Fr vikinggrav til verdsveven - Kulturnett Sogn og Fjordane ...
Fr vikinggrav til verdsveven - Kulturnett Sogn og Fjordane ...
Fr vikinggrav til verdsveven - Kulturnett Sogn og Fjordane ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Formidling av forhistorie <strong>og</strong> eldre historie<br />
frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
Av Marit Anita Skrede<br />
Rapport 3 frå prosjektet “Nettbasert kultur- <strong>og</strong> kunnskapsformidling” i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
Prosjektet er gjennomført som eit ABM-samarbeid mellom<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> fylkeskommune (Kulturavdelinga, Fylkesarkivet,<br />
Fylkesbiblioteket), musea i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> <strong>og</strong> ABM-utvikling<br />
1
2<br />
© <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> fylkeskommune<br />
Leikanger, 2008<br />
Askedalen 2<br />
6863 Leikanger<br />
Telefon: 57 65 64 00/57 65 61 00<br />
Faks: 57 65 61 01<br />
E-post: postmottak.sffarkiv@sfj.no<br />
Heimeside: s<strong>og</strong>n<strong>og</strong>fjordane.kulturnett.no<br />
ISBN 978-82-92211-06-9<br />
Om prosjektet<br />
Prosjektet Nettbasert kultur- <strong>og</strong> kunnskapsformidling starta i mars 2005 <strong>og</strong> vart avslutta<br />
31.12.2007. ABM-utvikling støtta arbeidet <strong>og</strong> var med i styringsgruppa. <strong>Fr</strong>å 1.1.2008 vart<br />
arbeidet ført vidare under namnet ABM <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>.<br />
Hovudmåla med arbeidet<br />
• Etablera <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> som ein prøveregion for nettbasert kultur- <strong>og</strong><br />
kunnskapsformidling i nært samarbeid med ABM-utvikling <strong>og</strong> <strong>Kulturnett</strong> Noreg.<br />
• Utvikla ein samla strategi for beste praksis for regional <strong>og</strong> lokal nettbasert kultur-<br />
<strong>og</strong> kunnskapsformidling med særleg vekt på samarbeid i ABM-sektoren på den<br />
eine sida <strong>og</strong> kommunar, skulesektoren <strong>og</strong> næringslivet på den andre.<br />
• Utvikla regionale tenester som har overføringsverdi <strong>til</strong> andre <strong>og</strong> som kan nyttast<br />
av andre regionar. Gjera desse tenestene <strong>til</strong>gjengelege via Internett.<br />
• Utvikla samarbeid med sentrale brukargrupper som skuleverket, reiselivet <strong>og</strong> anna<br />
næringsverksemd som transportsektoren <strong>og</strong> liknande.<br />
• Gi andre <strong>til</strong>gang <strong>til</strong> erfaringar <strong>og</strong> løysingar gjennom aktivt informasjonsarbeid <strong>og</strong><br />
rapportar.<br />
Rapportane<br />
1. Nettbasert kultur- <strong>og</strong> kunnskapsformidling i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>.<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> som nasjonal prøveregion 2005–2007. Gunnar Urtegaard (red.).<br />
2. <strong>Kulturnett</strong> <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> – Tenestekatal<strong>og</strong>. Gunnar Urtegaard (red.).<br />
3. <strong>Fr</strong>å <strong>vikinggrav</strong> <strong>til</strong> <strong>verdsveven</strong>. Formidling av forhistorie <strong>og</strong> eldre historie frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong>. Marit Anita Skrede.<br />
4. <strong>Fr</strong>å Gygrekjeften <strong>til</strong> Gygrarøvi. Ei nettreise i natur <strong>og</strong> kultur. Stadnamnprosjektet i <strong>S<strong>og</strong>n</strong><br />
<strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>. Per Arvid Ølmheim.<br />
5. Vegen <strong>til</strong> eit digitalt ABM-landskap. Grunnleggjande infrastruktur <strong>og</strong> innhald i eit fylke<br />
eller ein region. Gunnar Urtegaard.<br />
Rapportane kan brukast fritt, men kjelde må gjevast opp ved bruk.
Innhald<br />
Føreord 4<br />
1 Mål 5<br />
2 Bakgrunn 5<br />
3 Kjelder <strong>til</strong> forhistorie <strong>og</strong> eldre historie 6<br />
Relevant arkeol<strong>og</strong>isk materiale om <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> før 1700 6<br />
Synlege kulturminne, gjenstandsfunn, strukturar <strong>og</strong> utgravingsdokumentasjon 6<br />
<strong>Fr</strong>å felt <strong>til</strong> arkiv 7<br />
Relevant historisk materiale om <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> før 1700 8<br />
Litteratur 8<br />
Andre relevante kjelder 9<br />
4 Status på nettformidling i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> i dag 10<br />
5 Plan for formidlingsprosjekt 12<br />
Korleis gjera kjeldene <strong>til</strong>gjengelege? 12<br />
Arkeol<strong>og</strong>isk materiale 12<br />
Historisk materiale 13<br />
Litteratur 13<br />
Anna 13<br />
6 Tilrettelegging av informasjon 13<br />
Artiklar 13<br />
Tiltak på fylkesnivå 14<br />
Tiltak på kommunenivå: 14<br />
Dokumentasjon av enkelte objekt 15<br />
Anna formidling 16<br />
7 Modellkommune 17<br />
Artiklar som er skrivne for <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal 17<br />
Artiklar som bør skrivast for <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal 17<br />
Spor etter menneske i fleire tusen år 19<br />
Storgarden Kvåle 21<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal generelt 23<br />
Rutlin 25<br />
Sidetenester for Rutlin: 25<br />
Kvåle 27<br />
Sidetenester for Kvåle: 27<br />
Overført <strong>til</strong> andre kommunar 28<br />
8 Samarbeid, organisering <strong>og</strong> framdrift 29<br />
9 Kostnad 30<br />
10 Forventa resultat 30<br />
11 Oppsummering 30<br />
12 Vedlegg 31<br />
3
4<br />
I arbeidet med nettbasert formidling såg me tidleg at eit viktig område<br />
mangla. ABM-institusjonane i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> dekka best tida etter 1700.<br />
Formidlinga av eldre historie <strong>og</strong> forhistorie måtte styrkast. Me ynskte å løfta<br />
fram dette feltet <strong>og</strong> få det integrert med resten av arbeidet med nettbasert<br />
kultur- <strong>og</strong> kunnskapsformidling i fylket.<br />
Me er glad for at Marit Anita Skrede, som er arkeol<strong>og</strong> <strong>og</strong> arbeider ved<br />
Fylkesarkivet, ville ta på seg dette arbeidet. Ho har utført eit godt <strong>og</strong> viktig<br />
arbeid med stor interesse <strong>og</strong> entusiasme.<br />
Arbeidet er gjennomført i nært samarbeid med ei fagleg referansegruppe.<br />
Me vil retta ei stor takk <strong>til</strong> dei som var med i den. Det har vore <strong>til</strong> stor nytte.<br />
Me vil <strong>og</strong> takka Steinar Lægreid som sa ja <strong>til</strong> at Årdal kommune kunne gå<br />
inn <strong>og</strong> vera første kommune som la opp arbeidet etter dei retningslinene som<br />
rapporten dreg opp.<br />
Me tok tidleg kontakt med fylkeskommunane i Hordaland <strong>og</strong><br />
Møre <strong>og</strong> Romsdal. Dei viste interesse for samarbeid om denne saka. I februar<br />
2008 fekk Møre <strong>og</strong> Romsdal midlar frå ABM-utvikling <strong>til</strong> å starta arbeidet<br />
i Haram kommune. Arbeidet skal skje etter dei retningsliner som denne<br />
rapporten dreg opp for arbeid i einskildkommunar.<br />
Me er glade for at me fekk på plass ei så fagleg god <strong>og</strong> systematisk <strong>til</strong>nærming.<br />
Her ligg eit godt grunnlag for vidare arbeid.<br />
Gunnar Urtegaard<br />
Prosjektleiar<br />
Føreord
1. Mål<br />
Målet med prosjektet er å formidle kunnskap<br />
om dei tidlegaste tider i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>. Me<br />
skal gjera materiale som omhandlar det lange<br />
tidsspekteret fram <strong>til</strong> 1700 betre <strong>til</strong>gjengeleg for<br />
publikum. Alle fag som kan setja lys på historia<br />
i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> er aktuelle å gjera seg nytte<br />
av. Dei viktigaste faga er arkeol<strong>og</strong>i, historie,<br />
bygningshistorie, lingvistikk (stadnamn) <strong>og</strong><br />
kulturbiol<strong>og</strong>i. Samstundes må me skapa forståing<br />
av verdien av kulturminna <strong>og</strong> gjera publikum<br />
stolte av lokalhistoria. Me skal dessutan formidla<br />
forvaltninga av kulturminne i samband med<br />
plansaker, kulturminneregistreringar, <strong>og</strong> kva plikter<br />
<strong>og</strong> rettar me har dersom me finn eit automatisk<br />
freda kulturminne.<br />
Den viktigaste formidlingsinstansen er Internett,<br />
men anna formidling som <strong>til</strong> dømes uts<strong>til</strong>lingar,<br />
føredrag, omvisingar, kulturhistoriske vandringar,<br />
formidling retta mot skulane, for reiselivet <strong>og</strong><br />
gjennom media er <strong>og</strong>så aktuelt.<br />
2. Bakgrunn<br />
Mykje av lokalhistoria frå eldre tid er vanskeleg<br />
<strong>til</strong>gjengeleg, då heller lite vert publisert. Det kjem<br />
likevel stadig <strong>til</strong> ny kunnskap om <strong>til</strong>høva i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong> i eldre tid. Dette er informasjon som kjem<br />
fram mellom anna ved arkeol<strong>og</strong>iske registreringar<br />
<strong>og</strong> utgravingar. Lite av dette når ut <strong>til</strong> publikum, så<br />
her er ein stor jobb å gjera når det gjeld formidling.<br />
Ein vesentleg del av prosjektet skal difor dreia<br />
seg om å gjera denne kunnskapen best m<strong>og</strong>leg<br />
<strong>til</strong>gjengeleg.<br />
Når ein set i gong eit så stort prosjekt bør ein ta<br />
med seg heile førhistoria, mest fordi ekstraarbeidet<br />
ikkje svarar <strong>til</strong> den ekstra vinsten ved å formidla<br />
”alt” som finst av førhistorisk materiale. Såleis bør<br />
alle arkeol<strong>og</strong>iske periodar – steinalder, bronsealder<br />
<strong>og</strong> jarnalder, samt mellomalderen (fram <strong>til</strong> 1537)<br />
– inngå i prosjektet. Fylkesarkivet sine samlingar<br />
dekkjer i hovudsak tidsrommet frå byrjinga av<br />
1700-talet <strong>og</strong> framover. Dette prosjektet skal difor<br />
ta føre seg det lange tidsrommet fram <strong>til</strong> rundt<br />
1700.<br />
Historie er basert på skriftlege kjelder, medan<br />
forhistorie er basert på arkeol<strong>og</strong>isk materiale. Det<br />
vil seia faste kulturminne <strong>og</strong> gjenstandar som blir<br />
tolka. <strong>Fr</strong>å mellomalderen finst både skriftlege<br />
<strong>og</strong> arkeol<strong>og</strong>iske kjelder. Me må gå gjennom dei<br />
eldste historiske kjeldene som finst om området<br />
vårt. Primærkjeldene er dårleg <strong>til</strong>gjengelege,<br />
men bør vera utgangspunkt for formidlinga.<br />
Det kan skrivast artiklar om kjende historiske<br />
hendingar i fylket, men like viktig er det å bruka<br />
dei kjeldene som finst <strong>til</strong> å formidla kvardagslivet i<br />
mellomalderen.<br />
Materialet frå tida etter Svartedauden er veldig rikt<br />
<strong>og</strong> spanande. Det spesielle for denne tidsperioden<br />
er altså at me kan setja det arkeol<strong>og</strong>iske materialet<br />
opp mot det historiske, <strong>og</strong> på denne måten få god<br />
kunnskap om tida. Det arkeol<strong>og</strong>iske materialet<br />
har viser m.a. at nedgangen i perioden ikkje var<br />
så kraftig som ein har trudd tidlegare. Ein må ta<br />
utgangspunkt i lokalitetane ved presentasjonen.<br />
Mange av desse har vore i meir eller mindre<br />
kontinuerleg bruk frå yngre steinalder <strong>og</strong> fram<br />
<strong>til</strong> nyare tid. Det arkeol<strong>og</strong>iske materialet blir<br />
såleis viktig for å setja lys på dagleglivet i<br />
mellomalderen.<br />
Det er oppnemnt ei styringsgruppe for prosjektet:<br />
Gunnar Urtegaard, Fylkesarkivet<br />
Berit Gjerland, Kulturavdelinga<br />
Svein Indrelid, Bergen Museum<br />
Ingvild Øye, Universitetet i Bergen<br />
Finn B. Førsund, historikar, Hyllestad<br />
Jan Anders Timberlid, Høgskulen i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong><br />
Aage Engesæter, direktør <strong>S<strong>og</strong>n</strong> Folkemuseum<br />
Johs B. Thue, historikar, Balestrand<br />
I <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> styringsgruppa er notatet sendt ut <strong>til</strong><br />
ulike institusjonar som kan tenkjast å inngå eit<br />
samarbeid med Fylkesarkivet om prosjektet. Desse<br />
har fått høve <strong>til</strong> å uttala seg, <strong>og</strong> <strong>til</strong>bakemeldingane<br />
er teke høgde for så langt som m<strong>og</strong>leg no i<br />
sluttføringa av forprosjektet.<br />
Prosjektskissa er delt i ulike delar som stort sett er<br />
tenkt å skulle ha ein nokon lunde lik oppbygning. I<br />
kapittel 3 vert det gått gjennom kva kjelder eg ser<br />
føre meg kan brukast i prosjektet. Dette kapittelet<br />
5
er delt inn i fire delar. Den fyrste delen tek føre seg<br />
arkeol<strong>og</strong>iske kjelder, den andre delen historiske<br />
kjelder, den tredje delen litteratur <strong>og</strong> den fjerde<br />
delen døme på andre kjelder. I kapittel 4 går eg<br />
gjennom kva nettsider som allereie finst når det<br />
gjeld formidling av forhistorie <strong>og</strong> eldre historie frå<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>, <strong>og</strong> meir konkret kor relevante<br />
desse er for den kommunen som er vald ut som<br />
modellkommune for forprosjektet, <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal. Med<br />
kapittel 5 tek eg igjen utgangspunkt i den same<br />
oppbygningen som i kap. 3 – arkeol<strong>og</strong>i, historie,<br />
litteratur <strong>og</strong> anna – <strong>og</strong> går gjennom i kva grad dei<br />
ulike kjeldene er <strong>til</strong>gjengelege, <strong>og</strong> korleis ein kan<br />
gjera dei <strong>til</strong>gjengelege. I kapittel 6 vert det gått<br />
gjennom korleis eg tenkjer meg at kjeldene kan<br />
leggast <strong>til</strong> rette. Ein viktig del av prosjektet vert<br />
å skriva artiklar. I <strong>til</strong>legg kan ein del materiale<br />
leggast på nettet i si originale form, medan andre<br />
typar kjelder må omarbeidast på ulike måtar.<br />
3. Kjelder <strong>til</strong> forhistorie<br />
<strong>og</strong> eldre historie<br />
I arbeidet med å formidla eldre historie<br />
på Internett, må me ta utgangspunkt<br />
i primærkjeldene. Det gjeld både det<br />
arkeol<strong>og</strong>iske <strong>og</strong> det historiske materialet.<br />
Sidan må me sjå kva sekundærkjelder me<br />
kan bruka.<br />
Relevant arkeol<strong>og</strong>isk materiale om<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> før 1700<br />
Ein stor del av den arkeol<strong>og</strong>iske<br />
kunnskapen me har om dei eldste tidene her<br />
i landet, har me fått gjennom arkeol<strong>og</strong>iske<br />
registreringar <strong>og</strong> utgravingar. Primærkjelder<br />
som synlege kulturminne, spor i bakken <strong>og</strong><br />
gjenstandsfunna kan gje mykje informasjon<br />
om <strong>til</strong>høva bak i tid. Det er viktig at dei<br />
vert godt dokumenterte for ettertida, slik at<br />
seinare generasjonar kan ha høve <strong>til</strong> å nytta<br />
resultata. Ein stor del av primærkjeldene<br />
er handsama på ulike måtar, som så blir<br />
sekundærkjelder.<br />
Registreringssjakt på gbnr. 23/14 Kvåle i<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal. Her er mange strukturar i form av<br />
mellom anna stolpehol <strong>og</strong> kokegroper.<br />
Foto: Marit Anita Skrede<br />
6<br />
Synlege kulturminne, gjenstandsfunn,<br />
strukturar <strong>og</strong> utgravingsdokumentasjon<br />
Det finst mange synlege automatisk freda<br />
kulturminne (eldre enn 1536/37) som graver,<br />
bautasteinar <strong>og</strong> steinkrossar i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>.<br />
Desse gjev <strong>til</strong> dømes ein del informasjon om kva<br />
gardar som truleg var i bruk i jarnalderen, samt<br />
seier noko om statusen <strong>til</strong> ein gard.<br />
Maskinell flateavdekking er ein av dei mest<br />
vanlege arkeol<strong>og</strong>iske metodane. Matjorda vert<br />
fjerna, <strong>og</strong> ved overgangen <strong>til</strong> steril undergrunn<br />
vert eventuelle spor i grunnen, strukturar, synlege.<br />
Dette kan <strong>til</strong> dømes vera stolpehol, kokegroper<br />
<strong>og</strong> ulike steinstrukturar. Kolkonsentrasjonar,<br />
steinkonsentrasjonar eller fyllskifte med annan<br />
farge enn undergrunnen er vanlege indikasjonar<br />
på at det er gjort funn. Dokumentasjon i form av<br />
teikningar, foto <strong>og</strong> innmåling av strukturar er ein<br />
viktig del av feltarbeidet. Ulike analysar av kol- <strong>og</strong><br />
jordprøvar er <strong>og</strong>så ein del av dokumentasjonen, <strong>og</strong><br />
gjev viktig informasjon. Ein god dokumentasjon
er <strong>til</strong> hjelp i arbeidet med å analysera funna. Like<br />
viktig er det at seinare arkeol<strong>og</strong>ar på ein best<br />
m<strong>og</strong>leg måte skal kunne setja seg inn i arbeidet<br />
som er utført.<br />
Dei fleste arkeol<strong>og</strong>iske gjenstandsfunna frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong><br />
<strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> ligg på Bergen Museum. Dei er delt i<br />
ei førhistorisk samling <strong>og</strong> ei mellomaldersamling.<br />
Det vert trykt opp <strong>til</strong>vekstar som inneheld<br />
informasjon om alle gjenstandsfunn. Dette arbeidet<br />
er ikkje oppdatert på dei funna som vart gjort<br />
tidlegast, <strong>og</strong> heller ikkje sidan rundt 1996. I fylgje<br />
Bergen Museum er planen at dette arbeidet skal<br />
takast opp att i nær framtid. Det er 7581 treff på<br />
hovudkatal<strong>og</strong>en når det gjeld gjenstandsfunn frå<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>. Dette er museumsnummer som<br />
anten kan vera gjeve <strong>til</strong> enkeltgjenstandar eller<br />
samla for ei heil utgraving. Dette er såleis ikkje det<br />
totale talet på gjenstandar. I <strong>til</strong>legg kjem alle funn<br />
gjort etter 1996. Talet på gjenstandsfunn er difor<br />
langt høgare enn treffa på katal<strong>og</strong>en kan tyda på.<br />
Det finst norske gjenstandsfunn i utanlandske<br />
samlingar. Ein del av desse vart samla inn på 1800talet.<br />
Desse funna verkar vanskeleg å få oversikt<br />
over, <strong>og</strong> det kan vera vanskeleg å nytta dei i<br />
arbeidet.<br />
<strong>Fr</strong>å felt <strong>til</strong> arkiv<br />
Rapportane frå kulturavdelinga i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong> fylkeskommune <strong>og</strong> Bergen Museum<br />
er skrivne på grunnlag av registrerings- <strong>og</strong><br />
Figur 1. Skjermbilete av den arkeol<strong>og</strong>iske hovudkatal<strong>og</strong>en <strong>til</strong> Bergen Museum. Denne sida er utgangspunkt for å søka<br />
fram gjenstandsfunn i Bergen sitt museumsdistrikt.<br />
7
