BørneHøreKursus i Oksbøl - Norsk Audiopedagogisk Forening

More documents

Recommendations

Info

Boganmeldelser Dövhet och hörselnedsättning Specialpedagogiska perspektiv Redaktörer Carin Roos och Siv Fischbein Studentlitteratur, Lund 2007 Som namnet antyder har specialpedagogik traditionellt sett förknippats med specialundervisning av enskilda barn för att få dem att nå upp till de övriga klasskamraternas prestationer. Redaktörerna för Dövhet och hörselnedsättning markerar tidigt i introduktionen att detta är en antologi som ämnar ta ett bredare och mer tvärvetenskapligt grepp. De flesta kapitel fokuserar på individen och försöker genom denne gör[a] utblick mot omgivningen. Texterna undersöker genom detta också omgivningens roll och interaktionen i det samspel individen möter. Eftersom en funktionsnedsättning påverkar alla delar av en individs liv är det också motiverat att undersöka funktionsnedsättningen på både individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Antologin ingår i Studentlitteraturs serie Handikapp och samhälle vilken än så länge innehåller 12 delar (inklusive den aktuella boken) och fler är planerade. Redaktörerna för denna övergripande serie, Ove Mallander och Magnus Tideman, menar att böckerna fyller ett tydligt behov av litteratur rörande funktionshinder, handikapp och rehabilitering på främst högskolenivå. Dövhet och hörselnedsättning har förvisso mycket av känslan från kurslitteratur (kanske är det helt enkelt Studentlitteraturs klassiska design som spökar?); artiklarna är fullmatade med litteraturredovisningar och kapitlens olika referenslistor är digra. Men ingen av antologins bidrag är skrivna på ett sätt som hindrar läsande och tillgodogörande av en lekmannapublik tvärtom är många av dem högeligen intressanta och borde verkligen läsas av en större grupp än svenska högskolestudenter. Antologin är uppdelad i tre delar som speglar det helhetsgrepp som utannonserades i introduktionen: Barn i hem och förskola, Barn och ungdom i skolan samt Vuxna i arbetslivet. För att kort beskriva några av artiklarna inleds antologin med Emilie Cramér- Wolrath som jämför den rikhaltiga forskning som finns kring hörande barns språkutveckling med den betydligt mer begränsade forskningen om teckenspråkiga barns språkutveckling. Trots en del uppenbara skillnader i de olika processerna kommer Cramér- Wolrath till slutsatsen att det avgörande inte är vilket språk som barnet använder utan på att barnets medfödda förmåga till social interaktion tillräckligt kan tillfredställas av omgivningen, vilket hänger på lust, förmåga och kunskap. Redaktören Carin Roos har själv skrivit artikeln Skriftspråklighet och skriftspråkligt lärande där hon redo- gör för det nuvarande forskningsläget kring hur teckenspråkiga barn lär sig behärska skriftspråket. Är det exempelvis rimligt att förvänta sig att hörselskadade barn och barn med CI lär sig läsa på samma sätt som hörande barn, trots att de inte kan uppfatta alla ljud som de hörande barnen kan? Precis som i Cramér-Wolraths artikel blir det här tydligt att det i mångt och mycket är omgivningen som sätter gränserna med sin attityd och sina förväntningar. Både vuxna och barn har ofta inställningen att svenska är mycket svårt för teckenspråkiga barn, en hållning som definitivt inte underlättar när barnen ändå måste lära sig svenska. En artikel som ingår i bokens andra del är Louise Danielssons Samtal i det teckenspråkiga klassrummet. Författaren understryker här det som framkommit i många av de tidigare artiklarna: att det är mycket beroende på omgivningen hur kommunikationen fungerar och detta blir inte minst tydligt i klassrummet. Hur fungerar kommunikationen mellan lärare och elever? I hur stor utsträckning är de olika delaktiga i samtalet? Eftersom undervisning av teckenspråkiga elever är visuell har det under en längre period handlat om undervisning i dess mest traditionella betydelse, läraren som förmedlare av kunskap och eleverna som iakttagande mottagare. Senare forskning har dock visat att om man lyckas skapa ett utrymme för samtal mellan både elever och lärare utvecklas inte minst elevernas demokratiska kompetens. Som titeln antyder behandlar artiklarna i den tredje delen i antologin hur arbetslivet kan te sig för de döva och hörselskadade som befinner sig 12 NTD nr 3 – 07
