Bilder i arkiv - Visa filer

tograf eller publicering och placeras på en rubrik
som motsvarar vad bildredaktören bedömer att bilden
kan illustrera i framtiden. Det här kan ställa till
problem för arkivarien att utreda bildens egentliga
motiv och ursprungliga sammanhang. Redaktionella
bildarkiv har ju annars fördelen att många
bilder har tryckts och omskrivits i samband med artiklar
och andra texter. I bästa fall kan tidningar och
tidskrifter dock användas av arkivarien som kronologiska
bildregister.
5. Branschorganisationer och intresseforening ar
Branschorganisationer som Svensk Handel, Lantbrukarnas
Riksförbund eller Teknikföretagen genererar
i normalfallet bilddokumentation med två
inriktningar, där organisationernas tidningar och
medlemsblad spelar huvudrollen. Den ena inriktningen
är den inre föreningsverksamheten i form av
stämmor, möten, kurser, resor och personbilder.
Den andra inriktningen är den bransch som föreningen
organiserar, exempelvis parti- och detaljhandel,
jordbrukare och teknikintensiva verkstadsföretag.
Ett intressant exempel att nämna här är ICA
Förlaget, som ursprungligen är husförlag för I CArörelsen
och ägt av ICA Förbundet, men som i
många decennier har givit ut branschtidningar för
hela livsmedelsbranschen.
6. Fotografer
En särskild typ av bildarkiv byggs upp av yrkesverksamma
fotografer. Bildsamlingarna har i regel
hamnat hos museerna, men ibland tar även arkivinstitutioner
emot fotografarkiv. Dessa arkiv brukar
till största delen bestå av pärmar och kartonger
med negativ och diabilder med knapphändig information
om motiv. Fotografens intresse är att hålla
reda på vilka bilder som är tagna åt vilken uppdragsgivare,
samt vid vilken tid bilden togs. I övrigt
brukar motivinformationen vara knapphändig. För
fotografen är bilderna levebrödet och behovet av
ordentlig arkivering och återsökning är stort, men
samtidigt är fotografen så insatt i sin egen produktion
och förlitar sig på bildminnet, att kontinuerligt
förda bildregister inte prioriteras.
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:2
Bildarkiv i näringslivet - en /iinsam historia?
7· Större och äldre foretag i tjänstesektorn
Banker och försäkringsbolag tillhör en kategori
tjänsteproducerande företag som aldrig har haft ett
stort behov av att använda bilder i sin yttre marknadsföring
eller för sitt inre arbete. Ändå har de visa
t en förmåga att bygga upp heltäckande och väldokumenterade
bildsamlingar. Det måste enligt
min mening bero på att dessa verksamheter är att
beteckna som institutionella och långsiktigt stabila.
Huvudkontoren har haft starka administrativa rutiner
som har gynnat arkivering. Man kan jämföra
med bankers och försäkringsbolags d.okumentarkiv,
som tillhör de största inom företagsvärlden. På
samma sätt har de i bild dokumenterat alla avdelningar
och lokalkontor från tid till annan, och
gärna monterat bilderna i serier av album. Som
brukligt i många arkiv är ordningen i bildarkivet
god fram till början av 1 970-talet, men därefter tilltar
oordning och luckor i bildarkivet. Förklaringen
torde kunna sökas i de allt hastigare organisationsförändringarna
och neddragningarna av administration
sedan 197o-talet.
8. Mindre foretag
Låt mig till sist nämna några drag hos bildarkiv
från mindre verksamheter. Som bekant är det ju mer
sällan mindre företagsarkiv överhuvudtaget överlever
till eftervärlden. Typiskt är också det mindre familjeföretaget
där arkivet ses som, och ytterst också
är, privat egendom och en angelägenhet som inte
bör eller kan intressera arkivinstitutioner. Det gäller
i synnerhet fotografier som betraktas som mer
personliga. Det är ju inte alltför ovanligt i företagsvärlden
att dokumentarkivet gallras men några kartonger
bilder sparas hos ättlingar till de tidigare
företagsägarna.
Branding och bildarkiv
Sedan ett decennium sker i näringslivet en utveckling
mot allt större satsningar på företagens varumärke
i en bredare bemärkelse. satsningarna brukar
beskrivas med det engelska ordet "branding",
som har sitt ursprung i medeltida engelska
nötboskapsägares brännmärkning av sina djur. Be-
43