20.04.2014 Views

sommaire introduction editorial - Institut national de la statistique ...

sommaire introduction editorial - Institut national de la statistique ...

sommaire introduction editorial - Institut national de la statistique ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Juillet 2002<br />

INTRODUCTION<br />

Miditra amin’ny telo vo<strong>la</strong>na<br />

fahatelo amin’ity taona 2002<br />

diavina ity isika ankehitriny.<br />

Mitohy araka izany ny fanaovana ny<br />

Gazety “Sehatra” izay ahafahantsika<br />

ato amin’ny INSTAT mifampita<br />

vaovao sy maneho hevitra raha<br />

somary niato kely izany noho ny toedraharaha<br />

nisy teto amin’ny firenena.<br />

Zavatra roa lehibe anisan’ny tanjon’<br />

ity gazety ity tokoa mantsy ny<br />

fampaha<strong>la</strong><strong>la</strong>na antsika ny zavaniseho<br />

teto amin’ny toeram-piasana<br />

ary koa ny famadihana azy ho sehatra<br />

iray hanehoan’ny mpiasa tsirairay<br />

ny heviny sy izay mety ho<br />

hetahetany manokana. Mba<br />

ahatongavana amin’izany tanjona<br />

izany dia nanao fanasana manokana<br />

tamin’ny peta-drindrina mihitsy<br />

izahay tato amin’ny<br />

Sampandraharahan’ny Serasera<br />

nanomboka tamin’ity <strong>la</strong>harana<br />

voalohany ity.<br />

Irinay tokoa araka izany ny<br />

han<strong>de</strong>fasanareo fanakianana sy<br />

fanatsarana ; azo atao amin’ny teny<br />

ma<strong>la</strong>gasy na frantsay izy io arakaraka<br />

izay tian’ny mpanoratra.<br />

Ny Cellule <strong>de</strong> prière ohatra dia<br />

isaorana manokana fa efa nan<strong>de</strong>fa<br />

vatsim-panahy havoaka amin’ny<br />

gazety ; nanao toraka izany koa ny<br />

Statisticiens sy Economistes ary ny<br />

Démographes ato amin’ny INSTAT.<br />

Nampiana fampahafantarana ny <strong>la</strong>finy<br />

sosialy sy toekarena eto Madagasikara<br />

koa manomboka amin’ity <strong>la</strong>harana<br />

voalohany ity ny <strong>la</strong>hatsoratra ato<br />

amin’ny gazety.<br />

Noezahinay havoaka ato anatin’ity<br />

gazety ity avokoa ny mahasoa sy ny<br />

mahafinaritra ka antenainay fa<br />

handray anjara bebe kokoa ianareo<br />

mpiasa ato amin’ny INSTAT amin’ny<br />

<strong>la</strong>harana manaraka.<br />

EDITORIAL<br />

Ity Sehatra faharoa ity dia tohin’ny<br />

ezaka izay efa natao tamin’ny<br />

faramparan’ny taona 2001.<br />

Noezahina izy ity mba ho sehatra<br />

ahafahan’ny be sy ny maro manitatra<br />

ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>ny mikasika ny asa atao ato<br />

amin’ny INSTAT, ny antontan’isa…<br />

ary koa mampiseho ny heviny<br />

mikasika ny fahitany ny toe-draharaha<br />

amin’izao fotoana izao na eto amin’ny<br />

firenena izany na eto amin’ny<br />

INSTAT. Tsy dia maro anefa ireo<br />

olona mamosaka ny heviny na dia efa<br />

nampahafantarina tamin’ny petadridrina<br />

aza ny fahafahana manao<br />

izany. Tsy misy anefa ny tonga <strong>la</strong>fatra<br />

ka ny hahatsaratsara hatrany ity<br />

“Bulletin Interne” ity no tanjona. Koa<br />

mamporisika antsika rehetra handray<br />

anjara bebe kokoa amin’ny Sehatra<br />

manaraka izahay ato amin’ny<br />

Direction <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions<br />

<strong>Institut</strong>ionnelles et <strong>de</strong> <strong>la</strong> Diffusion<br />

(DRID) ary mametraka ny fisaorana<br />

amin’ireo izay nandray anjara<br />

tamin’ny fanatontosana ity « Sehatra<br />

n° 0001 » ity.<br />

DRID<br />

BULLETIN INTERNE N°0001<br />

SOMMAIRE<br />

Introduction 1<br />

Editorial 1<br />

Nouvelles par direction 2<br />

Dir. Générale 2<br />

Dir. Administrative et Financière 3<br />

Dir. <strong>de</strong>s Synthèses Economiques 4<br />

Dir. <strong>de</strong>s Statistiques Economiques 4<br />

Dir. <strong>de</strong> l’Informatique 5<br />

Dir. <strong>de</strong> <strong>la</strong> Démographie et <strong>de</strong>s<br />

Statistiques Sociales 6<br />

Dir. <strong>de</strong>s Statistiques <strong>de</strong>s Ménages 7<br />

Dir. <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions <strong>Institut</strong>ionnelles et<br />

<strong>de</strong> <strong>la</strong> Diffusion 7<br />

Dir. Inter-régionale <strong>de</strong> Toamasina 8<br />

Dir. Inter-régionale d’Antananarivo 9<br />

Tsara ho fantatra 9<br />

Ny anjara asan’ny Statisticiens eo<br />

amin’ny fiainam-pirenena 9<br />

Ny Sa<strong>la</strong>nisa sy ny fiparitahana 12<br />

Pauvreté humaine 12<br />

Ny Demografia ve ? Hambarako anao<br />

ny momba izany 12<br />

Commentaire <strong>de</strong>s données 13<br />

Hevitra tera-bary 14<br />

Divers 15<br />

Sports et loisirs 15<br />

100 b<strong>la</strong>gues 16<br />

Culture 16<br />

Vatsim-panahy 16<br />

Sarin’ny FC INSTAT, <strong>la</strong><strong>la</strong>o tamin’ny 26 Oktobra 2001 teny Ankatso (p. 15)<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT


Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />

NOUVELLES<br />

Par<br />

DIRECTION<br />

Miavaka amin’ny mahazatra<br />

ny « Nouvelles par<br />

Direction » amin’ity<br />

<strong>la</strong>harana ity satria dia ny resadresaka<br />

nifanaovana tamin’ireo Tale isantsokajiny<br />

mihitsy no hotaterina<br />

amin’ny mpamaky. Ny tanjona<br />

amin’izany moa dia ny mba hahitana<br />

ny fomba fijerin’ireo Tale isantsokajiny<br />

ireo ny fizotran’ny asa eo<br />

amin’ireo sampandraharaha tantaniny<br />

sy ny hanomezany fanamarihana na<br />

soso-kevitra hampandrosoana bebe<br />

kokoa ny asa.<br />

Direction Générale<br />

Inona avy ny asa natao tato<br />

nandritra iny tapa-taona voalohany<br />

iny ?<br />

Nihena ny asa azon’ny INSTAT natao<br />

noho ny tsy fisian’ny fandriampahalemana<br />

sy ny vo<strong>la</strong> hampiasaina.<br />

Vokatr’izany, tsy afaka nan<strong>de</strong>fa olona<br />

nanao fanadihadiana mihitsy ny<br />

INSTAT fa nianona fotsiny tamin’ny<br />

fandinihana ireo fanadihadiana efa<br />

natao teo aloha : fanadihadiana<br />

momba ny asa tanana, ny tsena eny<br />

ambanivohitra, ny tokantrano… Ny<br />

tany amin’ny Faritany dia tsy afaka<br />

Manao ahoana kosa ireny asa<br />

natomboka tamin’ny taona 2001<br />

ireny ?<br />

Tsy tonga dia hitohy avy hatrany izy<br />

ireny satria mbo<strong>la</strong> sahirana ny<br />

fanjakana ankehitriny. Ny fanomanana<br />

ny fanisam-bahoaka no tokony natao<br />

tamin’ity taona ity, saingy mety tsy<br />

hotanterahina amin’ny taona 2003<br />

indray io fanisam-bahoaka io noho ny<br />

asa fanomanana tsy maintsy mbo<strong>la</strong><br />

hatao. Ireo fanadihadiana vatsian’ny<br />

Initiative en faveur <strong>de</strong>s Pays Pauvres<br />

Très En<strong>de</strong>ttés (IPPTE) vo<strong>la</strong> koa dia<br />

Sehatra : Inona no vaovao tato<br />

amin’ny INSTAT nandritra izay<br />

enim-bo<strong>la</strong>na izay ?<br />

DG : Ny vaovao tena lehibe indrindra<br />

dia ireny fiovan’ny governemanta<br />

nifanesisesy teo ireny izay nanova ny<br />

Ministera mpiahy sy ny sata mifehy<br />

ny INSTAT. Tamin’ny governemanta<br />

teo aloha mantsy dia <strong>la</strong>sa<br />

“Administration” ny INSTAT ary tao<br />

amin’ny Ministeran’ny Vo<strong>la</strong> sy ny<br />

Toekarena ary ny Teti-bo<strong>la</strong> izy<br />

tamin’izany. Ankehitriny, eo ambany<br />

fiahian’ny Ministeran’ny Toekarena<br />

sy ny Teti-pivoarana kosa izy ary<br />

niverina ho “EPIC” indray.<br />

IPPTE<br />

Initiative en faveur <strong>de</strong>s Pays Pauvres<br />

Très En<strong>de</strong>ttés<br />

Izy io dia vo<strong>la</strong> tokony aloa any ive<strong>la</strong>ny<br />

saingy tsy aloa fa hanaovana tetikasa eto<br />

an-toerana ampihenana ny fahantrana.<br />

Misy fepetra takian’ireo mpamatsy vo<strong>la</strong><br />

amin’izany.<br />

Ny IPPTE dia tsy tetikasa toy ny<br />

fahitantsika mahazatra akory izay ny<br />

mpamatsy vo<strong>la</strong> avy any ive<strong>la</strong>ny no<br />

manome izany mivantana saingy vokatry<br />

ny ezaky ny fanjakana.<br />

Ny décret <strong>la</strong>harana faha 2001-667 tamin’ny<br />

30 jo<strong>la</strong>y 2001 no mametra ny sora-bo<strong>la</strong> sy<br />

ny fampiasana izany ao anatin’ny teti-bo<strong>la</strong><br />

ankapoben’ny Fanjakana. Ho an’ny taona<br />

2001 dia nahatratra 211 798 529 000 Fmg<br />

izany sora-bo<strong>la</strong> izany ho an’ny Ministera<br />

rehetra.<br />

Mbo<strong>la</strong> horesahantsika <strong>la</strong>lindalina eto ihany<br />

ny mikasika izany IPPTE izany amin’ny<br />

<strong>la</strong>harana manaraka.<br />

2<br />

Instat Point Information 2001 : La dynamique <strong>de</strong> <strong>la</strong> Pauvreté à M/car <strong>de</strong> 1993 à 1999<br />

(16/01/2001)<br />

niasa ara-dalàna toy izany koa.<br />

Raha ny momba ny tondromariky ny<br />

fiakaran’ny vidim-piainana (indice <strong>de</strong>s<br />

prix à <strong>la</strong> consommation) kosa indray<br />

no resahina dia nihantona be mihitsy<br />

ny fanaovana azy io tato ho ato<br />

indrindra fa ny tany amin’ny faritany<br />

satria tsy afaka naka ny vidin’entana<br />

ny mpikarakara izany noho ny toedraharaha<br />

nisy teto amin’ny firenena.<br />

Nisy ihany ny tondromariky ny<br />

fiakaran’ny vidim-piainana<br />

navoakan’ny INSTAT saingy tsy<br />

nahahenika ny firenena manontolo izy<br />

io. Mbo<strong>la</strong> hohazavain’ny<br />

tompon’andraikitra eto ihany moa ny<br />

momba izany.<br />

Tsara ho marihina fa efa manomboka<br />

miverina amin’ny <strong>la</strong>oniny tsikelikely<br />

io toe-javatra voa<strong>la</strong>za io ka<br />

porofon’izany dia efa manomboka<br />

man<strong>de</strong>ha indray izao ny atao hoe<br />

“enquête conjoncture”.<br />

mety hahemotra daholo.<br />

Raha tsorina izany dia hihemotra ny<br />

asa kasaina hotanterahina amin’ity<br />

taona ity amin’ny ankapobeny.<br />

Inona kosa no azo ambara mikasika<br />

ireo tetikasa iarahana amin’ny<br />

vahiny ?<br />

Raha ny “Projet Statmad” manokana<br />

no resahina dia tapitra amin’ity vo<strong>la</strong>na<br />

jo<strong>la</strong>y 2002 ity izy io. Ny “Projet Ilo”<br />

dia mbo<strong>la</strong> mitohy ihany fa man<strong>de</strong>ha<br />

miadana dia miadana. Ny tetikasa hafa<br />

toy ny “Projet d’Appui <strong>Institut</strong>ionnel à<br />

<strong>la</strong> Gestion Publique II” (PAIGEP II)<br />

dia mbo<strong>la</strong> miankina betsaka amin’ny<br />

raharaham-pirenena na dia efa<br />

natomboka aza. Ny “Projet Madio”<br />

izay iarahana amin’ny Frantsay kosa<br />

dia mitohy hatramin’ny faran’ny taona<br />

saingy misy fanadihadiana voatery<br />

nahantona noho ny zava-nitranga teto<br />

amin’ny firenena.<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT


Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />

Mikasika ny Projet Statmad ihany,<br />

inona marina no tena nataon’izy io<br />

teto amin’ny INSTAT ?<br />

Tetikasa natao hanamafisana orina ny<br />

rafitra ankapoben’ny antotan’isa eto<br />

amin’ny firenena ny Statmad. Tsy eto<br />

amin’ny INSTAT ihany araka izany<br />

no sehatra iasany fa ny mikasika<br />

antontanisa eto amin’ny firenena<br />

manontolo mihitsy. Namatsy fitaovana<br />

sy nampitombo ny fahaiza-manao no<br />

tena nataony teto amin’ny INSTAT.<br />

Manao ahoana kosa indray no<br />

fahitanao ny ho avin’ny INSTAT ?<br />

Efa <strong>la</strong>sa <strong>la</strong>vitra ny INSTAT ary efa<br />

mihafantatr’olona koa izy amin’izao<br />

fotoana izao. Ambonin’izay, efa<br />

manomboka mamokatra be izy<br />

ankehitriny. Araka ny hevitro dia tsy<br />

ho very ny fahaiza-manaon’ireo olona<br />

nahatonga ny INSTAT eo amin’izao<br />

toerana izao ary raha miezaka miasa<br />

tahaka izay nataony hatramin’izay izy<br />

dia vao maika ho <strong>la</strong>sa <strong>la</strong>vitra kokoa.<br />

Raha ny mifanohitra amin’izany kosa<br />

anefa no miseho dia mety hihemotra<br />

indray izy.<br />

Amin’ny maha mpahay toekarena<br />

anao, manao ahoana no fahitanao<br />

ny toekarena ma<strong>la</strong>gasy<br />

ankehitriny ?<br />

Latsaka an-katerena tanteraka ny<br />

toekarena ma<strong>la</strong>gasy ankehitriny.<br />

Tsotra ny anton’izany : ireo<br />

sakantsakana misy etsy sy eroa ireo<br />

dia nanimba ny toekarena izay<br />

miankina betsaka amin’ny<br />

fifanakalozana ara-barotra amin’ny<br />

any ive<strong>la</strong>ny toy fanafarana sy<br />

fanondranana akora fanodina, sns. Ny<br />

ankabetsahan’ireo vokatra jifaina eto<br />

an-toerana aza mantsy dia mbo<strong>la</strong> avy<br />

any ive<strong>la</strong>ny daholo koa. Misedra o<strong>la</strong>na<br />

tanteraka araka izany ireo orinasa<br />

miasa eto indrindra fa ireo orinasa afakaba<br />

izay iaraha-maha<strong>la</strong><strong>la</strong> fa natao<br />

hanodinana vokatra haondrana any<br />

ive<strong>la</strong>ny. Tsara ho marihina anefa fa<br />

izy ireo dia anisan’ny nanampy<br />

betsaka tamin’ny fampitomboana ny<br />

harin-karena faobe.<br />

Philippe RAJAOBELINA<br />

Directeur Général <strong>de</strong> l’INSTAT<br />

24/06/2002<br />

Direction Administrative<br />

et Financière<br />

Sehatra : Inona no vaovao tato<br />

amin’ny DAF tato nandritra izay<br />

tapa-taona izay ?<br />

DAF : Amin’ny ankapobeny, tsy nisy<br />

asa azo natao firy tato amin’ny DAF<br />

ankoatra ireo raharaha fanao andavanandro<br />

toy ny fandoavana karama<br />

sy ny fikarakarana ny antotantaratasin’ireo<br />

mpiasa han<strong>de</strong>ha hisotro<br />

ronono izay tsy maintsy notohizana<br />

foana. Ambonin’izany, teo koa ny<br />

fikarakarana ny sata mifehy ny<br />

mpiasan’ny INSTAT (statut du<br />

personnel) izay niarahana tamin’ny<br />

sampandraharaha mpanara-maso ny<br />

asa. Tsy maintsy haseho azy ireo<br />

mantsy ny vo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>-na sata nataon’ny<br />

