
fanomanana hentitra kosa anefa ny asa<br />
toa ireny satria mahahenika an’i<br />
Madagasikara manontolo. Tsara ho<br />
marihina koa fa ny fanomanana ny<br />
fanisam-bahoaka dia asa sarotra sy tsy<br />
azo tsinontsinoavina satria miantoka<br />
ny fahombiazan’ny asa. Efa tokony<br />
natao tamin’ny vo<strong>la</strong>na janoary <strong>la</strong>sa teo<br />
ny fiomanana saingy tsy tanteraka<br />
izany. Mazava ho azy araka izany fa<br />
tsy maintsy hahemotra ny fanaovana<br />
io fanisam-bahoaka io.<br />
Inona avy daholo ny zavatra tsy<br />
maintsy hatao amin’ny fanomanana<br />
ireny fanisam-bahoaka ireny ?<br />
Betsaka ny zavatra tsy maintsy<br />
homanina rehefa hanao fanisambahoaka.<br />
Eo ohatra ny fanofanana ny<br />
mpanisa, ny fikarakarana ny<br />
fanontaniana hapetraka amin’ny olona<br />
hisaina (questionnaires), ny boky<br />
rehetra, ny fanangonana ny vokatry ny<br />
fanisam-bahoaka (collecte), ny<br />
fikarakarana ny solosaina, sns...<br />
Maharitra roa taona eo ho eo<br />
farafahakeliny ny fanomanana ireny<br />
fanisam-bahoaka ireny ary any<br />
amin’ny tany efa mandroso toa an’i<br />
Etazonia aza dia raha vao vita ny<br />
fanisam-bahoaka atao dia efa<br />
atomboka sahady ny fanomanana ny<br />
fanisana manaraka. Miankina amin’ny<br />
vo<strong>la</strong> sy ny fitaovana ho enti-manana<br />
ary ny olona hanatanteraka ny asa<br />
daholo anefa izany rehetra izany.<br />
Oviana no nisy fanisam-bahoaka<br />
farany teto Madagasikara ary inona<br />
no tena tanjona amin’ny fanaovana<br />
azy ireny ?<br />
Folo taona <strong>la</strong>sa, izany hoe tamin’ny<br />
taona 1993, no nisy fanisam-bahoaka<br />
farany teto Madagasikara. Any<br />
amin’ireo tany mandroso any Eoropa<br />
kosa dia isaky ny fito na valo taona no<br />
manao izany izy. Tsy azo tanterahina<br />
isan-taona anefa izy io na dia any<br />
amin’ireo tany matanjaka aza. Ny<br />
tanjona amin”ny fanaovana azy ireny<br />
moa dia ny fahafantarana ny momba<br />
ny mponina manontolo. Jerena<br />
amin’izany ny toetoetran’ny<br />
mponina : ny isany, ny tontolon’ny asa<br />
sy ny harena misy eo amin’i<strong>la</strong>y<br />
faritra… mba ahafahan’ny mpitondra<br />
manatsara ny fitantanana izany faritra<br />
izany. Ahafana manao drafitrasa sy<br />
fanaraha-maso ary tomban’ezaka<br />
(suivi-évaluation) ihany koa izy io. Ny<br />
tena mahazava-<strong>de</strong>hibe itony fanisambahoaka<br />
itony dia ny fahazoana<br />
antontan’isa hatrany amin’ny tanàna<br />
faran’izay kely indrindra.<br />
Ny DDSS irery ve no hanao azy ity<br />
sa misy Direction hafa handray<br />
anjara koa ?<br />
Ny INSTAT iray manontolo mihitsy<br />
no miara-mientana rehefa manao<br />
fanisam-bahoaka satria azo <strong>la</strong>zaina ho<br />
asa vadi-drano ihany izy io ka tsy vita<br />
raha tsy hifanakonana.<br />
Inona no fanamarihana mba tianao<br />
atao ?<br />
Tsy manana fanamarihana manokana<br />
ny tenako fa mba iriko kosa ny<br />
6<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT
Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />
hitohizan’ny asa araka ny tokony ho<br />
izy amin’izay.<br />
Jocelyn RAZAFIMANJATO<br />
Directeur <strong>de</strong> <strong>la</strong> Démographie et <strong>de</strong>s<br />
Statistiques Sociales<br />
11/07/2002<br />
Direction <strong>de</strong>s<br />
Statistiques <strong>de</strong>s<br />
Ménages<br />
Sehatra : Inona avy ny asa<br />
nataonareo tato amin’ny DSM<br />
hatramin’ny voalohan’ny taona<br />
nankaty ?<br />
DSM : Amin’ny ankapobeny,<br />
nanomboka tamin’ny vo<strong>la</strong>na may sy<br />
jona vao niverina tamin’ny <strong>la</strong>oniny ny<br />
fanatontosana ny asa fanao andavanandro<br />
tao amin’ny DSM.<br />
Anisan’ny asa natao tamin’izany ny<br />
famoahana ny tondromariky ny<br />
fiakaran’ny vidim-piainana (indice <strong>de</strong>s<br />
prix à <strong>la</strong> consommation). Ankoatra<br />
izany dia nisy koa ireo fanadihadiana<br />
tafiditra ao anatin’ny tetikasa IPPTE<br />
ka ny fakana antontan’isa (collecte) no<br />
efa vita tamin’ny 2001 fa ny<br />
fampidirana azy amin’ny solosaina<br />
(saisie) kosa no mbo<strong>la</strong> notohizana<br />
tamin’ny vo<strong>la</strong>na may sy jona teo. Efa<br />
eo am-pandiovana ny tarehimarika azo<br />
tamin’ny taona 2001 ny DSM<br />
amin’izao ary antenaina fa alohan’ny<br />
faran’ny taona 2002 ity dia hivoaka ny<br />
tatitra (rapport) momba ny Enquête<br />
Permanente auprès <strong>de</strong>s Ménages<br />
(EPM 2001) sy ny “Enquête<br />
Communautaire 2001”. Nisy ihany<br />
koa asa natao vao tsy e<strong>la</strong> akory izay<br />
ary efa nahitam-bokatra izy io<br />
ankehitriny ka haseho amin’ny<br />
INSTAT Point INFORMATION<br />
amin’ny A<strong>la</strong>kamisy 18 jo<strong>la</strong>y ho avy<br />
izao ao amin’ny efitrano ma<strong>la</strong><strong>la</strong>ky ny<br />
Ministeran’ny Toekarena sy ny Tetipivoarana<br />
izany. Izy io moa dia<br />
mikasika ny fahitan’ny olona ny<br />
fiantraikan’iny kirizy iny teto amin’ny<br />
faritany telo dia Antananarivo,<br />
Mahajanga ary Fianarantsoa. Ireo<br />
faritany telo ireo ihany no voakasik’ity<br />
fanadihadiana ity noho ny o<strong>la</strong>na nisy<br />
eto amin’ny firenena. Farany, efa<br />
nanomboka koa ankehitriny ny<br />
fanaovana ny Tableau <strong>de</strong> Bord Social<br />
(TBS) izay iarahana amin’ny DRID,<br />
DSE, DSY.<br />
Misy antontan’isa azo omena ve<br />
momba ny tondromariky ny<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />
fiakaran’ny vidim-piainana teto<br />
Madagasikara ?<br />
Tsara ho fantatra aloha fa tsy afaka<br />
namoaka antontan’isa momba<br />
tondromariky ny fiakaran’ny vidimpiainana<br />
manerana an’i Madagasikara<br />
mihitsy ny DSM hatramin’izao.<br />
Amin’ny faran’ny vo<strong>la</strong>na aogositra<br />
any ho any vao mety ho afaka hanome<br />
izany ny ato amin’ny INSTAT.<br />
Tamin’ny vo<strong>la</strong>na jona kosa no nisy<br />
tombantombana ho an’ny faritanin’i<br />
Fianarantsoa sy Antananarivo nefa<br />
mbo<strong>la</strong> misy <strong>la</strong>fin-javatra iray lehibe<br />
izay misy fiantraikany mivantana<br />
amin’izy io koa tsy maintsy jerena<br />
akaiky ; tsy inona izany fa ny<br />
fi<strong>la</strong>minan’ny firenena. Ny zavatra<br />
tsapa aloha dia avo kokoa io<br />
tondromariky ny vidim-piainana io<br />
teto Antananarivo satria mahatratra<br />
26 % eo ho eo izy amin’izao araka ny<br />
tombana tamin’ny vo<strong>la</strong>na jona teo. Ny<br />
any Fianarantsoa kosa dia manodidina<br />
ny 18 %.<br />
Inona no fanazavana azo omena<br />
momba io INSTAT Point<br />
Information io ?<br />
Ny tsara ho marihina dia niezaka<br />
manokana ny INSTAT mba hamaly<br />
bebe kokoa ny hetahetan’ny<br />
mpitondra ankehitriny izay te-haha<strong>la</strong><strong>la</strong><br />
ny zava-misy eto Madagasikara.<br />
Nahitam-bokany izany ezaka izany ka<br />
<strong>la</strong>finy roa no haseho amin’io andro io :<br />
ny voalohany dia mikasika ny<br />
fiantraikan’ny kirizy teo amin’ny<br />
faritany telo (Antananarivo sy<br />
Mahajanga ary Fianarantsoa) ary<br />
faharoa dia ny mikasika ny<br />
fitotongan’ny vo<strong>la</strong> ma<strong>la</strong>gasy sy ny<br />
fiakaran’ny vidim-piainana. Nojerena<br />
tao koa ny fahitan’ny olona ny o<strong>la</strong>na<br />
eo amin’ny fahasa<strong>la</strong>mana sy ny<br />
fampianarana. Ny mamatsy vo<strong>la</strong> azy<br />
io moa dia ny “Projet ILO” ao<br />
amin’ny USAID. ary natao tamin’ny<br />
Fivondronana miisa 70, tobimpahasa<strong>la</strong>mana<br />
100 ary sekoly 150 teo<br />
ho eo ny asa fanadihadiana. Ny<br />
tanjona tamin’ity fanadihadiana ity dia<br />
ny amoahana antontan’isa haingana<br />
nefa marimpototra momba ny firenena<br />
ka naharitra roa herinandro teo ho eo<br />
ny fanangonana ny antontan’isa ary<br />
herinandro kosa ny fikarakarana<br />
rehetra. Ny vokatra voalohany araka<br />
izany io haseho amin'ny A<strong>la</strong>kamisy io<br />
fa any aoriana any dia hisy ihany<br />
tatitra hampiarahana aminy.<br />
Inona indray kosa no<br />
vinavinan’asanareo ato anatin’ny<br />
enim-bo<strong>la</strong>na ?<br />
Ny fanomanana ny tatitr’ireo<br />
fanadihadiana izay natao tamin’ny<br />
IPPTE tamin’ny 2001, ny fanohizana<br />
ny famoahana ny tondromariky ny<br />
fiakaran’ny vidim-piainana sy ny<br />
Tableau <strong>de</strong> Bord Social no vinavinaina<br />
hatao amin’io enim-bo<strong>la</strong>na ho avy io.<br />
Inona no fanamarihana tianao<br />
hatao ?<br />
Tsy misy ny fanamarihana avy amiko<br />
fa ny faniriana no hambara eto : enga<br />
anie ka hi<strong>la</strong>mina amin’izay ny eto<br />
amin’ny firenena sy ny INSTAT mba<br />