utgravingsdokumentasjon. Dei skal gje<br />
informasjon om det som er gjort av arkeol<strong>og</strong>iske<br />
registreringar <strong>og</strong> utgravingar i fylket. All<br />
dokumentasjon frå arkeol<strong>og</strong>iske registreringar<br />
<strong>og</strong> utgravingar, i <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> opplysningar om alle<br />
registrerte fornminne <strong>og</strong> funn, er arkivert i eit<br />
top<strong>og</strong>rafisk arkiv. Teikningar <strong>og</strong> foto finst i eigne<br />
arkiv. Top<strong>og</strong>rafisk arkiv er ikkje offentleg, men<br />
fagpersonar vil kunne få <strong>til</strong>gang <strong>til</strong> det.<br />
Ei anna viktig kjelde er Førhistoriske minne frå<br />
Vestlandet av Per Fett. Han <strong>og</strong> andre registratorar<br />
reiste rundt på Vestlandet på 1950- <strong>og</strong> 60-talet<br />
<strong>og</strong> samla informasjon om automatisk freda<br />
kulturminne. Ein del av desse kulturminna har<br />
forsvunne i løpet av åra. Innsamlingane <strong>til</strong> Fett er<br />
publisert i hefte for kvart sokn på Vestlandet.<br />
På 1970-talet fram <strong>til</strong> midten av 1980-talet vart<br />
det føreteke registreringar for økonomisk kartverk.<br />
Desse registreringane omfatta registreringane <strong>til</strong><br />
Per Fett i <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> nyregistreringar. Dette var eit<br />
landsdekkande <strong>til</strong>tak, <strong>og</strong> resultata er blitt kalla<br />
Fornminneregisteret.<br />
Relevant historisk materiale<br />
om <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> før 1700<br />
Gulatingslova var ei lov som galdt for Gulatinget,<br />
det vil seia store delar av Vestlandet. Dei eldste<br />
delane av lova stammar truleg frå før år 900.<br />
Gulatingslova er den eldste av landskapslovene.<br />
Før lovene vart skrivne i bok, sa lovmennene lova<br />
fram på lagtinget. Det eksisterande lovmålet vart<br />
skrive ned på slutten av 1100-talet <strong>og</strong> tidleg på<br />
1200-talet. Gulatingslova var gjeldande <strong>til</strong> kong<br />
Magnus Lagabøter si landslov. Landslova (1274)<br />
vidareførte rettspraksisen frå Gulatingslova.<br />
Heimskringla er sagaen om dei norske kongane.<br />
Dei er skrivne ned på 1220-talet av Snorre<br />
Sturlasson.<br />
Diplomatarium Norvegicum (DN) er ein<br />
kjeldeserie som ordrett <strong>og</strong> på originalspråket gjev<br />
att innhaldet i dokument som er eldre enn 1570.<br />
Det inneheld 2000 brev frå norsk mellomalder.<br />
Regesta Norvegica (RN) er ei samling regestar<br />
(samandrag) av mellomalderdokument som har<br />
8<br />
eller kan ha tyding for norsk historie i vid forstand.<br />
Dette er samandrag av dei eldste dokumenta i DN.<br />
<strong>Fr</strong>å 1591 fekk me sorenskrivarar i Noreg. Lenge<br />
var tingbøkene den einaste embetsprotokollen for<br />
sorenskrivarane, <strong>og</strong> der finn me både tinglysing,<br />
rettargong <strong>og</strong> andre forretningar. Det finst få<br />
tingbøker frå tida før 1640.<br />
Skattematrikkelen av 1647 gjev god oversikt over<br />
økonomien i fylket. Den viser kva gardane betalte<br />
i landskuld på det eksakte tidspunktet. Me kan<br />
ikkje koma utanom denne i studiet av økonomisk<br />
historie, sjølv om det er ein del manglar i den.<br />
Matrikkelen seier <strong>og</strong>så mykje om dei relative<br />
forholda i mellomalderen.<br />
Jordebøker er eldre eigedomsregister. Dei eldste<br />
jordebøkene rommar oversikter over kyrkjeleg<br />
eigedom <strong>og</strong> rettar som gav inntekter. Det finst fleire<br />
jordebøker frå mellomalderen <strong>og</strong> fram <strong>til</strong> 1700.<br />
Ei kyrkjebok er ein protokoll der presten fører inn<br />
embetshandlingane sine. Kyrkjebøker kan <strong>og</strong>så<br />
innehalda annan informasjon, då dei enkelte stadar<br />
har fungert som folkeregister i periodar. Det finst<br />
nokre få kyrkjebøker frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> frå<br />
perioden før 1700, men det er fyrst på 1700-talet<br />
det blir eit større omfang av kyrkjebøker. Eg tek<br />
likevel med denne kjelda, då det er ei viktig kjelde.<br />
Litteratur<br />
Mykje av dei arkeol<strong>og</strong>iske <strong>og</strong> historiske<br />
primærkjeldene er handsama i ulike avhandlingar,<br />
artiklar <strong>og</strong> bøker som kan brukast i arbeidet med<br />
å formidla kunnskap om dei tidlegaste tidene her i<br />
fylket.<br />
Me vil mellom anna bruka magistergradsoppgåvene,<br />
hovudoppgåvene, masteroppgåvene<br />
<strong>og</strong> doktoravhandlingane som omhandlar<br />
kulturminne <strong>og</strong> historiske hendingar i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong>. I mange <strong>til</strong>felle er det i slike arbeid me<br />
finn det mest gjennomarbeidde materialet. Alle<br />
studentoppgåvene som er levert ved arkeol<strong>og</strong>isk<br />
institutt om slike emne ved UiB er lista opp på<br />
nettsidene <strong>til</strong> arkeol<strong>og</strong>isk institutt (sjå vedlegg<br />
5-7). Det er noko verre å orientera seg i<br />
avhandlingar levert ved historisk institutt. Eg har
ikkje funne mange studentoppgåver i historie som<br />
er relevante for formidlingsprosjektet.<br />
Mange kommunar i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> har gode<br />
bygdebøker som kan vera <strong>til</strong> stor nytte i arbeidet<br />
med å skriva om den eldste historia (sjå vedlegg<br />
4). I fleire <strong>til</strong>felle vil desse vera det naturlege<br />
utgangspunktet for å søka informasjon.<br />
Ved Bergen Museum er det gjeve ut ulike<br />
skrift som langt på veg baserar seg på<br />
utgravingsdokumentasjon <strong>og</strong> forsking frå Bergen<br />
Museum sitt distrikt. Arkeol<strong>og</strong>iske avhandinger<br />
vart gjeve ut frå 1977 <strong>til</strong> 1987. Serien hadde som<br />
mål å gje ut avhandlingar forfatta av forskarar<br />
knytt <strong>til</strong> arkeol<strong>og</strong>iske miljø i Bergen. Det er<br />
gjeve ut 8 bind av Arkeol<strong>og</strong>iske avhandlinger <strong>og</strong><br />
rapporter. Fleire av desse er hovudfagsoppgåver.<br />
Det er kome 22 bind av Arkeol<strong>og</strong>iske rapporter.<br />
Dette er i hovudsak rapportar frå større<br />
utgravingsprosjekt. 9 bind av Arkeol<strong>og</strong>iske skrifter<br />
er komne ut. Det siste kom ut i 1998. Det kom ut<br />
4 arkeol<strong>og</strong>iske mon<strong>og</strong>rafier. UBAS- Universitetet<br />
i Bergen Arkeol<strong>og</strong>iske Skrifter er ein ny serie ved<br />
arkeol<strong>og</strong>isk institutt. Det er ein tredelt serie: UBAS<br />
Hovudfag/Master, UBAS Nordisk <strong>og</strong> UBAS<br />
International. Det er <strong>til</strong> no kome to bøker i UBAS<br />
hovudfag/Master, tre i UBAS Nordisk <strong>og</strong> ei i<br />
UBAS International.<br />
Bergen Museum har gjeve ut to populærvitskaplege<br />
arkeol<strong>og</strong>iske skrift. Arkeo kom ut i<br />
åra 1971-1980 <strong>og</strong> 1988-2002. Då Arkeo gjekk<br />
inn, starta studentar <strong>og</strong> tidlegare studentar<br />
ved arkeol<strong>og</strong>isk institutt opp Riss i 2003. Det<br />
inneheld ariklar med utgangspunkt i forskning,<br />
prosjekt <strong>og</strong> aktivitetar frå Bergen Museum <strong>og</strong><br />
Arkeol<strong>og</strong>isk institutt. Tilhøve i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
kan vera nemnde i andre fagtidsskrift eller<br />
populærvitskaplege skrift (sjå vedlegg 8).<br />
Bergen Museum si årbok er gjeven ut på store<br />
delar av 1900-talet. Der er mange artiklar som<br />
er basert på arkeol<strong>og</strong>isk materiale frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong>.<br />
Bergens sjøfartsmuseum gjev ut Sjøfartshistorisk<br />
årbok. Den inneheld mykje av det medarbeidarane<br />
på sjøfartsmuseet har publisert om<br />
forskningsresultat.<br />
Det kjem ut mange lokalhistoriske skrift <strong>og</strong><br />
årbøker frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> (vedlegg 9). I desse<br />
finn ein artiklar om både eldre <strong>og</strong> nyare historie frå<br />
fylket. I <strong>til</strong>legg finst mange bøker som tek føre seg<br />
<strong>til</strong>høve i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> (vedlegg 10).<br />
Andre relevante kjelder<br />
Gamalt kartmateriale kan seia mykje om<br />
eigedomshistorie etc. Det er særleg utskiftingskart<br />
som er nyttige. I 1857 kom ei utskiftingslov<br />
som kravde at utskiftingane skulle kartleggast.<br />
Utskiftingskarta er viktige kjelder for dei som<br />
jobbar med lokalhistorie, då dei kan brukast <strong>til</strong><br />
å jobba seg bakover i historia. Dei er laga før<br />
maskinene gjorde innt<strong>og</strong>et sitt på gardane, <strong>og</strong> viser<br />
såleis fossile spor i terrenget.<br />
Stadnamnmateriale kan gje ein indikasjon på<br />
kor gamal t.d. ein gard er. I: O. Rygh: Norske<br />
Gaardnavne finn ein dei fleste gardsnamna <strong>og</strong> ein<br />
fagleg kommentar <strong>til</strong> kvar av dei. Fylkesarkivet har<br />
dessutan ein stor stadnamndatabase frå fylket.<br />
Eldre bygningar er viktige for å sjå korleis ein<br />
har levd i tidlegare tider. I fylket vårt er fleire<br />
mellomalderkyrkjer, både stein- <strong>og</strong> trekyrkjer,<br />
i <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> mange ulike typar gardshus som er<br />
bygde før 1700. I åra 1975 <strong>til</strong> 1995 vart det samla<br />
inn opplysningar om alle bygningar frå før år<br />
1900. Dette er samla i eit landsdekkande register,<br />
SEFRAK. Med <strong>til</strong> arbeidet høyrde kartfesting,<br />
oppmåling <strong>og</strong> fot<strong>og</strong>rafering av objekta. Alle bygg<br />
som er eldre enn 1649 er freda etter Lov om<br />
kulturminne.<br />
Geol<strong>og</strong>isk materiale kan i enkelte <strong>til</strong>felle vera<br />
nyttig for å forstå t.d. korleis landskapet har endra<br />
seg gjennom tidene. Det kan t.d. vera nyttig i<br />
studiet av jordbrukshistorie <strong>og</strong> strandforskyving.<br />
Geol<strong>og</strong>iske undersøkingar viser <strong>og</strong>så at det i<br />
tidlegare tider har vore tsunami som har kome<br />
innover norskekysten. Dette førte <strong>til</strong> at buplassar<br />
<strong>og</strong> liknande vart oversvømt.<br />
Kulturbiol<strong>og</strong>iske undersøkingar kan dessutan<br />
gje nyttig informasjon om jordbruket i tidlegare<br />
tider. Det er truleg skrive kandidatoppgåver ved<br />
Høgskulen i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> med tema innan<br />
landskapsøkol<strong>og</strong>i som er relevante for prosjektet.<br />
9
Etnol<strong>og</strong>isk materiale. Ved dei tre folkemusea<br />
i fylket er det ein del gjenstandar som er eldre<br />
enn 1700. På <strong>S<strong>og</strong>n</strong> Folkemuseum er 204 slike<br />
gjenstandar, ved Sunnfjord Folkemuseum 39 <strong>og</strong><br />
Nordfjord Folkemuseum er 42. I den grad det finst<br />
munnlege kjelder som <strong>til</strong> dømes segner som kan<br />
vera av interesse, vil prosjektet <strong>og</strong>så finna plass<br />
<strong>til</strong> dette. Det kan mellom anna vera kjelder som<br />
omtalar personar, gardar e.l.<br />
10<br />
Figur 2. Døme på utskiftingskart. Kartet viser gardane<br />
Henjum, Røysum <strong>og</strong> Holen, samt delar av prestegarden<br />
<strong>og</strong> Halland, Leikanger. Kartet er frå 1864/1865.<br />
4. Status på nettformidling i<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> i dag<br />
Det finst ein del nettstadar om eldre historie frå<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>, men det er heller fragmentarisk<br />
både når det gjeld emne <strong>og</strong> tidsperiode dei tek føre<br />
seg (sjå vedlegg 1 for nettadresser). I det fylgjande<br />
vil eg vurdera dei ulike nettsidene opp mot<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal som modellkommune.<br />
Når det gjeld nettbaserte formidlingsprosjekt<br />
utanfor <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>, sjå vedlegg 2.<br />
Tabell 1 (neste side). Oversikt over nettstadar som tek<br />
føre seg eldre historie i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>.
Eksisterande tenester<br />
-nettbaserte<br />
Gamle naboar<br />
Bergen Museum<br />
Reiseveska<br />
Bergen Museum<br />
Arkeol<strong>og</strong>en<br />
Bergen Museum<br />
Det vestnorske hellerprosjektet<br />
Bergen Museum<br />
Dokumentasjonsprosjektet<br />
Bergen Museum<br />
Materiale i jernalderen<br />
Bergen Museum<br />
<strong>Kulturnett</strong><br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
Relevans i høve modellokommunen<br />
Liten relevans i høve modellkommunen, men kan<br />
brukast på meir generelt grunnlag. Fornminnebasen,<br />
gjenstandskatal<strong>og</strong>en <strong>og</strong> Førhistoriske Minne ligg her.<br />
Her er dessutan enkle forklåringar på kva som er<br />
arbeidsoppgåvene <strong>til</strong> ein arkeol<strong>og</strong>. Retta mot skulen.<br />
Vil bli relevant for modellkommunen når her blir skrive<br />
om kulturminne i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal. Til no er berre Aurland <strong>og</strong><br />
Bremanger representerte frå fylket vårt.<br />
Liten relevans for modellkommunen, men god for å<br />
formidla planprosessen. Dateringsmetodar <strong>og</strong> andre<br />
fag arkeol<strong>og</strong>en gjer seg nytte av.<br />
Liten relevans for modellkommunen då der ikkje er<br />
registrert holer eller hellerar med funn. Sida vil likevel<br />
ha relevans for prosjektet, då det er registrert 62 holer/<br />
hellarar med funn frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>.<br />
Inngangsportal. Her finn du den arkeol<strong>og</strong>iske<br />
hovudkatal<strong>og</strong>en for Bergen Museum. Denne er av svært<br />
stor relevans for prosjektet, men er ikkje oppdatert per<br />
i dag.<br />
Norske Gaardnavne finn ein <strong>og</strong>så her. Denne sida har<br />
<strong>og</strong>så stor relevans for prosjektet.<br />
Relevant for prosjektet. Gjenstandar frå heile<br />
Vestlandet vert trekt fram i desse digitale<br />
førelesningane.<br />
Slik sida er i dag er den ikkje veldig relevant, då det<br />
stort sett er nyare kultur som er presentert. Dette kan<br />
byggast ut <strong>til</strong> å ta føre seg perioden fram <strong>til</strong> 1700 <strong>og</strong>så.<br />
Den Kulturelle Skulesekken Relevant samarbeidspartnar for å laga<br />
undervisningsopplegg om eldre historie.<br />
Kulturavdelinga<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> fylkeskommune<br />
Askeladden<br />
Riksantikvaren<br />
Lite relevant for modellkommunen. Relevant på<br />
generelt plan når det gjeld plansaker.<br />
Stor relevans for modellkommunen. Her skal alle<br />
kulturminne leggast inn. Foreløpig berre dei som<br />
jobbar med fylkeskommunal <strong>og</strong> kommunal forvaltning<br />
som har <strong>til</strong>gang. Det blir jobba med å utarbeida ein<br />
publikumsvariant.<br />
Bergkunstprosjektet Liten relevans for modellkommunen, men er relevant<br />
for dei kommunane der det finst bergkunst som er med<br />
i prosjektet.<br />
Digitalarkivet Relevant for <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal. T.d. manntal, skattemanntal,<br />
koppskatt, kyrkjebøker, skifteprotokollar <strong>og</strong> tingbøker.<br />
Nordfjordhistorie Ikkje relevant for modellkommunen, men for<br />
kommunane i Nordfjord.<br />
Aafjordstein Relevant for Hyllestad kommune.<br />
Arkikon Kan brukast <strong>til</strong> å laga 3 D, animasjon eller liknande.<br />
11
Andre eksisterande tenester<br />
Skiltplan, Kulturavdelinga<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> fylkeskommune<br />
5. Plan for formidlingsprosjekt<br />
Ein viktig del av planlegginga av<br />
formidlingsprosjektet er å skissera korleis ein skal<br />
gjera dei ulike kjeldene <strong>til</strong>gjengelege. Fleire ulike<br />
typar kjelder skal bli nytta i presentasjonen. Desse<br />
må leggast <strong>til</strong> rette på ulike måtar, ut frå kva art<br />
materialet har.<br />
Korleis gjera kjeldene <strong>til</strong>gjengelege?<br />
Ein føresetnad for formidlingsprosjektet er at<br />
nettsidene skal vera lette å bruka. Me må nøye<br />
vurdera kva datapr<strong>og</strong>ram som skal brukast,<br />
då alle ikkje har <strong>til</strong>gang <strong>til</strong> avansert teknol<strong>og</strong>i.<br />
Utgangspunktet for planlegginga av nettsidene<br />
er ein god <strong>til</strong>standsrapport på kva som finst av<br />
eksisterande sider. Me må prioritera ut frå kva som<br />
allereie er <strong>til</strong>gjengeleg, å gjera alt frå grunnen er<br />
altfor tidkrevjande. I enkelte <strong>til</strong>felle må me difor<br />
bruka sider som finst <strong>og</strong> linka det opp mot sida<br />
vår. Det fyrste som skal gjerast er å skriva ein del<br />
artiklar frå kvar kommune. Dette skal etter kvart<br />
supplerast med anna relevant materiale.<br />
Arkeol<strong>og</strong>isk materiale<br />
Fagfolk kan få <strong>til</strong>gang <strong>til</strong> det top<strong>og</strong>rafiske arkivet<br />
ved Bergen Museum dersom fylkeskommunen<br />
knyter seg opp <strong>til</strong> Bergen Museum sitt nett. På<br />
grunn av personopplysningar er det knytt teieplikt<br />
<strong>til</strong> dette arkivet, <strong>og</strong> det er såleis ikkje høve <strong>til</strong><br />
å legga heile arkivet på nettet. Me må gå i det<br />
12<br />
Veldig relevant for prosjektet. Kulturminne vert skilta<br />
både i regi av fylkeskommunen <strong>og</strong> kommunen.<br />
Kvernsteinprosjektet Relevant for Hyllestad kommune<br />
Bronsestøyping,<br />
Ørjan Engedal<br />
Relevant for prosjektet.<br />
Smiing av jarngjenstandar Relevant for prosjektet.<br />
Steinteknol<strong>og</strong>i,<br />
Morten Kutschera<br />
Relevant for prosjektet.<br />
Tabell 2. Oversikt over andre tenester som kan<br />
nyttast i formidlingsprosjektet.<br />
top<strong>og</strong>rafiske arkivet for å finna informasjon om ein<br />
lokalitet eller eit emne <strong>og</strong> på ulike måtar legga det<br />
<strong>til</strong> rette for formidling.<br />
Me må laga lenke <strong>til</strong> hovudkatal<strong>og</strong>en <strong>til</strong> Bergen<br />
Museum. Tilvekstane <strong>til</strong> Bergen Museum må bli<br />
oppdaterte <strong>og</strong> leggast på nettet. Nettstaden må <strong>og</strong>så<br />
ha link <strong>til</strong> andre aktuelle nettstadar. Fagrapportane<br />
frå Kulturavdelinga <strong>og</strong> Bergen Museum må leggast<br />
på PDF-fil <strong>og</strong> lenkjast <strong>til</strong> nettstaden.<br />
I hefta Førhistoriske minne på Vestlandet er det<br />
funnkart som viser kvar kulturminna er lokaliserte.<br />
Sjølv om me kan søka i desse hefta på Internett, er<br />
