Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
gåva. Det skulle ha fört en prestigeförlust med sig både för<br />
honom själv och för givaren. Samtidigt var mottagaren<br />
tvungen att återgällda givaren vid ett senare tillfälle med<br />
en liknande gåva eller i många andra fall med personlig<br />
lojalitet. Genom gåvoinstitutionen skapades en samhällsstruktur<br />
som hölls samman av ett system av social skuld<br />
och överskott som insats. Mauss poängterade att marknadsutbyte<br />
verkade på ett helt annat sätt, där kopplingen<br />
mellan personliga egenskaper och ting inte längre fanns. I<br />
både Polanyis och Mauss teorier bidrog marknadshandeln<br />
att lösa upp de personliga bindningarna som fanns mellan<br />
individerna i ett samhälle.<br />
PRESTIGEGÅVOEKONOMIN<br />
– EN ARKEOLOGISK TOLKNINGSMODELL<br />
Polanyis och Mauss idéer har sedan vidareutvecklats och<br />
fått nedslag i olika antropologiska forskningsfält, där man<br />
studerade hur varuflödet och betalningsmedel i både förkapitalistiska<br />
och kapitalistiska samhällen var strukturerade.<br />
Gåvoekonomin var en övertygande och dynamisk tolkningsmodell<br />
som kunde tillämpas universellt i alla kulturhistoriska<br />
och förmoderna tidsperioder för att få de arkeologiska<br />
objekten att berätta. Här fanns en möjlighet att studera<br />
förhistoriska samhällen utan att man behövde ha<br />
direkt tillgång till skriftliga källor. Här kunde man studera<br />
ekonomiska varuutbytessystem i hövdingasamhällen från<br />
stenåldern till tidig medeltid. Även inom arkeologisk<br />
forskning i Skandinavien fick antropologins förklaringsmodeller<br />
över socioekonomiska sammanhang stort<br />
genomslag. Antropologiska teorier med gåvoinstitutionen i<br />
centrum har fått en speciell tillämpning inom arkeologin<br />
genom att de också kombinerades med olika marxistiska<br />
och historisk-materialistiska tankegångar.<br />
Den ursprungliga och klassiska marxismens idé var att<br />
intressegrupper inom ett samhälle alltid försöker få kon-<br />
56<br />
troll över de ekonomiska resurserna. Utvecklingen och<br />
sociala förändringar sker inte av sig själva utan var resultatet<br />
av ständigt pågående kamper mellan olika klasser. Marxistisk<br />
teori utgår ifrån att denna kamp existerar och har<br />
existerat i alla perioder i människans historia. Den historiska<br />
materialismen är därför historien om kampen om de<br />
materiella resurserna. I Sovjetunionen och andra kommunistiskt<br />
styrda länder trodde man att teorin kunde ensamt<br />
förklara framväxten av politiska strukturer under förhistorien.<br />
Men marxismen vidareutvecklades och tolkades på<br />
ett annorlunda sätt i Västeuropa, som sedan kallades för<br />
neo- eller strukturmarxismen. I motsats till den dogmatiska<br />
och politiska användningen av marxismen i öst menade<br />
man att konflikterna inte enbart handlade om att kontrollera<br />
de materiella resurserna. Istället frågade man sig hur<br />
ekonomiska och icke-ekonomiska strukturer kan sättas i en<br />
öppen relation till varandra för att förklara förändringar.<br />
Man betonade att även andra icke-materiella krafter var<br />
med i spelet och styrde samhällen. Istället för enbart ekonomiska,<br />
dvs materiella goder kunde man också samla på<br />
sig symboliskt kapital för att erövra maktpositioner, t.ex.<br />
genom att man kontrollerade cirkulationen av exotiska och<br />
dyrbara föremål.<br />
I arkeologiskt sammanhang kallade man sådanna föremål<br />
också för prestigvaror. Det organiserade varuutbyte av<br />
sådanna föremål - prestigevaruekonomin - kunde förklara<br />
varför större stamförbund dök upp med mäktiga ledare i<br />
romersk järnålder vilka sedan gjorde slut på det romerska<br />
riket (t.ex. Hedeager 1987). Dessa ledare lyckades att få<br />
kontroll över distributionen av prestigefyllda romerska<br />
importföremål utanför limes. De ekonomiska resurserna<br />
och därmed makten samlades i få händer och genom<br />
gåvans tvingande sociala logik ledde denna handel av prestigevaror<br />
till bindande personliga relationer och politiska<br />
allianser. Att tänka i struktur-marxistiska termer var mycket<br />
tilltalande i ett arkeologiskt sammanhang eftersom
Change language