INSTAT mba hahitany raha<br />

mifanaraka amin’ny <strong>la</strong>làna misy izy io<br />

na tsia. Tsara ho marihina fa nisy<br />

o<strong>la</strong>na kely ny fanatanterahana azy io<br />

noho ny fisian’ny sokajin’ny mpiasa<br />

roa eto amin’ny INSTAT. Andaniny<br />

ao ireo mpiasam-panjakana raikitra<br />

(fonctionnaire), anki<strong>la</strong>ny kosa ireo<br />

mpiasan’ny INSTAT manokana izay<br />

manaraka ny <strong>la</strong>lànan’ny sehatra tsy<br />

miankina (personnel <strong>de</strong> droit privé)<br />

izay samy tiana ho fehezin’ny <strong>la</strong>làna<br />

tokana ihany (statut du personnel).<br />

Rahoviana io <strong>la</strong>làna io no azo<br />

hampiharina ?<br />

Ny fampiharana ireny <strong>la</strong>làna ireny dia<br />

miankina amin’ny <strong>la</strong>làna maromaro<br />

koa. Ny <strong>la</strong>làna voalohany dia ny<br />

didim-panjakana (décret) 99-335<br />

mifehy ny “établissements publics”<br />

rehetra izay mi<strong>la</strong>za ny tsy maintsy<br />

hanaovan’izy ireny “décret institutif”<br />

mifehy azy. Tamin’ny vo<strong>la</strong>na Oktobra<br />

2001 izy io no nivoaka saingy noho<br />

ireny toe-javatra niainana teto amin’ny<br />

firenena ireny dia ny fanomanana azy<br />

io fotsiny no nataon’ny tato amin’ny<br />

DAF. Ny tohin’ny fikarakarana moa<br />

dia toy izao raha <strong>la</strong>zaina fohifohy : tsy<br />

maintsy ankatoavin’ny fi<strong>la</strong>nkevipitantanana<br />

(conseil d’administration)<br />

io sata io ary haroso hodinihina sy<br />

ankatoavin’ireo Ministera maro<br />

samihafa mpiahy ny INSTAT avy eo.<br />

Ny andrana amin’ny fampiharana dia<br />

azo <strong>la</strong>zaina ho efa vita ihany ary efa<br />

hita araka izany ny hanasokajiana ny<br />

mpiasa rehefa hampiharina io sata<br />

vaovao io.<br />

Manao ahoana no fahitanao ny atao<br />

hoe EPIC ?<br />

Amin’ny maha injenieran’ny statistika<br />

sady Tale Jeneraly teo aloha ahy dia<br />

ny EPIC no tsara noho ireto antony<br />

lehibe hotanisaina manaraka ireto :<br />

a) Voalohany, ny EPIC no<br />

ahafahan’ny eto amin’ny INSTAT<br />

mandray mpiasa vaovao raha toa ka<br />

nahantona ny fandraisana mpiasampanjakana<br />

vaovao araka ny<br />

nifanarahana tamin’ireo mpamatsy<br />

vo<strong>la</strong> avy any ive<strong>la</strong>ny.<br />

Maro hatrany ny mpanatrika ireny INSTAT Point Information ireny (16 janoary 2001)<br />

b) Faharoa, izy io ihany koa no<br />

ahazoana manao sata manokana<br />

hifehezana ny mpiasa ka ny tanjona<br />

amin’izany dia ny hanondrotana azy<br />

ireo eo amin’ny asany. Fanampin’izay<br />

dia afaka manome risi-po kokoa ny<br />

mpiasa ny INSTAT ka azo raisina<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />

3


Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />

ohatra amin’izany ireo “in<strong>de</strong>mnités”<br />

isan-karazany izay omena mialoha ary<br />

manatombo aza raha oharina amin’ny<br />

omen’ny fanjakana.<br />

c) Farany, ahafahana mampidi-bo<strong>la</strong><br />

ho an’ny INSTAT koa io rafitra io ka<br />

ohatra amin’izany ny vo<strong>la</strong> avy<br />

amin’ny “cartes <strong>statistique</strong>s” sy ireny<br />

tolo-bidy isan-karazany ireny.<br />

Manampy betsaka ny fanjakana ity<br />

orinasa ity amin’izany satria tsy ho<br />

<strong>la</strong>sa enta-mavezatra ho azy intsony. Io<br />

vo<strong>la</strong> miditra io koa dia azo<br />

hanomezana ampahany ho an’ny<br />

mpiasa na harotsaka ao amin’ny tetibo<strong>la</strong><br />

hiasana.<br />

Inona kosa ny vaovao azo <strong>la</strong>zaina<br />

momba ny any amin’ny faritany ?<br />

Nanano sarotra ny fifandraisana<br />

tamin’ireo faritany enina nandritra<br />

izay enim-bo<strong>la</strong>na izay satria tsy afaka<br />

nanatanteraka ny asany ara-dalàna ny<br />

Paositra. Na izany aza anefa dia<br />

voarain’ny mpiasa foana ny vo<strong>la</strong><br />

karamany na dia nisy fahatarana kely<br />

aza izany indraindray.<br />

Charles A. RAKOTONDRAFARA<br />

Directeur Administratif et Financier<br />

28/06/2002<br />

Direction <strong>de</strong>s Synthèses<br />

Economiques<br />

Sehatra : Mba azonao <strong>la</strong>za<strong>la</strong>zaina<br />

fohifohy ve ireo asa natao tato<br />

amin’ny DSY hatramin’ny<br />

fiandohan’ity taona ity ?<br />

DSY : Raha tsorina dia tsy nisy na<br />

inona azo natao firy nandritra izay<br />

enim-bo<strong>la</strong>na izay noho ny o<strong>la</strong>na teto<br />

amin’ny firenena. Ny atao hoe<br />

“enquête conjoncture” izay vatsian’ny<br />

Statmad vo<strong>la</strong> no efa natomboka ka ny<br />

asa fanomanana sy ny fanofanana ireo<br />

mpanao fanadihadiana no natao<br />

hatramin’izao ary amin’ity tapatapaky<br />

ny vo<strong>la</strong>na jo<strong>la</strong>y ity no heverina<br />

hanombohana ny fanadihadiana. Tsara<br />

ho marihina fa mahakasika ny<br />

indostria sy hotely io fanadihadiana io<br />

saingy voafetra ny vo<strong>la</strong> ampiasaina sy<br />

ny toerana azo aleha satria dia eto<br />

Antananarivo, Antsirabe, Fianarantsoa<br />

ihany no hanatanterahana izany.<br />

Ny fanaovana ny atao hoe<br />

“Comptabilité <strong>national</strong>e” koa no<br />

anisan’ny asa iandraiketan’ny ato<br />

amin’ny DSY.<br />

4<br />

Nisy ihany koa fanadihadiana<br />

nataon’ny DSY ka ny fiantraikan’iny<br />

toe-javatra niainana teto amin’ny<br />

firenena iny teo amin’ireo orinasa no<br />

noezahina nofantarina tamin’izany.<br />

Olona roapolo teo ho eo no nanao azy<br />

io ary ny tanjona taminy dia ny<br />

haha<strong>la</strong><strong>la</strong>na ny o<strong>la</strong>na sedrain’ireo<br />

orinasa vokatr’iny fitokonana iny.<br />

Nisedra o<strong>la</strong>na anefa ny fanaovana azy<br />

io satria tsy afaka niasa ara-dalàna ireo<br />

mpanao fanadihadiana nandritra ny<br />

fitokonana.<br />

Manao ahoana kosa indray ireny<br />

asa efa natomboka tamin’ny<br />

herintaona ireny ?<br />

Azo nantsoina hiasa tsindraindray<br />

ihany ireo mpiasan’ny DSY nandritra<br />

ireny fotoana nafampana ireny ka<br />

nanao ny “Nomenc<strong>la</strong>ture <strong>de</strong>s activités<br />

et <strong>de</strong>s produits <strong>de</strong> Madagascar” ho<br />

an’ny taona 2001 izy ireo. Efa<br />

nahitam-bokany ny asa natao ary efa<br />

azo natonta ho boky izy io<br />

ankehitriny. Tsara ho marihina fa io<br />

no “nomenc<strong>la</strong>ture” faharoa misy eto<br />

Madagasikara ary manaraka ny atao<br />

hoe Système <strong>de</strong> Comptabilité<br />

Nationale 1993 izay mifandraika<br />

amin’ny mo<strong>de</strong>ly ampiasain’ny tany<br />

afrikana miteny frantsay, mampiasa ny<br />

“module” na lôzisie<strong>la</strong> (logiciel)<br />

ERETES. Ny ERETES dia fanaovana<br />

kaonty nomen’ny Vondrona<br />

Eoropeana tamin’ny a<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny tetikasa<br />

Statmad hanaovana Comptabilité<br />

Nationale eto Madagasikara. Farany,<br />

anisan’ny asa nataon’ny DSY koa ny<br />

fanohizana ny fampidirana amin’ny<br />

solosaina ny Comptabilité Nationale<br />

i<strong>la</strong>y antsoina hoe amin’ny teny<br />

mahazatra hoe : fanadihadiana<br />

fanampiny (enquête complémentaire)<br />

izay vatsian’ny IPPTE vo<strong>la</strong>. Mameno<br />

ny tsy ampy tamin’ny fanangonana<br />

antontan’isa natao teo aloha no atao<br />

amin’izany.<br />

Samuel RANDRIAMBOLAMANITRA<br />

Directeur <strong>de</strong>s Synthèses Economiques<br />

24/06/2002<br />

Direction <strong>de</strong>s<br />

Statistiques<br />

Economiques<br />

Sehatra : Nanao ahoana ny fizotry<br />

ny asa tato amin’ity Direction<br />

tantaninao ity nandritra izay vo<strong>la</strong>na<br />

maromaro izay ?<br />

DSE : Ireto tanisaina manaraka ireto<br />

ny asa fanaon’ny DSE amin’ny<br />

ankapobeny : ny fikarakarana ny<br />

“fichiers <strong>de</strong>s établissements”, ny<br />

fanadihadiana momba ny vokatry ny<br />

indostria (enquête sur <strong>la</strong> production<br />

industrielle), ary ny fikarakarana ny<br />

statistika ho an’ny varotra ive<strong>la</strong>ny.<br />

Raha ny “fichiers <strong>de</strong>s établissements”<br />

manokana no jerena dia azo sokajiana<br />

ho roa ny asa atao amin’izy io :<br />

- ny fanomezana ny karatra<br />

statistika (carte <strong>statistique</strong>) izay nisy<br />

fiatoana kely teo aloha teo indrindra<br />

ny teto Antananarivo ; mbo<strong>la</strong> azo<br />

notohizana nitsitapitapy ihany anefa<br />

ny tany amin’ny faritany ;<br />

- teo koa ny fanadiovana ny<br />

“fichiers <strong>de</strong>s établissements” izay asa<br />

hiarahana amin’ny Projet Statmad.<br />

Niato tanteraka aloha ny fanaovana<br />

azy io.<br />

Raha ny <strong>la</strong>finy fanadihadiana ny<br />

vokatry ny indostria (production<br />

industrielle) indray kosa no<br />

ho<strong>la</strong>za<strong>la</strong>zaina fohifohy dia nifantoka<br />

tamin’ny fanadihadiana fototra<br />

amin’ny vokatry ny indostria (enquête<br />

<strong>de</strong> base sur <strong>la</strong> production industrielle)<br />

izay hanaovana “base <strong>de</strong> l’indice”<br />

vaovao ny asan’ny DSE. Natao teto<br />

anivon’ny indostria teto Madagasikara<br />

izy io ary mifameno amin’ny<br />

nataon’ny “Projet Madio” satria ny<br />

vokatra (production) no jeren’ny DSE<br />

aminy raha ny kaonty “Comptabilité”<br />

kosa no nataon’ny “Projet Madio”.<br />

Samy nojerena daholo tamin’izany na<br />

ireo orinasa afa-kaba na ireo karazana<br />

orinasa hafa tsy afa-kaba. Nisy olona<br />

avy any amin’ny <strong>Institut</strong> National <strong>de</strong><br />

Statistique et <strong>de</strong>s Etu<strong>de</strong>s Economiques<br />

(INSEE) any Frantsa nanampy ny<br />

DSE amin’ny fanaovana azy io.<br />

Ankehitriny dia efa azo <strong>la</strong>zaina ho vita<br />

tanteraka ny asa raha ny <strong>la</strong>finy<br />

tekinika no jerena saingy mbo<strong>la</strong><br />

hifampidinihana amin’ ny mpamatsy<br />

vo<strong>la</strong> sy ny fanjakana ary ny<br />

mpandraharaha ny fanatsarana azy io<br />

avy eo. Anisan’ny asa goavana natao<br />

teto anivon’ny Direction ihany koa ny<br />

fijerena ny fiantraikan’iny fitokonana<br />

iny teo amin’ireo orinasa afa-kaba.<br />

Voa<strong>la</strong>za ombieny ombieny mantsy<br />

tato ho ato fa maro ny asa very<br />

nandritra ireny toe-javatra niainana<br />

teto amin’ny firenena ireny. Teto<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT


Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />

Antananarivo no nanaovana io<br />

fanadihadiana io satria hita eto ny<br />

90 % ny orinasa afa-kaba. Ankehitriny<br />

dia efa vonona ny tatitra momba ny<br />

vokatry ny asa ary hitohy ihany io<br />

fanadihadiana io ka ho <strong>la</strong>sa<br />

fanadihadiana maharitra mihitsy.<br />

Asa fanao eto amin’ny Direction ihany<br />

koa ny fanatsarana ny statistikan’ny<br />

varotra ive<strong>la</strong>ny ; izy io moa dia<br />

fiaraha-miasa amin’ny Direction<br />

Générale <strong>de</strong>s Douanes sy ny Vondrona<br />

Eoropeana. Raha fehezina amin’ny<br />

teny fohy dia saiky nifantoka betsaka<br />

tamin’ny fanaovana “base <strong>de</strong> l’indice”<br />

vaovao ny asa notanterahina tato<br />

amin’ny DSE ary fiaraha-miasa<br />

amin’ny Projet Statmad ny<br />

ankamaroan’izy ireo.<br />

Izay ny momba ny asa fanao andavanandro<br />

fa misy koa ny asa izay<br />

mandalo fotsiny ihany. Azo raisina<br />

ohatra amin’izany ireny tetikasa na asa<br />

isan-karazany ampanaovin’ny<br />

fanjakana ireny ka tafiditra tao<br />

anatin’izany ny fiara-miasa tamin’ny<br />

Ministeran’ny Fizahan-tany :<br />

nanomana ny “version définitive”<br />

amin’ny famo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>na ny “compte<br />

satellite du secteur tourisme” no natao<br />

tamin’izany. Nomen’ny DSE ny<br />

Minisiteran’ny Fizahan-tany<br />

tamin’izany ny “méthodologie”, ny<br />

boky mirakitra ny toromarika ho an’ny<br />

mpanao fanadihadiana (manuel <strong>de</strong><br />

l’enquêteur), ny fanontaniana<br />

hanaovana ny fanadihadiana<br />

(questionnaire) ary ny “logiciel <strong>de</strong><br />

saisie et <strong>de</strong> traitement” fampidirana<br />

amin’ny solosaina sy fikirakirana io<br />

asa io.<br />

Tamin’ny enim-bo<strong>la</strong>na <strong>la</strong>sa dia nanao<br />

fanadihadiana momba ny tsena eny<br />

ambanivohitra (enquête sur le marché<br />

rural) ihany koa ny DSE ka ny<br />

faritanin’Antananarivo sy Toamasina<br />

no nanatanterahana ny asa ary tsena<br />

miisa 45 no nohadihadiana. Efa eo<br />

ampanaovana vo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>na tatitra<br />