ikkje karta digitaliserte. Dette bør gjerast slik at det<br />
er m<strong>og</strong>leg å sjå kvar funnkartnummeret er plassert.<br />
Fornminneregisteret er <strong>til</strong>gjengeleg på Internett.<br />
Registreringane som vart gjort på fyrste halvdel<br />
av 1980-talet finst dessutan i trykte rapportar.<br />
Til saman finst 12 slike rapportar frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong>. Lokalitetane er kartfesta.<br />
Me må fot<strong>og</strong>rafera ein stor del av<br />
gjenstandsmaterialet. Det må leggast ut bilete<br />
av gjenstandar det blir skrive om. Vidare skal<br />
eit representativt utval av gjenstandsfunn frå<br />
ei utgraving det blir skrive om, presenterast.<br />
Dette skal <strong>til</strong> saman utgjera eit representativt
utval av gjenstandsfunn frå fylket. I <strong>til</strong>legg <strong>til</strong><br />
gjenstandsmaterialet, må alle omtala kulturminne<br />
fot<strong>og</strong>raferast. Det finst dessutan mykje gamle<br />
bilete frå utgravingar. Desse burde vore<br />
digitaliserte.<br />
Rekonstruksjon av enkelte fornminne vil vera ein<br />
del av formidlingsprosjektet på Internett. Dette er<br />
kostbart, <strong>og</strong> det må vurderast kor mykje ressursar<br />
me kan bruka på dette. For å kunne rekonstruera<br />
kulturminne, må me ha spesialkompetanse både<br />
innan arkeol<strong>og</strong>i <strong>og</strong> data. Det beste er å leiga inn<br />
konsulentar som kan utføra dette arbeidet.<br />
Historisk materiale<br />
Digitalarkivet har digitalisert Gulatingslova <strong>og</strong><br />
Landslova. Når det gjeld Heimskringla bør ein<br />
digitalisera dei delane som omhandlar <strong>til</strong>høve i<br />
fylket vårt. Det er dessutan m<strong>og</strong>leg å skriva artiklar<br />
om slike hendingar, <strong>og</strong> eventuelt illustrera dei.<br />
Gjennom dokumentasjonsprosjektet er ei rekke<br />
tingbøker frå 1600- <strong>og</strong> 1700-talet transkribert.<br />
Også diplommaterialet (DN <strong>og</strong> RN) er digitalisert<br />
av dokumentasjonsprosjektet. Det må vera lenke<br />
<strong>til</strong> dette. Ein del er vanskeleg <strong>til</strong>gjengeleg. Dei<br />
skriftlege kjeldene må difor formidlast <strong>og</strong>så<br />
på andre måtar, mellom anna ved å bruka det i<br />
artiklar.<br />
Litteratur<br />
Ein stor del av den tidlegare omtala litteraturen må<br />
gjerast <strong>til</strong>gjengeleg ved at det blir skrive artiklar<br />
om den. I <strong>til</strong>legg bør me ha litteraturlister både <strong>til</strong><br />
artiklane <strong>og</strong> <strong>til</strong> ulike emne <strong>og</strong> lokalitetar som blir<br />
omtala. All litteratur skal <strong>og</strong>så samlast på ein måte<br />
som gjer det m<strong>og</strong>leg å søka i den. Det er m<strong>og</strong>leg<br />
at noko av litteraturen <strong>og</strong>så bør digitaliserast, sjølv<br />
om det ikkje er føremålstenleg å gjera det i stor<br />
s<strong>til</strong>.<br />
Anna<br />
Utskiftingskart får ein tak i på Statsarkivet. Det<br />
finst ei bok med oversikt over dei gamle karta som<br />
finst frå fylket: ”Gamle norske kart. Samkatal<strong>og</strong><br />
over utrykte kart fra de siste 300 år. <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong> fylke”. I desse dagar (juni 2007) startar<br />
eit prosjekt som har som mål å digitalisera alle<br />
utskiftingskart i landet. Planen er å starta med dei<br />
yngste karta, men kan henda kan ein påverka <strong>til</strong> at<br />
dei gamle utskiftingskarta frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
kjem langt fram i rekka?<br />
Norske Gaardnavne er enkel å søka i, <strong>og</strong> me<br />
skal ha link <strong>til</strong> denne. Me må digitalisera alle<br />
stadnamna som Fylkesarkivet har samla inn.<br />
Bygningshistoria kan formidlast på ulike måtar.<br />
Me kan bruka animasjonar eller 3D for å visa<br />
korleis ulike bygningar har sett ut <strong>til</strong> ulike tider.<br />
<strong>Fr</strong>å ståande bygningar som <strong>til</strong> dømes kyrkjer vil<br />
små filmar vera føremålstenlege. I <strong>til</strong>legg må ein<br />
skriva artiklar om ulike sider ved bygningshistoria.<br />
6. Tilrettelegging av informasjon<br />
Det må vera lett å orientera seg i stoffet om<br />
forhistorie <strong>og</strong> eldre historie. Presentasjonane<br />
blir kopla opp mot matrikkelgarden, <strong>og</strong> vil bli<br />
laga både i form av artiklar <strong>og</strong> meir visuelle<br />
presentasjonsformer som <strong>til</strong> dømes dokumentasjon<br />
av enkelte objekt. Det vil vera ulike<br />
presentasjonsnivå: fylkesnivå <strong>og</strong> kommunenivå.<br />
Artiklar<br />
Det skal skrivast artiklar på mange plan i samband<br />
med formidlingsprosjektet. Det bør vera ein<br />
redaksjon med brei fagleg samansetjing som fastset<br />
artikkelutvalet. Denne redaksjonen knyter <strong>til</strong> seg<br />
ekstra fagleg <strong>og</strong> lokal ekspertise etter behov. Me<br />
må skriva generelle artiklar om fylket, om dei<br />
ulike kommunane <strong>og</strong> me må skriva om spesifikke<br />
lokalitetar. I fleire <strong>til</strong>felle bør det nok <strong>og</strong>så vera<br />
artiklar som <strong>til</strong> dømes tek føre seg ein spesifikk<br />
bygnings- eller gjenstandstype. I <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> at alle<br />
lokalitetane i fylket blir presentert kvar for seg, bør<br />
ein del av materialet sjåast i større samanheng. Det<br />
kan <strong>til</strong> dømes skrivast artiklar om livet på kysten, i<br />
fjordstrok, forholdet mellom fjord <strong>og</strong> fjell, bruken<br />
av utmarka, jordbruket, fiske, kva produksjon me<br />
har prov om i fylket etc.<br />
Ein del av desse artiklane kan halda seg <strong>til</strong> ein<br />
spesiell periode, medan andre bør ta føre seg eit<br />
langtidsperspektiv. Det bør vera artiklar som tek<br />
føre seg korleis livet i fylket endra seg gjennom<br />
årtusena. Når det gjeld mellomalderen er det<br />
m<strong>og</strong>leg å setja det arkeol<strong>og</strong>iske materialet opp<br />
mot det skriftlege. Gjev dei ulike svar? Me bør ha<br />
13
artiklar om det karakteristiske ved den einskilde<br />
kommunen. Kva ressursar har menneska nytta <strong>til</strong><br />
ulike tider, kva klima er det o.s.b?<br />
Artiklar om eigedomsforholda i kommunane er<br />
viktig for å skjøna meir av den tidlege historien.<br />
Det varierar kor stor del av jordeigedomen som<br />
var sjølveigande <strong>og</strong> kor mykje som var krongods<br />
<strong>og</strong> stiftsgods. Me kan bruka Skattematrikkelen<br />
som utgangspunkt <strong>til</strong> å studera kven som eigde<br />
kva på det gjevne tidspunktet. Dette er interessante<br />
innfallsvinklar <strong>til</strong> det arkeol<strong>og</strong>iske materialet. Det<br />
er samanheng mellom kven som eigde gardane <strong>og</strong><br />
t.d. tal <strong>og</strong> storleik på graver, kor rike gardane var,<br />
korleis jorda vart nytta etc. Her er mellom anna<br />
utskiftingskart ei viktig kjelde.<br />
Me må skriva artiklar der publikum får eit innblikk<br />
i korleis arkeol<strong>og</strong>en jobbar i felt <strong>og</strong> kva analysar<br />
som vert utført i ettertid. Me skal formidla at<br />
arkeol<strong>og</strong>en <strong>og</strong>så nyttar andre fagdisiplinar i<br />
arbeidet sitt, som t.d. pollenbotanikk, C-14,<br />
dendrokronol<strong>og</strong>i <strong>og</strong> fosfatanalyse. Ulike omgrep<br />
må definerast. Dette bør truleg skje etter kvart som<br />
det er bruk for det. Me kan t.d. gjera vanskelege<br />
ord aktive – ved å klikka på det kan ein få det<br />
forklara.<br />
Det er viktig å formidla planprosessen. Det kan<br />
gjerast ved å gje informasjon om automatisk<br />
freda kulturminne <strong>og</strong> kunnskap om kva lover <strong>og</strong><br />
reglar som gjeld. I denne samanhengen kan me<br />
<strong>og</strong>så ha lenke <strong>til</strong> økokrim sine nettsider. Når det<br />
gjeld informasjon om kulturminnekriminalitet,<br />
er Miljøverndepartementet, Riksantikvaren <strong>og</strong><br />
Lovdata gode. På desse sidene kan me laste ned<br />
alle rundskriv, lover <strong>og</strong> liknande som gjeld dette<br />
emnet.<br />
Tiltak på fylkesnivå<br />
Det må lagast lenker <strong>til</strong> informasjon som kan<br />
presenterast samla for heile fylket. Ein bør ha<br />
eit funnkart for <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> der ein viser<br />
kor stort funnmateriale det er for kvar enkelt<br />
kommune, <strong>og</strong> kva tidsperiode dei høyrer <strong>til</strong> i.<br />
Ein må få med alle typar funnmateriale – både<br />
automatisk freda <strong>og</strong> nyare tids kulturminne. Det<br />
er viktig å få med både kulturminne som finst i<br />
landskapet i dag <strong>og</strong> fjerna kulturminne, i <strong>til</strong>legg<br />
14<br />
<strong>til</strong> både tapte <strong>og</strong> bevarte gjenstandsfunn, her er<br />
<strong>og</strong>så ikkje innleverte gjenstandsfunn viktige. Ved<br />
å legga alt ein har kjennskap <strong>til</strong> inn i eit kart på<br />
denne måten, får ein eit godt reiskap <strong>til</strong> å tolka<br />
den historiske tydinga <strong>til</strong> eit område. Kartet<br />
kan koplast mot databasar som det er m<strong>og</strong>leg<br />
å gjera søk i. Dette vil mellom anna gjelda den<br />
arkeol<strong>og</strong>iske hovudkatal<strong>og</strong>en for Bergen Museum,<br />
Askeladden <strong>og</strong> SEFRAK. Føresetnaden er at desse<br />
blir oppdaterte.<br />
Det bør koplast ein tidsakse <strong>til</strong> nettsida. Denne<br />
kan vera aktiv, slik at ein kan få meir utfyllande<br />
informasjon om kvar periode. Det finst ei tidstavle<br />
<strong>og</strong> ein tidstabell på Gamle Naboar. Desse kan<br />
vidareutviklast.<br />
Å visa korleis havnivået har endra seg kan<br />
visualiserast med dagens landskap <strong>og</strong> busetjing<br />
i same biletet. I samband med dette bør me ha<br />
ein artikkel om korleis dette har endra seg, <strong>og</strong><br />
korleis det har variert mellom kyst <strong>og</strong> fjord.<br />
Geol<strong>og</strong>iske kjelder vil vera viktige for å forstå<br />
kvifor dette har skjedd <strong>og</strong> korleis det har skjedd.<br />
Me kan dessutan visa korleis isbreen trekte seg<br />
<strong>til</strong>bake i eldre steinalder, <strong>og</strong> korleis menneska<br />
snøgt tok i bruk naturen. Me kan m.a. visa korleis<br />
vegetasjonsendring i landskapet kan visualiserast<br />
på same måte. Sk<strong>og</strong>grensa har endra seg, <strong>og</strong><br />
lyngheiene på kysten gror att.<br />
Ei nyhende-lenke skal vera del av nettsida. Her<br />
kan <strong>til</strong> dømes nyleg avslutta registreringar eller<br />
utgravingar presenterast, eller her kan vera tips<br />
om lokalhistoriske bøker eller tidsskrift som<br />
nyleg er publiserte. Det kan <strong>og</strong>så vera namn <strong>og</strong><br />
oppgåvetittel på personar som har avlagt t.d.<br />
mastergrad eller doktorgrad som er relevant.<br />
Ei slik lenke føreset at sida vert kontinuerleg<br />
oppdatert.<br />
Tiltak på kommunenivå<br />
Også for kvar kommune vert det presentert<br />
relevant materiale. Det skal mellom anna vera kart<br />
<strong>og</strong> bilete over kvar einskild kommune. I samband<br />
med dette må det vera funnkart over kommunen<br />
der ein merkar av ulike lokalitetar. Dette kan<br />
vera tunområde, åkrar, stølar, fangstanlegg,<br />
enkeltgraver/gravfelt, jarnvinneanlegg,
produksjonsområde, steinalderbuplassar,<br />
mellomalderkyrkjer, handverk, steinbrot, <strong>og</strong> anna.<br />
Dei ulike lokalitetstypane skal identifiserast på<br />
kartet. Me må bruka ein del tid på å definera<br />
gode lokalitetstypar. Det viser seg ofte å vera<br />
problem at dei lokalitetstypane som er definert,<br />
ikkje er dekkjande for det materialet som<br />
føreligg. Lokalitetstypane må ligga som ulike<br />
lag på kartet, slik at me t.d. kan sjå kor mange<br />
steinaldersbuplassar som finst i ein kommune,<br />
<strong>og</strong> korleis dei er spreidde. Dette kartet må <strong>og</strong>så<br />
koplast opp mot matrikkelgardane.<br />
I nokre <strong>til</strong>felle vil det bli lagt ut eit plankart med<br />
aktive strukturar. For kvar av desse strukturane<br />
vil du finna informasjon som t.d. teikningar med<br />
målestokk, skildring av storleik <strong>og</strong> utsjånad,<br />
datering <strong>og</strong> gjenstandsfunn. Det skal dessutan<br />
vera gode bilete! Det må skrivast artiklar om<br />
strukturtypane, samt om gjenstandsfunna. Vidare<br />
må det vera artiklar der ein set anlegget i større<br />
sosial samanheng, samanliknar det med andre<br />
funn frå kommunen <strong>og</strong> fylket. Me må visualisera<br />
korleis husa kan ha sett ut, kanskje ”bygga opp<br />
att” heile lokalitetar i enkelte <strong>til</strong>felle, medan me i<br />
andre <strong>til</strong>felle viser type hus. Det er viktig at det er<br />
fagfolk som styrer denne prosessen, slik at me får<br />
visualiseringa så autentisk som m<strong>og</strong>leg. Diskusjon<br />
om tolking bør kunne presenterast. I samband med<br />
registrerte eller utgravne lokalitetar bør me ta med<br />
kven som var med på registreringa/utgravinga, <strong>og</strong><br />
om det er nokon som har jobba med det i ettertid.<br />
Ved kvar lokalitet <strong>og</strong> struktur som vert presentert,<br />
må me presentera litteratur for fordjuping. Det<br />
må mellom anna vera rapportar om registreringar/<br />
utgravingar, <strong>og</strong> andre artiklar <strong>og</strong> bøker om emnet.<br />
Det er <strong>og</strong>så naturleg å ha lenke <strong>til</strong> litteratur om<br />
kommunen.<br />
Ein del av dei aktuelle kjeldene er vanskeleg<br />
<strong>til</strong>gjengelege, <strong>og</strong> vil difor bli omarbeidd.<br />
Dette dreiar seg kanskje særleg om historiske<br />
kjelder som <strong>til</strong> dømes diplommaterialet <strong>og</strong><br />
Skattematrikkelen av 1647.<br />
Dokumentasjon av enkelte objekt<br />
I fleire <strong>til</strong>felle vil visualisering av tid <strong>og</strong> rom vera<br />
ein fin presentasjonsmåte av materialet. Her er<br />
enkelte lokalitetar meir eigna enn andre. I dei <strong>til</strong>felle<br />
me har nøyaktige kartfestingar av gjenstandsfunn,<br />
kan dette visualiserast. Ved <strong>til</strong> dømes å legga dei<br />
ulike typane gjenstandar i ulike lag – gjenstandar<br />
knytt <strong>til</strong> dømes <strong>til</strong> handverk, husdyrhald eller<br />
matlaging – kan du studera utbreiinga. Dette<br />
gjev i si tid godt utgangspunkt for å analysera<br />
lokaliteten, noko det mellom anna kan lagast<br />
undervisningsopplegg om.<br />
Ved å laga små filmar frå enkelte av dei mest<br />
spesielle kulturminna i fylket, får lesaren eit visuelt<br />
innblikk i korleis kulturminna ligg i landskapet.<br />
Kulturminne som er godt eigna er mellom anna<br />
tuftene i <strong>Fr</strong>iksdalen (Leikanger), kvernsteinsbrot<br />
(Hyllestad), enkelte store gravhaugar/gravfelt <strong>og</strong><br />
mellomalderkyrkjene. Det er m<strong>og</strong>leg at det allereie<br />
finst noko som kan brukast. Filmklypp er dessutan<br />
eigna for formidling av teknol<strong>og</strong>iske prosessar<br />
som <strong>til</strong> dømes steinteknol<strong>og</strong>i, bronsestøyping,<br />
jarn, teks<strong>til</strong>, keramikk osb. Visualiseringa av slike<br />
prosessar kan lenkast saman med det autentiske<br />
landskapet <strong>og</strong> det originale materialet.<br />
Til steinalderbuplassane bør det vera informasjon<br />
om korleis steinreiskapen vart laga. Per i dag jobbar<br />
Morten Kutscera med å laga steinaldersreiskap,<br />
samstundes som han står bak Arkikon saman<br />
med Ragnar Børsheim. Også bronsestøyping<br />
vil vera føremålstenleg å filma. Ørjan Engedal<br />
støyper autentiske bronsealdersgjenstandar, <strong>og</strong> kan<br />
truleg hjelpa med dette. Han lagar elles sett med<br />
bronsegjenstandar som kan kjøpast inn av skulane.<br />
Også bygningshistoria kan formidlast visuelt. Me<br />
kan laga film om ståande bygningar, samstundes<br />
som me kan laga rekonstruksjonar som tek<br />
utgangspunkt i stolpehol, eldstadar <strong>og</strong> anna som er<br />
avdekka ved arkeol<strong>og</strong>iske utgravingar. Graver <strong>og</strong><br />
gravfelt er eigna <strong>til</strong> å laga animasjonar eller 3D av.<br />
Det er pedag<strong>og</strong>isk å kunne sjå korleis ein gravhaug<br />
er bygd opp. Dei fleste registreringar <strong>og</strong> utgravingar<br />
i fylket bør bli filma <strong>og</strong> presentert på nettsida.<br />
15
Anna formidling<br />
Det er mykje som kan gjerast for å treffa<br />
publikum i kulturminna sitt rette miljø. Me kan<br />
formidla kulturminne om bord på kollektive<br />
transportmiddel. Til dømes film, powerpoint eller<br />
web på skjermane om bord på båtane kan gje<br />
landskapet utanfor tidsdjupn (t.d. gravrøysene som<br />
ligg langs skipsleia).<br />
Me kan legga <strong>til</strong> rette for førhistoriske turar;<br />
både for turistar <strong>og</strong> den lokale folkesetnaden.<br />
Ein føresetnad er at ein har gode kart <strong>og</strong> anna<br />
infomateriell. Me bør <strong>og</strong>så bli flinkare å skilta<br />
kulturminne. Dette arbeidet har ein byrja på hjå<br />
Kulturavdelinga. 12-15 kulturminne er allereie<br />
skilta i regi av fylkeskommunen. Kommunane driv<br />
<strong>og</strong>så med noko skilting. Me må passa på at dette<br />
arbeidet vert kvalitetssikra. Forslag <strong>til</strong> førhistoriske<br />
turar er øyhopping i steinalderlandskapet på<br />
kysten; t.d. Gulen, Solund, Askvoll <strong>og</strong> ”dødsreiser”<br />
med stopp på gravrøysene langs fjorden. Desse<br />
16<br />
røysene har dessutan ofte vore territoriemarkørar.<br />
Det kan såleis lagast opplegg der me set fokus på<br />
gamle eigedomsgrenser.<br />
Me kan ta meir i bruk fjella i formidlinga. Det<br />
var kontakt over Langfjella. Det ser me mellom<br />
anna i gjenstandsmaterialet <strong>og</strong> på ein del<br />
kulturminnekategoriar.<br />
DVD av kulturminne, t.d. av kvernsteinsbrota<br />
i Hyllestad kan brukast både <strong>til</strong> undervisning,<br />
føredag, uts<strong>til</strong>lingar m.m. Det kan lagast<br />
undervisningsopplegg som tek utgangspunkt<br />
i nettsidene. Emne som høver godt er mellom<br />
anna forholdet mellom historiske <strong>og</strong> arkeol<strong>og</strong>iske<br />
kjelder i mellomalderen.<br />
Me kan dessutan laga modellar/rekonstruksjonar<br />
av kulturminne <strong>til</strong> uts<strong>til</strong>lingar.<br />
Figur 3. <strong>Fr</strong>å nettsida <strong>til</strong> Arkikon. Forslag <strong>til</strong><br />
rekonstruksjon av bygningane.
