Bilder i arkiv - Visa filer

Jag har nämnt internt identitetsbyggande och
marknadsföring som två områden där företagets
bildarkiv kan komma till användning. Företaget
kan dock inte förutsättas ha intresse för alla delar av
bildarkivet. Arkivets kulturhistoriska och forskningsmässiga
värde sammanfaller inte automatiskt
med den bild företaget vill visa upp av sin historia
eller de värderingar som företaget vill sprida och
stadfästa i organisationen. Framför allt kan mängden
dokument och bilder förskräcka. Dock kan
arkivet ha många vänner inom företaget som främst
har ett personligt intresse av historia. Arkivet dokumenterar
ju den bransch som veteraner inom företaget
har ägnat sitt yrkesliv. Idag, när det blir allt
ovanligare att människor arbetar i 2 5 år inom
samma företag, torde basen av ideellt intresse för
företagsarkivet tyvärr minska.
Arkivbildningsprocesser i företagen
Innan vi gårvidare i analysen av hur bildarkiv i näringslivet
används och skulle kunna användas, är
det intressant att utreda vilka typer av bildarkiv som
förekommer. Näringslivsarkiv är ungefär så olika
sinsemellan som näringslivet i sig. Företagets intresse
för bildarkivet beror ju på hur rikt och hur
sammansatt bildarkivet är, och det bör spåras tillbaka
till den ursprungliga arkivbildningsprocessen
på företaget. Vilka mekanismer gör attvissa bildarkiv
har blivit kvar och i god ordning, medan endast
fragment har överlevt av andra bildarkiv som bevisligen
måste ha existerat? Finns det andra faktorer
som påverkar, förutom det välkända faktumet att
den snabba förändringstakten inom näringslivet
sätter arkiven i fara? Här följer en översikt av de huvudtyper
av bildalstrande verksamheter i näringslivet
och hur de påverkar uppbyggandet av bildarkiv.
I. Större industriforetag.
Stora teknikdominerade tillverkningsföretag som
Atlas Copco, AGA, SKF och Ericsson samt läkemedelsföretag
som Astra har traditionellt styrts av behovet
att kontrollera, dokumentera och utvärdera
sin egen forskning och tillverkning i detalj, bland
annat beroende på att tillverkningsmoment och
slutprodukter har varit patentskyddad högteknologi
Anders Gid/of
eller under hård myndighetskontrolL Jag vill här
särskilt exemplifiera med Ericsson3. Inom Telefonaktiebolaget
LM Ericsson födde ingenjörsperspektivet
redan på 1930-talet ett behov av att klassificera
och kodifiera dokument och produkter enligt
ett inom bolaget enhetligt system, det så kallade
ABC-systemet. Grundprincipen var att alla produkter
i företagets tillverkning fick en kod med tre
bokstäver som talade om produktgrupp, produkttyp
och modell. Dokument, ritningar och fotografier
rörande produkten fick samma klassificering, i
många fall med tillägg. ABC-systemet uppdaterades
ända in på 1990-talet. ABC-systemet har påverkat
arkivbildningen i synnerhet i bildarkivet, där det
finns långa serier med glasplåtar och negativ som
är registrerade i mängder av såväl kronologiska som
tematiska registerpärmar delvis upplagda efter
ABC-systemet. Registerpärmarna innehåller dessutom
en kopior av bilderna, vilket underlättar vad
jag skulle kalla visuella bildsökningar. Bildarkivet
har byggts upp och vidmakthållits av en särskild
fotoavdelning med anställda fotografer som har
haft huvuduppgiften att dokumentera inte enbart
moderbolagets utan hela koncernens verksamhet.
De har fotograferat händelser, miljöer, produkter
(ända ned på mutternivå) och personer. Bilderna har
använts i interna utvärderingar av tillverkningen,
personaltidningen Kontakten, den tekniska tidskriften
LM Ericsson Review, årsredovisningar, broschyrer
eller för passerkort. Alltså finns i bildarkivet
även många bilder från utländska dotterbolag.
Ericsson är ett extremt men ändå illustrativt exempel
på hur bilddokumentationen länge organiserades
i de större svenska industriföretagen.
2. Byggföretag.
I byggbranschen är det minst lika viktigt som i industriföretag
att dokumentera varje arbetssteg i
processen. Skälet är givet, att man skall kunna gå
tillbaka och se vilka byggmaterial och metoder som
användes och att inga misstag begicks. I hundra år
har det gått till så att en fotograf som regel närvarar
vid byggen av till exempel hus och broar och tar
regelbundna bilder, i vissa fall varje dag. Varje
större byggprojekt har därmed givit upphov till en
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:2