(projet <strong>de</strong> rapport) ny eto amin’ny<br />

DSE amin’izao fotoana izao ary<br />

eritreretina ho faranana amin’ity<br />

vo<strong>la</strong>na ity io tatitra io.<br />

Inona no votoatiny sy ny tanjona<br />

tamin’io fanadihadiana momba ny<br />

tsena eny ambanivohitra io ?<br />

Natao handinihana ny vidin-javatra sy<br />

ny fiovaovany mandritra ny taona<br />

(niveau et saisonnalité <strong>de</strong>s prix) ary ny<br />

endrika hisehoan’ny tsy<br />

fifandanjan’ny vidin-javatra eny<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />

ambanivohitra eny ity fanadihadiana<br />

ity. Hita miharihary ho tsy mifandanja<br />

mihitsy mantsy ny vidin’ny entana<br />

entin’ireny mpivarotra mitondra<br />

vokatry ny indostria (ohatra<br />

afokasoka, menaka,… ) avy ety<br />

ambonivohitra ireny izay atakalo vary<br />

na vokatra hafa eny ambanivohitra.<br />

Noezahina nofantarina tamin’io<br />

fanadihadiana io koa ny foto-drafitrasa<br />

(infrastructure) misy eny amin’ireny<br />

tsena eny ambanivohitra ireny.<br />

Marihina koa fa maro ireo tetikasa<br />

manadihady ny eny ambanivohitra eny<br />

saingy ny mampiavaka ity nataon’ny<br />

DSE ity dia izy mifantoka manontolo<br />

amin’ny tsena.<br />

Ny tanjona hotratrarina sady<br />

hanohizana io asa io dia ny<br />

hametrahana rafitra maharitra<br />

hampahafantarana ny zava-misy<br />

amin’ny tsena eny ambanivohitra<br />

(système d’information permanent sur<br />

les marchés ruraux) izay hanjary<br />

loharanom-baovao handinihana ny<br />

zava-misy eny. Irina araka izany ny<br />

hitohizan’io asa io saingy miankina<br />

amin’ny fanjakana izany.<br />

Inona no asa eritreretinareo hatao<br />

amin’ny manaraka ?<br />

Anisan’ny asa eritreretina hatao ny<br />

fanadihadiana momba ny vidin’entana<br />

ambongadiny (prix <strong>de</strong> gros) ; araka<br />

izany dia nisy tetikasa novo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>ina<br />

hatao ka ireny entana miditra avy any<br />

ive<strong>la</strong>ny ireny no hohadihadiana<br />

amin’izany indrindra rehefa tonga any<br />

amin’ny mpamongady sy ny<br />

mpamatsy izy ireny. Ny tanjona<br />

amin’izy io moa dia hanaovana “base<br />

<strong>de</strong> l’indice” ho an’ny vidin’entana<br />

ambongadiny izay i<strong>la</strong>ina amin’ny<br />

Comptabilité Nationale.<br />

Iarivony RANDRETSA<br />

Directeur <strong>de</strong>s Statistiques Economiques<br />

01/07/2002<br />

Direction <strong>de</strong><br />

l’Informatique<br />

Sehatra : Inona avy ny asa<br />

nataon’ny DI hatramin’ity vo<strong>la</strong>na<br />

jona diavina ity ?<br />

DI : Nandritra izay enim-bo<strong>la</strong>na izay<br />

dia nanao ny karaman’ny mpiasampanjakana<br />

i<strong>la</strong>y antsoina amin’ny teny<br />

mahazatra hoe “sol<strong>de</strong> budget<br />

autonome” ny tato amin’ny DI.<br />

Tafiditra ao anatin’izany ny<br />

karaman’ny eny amin’ny<br />

Fivondronan’Antananarivo Renivohitra,<br />

ny Zandarimariam-pirenena,<br />

ny Seranan-tsambon’i Toamasina, ny<br />

Antenimieram-pirenena, ny ao<br />

amin’ny Fitsarana Avo momba ny<br />

La<strong>la</strong>m-panorenana, ny Antenimierandoholona,<br />

ny Paositra Ma<strong>la</strong>gasy, ny<br />

Médiature, ny Oniversite (Personnel<br />

Administratif), ny ao amin’ny<br />

Faritany, ny Tranom-piritim-pirenena,<br />

ny Sekoly Ambony ho an’ny Mpitsara<br />

(École Nationale <strong>de</strong> <strong>la</strong> Magistrature),<br />

….. Asa fanao isam-bo<strong>la</strong>na io<br />

fanaovana karama io ka tsy misy o<strong>la</strong>na<br />

mihitsy ny fanatanterahana azy na dia<br />

teo aza ny toe-javatra niainana teto<br />

amin’ny firenena. Azo<br />

nifampiraharahana tsara mantsy ireo<br />

mpiasa tato amin’ny DI ka niasa ora<br />

tsy feno (service minimum) izy ireo<br />

nandritra ireny fotoana ireny.<br />

Porofon’izany dia tsy nisy mihitsy<br />

mpiasam-panjakana nitaraina ho tsy<br />

nahazo karama noho ny tsy<br />

fahavitan’ny INSTAT ny asany.<br />

Manaraka izany dia eo koa ny<br />

fikarakarana ny hetran-tany sy trano<br />

any ambanivohitra (fiscalité rurale)<br />

ary ny hetran’ireny fiara man<strong>de</strong>ha eny<br />

an-da<strong>la</strong>m-be ireny (vignette).<br />

Alefan’ny tompon’andraikitra aty<br />

amin’ny DI ny antontan-taratasy<br />

momba ireny hetra ireny ka eto no<br />

ampidirina amin’ny solosaina.<br />

Averina any amin’ny<br />

tompon’andraikitra indray izany avy<br />

eo ahafahany mitaky ny hetra. Tsara<br />

ho marihina fa asa atao mandavantaona<br />

izy io ary ny taona 1999 no atao<br />

eto amin’izao ka ny 50 % ny asa no<br />

vita.<br />

Raha ny fandraisana ny antontan’isa<br />

momba ny entana vidina sy<br />

varotan’ireny tranom-barotra ireny<br />

(relevé <strong>de</strong>s achats et ventes) indray<br />

kosa no resahina dia angonin’ny<br />

Direction Générale <strong>de</strong>s Impôts ny<br />

taratasy avy nofenoin’ny tranombarotra<br />

ka alefany ampidirina amin’ny<br />

solosaina eto amin’ny INSTAT.<br />

Averin’ny DI any amin’ny<br />

tompon’andraikitra izany avy eo mba<br />

hijerena ny hetra (TVA) tokony a<strong>la</strong>ina<br />

ary ahafahana mitaky izany. Asa<br />

goavana mihitsy izy io ka ny taona<br />

1998 sy 1999 izao no efa vita ary<br />

miandry ny “imprimés” avy any<br />

amin’ny Enregistrement et Timbre<br />

sisa. Azo <strong>la</strong>zaina ho man<strong>de</strong>ha an-<br />

5


Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />

tsakany sy an-davany ireo asa ireo<br />

amin’ny ankapobeny.<br />

Izay no azo <strong>la</strong>zaina momba ny asa<br />

fanao an-davanandro fa nisy ihany koa<br />

ny tetikasa noeritreretina hatao ka azo<br />

raisina ohatra amin’izany ny<br />

fanavaozana ireo solosaina<br />

ampiasain’ny DI satria efa antitra izy<br />

ireo ka tsy mahefa ny asany ara-dalàna<br />

intsony. Raha tsahivina tokoa mantsy<br />

dia efa tamin’ny taona 1980 no<br />

nanomboka nampiasana ny<br />

sasantsasany tamin’izy ireo. Tafiditra<br />

amin’io tetikasa noresahina teo aloha<br />

io koa ny fanofanana ny mpiasa<br />

rehetra ato amin’ny INSTAT mba<br />

hampitomboana ny fahaizamanaon’izy<br />

ireo amin’ny fampiasana<br />

solosaina. Voatery tsy maintsy<br />

hahemotra anefa io tetikasa io noho ny<br />

fanomanana tsy maintsy hatao sy ny<br />

<strong>la</strong>finy ara-bo<strong>la</strong>.<br />

Iza no mamatsy vo<strong>la</strong> io fanofanana<br />

io ?<br />

Noho ny <strong>la</strong>nja manokana ananan’ny<br />

DI dia ny fanjakana mihitsy no<br />

mpamatsy vo<strong>la</strong> mivantana azy. Tsara<br />

ho marihina fa ny DI no Ivon-toerana<br />

lehibe sy tranainy indrindra eto<br />

Madagasikara raha ny <strong>la</strong>finy kajy<br />

mirindra no jerena satria mahatratra 38<br />

eo ho eo ny solosaina madinika miasa<br />

ao ankoatra ireo solosaina vaventy<br />

izay mbo<strong>la</strong> man<strong>de</strong>ha tsara.<br />

Mbo<strong>la</strong> misy asa hafa ankoatra ireo<br />

voatanisa ireo koa ve azon’ny eto<br />

amin’ny DI atao ?<br />

Ho fanampin’izay voa<strong>la</strong>za rehetra teo<br />

izay dia afaka manampy ireny<br />

Ministera isan-karazany ireny amin’ny<br />

<strong>la</strong>finy fampiasana sy fikojakojana<br />

solosaina koa ny eto amin’ny DI.<br />

Araka izany, raha misy Ministera<br />

manana o<strong>la</strong>na eo amin’ny <strong>la</strong>finy<br />

solosaina dia vonona hifanampy<br />

aminy ny INSTAT. Ny tao amin’ny<br />

Seranan’i Toamasina ohatra dia saika<br />

niara-niasa tamin’ny DI saingy tsy azo<br />

notanterahina izany noho ny toedraharaha<br />

nisy teto amin’ny firenena.<br />

Torak’izany koa ny fampidirana asa<br />

amin’ny solosaina (saisie), ny olona<br />

any ive<strong>la</strong>ny dia afaka mampanao asa<br />

ny eto amin’ny DI. Efa manana<br />

traik’efa amin’izany izy satria efa<br />

maro ny tetikasa nandraisany anjara.<br />

Ambonin’izay dia efa misy <strong>la</strong>min’asa<br />

maty paika mihitsy ao raha eo<br />

amin’ny <strong>la</strong>finy fitsinjaran’asa ka izany<br />

no mampahomby ny asa atao ao.<br />

Aurélien ONIVOLOLONA<br />

Directeur Informatique<br />

10/07/2002<br />

Direction <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

Démographie et <strong>de</strong>s<br />

Statistiques Sociales<br />

Sehatra : Inona avy ny asa natao<br />

tato amin’ity Direction ity nandritra<br />

izay enim-bo<strong>la</strong>na izay ?<br />

DDSS : Voalohany aloha dia tsara ho<br />

fantatra fa misy Sampandraharaha telo<br />

ato amin’ity DDSS ity : ny Service <strong>de</strong><br />

Recensement, ny Service <strong>de</strong> l’Etat<br />

Civil ary ny Service <strong>de</strong>s Statistiques<br />

Sociales. Samy manana ny asany<br />

daholo izy ireo saingy mifantoka<br />

betsaka amin’ny fandinihina ny<br />

momba ny mponina daholo ny asa<br />

ataony. Raha ny marina, tato<br />

anatin’izay enim-bo<strong>la</strong>na izay dia tsy<br />

afaka nanatanteraka ara-dalàna ny asa<br />

tokony nataony izy ireo noho ireny<br />

zava-niseho teto amin’ny firenena<br />

ireny izay nisy fiantraikany be dia be<br />

tamin’ny asan’ny INSTAT sy ireo<br />

Directions rehetra misy ao aminy.<br />

Inona kosa ary no azonao ambara<br />

momba ny fanisam-bahoaka izay<br />

hatao amin’ny taona 2003 ?<br />

Tsy maintsy hatao izy io satria<br />

manana ny <strong>la</strong>njany manokana eo<br />

amin’ny fiainam-pirenena. Mitaky<br />

fanomanana hentitra kosa anefa ny asa<br />

toa ireny satria mahahenika an’i<br />

Madagasikara manontolo. Tsara ho<br />

marihina koa fa ny fanomanana ny<br />

fanisam-bahoaka dia asa sarotra sy tsy<br />

azo tsinontsinoavina satria miantoka<br />

ny fahombiazan’ny asa. Efa tokony<br />

natao tamin’ny vo<strong>la</strong>na janoary <strong>la</strong>sa teo<br />

ny fiomanana saingy tsy tanteraka<br />

izany. Mazava ho azy araka izany fa<br />

tsy maintsy hahemotra ny fanaovana<br />

io fanisam-bahoaka io.<br />

Inona avy daholo ny zavatra tsy<br />

maintsy hatao amin’ny fanomanana<br />

ireny fanisam-bahoaka ireny ?<br />

Betsaka ny zavatra tsy maintsy<br />

homanina rehefa hanao fanisambahoaka.<br />

Eo ohatra ny fanofanana ny<br />

mpanisa, ny fikarakarana ny<br />

fanontaniana hapetraka amin’ny olona<br />

hisaina (questionnaires), ny boky<br />

rehetra, ny fanangonana ny vokatry ny<br />

fanisam-bahoaka (collecte), ny<br />

fikarakarana ny solosaina, sns...<br />

Maharitra roa taona eo ho eo<br />

farafahakeliny ny fanomanana ireny<br />

fanisam-bahoaka ireny ary any<br />

amin’ny tany efa mandroso toa an’i<br />

Etazonia aza dia raha vao vita ny<br />

fanisam-bahoaka atao dia efa<br />

atomboka sahady ny fanomanana ny<br />

fanisana manaraka. Miankina amin’ny<br />

vo<strong>la</strong> sy ny fitaovana ho enti-manana<br />

ary ny olona hanatanteraka ny asa<br />

daholo anefa izany rehetra izany.<br />

Oviana no nisy fanisam-bahoaka<br />

farany teto Madagasikara ary inona<br />

no tena tanjona amin’ny fanaovana<br />

azy ireny ?<br />

Folo taona <strong>la</strong>sa, izany hoe tamin’ny<br />

taona 1993, no nisy fanisam-bahoaka<br />

farany teto Madagasikara. Any<br />

amin’ireo tany mandroso any Eoropa<br />

kosa dia isaky ny fito na valo taona no<br />

manao izany izy. Tsy azo tanterahina<br />

isan-taona anefa izy io na dia any<br />

amin’ireo tany matanjaka aza. Ny<br />

tanjona amin”ny fanaovana azy ireny<br />

moa dia ny fahafantarana ny momba<br />

ny mponina manontolo. Jerena<br />

amin’izany ny toetoetran’ny<br />

mponina : ny isany, ny tontolon’ny asa<br />

sy ny harena misy eo amin’i<strong>la</strong>y<br />

faritra… mba ahafahan’ny mpitondra<br />

manatsara ny fitantanana izany faritra<br />

izany. Ahafana manao drafitrasa sy<br />

fanaraha-maso ary tomban’ezaka<br />

(suivi-évaluation) ihany koa izy io. Ny<br />

tena mahazava-<strong>de</strong>hibe itony fanisambahoaka<br />

itony dia ny fahazoana<br />

antontan’isa hatrany amin’ny tanàna<br />

faran’izay kely indrindra.<br />

Ny DDSS irery ve no hanao azy ity<br />

sa misy Direction hafa handray<br />

anjara koa ?<br />

Ny INSTAT iray manontolo mihitsy<br />

no miara-mientana rehefa manao<br />

fanisam-bahoaka satria azo <strong>la</strong>zaina ho<br />

asa vadi-drano ihany izy io ka tsy vita<br />

raha tsy hifanakonana.<br />

Inona no fanamarihana mba tianao<br />

atao ?<br />

Tsy manana fanamarihana manokana<br />

ny tenako fa mba iriko kosa ny<br />

6<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT


Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />

hitohizan’ny asa araka ny tokony ho<br />

izy amin’izay.<br />

Jocelyn RAZAFIMANJATO<br />

Directeur <strong>de</strong> <strong>la</strong> Démographie et <strong>de</strong>s<br />