där. Anna-Carin Rehnman beskriver hur arbetssituationen kan te sig för en kvinna med ett arbete som kräver en hög nivå av kommunikation med arbetskamraterna. Eftersom kvinnan i detta fall talar bra är det lätt för kollegorna att glömma bort att hon är hörselskadad och man har istället utvecklat ett antal mer eller mindre tidskrävande strategier för att se till att hon får ta del av samma information som de andra. I detta, och många andra, fall är det inte den rena tekniken som rymmer lösningen till kvinnans pro- Døv identitet i endring lokale liv - globale bevegelser Av Jan-Kåre Breivik Fra Universitetesforlaget I denne boka blir vi kjent med livshistorien til ti norske døve, og tankene deres omkring det å være døv. Et hovedtema er at døves identitet formes på andre måter enn for hørende, noe den transnasjonale «døveverdenen» spiller en viktig rolle i. De ti døve som forfatteren har dybdeintervjuet, er mennesker med ganske ulik livssituasjon, men de viser slående likhetstrekk når det gjelder refleksjoner omkring deres identitet som døve, noe forfatteren viser er et blem utan istället skulle det krävas en djupgående analys av arbetets psykiska krav och olika kommunikationssituationer. Dövhet och hörselnedsättning är som synes en heltäckande redogörelse för forskningen på många av de olika områden som berör döva och hörselskadade personer. Artiklarna är lättläsa, flyhänt skrivna och har säkert något att erbjuda till många läsare, kanske inte minst de som har funktionshindrade elever eller kollegor. Som läsare blir man ständigt påmind om hur stor globalt fenomen. Han sammenlikner også fordommene og diskrimineringen som døve opplever, med situasjonen til andre minoritetsgrupper som innvandrere, homofile og samer. Boka er et viktig bidrag til litteraturen på døvefeltet, og en forbilledlig antropologisk studie. Døve er en språklig og kulturell minoritet, som opplever undertrykkelse fra det hørende majoritetssamfunnet. I Norge finnes det omlag en halv million mennesker med nedsatt hørsel, og rundt 4000 tegnspråklige døve. Disse utgjør en marginalisert gruppe hvor mange sliter med at de oppfattes som «unormale». Hørende tenker gjerne at døve mangler en helt sentral livskvalitet - hørsel. Men oppfatter de det slik selv? Denne boka tar for seg hva det vil si å være døv i dag, hvilke utfordringer døve står overfor, og hvilke krefter de til daglig må kjempe mot. Innad opplever døve en sterk forankring til det tegnspråklige kommunikasjonsfellesskapet. Men stadig flere søker seg ut, til et mer globalt døvefellesskap – som de blant annet finner på internett og på reisefot. roll omgivningen spelar för en persons prestationsförmåga. För att avsluta med redaktörernas egna ord: Boken vill belysa vad interaktion, delaktighet och lärande kan vara i det specialpedagogiska fält som den handlar om, nämligen forskning och pedagogisk praxis i auditiva och visuella sammanhang under ett livslångt lärande. Sofia Åkerberg Projektkoordinator, SPM sofia.akerberg@ck.spm.se Boka tar utgangspunkt i livshistoriske fortellinger fra ti norske døve. Den gir et nært innblikk i døvesamfunnets spesielle dilemmaer, men også mer allmenne utfordringer knyttet til identitet i en glo balisert og flerkulturell virkelighet. Jan-Kåre Breivik er sosialantropolog og ansatt på Rokkansenteret ved Universitetet i Bergen. Han har i mange år forsket på døve som minoritet og identitetsbevegelse. «Denne boken er uten tvil noe av det viktigste, og intellek tuelt mest spenstige, som har vært skrevet om identitet på lang tid her i landet. Den er velskrevet, original og noe så sjeldent som en helt nødvendig fagbok». Thomas Hylland Eriksen, Universitetet i Oslo «Breivik viser at det er mange måter å være menneske på, og det er mange måter å være døv på. I stedet for at alle skal presses inn i en og samme definisjon på normalitet, er boka et bokstavelig talt fruktbart bidrag til å utvide definisjonen og la flere føle seg hjemme som den de er” Paal Richard Peterson, generalsekretær i Norges Døveforbund NTD nr 3 – 07 13
Page 1 and 2: NTD Nordisk tidskrift för hörsel-
Page 3 and 4: Femte årgången av Nordisk tidskri
Page 5 and 6: Kära Läsare Det har blivit höst
Page 7 and 8: sus i Oksbøl billeder mm. Alle nå
Page 9 and 10: gnsprog, og hvilke konsekvenser r t
Page 11 and 12: Om udviklingstendenser i undervisni
Page 13: proglig kommunikation. Skolen blive
Page 17 and 18: • Utvalget skal beskrive og oppsu
Page 19 and 20: omar blir handledare dagogiska meto
Page 21 and 22: kyrka). Hur man hör när talaren h
Page 23 and 24: nnelsen av døve som Artikkel utgit
Page 25 and 26: er mange hørende. Jeg har hatt tol
Page 27 and 28: iciaskolen, men ved ådgivningen er
Page 29 and 30: Döva och hörselskadade barns Unde
Page 31 and 32: tionen ska så långt som möjligt

BørneHøreKursus i Oksbøl - Norsk Audiopedagogisk Forening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?