7. Modellkommune<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal kommune er vald ut som modellkommune<br />
for dette forprosjektet. Det tyder at me har teke<br />
utgangspunkt i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal i arbeidet med å illustrera<br />
<strong>og</strong> definera prosjektet. Det tyder ikkje at <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal<br />
vert prioritert når prosjektet skal setjast i gang.<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal har ei god bygdebok som det er naturleg<br />
å bruka aktivt i arbeidet med å finna aktuelle emne<br />
å presentera – både <strong>til</strong> å skriva artiklar om <strong>og</strong> få<br />
idear <strong>til</strong> kva tenester som bør presenterast. Det er<br />
sett opp ulike kriterium for korleis ein skal velja ut<br />
tema å skriva artiklar om, <strong>og</strong> sidan er det sett opp<br />
ei liste over aktuelle tema for <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal (sjå under).<br />
Der det er funn <strong>og</strong> opplysningar skal alle<br />
tidsepokar frå eldre steinalder <strong>til</strong> etterreformatorisk<br />
tid vera representerte i kvar kommune, <strong>og</strong> me må<br />
variera mellom tema, <strong>til</strong> dømes:<br />
-gardshistorie/ busetjing<br />
-jakt, fiske <strong>og</strong> sanking<br />
-produksjon<br />
-religion<br />
-historiske hendingar<br />
-kyrkje <strong>og</strong> kongemakt<br />
-nytting av utmarka <strong>og</strong> fjellet<br />
-forsvar<br />
-jordbruk<br />
Me må dessutan sikra oss at ulike fag blir<br />
representerte:<br />
-arkeol<strong>og</strong>i<br />
-historie<br />
-religionshistorie<br />
-geol<strong>og</strong>i<br />
-arkitektur<br />
-kulturbiol<strong>og</strong>i<br />
-stadnamn<br />
-lingvistikk<br />
Det skal dessutan varierast mellom å skriva artiklar<br />
om lokalitetar, funn, hendingar <strong>og</strong> dynamiske<br />
prosessar. I samband med oppstartinga av<br />
Kulturhistorisk Leksikon sette kvar kommune opp<br />
rundt 50 tema som dei ynskte det skulle skrivast<br />
artiklar om. På lista <strong>til</strong> <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal var det 12 tema<br />
som dreia seg om tida fram <strong>til</strong> om lag 1700 – berre<br />
to av desse artiklane er skrivne (sjå under). Eg<br />
har supplert denne lista, slik at lista for <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal<br />
kommune no er på rundt 25 emne. Også denne<br />
lista vil bli utvida. Etter kvart som eg lista opp dei<br />
ulike emna, har eg for ein del av dei kommentert<br />
kva tidsepoke dei tek føre seg, kva fag som vil bli<br />
representerte <strong>og</strong> kva tema artikkelen vil gjelda.<br />
Artiklar som er skrivne for <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal<br />
-Kaupanger stavkyrkje: mellomalder,<br />
etterreformatorisk tid, religion, kyrkje <strong>og</strong><br />
kongemakt, arkeol<strong>og</strong>i, historie, religionshistorie,<br />
arkitektur, lokalitet.<br />
-Eggjasteinen: jarnalder, religion, arkeol<strong>og</strong>i,<br />
lingvistikk, funn.<br />
Artiklar som bør skrivast for <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal<br />
- Ein artikkel for kvar matrikkelgard som set<br />
garden i eit historisk perspektiv. Alder, status,<br />
eigedomsforhold. Kjelder som skal brukast:<br />
arkeol<strong>og</strong>isk materiale (i hovudsak gravmaterialet),<br />
Skattematrikkelen av 1647 (landskuld,<br />
eigedomsforhold), utskiftingskart, stølsmaterialet.<br />
- Tufteområde i Bjørndalen: yngre jarnalder,<br />
nytting av utmarka / gardshistorie, arkeol<strong>og</strong>i,<br />
lokalitet.<br />
- Slaget ved Fimreite: tidleg mellomalder,<br />
historisk hending, kyrkje <strong>og</strong> kongemakt, historie,<br />
hending.<br />
- Busetjing <strong>og</strong> aktivitetsområdet på Rutlin:<br />
bronsealder, jarnalder, mellomalder, busetjing,<br />
kulturbiol<strong>og</strong>i, arkeol<strong>og</strong>i, lokalitet.<br />
- Runestein på Stedje<br />
- Busetjing <strong>og</strong> aktivitetsområdet på Bondevik/<br />
Gurvin: bronsealder, jarnalder, mellomalder,<br />
busetjing, kulturbiol<strong>og</strong>i, arkeol<strong>og</strong>i, lokalitet.<br />
- Bygdeborg i Årøy: jarnalder / mellomalder,<br />
forsvar, arkeol<strong>og</strong>i, lokalitet.<br />
- Halvardshaugen: jarnalder, religion, arkeol<strong>og</strong>i,<br />
lokalitet.<br />
- Dyrkingsområde på Kvåle: yngre steinalder à,<br />
jordbruk, arkeol<strong>og</strong>i, kulturbiol<strong>og</strong>i, lokalitet.<br />
- Jordbrukshistoria i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal (særleg Stedje,<br />
Kvåle, Rutlin): yngre steinalder (neolitikum)<br />
à, jordbruk, arkeol<strong>og</strong>i, kulturbiol<strong>og</strong>i, lokalitet,<br />
stadnamn.<br />
- Eigedomshistoria i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal: jarnalder à<br />
gardshistorie, arkeol<strong>og</strong>i, historie, stadnamn,<br />
dynamiske prosessar.<br />
17
- Bruken av fjellet fram <strong>til</strong> 1700-talet.<br />
- Korleis vart dei døde gravlagde i ulike<br />
periodar i forhistoria – døme frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal.<br />
- Svartedauden <strong>og</strong> tida etter i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal<br />
- Kulturlandskap på Stedje.<br />
- Gravfunn på Stedje<br />
- Kvåle (gard, kyrkjestad)<br />
- Gravfunn på Kvåle<br />
- Fimreite (grend, kyrkje)<br />
- Lusakaupang<br />
- Amlasteinen (runestein)<br />
- Gravfunn på Rutlin<br />
Arbeidet med å setja opp kriterium for kva det<br />
bør skrivast artiklar om gjekk greitt. Eg meiner<br />
at det er viktig å forsikra seg om at dei ulike<br />
tidsepokane vert representerte, at ulike fag blir<br />
med, <strong>og</strong> at me er innom flest m<strong>og</strong>leg tema. Det<br />
viste seg noko verre å finna kva tema det bør<br />
skrivast om. Du må kjenna ein kommune veldig<br />
godt for å ha full oversikt over kva kulturminne <strong>og</strong><br />
funn som finst frå kommunen, <strong>og</strong> kva historiske<br />
hendingar ein kan knyta <strong>til</strong> den. Det bør truleg<br />
vera minst ein kontaktperson i kvar kommune<br />
som kan hjelpa med dette. I <strong>til</strong>legg må det gjerast<br />
ein del arkivstudiar. Det kan i stor grad gjerast<br />
ved kulturavdelinga ved <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
fylkeskommune eller<br />
Bergen Museum, men<br />
me bør <strong>og</strong>så ha <strong>til</strong>gang<br />
<strong>til</strong> top<strong>og</strong>rafisk arkiv<br />
digitalt. Det kan <strong>og</strong>så<br />
vera vanskeleg å finna<br />
litteratur om det me<br />
ynskjer å skriva om.<br />
Det kan kanskje vera<br />
føremålstenleg etter kvart<br />
å bygga opp eit litteraturarkiv<br />
etter kommune,<br />
med utgangspunkt i<br />
artiklar om aktuelle tema<br />
som ein kjem over.<br />
Eg valde meg ut to tema<br />
frå lista som eg freista<br />
å skriva artiklar om.<br />
Desse er lagde på Kulturhistorisk<br />
Leksikon. Den<br />
eine var om aktivitets<strong>og</strong><br />
busetjingsområdet<br />
18<br />
på Rutlin. Der er spor etter jordbruksaktivitet frå<br />
yngre steinalder <strong>og</strong> busetjing frå bronsealderen <strong>og</strong><br />
fram <strong>til</strong> mellomalderen, avdekka ved maskinell<br />
flateavdekking. Det er den vanlegaste arkeol<strong>og</strong>iske<br />
metoden i oppdyrka område, med stort potensiale<br />
for å avdekka spor etter t.d. førhistorisk busetjing.<br />
Resultata frå denne undersøkinga var særs<br />
spanande, både med tanke på det lange tidsspennet<br />
<strong>og</strong> det omfattande materialet som kom for dagen.<br />
Dette var såleis eit godt materiale å prøva ut<br />
korleis ein skal gjennomføra prosjektet. Materialet<br />
frå Rutlin er som sagt veldig omfattande, noko<br />
som gjorde det vanskeleg å skriva ein artikkel som<br />
skulle omfatta heile lokaliteten. Det kan skrivast<br />
ein artikkel som kort presenterar lokaliteten, men<br />
det bør <strong>og</strong>så skrivast artiklar som går meir i djupna<br />
på stoffet.<br />
Flyfoto over <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dalsfjøra. Biletet vart teke av<br />
Telemark flyfoto rundt 1957.<br />
(Eigar: Johan Ottesen).
Spor etter menneske i fleire tusen år<br />
På flata der <strong>S<strong>og</strong>n</strong> psykiatrisenter ligg på Rutlin i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal, har det vore busetjing<br />
<strong>til</strong>bake <strong>til</strong> bronsealderen (1800 - 500 f. Kr.) <strong>og</strong> jordbruk heilt <strong>til</strong>bake <strong>til</strong> yngre<br />
steinalder (4000 - 1800 f. Kr.). I 1998 vart dette spanande materialet grave fram i<br />
dagen.<br />
Planprosessen<br />
Då planen om eit psykiatrisenter på Rutlin låg føre tidleg på 1990-talet, vart planen i<br />
samsvar med Kulturminnelova sendt <strong>til</strong> kulturavdelinga i fylkeskommunen. Det vart<br />
vedteke at området måtte registrerast arkeol<strong>og</strong>isk. Denne undersøkinga viste omfattande<br />
spor etter busetjing i førhistorisk tid. Dette var bakgrunnen for at arkeol<strong>og</strong>ar frå Bergen<br />
Museum sommaren 1998 utførte eit stort feltarbeid på Rutlin.<br />
Tidleg åkerbruk<br />
På den nordlege delen av Rutlin-terrassen var det tjukke dyrkingslag. Allereie for<br />
meir enn 4000 år sidan byrja menneska å dyrka jorda her. Pollenanalysar viser at<br />
dei felte sk<strong>og</strong>en for å bruka området <strong>til</strong> beitemark <strong>og</strong> korndyrking. I den fyrste tida<br />
var husdyrhaldet viktigast, men pollenanalysane viser at kornslaget bygg vart dyrka.<br />
Åkrane låg spreidde på flata <strong>og</strong> i skråningane. For om lag 2200 år sidan, i midten av<br />
bronsealderen, byrja menneska med meir intensiv utnytting av jorda. Åkrane vart<br />
meir permanente, dei vart gjødsla <strong>og</strong> rydda for stein. Pollenprøver tyder på at ein har<br />
gått over <strong>til</strong> eit vekselbruk der periodar med åkerdrift har veksla med brakklegging <strong>og</strong><br />
beitemark. Slik har <strong>til</strong>høva truleg <strong>og</strong>så vore i førromersk jarnalder (500 f.Kr. - 0).<br />
Puslespel med mange brikker<br />
Det vart registrert meir enn 1100 strukturar ved utgravinga. Dette er spor i<br />
undergrunnen i form av stolpehol, eldstader <strong>og</strong> kokegroper. Ut frå dette les arkeol<strong>og</strong>ane<br />
historia <strong>til</strong> Rutlin. Enkelte stadar låg det opp <strong>til</strong> tre strukturar per kvadratmeter. Dette<br />
gjer det veldig vanskeleg å tolka resultata. Det er for mange m<strong>og</strong>legheiter.<br />
19
Den eldste fasen med busetjing<br />
På Rutlin er det sikre spor etter sju bygningar. Den eldste daterer seg <strong>til</strong> den mellomste<br />
bronsealderen, om lag 1100 f. Kr. Denne bygningen har truleg vore rundt 10 m lang.<br />
Den har hatt vegg-grøft <strong>og</strong> eit par takberande indre stolpar sett på syll (stein eller stokk<br />
som heva stolpane frå marka). Dette er ein noko uvanleg hustype. Bygningen har truleg<br />
vore brukt som uthus. Om lag 300 år seinare, 800 f. Kr., har det vore eit langhus på om<br />
lag 6 x 25 m. I <strong>til</strong>legg er fleire stolpar daterte <strong>til</strong> sein bronsealder. Det tyder på at det har<br />
lege fleire bygningar her samstundes.<br />
Jarnaldergarden<br />
I dei siste århundra før Kristus stod eit treskipa langhus på om lag 6,5 x 18/19 m<br />
på Rutlin. Den neste bygningen som er identifisert, var i bruk i den midtre delen av<br />
jarnalderen (om lag 300-500 e. Kr.). Denne var mellom 14 <strong>og</strong> 16 m lang, <strong>og</strong> har husa<br />
både menneske <strong>og</strong> dyr. <strong>Fr</strong>å sein romersk jarnalder/folkevandringstid (om lag 350 e.Kr)<br />
er det dokumentert eit stort langhus. Det var orientert aust-vest på flata <strong>og</strong> var om lag<br />
50 m langt <strong>og</strong> 6,5 m breitt. Denne bygningen hadde djupe steinskodde stolpehol med<br />
diameter på over 40 cm. Stolpane i store bygningar vart ofte skodde med steinar for<br />
at dei skulle stå betre. Funn av leirklining viser at veggene har hatt leirklint flettverk.<br />
Bjørkenever tyder at taket har vore torvlagt. I denne bygningen vart det gjort funn av<br />
potteskår, vevlodd, bryne <strong>og</strong> jernknivar.<br />
Bruk i mellomalderen<br />
På den sørlege delen av Rutlin-terrassen låg ein bygning frå høgmellomalderen (1200<br />
e. Kr.), 32 x 6,5 m stor. Ut frå funn av keramikk, veit ein at den var i bruk på midten av<br />
1100-talet. Denne bygningen er stolpesett. Her er to rekkjer med takberande stolpar som<br />
er trekte ut i ytterveggen. Tre stolpar inne i bygningen har berre hatt støttande funksjon.<br />
Det er få kjende stolpesette bygningar frå mellomalderen, <strong>og</strong> arkeol<strong>og</strong>ar har difor meint<br />
at laft var den vanlege bygningsmetoden.<br />
Det andre emnet eg har skrive om er storgarden<br />
Kvåle. Denne artikkelen valde eg å vinkla på<br />
ein noko anna måte. Utgangspunktet for denne<br />
artikkelen, var den historiske garden Kvåle. Eg<br />
studerte m.a. Skattematrikkelen frå 1647, <strong>og</strong> rekna<br />
ut både den faktiske <strong>og</strong> relative storleiken <strong>til</strong> Kvåle<br />
i 1647. Dette brukte eg som utgangspunkt i studiet<br />
av statusen <strong>til</strong> Kvåle bakover i tid. Eitt av føremåla<br />
med å skriva denne artikkelen, var å finna ein mal<br />
som ein kan bruka <strong>til</strong> å skriva om alle gardane i<br />
20<br />
fylket. Det er noko arbeid med å studera kjeldene<br />
på denne måten, men etter å ha rekna ut kva<br />
landskuld gardane i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal <strong>og</strong> Norum skipreide<br />
betalte i 1647, har ein eit godt utgangspunkt for<br />
å skriva om alle gardane i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal kommune<br />
(unnateke Fjærland).
Storgarden Kvåle<br />
Garden Kvåle i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal har vore ein stor <strong>og</strong> rik gard i mellomalderen (1030-<br />
1536/37) <strong>og</strong> seinare. Korleis kan me vita dette i dag? Ved å nytta historiske <strong>og</strong><br />
arkeol<strong>og</strong>iske kjelder kan me seia noko om <strong>til</strong>høva heilt <strong>til</strong>bake <strong>til</strong> jarnalderen (500<br />
f. Kr. - 1030 e. Kr.).<br />
Statusen <strong>til</strong> ein gard<br />
Når ein vil studera kva status ein gard har hatt, er det fleire kjelder ein kan gjera seg<br />
nytte av. Skattematrikkelen frå 1647 er den mest fullstendige av dei eldste kjeldene,<br />
<strong>og</strong> såleis den beste <strong>til</strong> å seia noko om den faktiske <strong>og</strong> relative storleiken <strong>til</strong> ein gard på<br />
1600-talet. I prinsippet skulle landskulda alle gardane betalte bli rekna med i denne.<br />
Landskuld er den årlege leiga leiglendingen betalte <strong>til</strong> jordeigaren. Denne kjelda viser<br />
såleis kor store dei ulike gardane er.<br />
Store gardar vert dessutan tradisjonelt rekna som gamle. Ein kan dessutan lesa mykje ut<br />
frå kva samfunnslag som rådde over dei. Dersom det er bonden sjølv som eig garden,<br />
har dette truleg vore slik langt <strong>til</strong>bake i tid. Dersom det er kyrkje, konge, borgar eller<br />
adel som eig garden, er det nyare eigedomsforhold. Mengda <strong>og</strong> utbreiinga av graver frå<br />
yngre jarnalder, samt kor rike dei er, kan gje ein peikepinn på kva status garden hadde i<br />
jarnalderen.<br />
Suverent størst i 1647<br />
I 1647 låg Kvåle i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal skipreide. Skipreida var ei administrativ inndeling av<br />
kysten. Dette skipreide omfatta 27 gardar. Desse gardane betalte <strong>til</strong> saman 143,1 laupar<br />
smør (ls) i landskuld, eit gjennomsnitt på 5,3 ls. Kvåle betalte 22,8 ls, <strong>og</strong> var dermed<br />
meir enn fire gonger så stor som gjennomsnittet. Desse tala løyner likevel den faktiske<br />
storleiken <strong>til</strong> gardane, då det er fire gardar som skil seg ut som mykje større enn dei<br />
andre.<br />
Dersom ein tek ut desse, vert gjennomsnittet 3,5 ls. Kvåle er dermed 6,5 gonger så<br />
stor som gjennomsnittsgarden i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal skipreide. Norum skipreide utgjorde resten av<br />
dagens <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal kommune (unnateke Fjærland). Gardane her er gjennomgåande mindre<br />
enn dei i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal skipreide. Dersom ein tek desse med i reknestykket, var Kvåle 9,9<br />
gonger så stor som gjennomsnittsgarden i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal.<br />
Sosial <strong>og</strong> økonomisk status<br />
I 1647 eigde enka Mette Pedersen heile Kvåle-garden. Dette var tidlegare adelsgods,<br />
<strong>og</strong> kan sporast <strong>til</strong>bake <strong>til</strong> Hans Sigurdsson. Han var den største godseigaren i landet på<br />
1400-talet. På byrjinga av 1300-talet var Kvåle ein av dei gardane i landet som betalte<br />
mest i skatt, 120 månadsmatbol. Det tyder at jorda gav mat <strong>til</strong> ein mann i 120 månadar.<br />
Truleg låg eit stort leiglendinggods <strong>til</strong> Kvåle.<br />
Ein leiglending var ein jordbrukar som leigde eigedom av ein jordeigar. Dette var såleis<br />
eigedom som storbonden på Kvåle fekk inntekter av. Omtrent på same tida, frå seinast<br />
1218 <strong>til</strong> 1295, var garden dessutan lendmannssete. Lendmennene administrerte eit<br />
område for kongen, <strong>og</strong> det viser at garden allereie då har hatt høg sosial <strong>og</strong> økonomisk<br />
status.<br />
21
22<br />
Gravminne på Kvåle<br />
Det er 11 kjende gravminne frå jarnalderen på Kvåle. Sju av desse er gravhaugar,<br />
to er gravrøyser, medan dei to siste kan vera flatmarksgraver. Gravhaugane er<br />
gjennomgåande store, over 10 m i diameter. Berre tre av gravene er daterte. To er frå<br />
yngre jarnalder (550-1030 e.Kr.), medan ei er frå eldre jarnalder (truleg mellom 0 <strong>og</strong><br />
550 e.Kr). Desse dateringane er gjort på grunnlag av funna i gravene.<br />
Det er mange flotte funn i dei tre gravene. Grava frå eldre jarnalder er ei kvinnegrav<br />
som mellom anna inneheldt fleire sølvspenner <strong>og</strong> bronsespenner <strong>og</strong> andre gjenstandar<br />
av sølv <strong>og</strong> bronse. Det er ei manns- <strong>og</strong> ei kvinnegrav frå yngre jarnalder. Mannsgrava<br />
inneheldt eit sverd, medan kvinnegrava mellom anna inneheldt fleire flotte spenne <strong>og</strong><br />
ulike kvinnereiskap. Dei flotte funna vitnar om at dei gravlagde hadde høg sosial <strong>og</strong><br />
økonomisk status.<br />
Kyrkja på Kvåle<br />
Det var kyrkje på Kvåle i mellomalderen. Ein veit at den stod der i 1308, truleg er den<br />
bygd ein gong mellom 1100 <strong>og</strong> 1300. Kyrkja var bygd av stein. Truleg var kyrkja privat<br />
eigd av storbonden på Kvåle. Det vart bestemt at kyrkja skulle leggast ned i 1544. Dette<br />
vedtaket vart teke opp att i 1574, noko som kanskje tyder at kyrkja ikkje var lagt ned<br />
før dette tidspunktet.<br />
Storgard i meir enn 1000 år<br />
Både arkeol<strong>og</strong>iske <strong>og</strong> historiske kjelder viser at Kvåle har vore ein stor <strong>og</strong> viktig gard<br />
gjennom historia. Dei rike gravene fortel at garden allereie i førhistorisk tid hadde<br />
overskot <strong>til</strong> å gravlegga dei døde med flotte gravgåver. At det var kyrkje på garden er<br />
<strong>og</strong>så eit sterkt vitne om at den høge statusen vart halde ved like i høgmellomalderen.<br />
Det same kan ein lesa ut av det skriftlege materialet som fins frå tidleg på 1300- talet <strong>og</strong><br />
utover.