hahafahan’ny tsirairay manefa ny<br />
adidy sy andraikitra tandrify azy.<br />
Jean RAZAFINDRAVONONA<br />
Directeur <strong>de</strong>s Statistiques <strong>de</strong>s Ménages<br />
15/07/2002<br />
Direction <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions<br />
Insitutionnelles et <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />
Diffusion<br />
Sehatra : Inona avy ny asa natao<br />
tato amin’ny DRID nandritra izay<br />
enim-bo<strong>la</strong>na izay ?<br />
DRID : Araka ny efa fantatra moa dia<br />
nandalo fotoan-tsarotra ny firenena teo<br />
aloha kely teo ; nihena arak‘izany ny<br />
asa natao tato amin‘ny DRID saingy<br />
tato ho ato dia niverina amin‘ny<br />
<strong>la</strong>oniny tsikelikely ny fanaovana ny<br />
asa aman-draharaha. Ny Service<br />
Documentation ohatra dia efa afaka<br />
mandray olona na dia tsy fotoana feno<br />
aza no anaovany izany. Afaka tonga<br />
ao araka izany ireo mpikaroka sy ireo<br />
mpi<strong>la</strong> antontan’isa. Ny ao amin’ny<br />
Service Communication indray dia<br />
mikarakara ny Site Web ho an’ny<br />
INSTAT. Ny Service <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions<br />
<strong>Institut</strong>ionnelles kosa dia nanomana<br />
ny fanavaozana ny mpikambana ao<br />
amin’ny Comité <strong>de</strong> Coordination <strong>de</strong>s<br />
Informations Statistique et<br />
Economique (C.C.I.S.E.) saingy<br />
misedra o<strong>la</strong>na izy ireo amin’izany<br />
satria miova matetika ny anarana sy<br />
ny isan’ireo Ministera misy.<br />
Efa miresaka Site Web ihany ianao,<br />
inona moa no tanjona amin’ny<br />
fanaovana azy io ?<br />
Ny famo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>na io tranon-ka<strong>la</strong> io<br />
(Site Web) izay efa e<strong>la</strong> ihany no<br />
nikasana hanaovana azy, dia niarahana<br />
7
Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />
tamin’ny Vondrona Eoropeana (Projet<br />
Statmad). Ny fampiantranoana azy<br />
(hébergement) kosa dia hahazoana<br />
fanampiana avy amin’ny Frantsay.<br />
Toy izao kosa raha fintinina fohifohy<br />
ny tanjona amin’ny fanaovana azy io :<br />
– fanapariahana ny vokatra sy ny<br />
vaovao mifandraika amin’ny<br />
tadiavin’ny mpanjifa, ny mpikaroka<br />
ary ny mpianatra…, izay asa<br />
ifantohan’ny sampandraharaha ato<br />
amin’ny DRID ;<br />
– fanamorana ny famoahana ny<br />
antontan’isa ho eo am-pe<strong>la</strong>tanan’ny<br />
olon-drehetra ;<br />
– fampahafantarana ny INSTAT sy ny<br />
asany.<br />
Eto koa dia tsara antitranterina fa tsy<br />
andoavam-bo<strong>la</strong> io Site io mba ho<br />
fanatratrarana ireo tanjona voa<strong>la</strong>za<br />
etsy ambony ireo. Mbo<strong>la</strong> homena<br />
amin’ny manaraka eto ihany ny<br />
adiresin’izy io rehefa vita tanteraka ny<br />
asa.<br />
Misy fiaraha-miasa amin’ireo<br />
Direction hafa ato amin’ny INSTAT<br />
ve ny fanatontosana azy io ?<br />
Misy tokoa ny fiaraha-miasa<br />
amin’ireo Directions hafa. Ny<br />
antontan’isa apetraka ao mantsy dia<br />
ha<strong>la</strong>ina amin’ireo Directions hafa<br />
saingy ny DRID fotsiny no kitro<br />
ifaharan’io asa io. Tsara ho marihina<br />
fa tsy naka olon-kafa ny INSTAT<br />
nanao io Site io fa dia ny teknisiana<br />
ato ihany no nanao azy rehefa nahazo<br />
fiofanana.<br />
Manao ahoana kosa ny momba ny<br />
vinavinan’asa amin’ny ho avy ?<br />
Efa manomboka miverina indray izao<br />
ny fiaraha-miasa amin’ny Projet ILO<br />
ka hotohizana indray ireny asa<br />
fanapariahana antontan’isa efa<br />
natomboka teo aloha ireny : INSTAT<br />
Point Information, Journée Africaine<br />
<strong>de</strong> <strong>la</strong> Statistique, ny Journée Régionale<br />
<strong>de</strong> <strong>la</strong> Statistique any amin’ny faritany.<br />
Marihina anefa fa amin’ny vo<strong>la</strong>na<br />
marsa 2003 no mifarana ny Projet ILO<br />
ka amin’ny <strong>de</strong>sambra 2002 izany no<br />
tsy maintsy hatsahatra daholo ny asa<br />
eo amin’ny <strong>la</strong>finy tekinika rehetra.<br />
Inona no azo <strong>la</strong>zaina momba ny<br />
Journée Régionale <strong>de</strong> <strong>la</strong> Statistique<br />
eto Antananarivo ?<br />
Tokony ary tsy maintsy hatao mihitsy<br />
izy io. Ny antony dia tsotra : fotoana<br />
iray hampahafantarana ny<br />
faritanin’Antananarivo izy io satria ny<br />
faritany hafa foana no tena fantatra<br />
hatramin’izao. Ankoatr’izay dia<br />
ahafahana mampiseho ny fahaizamanaon’ny<br />
eto an-drenivohitra io<br />
Journée <strong>de</strong> <strong>la</strong> Statistique io.<br />
Inona no mety ho fanamarihana<br />
manokana avy aminao ?<br />
Ny asa fikirakirana sy famoahana<br />
antontanisa no tiako hasiana<br />
fanamarihana kely. Fianarana avo<br />
lenta no atao vao afaka mamokatra sy<br />
mamoaka azy ireny ary olona efa<br />
manana traik’efa manokana ihany koa<br />
no manapariaka sy mikarakara ny<br />
serasera eto amin’ny INSTAT. Koa<br />
aoka mba tsy haratsiana fotsiny<br />
amin’ny fampielezam-peo ireny<br />
antontanisa ireny. Sarotra koa ny<br />
mitsikera asa iray indrindra raha tsy ao<br />
anatiny na voakasik’io asa io<br />
manokana ny tena. Angamba ny olona<br />
iray tsy sahy hanome fanafody olona<br />
marary mafy raha tsy dokotera ny<br />
tenany. Ny tsara dia ny miara-miasa<br />
satria i<strong>la</strong>ina daholo ny olona rehetra na<br />
dokotera izy na mpahay <strong>la</strong><strong>la</strong>na ary<br />
manimba zavatra ny fifampitsikerana<br />
tsy marim-pototra. Ny INSTAT<br />
rahateo koa no anisan’ny ivon-toerana<br />
mpamokatra antontan’isa efa <strong>la</strong>sa<br />
<strong>la</strong>vitra indrindra raha ny eto Afrika no<br />
jerena amin’izao fotoana izao.<br />
Jean Gabriel RANRIANARISON<br />
Directeur <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions <strong>Institut</strong>ionnelles et<br />
<strong>de</strong> <strong>la</strong> Diffusion<br />
05/07/2002<br />
Direction Inter-<br />
régionale <strong>de</strong> Toamasina<br />
Sehatra : Inona avy ny asa<br />
nataonareo hatramin’izay ?<br />
Dir Toamasina : Tsara ho marihina<br />
aloha fa tao anatin’izay enim-bo<strong>la</strong>na<br />
izay dia nifamahofaho be ihany ny<br />
toe-draharaha tany amin’ny faritanin’i<br />
Toamasina saingy tsy nanakana ny<br />
mpiasa tany an-toerana tsy hiezaka<br />
hanao ny asa fanao andavan’andro<br />
izany. Nisy hatrany izany ny<br />
fanangonana ireo antontan’isa<br />
samihafa misy any an-toerana, ny<br />
fandraisana ny vidin’entana sy ny<br />
fikajiana ny indice <strong>de</strong>s prix, ny<br />
fitantanana ny “répertoire régional <strong>de</strong>s<br />
établissements”. Nisy koa ny<br />
fitrandrahana ireo <strong>la</strong>za-isa mikasika ny<br />
“état civil” sy ny “parc automobile”.<br />
Oviana no farany nahafahana<br />
nanao ny asa ?<br />
Ny asa moa dia nitohy foana fa ny<br />
tapaky ny vo<strong>la</strong>na marsa <strong>la</strong>sa teo no<br />
nanomboka nanano sarotra. Noho ny<br />
antony maro samihafa nisy dia voatery<br />
nandao ny faritany ny tompon’<br />
andraikitra ka ireo mpiasa ao antoerana<br />
sisa no nanohy ny asa<br />
nandritra ny ora tsy feno (service<br />
minimum).<br />
Ny asa talohan’ny fitokonana ireny<br />
ve mbo<strong>la</strong> mitohy ara-dalàna ?<br />
Nitohy ary mbo<strong>la</strong> hitohy tokoa izy<br />
ireny. Tsara ho marihina fa tato<br />
anatin’ity enim-bo<strong>la</strong>na voalohany ity<br />
dia nanam-pikasana izahay ny<br />
hamoaka boky ankoatra ireo efa nisy<br />
taloha saingy tsy tanteraka moa izany.<br />
Inona avy ny boky efa<br />
navoakanareo ?<br />
Nisy enina karazana izy ireo amin’ny<br />
ankapobeny. Misy ireo<br />
Antontan’isam-paritra momba ny<br />
<strong>la</strong>finy sosialy sy toe-karen’ny<br />
faritanin’i Toamasina. Misy <strong>la</strong>finy<br />
maromaro ao anatin’izany : momba ny<br />
mponina, fambolena, ny orinasa misy<br />
any an-toerana,… Nisy boky iray koa<br />
navoaka ; fanadihadiana ny tahan’ny<br />
tsy fananan’asa (taux <strong>de</strong> chômage) ao<br />
Toamasina izay niainga avy tamin’ny<br />
fanadihadiana tamin’ny taona 2000<br />
iny izy io. Mikasa ny hamoaka<br />
antontan’isam-paritra momba ny<br />
fiarakodia (parc automobile) sy <strong>la</strong>finjavatra<br />
maro hafa ihany koa ny<br />
Direction. Ambonin’ izany,<br />
mieritreritra ny hamoaka<br />
famakafakana tsotsotra momba iny<br />
faritany iny ihany koa ny Direction.<br />
Marihina fa tena i<strong>la</strong>ina ary manampy<br />
betsaka ny mpitondra sy ny mpianatra<br />
ary ny olon-tsotra any amin’iny faritra<br />
iny tokoa ny famakafakana toy ireny.<br />
Tsy ampy anefa ny fitaovana ara-bo<strong>la</strong><br />