Statistiques Sociales<br />

11/07/2002<br />

Direction <strong>de</strong>s<br />

Statistiques <strong>de</strong>s<br />

Ménages<br />

Sehatra : Inona avy ny asa<br />

nataonareo tato amin’ny DSM<br />

hatramin’ny voalohan’ny taona<br />

nankaty ?<br />

DSM : Amin’ny ankapobeny,<br />

nanomboka tamin’ny vo<strong>la</strong>na may sy<br />

jona vao niverina tamin’ny <strong>la</strong>oniny ny<br />

fanatontosana ny asa fanao andavanandro<br />

tao amin’ny DSM.<br />

Anisan’ny asa natao tamin’izany ny<br />

famoahana ny tondromariky ny<br />

fiakaran’ny vidim-piainana (indice <strong>de</strong>s<br />

prix à <strong>la</strong> consommation). Ankoatra<br />

izany dia nisy koa ireo fanadihadiana<br />

tafiditra ao anatin’ny tetikasa IPPTE<br />

ka ny fakana antontan’isa (collecte) no<br />

efa vita tamin’ny 2001 fa ny<br />

fampidirana azy amin’ny solosaina<br />

(saisie) kosa no mbo<strong>la</strong> notohizana<br />

tamin’ny vo<strong>la</strong>na may sy jona teo. Efa<br />

eo am-pandiovana ny tarehimarika azo<br />

tamin’ny taona 2001 ny DSM<br />

amin’izao ary antenaina fa alohan’ny<br />

faran’ny taona 2002 ity dia hivoaka ny<br />

tatitra (rapport) momba ny Enquête<br />

Permanente auprès <strong>de</strong>s Ménages<br />

(EPM 2001) sy ny “Enquête<br />

Communautaire 2001”. Nisy ihany<br />

koa asa natao vao tsy e<strong>la</strong> akory izay<br />

ary efa nahitam-bokatra izy io<br />

ankehitriny ka haseho amin’ny<br />

INSTAT Point INFORMATION<br />

amin’ny A<strong>la</strong>kamisy 18 jo<strong>la</strong>y ho avy<br />

izao ao amin’ny efitrano ma<strong>la</strong><strong>la</strong>ky ny<br />

Ministeran’ny Toekarena sy ny Tetipivoarana<br />

izany. Izy io moa dia<br />

mikasika ny fahitan’ny olona ny<br />

fiantraikan’iny kirizy iny teto amin’ny<br />

faritany telo dia Antananarivo,<br />

Mahajanga ary Fianarantsoa. Ireo<br />

faritany telo ireo ihany no voakasik’ity<br />

fanadihadiana ity noho ny o<strong>la</strong>na nisy<br />

eto amin’ny firenena. Farany, efa<br />

nanomboka koa ankehitriny ny<br />

fanaovana ny Tableau <strong>de</strong> Bord Social<br />

(TBS) izay iarahana amin’ny DRID,<br />

DSE, DSY.<br />

Misy antontan’isa azo omena ve<br />

momba ny tondromariky ny<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />

fiakaran’ny vidim-piainana teto<br />

Madagasikara ?<br />

Tsara ho fantatra aloha fa tsy afaka<br />

namoaka antontan’isa momba<br />

tondromariky ny fiakaran’ny vidimpiainana<br />

manerana an’i Madagasikara<br />

mihitsy ny DSM hatramin’izao.<br />

Amin’ny faran’ny vo<strong>la</strong>na aogositra<br />

any ho any vao mety ho afaka hanome<br />

izany ny ato amin’ny INSTAT.<br />

Tamin’ny vo<strong>la</strong>na jona kosa no nisy<br />

tombantombana ho an’ny faritanin’i<br />

Fianarantsoa sy Antananarivo nefa<br />

mbo<strong>la</strong> misy <strong>la</strong>fin-javatra iray lehibe<br />

izay misy fiantraikany mivantana<br />

amin’izy io koa tsy maintsy jerena<br />

akaiky ; tsy inona izany fa ny<br />

fi<strong>la</strong>minan’ny firenena. Ny zavatra<br />

tsapa aloha dia avo kokoa io<br />

tondromariky ny vidim-piainana io<br />

teto Antananarivo satria mahatratra<br />

26 % eo ho eo izy amin’izao araka ny<br />

tombana tamin’ny vo<strong>la</strong>na jona teo. Ny<br />

any Fianarantsoa kosa dia manodidina<br />

ny 18 %.<br />

Inona no fanazavana azo omena<br />

momba io INSTAT Point<br />

Information io ?<br />

Ny tsara ho marihina dia niezaka<br />

manokana ny INSTAT mba hamaly<br />

bebe kokoa ny hetahetan’ny<br />

mpitondra ankehitriny izay te-haha<strong>la</strong><strong>la</strong><br />

ny zava-misy eto Madagasikara.<br />

Nahitam-bokany izany ezaka izany ka<br />

<strong>la</strong>finy roa no haseho amin’io andro io :<br />

ny voalohany dia mikasika ny<br />

fiantraikan’ny kirizy teo amin’ny<br />

faritany telo (Antananarivo sy<br />

Mahajanga ary Fianarantsoa) ary<br />

faharoa dia ny mikasika ny<br />

fitotongan’ny vo<strong>la</strong> ma<strong>la</strong>gasy sy ny<br />

fiakaran’ny vidim-piainana. Nojerena<br />

tao koa ny fahitan’ny olona ny o<strong>la</strong>na<br />

eo amin’ny fahasa<strong>la</strong>mana sy ny<br />

fampianarana. Ny mamatsy vo<strong>la</strong> azy<br />

io moa dia ny “Projet ILO” ao<br />

amin’ny USAID. ary natao tamin’ny<br />

Fivondronana miisa 70, tobimpahasa<strong>la</strong>mana<br />

100 ary sekoly 150 teo<br />

ho eo ny asa fanadihadiana. Ny<br />

tanjona tamin’ity fanadihadiana ity dia<br />

ny amoahana antontan’isa haingana<br />

nefa marimpototra momba ny firenena<br />

ka naharitra roa herinandro teo ho eo<br />

ny fanangonana ny antontan’isa ary<br />

herinandro kosa ny fikarakarana<br />

rehetra. Ny vokatra voalohany araka<br />

izany io haseho amin'ny A<strong>la</strong>kamisy io<br />

fa any aoriana any dia hisy ihany<br />

tatitra hampiarahana aminy.<br />

Inona indray kosa no<br />

vinavinan’asanareo ato anatin’ny<br />

enim-bo<strong>la</strong>na ?<br />

Ny fanomanana ny tatitr’ireo<br />

fanadihadiana izay natao tamin’ny<br />

IPPTE tamin’ny 2001, ny fanohizana<br />

ny famoahana ny tondromariky ny<br />

fiakaran’ny vidim-piainana sy ny<br />

Tableau <strong>de</strong> Bord Social no vinavinaina<br />

hatao amin’io enim-bo<strong>la</strong>na ho avy io.<br />

Inona no fanamarihana tianao<br />

hatao ?<br />

Tsy misy ny fanamarihana avy amiko<br />

fa ny faniriana no hambara eto : enga<br />

anie ka hi<strong>la</strong>mina amin’izay ny eto<br />

amin’ny firenena sy ny INSTAT mba<br />

hahafahan’ny tsirairay manefa ny<br />

adidy sy andraikitra tandrify azy.<br />

Jean RAZAFINDRAVONONA<br />

Directeur <strong>de</strong>s Statistiques <strong>de</strong>s Ménages<br />

15/07/2002<br />

Direction <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions<br />

Insitutionnelles et <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

Diffusion<br />

Sehatra : Inona avy ny asa natao<br />

tato amin’ny DRID nandritra izay<br />

enim-bo<strong>la</strong>na izay ?<br />

DRID : Araka ny efa fantatra moa dia<br />

nandalo fotoan-tsarotra ny firenena teo<br />

aloha kely teo ; nihena arak‘izany ny<br />

asa natao tato amin‘ny DRID saingy<br />

tato ho ato dia niverina amin‘ny<br />

<strong>la</strong>oniny tsikelikely ny fanaovana ny<br />

asa aman-draharaha. Ny Service<br />

Documentation ohatra dia efa afaka<br />

mandray olona na dia tsy fotoana feno<br />

aza no anaovany izany. Afaka tonga<br />

ao araka izany ireo mpikaroka sy ireo<br />

mpi<strong>la</strong> antontan’isa. Ny ao amin’ny<br />

Service Communication indray dia<br />

mikarakara ny Site Web ho an’ny<br />

INSTAT. Ny Service <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions<br />

<strong>Institut</strong>ionnelles kosa dia nanomana<br />

ny fanavaozana ny mpikambana ao<br />

amin’ny Comité <strong>de</strong> Coordination <strong>de</strong>s<br />

Informations Statistique et<br />

Economique (C.C.I.S.E.) saingy<br />

misedra o<strong>la</strong>na izy ireo amin’izany<br />

satria miova matetika ny anarana sy<br />

ny isan’ireo Ministera misy.<br />

Efa miresaka Site Web ihany ianao,<br />

inona moa no tanjona amin’ny<br />

fanaovana azy io ?<br />

Ny famo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>na io tranon-ka<strong>la</strong> io<br />

(Site Web) izay efa e<strong>la</strong> ihany no<br />

nikasana hanaovana azy, dia niarahana<br />

7


Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />

tamin’ny Vondrona Eoropeana (Projet<br />

Statmad). Ny fampiantranoana azy<br />

(hébergement) kosa dia hahazoana<br />

fanampiana avy amin’ny Frantsay.<br />

Toy izao kosa raha fintinina fohifohy<br />

ny tanjona amin’ny fanaovana azy io :<br />

– fanapariahana ny vokatra sy ny<br />

vaovao mifandraika amin’ny<br />

tadiavin’ny mpanjifa, ny mpikaroka<br />

ary ny mpianatra…, izay asa<br />

ifantohan’ny sampandraharaha ato<br />

amin’ny DRID ;<br />

– fanamorana ny famoahana ny<br />

antontan’isa ho eo am-pe<strong>la</strong>tanan’ny<br />

olon-drehetra ;<br />

– fampahafantarana ny INSTAT sy ny<br />

asany.<br />

Eto koa dia tsara antitranterina fa tsy<br />

andoavam-bo<strong>la</strong> io Site io mba ho<br />

fanatratrarana ireo tanjona voa<strong>la</strong>za<br />

etsy ambony ireo. Mbo<strong>la</strong> homena<br />

amin’ny manaraka eto ihany ny<br />

adiresin’izy io rehefa vita tanteraka ny<br />

asa.<br />

Misy fiaraha-miasa amin’ireo<br />

Direction hafa ato amin’ny INSTAT<br />

ve ny fanatontosana azy io ?<br />

Misy tokoa ny fiaraha-miasa<br />

amin’ireo Directions hafa. Ny<br />

antontan’isa apetraka ao mantsy dia<br />

ha<strong>la</strong>ina amin’ireo Directions hafa<br />

saingy ny DRID fotsiny no kitro<br />

ifaharan’io asa io. Tsara ho marihina<br />

fa tsy naka olon-kafa ny INSTAT<br />

nanao io Site io fa dia ny teknisiana<br />

ato ihany no nanao azy rehefa nahazo<br />

fiofanana.<br />

Manao ahoana kosa ny momba ny<br />

vinavinan’asa amin’ny ho avy ?<br />

Efa manomboka miverina indray izao<br />

ny fiaraha-miasa amin’ny Projet ILO<br />

ka hotohizana indray ireny asa<br />

fanapariahana antontan’isa efa<br />

natomboka teo aloha ireny : INSTAT<br />

Point Information, Journée Africaine<br />

<strong>de</strong> <strong>la</strong> Statistique, ny Journée Régionale<br />

<strong>de</strong> <strong>la</strong> Statistique any amin’ny faritany.<br />

Marihina anefa fa amin’ny vo<strong>la</strong>na<br />

marsa 2003 no mifarana ny Projet ILO<br />

ka amin’ny <strong>de</strong>sambra 2002 izany no<br />

tsy maintsy hatsahatra daholo ny asa<br />

eo amin’ny <strong>la</strong>finy tekinika rehetra.<br />

Inona no azo <strong>la</strong>zaina momba ny<br />

Journée Régionale <strong>de</strong> <strong>la</strong> Statistique<br />

eto Antananarivo ?<br />

Tokony ary tsy maintsy hatao mihitsy<br />

izy io. Ny antony dia tsotra : fotoana<br />

iray hampahafantarana ny<br />

faritanin’Antananarivo izy io satria ny<br />

faritany hafa foana no tena fantatra<br />

hatramin’izao. Ankoatr’izay dia<br />

ahafahana mampiseho ny fahaizamanaon’ny<br />

eto an-drenivohitra io<br />

Journée <strong>de</strong> <strong>la</strong> Statistique io.<br />

Inona no mety ho fanamarihana<br />

manokana avy aminao ?<br />

Ny asa fikirakirana sy famoahana<br />

antontanisa no tiako hasiana<br />

fanamarihana kely. Fianarana avo<br />

lenta no atao vao afaka mamokatra sy<br />

mamoaka azy ireny ary olona efa<br />

manana traik’efa manokana ihany koa<br />

no manapariaka sy mikarakara ny<br />

serasera eto amin’ny INSTAT. Koa<br />

aoka mba tsy haratsiana fotsiny<br />

amin’ny fampielezam-peo ireny<br />

antontanisa ireny. Sarotra koa ny<br />

mitsikera asa iray indrindra raha tsy ao<br />

anatiny na voakasik’io asa io<br />

manokana ny tena. Angamba ny olona<br />

iray tsy sahy hanome fanafody olona<br />

marary mafy raha tsy dokotera ny<br />

tenany. Ny tsara dia ny miara-miasa<br />

satria i<strong>la</strong>ina daholo ny olona rehetra na<br />

dokotera izy na mpahay <strong>la</strong><strong>la</strong>na ary<br />

manimba zavatra ny fifampitsikerana<br />

tsy marim-pototra. Ny INSTAT<br />

rahateo koa no anisan’ny ivon-toerana<br />

mpamokatra antontan’isa efa <strong>la</strong>sa<br />

<strong>la</strong>vitra indrindra raha ny eto Afrika no<br />

jerena amin’izao fotoana izao.<br />

Jean Gabriel RANRIANARISON<br />

Directeur <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions <strong>Institut</strong>ionnelles et<br />

