Bilder i arkiv - Visa filer

More documents

Recommendations

Info

8 lella fysiska bestånd. Ett exempel är röntgenbilder, som hör till patientjournaler men fysiskt förvaras för sig. En helt annan metod är att förvara fotografier utan koppling till de ursprungliga processerna. Då skapas en samling av handlingar vars enda gemensamma egenskap är att de är fotografier. Det är viktigt att skilja på fysisk förvaring och logisk ordning. För det långsiktiga bevarandet av fotografier är det viktigt att dessa ges för mediet optimala förvaringsbetingelser. Detta leder till en annan fysisk förvaring än pappershandlingarna, vilket inte behöver innebära ingrepp i den logiska ordningen. Några exempel på olika typer av serier kan illustrera denna skillnad. När arkivbildaren i en viss verksamhet fotograferar någon typ av objekt för arkivbildarens verksamhet kan dessa fotografier förvaras för sig. Dessa har ofta ett naturligt samband med andra handlingar som hör till samma verksamhetsgren, som bildar traditionella akter. I många fall kan det då vara så att fotografierna logiskt sett är en del av aktserien, även om de förvaras tillsammans med andra foton i särskilda utrymmen. Ofta tar emellertid egenskapen av fotografi över, vilket kan leda en arkivläggning som utgår endast från handlingarnas karaktär av fotografi. På så sätt kan det uppstå bestånd av fotografier med ursprung i olika processer, som förvaras tillsammans fysiskt därför att de är just fotografier, utan att de länkas till en logisk struktur. Ett sådant bestånd har då åtminstone delvis lyfts bort från arkivet övergått till att bli en samling. Det finns många exempel på sådana samlingar, t ex i ett föreningsarkiv där en serie fotografier redovisas utan koppling till andra serier i arkivet. 4 Det kan vara foton som har tagits vid olika aktiviteter i föreningens regi, men också inköpta eller skänkta bilder vars motiv på något sätt har anknytning till föreningens verksamhet. Även i myndighetsarkiv kan sådana bestånd påträffas, t ex i ett skolarkiv där klassfoton, som är inkomna handlingar, blandas med fotografier som tagits för att dokumentera skolans verksamhet. I vissa fall kan denna typ av bestånd också innehålla bilder som har publicerats av annan än arkivbildaren och alltså inte ens hör till arkivet i proveniensprincipens me- S taffan Smedberg ning. Vi kan alltså se att fotografiernas speciella egenskaper ibland leder till en behandling som strider mot gängse principer. Detta innebär risker för att fotografiernas värde som källa minskar. Metadata Få handlingar är så beroende av metadata som fotografier. Ett fotografi utan uppgifter om fotograf, tidpunkt, motiv osv brukar betraktas som mindre intressant. Det är också uppenbart att många förvarande institutioner koncentrerar sitt arbete på att dokumentera denna typ av metadata. Fotografiets källvärde är emellertid i lika hög eller högre grad beroende av uppgifter om proveniens, dvs arkivbildare, och i vilken process eller verksamhet bilden har tillkommit. För bildens autenticitet är också dess förvarandehistorik viktig. Till detta kommer naturligtvis teknisk dokumentation. Bilden som forskningsobjekt Ytterligare ett skäl till specialbehandling av fotografier är deras dubbla användning. Dels en "normal" användning där utgångspunkten är bildens informationsvärd e. Detta är större än själva bilden. I informationsvärde ligger också att den tillhör ett visst arkiv och den tillgängliga metadatan ger information om bildens tillkomstsituation och tidpunkt mm. Alltså en användning som liknar den som ett textdokument har. I många fall är det nödvändigt att ha tillgång till denna metadata för att kunna bedöma en bilds äkthet. Det finns många exempel på bilder som använts för att belägga händelseförlopp, men där tvivel om bildens tillkomsthistoria innebär problem för källvärdet.s Den andra användningen är att många bilder kan användas som illustration, t ex i en bok eller en utställning. En bild som ett gatukontor har tagit för att dokumentera gatuarbete kan då användas för att ge en genrebild av gatuarbete, för att ge tidsfårg åt en skildring om arbetsförhållanden. Ett annat exempel är en dokumentation av stadsbildens eller landskapets utseende vid en viss given tidpunkt. I viss användning är det ointressant vem som tagit bilden och i vilket syfte den tagits. Det enda intressanta är då att bilden dokumenterar t ex stadsbilden. En an- ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:2