sy ara-olona eo am-pe<strong>la</strong>tanana.<br />
8<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT
Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />
Misy fanamarihana manokana ve<br />
tianao halefa ho an’ny INSTAT ?<br />
Ny mba faniriako manokana dia ny<br />
hametrahana rafitra mazava amin’izao<br />
fotoana izao. Mba i<strong>la</strong>ina koa mantsy<br />
ny fanamafisana orina ny fotodrafitrasa<br />
rehetra misy any amin’ny<br />
faritany ohatra amin’izany ny<br />
fampitomboana ny mpiasa, ny vo<strong>la</strong><br />
ary ny fitaovana misy mba ahafahana<br />
miasa an-tsakany sy an-davany.<br />
Pierre Fils RABEMANANJARA<br />
Directeur Inter-régional <strong>de</strong>Toamasina<br />
08/07/2002<br />
Direction Inter-<br />
régionale<br />
d’Antananarivo<br />
Sehatra : Inona avy no asa<br />
iandraiketan’ity Direction ity ary<br />
nanao ahoana ny fanatanterahana<br />
azy ireo nandritra izay enim-bo<strong>la</strong>na<br />
izay ?<br />
Dir Tana : Raha ny marina dia tokony<br />
hisy Sampandraharaha roa ao<br />
anatin’ny Direction Inter-régionale<br />
d’Antananarivo : ny voalohany dia ny<br />
Service <strong>de</strong>s Statistiques Economiques,<br />
ny faharoa kosa dia ny Services <strong>de</strong>s<br />
Statistiques Sociales. Amin’izao<br />
fotoana izao anefa dia mbo<strong>la</strong> ny<br />
Services <strong>de</strong>s Statistiques Economiques<br />
ihany no miasa. Miandraikitra<br />
Diviziona roa io sampandraharaha io<br />
ka ireto avy izany : ny Division fichier<br />
sy ny Division Prix. Ny Division<br />
fichier dia manome ny karatra<br />
statistika sy mamoaka ireny<br />
antontan’isa rehetra mikasika ny asa<br />
fihariana sy fanasoavana ireny<br />
(activités commerciales et sociales,<br />
Associations,…). Ny Division prix<br />
kosa indray dia manadihady sy<br />
manaraka ny fizotran’ny vidin’entana<br />
eny amin’ny mpanjifa. Manangona ny<br />
vidin’etana eny an-tsena no asa ataony<br />
amin’ny ankapobeny ary mividy sy<br />
mandanja entana izy amin’izany.<br />
Amin’ny a<strong>la</strong><strong>la</strong>n’izany no amoahana ny<br />
antontan’isa isan-karazany mikasika<br />
ny vidin’entana. Mivoaka isam-bo<strong>la</strong>na<br />
ny antontan’isa mikasika izany ary efa<br />
heverina ihany koa ny hamoahana<br />
fandalinana bebe kokoa isaky ny<br />
enim-bo<strong>la</strong>na na isan-taona saingy tsy<br />
mbo<strong>la</strong> tanteraka moa izany. Tsara ho<br />
marihina fa misy hatrany ny fiarahamiasa<br />
amin’ireo Directions hafa ato<br />
amin’ny INSTAT amin’ireo asa roa<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />
ireo ka ny momba ny karatra statistika<br />
ohatra dia iarahana amin’ny ao<br />
amin’ny DSE satria izireo no manao<br />
ny “répertoire <strong>national</strong>”. Mitovy<br />
amin’izany koa ny momba ny<br />
vidin’entana izay alefa any amin’ny<br />
DSM ka anjarany no mamoaka ny<br />
antontan’isa eto anivon’ny firenena<br />
raha toa ka ny eto antananarivo ihany<br />
no ifantohan’ny Direction Interrégionale<br />
d’Antananarivo. Misy ihany<br />
koa ireo fahadihadiana izay iarahana<br />
manokana amin’ny DSY ny fanaovana<br />
azy.<br />
Ankoatr’izay, eo koa ny fiaraha-miasa<br />
amin’ny any amin’ny faritany rehefa<br />
misy antontan’isa i<strong>la</strong>ina na misy<br />
atrikasa (atelier) atao ka andraisan’ny<br />
Direction anjara.<br />
Marihina moa fa tao anatin’izay enimbo<strong>la</strong>na<br />
izay dia niasa ihany ireo<br />
diviziona roa ireo na dia somary niato<br />
kely aza izany tamin’ny vo<strong>la</strong>na<br />
febroary sy marsa <strong>la</strong>sa teo.<br />
Ireny asa talohan’ny tolom-bahoaka<br />
ireny ve mbo<strong>la</strong> mitohy ara-da<strong>la</strong>na<br />
sa tsia ?<br />
Mbo<strong>la</strong> misy ny Sampandraharaha tsy<br />
voapetraka amin’ny toerany eto<br />
amin’ny Direction ; na izany aza anefa<br />
dia miezaka ihany ny mpiasa maka ny<br />
antontan’isa isan-karazany any<br />
amin’ireny Ministera maro samihafa<br />
ireny, ohatra ny mikasika ny<br />
fitanterana, ny fanabeazana ary ny<br />
fambolena. Noho iny toe-draharaha<br />
iny anefa dia niato kely aloha izany<br />
rehetra izany. Niasa ora tsy feno moa<br />
ny mpiasa teto amin’ny Direction ka<br />
ny fanomezana karatra statistika sy ny<br />
fanarahana ny vidin’entana no<br />
nohezahina tsy ho tapaka ary mbo<strong>la</strong><br />
tohizany hatramin’izao.<br />
Inona ny asa vinavinanareo hatao<br />
ato anatin’ny tapa-taona<br />
manaraka ?<br />
Ny asa fanao an-davan’andro dia<br />
hitohy ihany ary mieritreritra ny<br />
hamoaka antontan’isa mikasika ny<br />
sehatra hafa ankoatra ny vidin-javatra<br />
sy ny karatra statistika ny Direction :<br />
izany hoe hanao irony atao hoe<br />
“monographie” irony ho an’ny<br />
Faritany izany ny Direction.<br />
Inona no fanamarihana tianao<br />
hatao ho an’ny INSTAT ?<br />
Maro ny asa novinavinaina hatao<br />
kanefa maro torak’izany koa ny<br />
fahasahiranana nosedraina. Ny tena<br />
misongadina indrindra amin’izany dia<br />
ny tsy fahampian’ny olona hiasa.<br />
Maro mantsy ireo mpiasa tato amin’ny<br />
Direction no nisotro ronono na<br />
nindaosin’ny fahafatesana. Manampy<br />
trotraka izany koa ny tsy<br />
fahampian’ny fitaovana satria tsy misy<br />
afatsy solosaina madinika iray no<br />
ampiasain’ny ato hanaovana ny asa<br />
rehetra. Tiana ho marihina anefa fa<br />
miankina amin’izany rehetra izany ny<br />
hampirindra sy hampandroso ary<br />
hanafaingana ny asa mba<br />
hitomboan’ny antontan’isa i<strong>la</strong>ina<br />
amin’ny fandraisana fanapahankevitra<br />
eto amin’ny Faritany.<br />
Bernard RANDRIANARISOA<br />
Directeur Inter-régional d’Antananarivo<br />
17/07/2002<br />
Tsara ho<br />
fantatra<br />
Lafin-javatra dimy no horesahina<br />
eto amin’ity <strong>la</strong>harana voalohany<br />
amin’ny gazety Sehatra ity. Tsy<br />
inona moa izany fa ny momba<br />
ny asan’ny Statisticiens, ny sa<strong>la</strong>nisa sy<br />
ny fiparitahana, ny fahantrana<br />
(Pauvreté humaine) ary ny mponina<br />
(Démographie). Natao hanabe voa ny<br />
faha<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny tsirairay izy ireo ka<br />
antenaina fa hazoto ny rehetra hamaky<br />
azy.<br />
Ny anjara asan’ny<br />
statisticiens eo amin’ny<br />
fiainam-pirenena<br />
Maro ny olona ankehitriny no tsy<br />
mbo<strong>la</strong> maha<strong>la</strong><strong>la</strong> akory ny ny atao hoe<br />
antontan’isa (Statistique) sy ny anjara<br />
toeran’ireny manampahaizana<br />
manokana amin’ny antontan’isa<br />
(Statisticiens) ireny eo amin’ny<br />
fiainam-pirenena. Niteraka fiheverandiso<br />
teo amin’ny maro izany tsy<br />
faha<strong>la</strong><strong>la</strong>na izany ka noheverin’ny<br />
olona sasany fa asa mora dia mora<br />
ihany izy ireo. Nanapa-kevitra ary ireo<br />
manampahaizana ireo fa hanao<br />
fame<strong>la</strong>be<strong>la</strong>rana tsotsotra eto amin’ny<br />
gazety Sehatra araky ny hitantsika<br />
amin’ireto sary manaraka ireto.<br />
9
Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />
LE TRAVAIL DU STATISTICIEN<br />
Pris dans son ensemble, le travail du Statisticien peut être décomposé en six gran<strong>de</strong>s étapes :<br />
CONCEPTION<br />
Définition <strong>de</strong> :<br />
C<br />
O<br />
L<br />
L<br />
E<br />
C<br />
T<br />
E<br />
- l'objet étudié, <strong>de</strong>s unités <strong>statistique</strong>s, du questionnaire, concepts, variables, nomenc<strong>la</strong>tures<br />
- du p<strong>la</strong>n <strong>de</strong> sondage : recherche <strong>de</strong> base <strong>de</strong> sondage, échantillonnage, calcul théorique <strong>de</strong>s<br />
précisions et <strong>de</strong>s coûts -> assurer l'exhaustivité ou <strong>la</strong> représentativité <strong>de</strong>s données<br />
COLLECTE<br />
Recueil <strong>de</strong>s données, dépouillement <strong>de</strong> l'enquête, chiffrement, saisie<br />
APUREMENT<br />
Vérification et contrôle, traitement <strong>de</strong>s points aberrants, redressements<br />
DESCRIPTION STATISTIQUE<br />
A<br />
N<br />
A<br />
L<br />
Y<br />
S<br />
E<br />
E<br />
T<br />
M<br />
O<br />
D<br />
E<br />
L<br />
I<br />
S<br />
A<br />
T<br />
I<br />
O<br />
N<br />
Visualisation et représentation graphique, calcul d'indicateurs uni ou multidimensionnels,<br />
recherche <strong>de</strong> liens (analyse exploratoire <strong>de</strong>s données)<br />
Utilisation<br />
- <strong>de</strong> <strong>la</strong> Statistique Descriptive : distribution <strong>statistique</strong>, caractéristiques <strong>de</strong> tendances centrales, <strong>de</strong><br />