<strong>de</strong> <strong>la</strong> Diffusion<br />

05/07/2002<br />

Direction Inter-<br />

régionale <strong>de</strong> Toamasina<br />

Sehatra : Inona avy ny asa<br />

nataonareo hatramin’izay ?<br />

Dir Toamasina : Tsara ho marihina<br />

aloha fa tao anatin’izay enim-bo<strong>la</strong>na<br />

izay dia nifamahofaho be ihany ny<br />

toe-draharaha tany amin’ny faritanin’i<br />

Toamasina saingy tsy nanakana ny<br />

mpiasa tany an-toerana tsy hiezaka<br />

hanao ny asa fanao andavan’andro<br />

izany. Nisy hatrany izany ny<br />

fanangonana ireo antontan’isa<br />

samihafa misy any an-toerana, ny<br />

fandraisana ny vidin’entana sy ny<br />

fikajiana ny indice <strong>de</strong>s prix, ny<br />

fitantanana ny “répertoire régional <strong>de</strong>s<br />

établissements”. Nisy koa ny<br />

fitrandrahana ireo <strong>la</strong>za-isa mikasika ny<br />

“état civil” sy ny “parc automobile”.<br />

Oviana no farany nahafahana<br />

nanao ny asa ?<br />

Ny asa moa dia nitohy foana fa ny<br />

tapaky ny vo<strong>la</strong>na marsa <strong>la</strong>sa teo no<br />

nanomboka nanano sarotra. Noho ny<br />

antony maro samihafa nisy dia voatery<br />

nandao ny faritany ny tompon’<br />

andraikitra ka ireo mpiasa ao antoerana<br />

sisa no nanohy ny asa<br />

nandritra ny ora tsy feno (service<br />

minimum).<br />

Ny asa talohan’ny fitokonana ireny<br />

ve mbo<strong>la</strong> mitohy ara-dalàna ?<br />

Nitohy ary mbo<strong>la</strong> hitohy tokoa izy<br />

ireny. Tsara ho marihina fa tato<br />

anatin’ity enim-bo<strong>la</strong>na voalohany ity<br />

dia nanam-pikasana izahay ny<br />

hamoaka boky ankoatra ireo efa nisy<br />

taloha saingy tsy tanteraka moa izany.<br />

Inona avy ny boky efa<br />

navoakanareo ?<br />

Nisy enina karazana izy ireo amin’ny<br />

ankapobeny. Misy ireo<br />

Antontan’isam-paritra momba ny<br />

<strong>la</strong>finy sosialy sy toe-karen’ny<br />

faritanin’i Toamasina. Misy <strong>la</strong>finy<br />

maromaro ao anatin’izany : momba ny<br />

mponina, fambolena, ny orinasa misy<br />

any an-toerana,… Nisy boky iray koa<br />

navoaka ; fanadihadiana ny tahan’ny<br />

tsy fananan’asa (taux <strong>de</strong> chômage) ao<br />

Toamasina izay niainga avy tamin’ny<br />

fanadihadiana tamin’ny taona 2000<br />

iny izy io. Mikasa ny hamoaka<br />

antontan’isam-paritra momba ny<br />

fiarakodia (parc automobile) sy <strong>la</strong>finjavatra<br />

maro hafa ihany koa ny<br />

Direction. Ambonin’ izany,<br />

mieritreritra ny hamoaka<br />

famakafakana tsotsotra momba iny<br />

faritany iny ihany koa ny Direction.<br />

Marihina fa tena i<strong>la</strong>ina ary manampy<br />

betsaka ny mpitondra sy ny mpianatra<br />

ary ny olon-tsotra any amin’iny faritra<br />

iny tokoa ny famakafakana toy ireny.<br />

Tsy ampy anefa ny fitaovana ara-bo<strong>la</strong><br />

sy ara-olona eo am-pe<strong>la</strong>tanana.<br />

8<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT


Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />

Misy fanamarihana manokana ve<br />

tianao halefa ho an’ny INSTAT ?<br />

Ny mba faniriako manokana dia ny<br />

hametrahana rafitra mazava amin’izao<br />

fotoana izao. Mba i<strong>la</strong>ina koa mantsy<br />

ny fanamafisana orina ny fotodrafitrasa<br />

rehetra misy any amin’ny<br />

faritany ohatra amin’izany ny<br />

fampitomboana ny mpiasa, ny vo<strong>la</strong><br />

ary ny fitaovana misy mba ahafahana<br />

miasa an-tsakany sy an-davany.<br />

Pierre Fils RABEMANANJARA<br />

Directeur Inter-régional <strong>de</strong>Toamasina<br />

08/07/2002<br />

Direction Inter-<br />

régionale<br />

d’Antananarivo<br />

Sehatra : Inona avy no asa<br />

iandraiketan’ity Direction ity ary<br />

nanao ahoana ny fanatanterahana<br />

azy ireo nandritra izay enim-bo<strong>la</strong>na<br />

izay ?<br />

Dir Tana : Raha ny marina dia tokony<br />

hisy Sampandraharaha roa ao<br />

anatin’ny Direction Inter-régionale<br />

d’Antananarivo : ny voalohany dia ny<br />

Service <strong>de</strong>s Statistiques Economiques,<br />

ny faharoa kosa dia ny Services <strong>de</strong>s<br />

Statistiques Sociales. Amin’izao<br />

fotoana izao anefa dia mbo<strong>la</strong> ny<br />

Services <strong>de</strong>s Statistiques Economiques<br />

ihany no miasa. Miandraikitra<br />

Diviziona roa io sampandraharaha io<br />

ka ireto avy izany : ny Division fichier<br />

sy ny Division Prix. Ny Division<br />

fichier dia manome ny karatra<br />

statistika sy mamoaka ireny<br />

antontan’isa rehetra mikasika ny asa<br />

fihariana sy fanasoavana ireny<br />

(activités commerciales et sociales,<br />

Associations,…). Ny Division prix<br />

kosa indray dia manadihady sy<br />

manaraka ny fizotran’ny vidin’entana<br />

eny amin’ny mpanjifa. Manangona ny<br />

vidin’etana eny an-tsena no asa ataony<br />

amin’ny ankapobeny ary mividy sy<br />

mandanja entana izy amin’izany.<br />

Amin’ny a<strong>la</strong><strong>la</strong>n’izany no amoahana ny<br />

antontan’isa isan-karazany mikasika<br />

ny vidin’entana. Mivoaka isam-bo<strong>la</strong>na<br />

ny antontan’isa mikasika izany ary efa<br />

heverina ihany koa ny hamoahana<br />

fandalinana bebe kokoa isaky ny<br />

enim-bo<strong>la</strong>na na isan-taona saingy tsy<br />

mbo<strong>la</strong> tanteraka moa izany. Tsara ho<br />

marihina fa misy hatrany ny fiarahamiasa<br />

amin’ireo Directions hafa ato<br />

amin’ny INSTAT amin’ireo asa roa<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />

ireo ka ny momba ny karatra statistika<br />

ohatra dia iarahana amin’ny ao<br />

amin’ny DSE satria izireo no manao<br />

ny “répertoire <strong>national</strong>”. Mitovy<br />

amin’izany koa ny momba ny<br />

vidin’entana izay alefa any amin’ny<br />

DSM ka anjarany no mamoaka ny<br />

antontan’isa eto anivon’ny firenena<br />

raha toa ka ny eto antananarivo ihany<br />

no ifantohan’ny Direction Interrégionale<br />

d’Antananarivo. Misy ihany<br />

koa ireo fahadihadiana izay iarahana<br />

manokana amin’ny DSY ny fanaovana<br />

azy.<br />

Ankoatr’izay, eo koa ny fiaraha-miasa<br />

amin’ny any amin’ny faritany rehefa<br />

misy antontan’isa i<strong>la</strong>ina na misy<br />

atrikasa (atelier) atao ka andraisan’ny<br />

Direction anjara.<br />

Marihina moa fa tao anatin’izay enimbo<strong>la</strong>na<br />

izay dia niasa ihany ireo<br />

diviziona roa ireo na dia somary niato<br />

kely aza izany tamin’ny vo<strong>la</strong>na<br />

febroary sy marsa <strong>la</strong>sa teo.<br />

Ireny asa talohan’ny tolom-bahoaka<br />

ireny ve mbo<strong>la</strong> mitohy ara-da<strong>la</strong>na<br />

sa tsia ?<br />

Mbo<strong>la</strong> misy ny Sampandraharaha tsy<br />

voapetraka amin’ny toerany eto<br />

amin’ny Direction ; na izany aza anefa<br />

dia miezaka ihany ny mpiasa maka ny<br />

antontan’isa isan-karazany any<br />

amin’ireny Ministera maro samihafa<br />

ireny, ohatra ny mikasika ny<br />

fitanterana, ny fanabeazana ary ny<br />

fambolena. Noho iny toe-draharaha<br />

iny anefa dia niato kely aloha izany<br />

rehetra izany. Niasa ora tsy feno moa<br />

ny mpiasa teto amin’ny Direction ka<br />

ny fanomezana karatra statistika sy ny<br />

fanarahana ny vidin’entana no<br />

nohezahina tsy ho tapaka ary mbo<strong>la</strong><br />

tohizany hatramin’izao.<br />

Inona ny asa vinavinanareo hatao<br />

ato anatin’ny tapa-taona<br />

manaraka ?<br />

Ny asa fanao an-davan’andro dia<br />

hitohy ihany ary mieritreritra ny<br />

hamoaka antontan’isa mikasika ny<br />

sehatra hafa ankoatra ny vidin-javatra<br />

sy ny karatra statistika ny Direction :<br />

izany hoe hanao irony atao hoe<br />

“monographie” irony ho an’ny<br />

Faritany izany ny Direction.<br />

Inona no fanamarihana tianao<br />

hatao ho an’ny INSTAT ?<br />

Maro ny asa novinavinaina hatao<br />

kanefa maro torak’izany koa ny<br />

fahasahiranana nosedraina. Ny tena<br />

misongadina indrindra amin’izany dia<br />

ny tsy fahampian’ny olona hiasa.<br />

Maro mantsy ireo mpiasa tato amin’ny<br />

Direction no nisotro ronono na<br />

nindaosin’ny fahafatesana. Manampy<br />

trotraka izany koa ny tsy<br />

fahampian’ny fitaovana satria tsy misy<br />

afatsy solosaina madinika iray no<br />

ampiasain’ny ato hanaovana ny asa<br />

rehetra. Tiana ho marihina anefa fa<br />

miankina amin’izany rehetra izany ny<br />

hampirindra sy hampandroso ary<br />

hanafaingana ny asa mba<br />

hitomboan’ny antontan’isa i<strong>la</strong>ina<br />

amin’ny fandraisana fanapahankevitra<br />

eto amin’ny Faritany.<br />

Bernard RANDRIANARISOA<br />

Directeur Inter-régional d’Antananarivo<br />

17/07/2002<br />

Tsara ho<br />

fantatra<br />

Lafin-javatra dimy no horesahina<br />

eto amin’ity <strong>la</strong>harana voalohany<br />

amin’ny gazety Sehatra ity. Tsy<br />

inona moa izany fa ny momba<br />

ny asan’ny Statisticiens, ny sa<strong>la</strong>nisa sy<br />

ny fiparitahana, ny fahantrana<br />

(Pauvreté humaine) ary ny mponina<br />

(Démographie). Natao hanabe voa ny<br />

faha<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny tsirairay izy ireo ka<br />

antenaina fa hazoto ny rehetra hamaky<br />

azy.<br />

Ny anjara asan’ny<br />

statisticiens eo amin’ny<br />

fiainam-pirenena<br />

Maro ny olona ankehitriny no tsy<br />

mbo<strong>la</strong> maha<strong>la</strong><strong>la</strong> akory ny ny atao hoe<br />

antontan’isa (Statistique) sy ny anjara<br />

toeran’ireny manampahaizana<br />

manokana amin’ny antontan’isa<br />

(Statisticiens) ireny eo amin’ny<br />

fiainam-pirenena. Niteraka fiheverandiso<br />

teo amin’ny maro izany tsy<br />

faha<strong>la</strong><strong>la</strong>na izany ka noheverin’ny<br />

olona sasany fa asa mora dia mora<br />

ihany izy ireo. Nanapa-kevitra ary ireo<br />

manampahaizana ireo fa hanao<br />

fame<strong>la</strong>be<strong>la</strong>rana tsotsotra eto amin’ny<br />

gazety Sehatra araky ny hitantsika<br />

amin’ireto sary manaraka ireto.<br />

9


Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />

LE TRAVAIL DU STATISTICIEN<br />

Pris dans son ensemble, le travail du Statisticien peut être décomposé en six gran<strong>de</strong>s étapes :<br />

CONCEPTION<br />

Définition <strong>de</strong> :<br />

C<br />

O<br />

L<br />

L<br />

E<br />

C<br />

T<br />

E<br />

- l'objet étudié, <strong>de</strong>s unités <strong>statistique</strong>s, du questionnaire, concepts, variables, nomenc<strong>la</strong>tures<br />

- du p<strong>la</strong>n <strong>de</strong> sondage : recherche <strong>de</strong> base <strong>de</strong> sondage, échantillonnage, calcul théorique <strong>de</strong>s<br />

précisions et <strong>de</strong>s coûts -> assurer l'exhaustivité ou <strong>la</strong> représentativité <strong>de</strong>s données<br />

COLLECTE<br />

Recueil <strong>de</strong>s données, dépouillement <strong>de</strong> l'enquête, chiffrement, saisie<br />

APUREMENT<br />

Vérification et contrôle, traitement <strong>de</strong>s points aberrants, redressements<br />

DESCRIPTION STATISTIQUE<br />

A<br />

N<br />

A<br />

L<br />

Y<br />

S<br />

E<br />

E<br />

T<br />

M<br />

O<br />

D<br />

E<br />

L<br />

I<br />

S<br />

A<br />

T<br />

I<br />

O<br />

N<br />

Visualisation et représentation graphique, calcul d'indicateurs uni ou multidimensionnels,<br />

recherche <strong>de</strong> liens (analyse exploratoire <strong>de</strong>s données)<br />

Utilisation<br />

- <strong>de</strong> <strong>la</strong> Statistique Descriptive : distribution <strong>statistique</strong>, caractéristiques <strong>de</strong> tendances centrales, <strong>de</strong><br />

dispersion, tri-à-p<strong>la</strong>t, tableau croisé,...<br />

- et/ou <strong>de</strong>s métho<strong>de</strong>s algébriques <strong>de</strong> l'Analyse <strong>de</strong>s données : Analyse en Composantes Principales<br />

"ACP", Analyse Factorielle <strong>de</strong>s Correspondances "AFC", Analyse <strong>de</strong>s Correspondances<br />

Multiples "ACM", Analyse discriminante, C<strong>la</strong>ssification hiérarchique, ....)...<br />

MODELISATION<br />

Etu<strong>de</strong> du modèle probabiliste ou non, qui a engendré les données : définition, spécification,<br />

validation.<br />

Objectifs : simu<strong>la</strong>tion, prévision,...<br />

Quelques exemples d'outils utilisés :<br />

-Statistique mathématique -> lois <strong>de</strong> probabilité, tests <strong>statistique</strong>s, intervalle <strong>de</strong> confiance,...<br />

-Séries temporelles, modèles dynamiques et procesus aléatoires -> désaisonnalisation,<br />

causalité, exogénéité, cointégration, modèles ARMA, ARIMA, ARCH, ....<br />

-Econometrie linéaire (moindres carrés ordinaires, regression multiple, analyse <strong>de</strong> <strong>la</strong> variance,<br />

analyse <strong>de</strong> <strong>la</strong> covariance,...), econométrie non linéaire (modèle dichotomique, Probit, Logit, Tobit,<br />

modèle <strong>de</strong> durées, ...)<br />

-Statistique bayesienne<br />

-Statistique non-paramétrique<br />

-Recherche opérationnelle, informatique <strong>statistique</strong>,......<br />

DIFFUSION<br />

Articles, publications, séminaires, conférences,….<br />

La formation <strong>de</strong>s ingénieurs statisticiens leur permet d'acquérir une compétence particulière dans <strong>de</strong>s domaines d'application<br />

divers tels que:<br />

- <strong>la</strong> collecte et l'organisation <strong>de</strong>s informations <strong>statistique</strong>s re<strong>la</strong>tives aux phénomènes économiques et sociaux<br />

- l'analyse scientifique <strong>de</strong> données <strong>statistique</strong>s, leur utilisation dans l'é<strong>la</strong>boration <strong>de</strong> prévisions et <strong>la</strong> critique <strong>de</strong> leur signification<br />

- l'évaluation du risque et le choix <strong>de</strong> produits financiers, <strong>de</strong> programmes d'investissements<br />

- <strong>la</strong> préparation <strong>de</strong> décisions <strong>de</strong> nature économique intéressant <strong>la</strong> Nation ou les gran<strong>de</strong>s entreprises.<br />

10<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT


Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />

AUTRE DOMAINE D'INTERVENTION DU STATISTICIEN<br />

(DOMAINE ECONOMIQUE) :<br />

Prévision macro-économique et gestion <strong>de</strong> l'Economie Nationale à travers le Budget <strong>de</strong> l'Etat (*)<br />