Eg har sett opp ei liste over kva anna enn artiklar<br />
som bør presenterast for <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal kommune,<br />
<strong>og</strong> gardane Rutlin <strong>og</strong> Kvåle spesielt. Dette er<br />
materiale som t.d. foto, teikningar <strong>og</strong> andre<br />
illustrasjonar som bør vera del av ei teneste som<br />
har som mål å formidla historia frå fylket. Det<br />
kan vera både primærmateriale <strong>og</strong> kjelder som er<br />
omarbeida for at publikum lettare skal forstå dei.<br />
Det finst mykje historisk materiale frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal.<br />
Om lag 40 diplom som omhandlar <strong>til</strong>høve i<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal skal vera tekne vare på.<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal generelt<br />
Ein del litteratur vil bli lagt ut i sin heilskap. Det<br />
vil i hovudsak dreia seg om registreringsrapportane<br />
<strong>og</strong> utgravingsrapportane frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal, i <strong>til</strong>legg <strong>til</strong><br />
aktuelle studentarbeid som t.d. magistergrader,<br />
hovudoppgåver <strong>og</strong> mastergrader. Oppgåver<br />
som handlar om tema i fleire kommunar vil bli<br />
<strong>til</strong>gjengelege frå kvar kommune.<br />
Døme på rapportar <strong>og</strong> hovudoppgåver som er<br />
relevante for <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal kommune:<br />
Rapportar:<br />
PRegistreringsrapport frå tufteområde i<br />
Bjørndalen (Kulturavdelinga, Ståle Furnes).<br />
PRegistreringsrapport frå Rutlin (Kulturavdelinga)<br />
PUtgravingsrapport frå Rutlin (Bergen Museum,<br />
Søren Dinhoff)<br />
PRegistreringsrapport frå Bondevik/Gurvin<br />
(Kulturavdelinga, Marit Anita Skrede)<br />
PUtgravingsrapport frå Bondevik/Gurvin (Bergen<br />
Museum, Heidi Handeland).<br />
PRegistreringsrapport dyrking Kvåle.<br />
(Kulturavdelinga)<br />
PUtgravingsrapport dyrking Kvåle (Bergen<br />
Museum)<br />
PRegistreringsrapport Stedje (Kulturavdelinga)<br />
PUtgravingsrapport Stedje (Bergen Museum, Asle<br />
Bruen Olsen).<br />
PUtgravingsrapport grophus på Stedje (Bergen<br />
Museum, Mona Mortensen).<br />
Det finst fleire rapportar frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal, men eg har<br />
ikkje skaffa meg full oversikt over desse.<br />
Hovudoppgåver:<br />
<strong>Fr</strong>ode Iversen: ”Var middelalderens<br />
lendmannsgårder kjerner i eldre godssamlinger?<br />
En analyse av romlig organisering av graver<br />
<strong>og</strong> eiendomsstruktur i Hordaland <strong>og</strong> <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong>.” (Kvåle er eitt av godsa).<br />
Christoffer Knagenhjelm: ”Kaupanger. En<br />
analyse av kaupangens lokalisering <strong>og</strong> funksjon.”<br />
Mona Beate Buckholm: ”Nedlagte kirker <strong>og</strong><br />
kirkesteder fra middelalderen i Hordaland <strong>og</strong> <strong>S<strong>og</strong>n</strong><br />
<strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>. Hvilke kirkesteder ble nedlagt, når <strong>og</strong><br />
hvorfor?”.<br />
Jan Auestad: ” <strong>S<strong>og</strong>n</strong> i romertid <strong>og</strong><br />
folkevandringstid: et samfunn i endring.”<br />
Det er truleg fleire hovudoppgåver som tek føre<br />
seg forhold i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal. For å finna ut av det må ein<br />
gå gjennom hovudoppgåvene som er lista opp i<br />
vedlegg 2. For å finna eventuelle magistergrader <strong>og</strong><br />
doktorgrader som handlar om forhold i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal,<br />
må ein gå gjennom avhandlingane lista opp i<br />
vedlegg 1 <strong>og</strong> 3.<br />
Vanskelege ord eller omgrep i artiklane vil bli<br />
forklåra, anten ved korte ordforklåringar eller i<br />
artikkelform.<br />
Lenke. Det vil bli lenke <strong>til</strong> viktige databasar som<br />
t.d. gjenstandsdatabasen <strong>og</strong> kulturminnedatabasen<br />
<strong>til</strong> Bergen Museum, samt <strong>til</strong> stadnamndatabasen<br />
<strong>til</strong> Fylkesarkivet <strong>og</strong> O. Rygh: Norske Gaardnavne.<br />
I <strong>til</strong>legg vert det lenke <strong>til</strong> flyfotobasen <strong>til</strong><br />
Fylkesarkivet. Det vil <strong>og</strong>så vera ei nyhendelenke i<br />
samband med <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal kommune. Det er ei lenke<br />
som skal oppdaterast i forhold <strong>til</strong> nye arbeid som<br />
tek føre seg <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal før 1700; t.d. utgravingar,<br />
studentoppgåver, bøker eller anna.<br />
Kart. Alle omtala lokalitetar skal kartfestas. Dei<br />
ulike lokalitetstypane skal kunne identifiserast<br />
på kartet. Me må ha med både arkeol<strong>og</strong>iske,<br />
historiske, bygningshistoriske lokalitetar mm. På<br />
sikt vil me sikta på å legga ut nøyaktig kartfesting<br />
av utgravingsfelt <strong>og</strong> evt. strukturar <strong>og</strong> funn. Målet<br />
er dessutan at alle utskiftingskart frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal skal<br />
digitaliserast.<br />
Foto. Det skal vera foto av gjenstandar som det blir<br />
skrive om spesielt. Døme på det er Eggjasteinen<br />
<strong>og</strong> runestein på Stedje (desse artiklane er allereie<br />
skrivne). Me skal dessutan gjera eit utval av funn<br />
av gjenstandar frå lokalitetar det blir skrive om,<br />
t.d. spesielt flotte gravfunn. Det skal vera foto av<br />
23
24<br />
Figur 4. Landskyld (oppgjeve i laupar smør) som gardane i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal <strong>og</strong> Norum<br />
skipreide betalte i 1647.
alle kulturminne, lokalitetar <strong>og</strong> bygningar det blir<br />
skrive om. Det vert <strong>og</strong>så mykje foto som knyt seg<br />
<strong>til</strong> utgravingsdokumentasjon, t.d. utgravingsfelt,<br />
strukturar <strong>og</strong> gjenstandar. Det vert som nemnt<br />
lenke <strong>til</strong> flyfoto over <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal (Fylkesarkivet).<br />
I <strong>til</strong>legg bør eldre flyfoto gjerast <strong>til</strong>gjengelege.<br />
Visualisering. Ulike måtar å visualisera på vil vera<br />
viktig i presentasjonen av ulike emne frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal.<br />
Me skal visualisera korleis havnivået har endra seg<br />
gjennom tidene i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal. Det finst eit pr<strong>og</strong>ram me<br />
kan gjera dette i. Denne visualiseringa skal setjast<br />
saman med det autentiske landskapet. Det skal<br />
knytast ein tidsakse <strong>til</strong> nettsida, men det er m<strong>og</strong>leg<br />
at det allereie finst noko me kan bruka. Det vil bli<br />
presentert ein del illustrasjonar. Nokre kan vera<br />
skjematiske, medan andre skal føres<strong>til</strong>la faktiske<br />
<strong>til</strong>høve. Skjematiske illustrasjonar kan t.d. vera<br />
korleis ein gravhaug ofte er bygd opp, eller ein<br />
viss gjenstandstype. Illustrasjonar som føres<strong>til</strong>ler<br />
faktiske <strong>til</strong>høve kan <strong>til</strong> dømes vera eit av dei flotte<br />
gravfunna i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal. Illustrasjonar kan <strong>og</strong>så vera<br />
teikningar av strukturar eller funn frå utgravingar.<br />
Det skal lagast animasjonar av eit par av dei<br />
mest spesielle kulturminna frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal (t.d.<br />
langhus på Rutlin). Det vil dessutan bli laga<br />
nokre filmar som viser korleis ulike teknol<strong>og</strong>iske<br />
prosessar har føregått. Det vil bli laga ein film<br />
om bronsestøyping – kopla mot graver, evt. andre<br />
lok. med funn av bronse. Det vil dessutan bli laga<br />
ein film om steinteknol<strong>og</strong>i. Desse filmane som<br />
illustrerer teknol<strong>og</strong>iske prosessar vil vera sams for<br />
heile fylket, men kan koplast spesielt mot materiale<br />
i kvar kommune. I <strong>til</strong>legg vil det bli laga ein film<br />
om Kaupanger stavkyrkje. Det er ikkje andre<br />
kjende bygningar som er eldre enn 1700 i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal.<br />
Omarbeiding/<strong>til</strong>rettelegging. Ein del av dei<br />
historiske kjeldene vil bli lagt <strong>til</strong> rette slik at<br />
folk kan få innsikt i kva kjeldene seier noko<br />
om. Det vil mellom anna med utgangspunkt i<br />
Skattematrikkelen av 1647 bli laga ei oversikt<br />
over kor mykje skatt gardane i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal <strong>og</strong> Norum<br />
skipreide betalte på dette tidspunktet. Det vil visa<br />
den faktiske <strong>og</strong> relative storleik <strong>til</strong> gardane i dette<br />
skipreidet, <strong>og</strong> kan brukast som utgangspunkt for å<br />
jobba seg bakover i tid. Den same kjelda er <strong>og</strong>så<br />
eigna <strong>til</strong> å laga oversikt over eigedomsforholda<br />
i 1647. Det vil bli laga ei oversikt som viser om<br />
gardane var krongods, geistleg-, adeleg- eller<br />
bondegods.<br />
Samtidskjelder som fortel om <strong>til</strong>høve frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal<br />
vil sjølvsagt vera viktig å formidla. Døme på det<br />
er Sverres saga som fortel om hendingane ved<br />
Fimreite i 1184 <strong>og</strong> Kvåleskiftet frå 1314 i DN VI,<br />
nr. 84. Desse kjeldene vil i <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> å bli skrivne<br />
artiklar om, <strong>og</strong>så bli omarbeidde på andre høvelege<br />
måtar, t.d. illustrasjonar.<br />
Tidlegare studiar har vist at gardar som har støla<br />
saman i nyare tid kan ha sams opphav. Det vil bli<br />
laga oversikt over dette. I enkelte delar av <strong>S<strong>og</strong>n</strong> har<br />
fleire matrikkelgardar hatt felles utskifting. Dette<br />
kan <strong>og</strong>så peike <strong>til</strong>bake på tidlegare forhold. Mykje<br />
tyder på at kva kyrkje/prest gardane betalte skatt<br />
<strong>til</strong> <strong>og</strong>så viser <strong>til</strong>bake på eldre eigedomsforhold<br />
(Bergens Kalvskinn). For <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal vil dette dreia<br />
seg om mellomalderkyrkjene Fimreite, Ølmheim,<br />
Stedje, Kvåle, Eggum, Åberge <strong>og</strong> Kaupanger.<br />
Rutlin<br />
Det vil mellom anna bli skrive artiklar om<br />
arkeol<strong>og</strong>isk materiale, botanisk materiale (det<br />
var ein del av utgravinga på psykiatri-tomta),<br />
spannforma keramikk, ulike bygningstypar,<br />
namnet, futegarden <strong>og</strong> eldre historisk<br />
kjeldemateriale når det gjeld Rutlin.<br />
Sidetenester for Rutlin:<br />
I <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> materialet som vert presentert i<br />
samband med artiklane, vil ein for Rutlin finna<br />
meir materiale frå utgravingane på psykiatritomta.<br />
Dette er eit rikt materiale, truleg det viktigaste<br />
arkeol<strong>og</strong>iske materialet frå Rutlin:<br />
- Planskisse med nøyaktig geometri<br />
- Aktive strukturar som du kan klikka deg<br />
inn på.<br />
- Bilete, teikning; storleik <strong>og</strong> utsjånad.<br />
- Liste over funn frå strukturane.<br />
- Foto av enkelte utvalde funn.<br />
- Rekonstruksjon av eit langhus. Dette<br />
er ein av dei største <strong>og</strong> mest funnrike<br />
utgravingane i regionen. Det høver såleis<br />
bra å rekonstruera ein bygning frå denne<br />
lokaliteten.<br />
- Kven var med på registrering/utgraving,<br />
<strong>og</strong> kven har jobba med materialet?<br />
25
26<br />
Oversikt over utgravingsområdet på<br />
Rutlin. Foto: Søren Diinhoff<br />
<strong>Fr</strong>å utgravinga av psykiatri-tomta.<br />
Bitar av bakstehelle i kleber <strong>og</strong><br />
spinnehjul.<br />
Utgraving av dyrkingslag i<br />
form av stor rydningsrøys<br />
<strong>og</strong> gamle åkerlag.
I <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> utgravingane på psykiatritomta<br />
vil det frå Rutlin bli presentert foto av<br />
enkelte andre utvalde funn/kulturminne.<br />
Dette vil dreia seg om:<br />
1) Sverd frå yngre jarnalder. B 11484.<br />
2) Spannforma leirkrukke. C 7061.<br />
3) Gravfunn m/spyd, sverd, spiralring av<br />
sølv <strong>og</strong> gull, div. bronsegjenstandar. B<br />
8452.<br />
Det historiske materialet frå Rutlin vil bli<br />
presentert i samsvar med gjennomgangen<br />
under <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal generelt.<br />
Kvåle<br />
Om Kvåle vil det bli skrive artiklar om<br />
det arkeol<strong>og</strong>isk materialet, t.d. diverse<br />
registreringar <strong>og</strong> utgravingar i <strong>til</strong>legg<br />
<strong>til</strong> gravhaugar (t.d. Halvardshaugen). I<br />
<strong>til</strong>legg finst eit rikt botanisk materiale frå<br />
Kvåle. Det var ein stor del av utgravinga<br />
for ungdomsskulen <strong>og</strong> var ein del av<br />
utgravinga i 2007. Det vil bli skrive<br />
artiklar om kyrkja på Kvåle, i <strong>til</strong>legg<br />
<strong>til</strong> at eigedomsforholda vil bli skrive<br />
om. Her er Skattematrikkelen av 1647,<br />
utskiftingskart, studiar av evt. stølar,<br />
studiar av utbreiing av gravene (i hovudsak frå<br />
yngre jarnalder) relevante kjelder.<br />
Sidetenester for Kvåle:<br />
I <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> materialet som vert presentert i<br />
samband med artiklane, vil det frå Kvåle bli<br />
presentert foto av enkelte utvalde funn. Enkelte<br />
gravfunn vil vera relevante:<br />
1) Tveegga sverd (f.v.t) funne i grav i<br />
Sunnevabakken under Kyrkjeåkeren på bnr 67.<br />
B 10436 = DHS 2656. UB Årbok 1952.<br />
2) Foto av todelt hellekiste med lik i austre<br />
rom med hovudet mot aust. B 6516 - Eldre<br />
jarnalder, ubrend kvinnegrav med relieffspenner<br />
frå fk. Nr 2/1.<br />
3) Foto av Halvardshaugen.<br />
4) Foto av Studlahaugen (nyreg.) lok. 35495 i<br />
Askeladden.<br />
Bilete av kokegrop. Kokegropa er registrert på gbnr.<br />
23/14, Kvåle. Foto: Christoffer Knagenhjelm.<br />
Det vil bli presentasjon av ein del<br />
utgravingsdokumentasjon. Det vil mellom<br />
anna dreia seg om foto av funn, strukturar,<br />
dyrkingsprofilar <strong>og</strong> oversikter. I <strong>til</strong>legg er<br />
teikningar <strong>og</strong> innmålingar ein naturleg del av dette.<br />
Utskiftingskart over Kvåle vil bli scanna <strong>og</strong> lagt ut.<br />
Det vil bli forklåra kva type dokument dette er, <strong>og</strong><br />
kva nytte ein kan ha av slike kart.<br />
Også diplom-materialet <strong>og</strong> BK som dreiar seg om<br />
Kvåle vil bli gjort <strong>til</strong>gjengeleg. Kvåleskiftet kan<br />
nemnast som døme. Ingvild Øye har oversett dette<br />
i bygdeboka for <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal. Ein får her innblikk i kva<br />
hus som var på garden, <strong>og</strong> kva byggeskikk som var<br />
vanleg. Dette kan formidlast gjennom artiklar, men<br />
<strong>og</strong>så t.d .ved illustrasjonar.<br />
27
Overført <strong>til</strong> andre kommunar<br />
Det arbeidet som skal gjerast med <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal<br />
generelt <strong>og</strong> Rutlin <strong>og</strong> Kvåle spesielt, vil vera<br />
utgangspunktet for det vidare arbeidet. Artiklar<br />
vil bli skrivne om alle tema som blir valde ut frå<br />
kvar av dei 26 kommunane i fylket. I <strong>til</strong>legg skal<br />
det for kvar kommune bli <strong>til</strong>gjengeleg ei rekkje<br />
sidetenester på same måte som skissert for <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal<br />
kommune. Ein del tema vil bli gjennomgåande for<br />
alle kommunar. <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal skil seg likevel noko frå<br />
dei fleste andre kommunane i fylket ved at det finst<br />
mange mellomalderdokument.<br />
For alle kommunar skal det utarbeidast kart som<br />
viser kva kulturminne som finst i kommunen, <strong>og</strong><br />
kva historiske hendingar som kan knytast <strong>til</strong> den.<br />
I <strong>til</strong>legg vil det etter kvart vera ei visualisering av<br />
korleis havnivået har endra seg. Det skal dessutan<br />
vera lenke med nyhende for kvar kommune.<br />
Når det gjeld arkeol<strong>og</strong>i, vil det bli skrive ein eller<br />
fleire artiklar om dei fleste utgravingane som er<br />
utført dei siste tiåra. Dei siste åra har det vorte meir<br />
vanleg å måla både felt <strong>og</strong> strukturar nøyaktig inn,<br />
<strong>og</strong> dette vil i slike <strong>til</strong>felle bli ein del av tenesta.<br />
Mange av gravhaugane <strong>og</strong> – røysene vil <strong>og</strong>så bli<br />
presenterte på denne måten, anten kvar for seg eller<br />
i grupper med fleire graver. Det vil bli lagt vekt<br />
både på kulturminna <strong>og</strong> eventuelle gjenstandsfunn<br />
28<br />
i samband med dei. Alle arkeol<strong>og</strong>iske rapportar <strong>og</strong><br />
avhandlingar som tek føre seg forhold i kommunen<br />
vil bli <strong>til</strong>gjengelege.<br />
Det historiske materialet vil bli presentert om lag<br />
på same måte for dei ulike kommunane. Det vil<br />
bli m<strong>og</strong>leg å sjå noko av det i si primære form.<br />
Då mykje er vanskeleg <strong>til</strong>gjengeleg, vil det <strong>og</strong>så<br />
bli prioritert å omarbeida ein stor del av det. Noko<br />
vil bli skrive artiklar om, medan andre ting vil<br />
t.d. bli lagt ut i tabellar eller illustrert på andre<br />
måtar. Døme på historisk materiale som vil bli<br />
omarbeidd er materiale frå Skattematrikkelen frå<br />
1647. Denne kjelda er viktig, då den både seier<br />
noko om faktisk <strong>og</strong> relativ storleik <strong>til</strong> ein gard,<br />
men <strong>og</strong>så kva eigedoms<strong>til</strong>høve der var i 1647.<br />
Skattematrikkelen blir ofte brukt i analysar om<br />
<strong>til</strong>høve i mellomalderen, sjølv om dette er eit<br />
nokså krevjande studium. Også Diplomatarium<br />
Norvegicum, Bergens Kalvskinn <strong>og</strong> andre<br />
<strong>til</strong>svarande kjelder vil bli lagde <strong>til</strong> rette om lag på<br />
same måten.<br />
I <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> arkeol<strong>og</strong>iske <strong>og</strong> historiske kjelder er det<br />
enkelte andre kjelder som vil bli presenterte i den<br />
grad dei finst frå kommunar <strong>og</strong> gardar. Eit døme er<br />
utskiftingskart. Desse er viktige for å setja lys på<br />
eigedomshistoria, <strong>og</strong> vil bli scanna <strong>og</strong> lagde ut.<br />
Ein stor del av materialet vil med andre ord få om<br />
lag den same utforminga<br />
for alle kommunane. I<br />
<strong>til</strong>legg vil det bli ein del<br />
<strong>til</strong>passingar ut frå kva som<br />
er spesielt for den eksakte<br />
kommunen. For kvar<br />
kommune skal det minst<br />
vera ein rekonstruksjon<br />
(animasjon eller 3D) av<br />
eit kulturminne. Det vil<br />
sjølvsagt variera kva<br />
type kulturminne det vil<br />
vera snakka om. Det skal<br />
dessutan vera minst ein<br />
film frå kvar kommune.<br />
M<strong>og</strong>leg grav, registrert på<br />
gbnr. 23/14, Kvåle. Foto:<br />
Christoffer Knagenhjelm.