dispersion, tri-à-p<strong>la</strong>t, tableau croisé,...<br />
- et/ou <strong>de</strong>s métho<strong>de</strong>s algébriques <strong>de</strong> l'Analyse <strong>de</strong>s données : Analyse en Composantes Principales<br />
"ACP", Analyse Factorielle <strong>de</strong>s Correspondances "AFC", Analyse <strong>de</strong>s Correspondances<br />
Multiples "ACM", Analyse discriminante, C<strong>la</strong>ssification hiérarchique, ....)...<br />
MODELISATION<br />
Etu<strong>de</strong> du modèle probabiliste ou non, qui a engendré les données : définition, spécification,<br />
validation.<br />
Objectifs : simu<strong>la</strong>tion, prévision,...<br />
Quelques exemples d'outils utilisés :<br />
-Statistique mathématique -> lois <strong>de</strong> probabilité, tests <strong>statistique</strong>s, intervalle <strong>de</strong> confiance,...<br />
-Séries temporelles, modèles dynamiques et procesus aléatoires -> désaisonnalisation,<br />
causalité, exogénéité, cointégration, modèles ARMA, ARIMA, ARCH, ....<br />
-Econometrie linéaire (moindres carrés ordinaires, regression multiple, analyse <strong>de</strong> <strong>la</strong> variance,<br />
analyse <strong>de</strong> <strong>la</strong> covariance,...), econométrie non linéaire (modèle dichotomique, Probit, Logit, Tobit,<br />
modèle <strong>de</strong> durées, ...)<br />
-Statistique bayesienne<br />
-Statistique non-paramétrique<br />
-Recherche opérationnelle, informatique <strong>statistique</strong>,......<br />
DIFFUSION<br />
Articles, publications, séminaires, conférences,….<br />
La formation <strong>de</strong>s ingénieurs statisticiens leur permet d'acquérir une compétence particulière dans <strong>de</strong>s domaines d'application<br />
divers tels que:<br />
- <strong>la</strong> collecte et l'organisation <strong>de</strong>s informations <strong>statistique</strong>s re<strong>la</strong>tives aux phénomènes économiques et sociaux<br />
- l'analyse scientifique <strong>de</strong> données <strong>statistique</strong>s, leur utilisation dans l'é<strong>la</strong>boration <strong>de</strong> prévisions et <strong>la</strong> critique <strong>de</strong> leur signification<br />
- l'évaluation du risque et le choix <strong>de</strong> produits financiers, <strong>de</strong> programmes d'investissements<br />
- <strong>la</strong> préparation <strong>de</strong> décisions <strong>de</strong> nature économique intéressant <strong>la</strong> Nation ou les gran<strong>de</strong>s entreprises.<br />
10<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT
Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />
AUTRE DOMAINE D'INTERVENTION DU STATISTICIEN<br />
(DOMAINE ECONOMIQUE) :<br />
Prévision macro-économique et gestion <strong>de</strong> l'Economie Nationale à travers le Budget <strong>de</strong> l'Etat (*)<br />
Tableau <strong>de</strong> bord :<br />
indicateurs macroéconomiques<br />
Gran<strong>de</strong>s<br />
tendances<br />
Données<br />
<strong>statistique</strong>s<br />
et<br />
monétaires<br />
Comptabilité Nationale<br />
Données<br />
coherentes<br />
Analyse <strong>de</strong>s comportements :<br />
Re<strong>la</strong>tion<br />
- revenu/consommation,<br />
- importation/<strong>de</strong>man<strong>de</strong> finale<br />
- coût/prix,<br />
- prix/production, prix/<strong>de</strong>man<strong>de</strong>,<br />
- consommation <strong>de</strong>s ménages /<br />
revenu disponile,<br />
- investissement / variations <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />
production,<br />
- sa<strong>la</strong>ire /tête /prix,<br />
- comportement <strong>de</strong> l'investissement,<br />
- croissance <strong>de</strong> <strong>la</strong> productivité, ......<br />
Equations comptables<br />
Equations <strong>de</strong> comportement<br />
Modèle <strong>de</strong><br />
prévision<br />
informatisé<br />
B<br />
U<br />
D<br />
G<br />
E<br />
T<br />
D<br />
E<br />
L<br />
'<br />
E<br />
T<br />
A<br />
T<br />
projection<br />
d'équilibre Emplois-<br />
Ressources<br />
Prévision<br />
macroéconomiquecadrage<br />
comptable<br />
Orientations: Politiques<br />
Economiques vues à<br />
travers le Budget <strong>de</strong><br />
l'Etat<br />
-Prévision<br />
macroéconomique<br />
-Simu<strong>la</strong>tion<br />
Hypothèses<br />
Contrôle <strong>de</strong> <strong>la</strong> robustesse <strong>de</strong>s résultats :<br />
confrontation à d'autres modèles, résultats<br />
d'enquêtes et étu<strong>de</strong>s<br />
(*) : Le Statisticien peut intervenir dans toutes les phases <strong>de</strong> ce schéma.<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />
11
Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />
12<br />
Ny sa<strong>la</strong>nisa sy ny<br />
fiparitahan’isa<br />
Ny sa<strong>la</strong>nisa dia natao indrindra<br />
ahafantarana ao anatin’ny indray mipimaso<br />
(tendance centrale) ny zavamisy<br />
eo amin’ny vondrona “zavatra”<br />
iray (observation). Ohatra : dimy<br />
taona sy tapany ny sa<strong>la</strong>n-taonan’ny<br />
ankizy ao amin’ny ki<strong>la</strong>sy T2. Tsy<br />
midika velively anefa izany hoe dimy<br />
taona sy tapany daholo ny ankizy ao<br />
amin’io ki<strong>la</strong>sy io fa misy efatra na<br />
enin-taona. Mety tsy hitovy ny<br />
fiparitahan’izany taona izany eo<br />
amin’ny ki<strong>la</strong>sy T2 anankiroa T2A sy<br />
T2B na dia atao aza hoe samy dimy<br />
taona sy tapany ny sa<strong>la</strong>n-taona<br />
amin’ireo ki<strong>la</strong>sy roa samy hafa ireo.<br />
Ohatra : Samy misy mpianatra efatra<br />
ao amin’ny ki<strong>la</strong>sy T2A sy T2B. Ireto<br />
avy ny anaran’izy ireo sy ny taonany.<br />
Mpianatra ao<br />
amin’ny<br />
T2A<br />
Mpianatra ao<br />
amin’ny<br />
T2B<br />
Anarana Taona Anarana Taona<br />
RAKOTO 6 RANDRIA 8<br />
RABE 5 RASOLO 4<br />
RASOA 4 HERY 6<br />
SAMY 7 SOLOFO 4<br />
Sa<strong>la</strong>n-taona 5,5 5,5<br />
Eto dia hita soritra fa na dia mitovy<br />
aza ny sa<strong>la</strong>n-taonan’ny mpianatra ao<br />
amin’ny ki<strong>la</strong>sy T2A sy T2B dia<br />
miparitaka be ny taonan’ny mpianatra<br />
ao amin’ny T2B ka misy mihitsy aza<br />
mpianatra mahatratra valo taona.<br />
Izany fiparitahana izany no antsoina<br />
hoe “écart type” eo amin’ny<br />
antontan’isa. Mbo<strong>la</strong> azo tohizana<br />
<strong>la</strong>vidavitra ny fandalinana saingy<br />
fampahafantarana tsotsotra ny<br />
antontan’isa ihany izao atao izao. Ho<br />
hitantsika amin’ny manaraka ny<br />
tohiny.<br />
Jean Gabriel RANDRIANARISON<br />
Directeur <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions <strong>Institut</strong>ionnelles et<br />
<strong>de</strong> <strong>la</strong> Diffusion<br />
Pauvreté humaine<br />
D’après le Rapport National sur le<br />
Développement Humain 2000 réalisé<br />
par l’INSTAT et le PNUD<br />
(Programme <strong>de</strong>s Nations Unies pour le<br />
Développement ), le niveau général <strong>de</strong><br />
pauvreté humaine à Madagascar a<br />
baissé en passant <strong>de</strong> 51,7% en 1997 à<br />
46,2% en 2000.<br />
Ces Indicateurs <strong>de</strong> Pauvreté<br />
Humaine (IPH) pour un pays en<br />
développement comme Madagascar<br />
mesurent les manques touchant trois<br />
aspects essentiels <strong>de</strong> <strong>la</strong> vie humaine<br />
qui sont :<br />
• <strong>la</strong> longévité : qui se mesure en<br />
terme <strong>de</strong> survie, c’est <strong>la</strong> probabilité <strong>de</strong><br />
décé<strong>de</strong>r à un âge re<strong>la</strong>tivement précoce.<br />
• l’instruction : qui consiste à se<br />
trouver exclu du mon<strong>de</strong> <strong>de</strong> <strong>la</strong> lecture<br />
et <strong>de</strong> <strong>la</strong> communication<br />
• et <strong>la</strong> condition <strong>de</strong> vie décente :<br />
qui s’attache en particulier à ce que<br />
procure l’économie dans l’ensemble.<br />
Dans le calcul <strong>de</strong> l’IPH, les<br />
insuffisances en termes <strong>de</strong> longévité<br />
sont représentées par le pourcentage<br />
<strong>de</strong> personnes risquant <strong>de</strong> décé<strong>de</strong>r<br />
avant l’âge <strong>de</strong> quarante ans et le<br />
manque d’instruction par le<br />
pourcentage d’adultes analphabètes<br />
(48,7%). Quant au manque <strong>de</strong><br />
condition <strong>de</strong> vie décente sur le p<strong>la</strong>n <strong>de</strong><br />
l’économie en général, il est<br />
représenté par un sous-indicateur<br />
composite comprenant lui-même trois<br />
variables :<br />
♦ le pourcentage d’individus<br />
privés d’accès à l’eau potable qui<br />
s’élève à 76, 4 % pour Madagascar,<br />
♦ le pourcentage <strong>de</strong> personnes<br />
