BørneHøreKursus i Oksbøl - Norsk Audiopedagogisk Forening

kyrka). Hur man hör när talaren håller
för sin egen mun, talar snabbt, eller talar
med mycket ljus röst kan man också
undersöka. Utöver dessa övningar
finns ett par som prövar hur man
förstår tal i brus och hur trafikbuller
eller höga ljud på restaurang påverkar
försökspersonens hörande.
För de flesta normalhörande personer
är det svårt att föreställa sig hur det är
att ha nedsatt hörsel. CD-skivan Så
kan det låta, vill råda bot på denna
okunskap genom att demonstrera hur
ljuden låter vid olika typer av hörselnedsättning.
Det har visat sig att materialet
ger minst lika stora aha-upplevelser
till den hörselskadade, som ju
heller inte vet hur stor skillnaden är
mellan den sk normala hörseln och en
nedsatt hörsel.
Agera-reagera är en DVD som utspelar
sig i ett klassrum och presenterar
DORA-modellen på ett enkelt och
överskådligt sätt. Syftet är att förstå
modellen så att man sedan kan applicera
den på olika situationer, både under
kursen och i sitt eget dagliga liv.
Med orden som medel eller Rådabudskapet
är ett ”samtalsverktyg”
som bygger på socialpsykologi. I socialpsykologin
betonas de möjligheter
man själv har att påverka sin omgivning.
I programmet kan man lära sig
hur man på ett bättre sätt kan beskriva
sina önskningar eller det man kan erbjuda
så att motparten förstår. En exempelsamling
ingår där man kan träna
olika sätt att lägga fram sitt budskap.
Vi provar materialet.
För att undersöka hur materialet fungerade
i en studiecirkel inbjöd vi elever
från RGH att genomgå en sådan. Cirkeln
genomfördes under hösten 2005
med ungefär 8 elever. Antalet elever
varierade något under kursen eftersom
några av eleverna hade praktikperiod
som inföll under utbildningstiden,
någon annan hade ett mycket
hårt veckoprogram och orkade inte
komma alla gånger, Men åtta elever
genomgick hela programmet och erhöll
utbildnings diplom.
Vilka slutsatser har vi som
kursledning dragit?
Frivilligheten upplevde vi som positivt,
likaså studiecirkelformen. Att
kursdeltagarna inte satt i skolbänken
utan att här var en annan typ av möte,
inte mellan lärare och elever utan mellan
ett antal personer där var och en
satt inne med intressanta erfarenheter
och frågor. Den tid vi avsatt kändes
ofta lite för kort och de praktiska övningarna
var svåra att hinna med. Vi
hade önskat att deltagarna arbetat mer
med frågorna på hemmaplan. Studiematerialet
läste man t ex inte mellan
de olika tillfällena och ofta hade man
glömt materialet hemma. De gånger
det inte var fler än 3-4 deltagare kändes
det lite tunt i diskussionerna. Det
behövs en tillräckligt stor grupp, vilket
vi bedömde var 6-8 personer för
att samtalet verkligen ska komma till
sin rätt. Lokalfrågan är oerhört viktig.
Eftersom de flesta är beroende av
mikrofoner blir man lätt bun den till
att sitta kring ett bord och även om
bordet som i vårt fall, är elipsformat
får man an stränga sig för att kunna
ha ögonkontakt med alla. Det i sin
tur gör att man lätt blir ganska trött.
En paus med någon form av förtäring
kändes mycket viktigt!
Studiematerialet uppfattade vi fungerade
bra. Filmerna väckte intresse och
diskussioner,
Hör-1 materialet prövades av de
flesta och gav aha-upplevelser.
Vår nästa fundering har gällt hur vi
sprider materialet och hur hörselskadade
ungdomar som inte bor i Örebro
ska kunna få del av programmet?
Dessa funderingar utmynnade i att vi
i samarbete med skolorna inom RGH
inbjöd till en studiecirkelledarutbildning
som gick av stapeln två dagar i
februari 2006. Kursdeltagarna arbetade
som kuratorer, audionomer,
lärare, skolsköterskor, ombudsmän,
hörsel pedagoger, de flesta inom sko-
lan men flera också inom hörselvården,
Flertalet hade lång och gedigen
erfarenhet av att arbeta med hörselskadade
ung domar eller unga vuxna.
Därefter har materialet presenterats
vid hörselpedagogernas rikskonferens
SPAF:s Svenska Pedagogiska Audiologiska
Föreningen i Kalmar april 2007.
Där redovisade också några deltagare
från cirkelledarutbildningen hur de
använt materialet. I maj 2007 hölls
en ny kurs i Göteborg för presumtiva
cirkelledare och fler önskar ta del
av materialet. Vi är inte säkra på att
det passar i alla sammanhang att ha
studiecirklar. Då många elever är integrerade
kan det vara svårt att få en
grupp som kan träffas regelbundet.
Tillsammans med föreningen Unga
Hörselskadade har vi nu diskussioner
om materialet skulle kunna utvecklas
till en distansutbildning för att också
kunna nå integrerade elever. Kanske
att man också kan utveckla programmet
för åldersgruppen 11-12 år? Vi
funderar vidare i dessa banor.
Slutsats och
sammanfattning
Generellt för oss människor gäller att
för att kunna skapa balans i tillvaron
behöver vi ha kunskaper och insikter
om våra egna för mågor och begränsningar.
För en person med en hörselskada
krävs också att utifrån realistiska
livsmål och roller utveckla en förmåga
att påverka omgivningen att både ge
stöd och ha rimliga krav så att kommunikation,
relationer och livets aktiviteter
fungerar så bra som möjligt.
Genom att den hörselskadade har insikt
om i vilka situationer hörselnedsättningen
kan orsaka (onödiga?) problem
både för henne själv och för hennes
samtalspartner kan hon skaffa sig
ett proaktivt förhållningssätt. Då man
bara kan påräkna spontan extern hjälp
i undantagsfall är man bättre rustad
om man har en pedagogisk färdighet
att påverka och handleda omgivningen.
HUSK-programmet är ett försök
i den riktningen. ”Ge mig en fisk och
jag är mätt en dag, lär mig fiska och
jag blir mätt hela livet”.
NTD nr 3 – 07 19