Tableau <strong>de</strong> bord :<br />

indicateurs macroéconomiques<br />

Gran<strong>de</strong>s<br />

tendances<br />

Données<br />

<strong>statistique</strong>s<br />

et<br />

monétaires<br />

Comptabilité Nationale<br />

Données<br />

coherentes<br />

Analyse <strong>de</strong>s comportements :<br />

Re<strong>la</strong>tion<br />

- revenu/consommation,<br />

- importation/<strong>de</strong>man<strong>de</strong> finale<br />

- coût/prix,<br />

- prix/production, prix/<strong>de</strong>man<strong>de</strong>,<br />

- consommation <strong>de</strong>s ménages /<br />

revenu disponile,<br />

- investissement / variations <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

production,<br />

- sa<strong>la</strong>ire /tête /prix,<br />

- comportement <strong>de</strong> l'investissement,<br />

- croissance <strong>de</strong> <strong>la</strong> productivité, ......<br />

Equations comptables<br />

Equations <strong>de</strong> comportement<br />

Modèle <strong>de</strong><br />

prévision<br />

informatisé<br />

B<br />

U<br />

D<br />

G<br />

E<br />

T<br />

D<br />

E<br />

L<br />

'<br />

E<br />

T<br />

A<br />

T<br />

projection<br />

d'équilibre Emplois-<br />

Ressources<br />

Prévision<br />

macroéconomiquecadrage<br />

comptable<br />

Orientations: Politiques<br />

Economiques vues à<br />

travers le Budget <strong>de</strong><br />

l'Etat<br />

-Prévision<br />

macroéconomique<br />

-Simu<strong>la</strong>tion<br />

Hypothèses<br />

Contrôle <strong>de</strong> <strong>la</strong> robustesse <strong>de</strong>s résultats :<br />

confrontation à d'autres modèles, résultats<br />

d'enquêtes et étu<strong>de</strong>s<br />

(*) : Le Statisticien peut intervenir dans toutes les phases <strong>de</strong> ce schéma.<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />

11


Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />

12<br />

Ny sa<strong>la</strong>nisa sy ny<br />

fiparitahan’isa<br />

Ny sa<strong>la</strong>nisa dia natao indrindra<br />

ahafantarana ao anatin’ny indray mipimaso<br />

(tendance centrale) ny zavamisy<br />

eo amin’ny vondrona “zavatra”<br />

iray (observation). Ohatra : dimy<br />

taona sy tapany ny sa<strong>la</strong>n-taonan’ny<br />

ankizy ao amin’ny ki<strong>la</strong>sy T2. Tsy<br />

midika velively anefa izany hoe dimy<br />

taona sy tapany daholo ny ankizy ao<br />

amin’io ki<strong>la</strong>sy io fa misy efatra na<br />

enin-taona. Mety tsy hitovy ny<br />

fiparitahan’izany taona izany eo<br />

amin’ny ki<strong>la</strong>sy T2 anankiroa T2A sy<br />

T2B na dia atao aza hoe samy dimy<br />

taona sy tapany ny sa<strong>la</strong>n-taona<br />

amin’ireo ki<strong>la</strong>sy roa samy hafa ireo.<br />

Ohatra : Samy misy mpianatra efatra<br />

ao amin’ny ki<strong>la</strong>sy T2A sy T2B. Ireto<br />

avy ny anaran’izy ireo sy ny taonany.<br />

Mpianatra ao<br />

amin’ny<br />

T2A<br />

Mpianatra ao<br />

amin’ny<br />

T2B<br />

Anarana Taona Anarana Taona<br />

RAKOTO 6 RANDRIA 8<br />

RABE 5 RASOLO 4<br />

RASOA 4 HERY 6<br />

SAMY 7 SOLOFO 4<br />

Sa<strong>la</strong>n-taona 5,5 5,5<br />

Eto dia hita soritra fa na dia mitovy<br />

aza ny sa<strong>la</strong>n-taonan’ny mpianatra ao<br />

amin’ny ki<strong>la</strong>sy T2A sy T2B dia<br />

miparitaka be ny taonan’ny mpianatra<br />

ao amin’ny T2B ka misy mihitsy aza<br />

mpianatra mahatratra valo taona.<br />

Izany fiparitahana izany no antsoina<br />

hoe “écart type” eo amin’ny<br />

antontan’isa. Mbo<strong>la</strong> azo tohizana<br />

<strong>la</strong>vidavitra ny fandalinana saingy<br />

fampahafantarana tsotsotra ny<br />

antontan’isa ihany izao atao izao. Ho<br />

hitantsika amin’ny manaraka ny<br />

tohiny.<br />

Jean Gabriel RANDRIANARISON<br />

Directeur <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions <strong>Institut</strong>ionnelles et<br />

<strong>de</strong> <strong>la</strong> Diffusion<br />

Pauvreté humaine<br />

D’après le Rapport National sur le<br />

Développement Humain 2000 réalisé<br />

par l’INSTAT et le PNUD<br />

(Programme <strong>de</strong>s Nations Unies pour le<br />

Développement ), le niveau général <strong>de</strong><br />

pauvreté humaine à Madagascar a<br />

baissé en passant <strong>de</strong> 51,7% en 1997 à<br />

46,2% en 2000.<br />

Ces Indicateurs <strong>de</strong> Pauvreté<br />

Humaine (IPH) pour un pays en<br />

développement comme Madagascar<br />

mesurent les manques touchant trois<br />

aspects essentiels <strong>de</strong> <strong>la</strong> vie humaine<br />

qui sont :<br />

• <strong>la</strong> longévité : qui se mesure en<br />

terme <strong>de</strong> survie, c’est <strong>la</strong> probabilité <strong>de</strong><br />

décé<strong>de</strong>r à un âge re<strong>la</strong>tivement précoce.<br />

• l’instruction : qui consiste à se<br />

trouver exclu du mon<strong>de</strong> <strong>de</strong> <strong>la</strong> lecture<br />

et <strong>de</strong> <strong>la</strong> communication<br />

• et <strong>la</strong> condition <strong>de</strong> vie décente :<br />

qui s’attache en particulier à ce que<br />

procure l’économie dans l’ensemble.<br />

Dans le calcul <strong>de</strong> l’IPH, les<br />

insuffisances en termes <strong>de</strong> longévité<br />

sont représentées par le pourcentage<br />

<strong>de</strong> personnes risquant <strong>de</strong> décé<strong>de</strong>r<br />

avant l’âge <strong>de</strong> quarante ans et le<br />

manque d’instruction par le<br />

pourcentage d’adultes analphabètes<br />

(48,7%). Quant au manque <strong>de</strong><br />

condition <strong>de</strong> vie décente sur le p<strong>la</strong>n <strong>de</strong><br />

l’économie en général, il est<br />

représenté par un sous-indicateur<br />

composite comprenant lui-même trois<br />

variables :<br />

♦ le pourcentage d’individus<br />

privés d’accès à l’eau potable qui<br />

s’élève à 76, 4 % pour Madagascar,<br />

♦ le pourcentage <strong>de</strong> personnes<br />

privées d’accès aux services <strong>de</strong> santé<br />

(54, 1%)<br />

♦ le pourcentage d’enfants <strong>de</strong><br />

moins <strong>de</strong> 5 ans souffrant <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

malnutrition (33, 1%).<br />

Ny Demografia ve ?<br />

Hambarako anao ny<br />

momba izany.<br />

Anisan’ny mahasarika ny sain’izao<br />

tontolo izao indrindra ankehitriny ny<br />

fihanaky ny fahantrana. Voa<strong>la</strong>za<br />

matetika fa ny fitombon’ny mponina be<br />

loatra no antony mahatonga izany<br />

indrindra aty amin’ny tany anda<strong>la</strong>mpandrosoana.<br />

Tsy dia marina matetika<br />

io antony voa<strong>la</strong>za io satria mety ho<br />

antony ara-piharian-karena, na antony<br />

ara-politika, eny mety ho antony arapinoana<br />

na ara-pisainana no mety<br />

mampanonga be ny isan’ireo mahantra<br />

eran-tany.<br />

Raha tiana ny hiady amin’ny fahantrana<br />

dia tsy maintsy jerena ifotony ny maha<br />

mpanao ny fampandrosoana (Acteur du<br />

développement) ny mponina, ary ny<br />

maha mpahazo tombontsoa azy<br />

(Bénéficiaire du dévéloppement)<br />

amin’izany fampandrosoana atao izany.<br />

Araka izany, ny teti-pampandrosoana<br />

rehetra harafitra, ka tsy mampiditra antsehatra<br />

ny mponina, dia azo heverina<br />

ho poakaty ihany. Mba hahafahana<br />

mandrafitra teti-pivoarana azo antoka sy<br />

mba hahamarim-pototra ny fanapahankevitra<br />

rehetra ho raisina eo amin’ny<br />

famo<strong>la</strong>vo<strong>la</strong>na na fampiharana ny tetipampivoarana<br />

amin’ny firenena iray,<br />

dia i<strong>la</strong>ina ny fahafantarana sy ny<br />

fifehezana tsara ireo tondro rehetra<br />

(Indicateurs) mikasika ny mponina mba<br />

hahafahana mampifandray azy ireny<br />

amin’ireo sehatra hafa mahakasika ny<br />

fampandrosoana.<br />

Hatramin’izao dia manjavozavo ihany<br />

ny fahafantaran’ny olona ny<br />

<strong>de</strong>mografia. Matetika dia voafetra<br />

hatreo amin’ny fiparitaky ny mponina<br />

ara-taona na ara-paritra (Structure par<br />

sexe et par âge, répartition spatiale), na<br />

ny hakitroky ny mponina (Densité),…<br />

ihany ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny olona izany sehapaha<strong>la</strong><strong>la</strong>na<br />

izany. Raha tsorina anefa dia<br />

mahasahana <strong>la</strong>finy maro ankoatra ireo<br />

ny <strong>de</strong>mografia.<br />

Araka ireo manam-pahaizana sy<br />

mpanoratra ary ireo tahirin-kevitra isankarazany,<br />

dia azo tsorina toy izao ny<br />

famaritana ny antsoina hoe <strong>de</strong>mografia :<br />

Ny <strong>de</strong>mografia dia sampam-paha<strong>la</strong><strong>la</strong>na<br />

siantifika iray mandalina mikasika ny<br />

mponina araka ny maha-olombelona<br />

azy. Izany fandalinana izany dia<br />

mifototra amin’ny fandrefesana ireo<br />

tondro rehetra momba ny mponina toy<br />

ny habetsany, ny fiparitahany, ny<br />

isan’ny <strong>la</strong>hy sy ny vavy, ny fitombony<br />

(ny isan’ny zaza teraka, ny isan’ny<br />

reny), ny fiankohonana (ny mpitovo, ny<br />

manambady, ny maty vady, ny nisarapanambadiana),<br />

ny fahafatesany, ny<br />

fifindra-monina, sns.., ny fanabeazana<br />

(ny isan’ny zaza tokony hianatra, ny<br />

isan’ny zaza mianatra, ny fandiavana<br />

sekoly, ny fahaiza-mamaky teny sy<br />

manoratra,…), ny fahasa<strong>la</strong>mana (ny<br />

fiarovana ny mponina amin’ireo<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT


Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />

karazan’aretina, ny fiantraikan’ireo<br />

karazan’aretina amin’ny mponina,…),<br />

ny sakafo (habetsany, hatsarany,… ), ny<br />

mombamomba ireo sokajim-ponina<br />

afaka mamokatra ara-piharian-karena<br />

na tsia (Popu<strong>la</strong>tion active),…<br />

Sampam-paha<strong>la</strong><strong>la</strong>na siantifika iray<br />

mandrefy ireo tondro rehetra<br />

mahakasika ny <strong>la</strong>finy ara-tsosialy, ny<br />

<strong>la</strong>finy ara-pibeazana sy arapanabeazana<br />

ary ara-piharian-karena<br />

momba ny mponina ny <strong>de</strong>mografia.<br />

Noho izany dia tsy maintsy miarada<strong>la</strong>na<br />

mandrakariva amin’ireo<br />

sampam-paha<strong>la</strong><strong>la</strong>na siantifika hafa<br />

(sociologie, géographie, histoire,<br />

économie, <strong>statistique</strong>, informatique,<br />

mathématique, politique, mé<strong>de</strong>cine,<br />

zavabohary, tontolo iainana, fotopinoana,<br />

fifandraisana,… ) izy<br />

amin’izany.<br />

Araka ny sehatra hanaovana ny<br />

fandalinana ary araka izay tanjona tiana<br />

ho kendrena dia mizara ho sampana<br />

maromaro ny <strong>de</strong>mografia toy ny<br />

“démographie quantitative” (ahitana<br />

ny “démographie <strong>de</strong>scriptive”, ny<br />

“démographie théorique” na antsoina<br />

koa hoe “démographie pure” sy ny<br />

famakafakana <strong>de</strong>mografika), ny<br />

“démographie qualitative”, ny<br />

“démographie économique” sy ny<br />

“démographie sociale”, ary ny<br />

“démographie historique”. Azo<br />

tanisaina amin’izany koa ireo “doctrines<br />

démographiques” na “théories<br />

démographiques” na “théories <strong>de</strong><br />

popu<strong>la</strong>tion” maro isan-karazany hita.<br />

Toy ny sampam-paha<strong>la</strong><strong>la</strong>na siantifika<br />

rehetra dia mi<strong>la</strong> tahiry sy fitaovana ny<br />

<strong>de</strong>mografia mba hahafahany mandrefy<br />

ireo tondro isan-karazany mahakasika<br />

ny mponina sy manao ny famakafakana<br />

momba izany. I<strong>la</strong>ina araka izany :<br />

• Ny fanangonana ireo antontan’isa<br />

isan-karazany sy ireo tahirin-kevitra<br />

samihafa mikasika ny mponina,<br />

• Ny famakafaka ireo antontan’isa sy<br />

tahirin-kevitra samihafa ireo, ary<br />

• Ny fikarohana izay rehetra mety ho<br />

antony nahatonga ny vokatry ny<br />

famakafakana hita tesy aloha.<br />

Jean RAZANADRASARA<br />

Démographe<br />

Commentaire <strong>de</strong>s<br />

données<br />

On croit parfois que <strong>la</strong> connaissance<br />

rési<strong>de</strong> dans les données. Il n'en est rien<br />

: il faut encore les interpréter et les<br />

commenter. Quoi que l’on affirme<br />

souvent le contraire, les données à<br />

elles seules ne " parlent " jamais.<br />

Savoir que l'effectif <strong>de</strong> <strong>la</strong> popu<strong>la</strong>tion<br />

française est <strong>de</strong> 60 millions n'apprend<br />

rien si ce nombre n'est pas situé dans<br />

une série chronologique ou comparé à<br />

d'autres (<strong>statistique</strong>s re<strong>la</strong>tives à <strong>de</strong>s<br />

pays comparables, <strong>de</strong>nsités <strong>de</strong><br />

popu<strong>la</strong>tions, fécondité, pyrami<strong>de</strong> <strong>de</strong>s<br />