privées d’accès aux services <strong>de</strong> santé<br />
(54, 1%)<br />
♦ le pourcentage d’enfants <strong>de</strong><br />
moins <strong>de</strong> 5 ans souffrant <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />
malnutrition (33, 1%).<br />
Ny Demografia ve ?<br />
Hambarako anao ny<br />
momba izany.<br />
Anisan’ny mahasarika ny sain’izao<br />
tontolo izao indrindra ankehitriny ny<br />
fihanaky ny fahantrana. Voa<strong>la</strong>za<br />
matetika fa ny fitombon’ny mponina be<br />
loatra no antony mahatonga izany<br />
indrindra aty amin’ny tany anda<strong>la</strong>mpandrosoana.<br />
Tsy dia marina matetika<br />
io antony voa<strong>la</strong>za io satria mety ho<br />
antony ara-piharian-karena, na antony<br />
ara-politika, eny mety ho antony arapinoana<br />
na ara-pisainana no mety<br />
mampanonga be ny isan’ireo mahantra<br />
eran-tany.<br />
Raha tiana ny hiady amin’ny fahantrana<br />
dia tsy maintsy jerena ifotony ny maha<br />
mpanao ny fampandrosoana (Acteur du<br />
développement) ny mponina, ary ny<br />
maha mpahazo tombontsoa azy<br />
(Bénéficiaire du dévéloppement)<br />
amin’izany fampandrosoana atao izany.<br />
Araka izany, ny teti-pampandrosoana<br />
rehetra harafitra, ka tsy mampiditra antsehatra<br />
ny mponina, dia azo heverina<br />
ho poakaty ihany. Mba hahafahana<br />
mandrafitra teti-pivoarana azo antoka sy<br />
mba hahamarim-pototra ny fanapahankevitra<br />
rehetra ho raisina eo amin’ny<br />
famo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>na na fampiharana ny tetipampivoarana<br />
amin’ny firenena iray,<br />
dia i<strong>la</strong>ina ny fahafantarana sy ny<br />
fifehezana tsara ireo tondro rehetra<br />
(Indicateurs) mikasika ny mponina mba<br />
hahafahana mampifandray azy ireny<br />
amin’ireo sehatra hafa mahakasika ny<br />
fampandrosoana.<br />
Hatramin’izao dia manjavozavo ihany<br />
ny fahafantaran’ny olona ny<br />
<strong>de</strong>mografia. Matetika dia voafetra<br />
hatreo amin’ny fiparitaky ny mponina<br />
ara-taona na ara-paritra (Structure par<br />
sexe et par âge, répartition spatiale), na<br />
ny hakitroky ny mponina (Densité),…<br />
ihany ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny olona izany sehapaha<strong>la</strong><strong>la</strong>na<br />
izany. Raha tsorina anefa dia<br />
mahasahana <strong>la</strong>finy maro ankoatra ireo<br />
ny <strong>de</strong>mografia.<br />
Araka ireo manam-pahaizana sy<br />
mpanoratra ary ireo tahirin-kevitra isankarazany,<br />
dia azo tsorina toy izao ny<br />
famaritana ny antsoina hoe <strong>de</strong>mografia :<br />
Ny <strong>de</strong>mografia dia sampam-paha<strong>la</strong><strong>la</strong>na<br />
siantifika iray mandalina mikasika ny<br />
mponina araka ny maha-olombelona<br />
azy. Izany fandalinana izany dia<br />
mifototra amin’ny fandrefesana ireo<br />
tondro rehetra momba ny mponina toy<br />
ny habetsany, ny fiparitahany, ny<br />
isan’ny <strong>la</strong>hy sy ny vavy, ny fitombony<br />
(ny isan’ny zaza teraka, ny isan’ny<br />
reny), ny fiankohonana (ny mpitovo, ny<br />
manambady, ny maty vady, ny nisarapanambadiana),<br />
ny fahafatesany, ny<br />
fifindra-monina, sns.., ny fanabeazana<br />
(ny isan’ny zaza tokony hianatra, ny<br />
isan’ny zaza mianatra, ny fandiavana<br />
sekoly, ny fahaiza-mamaky teny sy<br />
manoratra,…), ny fahasa<strong>la</strong>mana (ny<br />
fiarovana ny mponina amin’ireo<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT
Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />
karazan’aretina, ny fiantraikan’ireo<br />
karazan’aretina amin’ny mponina,…),<br />
ny sakafo (habetsany, hatsarany,… ), ny<br />
mombamomba ireo sokajim-ponina<br />
afaka mamokatra ara-piharian-karena<br />
na tsia (Popu<strong>la</strong>tion active),…<br />
Sampam-paha<strong>la</strong><strong>la</strong>na siantifika iray<br />
mandrefy ireo tondro rehetra<br />
mahakasika ny <strong>la</strong>finy ara-tsosialy, ny<br />
<strong>la</strong>finy ara-pibeazana sy arapanabeazana<br />
ary ara-piharian-karena<br />
momba ny mponina ny <strong>de</strong>mografia.<br />
Noho izany dia tsy maintsy miarada<strong>la</strong>na<br />
mandrakariva amin’ireo<br />
sampam-paha<strong>la</strong><strong>la</strong>na siantifika hafa<br />
(sociologie, géographie, histoire,<br />
économie, <strong>statistique</strong>, informatique,<br />
mathématique, politique, mé<strong>de</strong>cine,<br />
zavabohary, tontolo iainana, fotopinoana,<br />
fifandraisana,… ) izy<br />
amin’izany.<br />
Araka ny sehatra hanaovana ny<br />
fandalinana ary araka izay tanjona tiana<br />
ho kendrena dia mizara ho sampana<br />
maromaro ny <strong>de</strong>mografia toy ny<br />
“démographie quantitative” (ahitana<br />
ny “démographie <strong>de</strong>scriptive”, ny<br />
“démographie théorique” na antsoina<br />
koa hoe “démographie pure” sy ny<br />
famakafakana <strong>de</strong>mografika), ny<br />
“démographie qualitative”, ny<br />
“démographie économique” sy ny<br />
“démographie sociale”, ary ny<br />
“démographie historique”. Azo<br />
tanisaina amin’izany koa ireo “doctrines<br />
démographiques” na “théories<br />
démographiques” na “théories <strong>de</strong><br />
popu<strong>la</strong>tion” maro isan-karazany hita.<br />
Toy ny sampam-paha<strong>la</strong><strong>la</strong>na siantifika<br />
rehetra dia mi<strong>la</strong> tahiry sy fitaovana ny<br />
<strong>de</strong>mografia mba hahafahany mandrefy<br />
ireo tondro isan-karazany mahakasika<br />
ny mponina sy manao ny famakafakana<br />
momba izany. I<strong>la</strong>ina araka izany :<br />
• Ny fanangonana ireo antontan’isa<br />
isan-karazany sy ireo tahirin-kevitra<br />
samihafa mikasika ny mponina,<br />
• Ny famakafaka ireo antontan’isa sy<br />
tahirin-kevitra samihafa ireo, ary<br />
• Ny fikarohana izay rehetra mety ho<br />
antony nahatonga ny vokatry ny<br />
famakafakana hita tesy aloha.<br />
Jean RAZANADRASARA<br />
Démographe<br />
Commentaire <strong>de</strong>s<br />
données<br />
On croit parfois que <strong>la</strong> connaissance<br />
rési<strong>de</strong> dans les données. Il n'en est rien<br />
: il faut encore les interpréter et les<br />
commenter. Quoi que l’on affirme<br />
souvent le contraire, les données à<br />
elles seules ne " parlent " jamais.<br />
Savoir que l'effectif <strong>de</strong> <strong>la</strong> popu<strong>la</strong>tion<br />
française est <strong>de</strong> 60 millions n'apprend<br />
rien si ce nombre n'est pas situé dans<br />
une série chronologique ou comparé à<br />
d'autres (<strong>statistique</strong>s re<strong>la</strong>tives à <strong>de</strong>s<br />
pays comparables, <strong>de</strong>nsités <strong>de</strong><br />
popu<strong>la</strong>tions, fécondité, pyrami<strong>de</strong> <strong>de</strong>s<br />
âges etc.)<br />
Un texte " littéraire " est donc<br />
nécessaire pour transmettre <strong>la</strong><br />
connaissance fournie par le quantitatif.<br />
La décision elle-même, qui se réduit<br />
toujours à une réponse par oui ou par<br />
non à une question (doit-on faire tel<br />
investissement ? doit-on participer à<br />
telle entreprise ?), relève du qualitatif<br />
quel que soit l'échafaudage quantitatif<br />
utilisé pour l'instruire.<br />
L'interprétation <strong>de</strong>s données est<br />
fondée sur :<br />
(a) les définitions : un tableau <strong>de</strong><br />
nombres est incompréhensible si l'on<br />
ne connaît pas les définitions <strong>de</strong> ses<br />
lignes et colonnes.<br />
(b) l'examen <strong>de</strong>s propriétés <strong>statistique</strong>s<br />
: on doit réaliser <strong>de</strong>s calculs<br />
(moyennes, variances, etc.) et utiliser<br />
<strong>de</strong>s représentations graphiques pour<br />
rendre apparentes les structures sousjacentes<br />
<strong>de</strong>s données.<br />
(c) <strong>la</strong> confrontation <strong>de</strong>s données avec<br />
d'autres informations : le SGBDR est<br />
souvent loin <strong>de</strong> donner l'information<br />
dont on a besoin pour alimenter un<br />
modèle, fût-il simple ; il faudra<br />
l'enrichir par le recours à <strong>de</strong>s sources<br />
ou expertises extérieures.<br />
L'interprétation <strong>de</strong>s cours du pétrole<br />
requiert <strong>la</strong> prise en compte <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />
situation politique au Moyen-Orient et<br />
relève d'une expertise délicate.<br />
(d) <strong>la</strong> confrontation <strong>de</strong>s données avec<br />
un modèle théorique : elle fournit <strong>de</strong>s<br />
hypothèses sur les re<strong>la</strong>tions<br />
fonctionnelles et/ou causales entre<br />