8. Samarbeid, organisering<br />
<strong>og</strong> framdrift<br />
Fleire institusjonar er del av prosjektet ved at<br />
dei er representerte i styringsgruppa (sjå side 2).<br />
Desse institusjonane vil i <strong>til</strong>legg ha enkelte andre<br />
oppgåver. Ved Høgskulen i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> driv<br />
dei med studentarbeid om stadnamnmateriale <strong>og</strong><br />
lokalhistoriske kjelder som kan vera aktuelt å gjera<br />
seg nytte av. Bergen Museum vil hjelpa <strong>til</strong> med å<br />
fot<strong>og</strong>rafera det gjenstandsmaterialet me treng. Dei<br />
driv dessutan nettstadane Reiseveska <strong>og</strong> Gamle<br />
Naboar. Her er stoff me kan gjera oss nytte av,<br />
<strong>og</strong> det er m<strong>og</strong>leg at me kan samordna drifta. Ved<br />
De Heibergske Samlinger - <strong>S<strong>og</strong>n</strong> Folkemuseum<br />
finst fleire bygningar <strong>og</strong> gjenstandar som er eldre<br />
enn 1700. Dette kan mellom anna vera aktuelt<br />
artikkelstoff. På kulturavdelinga er det fagfolk<br />
som kan hjelpa <strong>til</strong> med informasjon. Den som skal<br />
skriva artiklar bør sitja på kulturavdelinga for ei<br />
stund. Kulturavdelinga har dessutan ansvar for<br />
skiltinga. Ved Arkeol<strong>og</strong>isk institutt vert det stadig<br />
skaffa ny kunnskap om <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>. Dei som<br />
jobbar med dette kan t.d skriva artiklar på grunnlag<br />
av dette materialet.<br />
Fleire andre aktørar har vist stor interesse for<br />
formidlingsprosjektet. Hordaland fylkeskommune<br />
ved fylkeskonservator Per Morten Ekerhovd <strong>og</strong><br />
arkeol<strong>og</strong> Elisabeth Jan Warren har spesielt uttrykt<br />
at dei er interesserte i å ta del i prosjektet. Det<br />
same har Kari Kristoffersen ved Bergen Museum.<br />
I Møre <strong>og</strong> Romsdal har Jan Aakvik i <strong>Kulturnett</strong><br />
Møre <strong>og</strong> Romsdal vist interesse, <strong>og</strong> dei ynskjer<br />
å vera med. Det er soleis grunnlag for eit breiare<br />
samarbeid på Vestlandet om dette.<br />
Ved å ta med aktørar som jobbar med kulturminne<br />
i lokalmiljøet kan me heva kvaliteten <strong>til</strong> noko av<br />
det beste som finst av denne type formidling. Då<br />
må me heva kompetansen på ulike teknol<strong>og</strong>iske<br />
dokumentasjons- <strong>og</strong> presentasjonsmetodar som blir<br />
utført av kulturavdelinga <strong>og</strong> Bergen Museum, slik<br />
at grunnlaget for gode presentasjonsmåtar blir lagt<br />
allereie i felt. Ved å digitalisera materialet betre/<br />
meir i felt enn i dag, vil det letta arbeidet både<br />
for dei som skal skriva rapport frå registreringa/<br />
utgravinga <strong>og</strong> for dei som skal formidla det på<br />
Internett. Me kan <strong>og</strong>så ta med andre aktuelle<br />
aktørar. I dag er det mange små aktørar som jobbar<br />
med sitt utan at det er samordna. Lokalhistoriske<br />
lag, skulen <strong>og</strong> kommunen kan <strong>til</strong> dømes ta del i<br />
å fot<strong>og</strong>rafera kulturminne, medverka <strong>til</strong> skilting<br />
av kulturminne <strong>og</strong> ta del i skjøtsel. Nettsider <strong>til</strong><br />
aktuelle aktørar bør lenkast opp <strong>til</strong> sida om eldre<br />
historie. Me må skissera konkrete <strong>til</strong>tak som må<br />
setjast i verk for at formidlingsprosjektet skal<br />
fungera best m<strong>og</strong>leg.<br />
I det vidare arbeidet er det viktig å ha brei<br />
tverrfagleg kompetanse. Slik kompetanse vil<br />
mellom anna vera arkeol<strong>og</strong>i, IT-kompetanse,<br />
historie, pedag<strong>og</strong>ikk med meir.<br />
<strong>Fr</strong>amdrift<br />
I samband med slutthandsaminga av denne<br />
rapporten, vart det teke kontakt med Årdal<br />
kommune ved kultursjef Steinar Lægreid.<br />
Kommunen har planar for vikinggarden Ytre<br />
Moa, <strong>og</strong> tankane i rapporten høver særs godt inn<br />
der. Årdal sa ja <strong>til</strong> å føra arbeidet vidare etter dei<br />
linene som denne rapporten dreg opp. Det vart<br />
engasjert arkeol<strong>og</strong>ar <strong>til</strong> å laga plan for Årdal basert<br />
på rapporten <strong>og</strong> modellkommunen i denne, <strong>og</strong> dei<br />
byrja å skriva artiklar. Det vart <strong>og</strong> sett i gang arbeid<br />
med å laga animasjonar <strong>og</strong> rekonstruksjonar frå<br />
Ytre Moa. Samstundes er arbeidet med utforming<br />
av nettester for Årdal kome i gang. Desse vert<br />
knytte <strong>til</strong> <strong>Kulturnett</strong> <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> <strong>og</strong> vil nytta<br />
teknol<strong>og</strong>ien som ligg der. Samstundes vil det<br />
verta laga eigen inngang for Årdal som samlar<br />
det stoffet som gjeld denne kommunen særskilt.<br />
Arbeidet med første fase i Årdal vil verta fullført i<br />
2008. Det vil vera eit godt grunnlag for liknande<br />
arbeid i andre kommunar i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> <strong>og</strong> i<br />
andre fylke.<br />
Vestlandsrådet ynskjer <strong>og</strong> at arbeidet med<br />
nettbasert kulturformidling <strong>og</strong> ABM-samarbeid<br />
skal vera eit felles satsingsområde. Denne<br />
rapporten vil no verta sendt <strong>til</strong> dei andre<br />
vestlandsfylka. Dei må då vurdera når <strong>og</strong> korleis<br />
dei vil inkludera dette feltet i arbeidet sitt.<br />
Vidare arbeid må skje som ein integrert del av anna<br />
arbeid med nettbasert kulturformidling <strong>og</strong> ABMsamarbeid,<br />
<strong>og</strong> ein må kopla tenestene opp mot dei<br />
regionale kulturnetta i desse fylka.<br />
Arbeidet kan førast vidare på kommuneplan slik<br />
29
som i Årdal eller ein kan arbeida med fleire fylke<br />
<strong>og</strong> fleire kommunar. Her er det ulike modellar. Det<br />
er <strong>og</strong> naturleg med eit samarbeid mellom fylka<br />
<strong>og</strong> kommunane når det gjeld økonomi <strong>og</strong> andre<br />
ressursar.<br />
I løpet av 2008 bør ein ha avklara korleis ein<br />
fører dette vidare innanfor eit utvida samarbeid på<br />
Vestlandet. Samstundes bør det føreliggja planar<br />
for konkrete <strong>til</strong>tak i kommunar der det ligg godt <strong>til</strong><br />
rette for å gå i gang.<br />
9. Kostnad<br />
Det er veldig varierande kor store ressursar som<br />
må setjast inn for å realisera dei ulike <strong>til</strong>taka<br />
som er skissert. For t.d. å publisera rapportane<br />
frå kulturavdelinga <strong>og</strong> Bergen Museum, treng<br />
me ikkje nemneverdig med ressursar. For å<br />
gjennomføra alle <strong>til</strong>taka som er sett fram her, treng<br />
me fleire årsverk. Me bør gå saman om oppgåvene<br />
med kulturavdelinga <strong>og</strong> Bergen Museum. Ei større<br />
samla satsing på dette bør gå over 2-4 år <strong>og</strong> det<br />
må <strong>til</strong>setjast prosjektleiar. Eit slikt prosjekt må<br />
<strong>og</strong> disponera fast fagleg kompetanse <strong>til</strong>svarande<br />
2-4 årsverk. Vidare er det realistisk å rekna med 1<br />
månadsverk for å laga ein plan for ein kommune<br />
<strong>og</strong> gjerne 2-4 månadsverk for å utarbeida oversyn<br />
over kjelder, skriva artiklar, laga animasjonar<br />
<strong>og</strong> rekonstruksjonar, utarbeida opplegg <strong>til</strong> bruk i<br />
skulen med meir. Kostnad for å utarbeida plan <strong>og</strong><br />
ferdig teneste for ein kommune vil gjerne koma<br />
på kring 3-5 månadsverk. Prisen for eit årsverk<br />
kan me grovt setja <strong>til</strong> 500.000 kroner <strong>og</strong> for eit<br />
månadsverk <strong>til</strong> 40.000 kroner. Det vil <strong>og</strong> vera trong<br />
for midlar <strong>til</strong> drift <strong>og</strong> reiser <strong>og</strong> <strong>til</strong> teknol<strong>og</strong>iske<br />
tenester.<br />
Det vil vera svært mykje å henta på å organisera<br />
dette som eit større samla prosjekt der ein<br />
involverer fleire fylke <strong>og</strong> fleire kommunar i kvart<br />
fylke. Ein vil hausta stordriftsføremoner, <strong>og</strong> ein vil<br />
byggja breiare kompetanse som vil styrka arbeidet.<br />
Ein må <strong>og</strong> utvikla eit prosjekt som kan vera<br />
grunnlag for statleg medfinansiering.<br />
10. Forventa resultat<br />
Med dette formidlingsprosjektet skal me nå alle<br />
brukargrupper som er interessert i forhistoria <strong>og</strong><br />
eldre historie i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>. Alle som er<br />
30<br />
interesserte i den eldre historia frå fylket vårt skal<br />
på ein enkel måte finna fram <strong>til</strong> den informasjonen<br />
han/ho ynskjer. Det tyder at her må vera interessant<br />
stoff same kva utgangspunkt lesaren har – om han<br />
er elev i grunnskulen eller fagperson.<br />
Det er eit mål å presentera alle kulturminne fram <strong>til</strong><br />
om lag 1700 i kvar kommune, <strong>og</strong> gje informasjon<br />
om alle strukturar <strong>og</strong> alle gjenstandsfunn. Det skal<br />
vera godt fotomateriale, samstundes som gode<br />
teikningar er ein viktig del av dokumentasjonen.<br />
I <strong>til</strong>legg må me ha som mål å presentera det<br />
historiske materialet som er <strong>til</strong>gjengeleg for fylket<br />
vårt fram <strong>til</strong> 1700. Dette må vera <strong>til</strong>gjengeleg både<br />
i primær <strong>og</strong> omarbeidd form. Det skal koma fleire<br />
delresultat før den endelege tenesta er ferdig.<br />
Nettsidene der det kulturhistoriske materialet vert<br />
formidla, bør oppdaterast etter kvart som det vert<br />
utført arkeol<strong>og</strong>iske registreringar <strong>og</strong> utgravingar.<br />
Nyhendelenka må <strong>og</strong>så oppdaterast. Me må<br />
diskutera kven som skal ha dette ansvaret, men det<br />
bør kanskje skje i samband med at Askeladden vert<br />
oppdatert? Kulturavdelinga har delegert mynde<br />
<strong>til</strong> dette arbeidet. Ein føresetnad for at det skal bli<br />
fylgt opp er at permanent øyremerka midlar må<br />
setjast av <strong>til</strong> dette arbeidet.<br />
Me må legga stor vekt på språkleg frams<strong>til</strong>ling. Det<br />
ser ikkje ut <strong>til</strong> å vera vektlagt ved enkelte av dei<br />
eksisterande nettsidene. Det forringar dei veldig.<br />
På sikt må me ha informasjon på ulike språk, men<br />
me bør byrja med å bygga opp den norske delen av<br />
nettsida.<br />
11. Oppsummering<br />
Gjennom arkeol<strong>og</strong>iske registreringar <strong>og</strong> utgravingar<br />
veit me mykje om korleis menneska har levd i <strong>S<strong>og</strong>n</strong><br />
<strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> gjennom årtusena. For om lag 1000 år<br />
sidan byrja det å koma skriftleg materiale, <strong>og</strong> dette<br />
auka på frå 1600- <strong>og</strong> 1700-talet. Hovudmålet med<br />
dette formidlingsprosjektet er at kunnskapen om<br />
tidlegare tider i fylket må gjerast meir <strong>til</strong>gjengeleg<br />
for publikum. Det er viktig med lokal forankring,<br />
slik at publikum <strong>til</strong> dømes enkelt kan finna<br />
informasjon om kommunen sin. Tanken er at me i<br />
hovudsak skal nytta Internett, men <strong>og</strong>så ta i bruk<br />
andre måtar å formidla på. Håpet er vidare at meir<br />
kunnskap om historia vår, vil gjera publikum meir<br />
medvitne om verdien av kulturarven. Dei må <strong>og</strong>så<br />
informerast om kva lover <strong>og</strong> reglar som gjeld.
Vedlegg 1<br />
Adresser <strong>til</strong> nettstadar som formidlar<br />
eldre historie frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
Bergen Museum<br />
Bergen Museum har laga fleire nettstadar retta<br />
mot grunnskulen som er knytt opp <strong>til</strong> museet sine<br />
nettsider:<br />
http://www.gamlenaboar.uib.no/default.htm<br />
Gamle Naboar er ein nettstad for grunnskulen som<br />
tek utgangspunkt i vestnorsk arkeol<strong>og</strong>i, men sidene<br />
er veldig generelle. Dei tek lite for seg spesifikke<br />
kulturminne frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
http://www.reiseveska.uib.no/<br />
Reiseveska er ei rundreise på Vestlandet på<br />
leiting etter kulturminne. Målet er at det frå<br />
kvar kommune i fylket skal presenterast minst<br />
eitt kulturminne. Til no er det berre Aurland <strong>og</strong><br />
Bremanger som er representerte. Sida er altså lite<br />
utvikla, men tankane bak er gode.<br />
http://bergenmuseum.uib.no/nettuts<strong>til</strong>linger/<br />
arkeol<strong>og</strong>i/arkeol<strong>og</strong>en/<br />
Arkeol<strong>og</strong>en. Denne nettsida fortel om arbeidet <strong>til</strong><br />
arkeol<strong>og</strong>en; korleis vert ei utgraving gjennomført<br />
frå planstadium <strong>til</strong> rapporten er klar. Ein får<br />
innblikk i kva lover <strong>og</strong> reglar som gjeld. Det er<br />
dårleg nynorsk på denne sida. Sida er elles bra.<br />
Andre sider i regi av Bergen Museum:<br />
http://huin.uib.no/hellerprosjektet/index.spy<br />
Det vestnorske hellerprosjektet har som mål å<br />
finna ut meir om bruk av hellerar i førhistorisk<br />
tid. Det er ei tverrfagleg undersøking av erverv <strong>og</strong><br />
sosial identitet i vestnorske holer <strong>og</strong> hellarar frå<br />
steinalder <strong>til</strong> jarnalder (7000 f.Kr. – 600e.Kr).<br />
http://www.dokpro.uio.no/arkeol<strong>og</strong>i/bergen/<br />
hovedkat.html<br />
På Bergen Museum sine nettsider er link <strong>til</strong> den<br />
arkeol<strong>og</strong>iske hovudkatal<strong>og</strong>en. Denne er kopla mot<br />
den arkeol<strong>og</strong>iske <strong>til</strong>veksten. Her kan me per dags<br />
dato få informasjon om alle gjenstandsfunn som er<br />
komne inn <strong>til</strong> museet fram <strong>til</strong> ca 1990.<br />
Vedlegg<br />
Dokumentasjonsprosjektet<br />
www.dokpro.uio.no<br />
Dokumentasjonsprosjektet var eit samarbeid<br />
mellom dei humanistiske miljøa ved Universitetet<br />
i Bergen, Universitetet i Oslo, Universitetet i<br />
Trondheim <strong>og</strong> Universitetet i Tromsø. Føremålet<br />
med prosjektet var å ta i bruk moderne datateknikk<br />
i ei rekkje av samlingane over språk <strong>og</strong> kultur ved<br />
universiteta.<br />
http://www.dokpro.uio.no/rygh_ng/rygh_felt.html<br />
O.Rygh: Norske Gaardnavne er lagt på Internett i<br />
sin heilskap. Det er lett å søka i denne databasen.<br />
Arkeol<strong>og</strong>isk institutt<br />
http://bergenmuseum.uib.no/nettuts<strong>til</strong>linger/<br />
arkeol<strong>og</strong>i/digmat/index.htm<br />
Materiale i jarnalderen. Dette er digitale<br />
førelesningar om dei ulike periodane i jarnalderen<br />
i Noreg, av <strong>og</strong> med professor Bergljot Solberg.<br />
Desse er svært gode.<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> fylkeskommune<br />
http://s<strong>og</strong>n<strong>og</strong>fjordane.kulturnett.no/<br />
default.aspx?target_url=main.aspx<br />
<strong>Kulturnett</strong> <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> er ei nettside med<br />
stort potensiale. Det kan vera naturleg å linka vår<br />
side opp mot denne.<br />
Riksantikvaren<br />
www.askeladden.no<br />
Askeladden er ein nasjonal fornminnebase<br />
som er <strong>til</strong>gjengeleg over Internett for<br />
kulturminneforvaltninga, statlege<br />
sektormyndigheiter <strong>og</strong> kommunane. Her kan<br />
me gjera søk både på gard, type lokalitet <strong>og</strong><br />
automatisk freda kulturminne. Riksantikvaren eig<br />
<strong>og</strong> driv Askeladden. Det kan vera naturleg å linka<br />
vår nettside opp mot Askeladden.<br />
http://www.riksantikvaren.no/Norsk/Fagemner/<br />
Arkeol<strong>og</strong>i/Bergkunst/Bergkunstprosjektet/<br />
Riksantikvaren har koordinert Bergkunstprosjektet.<br />
Det er eit nasjonalt prosjekt for å sikra 300 av<br />
dei mest utsette bergkunstlokalitetane i Noreg.<br />
31
Ved Bergen Museum har prosjektet vore eit<br />
tverrfagleg prosjekt med likeverdige partnarar<br />
innan botanikk, geol<strong>og</strong>i <strong>og</strong> arkeol<strong>og</strong>i. Prosjektet<br />
har vore leia av professor Gro Mandt <strong>og</strong> forskar<br />
Trond Lødøen. Prosjektet starta i 1996 <strong>og</strong> vart<br />
avslutta 31. desember 2005. Også kulturavdelinga<br />
har vore inne i prosjektet. Deira rolle har vore<br />
å fylgja arbeidet <strong>og</strong> utarbeida skjøtselplanar for<br />
lokalitetane i fylket. Dei lokalitetane i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong> som vart omfatta av bergkunstprosjektet<br />
er Vingen, Ausevik, Leirvåg, Staveneset, Domba,<br />
Austrheim, Krabbestig, Henne, Brandsøy <strong>og</strong><br />
Navarsete. Både museet <strong>og</strong> kulturavdelinga har<br />
vore representert på dei årlege bergkunstseminara i<br />
regi av Riksantikvaren.<br />
Statens Kartverk<br />
Statens Kartverk er den nasjonale kartinstitusjonen.<br />
Dei ivaretek trongen for landsdekkande ge<strong>og</strong>rafisk<br />
informasjon, kartseriar <strong>og</strong> eigedomsinformasjon.<br />
http://www.statkart.no/IPS/<br />
http://ngis2.statkart.no/norgesglasset/default.html<br />
Norgesglasset inneheld alle stadnamn på karta <strong>til</strong><br />
Staten Kartverk. Du kan søka på 690 000 namn <strong>og</strong><br />
få dei plassert på kartet.<br />
Andre nettstadar<br />
http://digitalarkivet.no/<br />
Digitalarkivet er Arkivverket sitt <strong>til</strong>bod av<br />
digitaliserte, søkbare kjelder. Statsarkivaren<br />
i Bergen har drifts- <strong>og</strong> redaksjonsansvar for<br />
Digitalarkivet.<br />
www.nordfjordhistorie.no<br />
Ei reise i Nordfjord si eldre historie. På denne sida<br />
kan du finna informasjon om dei ulike tidsepokane.<br />
I <strong>til</strong>legg er det valt ut funn i kommunane<br />
Bremanger, Gloppen, Stryn, Hornindal, Eid,<br />
Vågsøy <strong>og</strong> Selje.<br />
http://www.kvernstein.no/<br />
På denne sida finn du historia om kvernsteinsbrota<br />
i Hyllestad, informasjon om ulike forskingsprosjekt<br />
knytt <strong>til</strong> brota, Hyllestadseminaret <strong>og</strong> anna.<br />
http://www.aafjordstein.no/framside.html<br />
Denne sida har steinh<strong>og</strong>garhistoria i Hyllestad som<br />
inspirasjon for arbeidet sitt.<br />
32<br />
Det vert arbeidd med ein nettstad som liknar<br />
vår av to arkeol<strong>og</strong>ar; Christoffer Knagenhjelm<br />
<strong>og</strong> Torbjørn Melle. Planen deira er å laga ei<br />
internettbasert oversikt over kulturminne der dei<br />
skal kopla ein database som inneheld foto <strong>og</strong> tekst<br />
saman med eit søkbart kart. Planen deira var å<br />
skriva ferdig ei prosjektskisse i løpet av hausten<br />
2006.