nan användning har anknytning till fotografiernas konstnärliga kvalitet. Bilden tenderar då att bli ett föremål som helt lyfts ut från sitt proveniensmässiga sammanhang. Förvarande institutioner Bildens dubbla användning har lett till en mycket splittrad förvarandesituation. Redan mycket tidigt började vissa museer samla fotografier. Detta gjordes samtidigt som vissa museer själva började använda fotografiet som dokumentationsmetod. Museernas intresse för bilderna gällde motivet, inte proveniensen. På detta sätt har stora samlingar av fotografier byggts upp. I många fall saknas helt uppgifter om proveniens. Däremot har metoder för att registrera motiven skapats och förfinats. 6 Det finns exempel på att dessa metoder har smittat av sig på arkivinstitutionernas arbete. Detta gäller bl a arkivredovisningen. 1 Arkivredovisning Det s k allmänna arkivschemat har som bekant använts för att redovisa arkiv under hundra år. Dess uppbyggnad har diskuterats under lång tid. En genomgående princip inom arkivteorin har varit att en handlings format, framställningssätt eller medium inte har någon betydelse. 8 Det kan därför tyckas märkligt att många versioner av planen innehåller en särskild huvudavdelning för fotografier (K). Denna huvudavdelning tillkom vid revision av planen 1962. Jag saknar i dagsläget uppgifter om bakgrunden till denna förändring av planen, som ju strider mot den arkivteoretiska principen om format- och medieoberoende. Allmänna arkivschemat har emellertid utvecklats till något mer än en förteckningsplan. Det har ofta kommit att användas som en modell för arkivläggningen.9 Existensen av en huvudavdelning för fotografier är en förklaring till en arkivläggning i särskilda fotografiserier. Eftersom alla fotografier inte alltid förvaras på detta sätt kan detta få olyckliga konsekvenser. Det finns exempel på arkiv där ett fåtal fotografier med blandat ursprung redovisas som en särskild serie, under det att andra fotografier, som ingår i en aktserie överhuvudtaget inte nämns ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:2 Bilden som arkivhandling i förteckningen. Den särskilda huvudavdelningen leder i detta fall inte ens till en fullständig redovisning av de fotografier som ingår i arkivet. ' 0 Sammanfattning Hanteringen av bilder som ingår i arkiv har påverkats av flera faktorer. Detta gäller särskilt fotografier, som kräver särskilda förvaringsbetingelser. Användningen av bilder som illustrationer kan leda till att de hanteras som egna enheter utan kopplingar till arkivbildare eller processer/verksamheter. Influenserna från museivärlden är tydlig. Till detta kommer allmänna arkivschemats påverkan på arkivläggningen. Bevarandet av primär metadata för fotografier måste ses som en viktig uppgift. Till denna metadata hör uppgifter om arkivbildare och om anknytning till processer hos arkivbildaren. Utan dessa metadata minskar fotografiernas källvärde. NOTER I. Ulfsparre, A Ch (red) Arkivvetenskap, 199s z. Nilsson, Nils, Arkiv i rörelse. 1971, s 41-sz. 3. Svein Aage Knudsen resp Pelle Snickars. 4· Ett sådant bestånd behandlas i Katalin Geres artikel Samfundets för hembygdsvård äldre bildarkiv, i: EBNytt, Nyheter från Riksarkivets byrå för enskilda arkiv zoos, S.4Z ff. S· Svein Aage Knudsens artikel i detta nummer samt Buchmann, Wolf, Woher kommt das Photo. Zur Authentizität und Interpretation von historischen Photoaufnahmen in Archiven. Der Arehivar Jg sz, 1999, H4. S z96-3o6. 6. Två handledningar som har sitt ursprung i arkivvärlden kan nämnas. Registrera dina bilder. Handledning för föreningsfolk, utgiven av Folkrörelsemas arkivförbund 1984 och Ta hand om dina bilder, Näringslivets arkivförbund 1989. 7. De två handledningar som nämns i föregående not har samma utgångspunkr för registreringen av bilder, nämligen att arkivbildare är en viktig uppgift. Däremot finns inget utrymme för att koppla bilderna till processer eller verksamheter. Varje arkiv förutsätts innehålla endast en serie av fotografier. 8. Gränström, Claes, Problem rörande allmänna arkivschemat. Arkiv, samhälle och forskning 1976, s. z sff. 9· Detta konstaterade redan Nils Nilsson i läroboken Arkivkunskap, 1973, s.98. 10. Problemet behandlas i Smedberg, Staffan, Att ordna och förteckna arkiv, 7:e upplagan zoos. 9
Page 3 and 4: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005
Page 5 and 6: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005
Page 7: STAFFAN SMEDBERG Bilden som arkivha
Page 12 and 13: 12 verksamma historiker. Även om s
Page 14 and 15: men inte andra.'4 Foucault förkast
Page 16 and 17: I6 matiskt att Foucaults textuella
Page 18 and 19: 8 part of the truth. A considerable
Page 20: 20 SVEIN AAGE KNUDSEN Fotografier t
Page 23 and 24: Filmen U-Boote westwärts er et lys
Page 25 and 26: av fiendtlige handeisskip m m. Da v
Page 27 and 28: Grunnen var at de bare hadde en sol
Page 29: tema. Poenget var at bildene til sa
Page 32 and 33: Film GmbH skar opp to eksemplar av
Page 36 and 37: på skipet som lå på siden, var o
Page 38 and 39: ANDERS GIDLÖF Bildarkiv i närings
Page 40 and 41: Jag har nämnt internt identitetsby
Page 42 and 43: Anders Gid/of Ur ICA Fårlagets ark
Page 46: framgångsrik kan arkivet visa sig

Bilder i arkiv - Visa filer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?