âges etc.)<br />

Un texte " littéraire " est donc<br />

nécessaire pour transmettre <strong>la</strong><br />

connaissance fournie par le quantitatif.<br />

La décision elle-même, qui se réduit<br />

toujours à une réponse par oui ou par<br />

non à une question (doit-on faire tel<br />

investissement ? doit-on participer à<br />

telle entreprise ?), relève du qualitatif<br />

quel que soit l'échafaudage quantitatif<br />

utilisé pour l'instruire.<br />

L'interprétation <strong>de</strong>s données est<br />

fondée sur :<br />

(a) les définitions : un tableau <strong>de</strong><br />

nombres est incompréhensible si l'on<br />

ne connaît pas les définitions <strong>de</strong> ses<br />

lignes et colonnes.<br />

(b) l'examen <strong>de</strong>s propriétés <strong>statistique</strong>s<br />

: on doit réaliser <strong>de</strong>s calculs<br />

(moyennes, variances, etc.) et utiliser<br />

<strong>de</strong>s représentations graphiques pour<br />

rendre apparentes les structures sousjacentes<br />

<strong>de</strong>s données.<br />

(c) <strong>la</strong> confrontation <strong>de</strong>s données avec<br />

d'autres informations : le SGBDR est<br />

souvent loin <strong>de</strong> donner l'information<br />

dont on a besoin pour alimenter un<br />

modèle, fût-il simple ; il faudra<br />

l'enrichir par le recours à <strong>de</strong>s sources<br />

ou expertises extérieures.<br />

L'interprétation <strong>de</strong>s cours du pétrole<br />

requiert <strong>la</strong> prise en compte <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

situation politique au Moyen-Orient et<br />

relève d'une expertise délicate.<br />

(d) <strong>la</strong> confrontation <strong>de</strong>s données avec<br />

un modèle théorique : elle fournit <strong>de</strong>s<br />

hypothèses sur les re<strong>la</strong>tions<br />

fonctionnelles et/ou causales entre<br />

données : toute interprétation doit<br />

comporter <strong>la</strong> présentation explicite<br />

d'un modèle, fût-il simple.<br />

L’évolution du trafic téléphonique ne<br />

peut être interprétée que si l'on dispose<br />

d'un modèle formalisant les effets du<br />

revenu <strong>de</strong>s diverses catégories<br />

d'utilisateurs, du prix du téléphone et<br />

<strong>de</strong>s services concurrents, <strong>de</strong>s<br />

campagnes <strong>de</strong> publicité, <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

diversification <strong>de</strong>s services qui<br />

recourent au réseau téléphonique, <strong>de</strong><br />

l'évolution tendancielle, etc. Tout<br />

commentaire sur les données qui ne<br />

passe pas par l'utilisation d'un modèle<br />

(qu'il faut parfois spécifier et dont il<br />

faut estimer les paramètres pour<br />

l'occasion) sera naïf et souvent erroné.<br />

Il y a une intention au départ <strong>de</strong> tout<br />

examen <strong>de</strong>s données. Les données ne<br />

sont jamais abordées d'un point <strong>de</strong> vue<br />

contemp<strong>la</strong>tif, pour le p<strong>la</strong>isir (bien<br />

austère) <strong>de</strong> regar<strong>de</strong>r <strong>de</strong>s nombres. On<br />

les abor<strong>de</strong> parce que l'on veut vérifier,<br />

contrôler, parce que l'on a quelque<br />

chose à faire. Cette intention oriente le<br />

choix du modèle d'interprétation,<br />

détermine les exigences <strong>de</strong> précision,<br />

suscite les recoupements d'expertise<br />

etc. La démarche technique est<br />

correcte si elle est pertinente en regard<br />

<strong>de</strong> cette intention.<br />

Le commentaire <strong>de</strong>s données est un<br />

texte qui donne leur p<strong>la</strong>ce aux données<br />

elles-mêmes, à <strong>de</strong>s graphiques, à <strong>de</strong><br />

petits tableaux sélectifs, enfin à <strong>de</strong>s<br />

phrases qui expriment en c<strong>la</strong>ir les<br />

conclusions <strong>de</strong> l'expert. Rédiger <strong>de</strong>s<br />

commentaires sobres et c<strong>la</strong>irs, <strong>de</strong>stinés<br />

à <strong>de</strong>s clients divers, c'est une tâche<br />

éditoriale délicate.<br />

L’entreprise E a équipé un " call<br />

center " (assistance téléphonique) d'un<br />

" référentiel ", base documentaire où<br />

sont stockées et c<strong>la</strong>ssées les questions<br />

et les réponses. Le but premier <strong>de</strong> ce<br />

référentiel est <strong>de</strong> permettre aux<br />

opérateurs <strong>de</strong> répondre directement à<br />

une forte proportion <strong>de</strong>s questions,<br />

sans faire appel aux experts. Mais en<br />

outre l'exploitation <strong>statistique</strong> <strong>de</strong> ce<br />

référentiel fournit <strong>de</strong>s informations<br />

précieuses ; elle permet <strong>de</strong>s éditions<br />

diverses selon que l'on s'adresse à un<br />

chef <strong>de</strong> ligne <strong>de</strong> produit, à un directeur<br />

régional, au responsable <strong>de</strong> <strong>la</strong> force <strong>de</strong><br />

vente, au responsable <strong>de</strong> <strong>la</strong> formation<br />

etc.<br />

Des données sans commentaire sont<br />

muettes ou sources <strong>de</strong> contresens. Seul<br />

le commentaire autorise à les mettre<br />

dans les mains <strong>de</strong> l'utilisateur final, et<br />

lui permet d'en tirer profit. Il est donc<br />

important <strong>de</strong> disposer d'outils aidant à<br />

faire circuler les commentaires, à les<br />

mettre à <strong>la</strong> disposition <strong>de</strong> l'utilisateur:<br />

c'est l'apport <strong>de</strong> l'Intranet lorsqu'il est<br />

associé au système d'information. Il<br />

permet alors d'établir collectivement<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />

13


Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />

(rédaction coopérative), discuter<br />

(forum), vali<strong>de</strong>r (workflow), c<strong>la</strong>sser,<br />

partager les commentaires (base<br />

documentaire) tout en assurant le<br />

contrôle d'accès à l'information. Des<br />

commentaires <strong>de</strong> commentaires<br />

facilitent sa synthèse. Des outils <strong>de</strong><br />

diffusion sélective permettent à<br />

chacun <strong>de</strong> recevoir les informations<br />

qui lui sont utiles. L'accès à<br />

l'information est ouvert à ceux qui ont<br />

le droit <strong>de</strong> <strong>la</strong> connaître. Ceci<br />

s'accompagne <strong>de</strong> l'<strong>introduction</strong> d'une<br />

certaine rationalité dans l'entreprise, et<br />

contrarie l'exercice capricieux ou<br />

arbitraire du pouvoir. Cette <strong>de</strong>rnière<br />

conséquence explique que<br />

l'articu<strong>la</strong>tion entre L'Intranet et le<br />

système d'information puisse<br />

rencontrer <strong>de</strong>s résistances.<br />

Source : Michel Volle ; messagerie :<br />

michel@volle.com ; serveur :<br />

http://www.volle.com<br />

Ity taki<strong>la</strong> ity dia natokana indrindra<br />

handraisana ny fanehoan-kevitry<br />

ny mpiasan’ny INSTAT izay<br />

nomena folo andro mahery<br />

hanatanterahana izany. Ny<br />

mampa<strong>la</strong>helo anefa dia tsy naharay<br />

taratasy mihitsy izahay taorian’ny<br />

fe-potoana nomena na dia teo aza ireo<br />

fanentanana isan-karazany natao. Tsy<br />

fantatra mazava loatra ny anton’izany<br />

na dia nambara mazava aza fa TSY<br />

VOATERY aseho ny anaran’ny<br />

mpanoratra. Tsy azo <strong>la</strong>zaina hoe<br />

matahotra koa anefa ny olona satria<br />

sahy miteny any amin’ny<br />

fampielezam-peo na man<strong>de</strong>fa taratasy<br />

any anaty gazety lehibe ihany ry<br />

zareo. Tiana ho marihana etoana anefa<br />

fa ny endrika isehoan’ny <strong>de</strong>mokrasia<br />

voalohany dia ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>han’ny<br />

tsirairay hamosaka hevitra araka ny<br />

voa<strong>la</strong>za ao amin’ny<br />

La<strong>la</strong>mpanorenan’ny Repoblikan’i<br />

Madagasikara. Io no niantsoana ny<br />

gazety ho “Sehatra”, sehatra hi<strong>la</strong>zana<br />

ny tsy mety na hanolorana vahao<strong>la</strong>na<br />

sy soso-kevitra isan-karazany. Raha<br />

tsy tsapantsika ny hasarobidin’ izany<br />

“zo” izany dia mbo<strong>la</strong> ny<br />

fanjakan’olon-tokana ihany no hisy<br />

14<br />

HEVITRA<br />

TERA-BARY<br />

eto amin’ity firenentsika ity (jereo<br />

ny La<strong>la</strong>mpanorenana and. 10).<br />

Mba hanokafana ny adi-hevitra<br />

àry dia aroso amintsika ity<br />

fanehoan-kevitra iray ity.<br />

Na dia efa afaka aza ny sakana<br />

eny amin’ny <strong>la</strong><strong>la</strong>m-pirenena dia<br />

mbo<strong>la</strong> tsapa fa mbo<strong>la</strong> maro ny<br />

zavatra tsy mampan<strong>de</strong>ha tsara<br />

ny toekarena ma<strong>la</strong>gasy vokatry<br />

ny tsy fifanarahan-kevitra<br />

tamin’ny voka-pifidianana izay<br />

natao tamin’ny 16 <strong>de</strong>sambra 2001.<br />

Tsy nijanona teo amin’ny <strong>la</strong>finy<br />

fifidianana fotsiny anefa ny resaka<br />

fa niitatra hatrany amin’ny<br />

fiainam-bahoaka amin’ny<br />

ankapobeny mihitsy. Hita taratra<br />

izany disadisa izany eny amin’ny<br />

toeram-piasana maro, izay miseho<br />

amin’ny a<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny fisian’ny<br />

mpiasa maro miraviravy tànana na<br />

ny fipoiran’ny sakantsakana isankarazany<br />

etsy sy eroa. Miteraka<br />

fanontaniana maro izany o<strong>la</strong>na<br />

izany. Hevitr’iza no tokony<br />

arahina ? Iza marina no<br />

tompom-pahefana ? Misy<br />

zavatra iraisana azo hatsaraina<br />

ihany ve sa ny tsy fitoviankevitra<br />

no tena mibahantoerana<br />

? Mivoaka tsikelikely<br />

ihany koa ny hetahetan’ny olondrehetra,<br />

mety ho azo atao ve ny<br />

manome fahafaham-po ny<br />

ankamaroan’izy ireny ? Ahoana<br />

ny fomba hisafidianana ireny<br />

hetaheta ireny : izay mahasoa<br />

ny mpiasa sa izay mahasoa ny<br />

firenena sa antony hafa ihany<br />

koa ?… Misy fomba ahafahana<br />

mandravona azy ireny ve ?<br />

Teny fi<strong>la</strong>matra telo no<br />

noventesina matetika nandritra ny<br />

tolona, izay azo eritreretina fa<br />

<strong>la</strong><strong>la</strong>na iray mety hamahana<br />

ireny o<strong>la</strong>na ireny dia tsy inona<br />

izany fa ny Finoana ny<br />

Fahamarinana ary ny<br />

Fahamasinana. Ny tsirairay dia<br />

samy manana izay andraisany ny<br />

hevitr’ireo teny ireo fa ny aseho<br />

manaraka eto kosa dia endrika<br />

vitsivitsy izay tsy voatery ho<br />

marina kanefa mety hahasoa<br />

ihany :<br />

- ny “fahamasinana” no<br />

anombohana izany ka fehezanteny<br />

vitsivitsy mety mi<strong>la</strong>za<br />

LALAMPANORENAN’NY<br />

REPOBLIKAN’I<br />

MADAGASIKARA<br />

TAMIN’NY 18 SEPTAMBRA 1992<br />

(araka ny fanoratana azy voahitsy ,<br />

nivoaka tamin’ny Gazetimpanjakan’ny<br />

Repoblika n° 2495<br />

tamin’ny 08.04.98, p. 1260 – 1274,<br />

miaraka amin’ireo fanitsiana nentin’ny<br />

<strong>la</strong>làna fototra n° 95-001 tamin’ny 13<br />

oktobra 1995 sy ny <strong>la</strong>làna fototra n°<br />

98-001 tamin’ny 8 aprily 1998)<br />

SAVARANONANDO<br />

NY VAHOAKA MALAGASY MASI-<br />

MANDIDY,<br />

Hentitra amin'ny fanapahan-keviny<br />

hampandroso sy hampiroborobo ny<br />

fiaraha-monina maro<strong>la</strong>fy, manaja ny<br />

fahasamihafana, ny harena mbamin'ny<br />

havitrihana ananan'ireo soatoavina<br />

ara-panahy sy fitsipi-piainana amankolontsaina<br />

anaty fiaraha-monina,<br />

isan'izany ny momba ny fihavanana sy<br />

ny finoana an'Andriamanitra<br />

Andriananahary; Mahatsapa eo<br />

amin'ny fiheverana ny fiainana mahaolona<br />

ny tsy maintsy ilàna ny<br />

fampihavanana ny olombelona<br />

amin'i<strong>la</strong>y Mpahary azy sy ny mpiarabelona<br />

aminy mbamin'ny natiora sy ny<br />

tontolo manodidina; toy izany koa ny<br />

maha-zava-<strong>de</strong>hibe sy soa tsy manampaharoa<br />

ireo loharanon-karena toa ny<br />

zavamaniry, ireo biby amam-borona sy<br />

ireo harena an-kibon'ny tany, izay<br />

manana fiavahany betsaka araka izay<br />

namatsian'ny natiora an'i<br />

Madagasikara azy ka tsy maintsy<br />

tandrovina ho an'ny taranaka ho avy;<br />

Noho ny toerana misy azy ara-politika<br />

ato anatin'ny faritra manodidina sy ny<br />

fandraisany anjara raikitra antoka eo<br />

amin'ny fifarimbonan'ny firenentsamihafa,<br />

ka andraisany ho toy ny<br />

nataony:<br />

- ny Dina iraisam-pirenena momba ny<br />

Zon'olombelona;<br />

- ny Dina Afrikana momba ny<br />

Zon'olombelona sy ny vahoaka;<br />

- ny Fifanekena momba ny Zon'ny<br />

Vehivavy sy ny Ankizy; izay samy<br />

raisina ho isan'ny <strong>la</strong>làna velona eto<br />

amin'ny taniny; Noho ny five<strong>la</strong>ran'ny<br />

maha-izy ny tena sy izay mampiavaka<br />

ny tsirairay no azo antoka ho fanoitra<br />

mandaitra ho an'ny fampandrosoana<br />

voakendry, mirindra sy maharitra, ka<br />

ny fenitra là<strong>la</strong>n-kizorana dia iarahamanaiky<br />

fa:<br />

- fitantanana amim-pahamalinana<br />

(hitohy p.15)<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT


Juillet 2002 Sehatra n° 0001<br />

amin’ny ampahany izay zavatra<br />

fonosin’izany teny izany no<br />

hasongadina eto.<br />

“Ave<strong>la</strong>o ny helokay tahaka ny<br />

name<strong>la</strong>nay izay meloka taminay.”<br />

Tompon’andraikitra amin’ny zavatra<br />

miseho eto amin’ny firenena ny olona<br />

rehetra, isika mantsy matetika dia<br />

manilika izany amin’ny eo akaiky na<br />

ny zavatra hafa. Ohatra : ny mpiasa<br />

tsotra manilika an’izany amin’ny<br />

fahantrana na amin’ny toetran’ny<br />

mpitantana, ny mpitantana amin’ny<br />

mpitondra fanjakana sy ny mpiasa, ny<br />

fanjakana amin’ny firenen-<strong>de</strong>hibe sy<br />

ny fahantran’ny firenena, ny firenen<strong>de</strong>hibe<br />

amin’ny o<strong>la</strong>na maro misy<br />

eran’izao tontolo izao,… Ka iza ihany<br />

ary no tena tompon’andraikitra ? Ny<br />

fiovana raha tiantsika ho tanterahana<br />

tokoa dia tsy maintsy hiarahamanao<br />

(“miasa miaraka no<br />

fahombiazana”) satria tsy<br />

raharahan’olon-tokana io, tsy ny<br />

filoham-pirenena na ny mpitantana<br />

ihany fa i<strong>la</strong>na indrindra indrindra ny<br />

fandraisan’anjara ny tsirairay<br />

hatramin’izay madinika indrindra ka<br />

hatramin’ny lehibe indrindra.<br />

“Fanetren-tena”<br />

Toetra iray ahafahantsika mihaino<br />

izay miresaka amintsika ary<br />

hampisokatra ihany koa ny fon’ny<br />

tsirairay mba hanaganana zavatra<br />

mahasoa ho an’ny rehetra.<br />

- Ny “fahamarinana” kosa dia azo<br />

atomboka amin’ny a<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny<br />

fametrahana ny mangarahara ary ny<br />

fiezahana hametraka ny ara-drariny<br />

izay mandrindra ny fiaraha-monina<br />

mba tsy hisian’ny fitondrana mitani<strong>la</strong><br />

intsony.<br />

- Ny teny farany dia ny “finoana” izay<br />

miseho indrindra amin’ny faharesendahatra<br />

amin’izay zavatra izay atao.<br />

Raha resy <strong>la</strong>hatra isika rehetra fa tsy<br />

maintsy misy ny zavatra azo iraisana<br />

hanavotana ny firenena mba hia<strong>la</strong>na<br />

amin’izao fisavoritahana izao dia<br />

hivaha ho azy eny ihany izany o<strong>la</strong>na<br />

rehetra izany.<br />

Hevitra atsipy io ka ataovy toy ny<br />

voankazo an’a<strong>la</strong> : ny mamy atelemo<br />

ary ny mangidy aloavy.<br />

Andriamampianina RAKOTOMALALA<br />

Sampandraharahan’ny Serasera -Instat<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT<br />

