Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
miska och sociala förhållanden under järnåldern och tidig<br />
medeltid.<br />
RESORNA ÖVER SÖDERHAVET – ETT<br />
ANNAT EKONOMISKT UNIVERS<br />
Under 1800-talet och första hälften av 1900-talet stod järnåldersarkeologin<br />
i en särskild relation till historievetenskapen.<br />
Arkeologi som forskade om förhållanden i skrifthistorisk<br />
tid uppfattades främst som ett supplement till historieforskningen.<br />
Arkeologins uppgift var att bekräfta och<br />
illustrera vad de skriftliga källorna berättade. Ekonomiska<br />
förhållanden under vikingatiden studerades då med de<br />
skriftliga källorna som utgångspunkt. Ett exempel är den<br />
svenska arkeologen Holger Arbman som kopplade de<br />
arkeologiska fynden från handelsplatsen Birka i Sverige<br />
direkt till kontinentala källor. Han menade att kunna belägga<br />
en storskalig fjärrhandel och kommersiell aktivitet<br />
under 800-talet mellan Skandinavien och det karolingiska<br />
riket. Det arkeologiska fyndmaterialet passade väl med<br />
uppgifter från de skriftliga källorna och som kunde bekräfta<br />
existensen av en frankisk-frisisk köpmannaorganisation<br />
(Arbman 1937).<br />
På 1960-talet riktade man sitt intresse alltmer mot andra<br />
samhällsvetenskaper. Antropologi och den moderna funktionalistiska<br />
systemteorin fyllde en viktig roll som idéleverantör<br />
hur man skulle kunna tolka de arkeologiska lämningarna<br />
(t.ex. Binford 1962). Det gällde då främst den<br />
förhistoriska forskningen som sten- och bronsåldersarkeologin.<br />
Senare under 1970-talet påverkades även järnåldersforskningen<br />
i Norge mer och mer av antropologiska tolkningsmodeller<br />
(t.ex. Odner 1973). Även inom den skrifthistoriska<br />
medeltidsforskningen gjorde antropologiska<br />
tankesätt sitt intåg. Men här använde man sig av antropologin<br />
för att bekräfta föreställningen om att Norge dominerades<br />
under medeltiden av en självhushållande ekonomi<br />
och i mindre utsträckning av en penning- och marknadsekonomi<br />
(t.ex. Lunden 1972, 1978). Men vad var det för<br />
idéer som antropologin hade att erbjuda som var så attraktiva<br />
och vad var det som man riktade sig mot?<br />
Genom antropologiska studier som man genomförde på<br />
öriken i Stilla Havet sedan början av 1900-talet framträdde<br />
en helt annan bild hur samhällen kunde vara ekonomiskt<br />
organiserade. Dessa var inte industrialiserade och myntbrukande<br />
som i västvärlden (t.ex. Malinowski 1922). Här<br />
fanns utbytesnätverk som opererade tusentals av kilometer<br />
över öppet hav. Transaktionerna i dessa nätverk var mycket<br />
ceremoniella. Varor köptes inte eller såldes som på en<br />
öppen marknad. Istället så bytte man endast vissa föremål<br />
som t.ex. musselamuletter med varandra. Uppenbarligen<br />
så fanns här en typ av ekonomiska relationer som inte styrdes<br />
av profit. Inte heller de långa resorna stod i relation till<br />
det materiella värdet av varorna. Varuutbyten i dessa samhällen<br />
kunde därför te sig för moderna ögon högst irrationella.<br />
Kunde det på samma sätt har funnits liknande ekonomiska<br />
system i tidigare perioder i människans historia?<br />
Med inspiration från den ekonomiska antropologin växte<br />
det fram en skepsis bland arkeologer och en rad medeltidshistoriker<br />
mot tidigare forskning som beskrev förhistoriska<br />
och tidig historisk perioder med hjälp av marknadsekonomiska<br />
modeller (t.ex. Moberg & Olsson 1973). Man kritiserade<br />
t.ex. beskrivningen av vikingatiden som en epok av<br />
överregionala handelsförbindelser vilken dominerades av<br />
köplystna handelsmän. De ekonomiska förhållanden under<br />
vikingatiden studerades inte under sina egna förutsättningar<br />
utan beskrevs ofta som ett slags förstadium till senare<br />
kulturhistoriska perioder som t.ex. hansatiden (Gustin<br />
2001). Det teoretiska konceptet till att se på och förstå ekonomiska<br />
relationer under förhistorien på ett annorlunda<br />
sätt hämtades från den ekonomiska antropologins gudfader<br />
Karl Polanyi.<br />
51
Change language