données : toute interprétation doit<br />
comporter <strong>la</strong> présentation explicite<br />
d'un modèle, fût-il simple.<br />
L’évolution du trafic téléphonique ne<br />
peut être interprétée que si l'on dispose<br />
d'un modèle formalisant les effets du<br />
revenu <strong>de</strong>s diverses catégories<br />
d'utilisateurs, du prix du téléphone et<br />
<strong>de</strong>s services concurrents, <strong>de</strong>s<br />
campagnes <strong>de</strong> publicité, <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />
diversification <strong>de</strong>s services qui<br />
recourent au réseau téléphonique, <strong>de</strong><br />
l'évolution tendancielle, etc. Tout<br />
commentaire sur les données qui ne<br />
passe pas par l'utilisation d'un modèle<br />
(qu'il faut parfois spécifier et dont il<br />
faut estimer les paramètres pour<br />
l'occasion) sera naïf et souvent erroné.<br />
Il y a une intention au départ <strong>de</strong> tout<br />
examen <strong>de</strong>s données. Les données ne<br />
sont jamais abordées d'un point <strong>de</strong> vue<br />
contemp<strong>la</strong>tif, pour le p<strong>la</strong>isir (bien<br />
austère) <strong>de</strong> regar<strong>de</strong>r <strong>de</strong>s nombres. On<br />
les abor<strong>de</strong> parce que l'on veut vérifier,<br />
contrôler, parce que l'on a quelque<br />
chose à faire. Cette intention oriente le<br />
choix du modèle d'interprétation,<br />
détermine les exigences <strong>de</strong> précision,<br />
suscite les recoupements d'expertise<br />
etc. La démarche technique est<br />
correcte si elle est pertinente en regard<br />
<strong>de</strong> cette intention.<br />
Le commentaire <strong>de</strong>s données est un<br />
texte qui donne leur p<strong>la</strong>ce aux données<br />
elles-mêmes, à <strong>de</strong>s graphiques, à <strong>de</strong><br />
petits tableaux sélectifs, enfin à <strong>de</strong>s<br />
phrases qui expriment en c<strong>la</strong>ir les<br />
conclusions <strong>de</strong> l'expert. Rédiger <strong>de</strong>s<br />
commentaires sobres et c<strong>la</strong>irs, <strong>de</strong>stinés<br />
à <strong>de</strong>s clients divers, c'est une tâche<br />
éditoriale délicate.<br />
L’entreprise E a équipé un " call<br />
center " (assistance téléphonique) d'un<br />
" référentiel ", base documentaire où<br />
sont stockées et c<strong>la</strong>ssées les questions<br />
et les réponses. Le but premier <strong>de</strong> ce<br />
référentiel est <strong>de</strong> permettre aux<br />
opérateurs <strong>de</strong> répondre directement à<br />
une forte proportion <strong>de</strong>s questions,<br />
sans faire appel aux experts. Mais en<br />
outre l'exploitation <strong>statistique</strong> <strong>de</strong> ce<br />
référentiel fournit <strong>de</strong>s informations<br />
précieuses ; elle permet <strong>de</strong>s éditions<br />
diverses selon que l'on s'adresse à un<br />
chef <strong>de</strong> ligne <strong>de</strong> produit, à un directeur<br />
régional, au responsable <strong>de</strong> <strong>la</strong> force <strong>de</strong><br />
vente, au responsable <strong>de</strong> <strong>la</strong> formation<br />
etc.<br />
Des données sans commentaire sont<br />
muettes ou sources <strong>de</strong> contresens. Seul<br />
le commentaire autorise à les mettre<br />
dans les mains <strong>de</strong> l'utilisateur final, et<br />
lui permet d'en tirer profit. Il est donc<br />
important <strong>de</strong> disposer d'outils aidant à<br />
faire circuler les commentaires, à les<br />
mettre à <strong>la</strong> disposition <strong>de</strong> l'utilisateur:<br />
c'est l'apport <strong>de</strong> l'Intranet lorsqu'il est<br />
associé au système d'information. Il<br />
permet alors d'établir collectivement<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />
13
Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />
(rédaction coopérative), discuter<br />
(forum), vali<strong>de</strong>r (workflow), c<strong>la</strong>sser,<br />
partager les commentaires (base<br />
documentaire) tout en assurant le<br />
contrôle d'accès à l'information. Des<br />
commentaires <strong>de</strong> commentaires<br />
facilitent sa synthèse. Des outils <strong>de</strong><br />
diffusion sélective permettent à<br />
chacun <strong>de</strong> recevoir les informations<br />
qui lui sont utiles. L'accès à<br />
l'information est ouvert à ceux qui ont<br />
le droit <strong>de</strong> <strong>la</strong> connaître. Ceci<br />
s'accompagne <strong>de</strong> l'<strong>introduction</strong> d'une<br />
certaine rationalité dans l'entreprise, et<br />
contrarie l'exercice capricieux ou<br />
arbitraire du pouvoir. Cette <strong>de</strong>rnière<br />
conséquence explique que<br />
l'articu<strong>la</strong>tion entre L'Intranet et le<br />
système d'information puisse<br />
rencontrer <strong>de</strong>s résistances.<br />
Source : Michel Volle ; messagerie :<br />
michel@volle.com ; serveur :<br />
http://www.volle.com<br />
Ity taki<strong>la</strong> ity dia natokana indrindra<br />
handraisana ny fanehoan-kevitry<br />
ny mpiasan’ny INSTAT izay<br />
nomena folo andro mahery<br />
hanatanterahana izany. Ny<br />
mampa<strong>la</strong>helo anefa dia tsy naharay<br />
taratasy mihitsy izahay taorian’ny<br />
fe-potoana nomena na dia teo aza ireo<br />
fanentanana isan-karazany natao. Tsy<br />
fantatra mazava loatra ny anton’izany<br />
na dia nambara mazava aza fa TSY<br />
VOATERY aseho ny anaran’ny<br />
mpanoratra. Tsy azo <strong>la</strong>zaina hoe<br />
matahotra koa anefa ny olona satria<br />
sahy miteny any amin’ny<br />
fampielezam-peo na man<strong>de</strong>fa taratasy<br />
any anaty gazety lehibe ihany ry<br />
zareo. Tiana ho marihana etoana anefa<br />
fa ny endrika isehoan’ny <strong>de</strong>mokrasia<br />
voalohany dia ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>han’ny<br />
tsirairay hamosaka hevitra araka ny<br />
voa<strong>la</strong>za ao amin’ny<br />
La<strong>la</strong>mpanorenan’ny Repoblikan’i<br />
Madagasikara. Io no niantsoana ny<br />
gazety ho “Sehatra”, sehatra hi<strong>la</strong>zana<br />
ny tsy mety na hanolorana vahao<strong>la</strong>na<br />
sy soso-kevitra isan-karazany. Raha<br />
tsy tsapantsika ny hasarobidin’ izany<br />
“zo” izany dia mbo<strong>la</strong> ny<br />
fanjakan’olon-tokana ihany no hisy<br />
14<br />
HEVITRA<br />
TERA-BARY<br />
eto amin’ity firenentsika ity (jereo<br />
ny La<strong>la</strong>mpanorenana and. 10).<br />
Mba hanokafana ny adi-hevitra<br />
àry dia aroso amintsika ity<br />
fanehoan-kevitra iray ity.<br />
Na dia efa afaka aza ny sakana<br />
eny amin’ny <strong>la</strong><strong>la</strong>m-pirenena dia<br />
mbo<strong>la</strong> tsapa fa mbo<strong>la</strong> maro ny<br />
zavatra tsy mampan<strong>de</strong>ha tsara<br />
ny toekarena ma<strong>la</strong>gasy vokatry<br />
ny tsy fifanarahan-kevitra<br />
tamin’ny voka-pifidianana izay<br />
natao tamin’ny 16 <strong>de</strong>sambra 2001.<br />
Tsy nijanona teo amin’ny <strong>la</strong>finy<br />
fifidianana fotsiny anefa ny resaka<br />
fa niitatra hatrany amin’ny<br />
fiainam-bahoaka amin’ny<br />
ankapobeny mihitsy. Hita taratra<br />
izany disadisa izany eny amin’ny<br />
toeram-piasana maro, izay miseho<br />
amin’ny a<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny fisian’ny<br />
mpiasa maro miraviravy tànana na<br />
ny fipoiran’ny sakantsakana isankarazany<br />
etsy sy eroa. Miteraka<br />
fanontaniana maro izany o<strong>la</strong>na<br />
izany. Hevitr’iza no tokony<br />
arahina ? Iza marina no<br />
tompom-pahefana ? Misy<br />
zavatra iraisana azo hatsaraina<br />
ihany ve sa ny tsy fitoviankevitra<br />
no tena mibahantoerana<br />
? Mivoaka tsikelikely<br />
ihany koa ny hetahetan’ny olondrehetra,<br />
mety ho azo atao ve ny<br />
manome fahafaham-po ny<br />
ankamaroan’izy ireny ? Ahoana<br />
ny fomba hisafidianana ireny<br />
hetaheta ireny : izay mahasoa<br />
ny mpiasa sa izay mahasoa ny<br />
firenena sa antony hafa ihany<br />
koa ?… Misy fomba ahafahana<br />
mandravona azy ireny ve ?<br />
Teny fi<strong>la</strong>matra telo no<br />
noventesina matetika nandritra ny<br />
tolona, izay azo eritreretina fa<br />
<strong>la</strong><strong>la</strong>na iray mety hamahana<br />
ireny o<strong>la</strong>na ireny dia tsy inona<br />
izany fa ny Finoana ny<br />
Fahamarinana ary ny<br />
Fahamasinana. Ny tsirairay dia<br />
samy manana izay andraisany ny<br />
hevitr’ireo teny ireo fa ny aseho<br />
manaraka eto kosa dia endrika<br />
vitsivitsy izay tsy voatery ho<br />
marina kanefa mety hahasoa<br />
ihany :<br />
- ny “fahamasinana” no<br />
anombohana izany ka fehezanteny<br />