Vedlegg 2<br />
Andre formidlingsprosjekt på Internett<br />
Noreg<br />
http://huin.uib.no/hellerprosjektet/index.spy<br />
http://www.steinalder.no/<br />
Nettuts<strong>til</strong>ling om steinalderen for born <strong>og</strong> unge.<br />
Det er fine presentasjonar, men dei er laga på eit<br />
generelt grunnlag.<br />
http://www.gausel.no/<br />
http://www.arkikon.no/index2.htm<br />
Databasert illustrasjon- <strong>og</strong> designfirma som blir<br />
drive av Morten Kutscera <strong>og</strong> Ragnar Børsheim.<br />
Dei driv med arkeol<strong>og</strong>iske rekonstruksjonar,<br />
illustrasjonar, web design i <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> at dei lagar<br />
steinreiskap.<br />
http://www.arkeoland.uib.no/<br />
Digitalt ressursbibliotek for arkeol<strong>og</strong>i<br />
Denne sida er dårleg oppdatert <strong>og</strong> fungerar dårleg<br />
<strong>til</strong> det bruket den er tenkt.<br />
http://ariadne.uio.no/odberg/<br />
Åpen arkeol<strong>og</strong>i<br />
Side frå kulturhistorisk museum, Universitetet i<br />
Oslo. Presentasjon av Odberg, gravfelt frå eldre<br />
jarnalder. Det er ein veldig fin presentasjon, men<br />
omfattar foreløpig berre dette eine gravfeltet.<br />
http://www.jernaldergarden.no/<br />
Rekonstruert gardsanlegg frå folkevandringstid.<br />
http://www.wernerweb.no/<br />
Webside for born, Riksantikvaren.<br />
Ein del av dei store utgravingane dei siste åra har<br />
fine presentasjonar på internett:<br />
http://ariadne.uio.no/kmf/funn/Grafjell/<br />
http://ariadne.uio.no/svinesund/<br />
http://ariadne.uio.no/kmf/funn/E6/<br />
http://ariadne.uio.no/kmf/funn/E18/<br />
http://www.forskning.no/kaupang/<br />
Digitale arkeol<strong>og</strong>ar. Ein kan ” ta del” i utgravinga<br />
på Kaupang. Fin måte å formidla på.<br />
Utlandet<br />
http://moundville.ua.edu/home.html<br />
Presentasjon av Moundville, forsvunnen<br />
sivilisasjon i Nord-Amerika.<br />
http://www.mmedia.nsu.ru/museum/Data/<br />
obj2541/ENGLISH_INTERFACE_LIST_<br />
EXPOSITION.htm<br />
Archael<strong>og</strong>ical web-museum<br />
CINARCHEA-DVD-Edition:<br />
http://www.uni-kiel.de/cinarchea/neu/dvd-e.htm<br />
-arkeol<strong>og</strong>isk filmfestival.<br />
-filmar om vikingar, vikingskipet frå<br />
Hedeby (rekonstruksjon)/dendrokronol<strong>og</strong>i<br />
i Hedeby m.m. på DVD.<br />
http://www.kilmartin.org/<br />
Kilmartin House Museum – archaeol<strong>og</strong>y and<br />
landscape interpretation centre, Scotland<br />
Kart over Kilmartin-dalen – klikke på monument<br />
for info.<br />
www.historiska.se<br />
Filmar <strong>og</strong> testar der ein må lasta ned pr<strong>og</strong>ram.<br />
http://www.lejreguiden.dk/<br />
Dei fleste av desse sidene tek berre føre seg ein<br />
enkelt lokalitet, eller eit utval av gjenstandsfunn.<br />
Eg kan ikkje finna noko som <strong>til</strong>svarar dette<br />
prosjektet.<br />
33
Vedlegg 3<br />
Døme på annan artikkel frå Kulturhistorisk Leksikon som handlar om eldre historie<br />
34<br />
Stølstufter i <strong>Fr</strong>iksdalen<br />
Om lag 3 km inne i <strong>Fr</strong>iksdalen, ca. 800 m o.h ligg Svolset, eit eldgamalt<br />
stølsområde med ikkje mindre enn 15 tufter. Dei er datert <strong>til</strong> perioden 400-<br />
800 e.Kr, men det er uvisst kor mange av tuftene som var i bruk samstundes.<br />
Arkeol<strong>og</strong>ane held på med utgravingar <strong>og</strong> registreringar i dette spennande<br />
området.<br />
<strong>Fr</strong>am i dagen<br />
Folk i Leikanger har lenge trudd at det ein gong har vore busetnad i <strong>Fr</strong>iksdalen, men det<br />
var fyrst etter at Bjarne Eggum <strong>og</strong> sonen Terje fann ei glasperle at arkel<strong>og</strong>ane for alvor<br />
fatta interesse for staden. Då utgravingane tok <strong>til</strong> sumaren 1981, var mange spente på<br />
kva fagfolka ville finna. Sumaren 1999 var det <strong>og</strong> fagfolk med graveutstyr på Svolset.<br />
Undersøkingane i denne omgangen skal sluttførast i år 2000.<br />
Funn frå utgravingane<br />
Under utgravingane er det funne litt keramikk, nokre glasperler, spinnehjul <strong>og</strong> deler av<br />
kleberkar. Spinnehjula viser at det har vorte spunne på stølen. Då det er funne få ting<br />
som er forbunde med mannleg aktivitet, kan det vera ein indikasjon på at det er kvinner<br />
som har halde <strong>til</strong> her. Dersom dette er <strong>til</strong>felle, må ein rekna med at det har vore ein<br />
sesongbustad - ein stad folk heldt <strong>til</strong> om sumaren <strong>og</strong> fyrst på hausten.<br />
Berre ein støl?<br />
Det er usikkert kva slag aktivitet det har vore i <strong>Fr</strong>iksdalen. Kanskje er det ikkje ein støl<br />
i tradisjonell tyding. Menneska kan ha budd her i lengre periodar <strong>og</strong> deler av jorda kan<br />
ha vore dyrka. Enkelte meiner at dette ikkje er m<strong>og</strong>leg så høgt <strong>til</strong> fjells, men dette er<br />
spørsmål ein håpar å få svar på den næraste tida.<br />
Handel?<br />
Kanskje har bøndene nede i bygda brukt <strong>til</strong> dømes torv frå <strong>Fr</strong>iksdalen for å byta <strong>til</strong><br />
seg andre varer? Området rundt tuftene er myrlendt, så dette er ei ikkje usannsynleg.<br />
Det store antalet kokegroper i dalen kan <strong>og</strong>så ha samband med ei eller anna form for<br />
vareutveksling. Den vanlege tolkninga av slike groper er at dei vart brukt <strong>til</strong> matlaging,<br />
men det store talet <strong>og</strong> det at dei ofte ligg nær kvarandre gjer denne tolkninga usikker.<br />
Ein veit at trekol har vorte brukt <strong>til</strong> å vinna ut jarnmalm, <strong>og</strong> dette kan <strong>og</strong>så ha vore<br />
<strong>til</strong>fellet i <strong>Fr</strong>iksdalen.<br />
Religiøs aktivitet?<br />
Det er <strong>og</strong>så funne ein del såkalla gropesteinar på Svolset. Dette er steinar der den eine<br />
sida er dekt med mange skålgroper; groper på om lag 5 cm som er h<strong>og</strong>d ned i steinar.<br />
Dette er funn som ofte blir sett i samanheng med ei eller anna form for religiøs aktivitet.<br />
Uansett korleis ein tolkar desse steinane, er det vanskeleg å sjå at dei kan ha hatt noko<br />
praktisk funksjon.
Vedlegg 4<br />
Bygdebøker frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
ASKVOLL<br />
Askvoll Bygdebok. Askvoll: Askvoll S<strong>og</strong>enemnd,<br />
1963-1987.<br />
Loftheim, Abraham. Bd. I - Kristendomens<br />
innføring år 996. Kyrkjehusi, gravplassane,<br />
prestekallet, prestane <strong>og</strong> anna personell m.m.<br />
1306-1963.<br />
Bd. IIA - Folket: Ættarbok frå det 16.<br />
århundrad <strong>til</strong> 1969<br />
Bd. IIB - Folket: Ættarbok frå det 16.<br />
århundrad <strong>til</strong> 1969<br />
Knudsen, Svein Åge. Bd. III - Folket:<br />
Slektss<strong>og</strong>e for Førdefjord-området<br />
AURLAND<br />
Gardss<strong>og</strong>a for Aurland. Aurland s<strong>og</strong>enemnd,<br />
1988-<br />
Ohnstad, Anders. Bd. I - Vassbygdi <strong>og</strong><br />
fjellgardane. 1988<br />
Ohnstad, Anders. Bd. II - Ein del av Vangen<br />
sokn. <strong>Fr</strong>å Skjerdal <strong>til</strong> <strong>og</strong> med Tero. 1994<br />
Ohnstad, Anders. Bd. III - Ein del av Vangen<br />
sokn: <strong>Fr</strong>å Loven <strong>til</strong> <strong>og</strong> med <strong>Fr</strong>ondalen. 1996<br />
Verket Aurland har fylgjande band:<br />
Ohnstad, Anders. 1:Aurland Bygdebok: fram<br />
<strong>til</strong> om lag 1920. Bergen: Aurland S<strong>og</strong>elag, 1962.<br />
Ohnstad, Anders <strong>og</strong> Anna Gjerløw. 2: Ættebok<br />
for Aurland fram <strong>til</strong> om lag 1900. Bergen:<br />
Aurland S<strong>og</strong>elag, 1964.<br />
Ohnstad, Anders. 3: Aurland Bygdebok: fra<br />
1835-1985. Aurland S<strong>og</strong>elag, 1990.<br />
Det er dessutan gjeve ut to <strong>til</strong>legg <strong>til</strong> band 3.<br />
Aurland Bygdebok har fylgjande band:<br />
Ohnstad, Åsmund. Undredal <strong>og</strong> Nærøy: gard<br />
<strong>og</strong> ætt. Aurland: Aurland kommune, 2006<br />
Indrelid, Svein. S<strong>og</strong>a om Flåm. Aurland:<br />
Aurland s<strong>og</strong>elag, 2003. Bd. I - Bygdi<br />
BALESTRAND<br />
Balestrand. Balestrand kommune, 1985-1991.<br />
Jon Laberg, Olav Hoprekstad: Bd. I - Ættes<strong>og</strong>e:<br />
Tjugum sokn <strong>til</strong> ca 1900, Fjærland<br />
sokn <strong>til</strong> ca. 1900, Kvamsøy sokn <strong>til</strong> 1985<br />
Tillegg av Olav Lunden <strong>og</strong> Gunnar Urtegaard<br />
Urtegaard, Gunnar. Bd. II - Gards <strong>og</strong> ættes<strong>og</strong>a:<br />
gard nr. 1-34: gards<strong>og</strong>er 1800- 1985,<br />
ættes<strong>og</strong>er 1850-1985<br />
BREMANGER<br />
Bremanger Bygdebok. Bergen: Bremanger<br />
S<strong>og</strong>enemnd, 1969.<br />
Joleik, Albert Abramson. Bd. I - S<strong>og</strong>a fram <strong>til</strong><br />
1801<br />
Svihus, Årstein: Gards- <strong>og</strong> ættes<strong>og</strong>e. Bremanger<br />
kommune 2006.<br />
B. 1: Gardane 1 - 24<br />
B. 2: Gardane 25 - 54<br />
B. 3: Gardane 56 - 95<br />
B. 4: Gardane 96 - 117<br />
Aaland, Jacob: Nordfjord frå gamle dagar <strong>til</strong><br />
no: 2. Dei einskilde bygder. 4. Davik.<br />
Sandane 1939.<br />
Bremanger bygdebok, 2006.<br />
EID<br />
Bygdebok for Eid. Myskja, Karl,1987<br />
Os, Edvard: Nordfjord frå gamle dager <strong>til</strong> no:<br />
2. Dei einskilde bygder. Eid <strong>og</strong> Hornindal.<br />
Oslo, 1953.<br />
FJALER<br />
Bakke, D. O. Fjaler i Gamle Dager. Førde:<br />
Fjaler S<strong>og</strong>elag, 1948.<br />
Fagerheim, Ragnvald. Fjaler Gjennom 1000 År.<br />
Førde: Fjaler S<strong>og</strong>elag, 1977.<br />
Fjaler: Gards- <strong>og</strong> ættes<strong>og</strong>e. Fjaler: Fjaler<br />
S<strong>og</strong>elag, 1976-2003.<br />
Fagerheim, Ragnvald <strong>og</strong> Magne. Bd. I -<br />
Holmedal sokn. 1976<br />
Bd. II - Dale sokn. 1976<br />
Bd. III - Dale <strong>og</strong> Guddal sokn. 1976<br />
Ness, Atle. Fjaler: gards- <strong>og</strong> ættes<strong>og</strong>e. Bd. A &<br />
B. 2003<br />
FLORA<br />
Joleik, Albert: S<strong>og</strong>a um Flora. S<strong>og</strong>a fram <strong>til</strong><br />
1801. Florø, 1980.<br />
Midtbø, Arent: Gammalt <strong>og</strong> nytt frå<br />
Norddalsfjord : slekt- <strong>og</strong> bygdes<strong>og</strong>e.<br />
Norddalsfjord, 1983.<br />
35
Høydalane før <strong>og</strong> no : eit bygdelagsprosjekt.<br />
Høydalane bygdelag, 1999.<br />
Stendal, Olav: Ei fjellgrend i Sunnfjord :<br />
Steindalen : slekter <strong>og</strong> samfunn. Naustdal,<br />
2005.<br />
FØRDE<br />
Førsund, Finn B. Førde bygdebok. Førde<br />
kommune, 1990-1992.<br />
Bd 1. Gardss<strong>og</strong>a <strong>og</strong> s<strong>og</strong>a om folket<br />
Bd 2. Gardss<strong>og</strong>a <strong>og</strong> s<strong>og</strong>a om folket<br />
GAULAR<br />
Gaulars<strong>og</strong>a<br />
Hjelmeland, Olaf. 1: Gardss<strong>og</strong>a for Gaular.<br />
Gaular: Gaular S<strong>og</strong>elag, 1955.<br />
Hjelmeland, Olav: 2: Gaulars<strong>og</strong>a. Gaular<br />
s<strong>og</strong>elag, 1961.<br />
Roska, Alf. 3: Gaulars<strong>og</strong>a. 3. Gaular s<strong>og</strong>elag.<br />
1968.<br />
Bygdebok for Gaular<br />
Timberlid, Jan Anders: Gaular s<strong>og</strong>enemnd, 1990-<br />
2000.<br />
Bd. 1. <strong>Fr</strong>å dei eldste tider <strong>og</strong> fram <strong>til</strong> om lag<br />
1660. 1990<br />
Bd. 2. Perioden 1660-1685: - vekst innafor<br />
faste rammer. 1992<br />
Bd. 3. Gaular 1865-1990: samarbeid <strong>og</strong><br />
motsetningar. 1995<br />
Bd. 4. Gardar <strong>og</strong> folk: Viksdalen sokn. 1998<br />
Bd. 5. Gardar <strong>og</strong> folk: Sande sokn. 1999<br />
Bd. 6. Gardar <strong>og</strong> folk: Bygstad sokn.2000<br />
GLOPPEN<br />
Sandal, Per (red.). S<strong>og</strong>a om Gloppen <strong>og</strong> Breim.<br />
Sandane: Gloppens Sparebanken, 1978-2001.<br />
Bd. I - <strong>Fr</strong>å dei eldste tider <strong>til</strong> om lag år 1800<br />
Bd: II - <strong>Fr</strong>å om lag 1800 <strong>til</strong> vår tid<br />
Bd. III - Gardar <strong>og</strong> ætter. I. Gimmestad sokn;<br />
II. Hyen sokn<br />
Bd. IV - Gardar <strong>og</strong> ætter. III. Vereide sokn<br />
Bd. V - Gardar <strong>og</strong> ætter. Breim sokn<br />
Aaland, Jacob: Nordfjord frå gamle dagar<br />
<strong>til</strong> no: 2. Dei einskilde bygder. 2. Gloppen <strong>og</strong><br />
Breim. Nordfjordeid, 1915.<br />
GULEN<br />
Engesæter, Ludvig. Brekke herred. Bergen: A.s J.<br />
36<br />
Griegs boktrykkeri, 1944.<br />
Bd. I - Ei bygdebok<br />
Bd. II-III - Gard, tun <strong>og</strong> ætt<br />
Kleiva, Ivar. Gulen i gammal <strong>og</strong> ny tid: Gards-<br />
<strong>og</strong> ættes<strong>og</strong>a. Gulen: Gulen kommune, 1996. B.<br />
1-3. Rev. Utg. (1.utg. 1973)<br />
HORNINDAL<br />
Svaar-Seljesæter, Knut. Hornindal-Nordfjord:<br />
Ættelister for kvar gard i bygda.<br />
Hornindal kommune, 1989.<br />
Aaland, Jacob: Nordfjord frå gamle dagar<br />
<strong>til</strong> no : 2. Dei einskilde bygder. 1. Eid –<br />
Hornindalen. Nordfjordeid, 1909.<br />
Os, Edvard: Eid <strong>og</strong> Hornindal. Oslo, 1953.<br />
HYLLESTAD<br />
Kellmer, Inger <strong>og</strong> Finn Borgen Førsund. Hyllestad<br />
Bygdebok. Hyllestad kommune, 1990-1993.<br />
1. S<strong>og</strong>a om folket. 199<br />
2. S<strong>og</strong>a om folket. 1993<br />
HØYANGER<br />
Førsund, Adolf. Ættebok for Kyrkjebø. Bergen:<br />
Bygdes<strong>og</strong>enemnda for Kyrkjebø., 1949.<br />
Bd 1 Førsund, Adolf <strong>og</strong> Sigurd. Bygdebok for<br />
Kyrkjebø. Bygdaboknemnda for Kyrkjebø,<br />
1963.<br />
Bd. II – Gardss<strong>og</strong>a. Leirnes, Leif. Bygdebok<br />
for Kyrkjebø <strong>og</strong> Lavik. Bygdaboknemnda for<br />
Kyrkjebø, 1978.<br />
Bd. III – Bygdes<strong>og</strong>a. Torvund, Anders O.<br />
Ættebok for Lavik. Bergen: Bygdes<strong>og</strong>enemnda<br />
for Kyrkjebø, 1983.<br />
JØLSTER<br />
Joleik, Albert A.: S<strong>og</strong>a um Jølst fram <strong>til</strong> 1801 <strong>og</strong><br />
litevetta um Breim. Jølster s<strong>og</strong>enemnd, 1967.<br />
Klakegg, Anders O. Bygdebok for Jølster:<br />
Ættes<strong>og</strong>e 1801-1974. Jølster: Jølster kommune,<br />
kulturstyret, 1985.<br />
LÆRDAL<br />
Laberg, Jon: Lærdal <strong>og</strong> Borgund : bygd <strong>og</strong><br />
ætter. Bergen, 1938.
