seminar 05.qxd

More documents

Recommendations

Info

KARL POLANYIS IDÉ OM SOCIOEK- ONOMISKA SAMMANHANG Ungraren Polanyi var själv inte antropolog utan forskare i ekonomisk historia. Han lämnade Österrike före andra världskriget och utvandrade till USA. Utgångspunkten i hans forskning var utvecklingen och kollapset av det självregulerande marknadsekonomiska systemet under 1800talet (Polanyi 1998). Det som Polanyi vände sig emot var utgångspunkten i de klassiska nationalekonomiska teorierna. Nämligen att ekonomiska strukturer var tidlösa och fungerade alltid efter samma principer oberoende av vilken tidsepok eller vilket samhälle man valde att se på. Han kritiserade utgångspunkten att ekonomiska relationer styrs i alla samhällen av vinsttanken, av principen om "tillgång och efterfrågan" och att individerna är intresserade av att höja sin personliga profit. Denna teoretiska utgångspunkt som präglade många nationalekonomiska analyser var enligt Polanyi mycket cynisk. Den representerade också mera en modern världsbild som uppstod först med industrialiseringen och storkapitalismens framväxt i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Istället var samhällena under historiens gång mycket olika. Framförallt styrdes de inte av opersonliga marknadsekonomiska mekanismer. Viktigt var därför att studera ekonomins utveckling i ett längre historiskt perspektiv. Han framförde idén att kommersiella principer började bestämma ekonomiska relationer först under senmedeltiden och nyare tid. Ekonomiska relationer i tidigare samhällen däremot var helt annorlunda strukturerade. Hans huvudtes är att ekonomiska strukturer i förmoderna samhällen var sammanvävda med den sociala strukturen. De var förankrade i varandra. Ett tillstånd vilket han kallade för embeddedness. Först under senmedeltiden dominerades handeln alltmer av opersonliga och kommersiella relationer där sociala band inte längre var en förutsättning. Den forskningen som sedan har bedrivits i Polanyis anda var intresserad av hur sociala relationer styrde 54 ekonomiska relationer i förhistoriska och tidig medeltida samhällen och när i historien marknadskrafterna fick genomslag i varuutbyten. "DO UT DES" – JAG GER FÖR ATT DU SKA GE MIG TILLBAKA En utgångspunkt för Polanyi var antropologisk forskning vilken analyserade gåvoutbytessystem i icke-industrialiserade samhällen. Det var den franske sociologen och literaturforskaren Marcel Mauss som skrev det mest inflyttelsefulla arbete om gåvoekonomin. I 1925 utgav Mauss en liten essä "Gåvan" där han exemplifierade och diskuterade gåvoprincipens förekomst i olika samhällen i det förflutna från Romarriket och Germanerna till Söderhavsöarna i nutiden (Mauss 1995). Enligt Mauss hade människan först i modern tid blivit ett ekonomiskt djur och en kalkylerande maskin, en homo economicus. Tidigare var varuutväxlingar en moralisk och inte en mekanisk och opersonlig angelägenhet. Gåvoekonomin var en grundläggande institution vilken garanterade och upprätthöll personliga och mänskliga relationer i den förindustriella världen. Genom exempel från olika platser och tidsperioder kunde han urskilja tre återkommande men grundläggande regler som styrde gåvoutbyte: plikten att ge, plikten att ta emot och plikten att återgällda en värdefull gåva. Genom dessa förpliktelser skapades ett osynligt nätverk av relationer och beroendeförhållanden i gåvoutbytande samhällen vilka bestämde och upprätthöll den sociala och politiska ordningen. Individer som hade ambitioner att leda en grupp kunde genom att ge kostbara föremål till andra visa sin förmåga till ledarskap. Ledare var sedan tvungna att fortsätta att ge gåvor i överflöd för att upprätthålla sin position. Därmed kunde de visa att de hade lyckan med sig och värdigheten att leda andra. På lika sätt sattes den som tog emot gåvan i ett moraliskt dilemma. Personen kunde aldrig avvisa en
Fig. 1. Runben från Sigtuna (Tesch 1990:153). Teckning: Lars G. Henricson. 55
Page 1 and 2:
RAPPORT FRÅ FAGSEMINAR Hyllestadse
Page 3 and 4: Innhald Føreord ..................
Page 5 and 6: Føreord Hyllestadseminaret vart f
Page 7 and 8: sjon heilt fram til 1500-1600-talet
Page 9 and 10: I nyare tid vart kvernsteinane tran
Page 11 and 12: med ein nedgang på midten av 1500-
Page 13 and 14: Vasskvernstein heva or sjøen ved A
Page 15 and 16: Carelli, P. og P. Kresten 1997: Giv
Page 17 and 18: sium på proveniens, selv om glimme
Page 19 and 20: Figur 1: Steintyper i to byggetrinn
Page 21 and 22: Figur 2: Klebersteinbrudd (kvaderst
Page 23 and 24: undersøkt skikkelig. Det vi nå se
Page 25 and 26: Skibsbygning og søfart i vikingeti
Page 27 and 28: Ole Crumlin-Pedersen fra Nationalmu
Page 29 and 30: REJSEERFARINGER I WULFSTANS KØLVAN
Page 31 and 32: ning for Bergen viser det i hvor h
Page 33 and 34: Kysten som transportåre AV ARILD M
Page 35 and 36: Kart over en del av kysten i Sogn o
Page 37 and 38: Sjøfunn av steinprodukter som fort
Page 39 and 40: varder på Møkster i Austevoll som
Page 41 and 42: Gjerdeskatten fra Hyllestad - en ty
Page 43 and 44: Den yngste mynten i Gjerdeskatten v
Page 45 and 46: skulle det ha vært gode muligheter
Page 47 and 48: flere tilfeller der finnere har sme
Page 49 and 50: REGIONER TYSKE ANGELSAKSISKE FOR- P
Page 51 and 52: miska och sociala förhållanden un
Page 53: Handtverket har ein viktig plass i
Page 57 and 58: man också kunde beskriva symbolisk
Page 59 and 60: positioneringskampen med andra. Det
Page 61 and 62: Kaupang och Birka. De var mötespla
Page 63 and 64: DENNE PUBLIKASJONEN ER PRENTA MED S
show all

seminar 05.qxd

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?