vitsivitsy mety mi<strong>la</strong>za<br />
LALAMPANORENAN’NY<br />
REPOBLIKAN’I<br />
MADAGASIKARA<br />
TAMIN’NY 18 SEPTAMBRA 1992<br />
(araka ny fanoratana azy voahitsy ,<br />
nivoaka tamin’ny Gazetimpanjakan’ny<br />
Repoblika n° 2495<br />
tamin’ny 08.04.98, p. 1260 – 1274,<br />
miaraka amin’ireo fanitsiana nentin’ny<br />
<strong>la</strong>làna fototra n° 95-001 tamin’ny 13<br />
oktobra 1995 sy ny <strong>la</strong>làna fototra n°<br />
98-001 tamin’ny 8 aprily 1998)<br />
SAVARANONANDO<br />
NY VAHOAKA MALAGASY MASI-<br />
MANDIDY,<br />
Hentitra amin'ny fanapahan-keviny<br />
hampandroso sy hampiroborobo ny<br />
fiaraha-monina maro<strong>la</strong>fy, manaja ny<br />
fahasamihafana, ny harena mbamin'ny<br />
havitrihana ananan'ireo soatoavina<br />
ara-panahy sy fitsipi-piainana amankolontsaina<br />
anaty fiaraha-monina,<br />
isan'izany ny momba ny fihavanana sy<br />
ny finoana an'Andriamanitra<br />
Andriananahary; Mahatsapa eo<br />
amin'ny fiheverana ny fiainana mahaolona<br />
ny tsy maintsy ilàna ny<br />
fampihavanana ny olombelona<br />
amin'i<strong>la</strong>y Mpahary azy sy ny mpiarabelona<br />
aminy mbamin'ny natiora sy ny<br />
tontolo manodidina; toy izany koa ny<br />
maha-zava-<strong>de</strong>hibe sy soa tsy manampaharoa<br />
ireo loharanon-karena toa ny<br />
zavamaniry, ireo biby amam-borona sy<br />
ireo harena an-kibon'ny tany, izay<br />
manana fiavahany betsaka araka izay<br />
namatsian'ny natiora an'i<br />
Madagasikara azy ka tsy maintsy<br />
tandrovina ho an'ny taranaka ho avy;<br />
Noho ny toerana misy azy ara-politika<br />
ato anatin'ny faritra manodidina sy ny<br />
fandraisany anjara raikitra antoka eo<br />
amin'ny fifarimbonan'ny firenentsamihafa,<br />
ka andraisany ho toy ny<br />
nataony:<br />
- ny Dina iraisam-pirenena momba ny<br />
Zon'olombelona;<br />
- ny Dina Afrikana momba ny<br />
Zon'olombelona sy ny vahoaka;<br />
- ny Fifanekena momba ny Zon'ny<br />
Vehivavy sy ny Ankizy; izay samy<br />
raisina ho isan'ny <strong>la</strong>làna velona eto<br />
amin'ny taniny; Noho ny five<strong>la</strong>ran'ny<br />
maha-izy ny tena sy izay mampiavaka<br />
ny tsirairay no azo antoka ho fanoitra<br />
mandaitra ho an'ny fampandrosoana<br />
voakendry, mirindra sy maharitra, ka<br />
ny fenitra là<strong>la</strong>n-kizorana dia iarahamanaiky<br />
fa:<br />
- fitantanana amim-pahamalinana<br />
(hitohy p.15)<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT
Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />
amin’ny ampahany izay zavatra<br />
fonosin’izany teny izany no<br />
hasongadina eto.<br />
“Ave<strong>la</strong>o ny helokay tahaka ny<br />
name<strong>la</strong>nay izay meloka taminay.”<br />
Tompon’andraikitra amin’ny zavatra<br />
miseho eto amin’ny firenena ny olona<br />
rehetra, isika mantsy matetika dia<br />
manilika izany amin’ny eo akaiky na<br />
ny zavatra hafa. Ohatra : ny mpiasa<br />
tsotra manilika an’izany amin’ny<br />
fahantrana na amin’ny toetran’ny<br />
mpitantana, ny mpitantana amin’ny<br />
mpitondra fanjakana sy ny mpiasa, ny<br />
fanjakana amin’ny firenen-<strong>de</strong>hibe sy<br />
ny fahantran’ny firenena, ny firenen<strong>de</strong>hibe<br />
amin’ny o<strong>la</strong>na maro misy<br />
eran’izao tontolo izao,… Ka iza ihany<br />
ary no tena tompon’andraikitra ? Ny<br />
fiovana raha tiantsika ho tanterahana<br />
tokoa dia tsy maintsy hiarahamanao<br />
(“miasa miaraka no<br />
fahombiazana”) satria tsy<br />
raharahan’olon-tokana io, tsy ny<br />
filoham-pirenena na ny mpitantana<br />
ihany fa i<strong>la</strong>na indrindra indrindra ny<br />
fandraisan’anjara ny tsirairay<br />
hatramin’izay madinika indrindra ka<br />
hatramin’ny lehibe indrindra.<br />
“Fanetren-tena”<br />
Toetra iray ahafahantsika mihaino<br />
izay miresaka amintsika ary<br />
hampisokatra ihany koa ny fon’ny<br />
tsirairay mba hanaganana zavatra<br />
mahasoa ho an’ny rehetra.<br />
- Ny “fahamarinana” kosa dia azo<br />
atomboka amin’ny a<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny<br />
fametrahana ny mangarahara ary ny<br />
fiezahana hametraka ny ara-drariny<br />
izay mandrindra ny fiaraha-monina<br />
mba tsy hisian’ny fitondrana mitani<strong>la</strong><br />
intsony.<br />
- Ny teny farany dia ny “finoana” izay<br />
miseho indrindra amin’ny faharesendahatra<br />
amin’izay zavatra izay atao.<br />
Raha resy <strong>la</strong>hatra isika rehetra fa tsy<br />
maintsy misy ny zavatra azo iraisana<br />
hanavotana ny firenena mba hia<strong>la</strong>na<br />
amin’izao fisavoritahana izao dia<br />
hivaha ho azy eny ihany izany o<strong>la</strong>na<br />
rehetra izany.<br />
Hevitra atsipy io ka ataovy toy ny<br />
voankazo an’a<strong>la</strong> : ny mamy atelemo<br />
ary ny mangidy aloavy.<br />
Andriamampianina RAKOTOMALALA<br />
Sampandraharahan’ny Serasera -Instat<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />
DIVERS<br />
Tsara ho fantatra fa ny<br />
olombelona dia vatana sy saina<br />
ary fanahy. Ny fananantsika<br />
ireo singa telo ireo no maha-zavaboary<br />
ambony indrindra antsika. Koa rehefa<br />
avy nampitombo faha<strong>la</strong><strong>la</strong>na tamin’ireo<br />
<strong>la</strong>hatsoratra maro teo aloha ireo<br />
ianareo mpamaky dia an<strong>de</strong>ha indray<br />
kosa hijery ny momba ny vatana sy<br />
hikolokolo ny fanahy.<br />
Sports et Loisirs<br />
Ma<strong>la</strong>za dia ma<strong>la</strong>za tamin’ity taona ity<br />
ny fiadiana ny amboara eran-tany eo<br />
amin’ny baolina kitra. Nitodika tany<br />
Japon sy Corée avokoa ny mason’ny<br />
mpankafy baolina kitra eran-tany<br />
nanomboka tamin’ny faramparan’ny<br />
vo<strong>la</strong>na may <strong>la</strong>sa teo. Fahitanao<br />
matetika eny an-da<strong>la</strong>na eny ny olona<br />
mihaino fampielezam-peo na<br />
mitangorona eny amin’ny toerana<br />
amoron-da<strong>la</strong>na misy fahita<strong>la</strong>vitra. Ny<br />
nampa<strong>la</strong>helo ny mpankafy ny <strong>la</strong><strong>la</strong>o<br />
baolina boribory dia matetika amin’ny<br />
ora fiasana avokoa no atao ireo <strong>la</strong><strong>la</strong>o<br />
ireo. Manana ekipa mpi<strong>la</strong><strong>la</strong>o baolina<br />
kitra ihany koa isika eto amin’ny<br />
INSTAT ; ezahina hampahafantarina<br />
anao izy ireo eto amin’ity <strong>la</strong>harana<br />
voalohany sy ny manaraka amin’ny<br />
gazety Sehatra ity. Ireto avy ary ny<br />
anaran’ireo mpi<strong>la</strong><strong>la</strong>o ireo izay tazanao<br />
eo amin’ny sary, asesy avy any<br />
ankavia miankavanana ka ny avy eo<br />
ambony no man<strong>de</strong>ha mialoha :<br />
Rakotondrafara<br />
Johnson,<br />
Rakotondrafara Maurice, Nebon<br />
Richardson Ramilson, Ramaninarivo<br />
Bernardin, Razafindraibe Vincent <strong>de</strong><br />
Paul, Razafimahatratra Francis,<br />
Ravelomanantiana Roméo Nestor,<br />
Rasoakazary Patrick, Rajaonarisoa<br />
Jeannot, Randrianirina François<br />
Xavier, Andrianjafitrimo Mitanjo<br />
Hanii, Rafanomezantsoa Dieu donné,<br />
Rakotonirainy Jaona Philibert<br />
(Dadah). Misy ihany koa anefa<br />
mpi<strong>la</strong><strong>la</strong>o hafa manana license izay tsy<br />
tazana eo amin’ny sary toa an-dry<br />
Andriamarozaka Iharimamy,<br />
Raharijaona Camille René,<br />
Rajaonasitera Ro<strong>la</strong>nd Louis <strong>de</strong><br />
Gonzague, Rakotoma<strong>la</strong><strong>la</strong> Chan Yui<br />
Jean Joachim, Rakotondrafara Charles<br />
A., Rakotondrafara Christian<br />
Andrianjafy, Rakotondramanana<br />
(tohin’ny p 14) sy araka ny rariny sy<br />
hitsiny ireo harena voajanahary<br />
i<strong>la</strong>in'ny fampandrosoana ny<br />
olombelona;<br />
- ny ady hamongorana ny tsy<br />
fahamarinana, ny tsy fitoviana sy ny<br />
fanavakavahana amin'ny endriny<br />
rehetra;<br />
- ny fisarahana sy fifandanjan'ny<br />
fahefana tantanina sy ampiharina<br />
araka ny fomba <strong>de</strong>mokratika;<br />
- ny fananganana Fanjakana tandalàna<br />
izay hahatonga ny mpitondra<br />
sy ny entina samy ho voafehin'ny<br />
fitsipi-dalàna mitovy eo ambany<br />
fanaraha-mason'ny fitsarana<br />
mahaleotena;<br />
- ny fanajana sy ny fiarovana ny<br />
faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana fototra zakain'ny<br />
besinimaro sy ny tsirairay;<br />
- ny fitandroana ny<br />
fandriampahalemana sy ny<br />
fifanohantohanana zary famantarana<br />
azo tsapain-tànana ny firaisampirenena<br />
eo amin'ny asa<br />
fanatanterahana ny tetipampandrosoana<br />
mifandanja eo<br />
amin'ny <strong>la</strong>finy rehetra;<br />
- ny fomba ampiharana ny<br />
mangarahara eo amin'ny fitantanana<br />
ny raharaham-panjakana;<br />