DIVERS<br />

Tsara ho fantatra fa ny<br />

olombelona dia vatana sy saina<br />

ary fanahy. Ny fananantsika<br />

ireo singa telo ireo no maha-zavaboary<br />

ambony indrindra antsika. Koa rehefa<br />

avy nampitombo faha<strong>la</strong><strong>la</strong>na tamin’ireo<br />

<strong>la</strong>hatsoratra maro teo aloha ireo<br />

ianareo mpamaky dia an<strong>de</strong>ha indray<br />

kosa hijery ny momba ny vatana sy<br />

hikolokolo ny fanahy.<br />

Sports et Loisirs<br />

Ma<strong>la</strong>za dia ma<strong>la</strong>za tamin’ity taona ity<br />

ny fiadiana ny amboara eran-tany eo<br />

amin’ny baolina kitra. Nitodika tany<br />

Japon sy Corée avokoa ny mason’ny<br />

mpankafy baolina kitra eran-tany<br />

nanomboka tamin’ny faramparan’ny<br />

vo<strong>la</strong>na may <strong>la</strong>sa teo. Fahitanao<br />

matetika eny an-da<strong>la</strong>na eny ny olona<br />

mihaino fampielezam-peo na<br />

mitangorona eny amin’ny toerana<br />

amoron-da<strong>la</strong>na misy fahita<strong>la</strong>vitra. Ny<br />

nampa<strong>la</strong>helo ny mpankafy ny <strong>la</strong><strong>la</strong>o<br />

baolina boribory dia matetika amin’ny<br />

ora fiasana avokoa no atao ireo <strong>la</strong><strong>la</strong>o<br />

ireo. Manana ekipa mpi<strong>la</strong><strong>la</strong>o baolina<br />

kitra ihany koa isika eto amin’ny<br />

INSTAT ; ezahina hampahafantarina<br />

anao izy ireo eto amin’ity <strong>la</strong>harana<br />

voalohany sy ny manaraka amin’ny<br />

gazety Sehatra ity. Ireto avy ary ny<br />

anaran’ireo mpi<strong>la</strong><strong>la</strong>o ireo izay tazanao<br />

eo amin’ny sary, asesy avy any<br />

ankavia miankavanana ka ny avy eo<br />

ambony no man<strong>de</strong>ha mialoha :<br />

Rakotondrafara<br />

Johnson,<br />

Rakotondrafara Maurice, Nebon<br />

Richardson Ramilson, Ramaninarivo<br />

Bernardin, Razafindraibe Vincent <strong>de</strong><br />

Paul, Razafimahatratra Francis,<br />

Ravelomanantiana Roméo Nestor,<br />

Rasoakazary Patrick, Rajaonarisoa<br />

Jeannot, Randrianirina François<br />

Xavier, Andrianjafitrimo Mitanjo<br />

Hanii, Rafanomezantsoa Dieu donné,<br />

Rakotonirainy Jaona Philibert<br />

(Dadah). Misy ihany koa anefa<br />

mpi<strong>la</strong><strong>la</strong>o hafa manana license izay tsy<br />

tazana eo amin’ny sary toa an-dry<br />

Andriamarozaka Iharimamy,<br />

Raharijaona Camille René,<br />

Rajaonasitera Ro<strong>la</strong>nd Louis <strong>de</strong><br />

Gonzague, Rakotoma<strong>la</strong><strong>la</strong> Chan Yui<br />

Jean Joachim, Rakotondrafara Charles<br />

A., Rakotondrafara Christian<br />

Andrianjafy, Rakotondramanana<br />

(tohin’ny p 14) sy araka ny rariny sy<br />

hitsiny ireo harena voajanahary<br />

i<strong>la</strong>in'ny fampandrosoana ny<br />

olombelona;<br />

- ny ady hamongorana ny tsy<br />

fahamarinana, ny tsy fitoviana sy ny<br />

fanavakavahana amin'ny endriny<br />

rehetra;<br />

- ny fisarahana sy fifandanjan'ny<br />

fahefana tantanina sy ampiharina<br />

araka ny fomba <strong>de</strong>mokratika;<br />

- ny fananganana Fanjakana tandalàna<br />

izay hahatonga ny mpitondra<br />

sy ny entina samy ho voafehin'ny<br />

fitsipi-dalàna mitovy eo ambany<br />

fanaraha-mason'ny fitsarana<br />

mahaleotena;<br />

- ny fanajana sy ny fiarovana ny<br />

faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana fototra zakain'ny<br />

besinimaro sy ny tsirairay;<br />

- ny fitandroana ny<br />

fandriampahalemana sy ny<br />

fifanohantohanana zary famantarana<br />

azo tsapain-tànana ny firaisampirenena<br />

eo amin'ny asa<br />

fanatanterahana ny tetipampandrosoana<br />

mifandanja eo<br />

amin'ny <strong>la</strong>finy rehetra;<br />

- ny fomba ampiharana ny<br />

mangarahara eo amin'ny fitantanana<br />

ny raharaham-panjakana;<br />

- ny fampiharana ny rafi-pitondrana<br />

fizakantena mba hiantohana ny<br />

fahatanterahan'ny fitsinjarampahefana<br />

isam-paritra, dia<br />

manambara :<br />

FIZARANA VOALOHANY<br />

Ny foto-kevitra ankapobe<br />

Andininy voalohany. - Firenena iray<br />

ny Vahoaka Ma<strong>la</strong>gasy ka mivondrona<br />

ho Fanjakana masi-mandidy sy <strong>la</strong>ïka,<br />

miorina amin'ny rafitra ikambanan'ny<br />

faritany mizakatena ka ny fahefana sy<br />

ny foto-kevi-pitondrana ao aminy dia<br />

voafaritra sy iantohan'ny<br />

Lalàmpanorenana. Repoblika tokana<br />

tsy azo zaraina izany Fanjakana izany.<br />

«REPOBLIKAN’I MADAGA-<br />

SIKARA» no anarana entiny. Ny<br />

<strong>de</strong>mokrasia no fototra iorenan'ny<br />

Repoblika. Eo amin'ny faritry ny tany<br />

eken'ny <strong>la</strong>làna iraisam-pirenena ho azy<br />

no maha-masi-mandidy azy. Tsy misy<br />

mahazo manohintohina nv maha-iray<br />

tsy anombinana ny tanin'ny Repoblika.<br />

And. 6. - Ny Vahoaka izay ipoiran'ny<br />

fahefana rehetra no masi-mandidy ka<br />

mampiasa izany amin'ny alà<strong>la</strong>n'ny<br />

solontenany <strong>la</strong>ny amin'ny fifidianana<br />

andraisan'ny rehetra anjara, mivantana<br />

na tsy mivantana na koa amin’ny<br />

a<strong>la</strong><strong>la</strong>n’ny (hitohy p. 16)<br />

15


Sehatra n° 0001 Juillet 2002<br />

(tohin’ny p 15) Fitsapan-kevi-bahoaka.<br />

Tsy misy ampahany amin'ny vahoaka<br />

na olon-tokana mahazo manendry tena<br />

hampiasa izany fahefana feno izany.<br />

Mpifidy avokoa, araka ny fepetra<br />

voatondron'ny <strong>la</strong>làna, ny olompirenena<br />

<strong>la</strong>hy sy vavy mizaka ny<br />

zon'ny isam-batan'olona sy ny zo<br />

politika. Ny zo maha-mpifidy dia tsy<br />

verivery foana raha tsy noho ny didimpitsarana<br />

raikitra.<br />

And. 7. - Ny <strong>la</strong>làna no anehoana ny<br />

safidim-bahoaka. Mitovy ny olona<br />

rehetra eo anatrehan'ny <strong>la</strong>làna, na izy<br />

natao hiarovana, na izy natao handidy,<br />

na izy natao hamaizana.<br />

And. 8. - Teraka mitovy zo ny olona<br />

rehetra eo anatrehan'ny <strong>la</strong>làna ary<br />

samy manana faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana fototra<br />

arovan'ny <strong>la</strong>làna ary tsy misy<br />

fanavakavahana na avy amin'ny maha<strong>la</strong>hy<br />

sy ny maha-vavy izany, na avy<br />

amin'ny fari-paha<strong>la</strong><strong>la</strong>na, na avy<br />

amin'ny fari-piainana, na avy amin'ny<br />

fiaviana, na avy amin'ny firazanana, na<br />

avy amin'ny finoana, na avy amin'ny<br />

tsy fitovian-kevitra.<br />

FIZARANA II<br />

Ny amin’ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana sy ny zo<br />

aman’andraikitry ny olom-pirenena<br />

LAHARANA VOALOHANY<br />

Ny amin'ny zo aman'andraikitry ny<br />

isam-batan’olona sy ny zo politika<br />

And. 9. - Ny fampiasana sy ny<br />

fiarovana ny zon'ny tsirairay sy ny<br />

faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana fototra dia arindran'ny<br />

<strong>la</strong>làna.<br />

And. 10. - Ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana maneho<br />

hevitra sy miteny, ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana eo<br />

amin'ny fifandraisana, ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana<br />

manao gazety, ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana hiditra<br />

aminà fikambanana na hanorina<br />

fikambanana, ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana hivory<br />

ma<strong>la</strong><strong>la</strong>ka, ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana mivezivezy,<br />

ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana amin'ny fieritreretana<br />

sy amin'ny finoana dia samy iantohana<br />

ho an'ny rehetra ary tsy azo ferana<br />

raha tsy hoe ho fanajana ny<br />

faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hana sy ny zon'ny hafa sy<br />

noho ny fahaterena hiaro ny<br />

fi<strong>la</strong>minam-bahoaka.<br />

And. 11. - Zon'ny tsirairay ny<br />

faha<strong>la</strong><strong>la</strong>m-baovao. Tsy misy<br />

faneriterena mialoha azo ampiharina<br />

amin’ny fampaha<strong>la</strong><strong>la</strong>m-baovao<br />

amin'ny endriny rehetra. Voafaritry ny<br />

<strong>la</strong>làna sy ny fepetra fitandroana ny<br />

hasin'ny asa fampaha<strong>la</strong><strong>la</strong>m-baovao ny<br />

fetran’ny faha<strong>la</strong><strong>la</strong>hany sy ny<br />

andraikiny.<br />

William Andry, Rakotonirina Rabaona<br />

Mamy Tiana, Ra<strong>la</strong>imoria Ezekie<strong>la</strong>,<br />

Ramarozaka François, Ramiandrisoa<br />

Harimamy, Randria-mivalisoa David,<br />

Randrianandrasana Laurent,<br />

Randrianantoanintsoa Simon Nestor,<br />

Razafindraibe <strong>de</strong> Saint Joseph ary<br />

Rakotoarisoa Richard.<br />

Hohadihadiantsika amin’ny<br />

antsipiriany amin’ny <strong>la</strong>harana<br />

manaraka ny mombamomba azy 30<br />

mira<strong>la</strong>hy ireo.<br />

100 b<strong>la</strong>gues<br />

1) Les 7 malentendus du mariage :<br />

1 er malentendu :<br />

Une femme épouse un homme dans<br />

l’espoir qu’il changera et il ne change<br />

pas.<br />

Un homme épouse une femme dans<br />

l’espoir qu’elle ne changera pas et elle<br />

change.<br />

2 e malentendu :<br />

Une femme se préoccupe <strong>de</strong> son<br />

avenir jusqu’à ce qu’elle trouve un<br />

mari.<br />

Un homme ne s’inquiète jamais <strong>de</strong><br />

l’avenir jusqu’à ce qu’il trouve une<br />

femme.<br />

3 e malentendu :<br />

Le succès d’un homme se mesure à sa<br />

capacité à gagner plus d’argent que sa<br />

femme.<br />

Le succès d’une femme se mesure à sa<br />

capacité à trouver ce type d’homme.<br />

4 e malentendu :<br />

Les hommes mariés vivent plus vieux<br />

que les célibataires.<br />

Mais ils ont une plus gran<strong>de</strong> envie <strong>de</strong><br />

mourir.<br />

5 e malentendu :<br />

Un homme paiera volontiers 10 francs<br />

pour quelque chose qui en vaut 5 mais<br />

qu’il désire.<br />

Une femme paiera volontiers 5 francs<br />

pour quelque chose qui en vaut 10 et<br />

dont elle veut se débarrasser.<br />

6 e malentendu :<br />

Tout homme marié <strong>de</strong>vrait apprendre<br />

à oublier ses erreurs <strong>de</strong> jeunesse.<br />

Mais à quoi bon <strong>de</strong>ux personnes se<br />

rappe<strong>la</strong>nt les mêmes détails ?<br />

7 e malentendu :<br />

Lorsqu’un couple se dispute, une<br />

femme a toujours le <strong>de</strong>rnier mot. Tout<br />

ce qu’un homme peut dire après n’est<br />

que le commencement d’une nouvelle<br />

dispute.<br />

2) Quels sont les points communs<br />

entre une paire <strong>de</strong> lunettes et une<br />

femme ?<br />

- Elles nous mènent par le bout du<br />

nez.<br />

Mais ce n’est pas tout :<br />

- les <strong>de</strong>ux nous prennent <strong>la</strong> tête.<br />

- elles nous en mettent plein <strong>la</strong> vue.<br />

- elles nous en font voir <strong>de</strong> toutes<br />

les couleurs.<br />

- on peut les aimer quand elles sont<br />

bien ron<strong>de</strong>s… mais pas trop quand<br />

elles sont épaisses.<br />

- on peut les traiter <strong>de</strong> “vieille<br />

branche”.<br />

- les <strong>de</strong>ux peuvent être à double<br />

foyer.<br />

- on aimerait que les <strong>de</strong>ux soient<br />

remboursés par <strong>la</strong> sécurité sociale.<br />

- on n’est pas toujours content<br />

quand elles se cassent.<br />

Culture<br />

10 règles pour les re<strong>la</strong>tions<br />

1) Tolérer que les autres soient<br />

“autres”, pensent autrement, fassent<br />

autrement, sentent autrement, parlent<br />

autrement. (à suivre)<br />

Vatsim-panahy atolotry<br />

ny Cellule <strong>de</strong> Prière<br />

Kolosiana 3, 23-24<br />

“Ary na inona na inona ataonareo, dia<br />

ataovy amin’ny fo, tahaka ny ho an’ny<br />

Tompo, fa tsy an’olona, satria<br />

fantatrareo fa ny Tompo no<br />

handraisanareo ny lova ho valiny ; fa<br />

manompo an’i Kristy Tompo ianareo”<br />

Bulletin interne “Sehatra” <strong>de</strong> l’INSTAT<br />

DIRECTEUR DE PUBLICATION<br />

Jean Gabriel RANDRIANARISON<br />

RESPONSABLE DE PUBLICATION<br />

Andriamampianina RAKOTOMALALA<br />

CONCEPTION, REDACTION et DIFFUSION<br />

Oliva RABENANDRASANA<br />

Christian Jean Francis RAVOAHANGILALAO<br />

PUBLICATION :INSTAT<br />

Direction <strong>de</strong>s Re<strong>la</strong>tions <strong>Institut</strong>ionnelles<br />

et <strong>de</strong> <strong>la</strong> Diffusion<br />

BP 485 Anosy – Antananarivo<br />

Tél. : 22 274 18 Fax : 22 332 50 e-mail :<br />

dridinstat@dts.mg<br />

16<br />

Bulletin Interne <strong>de</strong> l’INSTAT

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!