Espe, Alfred, Ola Gram <strong>og</strong> Kåre Hovland. Lærdal<br />
Bygdebok. Lærdal: Lærdal kommune, 1987-2005.<br />
Bd. I - Heim <strong>og</strong> ætt, Borgund sokn. 1987<br />
Bd. II - Heim <strong>og</strong> ætt Tønjum sokn: Galdane<br />
– Bø. 1990<br />
Bd. III - Heim <strong>og</strong> ætt Tønjum <strong>og</strong> Hauge sokn:<br />
Grøto-Hunderi. 1994<br />
Bd. IV - Heim <strong>og</strong> ætt: Hauge sokn: Lærdalsøyri,<br />
Mjelde, Øye, Stødno. 2001<br />
Bd. V – Heim <strong>og</strong> ætt : Hauge sokn: Erdal,<br />
Strendene, Vindedal, <strong>Fr</strong>ønningen. 2005<br />
LAVIK<br />
Førsund, Adolf. Ættebok for Kyrkjebø. Bergen:<br />
Bygdes<strong>og</strong>enemnda for Kyrkjebø, 1949.<br />
Bd. I. Ættebok for Kyrkjebø. 1949<br />
Bd II. Bygdebok for Kyrkjebø. Gardss<strong>og</strong>a.<br />
1963.<br />
Bd III. Leirnes, Leif. Bygdebok for Kyrkjebø<br />
<strong>og</strong> Lavik. Bygdes<strong>og</strong>a.1978.<br />
Torvund, Anders O. Ættebok for Lavik. Bergen:<br />
Bygdes<strong>og</strong>enemnda for Kyrkjebø, 1983.<br />
LEIKANGER<br />
Leikanger Bygdebok har fylgjande band:<br />
Bd. I. Bøthun, Per H. Leikanger<br />
Bygdebok. Gardss<strong>og</strong>a. Leikanger: Leikanger<br />
Bygdeboknemnd, 1965.<br />
Bd II. Lyngvaer, Roald. Leikanger Bygdebok.<br />
Ættes<strong>og</strong>a Voss: Leikanger Bygdeboknemnd,<br />
1979.<br />
LUSTER<br />
Øyane, Lars E. Gards <strong>og</strong> ættes<strong>og</strong>e for Luster<br />
Kommune. Luster: Luster kommune, 1984-.<br />
Bd. I - Fortun sokn. 1984<br />
Bd. II - Dale I sokn. 1986<br />
Bd. III - Dale II <strong>og</strong> Nes sokn. 1987<br />
Bd. IV - Gaupne Sokn. 1991<br />
Bd. V - Jostedal sokn. 1994<br />
Bd. VI – Eikum Ytre – Høgi. 2006<br />
(Planen er å ha ferdig i 13 band i 2009)<br />
Bathen, Mons: Bygsleheimar i Hafslo. <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal,<br />
1975.<br />
Laberg, Jon: Luster :. bygd <strong>og</strong> ætter. Bergen,<br />
1926.<br />
NAUSTDAL<br />
Kleiveland, Geir. Naustdal bygdebok: gards <strong>og</strong><br />
ættes<strong>og</strong>e. Naustdal: Naustdal S<strong>og</strong>elag, 1995-1999.<br />
Bd. I – Gnr. 20-99<br />
Bd. II – Gnr. 100-153<br />
Bd. III - Allmenns<strong>og</strong>e<br />
SELJE<br />
Aaland, Jacob: Nordfjord frå gamle dager <strong>til</strong> no<br />
: 2. . Dei einskilde bygder 5. Selje, Sør- <strong>og</strong> Nord-<br />
Vågsøy, 1943.<br />
Os, Edvard: Selje <strong>og</strong> Vågsøy : bygdene <strong>og</strong><br />
bygdesamfunnet. Oslo, 1957.<br />
SOGNDAL<br />
Sandal, Per. <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal Bygdebok. Allmenn<br />
bygdes<strong>og</strong>e; tida før 1800. <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal: <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal<br />
S<strong>og</strong>elag, 1986.<br />
Timberlid, Jan Anders <strong>og</strong> Selseng, Berit. <strong>S<strong>og</strong>n</strong>dal<br />
bygdebok. Band I-III: Gardar <strong>og</strong> folk. 2007.<br />
SOLUND<br />
Steinsøy, Alf. Solund: gards <strong>og</strong> ættes<strong>og</strong>e <strong>til</strong> 1980.<br />
Hardbakke: Solund s<strong>og</strong>enemnd, 1982.<br />
STRYN<br />
Aaland, Jacob: Nordfjord frå gamle dagar <strong>til</strong> no<br />
: 2. Dei einskilde bygder. 1. Innvik –Stryn.. B.<br />
1-2. Ny utgåve. 1973. (1.utgåve 1932).<br />
VIK<br />
Balvoll, Gudmund. Gards- <strong>og</strong> ættes<strong>og</strong>e for Vik<br />
i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>. Hefte 1-5.Vik i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>: Vik Lokalhistoriske<br />
Arkiv, 2002-2006.<br />
Hft. I - Seljadalen, Ovrisdalen <strong>og</strong> Bøadalen.<br />
2002<br />
Hft. II – Flatbygdi. 2003<br />
Hft.III – Vikøyri, Vetleøyri, bustadområde <strong>og</strong><br />
gardar frå Grov <strong>til</strong> Limmesand. 2004<br />
Hft. IV – Arnafjord sokn. 2005<br />
Hft. V – Vangsnes sokn med Juvik <strong>og</strong> Gotevik.<br />
2006<br />
Hoprekstad, Olav. Bygdabok for Vik i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>. 3b.<br />
i 4. Bergen: Nemndi for Bygdeboki, 1951-1958.<br />
Sunde, Rasmus. Ein Stad Skal Ein Vera:<br />
Utvandringa frå Vik i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>. Naustdal:<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> Forlag, 1989.<br />
37
VÅGSØY<br />
Aaland, Jacob: Nordfjord frå gamle dagar <strong>til</strong> no<br />
: 2. Dei einskilde bygder. 5. Selje, Sør- <strong>og</strong> Nord-<br />
Vågsøy. 2. bolk. S.l 1943.<br />
Os, Edvard S.: Selje <strong>og</strong> Vågsøy : bygdene <strong>og</strong><br />
bygdesamfunnet. Oslo, 1957.<br />
ÅRDAL<br />
Bygdebok for Årdal. Bergen: Årdal S<strong>og</strong>elag,<br />
1971-1985.<br />
Bd. I - Natur <strong>og</strong> næringsliv. 1971<br />
Bd. II – Kulturbandet. 1978<br />
Bd. III – Slektsbandet. 1985<br />
Laberg, Jon Andreas. Årdal i <strong>S<strong>og</strong>n</strong>: Bygd <strong>og</strong><br />
ætter. Bergen, 1932.<br />
NORDFJORD<br />
Aaland, Jacob. Nordfjord frå gamle dagar <strong>til</strong><br />
no. Sandane: 1973.<br />
Bolk II - Dei einskilde bygder<br />
Kvart 3 - Innvik - Stryn<br />
Os, Edvard. Nordfjord frå gamle dagar <strong>til</strong> no.<br />
Oslo, 1957.<br />
Bolk II - Dei einskilde bygder<br />
Kvart 5, Bd. I - Selje <strong>og</strong> Vågsøy: Bygdene <strong>og</strong><br />
bygdesamfunnet<br />
Aaland, Jacob. Nordfjord frå gamle dagar <strong>til</strong><br />
no. Sandane: R. Søreides Prenteverk, 1943.<br />
Bolk II - Dei einskilde bygder<br />
Kvart 5, Bd. II - Selje, Sør- <strong>og</strong> Nord-Vågsøy.<br />
SUNNFJORD<br />
Joleik, Albert A.: Sunnfjords<strong>og</strong>a fram <strong>til</strong> 1801. B.<br />
1-2. Flora, 1959.<br />
38
Vedlegg 5<br />
Magistergrader i arkeol<strong>og</strong>i som tek føre<br />
seg forhold i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
1956<br />
• Straume, Eldrid: Nordfjord i eldre jernalder.<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>.<br />
1967<br />
• Johansen, Arne B.: Høyfjellsarkeol<strong>og</strong>i i<br />
Lærdalsvassdraget: <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>: Buskerud.<br />
1969<br />
• Myhre, Bente Magnus: Studier i Nordfjords<br />
yngre jernalder.<br />
• Kellmer, Inger: Jernalderens perlemateriale i<br />
Vest-Norge. Studier i perlenes kronol<strong>og</strong>i,<br />
utbredelse <strong>og</strong> anvendelse.<br />
1972<br />
• Holm-Olsen, Inger Marie: Teks<strong>til</strong>funn fra<br />
vestlandet fra vikingtid. Bruksstoffene av ull<br />
– deres produksjonsmiljø <strong>og</strong> produksjonssted.<br />
• Jansen, Kristian: Grønehelleren. En kystboplass:<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
• Nygaard, Signe: Studier i tidlig vestnorsk<br />
steinalder.<br />
1973<br />
• Helgen, Geir: Hordaland, <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong> i<br />
merovingertid<br />
1976<br />
• Dommasnes, Liv Helga: Yngre jernalder i <strong>S<strong>og</strong>n</strong><br />
– forsøk på sosial rekonstruksjon.<br />
1978<br />
• Stenvik, Lars: Stadgårder: et forsøk på<br />
arkeol<strong>og</strong>isk datering av navneklasse.<br />
1981<br />
• Olsen, Asle Bruen: Bruk av diabas i vestnorsk<br />
steinalder.<br />
1984<br />
• Bjerck, Hein Bjartmann: Kronol<strong>og</strong>isk <strong>og</strong><br />
ge<strong>og</strong>rafisk fordeling av mesolitiske element i Vest-<br />
<strong>og</strong> Midt-Norge.<br />
• Hauken, Åsa Dahlin: Vestlandskittlar: en studie<br />
av en provinsialromersk importgrupp i Norge.<br />
• Gjerland, Berit: Bergartsøkser i Vest-Norge:<br />
distribusjon sett i forhold <strong>til</strong> praktisk funksjon,<br />
økonomisk <strong>til</strong>pasnong <strong>og</strong> tradisjon i steinalderen.<br />
1986<br />
• Ringstad, Bjørn: Vestlandets største gravminner.<br />
Et forsøk på lokalisering av forhistoriske<br />
maktsentra.<br />
• Søborg, Hans Christian: Skiferkniver sør for<br />
Polarsirkelen i Norge: en analyse av attributter,<br />
typer <strong>og</strong> ge<strong>og</strong>rafisk fordeling med bakgrunn i det<br />
fennoskandiske skiferkompleks.<br />
1987<br />
• Bjerck, Lisa G. Bostwick: Remodeling the<br />
Neolithic in southern Norway another attack on a<br />
traditional problem; In-context pollen diagrams<br />
from 3 archael<strong>og</strong>ical sites in western Norway:<br />
towards a unified modell of land use in the late<br />
Mesolithic and Neolithic I periods.<br />
39
Vedlegg 6<br />
Hovudoppgåver i arkeol<strong>og</strong>i som tek føre<br />
seg forhold i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>:<br />
1986<br />
• Berg, Evy: De neolittiske flintøksene i Vest-<br />
Norge: typol<strong>og</strong>isk/kronol<strong>og</strong>isk inndeling:<br />
bakgrunnen for flintøksenes oppkomst <strong>og</strong> forholdet<br />
<strong>til</strong> de lokale tradisjonene.<br />
• Prescott, Christopher: Chronol<strong>og</strong>ical typol<strong>og</strong>ical<br />
and contextual aspects of the Late Lithic Period.<br />
1989<br />
• Pilø, Lars: Den førromerske jernalder i<br />
Vestnorge. Et kulturhistorisk tolkningsforsøk.<br />
1990<br />
• Auestad, Jan: <strong>S<strong>og</strong>n</strong> i romertid <strong>og</strong><br />
folkevandringstid: et samfunn i endring.<br />
• Matland, Susan: Bone implements: a reevaluation<br />
of stone age finds from caves and<br />
rockshelters of Western Norway.<br />
• Mydland: Leidulf: Vare eller gave?<br />
Utvekslingsformer mellom kontinentet <strong>og</strong> Sørvest-<br />
<strong>og</strong> Vestnorge i romertid.<br />
1991<br />
• Geber, Øystein: Brede seil over Nordsjø går.<br />
Import <strong>til</strong> Vestlandet i vikingtid.<br />
• Kristoffersen, Kari Klæboe: Transition rites in<br />
Western Norway during the early iron age: a study<br />
of mortuary treatment and behaviour.<br />
• Mortensen, Mona: De kom i tusentall?<br />
Migrasjoner i forhistorien. En studie fra Vest-<br />
Norge i yngre romertid <strong>og</strong> folkevandringstid.<br />
1992<br />
• Moberg, Eva: Vikingtidssverdene, hjemlig<br />
produserte eller importerte, med utgangspunkt i et<br />
lokalt sverdmateriale fra <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>.<br />
• Vedeler, Marianne: Draktmaterialet fra<br />
Guddalfunksjon <strong>og</strong> visuell kommunikasjon.<br />
40<br />
1993<br />
• Hoftun, Oddgeir: Kammene fra eldre jernalder i<br />
Vestnorge <strong>og</strong> trosfores<strong>til</strong>linger <strong>til</strong>knyttet kammer<br />
• Johnson, Trine: Sein-neolittisk tid i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong>: gjenstandstyper <strong>og</strong> funndistribusjon.<br />
1994<br />
• Walderhaug, Eva: ”Ansiktet er av stein”: Ausevik<br />
i Flora: en analyse av bergkunst <strong>og</strong> kontekst.<br />
1995<br />
• Børsheim, Ragnar: Jernalderens drikkeutstyr: fra<br />
romertid <strong>til</strong> vikingtid i Vest-Norge.<br />
• Engevik, Asbjørn: Fuglenåler fra<br />
folkevandringstid. En komparativ analyse av det<br />
fennoskandiske materialet.<br />
• Larsen, Kari Ch.: Ytre Moa: et gårdsanlegg fra<br />
vikingtid i Årdal, <strong>S<strong>og</strong>n</strong>: En studie av byggeskikk <strong>og</strong><br />
gårdsstruktur.<br />
• Lødøen, Trond: Landskapet som rituell sfære i<br />
steinalderen. En kontekstuell studie av bergartsøkser<br />
fra <strong>S<strong>og</strong>n</strong>.<br />
1996<br />
• Aksdal, Jostein: Neolitikum i Vestnoreg. Sosiale<br />
prosessar i eit regionalt perspektiv.<br />
1997<br />
• Buckholm, Mona Beate: Nedlagt kirker<br />
<strong>og</strong> kirkesteder fra middelalderen i Hordaland <strong>og</strong><br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>. Hvilke kirkesteder ble nedlagt,<br />
når <strong>og</strong> hvorfor?<br />
• Iversen, <strong>Fr</strong>ode: Var middelalderens<br />
lendmannsgårder kjerner i eldre godssamlingar?<br />
En analyse av romlig organisering av graver <strong>og</strong><br />
eiendomsstruktur i Hordaland <strong>og</strong> <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong>.<br />
1998<br />
• Bødal, Sigmund: Vik i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> 750-1030.<br />
Lokalsamfunn med overregionale kontakter.
• Jenssen, Atle: Likearmede spenner: overgangen<br />
mellom eldre <strong>og</strong> yngre jernalder i Noreg. En<br />
kronol<strong>og</strong>isk analyse.<br />
• Valvik, Kjell Arne: Lee- en tradisjonell<br />
vestlandsgård? En arkeol<strong>og</strong>isk punktundersøkelse<br />
av gården Lee, Vik, <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>.<br />
• Åstveit, Janicke: Ormelid – marginal eller<br />
sentral? En arkel<strong>og</strong>isk punktundersøkelse av<br />
Ormelid i Luster, <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>.<br />
2000<br />
• Meling, Trond: Graver med hest <strong>og</strong> hesteutstyr:<br />
Eit uttrykk for makt <strong>og</strong> alliansar på Vestlandet i<br />
merovingartida?<br />
• Nøttveit, Ole-Magne: Middelalderske våpenfunn<br />
fra Vestlandet.<br />
• Samdal, Magne: Amuletter: gjenstander med<br />
amulettkarakter i vestnorske graver i tidsrommet<br />
350-1000 e.Kr.<br />
• Wrigglesworth, Melanie: Ristninger <strong>og</strong> graver<br />
som sted. En visuell landskapsanalyse.<br />
• Aakvik, Jan: Med blikket vendt mot sør! Et<br />
materialstudie av eldre bronsealder på Vestlandet.<br />
2001<br />
• Baug, Irene: Kvernsteinsbrota i Hyllestad.<br />
Arkeol<strong>og</strong>iske punktundersøkingar i<br />
steinbrotsområdet i Hyllestad i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>.<br />
• Waraas, Tor Arne: Vestlandet i tidleg Preboreal<br />
tid. Fosna, Ahrensburg eller vestnorsk<br />
tidlegmesolitikum?<br />
• Hanisch, Morten: Gravritualene – en forteljing<br />
om ære? – et nytt perspektiv på vestnorsk<br />
gravmateriale fra romertid <strong>og</strong> folkevandringstid.<br />
2002<br />
• Rabben, Anders: Med vevsverd <strong>og</strong> stekepanne.<br />
Teks<strong>til</strong>redskaper <strong>og</strong> kjøkkenredskaper i vestnorske<br />
mannsgraver fra yngre jernalder.<br />
• Skrede, Marit Anita: Utmark <strong>og</strong> gard. Nærstudie<br />
av tufteområde i <strong>Fr</strong>iksdalen i Leikanger, <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong>.<br />
• <strong>Fr</strong>edriksen, Per Ditlef: Karet/kroppen/identiteten.<br />
Spannforma leirkar i graver.<br />
• Gabrielsen, Kristine Holme: Vestlandets<br />
steinkors. Monumentalisme i brytninga mellom<br />
hedendom <strong>og</strong> kristendom.<br />
2003<br />
• Berge, Vigdis: Det synlege <strong>og</strong> usynlege. Gender<br />
<strong>og</strong> kjønn i romertid. Ei analyse av vestnorsk<br />
gravmateriale.<br />
• Bjørnstad, Ragnar: Teknol<strong>og</strong>i <strong>og</strong> samfunn.<br />
Jernvinna på Vestlandet i jernalder.<br />
• Skjelstad, Guro: Regionalitet i vestnorsk<br />
mesolitikum. Råstoffbruk <strong>og</strong> sosiale grenser på<br />
Vestlandskysten i mellom- <strong>og</strong> senmesolitikum.<br />
• Stang, Gunhild Berge: KROKEN – GARD <strong>og</strong><br />
GREND. Arkeol<strong>og</strong>iske punktundersøkingar i<br />
Kroken, Luster, <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>.<br />
2004<br />
• Knagenhjelm, Christoffer: Kaupanger. En<br />
analyse av kaupangens lokalisering <strong>og</strong> funksjon.<br />
• Gundersen, Sigrid Mannsåker: Landskap <strong>og</strong><br />
samfunn i seinmesolitikum. Distribusjon <strong>og</strong><br />
diskusjon av lokaliteter <strong>og</strong> gjenstander i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong><br />
<strong>Fjordane</strong> <strong>og</strong> på Sunnmøre.<br />
• Olsen, Thomas Bruen: Egger av tid <strong>og</strong> rom.<br />
Transformasjonen av steinalderens fangstsamfunn<br />
i Vest-Norge.<br />
2005<br />
• Lia, Vibeke: Bruk <strong>og</strong> uttrykk gjennom tid i et<br />
jordbrukslandskap. Ornes i Luster. En arkeol<strong>og</strong>isk<br />
landskapsanalyse med punktundersøkelser i<br />
innmark.<br />
2006<br />
• Nordgård, Siw Hege: Sentralplasser<br />
pro <strong>og</strong> kontra. En sammenlignende<br />
analyse av Tune i Østfold <strong>og</strong> Eid i <strong>Fjordane</strong>.<br />
• Jåtten, Therese: Insulære gjenstander fra yngre<br />
jernalder funnet på Vestlandet – betydning <strong>og</strong><br />
funksjon i ny kontekst.<br />
41
• Sivertsen, Ann Katrine: Jordbruks- <strong>og</strong><br />
busetnadsutvikling i Jostedalen. Med utgangspunkt<br />
i punktundersøkingar i innmarka på gardane<br />
Nedrelid <strong>og</strong> Kruna.<br />
• Joki, Heidi: Idealet om krigeren. Våpengraver i<br />
Noreg i perioden 156/60 – 310/20 e.Kr. som kilde<br />
<strong>til</strong> ideol<strong>og</strong>i <strong>og</strong> militær organisasjon.<br />
• Hellesøe, Hege Presttun: Båtgravene i Nordfjord.<br />
• Berge, Jan: Våpen <strong>og</strong> stridsteknikk i overgangen<br />
mellom eldre <strong>og</strong> yngre jernalder.<br />
• Haugen, Anne Mette: Veier <strong>og</strong> kommunikasjon i<br />
Jostedalen (masteroppgave)<br />
• Brattekværne, Cathrine: Kirkesteder i Indre<br />
<strong>S<strong>og</strong>n</strong>. En arkeol<strong>og</strong>isk analyse av religionsskiftet<br />
med utgangspunkt i kirkesteder i Indre <strong>S<strong>og</strong>n</strong>.<br />
• Magnussen, Anja: Funn under kirkegulv.<br />
En arkeol<strong>og</strong>isk analyse av gjenstandsfunn fra<br />
Borgund, Kinsarvik <strong>og</strong> Kaupanger kirker.<br />
42
Vedlegg 7<br />
Doktorgrader i arkeol<strong>og</strong>i som tek føre<br />
seg forhold i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong>:<br />
1975<br />
• Johansen, Arne B.: Høyfjellsfunn ved<br />
Lærdalsvassdraget. 2. Steinalderens<br />
livbergingsmåte <strong>og</strong> tradisjonsforløp i et sør-norsk<br />
villreinsområde.<br />
1985<br />
• Solberg, Bergljot: Norwegian spear-heads from<br />
the Merovingian and Viking periods.<br />
1988<br />
• Johansen, Øystein: Norske depotfunn fra<br />
bronsealderen.<br />
1992<br />
• Mandt, Gro: Vestnorske ristningar i tid <strong>og</strong> rom:<br />
kronol<strong>og</strong>iske, korol<strong>og</strong>iske <strong>og</strong> kontekstuelle studier.<br />
1993<br />
• Prescott, Christopher: <strong>Fr</strong>om Stone Age to Iron<br />
Age: a study from <strong>S<strong>og</strong>n</strong>, western Norway.<br />
1998<br />
• Dommasnes, Liv Helga: Tradisjon <strong>og</strong> handling<br />
i førkristen vestnorsk gravskikk II. <strong>Fr</strong>a Vereide <strong>til</strong><br />
vikingtid.<br />
Vedlegg 8<br />
Populærvitskaplege skrifter<br />
- Spor<br />
- Nicolay<br />
- Levende historie<br />
- OTTAR<br />
Fagtidsskift<br />
- Aktuel Arkæol<strong>og</strong>i (Dk)<br />
- <strong>Fr</strong>å haug ok heidni (Stavanger)<br />
- Primitive tider<br />
- NAR (Norwegian Archael<strong>og</strong>ical<br />
Review)<br />
- KAN<br />
- Viking<br />
- Heimen<br />
43
Vedlegg 9<br />
Døme på lokalhistoriske skrifter <strong>og</strong><br />
årbøker frå <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> <strong>Fjordane</strong><br />
Flora-minne<br />
Systrendingen<br />
Gamalt frå Leikanger herad<br />
Historisk årsskrift. Hornindal<br />
Jakob Sande<br />
Kjenn ditt land<br />
Norske bygder. <strong>S<strong>og</strong>n</strong><br />
Segn <strong>og</strong> s<strong>og</strong>a<br />
S<strong>og</strong>eblad frå Førde kommune<br />
Kjelda<br />
Årdal Før <strong>og</strong> No<br />
Pridlao<br />
Lustranytt,<br />
Jul i Årdal<br />
Jol i <strong>S<strong>og</strong>n</strong><br />
Jul i Nordfjord<br />
Jul i Sunnfjord<br />
Årbok for <strong>S<strong>og</strong>n</strong><br />
Årbok for Sunnfjord<br />
Årbok for Nordfjord<br />
Årbok. Vik historielag<br />
Luster: lokalhistorisk årbok<br />
44<br />
Vedlegg 10<br />
Døme på aktuelle bøker som handlar om<br />
<strong>til</strong>høve i fylket vårt fram <strong>til</strong> ca 1700<br />
Bergsvik, Knut Andreas <strong>og</strong> Asbjørn Engevik (red):<br />
<strong>Fr</strong>a funn <strong>til</strong> samfunn. Jernalderstudier <strong>til</strong>egnet<br />
Bergljot Solberg på 70-årsdagen. UBAS, Nordisk<br />
1. (Arkeol<strong>og</strong>isk institutt, UIB, 2005)<br />
Djupedal, Torkjell: ”Selja – Selja reise <strong>og</strong> kultur”.<br />
(Selja, 2006)<br />
Djupedal, Torkjell: ”Selja – kulturhistorisk<br />
handbok.” (Selja, 1996)<br />
Helle, Knut: ”Gulatinget <strong>og</strong> Gulatingslova”.<br />
(Skald, 2001)<br />
Lidén, Hans Emil (red): Møtet mellom hedendom<br />
<strong>og</strong> kristendom i Norge. (Universitetsforlaget, 1995)<br />
Nedrebø, Yngve; Berit Gjerland, Jørn Øyrehagen<br />
<strong>og</strong> Stig Årdal: ”Audun Hugleiksson. <strong>Fr</strong>å kongens<br />
råd <strong>til</strong> galgen.” (Selja, 2002)<br />
Sigurđsson, Jòn Viđar; Berit Gjerland <strong>og</strong> Gaute<br />
Losnegård: ”Ingolfr – Norsk-islandsk hopehav<br />
870-1536.” (Selja, 2005)<br />
Ugulen, Jo Rune: Eigedomsretten <strong>til</strong><br />
klosterruinane på Selja. Rapport utarbeidd for<br />
Opplysningsvesenets fond, 2007<br />
Øye, Ingvild (red): Samfunn i endring. <strong>Fr</strong>a<br />
vikingtid <strong>til</strong> reformasjon. I: Onsdagskvelder i<br />
Bryggens museum. (Bryggens museum, 1998)<br />
Kulturminnekriminalitet:<br />
Holme, Jørn (red): Kulturminnevern. Lov,<br />
forvaltning, håndhevelse (2 bind). Gjeve ut<br />
i samarbeid med Miljøverndepartementet <strong>og</strong><br />
Riksantikvaren. (Økokrim, 2005)