Bilder i arkiv - Visa filer

framgångsrik kan arkivet visa sig vara mer relevant
för företagen än om det historiska arkivets yngsta
delar är tillkomna 1970. Ett fortsatt problem ur
arkiveringssynpunkt är upphovsrättslagstiftningen,
som tyvärr kan kyla av företagens intresse för att bevara
nyare bilder. De flesta företag som tidigare
hade anställda fotografer har gjort sig av med dessa
och köper in bilderna utifrån för engångsanvändning
i trycksaker eller webbplatser. Företagen
ser ingen direkt ekonomisk vinst i att betala för fri
disposition av bilden, och eftersom återanvändning
av bilden är förenad med ytterligare kostnader
minskar intresset att arkivera den. Naturligtvis kan
inte upphovsrätten sättas ur spel för att bevara fler
foton för eftervärlden, men för det framtida visuella
kulturarvet kan det bli ett problem. En måhända
orealistisk men tänkvärd modell för att kringgå
problemet vore att med hjälp av offentliga bidrag
och i samarbete med yrkesfotograferna finansiera
bevarande och vård av deras samlingar av negativ
och digitala bilder. Äldre bildarkiv är mindre problematiska
ur den synpunkten då bilderna ibland är
så gamla att upphovsrätten har gått ut, eller så har
företagens egna fotografer tagit bilderna, och de
satte sällan ut sitt namn i anslutning till bilderna.
Jag har också i föreningssammanhang stött på argumentet
att det är onödigt att bevara originalbilderna
eftersom de finns i så bra tryck i en tidskrift
eller bok i arkivet. Bilden ser fin ut på boksidan,
Anders GidliJf
särskilt om den är tryckt på blankt papper, men om
den i framtiden skall tryckas igen eller användas till
en utställning måste man oftast scanna fotografiet
eller teckningen i original. Då är det bra att ha ett
historiskt bildarkiv.
NOTER
r. Se till exempel föredrag vid Business Archives Symposium
på !CA-kongressen i Wien zoo4 av Torkel Thime,
Norges Riksarkiv, avdelningen i Stavanger, " Multinational
Oil Companies, Their Subsidiaries, and Archival
Policies". http://www.wienzoo4.ica.org/imagesUpload/
pres_34 3-THIME_SBLo3. pdf
2. Kulturdepartementet har hävdat denna ståndpunkt,
senast i frågan om fortsatt finansiering av Telemuseum,
där bristen på fortsatta bidrag från såväl Telia som staten
ledde till att museet stängde våren 2004.
3· Artikelförfattaren har arbetat med arkivering, ordningsarbeten,
fysisk vård, urval, scanning och registrering i
Ericssonkoncernens bildarkiv vid Föreningen Stockholms
Företagsminnen sedan år 2000. Arbetet har skett i
kontinuerlig dialog med Ericsson.
4· Begreppet branding behandlas i: Melin, Frans, Ek. Dr
vid Lunds universitet, "Varumärkesstrategi. Om konsten
att utveckla starka varumärken." Malmö 1999. ISBN 91-
47-o6015-8.
5· Lundström, Brita: "Historiens roll i det moderna
företaget. Ericsson och det förflutna." Licentiatavhandling,
Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm 2004.
ISBN 91-7283-840-X.
6. Riksantikvarieämbetet, Kunskapsavdelningen, rapport nr
2002 :2, "Företagens kulturarv- lönsamt i längden".
ISBN 91-7209-268-8.
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2 0 05:2