- ny fampiharana ny rafi-pitondrana<br />
fizakantena mba hiantohana ny<br />
fahatanterahan'ny fitsinjarampahefana<br />
isam-paritra, dia<br />
manambara :<br />
FIZARANA VOALOHANY<br />
Ny foto-kevitra ankapobe<br />
Andininy voalohany. - Firenena iray<br />
ny Vahoaka Ma<strong>la</strong>gasy ka mivondrona<br />
ho Fanjakana masi-mandidy sy <strong>la</strong>ïka,<br />
miorina amin'ny rafitra ikambanan'ny<br />
faritany mizakatena ka ny fahefana sy<br />
ny foto-kevi-pitondrana ao aminy dia<br />
voafaritra sy iantohan'ny<br />
Lalàmpanorenana. Repoblika tokana<br />
tsy azo zaraina izany Fanjakana izany.<br />
«REPOBLIKAN’I MADAGA-<br />
SIKARA» no anarana entiny. Ny<br />
<strong>de</strong>mokrasia no fototra iorenan'ny<br />
Repoblika. Eo amin'ny faritry ny tany<br />
eken'ny <strong>la</strong>làna iraisam-pirenena ho azy<br />
no maha-masi-mandidy azy. Tsy misy<br />
mahazo manohintohina nv maha-iray<br />
tsy anombinana ny tanin'ny Repoblika.<br />
And. 6. - Ny Vahoaka izay ipoiran'ny<br />
fahefana rehetra no masi-mandidy ka<br />
mampiasa izany amin'ny alà<strong>la</strong>n'ny<br />
solontenany <strong>la</strong>ny amin'ny fifidianana<br />
andraisan'ny rehetra anjara, mivantana<br />
na tsy mivantana na koa amin’ny<br />
a<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny (hitohy p. 16)<br />
15
Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />
(tohin’ny p 15) Fitsapan-kevi-bahoaka.<br />
Tsy misy ampahany amin'ny vahoaka<br />
na olon-tokana mahazo manendry tena<br />
hampiasa izany fahefana feno izany.<br />
Mpifidy avokoa, araka ny fepetra<br />
voatondron'ny <strong>la</strong>làna, ny olompirenena<br />
<strong>la</strong>hy sy vavy mizaka ny<br />
zon'ny isam-batan'olona sy ny zo<br />
politika. Ny zo maha-mpifidy dia tsy<br />
verivery foana raha tsy noho ny didimpitsarana<br />
raikitra.<br />
And. 7. - Ny <strong>la</strong>làna no anehoana ny<br />
safidim-bahoaka. Mitovy ny olona<br />
rehetra eo anatrehan'ny <strong>la</strong>làna, na izy<br />
natao hiarovana, na izy natao handidy,<br />
na izy natao hamaizana.<br />
And. 8. - Teraka mitovy zo ny olona<br />
rehetra eo anatrehan'ny <strong>la</strong>làna ary<br />
samy manana faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana fototra<br />
arovan'ny <strong>la</strong>làna ary tsy misy<br />
fanavakavahana na avy amin'ny maha<strong>la</strong>hy<br />
sy ny maha-vavy izany, na avy<br />
amin'ny fari-paha<strong>la</strong><strong>la</strong>na, na avy<br />
amin'ny fari-piainana, na avy amin'ny<br />
fiaviana, na avy amin'ny firazanana, na<br />
avy amin'ny finoana, na avy amin'ny<br />
tsy fitovian-kevitra.<br />
FIZARANA II<br />
Ny amin’ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana sy ny zo<br />
aman’andraikitry ny olom-pirenena<br />
LAHARANA VOALOHANY<br />
Ny amin'ny zo aman'andraikitry ny<br />
isam-batan’olona sy ny zo politika<br />
And. 9. - Ny fampiasana sy ny<br />
fiarovana ny zon'ny tsirairay sy ny<br />
faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana fototra dia arindran'ny<br />
<strong>la</strong>làna.<br />
And. 10. - Ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana maneho<br />
hevitra sy miteny, ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana eo<br />
amin'ny fifandraisana, ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana<br />
manao gazety, ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana hiditra<br />
aminà fikambanana na hanorina<br />
fikambanana, ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana hivory<br />
ma<strong>la</strong><strong>la</strong>ka, ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana mivezivezy,<br />
ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana amin'ny fieritreretana<br />
sy amin'ny finoana dia samy iantohana<br />
ho an'ny rehetra ary tsy azo ferana<br />
raha tsy hoe ho fanajana ny<br />
faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana sy ny zon'ny hafa sy<br />
noho ny fahaterena hiaro ny<br />
fi<strong>la</strong>minam-bahoaka.<br />
And. 11. - Zon'ny tsirairay ny<br />
faha<strong>la</strong><strong>la</strong>m-baovao. Tsy misy<br />
faneriterena mialoha azo ampiharina<br />
amin’ny fampaha<strong>la</strong><strong>la</strong>m-baovao<br />
amin'ny endriny rehetra. Voafaritry ny<br />
<strong>la</strong>làna sy ny fepetra fitandroana ny<br />
hasin'ny asa fampaha<strong>la</strong><strong>la</strong>m-baovao ny<br />
fetran’ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hany sy ny<br />
andraikiny.<br />
William Andry, Rakotonirina Rabaona<br />
Mamy Tiana, Ra<strong>la</strong>imoria Ezekie<strong>la</strong>,<br />
Ramarozaka François, Ramiandrisoa<br />
Harimamy, Randria-mivalisoa David,<br />
Randrianandrasana Laurent,<br />
Randrianantoanintsoa Simon Nestor,<br />
Razafindraibe <strong>de</strong> Saint Joseph ary<br />
Rakotoarisoa Richard.<br />
Hohadihadiantsika amin’ny<br />
antsipiriany amin’ny <strong>la</strong>harana<br />
manaraka ny mombamomba azy 30<br />
mira<strong>la</strong>hy ireo.<br />
100 b<strong>la</strong>gues<br />
1) Les 7 malentendus du mariage :<br />
1 er malentendu :<br />
Une femme épouse un homme dans<br />
l’espoir qu’il changera et il ne change<br />
pas.<br />
Un homme épouse une femme dans<br />
l’espoir qu’elle ne changera pas et elle<br />
change.<br />
2 e malentendu :<br />
Une femme se préoccupe <strong>de</strong> son<br />
avenir jusqu’à ce qu’elle trouve un<br />
mari.<br />
Un homme ne s’inquiète jamais <strong>de</strong><br />
l’avenir jusqu’à ce qu’il trouve une<br />
femme.<br />
3 e malentendu :<br />
Le succès d’un homme se mesure à sa<br />
capacité à gagner plus d’argent que sa<br />
femme.<br />
Le succès d’une femme se mesure à sa<br />
capacité à trouver ce type d’homme.<br />
4 e malentendu :<br />
Les hommes mariés vivent plus vieux<br />
que les célibataires.<br />
Mais ils ont une plus gran<strong>de</strong> envie <strong>de</strong><br />
mourir.<br />
5 e malentendu :<br />
Un homme paiera volontiers 10 francs<br />
pour quelque chose qui en vaut 5 mais<br />
qu’il désire.<br />
Une femme paiera volontiers 5 francs<br />
pour quelque chose qui en vaut 10 et<br />
dont elle veut se débarrasser.<br />
6 e malentendu :<br />
Tout homme marié <strong>de</strong>vrait apprendre<br />
à oublier ses erreurs <strong>de</strong> jeunesse.<br />
Mais à quoi bon <strong>de</strong>ux personnes se<br />
rappe<strong>la</strong>nt les mêmes détails ?<br />
7 e malentendu :<br />
Lorsqu’un couple se dispute, une<br />
femme a toujours le <strong>de</strong>rnier mot. Tout<br />
ce qu’un homme peut dire après n’est<br />
que le commencement d’une nouvelle<br />
dispute.<br />
2) Quels sont les points communs<br />
entre une paire <strong>de</strong> lunettes et une<br />
femme ?<br />
- Elles nous mènent par le bout du<br />
nez.<br />
Mais ce n’est pas tout :<br />
- les <strong>de</strong>ux nous prennent <strong>la</strong> tête.<br />
- elles nous en mettent plein <strong>la</strong> vue.<br />
- elles nous en font voir <strong>de</strong> toutes<br />
les couleurs.<br />
- on peut les aimer quand elles sont<br />
bien ron<strong>de</strong>s… mais pas trop quand<br />
elles sont épaisses.<br />
- on peut les traiter <strong>de</strong> “vieille<br />
branche”.<br />
- les <strong>de</strong>ux peuvent être à double<br />
foyer.<br />
- on aimerait que les <strong>de</strong>ux soient<br />
remboursés par <strong>la</strong> sécurité sociale.<br />
- on n’est pas toujours content<br />
quand elles se cassent.<br />
Culture<br />
10 règles pour les re<strong>la</strong>tions<br />
1) Tolérer que les autres soient<br />
“autres”, pensent autrement, fassent<br />
autrement, sentent autrement, parlent<br />
autrement. (à suivre)<br />
Vatsim-panahy atolotry<br />
ny Cellule <strong>de</strong> Prière<br />
Kolosiana 3, 23-24<br />
“Ary na inona na inona ataonareo, dia<br />
ataovy amin’ny fo, tahaka ny ho an’ny<br />
Tompo, fa tsy an’olona, satria<br />
fantatrareo fa ny Tompo no<br />
handraisanareo ny lova ho valiny ; fa<br />
manompo an’i Kristy Tompo ianareo”<br />
Bulletin interne “Sehatra” <strong>de</strong> l’INSTAT<br />
DIRECTEUR DE PUBLICATION<br />
Jean Gabriel RANDRIANARISON<br />
RESPONSABLE DE PUBLICATION<br />
Andriamampianina RAKOTOMALALA<br />
CONCEPTION, REDACTION et DIFFUSION<br />
Oliva RABENANDRASANA<br />
Christian Jean Francis RAVOAHANGILALAO<br />
PUBLICATION :INSTAT<br />
Direction <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions <strong>Institut</strong>ionnelles<br />
et <strong>de</strong> <strong>la</strong> Diffusion<br />
BP 485 Anosy – Antananarivo<br />
Tél. : 22 274 18 Fax : 22 332 50 e-mail :<br />
dridinstat@dts.mg<br />
16<br />
Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT