Ladda hem - Länsstyrelserna
Ladda hem - Länsstyrelserna
Ladda hem - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kunskapsunderlag för planer över<br />
framtida markanvändning på norra<br />
Gotland<br />
Dnr 100-609-06
Dnr 100-609-06<br />
RAPPORT<br />
December 2006<br />
Kunskapsunderlag angående planer<br />
för framtida markanvändning på<br />
norra Gotland<br />
Kartutsnitt: Copyright Lantmäteriverket, Gävle 2006<br />
Medgivande MS2006/03034
Projektägare<br />
Länsstyrelsen Gotlands län<br />
Projektledare<br />
Ingmar Danielsson<br />
Projektgrupp<br />
Per- Eric Edlund, Gotlands Kommun<br />
Rolf Löfgren, Naturvårdsverket<br />
Sven Arvidsson, SGU<br />
Ingmar Danielsson, Länsstyrelsen Gotland<br />
Styrgrupp<br />
Per Eric Edlund, Gotlands Kommun<br />
Björn Risinger, Naturvårdsverket<br />
Thomas Persson, Länsstyrelsen Gotland<br />
Referensgrupp<br />
Jan Ekdahl, Lantbrukarnas Riksförbund<br />
Lars Weinmann, Hembygdsrörelsen<br />
Anncatrin Hjernquist, Anders Lekander, Naturskyddsföreningen<br />
Jörgen Petersson, Gotlands Botaniska Förening<br />
Lars- Åke Lindahl, Henrik Grind, Föreningen för gruvor, mineral-<br />
och metallproducenter i Sverige (SveMin)<br />
Olof Söderdahl Föreningen Bevara Ojnareskogen<br />
Datum<br />
2007-01-17<br />
Länsstyrelsen Gotlands län
Innehållsförteckning<br />
1. Förord………………………………………………………………………4<br />
2. Sammanfattning .......................................................................................<br />
3. Inriktning och avgränsning………………………………………………..5<br />
4. Naturförhållanden på norra Gotland<br />
4.1 Berggrundsgeologin………………………………………………………………………7<br />
4.2 Jordarterna………………………………………………………………………………10<br />
4.3 Hydrologin………………………………………………………………………………<br />
4.3.1 Grundvattenförhållanden……………………………………………………………...…13<br />
4.3.2 Ytvattenförhållanden…………………………………………………………………….16<br />
4.3.3 Vattendragens biologiska värden………………………………………………………..19<br />
4.4 Odlingsmarken…………………………………………………………………………<br />
4.4.1 Åkermarken ...................................................................................................................................... 21<br />
4.4.2 Betesmarken ..................................................................................................................................... 21<br />
4.5 Naturvärden……………………………………………………………………………<br />
4.5.1 Strategi för formellt skydd av skog………………………………………………..…….22<br />
4.5.2 Prioriterade områden för naturvård………………………………………………..…….25<br />
4.5.3 Nyckelbiotopinventeringen 1993-2006………………………………………………….26<br />
4.5.4 Större ostörda områden på norra Gotland……………………………………………….28<br />
4.5.5 Nationalparksplan för Sverige…………………………………………………….…….30<br />
4.5.6 Nationell Våtmarksinventering 1992- 1997………………………………………........32<br />
4.5.7 Myrskyddsplan för Sverige…………………………………………………………….34<br />
4.5.8 Inventering av ängs- och betes marker 2002- 2004…………………………………….38<br />
4.5.9 Rödlistade arter på norra Gotland………………………………………………………41<br />
4.6 Kulturmiljövärden…………………………………………………………………<br />
4.6.1 Fornlämningar…………………………………………………………………………47<br />
4.6.2 Värdefull bebyggelse………………………………………………………………….48<br />
4.7 Skogen och skogsägarna…………………………………………………………………<br />
4.7.1 Skogstillståndet………………………………………………………………………...51<br />
4.7.2 Skogsfastigheterna och ägarna…………………………………………………………52<br />
5. Markanvändningen på norra Gotland<br />
5.1 Gällande markanvändningsbestämmelser………………………………………………<br />
5.1.1 Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv…………………………………58<br />
5.1.2 Formellt skyddade naturområden……………………………..………………………62<br />
5.1.3 Natura 2000- områden…………………………………………………………………68<br />
5.1.4 Miljöskyddsområdet Bästeträsk………………………………………………………75<br />
1
5.1.5 Strandskydd……………………………………………………………………………76<br />
5.1.6 Vattenskyddsområden…………………………………………………………………77<br />
5.1.7 Riksintresse för ka lkutvinning…………………………………………………………79<br />
5.1.8 Minerallagen………………………..………………………………………………….80<br />
5.1.9 Täkttillstånd………………………..………………………………………………..…80<br />
5.1.10 Riksintresse för kulturmiljövården……………………………………………………83<br />
5.1.11 Kulturmiljö- kulturminneslagen………………………………………………………88<br />
5.2 Kalkstensutvinning…………………………………………………………………………<br />
5.2.1 Kalkstensindustrin på Gotland- en historik ……………………………………………93<br />
5.2.2 Användningen av kalkstenen………………………………………………………..…97<br />
5.2.3 Krav på kalkstenen från användningssynpunkt………………………………………..99<br />
5.2.4 Kalkstensindustrins struktur……………………………………………………………102<br />
5.2.5 Påverkan på närmiljön………………………………………………………………….111<br />
5.2.6 Påverkan på ytvatten och grundvatten………………………………………………….112<br />
5.2.7 Efterbehandlingsstrategier för bergtäkter………………………………………………113<br />
5.3 Jordbruk…………………………………………………………………………………..<br />
5.3.1 Jordbrukarna……………………………………………………………………………115<br />
5.3.2 Kött- och mjölkproduktion……………………………………………………………..115<br />
5.3.3 Aktivering av nedlagd åkermark……………………………………………………….115<br />
5.4 Skogsbruk………………………………………………………………………………….<br />
5.4.1 Brukningsenheterna…………………………………………………………………….116<br />
5.4.2 Boendeplats……………………………………………………………………………..117<br />
5.4.3 Nya ägare……………………………………………………………………………….117<br />
5.4.4 Skoglig aktivitet………………………………………………………………………...118<br />
5.5 Vattenförsörjning…………………………………………………………………………..<br />
5.5.1 Kommunal vattenförsörjning…………………………………………………………..120<br />
5.5.2 Vattenförsörjning från enskilda vattentäkter…………………………………………..120<br />
5.6 Turism och rörligt friluftsliv…………………………………………………………128<br />
5.7 Vindkraft……………………………………………………………………………..130<br />
Riksintresse för vindkraft………………………………………………………………………<br />
5.8 Översiktsplan ………………………………………………………………………..132<br />
6. Ortsbefolkningen på norra Gotland<br />
6.1 Befolkningsstruktur…………………………………………………………………134<br />
Befolkningsutvecklingen, demografi………………………………………………………135<br />
6.2 Arbetsmarknaden och näringslivet på norra Gotland………………………………137<br />
6.3 Socioekonomiska förhållanden………………………………………………………141<br />
6.3.1 Ko mmersiell och offentlig service……………………………………………………141<br />
6.3.2 Utbildningen på norra Gotland……………………………………………………….141<br />
6.3.3 Tillväxt………………………………………………………………………………..141<br />
2
6.4 Hur ser ortsborna på markanvändningen?………………………………………….143<br />
Resultat av enkät……………………………………………………………………………….<br />
7. Om projektet och markanvändningsfrågorna i ett framtidsperspektiv<br />
7.1 Erfarenheter från arbetet……………………………………………………….147<br />
7.2 Viktiga kunskaper som inte har kommit med i rapporten…………………….149<br />
7.3 Några frågor i det fortsatta arbetet……………………………………………150<br />
7.4 Källanvisningar……………………………………………………………….152<br />
3
1. Förord<br />
Att ökade kunskaper ger oss bättre möjligheter att välja rätt vägar till en hållbar framtid, är självklart.<br />
Det är också självklart att de avvägningar som görs och de beslut som tas för Gotland oftast kan sättas<br />
in i ett större sammanhang. I den globala värld vi lever i så kan vi inte komma ifrån att viktiga beslut<br />
för Gotland också kan komma att få betydelse för vår omgivning.<br />
Det är också nödvändigt att vi har med kommande generationer i tankarna då vi fattar viktiga beslut<br />
om markanvändningen. Varje generation måste ta sitt ansvar för att värna om naturresurserna och att<br />
vara rädda om vår miljö.<br />
Ett japanskt ordspråk säger ”vi ärver inte jorden av våra fäder, vi lånar den av våra barn”. De beslut vi<br />
tar i dag kommer att påverka vår miljö, men också våra barns och barnbarns miljö. Det är ett stort<br />
ansvar som vilar på oss som beslutar idag att se till att bevara unika miljövärden med alla dess möjligheter<br />
och samtidigt ge förutsättningar för arbetstillfällen.<br />
Att kombinera god miljö med hållbar utveckling och möjligheter till arbetstillfällen, inte minst på landsbygden,<br />
är grunden för ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Det är dessa överväganden som vi<br />
i detta arbete har försökt att utifrån olika utgångspunkter belysa, och det är också här som de svåra<br />
avvägningarna kommer in i bilden.<br />
Viktiga beslut stundar för markanvändningen på norra Gotland. Våra naturresurser skall räcka till<br />
mycket. Avvägningar mellan olika markanvändarintressen kommer att bli oundvikliga. Ofta är det<br />
mycket svårt att prioritera det ena intresset framför det andra.<br />
Av den anledningen har det varit av mycket stor vikt att samla så mycket kunskaper som möjligt i denna<br />
rapport om norra Gotland<br />
Vi kan ibland uppleva frustration och problem med att ta beslut om hur vi vill utnyttja våra naturresurser.<br />
Vi kan också se det som att vi nu har ett ypperligt tillfälle att ta rätt beslut om hur marken skall<br />
användas.<br />
Med denna rapport som har tagits fram i samarbete med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning<br />
och Gotlands Kommun har vi lagt grunden för beslut om markanvändningen på norra Gotland.<br />
En grund för kloka val i dag och i framtiden.<br />
Marianne Samuelsson<br />
Landshövding
2 Sammanfattning<br />
Norra Gotland är attraktivt för många olika intressen, befolkningen, naturvården,<br />
jordbruket, skogsbruket, vattenförsörjningen och, inte minst, kalkindustrin.<br />
Många beslut ska fattas om hur området ska användas i framtiden. Därför<br />
har detta kunskapsunderlag tagits fram.<br />
Naturförhållanden<br />
Gotlands berggrund består huvudsakligen av kalksten (norra och mellersta<br />
ön) men också av märgelsten och ett litet stråk med sandsten.<br />
På norra Gotland är hällmarksområden med tunt jordlager vanligast. Den bästa<br />
åkermarken i området finns i den sydvästra delen medan den östra mest<br />
lämpar sig för vallodling. Naturbetesmarker och gamla ängsmarker finns det<br />
gott om.<br />
Skogen på norra ön växer långsamt och ger dålig avkastning. Den bästa<br />
skogsmarken finns i ett bälte från Kappelshamn och söderut.<br />
Grundvattnet på Gotland rör sig i den sprickiga och lagrade kalkstensberggrunden<br />
i stråk, som ibland är oförutsedda.<br />
På norra Gotland finns fem större sjöar, Bästeträsk, Hau träsk, Fardumeträsk,<br />
Bogeviken och Tingstädeträsk. Därtill finns ett stort antal små avrinningsområden<br />
och många bäckar.<br />
Naturvärden – utan formellt skydd<br />
Inom området finns två prioriterade skogstyper av internationellt skyddsintresse,<br />
kalkbarrskog och större myr- och naturskogsmosaiker. Särskilda<br />
ansvarsmiljöer för Gotland är förutom kalkbarrskogen, också hällmarkstallskog,<br />
betespräglad barrskog samt alm- och askskog. Hälften av all skyddsvärd<br />
skog på Gotland finns i socknarna Rute, Fleringe, Bunge och Hejnum.<br />
En undersökning av nyckelbiotoper (skogsområden med stor betydelse för<br />
flora och fauna) visar att många sådana finns på norra Gotland. I en täthet<br />
som är mycket ovanlig i Sverige.<br />
18 större områden på norra Gotland klassas som ostörda, med tystnad som<br />
främsta kvalitet.<br />
Naturvårdsverket föreslår att Bästeträsk med omgivande hällmarker och skogar<br />
görs till nationalpark. ”Området är det främsta i sitt slag i Sverige och torde<br />
vara unikt i ett europeiskt perspektiv”, skriver verket.<br />
En våtmarksinventering visar att på norra Gotland finns en fjärdedel av öns<br />
skyddsvärda våtmarksobjekt. De viktigaste finns med i en myrskyddsplan,<br />
och tio av öns 18 våtmarker ligger på norra ön, till exempel Hoburgsmyr, Mölner<br />
myr och Hejnum Kallgate.<br />
Arter som är utrotningshotade kallas rödlistade. På norra delen av Gotland<br />
finns ca 550 rödlistade arter registrerade. Detta är nästan hälften av antalet<br />
rödlistade arter totalt på Gotland. Förekomsten av rödlistade arter är särskilt<br />
rik i socknarna Fleringe, Bunge och Rute. I övriga landet är dessa arter extremt<br />
sällsynta. I socknarna finns också norra Europas artrikaste tallanknutna<br />
skalbaggsfauna.
Naturområden – med formellt skydd<br />
En stor del av norra Gotland klassas som riksintressant för naturvård och<br />
friluftsliv, 25 områden på 28 000 hektar. Sådana ska enligt svensk lag skyddas.<br />
Exempel på sådana: Bästeträsk med omgivningar, File Hajdar, Hejnum<br />
hällar och Kallgateburg samt Hoburgsmyr.<br />
Här finns också 31 naturreservat, en tredjedel av hela öns, på 5 600 hektar.<br />
Till det kommer biotopskyddsområden och områden med naturvårdsavtal.<br />
Bland naturreservaten märks Hall-Hangvar, Bästeträsk, och Bräntings haid.<br />
Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden inom EU. På norra ön finns<br />
33 sådana på totalt 9 000 hektar. Flera av dem ligger nära områden, som är<br />
intressanta för kalkindustrin, som Bästeträsk, Bräntings hajd, Gildarshagen,<br />
File Hajdar, Mölner myr, Hoburgsmyr, Kölningträsk och Rute myr.<br />
Bästeträsk och dess tillrinningsområde utgör ett av Sveriges två miljöskyddsområden.<br />
Där är allt förbjudet som kan förorena vattnet.<br />
Träsket är av kommunen dessutom avsatt som reservvattentäkt.<br />
Kommunens vattenförsörjning i norr består av grundvattentäkter samt ett par<br />
ytvattentäkter. Alla utom täkten i Fårösund är vattenskyddsområden.<br />
Kulturvärden<br />
Drygt 5 000 registrerade fornlämningar finns inom området, förutom dem<br />
som inte ännu är registrerade.<br />
På norr finns också 24 byggnadsminnen, som fiskelägen, kyrkor, vissa<br />
gårdsmiljöer samt kalkindustrins byggnader.<br />
Kulturmiljöer<br />
På norra Gotland finns inte bara naturområden, utan också kulturmiljöer, värda<br />
att bevara. 31 områden har riksintresse. De kan till exempel vara kulturlandskap,<br />
bebyggelsemiljöer, fornlämningsområden, fiskelägen och kyrkomiljöer.<br />
Hit hör platser som Bläse, Fleringebygden, S:t Olofsholm, Kyllaj-Lörge,<br />
Domarlunden, Hall, Häftings, Sigsarve-Suderbys, Barläst och Lickershamn.<br />
Kalkindustrin<br />
Inte bara naturvärden skyddas genom Miljöbalken. Även mineralfyndigheter<br />
på norra Gotland är skyddade, för utvinning. Det gäller fyndigheter som har<br />
stor betydelse för landets försörjning av mineralråvara. På norra Gotland finns<br />
riksintresse för mineralutvinning.<br />
Den gotländska kalkstenen är av mycket god kvalitet och är i vissa fall unik<br />
som råvara inom kalkindustrin. Den har låga halter av svavel, syre, kisel och<br />
alkalimetall och även en låg halt av föroreningar. Dessutom är halterna jämna.<br />
Stenen på norra Gotland är den enda kalksten i Sverige som uppfyller alla<br />
krav som såväl stål- och livsmedelsindustrin som cement- och pappersindustrin<br />
samt den kemiska industrin, ställer.<br />
Till det kommer rika fyndigheter och närbelägna hamnar.
Fyra företag är verksamma.<br />
Cementa AB (ägs av Heidelberg Cement) bryter kalksten och märgelsten i<br />
File Hajdar-brottet och Västra brottet i Slite. Cementfabriken ligger i Slite. Den<br />
mängd sten som det finns tillstånd för räcker till 2021-2025.<br />
Nordkalk AB (ägs av finländsk investerargrupp) bryter kalksten som råvara<br />
för kalkbränning och som insatsråvara till industrin och jordbruket, i Klinthagen,<br />
Storugns, Fleringe och Rute (Bunge).<br />
Tillstånd finns att bryta sten till 2010. Om företaget får öppna ny täkt i området<br />
vid Bunge Ducker räcker stenen till 2037.<br />
Svenska Mineral (ägs av familjen Juvél, Värmland) bryter kalksten i Stucks.<br />
Tillståndet räcker till 2010.<br />
Slite Stenhuggeri bryter kalksten, till byggsten och gravvårdar, i två mindre<br />
täkter.<br />
Markägare utan täkttillstånd<br />
NCC äger 1 000 hektar på norra Gotland.<br />
Gotlands Kalkverk AB (Heidelberg Cement) äger nära 2 500 hektar i området.<br />
Eurolime (Loist industrigrupp) äger drygt 800 hektar på norr.<br />
På Gotland har kalk- och sandstensbrytning pågått sedan mycket länge. Brynen<br />
av sandsten finns i vikingagravar och dopfuntar av gotländska sand- och<br />
kalksten spreds under medeltiden såväl i Norden som i norra Europa.<br />
På 1700-talet brändes kalk i stor skala på Gotland, särskilt i norr. Det ledde<br />
bland annat till skogsskövling. 1880-talets industrialisering förde med sig kraftigt<br />
ökad efterfrågan på gotländsk kalksten. 1884 anlades Visby cementfabrik<br />
och senare cementfabrikerna i Valleviken och Slite.<br />
Under mitten av 1930-talet var sysselsättningen som högst, när 600 personer<br />
arbetade i brotten. I dag sysselsätter kalkindustrin 370 personer. Till det<br />
kommer 115 entreprenadtjänster.<br />
Varje år bryts 6,2 miljoner ton kalksten på Gotland.<br />
Täkt - inte gruva<br />
Kalkstensbrytning räknas inte som gruvdrift under minerallagen, utan kräver<br />
täkttillstånd från länsstyrelsen eller miljödomstolen.<br />
Därmed kallas brytningen för täkt. Skillnaden är att gruvdrift får ske oavsett<br />
vem som äger marken. För täkttillstånd krävs att exploatören själv är markägare<br />
eller har avtal med markägaren.<br />
Miljöpåverkan<br />
Kalkbrotten påverkar omgivningen. Man borrar, spränger, transporterar och<br />
krossar stenen. Följderna är buller, damm, vibrationer och luftstötar. Påverkan<br />
på grundvattnet (förorening och bortpumpning) kan förekomma.<br />
En fråga är därvid hur grundvattnet kan komma att påverkas av en ny kalkstenstäkt<br />
i Bunge. Osäkerheten beror på att det är mycket svårt att förutse vil-
ka vägar vattenådrorna i det lagrade och sprickiga kalkstenberget kommer att<br />
ta.<br />
Vattenförsörjningen<br />
Dricksvattnet på Gotland kommer huvudsakligen från bergbrunnar, men även<br />
från grävda brunnar. Under sommaren används även ytvatten efter rening.<br />
Fårösund får sitt vatten från Hau träsk, men det räcker inte. Bästeträsk är<br />
framtida vattenreservat, för såväl Fårösund som Visby. Undersökningar för att<br />
utvinna grundvatten pågår.<br />
Jord- och skogsbruk<br />
13 procent av Gotlands mjölkkor finns på norra ön, 17 procent av am- och dikorna<br />
samt lika många ungdjur. En fjärdedel av öns alla får finns här på flera<br />
stora lammgårdar. Under senare år har många restaureringar skett av naturbetesmarker,<br />
till exempel Hejnum hällar och Hall-Hangvars naturreservat. Intresse<br />
finns för att ta mer mark i bruk.<br />
Medelåldern på skogsägarna på norra ön är hög, 56 år. Nästan en fjärdedel<br />
av dem bor på fastlandet. Arealmässigt är skogsfastigheterna här större än på<br />
övriga ön.<br />
54 procent (18 000 hektar) av den produktiva skogen på norra Gotland är äldre<br />
än 100 år. 2 693 hektar därav har någon form av skydd. Resten kan avverkas,<br />
men takten är låg.<br />
Övrig arbetsmarknad<br />
Norra Gotland har under senare år förlorat mer än 300 arbetstillfällen (KA3,<br />
Gotlands Varv och Samhall i Fårösund). 100 nya har dock kommit till och med<br />
dem framtidsoptimism. Det byggs bostäder, den nya folkhögskolan i Fårösund<br />
har fått en bra start, nya hotell har etablerats och kultursatsningar inom filmverksamheten<br />
Kustateljén skapar också arbetstillfällen.<br />
500 registrerade företag finns på norra ön. De största arbetsgivarna är Cementa,<br />
Nordkalk, Geab, Nimbus, Kustbevakningen, Fabriken Furillen, Slite<br />
stenhuggeri, Lars H Larsson, Slite och Slite elfirma. Gotlands kommun har<br />
539 anställda på norr.<br />
Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Männen jobbar inom industrin,<br />
jordbruket och byggverksamheten medan kvinnorna finns inom handel, utbildning<br />
samt vård och omsorg.<br />
Turism<br />
300 000 turister besöker årligen Fårö. Stora delar av norra Gotland är fortfarande<br />
oexploaterade, men antalet fritidshus och turistanläggningar ökar. Det<br />
övergivna kalkbrottet norr om Bästeträsk, Blå Lagunen, har på kort tid blivit en<br />
av öns mest besökta badplatser.<br />
Länsstyrelsen arbetar med ett handlingsprogram för natur- och kulturturism,<br />
och denna del av ön kommer där att spela en viktig roll.<br />
På norr finns i dag 47 besöksplatser, för natur och kultur.
Vindkraft<br />
Två områden av riksintresse för vindkraft finns på norr. De är Storugns industriområde<br />
och Lummelunda myrområde.<br />
Vad tycker ortsborna? – en enkätundersökning<br />
Viktigast för alla, när nya beslut ska fattas, är att grundvattnet inte skadas. Det<br />
framgår av enkätundersökningen.<br />
Generellt sett är männen mer positiva till kalkindustrin än kvinnorna, medan<br />
de sistnämnda är mer positiva till naturvårdsinsatser. De bofasta anser att det<br />
finns utrymme för utökad kalkbrytning, medan de fritidsboende tycker att naturskyddsområdena<br />
i stället kan utökas.<br />
En majoritet i båda grupperna tycker att det finns en intressekonflikt mellan<br />
naturvårdsintressen och kalkstensindustrin.<br />
Hittills obesvarade frågor<br />
Projektgruppen har listat några frågor som har dykt upp under arbetets gång,<br />
men som ännu inte fått svar. Exempel:<br />
Hur vill vi säkra en hållbar utveckling för nästa generation?<br />
Hur länge räcker kalkstenen?<br />
Vet vi tillräckligt om grundvattnet?<br />
Kan kalkindustrin ”byta sten” med varandra? Kan Cementa använda sten som<br />
Nordkalk inte har avsättning för? Sten som man i dag lägger på hög.<br />
Kan naturvården avstå område för att skydda ett annat, mer prioriterat?<br />
Hur startar man diskussionen?<br />
Detta kunskapsunderlag är just detta, ett försök att starta en diskussion om<br />
den framtida användningen av marken på norra Gotland.
3 Inriktning och avgränsning<br />
Sammanfattande riktlinjer<br />
Utredningens inriktning och avgränsning har inneburit att ett brett kunskapsunderlag redovisats som:<br />
preciserar olika markanvändningsintressen, bedömningar av värden och gällande regleringar av<br />
markanvändningen<br />
ger en allsidig information för väl avvägda beslut främst rörande kalkbrytning och naturvård<br />
därutöver prioriterar frågor som berör markanvändning och vattenförsörjning samt andra intressen<br />
som är knutna till kalkbrytning och naturvård<br />
är inriktat på olika detaljeringsgrader där markanvändningen inom områden där kalkutvinning är<br />
aktuell har störst detaljeringsgrad<br />
Inriktning<br />
Syftet med detta projekt har varit att ta fram- och på ett överskådligt sätt redovisa regelverk och kunskaper<br />
om naturresurser som är viktiga som underlag för beslut avseende markanvändningen på Norra<br />
Gotland. Behovet av ett brett sammanställt underlag hänger främst samman med de intressemotsättningar<br />
mellan kalkindustri och naturvård som funnits en längre tid och ökat under senare tid.<br />
I kommande diskussioner och beslut om markanvändningen är det angeläget att viktiga faktorer görs<br />
tydliga och tillgängliga såväl i text som på ett enhetligt kartunderlag. Detta gäller framförallt lagregleringar,<br />
förordnanden, markanvändningstillstånd samt inventeringar av naturresurser och naturvärden.<br />
Även kalkstenbrytningen måste belysas på ett ingående sätt.<br />
På Norra Gotland finns också en befolkning som bor och vistas i landskapet och som har uppfattningar<br />
om hur landskapet bör nyttjas. Syftet med projektet har även varit att undersöka och redovisa befolkningens<br />
syn på den framtida markanvändningen och att i övrigt belysa viktiga aspekter för hållbar<br />
utveckling.<br />
Projektets inriktning har därmed varit främst att presentera en sammanställning av gällande bestämmelser<br />
och värderingar av natur och naturresurser samt kalkstensutvinningen. Vidare har utredningen<br />
låtit genomföra attitydundersökningar vars resultat tolkas och sammanfattas i rapporten.<br />
Projektet har i görligaste mån inriktats på att belysa de tre dimensionerna inom hållbar utveckling,<br />
ekonomisk, ekologisk och social.<br />
Arbetet har inriktats på fler detaljeringsgrader där markanvändningen inom områden där kalkutvinning<br />
är aktuell har haft störst detaljeringsgrad.<br />
Avgränsning<br />
Utöver kalkindustri och naturvård finns en rad andra intressen knutna till markanvändningen på Norra<br />
Gotland. Detta gäller skogsbruk, jordbruk, kulturmiljövård, vattenförsörjning, turism, friluftsliv, sysselsättning<br />
med mera. Utredningen har inte behandlat dessa intressen från alla utgångspunkter utan har<br />
främst varit inriktad på deras kopplingar till kalkindustrins och naturvårdens markanspråk. Av de övriga<br />
intressena har frågan om vattenförsörjning haft stor vikt.<br />
Utredningen har även varit avgränsad geografiskt så att fokus har legat på de delar av Norra Gotland<br />
som är intresseområden för både kalkindustri och naturvård.<br />
Utöver de tolkningar som har gjorts och redovisats har utredningen inte gjort egna vägningar mellan<br />
olika intressen. Detta kommer att göras i markanvändningsplanering och beslut som kommer att utnyttja<br />
utredningens resultat.<br />
Under arbetets gång har projektgruppen beslutat att inte ta med socknarna Boge och Hejnum bland<br />
de socknar som har intensivstuderats. Motiveringen till detta är att det för närvarande inte föreligger<br />
några konflikter mellan olika markanvändarintressen i dessa socknar.
Lummelunda<br />
Stenkyrka<br />
Martebo<br />
Tingstäde<br />
Område med lägre detaljeringsgrad<br />
Hejnum<br />
Område med högre detaljeringsgrad<br />
Geografisk avgränsning av projektet<br />
Hangvar-Hall<br />
Ot<strong>hem</strong><br />
Lärbro<br />
Boge<br />
Fleringe<br />
Hellvi<br />
Rute<br />
Bunge
4.1 Gotlands geologi (med fokus på nordligaste Gotland)<br />
Informationen om berggrunden på norra Gotland finns på SGU då det gäller berggrunden i<br />
stort. En samlad berggrundskartering planeras för Gotland att påbörjas under 2007. I fråga<br />
om detaljerade förhållanden har kunskapen dessutom hämtats från företagen för de områden<br />
där undersökningar har genomförts, d.v.s. främst de områden som företagen äger och<br />
har brutit eller har som reserver för framtida utvinning.<br />
Gotland<br />
Figuren visar en skärning genom Östersjön från Kalmar in i Litauen.<br />
Figuren illustrerar hur Östersjön bildar en fördjupning i urberget (orange längst ner på bilden).<br />
I denna fördjupning finns en mängd lagrade bergarter som på bilden är markerade<br />
med olika färger beroende på under vilken tid de är bildade. De understa lagren som finns<br />
vid Kalmar är bildade i kambrisk tid, därefter följer ett blågrönt lager som är bildat i Ordovicium.<br />
De ljusare gröna lagren har bildats i silurtiden och är de som ligger överst på Gotland.<br />
Det framgår av bilden att packen med lagrade bergarter är tjockast mitt i Östersjön och att<br />
den tunnar ut mot kanterna.<br />
Gotlands ytnära berggrund består av omvandlade karbonatdominerade sediment som avsatts<br />
i ett subtropiskt till tropiskt hav under silurperioden för ca 400 miljoner år sedan. Kalkstenar<br />
med varierande uppbyggnad (lerinnehåll, kristallstorlek, lagring och hållfasthet) dominerar<br />
i ett stråk från Visby uppemot Fårö samt i ett område tvärs Gotland, från Klinthamn till<br />
Östergarn. Mellan dessa områden förekommer i huvudsak karbonatrika leror (märgel och<br />
märgelsten). Sandsten påträffas i ett stråk utmed västra kustzonen på södra Gotland<br />
(Burgsvikssandsten).<br />
Den sedimentära berggrunden, som på djupet även inkluderar lager från den ordoviciska<br />
(439 – 510 miljoner år sedan) och kambriska perioden (510 – 570 miljoner år sedan), är<br />
uppemot 650 m mäktig på södra Gotland. I norr är mäktigheterna i storleksordningen 300-<br />
400 m.
Lagrens strykning är i allmänhet nordost– sydvästlig och de stupar (lutar) svagt (mellan 0,15<br />
och 0,3 grader) mot sydost. Det betyder att berggrunden ligger i det närmaste horisontellt.<br />
Lokalt kan den dock luta uppemot 5 grader. Följden av detta är att de bergartslager som<br />
syns i nordväst är de äldsta på Gotland och allt yngre led följer mot sydost.<br />
Sc<strong>hem</strong>atisk karta över Gotland<br />
På norra Gotland består den översta delen av berggrunden nästan uteslutande av kalkstenar<br />
med relativt låg lerhalt. På djupet, liksom mot söder, tilltar lerhalten (silikathalten) i kalkstenslagren<br />
för att successivt övergå i märgelstenar. Mäktigheten på den relativt rena kalkstenen<br />
varierar mellan 15 och 60 m längst upp i norr. I området mellan Kappelhamnsviken och Vä-
gumeviken i väster och Fårösund i öster höjer sig landet med kalkstenar 20 – 35 meter över<br />
havsnivån. Kalkstenarna har motstått erosion bättre än omgivande leriga kalkstenar och<br />
märgelstenar<br />
Den ytnära kalkstenen förekommer i huvudsak i tre former: lagrad kalksten, revkalksten och<br />
fragmentkalksten. Den dominerande utgörs av lagrad stromatoporoidékalksten som i sin sidoutbredning<br />
(lateralt) är relativt homogen i sin uppbyggnad. De kalkstenar som övervägande<br />
innehåller stromatoporoidéer (kolonilevande svampdjur med hårda kalkskal) kallas stromatoporoidkalksten<br />
(eller stromatoporoidékalksten). Den karakteriseras av 5 - 20 cm stora<br />
stromatoporoidélinser , vilka är inlagrade i en grundmassa som främst består av medelkornig<br />
kristallin krinoidkalksten (se nedan). Frekvensen av stromatoporoidélinser varierar, ställvis<br />
består kalkstenen nästan helt och hållet av stromatoporoidéer. I stromatoporoidékalkstenen<br />
förekommer isolerade kroppar med massiv oregelbundet lagrad revkalksten. Revkalkstenen,<br />
som i allmänhet är den renaste av kalkstenarna kan bestå av stora uppemot 15 – 20 meter<br />
mäktiga (tjocka), 150 – 350 meter breda och upp till 500 meter långa kroppar. Stromatoporoidéer<br />
är viktiga beståndsdelar även i revkalkstenen. Revkalkstenen är vanligtvis relativt fri<br />
från material som kommer från land (lera, kvarts m.m.) beroende på den bildningsmiljö som<br />
rådde kring reven, dvs. korrallbildande organismer, hög vattenenergi (vågor, strömmar). Det<br />
fina materialet från land avsattes antingen bakom reven i laguner som idag kan ses som<br />
mörka märglar med liten lateral utbredning, eller som lagrade märgelstenar utanför reven på<br />
djupare vatten.<br />
I anslutning till reven förekommer ofta även linsformade kroppar med lagrad grov fragmentkalksten.<br />
Denna består huvudsakligen av lossrivna fossilfragment från reven. Krinoidéer är<br />
ett slags sjöliljor som växte på kanterna av reven. När de dog föll de till bottnen och bildade<br />
där fragment som kom att ingå i fragmentkalksten. Kalkstenar som övervägande innehåller<br />
dessa karakteristiska fossil benämns därför ofta krinoidkalksten (eller krinoidékalksten). Den<br />
varierar i kornstorlek från fin- till medelkornig och är för det mesta mycket jämnkornig och<br />
homogen. Denna typ av kalksten påträffas oftast omkristalliserad i olika hög grad, ibland helt<br />
och hållet så att allt fossilmaterial är förstört. Färgen varierar från ljusgrå till rödgrå vid ytan<br />
till mörkgrå-blågrå nedåt i lagerföljden.<br />
Generaliserad vertikalprofil genom ett kalkstensområde på norra Gotland<br />
I ovanstående tvärprofil visas exempel på hur förhållandena kan vara inom de kalkstensdominerade<br />
områdena på norra Gotland. Utöver de generaliserade förhållanden som beskrivits<br />
ovan förekommer inslag och lager med lerig kalksten eller märgelsten i stromatoporoidékalkstenen<br />
och krinoidkalkstenen. Särskilt typiskt för området är att kalkstenarna vilar på ett<br />
märgelstenslager och att revkalkstenen förekommer i linsformade kroppar.
4.2 Jordarterna på norra Gotland<br />
Gotlands jordarter har karterats av SGU som publicerat en karta år 2005. (Svantesson, S.-I.,<br />
2005:Jordartskartan Gotland, norra delen, skala 1:100 000. Sveriges Geologiska<br />
Undersökning K4:1) En kortfattad beskrivning finns på kartan och en separat mera<br />
uttömmande beskrivning till kartan kommer att publiceras.<br />
Det följande utgör ett kort sammandrag ur kartan:<br />
Hällmark<br />
Största delen av norra Gotland karakteriseras av hällmarksområden bestående av kalksten.<br />
Hällmarken täcks på många ställen av ett tunt eller osammanhängande jordartslager vars<br />
tjocklek i medeltal uppgår till ca 0,5 m. Det tunna jordtäcket utgörs vanligen av vittringsjord<br />
eller morän, men kan i viss utsträckning även bestå av rena svallsediment.<br />
Moräntäckta områden<br />
Under istiden tog landisen upp och bearbetade lossbrutna delar av berggrunden och äldre<br />
jordlager. När isen smälte avsattes materialet som en osorterade jordart kallad morän. (Kallas<br />
”pinnlair” på Gotland). Moränen bildar ett i huvudsak utjämnande täcke på berggrunden.<br />
Mäktigheten är i regel någon till några meter. I drumliner, en egen form av morän, kan den<br />
dock överstiga 10 m.<br />
Större områden med morän förekommer främst i områdets östra delar, särskilt i området<br />
mellan Tingstäde - Austers – Hangvar –Hall – Lärbro. Söder om vägen Lärbro – Fårösund<br />
förekommer morän relativt vanligt, medan förekomsten är mer sparsam norr om vägen.<br />
Områden med svallmaterial<br />
Svallsedimenten har bildats genom havets svallning. Gotland var helt täckt av vatten då<br />
inlandsisen lämnade ön, och ön kom att utsättas för mycket intensiv svallning då den steg upp<br />
ur havet genom att flertalet landytor var fritt exponerade mot havet. Svallgrus och klapper ses<br />
ofta avsatta i markanta strandvallar eller serier av sådana i flacka sluttningar mot havet.<br />
I området mellan Kappelhamnsviken och Vägumeviken går ett i det närmaste nord-sydligt<br />
stråk med svallsand med inslag av lera vid Vägume. Ett annat område med svallsand och<br />
svallgrus sträcker sig från Lickershamn via Stenkyrka till Tingstäde. I övrigt finns<br />
svallmaterial huvudsakligen kring kusten, men även insprängt här och var i området i<br />
synnerhet i kustnära områden.<br />
Finkorniga sediment<br />
Silt- och lerpartiklar som transporterades av isens smältvatten , eller frigjordes genom<br />
svallning och av vattendrag, sedimenterade på lugnt vatten och bildar nu ytor med silt och lera<br />
i låglänta områden. I forna och nuvarande insjöar avsattes bleke och kalkgyttja. Bleke utgörs<br />
av kalciumkarbonat och har bildats genom utfällning av i vattnet löst kalciumbikarbonat.<br />
Allteftersom igenväxningen och uppgrundningen i sjöarna fortskred ökande den organiska<br />
produktionen och bleket blev uppblandat med organiskt material så att jordarten övergår i<br />
kalkgyttja. Ren kalkgyttja bildar i regel blott tunna lager i myr- och träsklagerföljden medan<br />
blekelagren kan vara flera meter mäktiga.<br />
Utbredningen av dessa sediment i ytan är relativt begränsad på norra Gotland. Det största<br />
området finns söder om Lummelunda i anslutning till Mörbymyr. Därutöver finns några<br />
mindre områden mellan Stenkyrka och Lärbro. Söder om Lärbro finns några områden i
anslutning till svallsandsområdet. Ett fåtal områden förekommer därutöver söder om vägen<br />
mellan Lärbro och Fårösund, bl.a. norr och nordöst om Fardumeträsk. bleke och kalkgyttja<br />
förekommer dock allmänt på djupet under torven i områdets torvmarker.<br />
Torvtäckta områden<br />
Större torvmarker finns främst i de västra delarna (norr och väster om Tingstäde) men även<br />
med inslag av smärre torvområden. Norrut i Hangvar och Hall samt i nordväst i Lärbro,<br />
Fleringe , Rute och Bunge finns också smärre torvmarker.
gstäde<br />
JORDARTERNA<br />
Bleke och kalkgyttja<br />
Fyllning på okänt underlag<br />
Isälvssediment, grovsilt--block<br />
Lärbro<br />
Lera--silt (glacial och postglacial)<br />
Moränlera och/eller morän, lerig<br />
Slite<br />
Omväxlande jord (oklassad) och sedimentär berggrund<br />
Fårösund<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km<br />
Sedimentär berggrund<br />
Svallsediment, grus<br />
Svallsediment, sand<br />
Svallsediment, sten--block (klapper)<br />
Torv; kärr<br />
Torv; mosse<br />
Älvsediment, ler--grus<br />
Tunt ytlager av torv<br />
1. Jordarter
4.3.1 Grundvattenförhållanden på norra Gotland<br />
Grundvattenförhållandena på norra Gotland styrs i allt väsentligt av den<br />
geologiska uppbyggnaden och de hydrometerorologiska förhållandena. Urberget<br />
överlagras av en 350 – 425 meter tjock sekvens med sedimentär berggrund<br />
(sandsten, skiffer, märgelsten och kalksten) med en ålder av 600 – 400 miljoner<br />
år. Ytbergarterna utgörs av mer eller mindre leriga kalkstenar, s.k. revkalksten<br />
och lagrade kristallina kalkstenar. Tjockleken på kalkstenen varierar mellan ett<br />
fåtal meter och 30 meter. Beroende på typ av kalksten i ytan varierar<br />
sprickigheten. Öppna vertikala ytnära sprickor förekommer företrädesvis i<br />
områden med revkalksten eller grov krinoidékalksten. I områden där<br />
lerinnehållet i kalkstenen är större och kalkstenen mer tunnskiktad är<br />
sprickfrekvensen lägre. Den synliga följden av dessa variationer är att där<br />
frekvensen av ytliga sprickor är liten förekommer våtmarker, vätar.<br />
Förhållandena mot djupet har ställvis kunnat följas i borrkärnor. I krinoidékalkstenen<br />
förekommer s.k. styloliter (oregelbundna ytor i kalkstenen där upplösning<br />
av karbonat skett i samband med att bergarten utsatts för ökat tryck och<br />
temperatur när överlagring av yngre bergarter skett). Dessa styloliter har ett<br />
areellt samband och i grundvattensammanhang därför en viktig roll som<br />
kommunikationshorisonter mellan mer eller mindre vertikala spricksystem. De<br />
dominerande sprickriktningarna är dels ett system i NV - SO dels ett mindre i<br />
NNV – SSO.<br />
Den under kalkstenarna liggande märgelstenen bedöms vara relativt tät och<br />
utgör därför en barriär mot nedträngande vatten ovanifrån. Gränsen mellan<br />
märgelsten och kalksten bedöms vara en viktig kommunikationsväg för den<br />
regionala grundvattenströmningen.<br />
Den regionala grundvattenströmningen styrs i hög grad av topografin och<br />
berggrundens hydrauliska egenskaper. Strömningen sker från höjdområdena mot<br />
lågpunkter i terrängen och havsnivån utgör den lägsta möjliga grundvattennivån<br />
under opåverkade förhållanden.
Grundvattennivå i m.ö.h.<br />
36,5<br />
36<br />
35,5<br />
35<br />
34,5<br />
34<br />
33,5<br />
33<br />
32,5<br />
32<br />
31,5<br />
31<br />
Stucks. Bh 131<br />
Datum<br />
Figur Exempel på grundvattennivåns variation över tiden från 2003 till<br />
2006 i ett område på norra Gotland<br />
Grundvattennivån varierar över tiden. I figur 1. visas hur grundvattennivån<br />
varierar i en observationspunkt belägen mellan Bungeberget och Bästeträsk.<br />
Variationsområdet uppgår till ca 5 meter vilket kan anses vara representativt för<br />
det flacka kalkstensplatålandskapet medan såväl större variationer kan<br />
förekomma inom höjdområdena (Bungeberget) och som mindre inom lågt<br />
belägna delar.<br />
Genomsläppligheten hos kalkstenarna varierar men har genom statistiska<br />
beräkningar och platsundersökningar konstaterats ligga i intervallet 10 –6 – 10 –7<br />
m/s. Uttagsmöjligheterna i en bergborrad brunn har av SGU bedömts vara 600 –<br />
2000 l/tim inom de nordvästra delarna av norra Gotland och 2000 – 6 000<br />
l/timme inom de sydöstra och södra delarna. Risk för att påträffa salt<br />
grundvatten vid brunnsborrning finns i kustzonen samt i området mellan Slite<br />
och Kappelshamnsviken.<br />
Nybildningen av grundvatten sker genom infiltration av nederbördsvatten. Den<br />
del av nederbörden som är tillgänglig för grundvattenbildning kallas<br />
nettonederbörden och den uppgår på norra Gotland till 136 mm i medeltal<br />
(SMHI, 1995).
gstäde<br />
Lärbro<br />
Slite<br />
MAXIMAL VATTENFÖRBRUKNING UTAN RISK FÖR VATTENBRIST<br />
Områden med huvudsakligen berg i dagen eller tunna jordtäcken<br />
450 l/ha och dygn<br />
900 l/ha och dygn<br />
Områden med huvudsakligen sammanhängande jordtäcke<br />
1 350 l/ha och dygn<br />
1 800 l/ha och dygn<br />
2. Tillgång på grundvatten<br />
Fårösund<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km
4.3.2 Ytvattenförhållanden på norra Gotland<br />
Vattnets drivkraft i naturen är gravitationen. Vattnets strävar efter att röra sig<br />
från högre till lägre nivå. Från markytans höjdskillnader går det därför oftast att<br />
avgöra i vilken riktning vattnet rinner. Det område inom vilket allt vatten rör sig<br />
mot samma punkt kallas avrinningsområde. Gränsen mellan två<br />
avrinningsområden kallas vattendelare. I sänkor inom ett avrinningsområde kan<br />
det bildas sjöar om markytan ligger lägre än omgivande terräng. En vattendelare<br />
är en sammanhängande högsta linje i landskapet, en åsrygg eller liknande.<br />
Nederbörden inom ett avrinningsområde ger vatten till vattenflödena inom<br />
områder, ger upphov till grundvatten genom infiltration samt avdunstar i stor<br />
omfattning.<br />
Topografin på norra Gotland karakteriseras av ett mycket flackt landskap, som i<br />
allmänhet ligger 30 –40 meter över havsnivån. Undantag är närmast kusten där<br />
landet når ner mot havets nivå, samt området mellan Kappelshamnsviken och<br />
Vägumeviken där marken inte når högre än 20 meter som mest. Något högre<br />
områden än omgivningen finns norr om Bunge och vid Tingstädeträsk.<br />
Bungehöjden når över 50 meter över havet och Filehajdar vid Tingstädeträsk når<br />
över 60 meter över havet.<br />
Gotland har ett stor antal små avrinningsområden och norra Gotland skiljer sig<br />
inte därvidlag. På området öster om Lärbro finns en vattendelare som löper i<br />
ONO mot Fårösund och i stora drag följer vägen mellan dessa platser. Norr om<br />
den sker avrinningen mot NNV och söder om den sker avvattningen mot söder<br />
eller SSO. Området mellan Hangvar och Ot<strong>hem</strong> avvattnas via Vasteån ut i<br />
Kappelhamnsviken. Avrinningsområdena på norra Gotland finns illustrerade i<br />
bilagd kartflik.<br />
På norra Gotland finns fem större sjöar inom varsitt avrinningsområde. Det är<br />
Bästeträsk, Hau träsk, Fardumeträsk, Bogevik och Tingstädeträsk<br />
Störst är Bästeträsk som ligger på nordligaste delen av ön. Den ligger 6 m över<br />
havet och den rinner ut i havet via Arån. Avrinningsområdet som förser träsket<br />
med ytvatten sträcker sig från vägen mellan Lärbro och Fårösund norrut. Den<br />
avgränsas i öster av Bungehöjden som når 50 m.ö.h. Öster om Bästeträsk finns<br />
Hau träsk som likaledes ligger nära havet vid Fårösund. Sjön ligger knappt 10<br />
meter över havet. Den avvattnas mot öster ut i Fårösund via Hauträskån. Strax<br />
norr om Hellvi ligger Fardumeträsk mindre än ca 10 meter över havsytan. Den<br />
avvattnas mot söder via Bångån som mynnar ut i Hideviken. Sydväst om Slite<br />
ligger Bogeviken som tar emot vatten från Spillingsån väster om Slite.<br />
Bogeviken är dock mer att betrakta som en avsnörd havsvik än en insjö, vilket<br />
visas av hög salthalt och ett fiskbestånd som innehåller saltvattenfiskar som<br />
strömming, skarpsill och skrubbskädda. Bogevikens utlopp i havet utgörs av sju<br />
grävda kanaler där vattnet kan strömma på till och från viken. Tingstäde träsk<br />
ligger betydligt högre än de övriga sjöarna, ca 44 meter över havet. Den<br />
avvattnas mot norr via Ireån som mynnar ut i Östersjön vid Irevik.
Förutom de nämnda sjöarna finns ett antal mindre sjöar på Svarvnäset. De flesta<br />
av dem avvattnas till Bästeträsk, utom Horsan som släpper ut sitt vatten mot norr<br />
via Horsaån.
gstäde<br />
Stajnmyrsbäcken<br />
Kvarnmyrsbäcken<br />
Vasteån<br />
Kristikanal<br />
Lärbro<br />
Sjuströmmar<br />
Vikersån<br />
Vägumeån<br />
Horsaån (Vällesån)<br />
Slite<br />
Bångån<br />
Arån<br />
Hägvardsån Hauträskbäcken<br />
Flenvikebäcken<br />
Avrinningsområdena betecknas med olika färger<br />
Bläsebäcken<br />
Vitärtskällebäcken<br />
Skärsuddenbäcken<br />
Hidevikenbäcken<br />
Hultungsån<br />
Lergravsbäcken<br />
Vallevikenbäcken<br />
Värnebäcken<br />
3. Avrinningsområden<br />
Fårösund<br />
Ängeviksbäcken<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km
4.3.3 Vattendragens biologiska värden<br />
Vattendragen på norra Gotland har som de allra flesta av öns vattendrag vattenbrist under ett antal<br />
månader varje år. Vanligtvis infaller denna period under juli-september då strömmande vattens saknas<br />
i många av vattendragen. Kvar blir vattensamlingar i djuphålor med ett mycket begränsat livsutrymme<br />
för de vattenlevande organismerna. Ofta uppstår syrebrist vilket slår ut mycket av livet i vattnet.<br />
De bäckar som har betydelse för olika arters reproduktion är Ireån, Lummelundaån, Vikersån, Vägumeån,<br />
Hultungsån, Vikeån, Arån, Bångån och Horsaån.<br />
Den klart dominerande fiskarten är havsöring, Salmo trutta, där de viktigaste åarna utgörs är Ireån,<br />
Lummelundaån, Hultungsån och Vikeån. Ireån är också en mycket viktig lokal för den rödlistade arten<br />
flodnejonöga.<br />
Den å som har den största potentialen i området är Vasteån. Denna å är relativt orörd från Träskmyr<br />
och ned till kvarnen vid mynningen och är också skyddad då stora delar ingår i naturreservat Träskmyr/Vasteå.<br />
Provfiske har dock visat att det knappt finns någon fisk vilket förklaras av det vandringshinder<br />
som finns nere vid kvarnen.<br />
Sjöar och vattendragen på norra Gotland har klassats med avseende på ekologisk status. Denna<br />
klassning innebär att man analyserar det material som finns tillgänglig från den regionala miljöövervakningen.<br />
Miljöövervakningen innehåller data från mätningar på fisk och bottenfauna samt från vattenkemi.<br />
Resultatet från dessa olika undersökningar har sedan vägts samman till ett samlat index för<br />
att få fram om ett avrinningsområde med dess sjöar och vattendrag har hög, god eller måttlig ekologisk<br />
status. Ett område som klassas som måttlig status kommer i framtiden att bli föremål för åtgärdsprogram.<br />
Dessa program skall få området att i sin helhet att uppnå minst god ekologiskstatus vilket<br />
motsvaras av ett endast obetydligt påverkat område.<br />
De områden som har klassats som måttlig status är Ireån, Lummelundaån och Vägumeåns avrinningsområden.<br />
Alla dessa vattendrag är kraftigt påverkade i form av kanalisering och utdikning och<br />
ligger inom förhållandevis intensivt brukade jordbruksområden. Detta visar sig i form av höga till<br />
mycket höga halter av fosfor och kväve. De ständigt återkommande rensningarna innebär en negativt<br />
påverkan på bottenfauna, vattenvegetation och för fiskens lekmiljöer.
gstäde<br />
Vasteån<br />
EKOLOGISK STATUS<br />
Hög<br />
God<br />
Måttlig<br />
Ej bestämts<br />
Lärbro<br />
Sjuströmmar<br />
Vikersån<br />
Vägumeån<br />
Horsaån (Vällesån)<br />
Slite<br />
4. Vattendragen. Ekologisk status<br />
Bångån<br />
Arån<br />
Hultungsån<br />
Lergravsbäcken<br />
Fårösund<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km
4.4 Odlingsmarken<br />
4.4.1 Åkermarken<br />
Området kan delas in i en sydvästra del och en övrig, större, del, där den sydvästra delen utmärks av för<br />
Gotland mycket bra åkermark, bland den bästa faktiskt. Den skiljer sig därmed tydligt från östra området där<br />
förutsättningarna är betydligt sämre. Jordarna där är ofta mindre lämpliga för krävande grödor, vilket gör att<br />
vallodling är det bästa alternativet. Det gynnar i sin tur animalieproduktionen i området.<br />
4.4.2 Betesmarken<br />
Naturbetesmarkerna är för många gårdar en stor tillgång, särskilt efter EU-inträdet 1995. De många karga<br />
utmarksbetena med en mosaikartad karaktär av alvarmark och skogsbete, har i många fall varit i hävd under<br />
långa tider redan förut och ersättningarna har gjort att landskapsvården blivit en viktig inkomstkälla på gårdar<br />
som annars haft begränsade förutsättningar att överleva.<br />
Bördigare gamla ängsmarker är ett annat tydligt inslag i området. När hävden fortsatt, eller återupptagits, har<br />
oftast slåtter ersatts med bete.<br />
Ängs- och betesmarksinventeringen 2002-2004 visar på att fler värdefulla och restaureringsbara objekt finns.<br />
Beredskap och intresse från djurhållare finns definitivt .<br />
1 400<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
-<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
-<br />
LÄRBRO<br />
STENKYRKA<br />
MARTEBO<br />
Betesmark 1999 - 2005<br />
RUTE<br />
HANGVAR<br />
FLERINGE<br />
STENKYRKA<br />
LÄRBRO<br />
HALL<br />
BUNGE<br />
HELLVI<br />
TINGSTÄDE<br />
OTHEM<br />
LUMMELUNDA<br />
BOGE<br />
MARTEBO<br />
HEJNUM<br />
Åkermark 1999 - 2005<br />
HANGVAR<br />
TINGSTÄDE<br />
LUMMELUNDA<br />
HEJNUM<br />
RUTE<br />
HELLVI<br />
OTHEM<br />
BOGE<br />
BUNGE<br />
HALL<br />
FLERINGE<br />
Betesmark 99<br />
betesmark 05<br />
åkermark 99<br />
Åkermark 05
4.5 Naturvärden<br />
Värdefulla naturområden har karterats och beskrivits under lång tid i Sverige. I de flesta fall<br />
syftar arbete av detta slag till uppskattning av förekomsten av olika naturtyper i län eller hela<br />
landet och till klassificering av enskilda områdens naturvärde. Kriterier för bedömning av<br />
områden är olika för olika naturtyper. Som exempel bedöms naturskogar och myrar bland<br />
annat efter graden av orördhet, ängar, hagar och betade skogar efter hur väl hävden är bibehållen.<br />
Inventeringarna används för att upprätta mål för hushållning med värdefull natur och för<br />
att ge underlag för konkreta skyddsåtgärder, t ex i form av naturreservat, nationalparker eller<br />
biotopskydd.<br />
I det följande redovisas vissa inventeringar och utvärderingar av natur som bedrivits på nationell<br />
eller regional nivå och som berör områden på norra Gotland. I avsnitt 5.1, Gällande<br />
markanvändningsbestämmelser, redovisas vilka skyddsformer som använts för att bevara värdefulla<br />
områden.<br />
4.5.1 Strategi för formellt skydd av skog<br />
Sammanfattning<br />
Den nationella strategin för formellt skydd av skog och efterföljande länsvisa strategier har<br />
upprättats till följd av regeringsuppdrag. Strategierna anger hur delmål 1 i miljökvalitetsmålet<br />
Levande Skogar, som handlar om skydd av skogsmark, ska uppnås. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska<br />
enligt regeringsuppdrag särskilt verka för att genomföra den nationella strategin. På norra<br />
Gotland finns två prioriterade skogstyper för vilka Sverige anses ha ett internationellt ansvar:<br />
kalkbarrskog och större myr- och naturskogsmosaiker. Ett över 6000 hektar stort område<br />
på norra Gotland i socknarna Fleringe, Rute och Bunge utgör en inom Sverige och Europa<br />
närmast unik sådan myr- och naturskogsmosaik på underlag av kalk. Hällmarkstallskog<br />
är en av 4 prioriterade naturtyper som Gotland har ett speciellt ansvar för i ett svenskt<br />
perspektiv. Hällmarkstallskog med dokumenterade höga naturvärden finns på ön i större<br />
omfattning endast på norra Gotland. (Se karta 5 på sidan 29)<br />
Den nationella strategin för skydd av skog<br />
Strävan mot ett hållbart samhälle är en grundförutsättning i statens politik. Den ekologiska<br />
dimensionen i hållbar utveckling tydliggörs i de av riksdagen beslutade Svenska miljökvalitetsmålen.<br />
Flera miljökvalitetsmål berör skydd och bevarande av naturmiljöer: Levande<br />
Skogar, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt odlingslandskap.<br />
Till miljökvalitetsmålet Levande Skogar finns flera delmål som ska nås på angiven tid. Av<br />
delmål 1 Långsiktigt skydd av skogsmark framgår att ytterligare 900 000 ha skyddsvärd<br />
skogsmark skall undantas från produktion till år 2010. Av dessa ska 400 000 ha utgöras av<br />
formellt skyddade områden, dvs. naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Enligt den<br />
nationella strategin ska Gotland bidra med 6 800 ha formellt skyddad skog.<br />
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen fick enligt myndigheternas regleringsbrev i uppdrag att<br />
tillsammans ta fram en gemensam fördjupad strategi för en kostnadseffektiv måluppfyllelse<br />
av miljökavlitetsmålet Levande skogar, delmål 1. Strategin redovisades år 2005 och ska enligt<br />
uppdrag konkretiseras av länsvisa strategier som tas fram av Länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser/skogsstyrelsen.
Ett viktigt mål med den nationella strategin är att säkerställa att arealmålet på 400 000 ha<br />
formellt skyddad skogsmark fylls med skog med så höga naturvärden som möjligt och att<br />
skogstyper för vilka Sverige har ett internationellt ansvar finns representerade i tillräckligt<br />
stor omfattning i det formella skyddet. Likaså är det viktigt att varje län skyddar de skogstyper<br />
som länet har ett speciellt ansvar för, dvs. länets prioriterade skogstyper (se nästa avsnitt).<br />
Den nationella strategin för skydd av skog kan för tillfället anses utgöra ett bindande dokument<br />
för länsstyrelserna eftersom det i 2006 års regleringsbrev fastslås att länsstyrelserna särskilt<br />
skall verka för att genomföra den nationella strategin för formellt skydd av skog.<br />
Prioriterade skogstyper av internationellt intresse på norra Gotland<br />
I den nationella strategin listas 5 skogstyper för vilka Sverige anses ha ett särskilt internationellt<br />
ansvar. Två av dessa har stor betydelse för norra Gotland: kalkbarrskog och större myr-<br />
och naturskogsmosaiker i boreal och boreonemoral region.<br />
I en vid bemärkelse skulle nästan all skog på Gotland kunna klassas som kalkbarrskog. Här<br />
menas dock en speciell typ av skog som har speciella förutsättningar för bl.a. marksvampar.<br />
Inventeringar har visat att Gotland intar en särställning vad gäller artrikedom av marksvampar<br />
och att gotländska kalkbarrskogar hyser flera arter som endast förekommer i mycket begränsat<br />
omfattning i övriga Sverige. Kalkbarrskogar på Gotland intar även floristiskt en särställning<br />
i Sverige med generellt sett ovanliga vegetationstyper och även ett antal rödlistade kärlväxter.<br />
På norra Gotland finns värdefulla bestånd framförallt i Hejnum, Boge, Ot<strong>hem</strong>, södra<br />
delen av Lärbro, Hellvi och södra delen av Rute. Många av dessa kalkbarrskogar utgör så kallad<br />
hotspots och uppvisar en mycket stor artmångfald på relativt liten yta.<br />
Med större myr- och naturskogsmosaiker i boreonemoral region menas sammanhängande<br />
odikade myr- och skogsområden över 500 hektar där fastmarksskog förekommer i mosaikartade<br />
blandningar med öppen eller trädklädd myr. Naturtypen är ytterst sällsynt inom övriga<br />
EU. På norra Gotland mellan väg 148 och stenkusten i Fleringe finns ett sådant område som<br />
omfattar ett mer än 6000 hektar. Området består av mosaiker av kalkhällmarkstallskog, öppen<br />
hällmark och olika typer av kalkrika våtmarker. Det kalkrika underlaget i kombination med<br />
storleken och naturskogsprägeln gör området unik inom Sverige och EU. Stora delar sammanfaller<br />
med Natura 2000-områden, naturreservat och områden av riksintressen för naturvård.<br />
Prioriterade naturtyper av nationellt intresse på norra Gotland<br />
Inom ramen för de länsvisa strategierna definierar varje län i samråd med Naturvårdsverket<br />
och Skogsstyrelsen ett antal skogstyper som finns väl representerade i länet och som länet har<br />
ett särskilt ansvar för. På Gotland definieras 4 skogstyper som utifrån en samlad bedömning<br />
av förekomsten och artinnehåll betecknas som ansvarstyper i ett svenskt perspektiv:<br />
• Kalkbarrskog med tall och gran (även internationell ansvarstyp)<br />
• Hällmarkstallskog<br />
• Betespräglad barrskog<br />
• Alm- och askskog<br />
För varje skogstyp avgränsades också så kallade värdetrakter där skogstypen har sin huvudutbredning<br />
på ön. Skogstyperna och deras naturvärden beskrivs mera utförligt i Gotlands strategi<br />
för formellt av skydd av skog. Nedan följer endast e kortfattad beskrivning:
Hällmarkstallskogar avser skogar på mycket lågproduktiv mark. I biotoptypen ingår ofta en<br />
stor andel öppen hällmark. Naturvärdena är främst knutna till de senvuxna, gamla och solbelysta<br />
träden samt till död ved. Som artgrupp betraktat är insektsfaunan, och kanske speciellt<br />
bark- och vedlevande skalbaggar, den ur naturvårdssynpunkt mest intressanta. Det har länge<br />
varit känt att den gotländska tallanknutna skalbaggsfaunan är exklusiv med många rödlistade<br />
och sällsynta arter. Den relativt stora sammanhängande arealen hällmarksskog på norra Gotland<br />
i kombination med Gotlands speciella klimat gör att Gotland har en särställning i Sverige<br />
med avseende på insektsfaunen i hällmarksmiljö. Alla 3 värdetrakter för hällmarkstallskog<br />
befinner sig på norra Gotland med tyngdpunkt i socknarna Rute, Bunge och Fleringe, Hall<br />
och Hangvar samt Hejnum och Ot<strong>hem</strong>.<br />
Betespräglad barrskog avser gamla betespräglade barrskogar som betas idag men även sådana<br />
skogar där bete har upphört och där höga biologiska värden, som är beroende av beteshävden,<br />
finns kvar. Med avseende på rödlistade arter utgör marksvampar den viktigaste gruppen som<br />
är beroende av betade skogar. Kombinationen av trädkontinuitet och tunna humustäcken till<br />
följd av bete är ett krav för många sällsynta arter. Vegetationstyper i betade skogar på Gotland<br />
är mycket sällsynta i Norden och kärlväxtfloran är oftast mycket artrik. Betespräglade barrskogar<br />
finns framförallt på mellersta Gotland och berör på norra Gotland i större omfattning<br />
endast socknarna Hejnum och Boge.<br />
Med alm- och askskog avses på Gotland lövmarker med ask, ek och alm som nästan uteslutande<br />
har en historia som slåttermark eller betesmark på gamla inägor. Naturvärdena i Gotlands<br />
lövmarker är generellt sett mycket höga. Nyckelbiotopsinventeringen, lövmarksinventering<br />
och flera riktade inventeringar i ädellövsbestånd visar att antal rödlistade arter knutna<br />
till alm och ask är i flera avseenden unika i Norden. Särskilt värdefullt är lavfloran på ädellövträden<br />
och marksvampsfloran. Alm-askbestånden ligger vanligtvis i anslutning till bebyggelse<br />
eller till åkermark och uppgår sällan till större sammanhängande arealer. På norra Gotland<br />
finns ansamlingar av värdefulla alm-askbestånd i Stenkyrka och Martebo och i Hall. Mindre<br />
men ofta mycket artrika bestånd finns dock utspridda i nästan alla socknar på norra Gotland.<br />
Skogstypen kalkbarrskog beskrivs ovan under internationellt prioriterade skogstyper. Den<br />
förekommer sällan i större sammanhängande bestånd och finns på norra och mellersta Gotland.<br />
Nationell modell för prioritering av skyddsvärda områden<br />
Vid urval av områden som prioriteras för formellt skydd i form av naturreservat, biotopskydd<br />
eller naturvårdsavtal följs en gemensam nationell modell. Modellen presenteras i sin helhet i<br />
den nationella strategin för formellt skydd av skog, avsnitt 8. Modellen tar sin utgångspunkt i<br />
rapporten Naturvårdsbiologisk forskning - underlag för områdesskydd i skogslandskapet, som<br />
sammanfattar de vetenskapliga grunderna inom naturvårdsbiologin. Urval av områden enligt<br />
modellen syftar till att bevara de biologiskt mest skyddsvärda objekten i landet och i varje län.<br />
Den nationella prioriteringsmodellen beskrivs i tre steg. Dessa tre steg utgörs av en bedömning<br />
och sammanvägning av<br />
1. Skogsbiologiska bevarandevärden (steg 1)<br />
2. Andra bevarandevärden (steg 2)<br />
3. Praktiska prioriteringar (steg 3)
Utfall av prioritering på norra Gotland<br />
Kartläggningen av skyddsvärd natur enligt föregående avsnitt visar att mer än hälften av all<br />
skyddsvärd natur finns på norra Gotland och att den absolut dominerande andelen av arealen<br />
finns i ett fåtal socknar, bl.a. i Rute, Fleringe, Bunge och Hejnum. Uttryckt i procentsiffror<br />
visas att ca 60 % av Gotlands skogsmark med högsta prioritet för formellt skydd finns på norra<br />
Gotland. Enbart i de 7 socknarna med högre detaljeringsgrad uppgår siffran till knappt 50<br />
%. Den prioriterade skogsmarksarealen uppgår här till till drygt 3 300 hektar varav ca 2 300<br />
hektar har högsta prioritet.<br />
4.5.2 Prioriterade områden för naturvård<br />
Sammanfattning<br />
I samband med upprättande av Gotlands strategi för formellt skydd av skog gjordes en<br />
relativt noggrann kartläggning av områden som kan prioriteras för naturvård och formellt<br />
skydd. Enligt kartläggningen uppgår arealen av dessa områden till ca 11 000 hektar varav<br />
ca 7 500 hektar utgörs av skogsmark. Mer än 50% av arealen finns på norra Gotland och<br />
enbart i de 7 socknarna med högre detaljeringsgrad i denna utredning finns ca 45%, vilket<br />
visar att områden är mycket ojämnt fördelade över ön. Området kring Bästeträsk och söderut<br />
mot väg 148 intar en särställning med sin påfallande koncentration av skyddsvärd<br />
natur.<br />
Vid urval av områden som på kort sikt ska prioriteras för formellt skydd används en nationell<br />
prioriteringsmodell. Inte helt oväntat visas att ca 60% av all mark som har högsta<br />
prioritet enligt den nationella modellen finns på norra Gotland och att procentsiffran enbart<br />
i de 7 socknarna med högre detaljeringsgrad uppgår till 50%. (Se karta 5 på sidan 29)<br />
Kartläggning på Gotland<br />
I samband med strategiarbetet för formellt skydd av skog gjordes en kartläggning av områden<br />
med höga naturvärden som t o m år 2004 saknar formellt skydd. Utgångspunkten är skogsmark<br />
med höga biologiska värden men i urvalet och avgränsningen av skyddsvärda områden<br />
ingår även andra naturtyper såsom hällmark, betesmark och våtmark. Syfte med kartläggningen<br />
är att få en överblick över skyddsvärd natur på Gotland och i ett nästa steg kunna göra ett<br />
urval av områden som ur naturvårdssynpunkt bör prioriteras för det formella skyddet.<br />
Den relativt noggranna kartläggningen som gjordes visar att det finns ca 11 000 hektar mark<br />
som har så höga naturvärden att den kan komma i fråga för formellt skydd. Av denna areal<br />
utgörs ca 7 500 hektar av skogsmark medan den resterande arealen upptas främst av impediment<br />
(hällmark) och våtmark.<br />
Karläggningen visar också att områden med skyddsvärd natur är mycket ojämnt fördelade<br />
över Gotland. Inom de socknar som ingår i denna markanvändningsutredning för norra Gotland<br />
finns mer än hälften, ca 5 800 hektar mark som kan prioriteras för formellt skydd. Enbart<br />
i de 7 socknarna med högre detaljeringsgrad finns en areal på drygt 5 000 hektar vilket med<br />
andra ord innebär att ca 45 % av alla områden som kommer i fråga för formellt skydd finns i 7<br />
av Gotlands 92 socknar.<br />
Området kring Bästeträsk och ner mot landsväg 148 intar något av en särställning i kartläggningen.<br />
Inom en relativt begränsad yta finns här mer än 3 250 hektar mark med mycket höga
naturvärden som saknar formellt skydd. Tillsammans med redan befintligt formellt skyddad<br />
mark i området är detta den trakt på Gotland som uppvisar den absolut största koncentrationen<br />
av skyddsvärd och redan skyddad mark.<br />
4.5.3 Nyckelbiotopsinventering 1993-2006<br />
Sammanfattning<br />
Nyckelbiotopsinventeringen är Sveriges kanske största inventeringsprojekt. Inventeringen<br />
genomförs i hela landet enligt en nationell och välprövad metodik och syftar till att kartlägga<br />
biologiskt värdefulla miljöer i den svenska skogen. En nyckelbiotop är ett skogsområde<br />
som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö<br />
anses ha mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Begreppet nyckelbiotop har i<br />
sig ingen juridisk innebörd, det finns alltså inget automatiskt skydd för nyckelbiotoper.<br />
Däremot råder det enligt miljöbalken samrådsskyldighet för åtgärder som kan påtagligt skada<br />
naturvärdena i nyckelbiotopen. Nyckelbiotopsbegreppet har också fått en viktig roll<br />
inom olika naturvårdssammanhang och fysisk planering. Många organisationer, myndigheter<br />
och skogliga aktörer har en uttalad policy att inte skada naturvärden i nyckelbiotoper. På<br />
norra Gotland uppgår nyckelbiotopsarealen till 2 810 hektar vilket motsvarar 8,45 % av den<br />
produktiva skogsmarksarealen. Tätheten av nyckelbiotoper på Gotland och i synnerhet norra<br />
Gotland är mycket hög jämfört med övriga Sverige. En påfallande förtätning av större<br />
nyckelbiotoper märks i socknarna Bunge, Rute och Fleringe. Den dominerande nyckelbiotopstypen<br />
inom området är hällmarkstallskog och gammal barrskog .<br />
Nyckelbiotopinventeringen har haft stor betydelse för analyser och slutsatser vid upprättande<br />
av strategin för formellt skydd av skog (4.5.1) och vid skyddsprioritering av områden<br />
(4.5.2).<br />
Nyckelbiotoper redovisas på karta 5 sidan 29.<br />
Bakgrund<br />
Syftet med inventeringen av nyckelbiotoper är att hitta biologiska värdefulla miljöer i den<br />
svenska skogen, för att i framtiden kunna ge dessa ett lämpligt skydd och rätt skötsel. Inventeringen<br />
påbörjades som ett försök under 1990, och har bedrivits sedan 1993. Det står nu klart<br />
att inventeringen gett oss nya, detaljerade kunskapar om den biologiska mångfalden i svensk<br />
natur.<br />
Inventering av småskogsbrukets marker genomförs av Skogsstyrelsen (på Gotland är det<br />
Länsstyrelsen), medan storskogsbruket själv ansvarar för att deras marker blir inventerade.<br />
Inventeringen utförs i hela landet enligt en nationell metodik. Redan skyddade områden (naturreservat,<br />
nationalparker) ingår inte i inventeringen.<br />
Generellt om nyckelbiotoper<br />
En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur,<br />
artinnehåll, historik och fysiska miljö anses ha mycket stor betydelse för skogens flora och<br />
fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Med nyckelbiotop avses en någorlunda<br />
enhetlig och avgränsningsbar livsmiljö som dessutom har en avgörande betydelse, en<br />
nyckelroll, för den hotade och sällsynta delen av skogens växter och djur. Begreppet nyckelbiotop<br />
är inte beroende av storleken. En nyckelbiotop kan vara allt från ett enskilt träd eller en<br />
liten källa till ett mycket stort, urskogsliknande område i Norrlands inland. Nyckelbiotopsin-
venteringen är i första hand en biotopinventering och inte en artinventering, även om arter<br />
noteras om de påträffas.<br />
Begreppet nyckelbiotop har i sig ingen juridisk innebörd, det finns alltså inget automatiskt<br />
skydd för nyckelbiotoper. Att identifiera och avgränsa nyckelbiotoper innebär inte att man<br />
samtidigt har utpekat att områden skall hanteras på ett visst, på förhand bestämt sätt. Inventeringen<br />
avser att på en så god grund som möjligt ta fram kunskap om skogens naturvärden.<br />
Många skogliga aktörer har frivilligt åtagit sig att inte skada naturvärdena i nyckelbiotoper.<br />
Nyckelbiotoper på Norra Gotland<br />
På norra Gotland finns det 747 nyckelbiotoper, fördelade på 27 olika biotoptyper. Den sammanlagda<br />
nyckelbiotops areal är 2 810 hektar vilket motsvarar 8,45 % av den produktiva<br />
skogsmarksarealen. Nyckelbiotoper kan innehålla mindre arealer som är impediment, dvs.<br />
även annan mark än skogsmark.<br />
Nyckelbiotoper av olika biotoptyper finns på hela norra Gotland. Samtidigt kan man tydligt<br />
utskilja en förtätning av större nyckelbiotoper i socknarna Bunge, Rute och Fleringe. Dessa<br />
består i huvudsak av hällmarkskog och gammal barrskog. Tätheten av nyckelbiotoper på norra<br />
Gotland är mycket hög. Det finns få andra områden i Sverige som kan uppvisa så koncentrerade<br />
förekomster. Tätheten av nyckelbiotoper är speciellt anmärkningsvärt i ett sydsvenskt<br />
perspektiv.<br />
På norra Gotland finns fem vanliga biotoptyper med mycket höga naturvärden (se tabell nedan).<br />
Biotoptyp Antal Areal i ha<br />
Hällmarkskog 72 885<br />
Gammal barrskog 109 436<br />
Lövängsrest 176 359<br />
Kalkbarrskog 82 355<br />
Betad skog 33 267
4.5.4 Större ostörda områden på norra Gotland<br />
Sammanfattning<br />
Större ostörda områden definieras här som sammanhängande områden över 100 hektar<br />
som ligger längre än 1 km från allmän väg, bostadshus och större industriföretag inkl.<br />
vindkraftverk. Dessa områden har en viktig social funktion för människor som i ett alltmer<br />
stressad samhälle söker stillhet i naturen. Det finns 18 sådana områden på norra Gotland<br />
varav 4 är större än 1000 hektar. (Se karta 5 på sidan 29)<br />
Tystnad och ostördhet är kvaliteter som alltmer håller på att bli en bristvara. Inte minst gäller<br />
detta i anslutning till våra städer men även längs kusten och i fjällen kan buller från motorer<br />
av olika slag störa den som sökt sig ut för att uppleva naturens egna ljud.<br />
Nödvändigheten av att bevara de större ostörda områden som finns kvar poängteras också i<br />
miljöbalken. I 3 kap. 2 § står: ”Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast<br />
obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska så långt som<br />
möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär”.<br />
Finns det då några större ostörda områden på norra Gotland? För att se om det finns några<br />
sådana har vi med datorns hjälp letat fram de områden på norra Gotland som<br />
• ligger minst 1 km från närmast bostadshus,<br />
• ligger minst 1 km från allmän väg,<br />
• ligger minst 1 km från närmaste större industriområde (inklusive vindkraftparker) och<br />
• har en areal som överstiger 100 hektar.<br />
Analysen visar att det finns 18 områden på norra Gotland som uppfyller samtliga dessa kriterier.<br />
Fyra av dessa områden har en areal som överstiger 1000 hektar:<br />
• Hällmarks- och våtmarksområdet Filehajdar-Hejnum hällar-Hejnum Kallgate (2 962<br />
hektar),<br />
• Forsvidenområdet NV Ot<strong>hem</strong> kyrka med skogar, hällmarker och våtmarker (1 724 hektar),<br />
• ett område mellan Bästeträsk och Rute k:a (1 560 hektar) och<br />
• de centrala delarna av naturreservatet Hall-Hangvar (1 233 hektar).<br />
Tre av dessa områden ligger helt inom områden av riksintresse för naturvården, medan den<br />
nordligaste delen av Forsvidenområdet ligger utanför.
Tingstäde<br />
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
Lärbro<br />
Slite<br />
Strategi för formellt skydd av skog<br />
Prioriterade områden för naturvård<br />
Nyckelbiotoper<br />
Större ostörda områden<br />
6. Naturvärden<br />
Fårösund<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km
4.5.5 Nationalparksplan för Sverige<br />
Sammanfattning<br />
Nationalparker inrättas av riksdag och regering för ett urval naturområden som väl representerar<br />
svenska landskapstyper och som har särskilt höga värden för naturvård samt<br />
för friluftsliv och naturupplevelser. Naturvårdsverket har ansvar för planering av och<br />
förslag till nya nationalparker. Verket presenterade 1989 en plan – Nationalparksplan<br />
för Sverige – som ett handlingsprogram för bildande av nya nationalparker. Regeringen<br />
har i skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (2001/02:173) framhållit att nationalparker<br />
är en värdefull form av områdesskydd även i det framtida bevarandearbetet. Vidare<br />
framhålls att tiden är mogen för en översyn av Naturvårdsverkets nationalparksplan,<br />
bland annat vad gäller möjligheten att finna nya områden som är tänkbara som framtida<br />
parker.<br />
Nationalparksplanen är ingen plan med regelverk utan snarare en förteckning och beskrivning<br />
av områden som enligt fastställda kriterier är lämpliga att ingå i Sveriges nationalparksnät.<br />
Möjligheterna att inrätta parker är i hög grad beroende av samarbete med<br />
regionala och lokala myndigheter och med lokalbefolkningen.<br />
Översynen av nationalparksplanen pågår får närvarande (2006). Ett antal nya och tidigare<br />
föreslagna områden analyseras. Ett utkast till ny plan avses remitteras vid årsskiftet<br />
2006-2007. Regeringen har 2005-12-21, som svar på en skrivelse från Svenska botaniska<br />
föreningen, framhållit att förutsättningarna för en nationalpark vid Bästeträsk bör<br />
övervägas av Naturvårdsverket inom ramen för översynen.<br />
Naturvårdsverket har bedömt området vid Bästeträsk och funnit att det väl motsvarar de<br />
kriterier som gäller för nationalparker.<br />
Se karta 6 på sidan 37.<br />
Nationalparkerna är en viktig del av Sveriges skyddade natur. Parkerna har betydelse både<br />
som bevarade naturlandskap med höga naturvärden och som besöksmål för den naturintresserade<br />
allmänheten. De är även viktiga för information och kunskapsspridning om landets natur.<br />
Genom den särskilda uppmärksamhet som nationalparker har nationellt och internationellt<br />
kan de också som turistmål ge stöd för lokal utveckling.<br />
Inom ramen för översynen av nationalparksplanen har gör Naturvårdsverket följande bedömning<br />
av området vid Bästeträsk.<br />
Beskrivning<br />
Omfattning<br />
Sjön Bästeträsk på norra Gotland med omgivande hällmarker och skogar. Området sträcker<br />
sig från Stenkusten vid Östersjön till Fårösundsvägen och omfattar ca 5 000 ha.<br />
Beskrivning<br />
Bästeträsk ligger på Gotlands nordligaste del och är skild från havet med en smal landtunga.<br />
Det är Gotlands största sjö med en yta av drygt 700 ha. Sjön är av limnologiskt intresse som<br />
näringsfattig, klarvattensjö, s k bleketräsk. Den har grönaktigt vatten och är grund med ett
största vattendjup om fem meter. På öar häckar flera hundra par ejder och Bästeträsk har god<br />
tillgång av bland annat flodkräfta och sik.<br />
Bästeträsk är en högst ovanlig sjö i ett nationellt perspektiv och detta gäller även för dess omgivningar.<br />
Berggrunden består kalksten som är helt flack eller i svag lutning uppåt från öster<br />
mot väster. Högsta höjd över havet, 36 meter, nås i Bräntings Haids naturreservat vid vägen<br />
mot Fårösund. Kalkstenen ligger bar eller med tunt jordtäcke vilket gett upphov till alvarmarker<br />
med inslag av blekeutfällning och uppfrysningsmönster. De öppna alvaren bildar<br />
vacker mosaik med kärr, fuktängar, vätar, agmyrar, småsjöar och tallskog inom ett milslångt<br />
område med väst-östligt utsträckning. Bebyggelse saknas nästan helt och området är vildmarksartat<br />
med märkligt orörd natur. Myrar och övriga våtmarker är opåverkade av dikningar<br />
och tallskogarna är till stor del naturskog av hög ålder. Orördheten har lett till en extrem ansamling<br />
av skogliga nyckelbiotoper. Områdets naturtillstånd beror sannolikt på frånvaro av<br />
odlingsbara jordar och låg skoglig produktion.<br />
Områdets djur- och växtliv är präglat av dess speciella berggrund, jordar och vattenförhållanden<br />
med ömsom hög fuktighet eller översvämning och ömsom extrem torka. Växtligheten på<br />
alvarmarken har typiska arter som gul och vit fetknopp, blodnäva, solvända, backtimjan mm.<br />
De under våren vattenfyllda vätarna övergår i på sommaren till fuktängar eller torra ängar.<br />
Vätarna hyser ett flertal örter som ängsnycklar, brudsporre, slåtterblomma, tätört och majviva.<br />
Agmyrarna, som är karaktäristiska för Gotland, innehåller kärr och fuktängar med artrik flora<br />
av bland annat orkidéer. Till områdets många sällsynta och rödlistade växtarter hör de för<br />
Gotland endemiska örterna brun ögontröst och gaffelfibbla, ( den senare på Öland och Gotland).<br />
Faunistiskt är området främst uppmärksammat som viktig lokal för insekter, bland annat<br />
fjärilar och vedlevande skalbaggar. Av typiska fågelarter kan nämnas trädlärka, nattskärra<br />
och skogsduva men även rovfåglar som ängshök, kungs- och havsörn hör till områdets fauna.<br />
Kusten i väster kallas Stenkusten. Den är låglänt och består av en bred strand med kalksten<br />
upplagd i tydligt vågmönster efter gamla strandlinjer. Inåt land övergår klapperstensstranden i<br />
vindpräglad tallskog och den stora biotopmosaiken på kalkberggrunden. Kustavsnittet är välkänt<br />
för sin karga skönhet och Bästeträsk med närmaste omgivningar utnyttjas för bad och<br />
friluftsliv. Biotopmosaiken på hällmarkerna är däremot förhållandevis lite utnyttjad.<br />
Bedömning<br />
Bästeträsk med omgivningar består av omfattande, ostörda hällmarks- och våtmarkskomplex<br />
samt skogar och sjöar med rik biologisk mångfald, bland annat många rödlistade arter. Liknande<br />
natur finns på andra delar av Gotland men är inte av samma klass vad gäller väl utvecklade<br />
naturtyper i mosaiker samt vad avser graden av orördhet. Området är därmed det främsta<br />
i sitt slag på Gotland och i Sverige och torde vara unikt i ett Europeiskt perspektiv. Det är väl<br />
lämpat som nationalpark till skydd för naturmiljön och för representation och kunskapsspridning<br />
om Gotländska naturförhållanden.
4.5.6 Nationell våtmarksinventering 1992-1997<br />
Sammanfattning<br />
Enligt ett regeringsuppdrag inventerades gotländska våtmarker mellan 1992-97 som en<br />
del av ett nationellt inventeringsprojekt. Samtliga våtmarksobjekt klassades med avseende<br />
på sina naturvärden i en fyrgradig skala, där klass 1 objekt är våtmarker med högsta naturvärden.<br />
Länsstyrelsens styrelse beslutade 2004 om gotländska miljömål vilket bl.a.<br />
innebär att samtliga klass 1-3 objekt i våtmarksinventeringar som också innehåller vissa<br />
Natura-2000 typer inte skall påverkas negativt av någon form av exploatering. På norra<br />
Gotland finns 272 av öns 1084 våtmarksobjekt med en sammanlagd areal av 7 967 hektar.<br />
13 av dessa objekt är större än 100 hektar.<br />
Se karta 6 på sidan 37.<br />
Under åren 1992-1997 genomförde Länsstyrelsen i Gotlands län en inventering av länets våtmarker,<br />
VMI. Inventeringen var en del av den rikstäckande våtmarksinventering som Naturvårdsverket<br />
1977 fått i uppdrag av regeringen att utföra. Inventeringen bekostades också av<br />
Naturvårdsverket.<br />
De gotländska våtmarkerna kan indelas i följande typer:<br />
Myrar är torvbildande marker som i liten utsträckning berörs av vatten från hav, sjöar eller vattendrag.<br />
Myrarna indelas i två klasser: kärr och mossar.<br />
• Mossar är myrar som helt och håller får sitt vatten från nederbörden och därför är mycket<br />
näringsfattiga. På Gotland finns endast ett fåtal mossar.<br />
• Kärr är myrar som till viss del påverkas av fastmarksvatten. De kan vara öppna, glest bevuxna<br />
eller skogklädda. Kärren kan vara plana (topogena) eller sluttande (soligena).<br />
Stränder är våtmarker som påverkas av vatten från sjöar, hav eller vattendrag. Även<br />
stränder kan vara skogbevuxna och kallas då strandskogar.<br />
• Stränder utmed sjöar och vattendrag (limnogena våtmarker). Exempel på sådana våtmarkstyper<br />
är mader utmed vattendrag, sötvattensstrandängar eller vegetationstäckta vattenområden.<br />
• Havsstränder (marina våtmarker). De flesta av Gotlands marina våtmarker utgörs av havsstrandängar<br />
men kan även bestå av vegetationstäckta vattenområden.<br />
Övriga våtmarker är fuktiga till våta marker som inte är stränder eller torvmarker. De våtmarkstyper<br />
som berör Gotland omfattar fukthedar, fuktängar, sumpskogar och vätar.<br />
• Fukthedar är grusiga eller leriga alvarmarker med tunt jordtäcke som är växelfuktiga. Markerna<br />
står under vatten eller är fuktiga under höst, vinter och vår och är helt uttorkade under<br />
sommaren.<br />
• Fuktängar är hävdberoende gräsmarker som saknar torvbildning men har ett tydligt jordtäcke.<br />
Fuktängarna är blöta eller översvämmade under vintern och fuktiga under vegetationsperioden.<br />
• Sumpskogar är skogar där minst 50 % av vegetationen är hydrofil och torvbildning saknas.
• Vätar utgörs av svackor i terrängen där dräneringen sker genom avdunstning. Markerna står<br />
under vatten på vintern och torkar ut under sommaren.<br />
Den gotländska våtmarksinventeringen genomfördes huvudsakligen genom analys av infraröda<br />
flygbilder i skala 1:30 000, men 251 våtmarksobjekt inventerades i fält. Dessa 251 objekt<br />
utgör 23 % av det totala antalet funna objekt och svarar för hela 48 % av den totala våtmarksarealen<br />
(se tabell nedan). Vid inventeringen påträffades totalt 1 084 våtmarksområden med en<br />
sammanlagd areal av 22 273 hektar.<br />
Areal (ha)<br />
12000<br />
10000<br />
8000<br />
6000<br />
4000<br />
2000<br />
0<br />
Mossar<br />
Topogena kärr<br />
Soligena kärr<br />
Total areal resp. inventerad areal<br />
fördelad på våtmarkstyp<br />
Sjöstränder<br />
Havsstränder<br />
Fukthedar<br />
Fuktängar<br />
Total areal<br />
Inventerad<br />
areal<br />
Total areal och fältinventerad areal fördelad på olika våtmarkstyper. Ungefär halva våtmarksarealen (48 %) är fältinventerad.<br />
När det gäller soligena (sluttande) kärr är en stor del (89 %) fältinventerad medan en mindre del av havsstränderna<br />
(31 %) är fältinventerade.<br />
Samtliga våtmarksobjekt klassades med avseende på sina naturvärden enligt följande skala:<br />
• Klass 1: Objekt med särskilt höga naturvärden<br />
• Klass 2: Objekt med höga naturvärden<br />
• Klass 3: Objekt med vissa naturvärden<br />
• Klass 4: Objekt med låga eller ej kända naturvärden<br />
Hela våtmarksinventeringen finns redovisad i två rapporter som Länsstyrelsen gav ut 1997.<br />
Den 26 maj 2004 beslutade Länsstyrelsens styrelse att följande regionala våtmarksrelaterade<br />
miljömål skall gälla för Gotland:<br />
• Värdefulla våtmarker (klass 1-3 i Länsstyrelsens våtmarksinventering) som innehåller<br />
Natura 2000-naturtyperna 1630 (havsstrandängar av Östersjötyp), 2190 (dynvåtmarker),<br />
6410 (fuktängar med blåtåtel eller starr), 7210 (kalkkärr med gotlandsag), 7220 (källor<br />
med tuffbildning) eller 7230 (rikkärr) skall inte påverkas negativt av någon form av exploatering.<br />
Sumpskogar<br />
Vätar
• Skogsbilvägar ska inte byggas över sådana våtmarker som i Länsstyrelsens våtmarksinventering<br />
bedömts vara värdefulla (klass 1-3 i inventeringen).<br />
Våtmarksinventering på norra Gotland<br />
Av våtmarksinventeringens totalt 1 084 objekt återfinns 272 med en sammanlagd areal av 7<br />
967 hektar på norra Gotland. 13 av dessa objekt har en areal som överstiger 100 hektar:<br />
Objektnr Objektnamn Objekttyp Klass Areal<br />
(ha)<br />
07J4G06 Hässlemyr, 3500 m N Fleringe k:a Våtmarkskomplex 1 377<br />
06J9E05 Kallgate, 3000 m O Hejnum k:a Våtmarkskomplex 1 359<br />
07J0E09 Hejnum Kallgate, 3000 m O Hejnum k:a Våtmarkskomplex 1 282<br />
07J1G04 Skenholmen, 9000 m ONO Hellvi k:a Våtmarkskomplex 1 254<br />
07J0C02 Stormyren, 2500 m SO Stora Myre gård Våtmarkskomplex 3 225<br />
07J3F06 Träskmyr, 4000 m OSO Hangvar k:a Topogent kärr 1 224<br />
07J1B02 Landträsk, 1500 m S Lummelunda k:a Våtmarkskomplex 3 206<br />
07J3G02 Mölnermyr, 3000 m VNV Rute k:a Våtmarkskomplex 1 185<br />
07J4D06 Verkmyr, 3000 m VSV Hall k:a Våtmarkskomplex 1 127<br />
07J1G04 Dagghagen, 3000 m SV Hellvi k:a Våtmarkskomplex 1 116<br />
07J3H03 Släkmyr, 3000 m N Rute k:a Topogent kärr 1 109<br />
07J1C02 Martebomyr, 3000 m OSO Martebo k:a Våtmarkskomplex 3 107<br />
06J9E01 Bojsvätar, 1200 m VSV Boge k:a Våtmarkskomplex 1 102<br />
4.5.7 Myrskyddsplan för Sverige<br />
Sammanfattning<br />
Våtmarksinventeringen har varit underlaget för upprättandet av Myrskyddsplan för Sverige.<br />
Av de 374 våtmarksområden som förtecknas i myrskyddsplanen ligger 18 på Gotland.<br />
Våtmarksområden som tas upp i myrskyddsplanen tillhör de mest skyddsvärda i landet.<br />
Enligt riksdagens miljömål ska samtliga områden i planen ha ett långsiktigt skydd senast<br />
år 2010. 10 av objekten i myrskyddsplanen ligger på norra Gotland och samtliga är helt<br />
eller delvis skyddade som naturreservat eller natura 2000-områden. En översyn av myrskyddsplanen<br />
pågår, och Naturvårdsverket kommer att fastställa en ny plan före utgången<br />
av 2006.<br />
Se karta 6 på sidan 37.<br />
I Naturvårdsverkets Myrskyddsplan för Sverige, som publicerades 1994, redovisas ett urval<br />
av landets mest värdefulla myrar. Urvalet baseras på den landsomfattande våtmarksinventeringen<br />
som utförts av Naturvårdsverket i samarbete med länsstyrelserna. Planen omfattar 374<br />
myrobjekt som representerar landets samtliga myrtyper – värdefulla skogs-myrmosaiker,<br />
hävdkrävande myrtyper, myrar av betydelse för hotade arter och viktiga häckningsområden<br />
för fåglar är några av de kategorier som planen omfattar. Naturvårdsverkets syfte med planen<br />
var att få ett underlag för prioritering av områdesskydd för myrar i landet. Av de 374 våtmarksområden<br />
som förtecknas i Myrskyddsplanen ligger 18 på Gotland.<br />
I riksdagens miljömål Myllrande våtmarker anges i delmål 2 att samtliga våtmarksområden i<br />
Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. Reservatsbildning<br />
anges som ett lämpligt skydd i många fall. Vidare framhålls att planen bör kompletteras med
land annat ett större antal sumpskogar samt med beskrivningar av kulturhistoriska värden.<br />
Översyn av planen pågår, och Naturvårdsverket kommer att fastställa en ny plan före utgången<br />
av 2006. De nya objekten på norra Gotland finns med på kartan.<br />
Myrskyddsplanen på norra Gotland<br />
På Norra Gotland finns tio av Gotlands 18 Myrskyddsplaneobjekt (se tabell nedan).<br />
Objekt Areal Objekt Areal<br />
(ha)<br />
(ha)<br />
Grausne källmyr* 4 Bluttmo-Gildarshagen* 45<br />
Myrar i västra Hall-Hangvar 233 Gräne 68<br />
Träskmyr 204 Millumträsk* 23<br />
Hoburgsmyr 42 Grodvät* 14<br />
Mölnermyr 132 Hejnum Kallgate ( * ) 1 587<br />
De tio uppvisar tillsammans exempel på de flesta gotländska våtmarkstyper och samtliga är<br />
helt eller delvis skyddade som naturreservat eller Natura 2000-områden. I området med intresse<br />
för kalkbrytning finns följande objekt.<br />
Hoburgsmyr<br />
Hoburgsmyr är en av norra Gotlands största opåverkade myrar och hyser dessutom ett av landets<br />
rikaste bestånd av den sällsynta orkidén kärrnycklar. Växtligheten i den 38 hektar stora<br />
myren domineras av de två halvgräsen ag och knappag. Medan agen främst förekommer i<br />
myrens centrala delar, bildar knappagen breda bälten längs myrens kanter. Mellan tuvorna av<br />
knappag växer andra våtmarksväxter som hirs- och ängsstarr, agn- och tagelsäv, ängsull, blodrot<br />
och tätört. Det är också här i knappagzonen som kärrnycklarna trivs allra bäst.<br />
Utanför bältena av knappag vidtar örtrika kärr dominerade av gräset blåtåtel. Mot skogskanten<br />
övergår vegetationen till fuktäng och domineras då oftast av ett annat gräs, älväxing. Även här<br />
är vegetationen mycket örtrik med rika förekomster av orkidéer som ängsnycklar och kärrknipprot.<br />
Längs myrens västra kant finns dessutom på flera ställen stråk med tydligt källpåverkad vegetation<br />
dominerad av halvgräset axag. Här hittar man även andra typiska källkärrsväxter som<br />
majviva, kärrlilja och gräsull.<br />
Hoburgsmyr är naturreservat och ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura<br />
2000.<br />
Mölnermyr<br />
Mölnermyr domineras av en stor agvidd med ställvis högvuxen ag. I vidden finns även några<br />
smala stråk med öppet vatten, så kallade punsar. Myren omgärdas av smala stråk med<br />
blåtåtelkärr och axagkärr. Längs myrens södra och östra kanter består vegetationen närmast<br />
kärrkanten av ett fem till tio meter brett bälte med axagkärr. Vegetationen är rik, och i<br />
axagkärren växer bl.a. slåtterblomma, kärrlilja, kustarun, ängsnycklar, sumpnycklar,<br />
vaxnycklar, brudsporre, kärrknipprot, gräsull, och tätört. Längs den östra kanten av myren<br />
finns på de flesta håll en bård av knappag som tar vid i kanten på agmyren. I den norra delen<br />
av myren växer agen glest, och utfällningen av bleke är här påtaglig. I de sydöstra delarna<br />
finns mycket stora arealer blöta blåtåtelkärr med höga värden. Mölnermyr dräneras norrut av<br />
en slingrande bäck.
I myren häckar regelbundet trana och viss år även ängshök. I den sydöstra delen finns ett stort<br />
sammanhängande område med axagkärr som heter Mölnerbunkar. Här finns också en<br />
synnerligen rik förekomst av brun ögontröst, en växt som är endemisk för Gotland.<br />
Mölnermyr ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000. Reservatsbildning<br />
pågår.<br />
Bluttmo-Gildarshagen<br />
Hela den södra delen av området upptas av en åtta hektar stor källmyr. Myren är hydrologiskt<br />
helt intakt och har mycket höga naturvärden. I myren finns en stark källpåverkan med 15-talet<br />
källkupoler som reser sig upptill en halvmeter över omgivningen. Diametern på källkupolerna<br />
varierar mellan tre och tio meter. Floran är här synnerligen rik med en lång rad mossor och<br />
örter.<br />
Källkärren utgörs av fastmatta på de flesta håll. I de mycket blöta delarna i övre delen av<br />
kärret finns dock en del partier med mjukmatta. Källkärren har rika förekomster av bl. a.<br />
kärrlilja, ängsnycklar, blodnycklar, vaxnycklar, sumpnycklar, kärrknipprot, flugblomster och<br />
honungsblomster.<br />
Ett flertal bäckar meandrar genom området. Utfällning av kalktuff på bäckarnas bottnar är<br />
påtaglig. Vegetationen i bäckarna domineras av kransalgerna Chara delicatula och Chara<br />
contraria samt källnate. I kanterna till kärret förekommer på flera håll höga tuvor. Här finns<br />
förekomster av olika vitmossor, bland annat tallvitmossa, rostvitmossa, kärrvitmossa och<br />
brokvitmossa. En förekomst av krattvitmossa finns också här och är den enda kända på<br />
Gotland. Andra mossor som växer i tuvorna är räffelmossa, gyllenmossa och blåmossa. På<br />
tuvorna märks rika förekomster av rundsileshår.<br />
Bluttmo-Gildarshagen är naturreservat och ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden,<br />
Natura 2000.<br />
Hejnum Kallgate<br />
Hejnum Kallgate är Gotlands största våtmarksområde. Området ligger på märgelkalksten som<br />
överlagras av bleke och är det enda området i sitt slag på Gotland. Våtmarken utgör överhuvudtaget<br />
det enda större ej uppodlade våtmarksområdet med märgelsten på Gotland.<br />
Det är ett utmarksområde som ligger långt ifrån den inhägnade odlingsmarken, inägomarken.<br />
Skattläggningskartan från år 1700 visar att området nästan helt och hållet var en utmark.<br />
En stor del av våtmarksområdena i den centrala och norra delen av Hejnum Kallgate utgörs av<br />
rikkärr som ligger i mosaik med skogbevuxen myr. Karakteristiska arter i de öppna miljöerna<br />
är hirsstarr, ängsstarr, slankstarr, axag, knappag, blåtåtel, blodrot, slåtterblomma, sumpgentiana,<br />
majviva, kärrknipprot, ängsnycklar, blodnycklar, vaxnyckjlar och flugblomster. I källmyrarna<br />
tillkommer rika förekomster av kärrlilja, brun ögontröst, trubbtåg, näbbstarr, gräsull och<br />
storsileshår. I flera av bäckarna växer källnate.<br />
Mossfloran är rik med goda förekomster av korvskorpionmossa, späd skorpionmossa,<br />
guldspärrmossa, kärrbryum och kalkkammossa. I mera tydligt källpåverkade miljöer tillkommer<br />
exklusiva arter såsom kalkkammossa, kamtuffmossa, klotuffmossa, kalkkällmossa, källtuffmossa,<br />
gyllenmossa, stor fickmossa och på något håll även dunmossa. I tuvor märks tallvitmossa,<br />
blåmossa, rostvitmossa och sumpvitmossa.
Hall-Hangvar<br />
Hejnum Kallgate<br />
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
Träskmyr<br />
Lärbro<br />
Hoburgsmyr<br />
Slite<br />
Områden med myrskyddsplan<br />
Våtmarker inventering 1992 - 1997<br />
Nationalparksplan<br />
Mölnermyr<br />
Bluttmo-Gildarshagen<br />
5. Naturvärden<br />
Fårösund<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km
I den södra delen av området finns Bälsalvret som kan beskrivas som en karg blekevät. Örtrikedomen<br />
är stor trots de karga markförhållandena. I området finns rika förekomster av vätformen<br />
av blodtopp men även rikkärrsarter som kärrknipprot, ängsnycklar och majviva. Dessutom<br />
finns i området rika förekomster av luktsporre. På delar av Bälsalvret finns dessutom<br />
synnerligen rika förekomster av honungsblomster.<br />
En ört som har stor utbredning i området är ängsvädden. Ängsvädd är dessutom värdväxt för<br />
den sällsynta väddnätfjärilen som här har sin rikaste förekomst på Gotland.<br />
Området är ett av Gotlands största våtmarksområden och innehåller helt unika naturvärden.<br />
Stora delar ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.<br />
4.5.8 Inventering av ängs- och betesmarker 2002-2004<br />
Sammanfattning<br />
En nationell inventering av hävdade ängs- och betesmarker genomfördes under 2002-2004.<br />
Gotland har en förhållandevis stor andel, ca 14 %, av landets ängs- och betesmarker med<br />
höga naturvärden. Endast Kalmar län har en större areal.<br />
På norra Gotland finns knappt 14 000 hektar värdefulla ängs- och betesmarker. Länsstyrelsens<br />
styrelse beslutade 2004 om de gotländska miljömålen vilket bl.a. innebär att samtliga<br />
ängs- och betesmarker ska bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden.<br />
På norra Gotlands finns en stor andel av vissa av landets naturtyper som registrerats under<br />
inventeringen. De tre naturtyperna uppspruckna kalkhällmarker, källor med tuffbildning och<br />
rikkärr finns särskilt väl representerade på norra Gotland.<br />
Se karta 7 på sidan 41.<br />
I Jordbruksverkets regi genomfördes under 2002-2004 en nationell inventering av Sveriges<br />
ängs- och betesmarker. Syftet med inventeringen var att få fram ett lättillgängligt underlag för<br />
utvärdering och uppföljning av natur- och kulturmiljökvaliteter i ängs- och betesmarker samt<br />
att upprätta ett aktuellt underlag för fysisk planering mm. Med ängs- och betesmarker menas<br />
uteslutande marker som i nuläget används som betesmarker eller slåtterängar.<br />
Inventeringen följde också upp ängs- och hagmarksinventeringen som på Gotland genomfördes<br />
mellan 1989 och 1991. Denna inventering finns tillgänglig i 5 delrapporter som publicerats<br />
av Länsstyrelsen.<br />
Ängs- och betesmarksinventeringen är tillgängliggjord i databasen TUVA, som kan nås via<br />
Internet (www.sjv.se/tuva). Alla marker som är inkluderade i databasen är fältbesökta och har<br />
ett betydande innehåll av natur- och/eller kulturmiljövärden och/eller har en bakgrund i andra<br />
inventeringar eller EU´s miljöersättningar.<br />
Totalt har 270 040,4 hektar mark i Sverige bedömts som värdefulla marker (ängar, betesmarker<br />
eller restaurerbara ängs- och betesmarker). Av dessa finns 38 031,6 hektar eller 14 % på<br />
Gotland (värdena hämtade från TUVA). Av alla län är det endast Kalmar som har större yta<br />
värdefull mark än Gotland. Av de 38 031,6 inventerade hektaren finns 13 970 på norra Gotland.<br />
I figuren nedan visas fördelningen mellan de olika naturtyperna i olika områden.
% Inventerad yta<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Inventerad mark på Gotland<br />
Procentandel inv. mark på norra Gotland av på<br />
Gotland inventerade ytor<br />
Boge, Bunge, Fleringe, Hejnum, Lärbro,<br />
Ot<strong>hem</strong>, Rute<br />
1310 1630* 2130* 5130 6110* 6210 6270* 6280* 6410 6510 6530* 7220* 7230 8240* 9070<br />
Naturtyp<br />
Figur: Andelen ängs- och betesinventerad mark på Gotland jämfört med hela Sverige för de olika naturtyperna<br />
och andelen av den gotländska inventerade marken som finns på norra Gotland och i de 7 socknarna med hög<br />
detaljeringsgrad. (* = prioriterad naturtyp)<br />
Naturtyperna är desamma som används inom det europeiska nätverket Natura 2000, även om<br />
definitionerna och namnen vid inventeringstillfället ännu inte var helt fastslagna (tabell nedan).<br />
Tabell: Koderna och namnen på de olika naturtyperna när ängs- och betesmarkerna inventerades. (* = prioriterad<br />
naturtyp)<br />
Kod Naturtyp 6280 Nordiskt allvar och prekambriska kalkhällmarker*<br />
1310 Ler- och sandsediment 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr<br />
1630 Havsstrandängar av Östersjötyp* 6510 Slåtterängar i låglandet<br />
2130 Permanenta sanddyner* 6530 Lövängar av fennoskandisk typ*<br />
5130 Enbuskmarker på hedar eller kalkgräsmarker 7220 Källor med tuffbildning*<br />
6110 Gräsmarker på kalkhällar* 7230 Rikkärr<br />
6210 Kalkgräsmarker (viktiga orkidelokaler*) 8240 Uppspruckna kalkstenshällmarker*<br />
6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av<br />
fennoskandisk typ*<br />
9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk<br />
typ<br />
Bland de naturtyper som inventerats i landet hör bland annat ”källor med tuffbildning”<br />
(7220), ”rikkärr” (7230) och ”uppspruckna kalkstenshällmarker” (8240) till de med minst<br />
areal. Även om arealerna är små är det många gånger bland dessa naturtyper som det finns<br />
riktiga ”hot-spots” med särpräglade och i flera fall rödlistade arter och naturtyperna är därmed<br />
viktiga att bevara. Arealerna för naturtyperna ”källor med tuffbildning” och ”rikkärr” utgör på<br />
Gotland drygt 30 respektive drygt 20 % av den i Sverige inventerade ytan. Dessa har dessutom<br />
sin största utbredning på ön i de nordliga socknarna (Boge, Bunge, Fleringe, Hejnum,<br />
Lärbro, Rute). Sammantaget ger detta att vi har ett stort ansvar att bevara de områden vi har<br />
på Gotland med dessa naturtyper eftersom de utgör en så stor andel av den befintliga inventerade<br />
arealen för dessa naturtyper i Sverige. Naturtypen ”källor med tuffbildning” är dessutom,
precis som ”uppspruckna kalkhällmarker” m.fl. utpekade som prioriterade naturtyper, där<br />
bevarandet av naturtypen i fråga bedöms vara av hög prioritet inom EU.<br />
För de ”uppspruckna kalkhällmarkerna” finns så mycket som 38,5 % av den inventerade arealen<br />
på Gotland och 50,87 % av den ytan finns på norra Gotland<br />
På Gotland finns även stora andelar av flera andra prioriterade naturtyper som till exempel<br />
”gräsmarker på kalkhällar” (>30%) där över hälften av öns sammanlagda inventerade yta av<br />
denna naturtyp finns i de 14 nordliga socknarna (undantaget Fårö).<br />
Länsstyrelsens styrelse beslutade 2004 om de gotländska miljömålen vilket bl.a. innebär att<br />
samtliga ängs- och betesmarker ska bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden.
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
Lärbro<br />
Slite<br />
Fårösund<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km<br />
Ängs- och betesmarksinventeringen 2002-2004<br />
7. Ängs- och betesmark
4.5.9 Rödlistade arter på norra Gotland<br />
Sammanfattning<br />
Rödlistan är en förteckning över de arter som bedöms att inte ha långsiktigt livskraftiga<br />
populationer i Sverige. Med andra ord, arter som löper risk att försvinna från landet. På<br />
norra Gotland finns ca 550 rödlistade arter registrerade, vilket är knappt hälften av alla<br />
rödlistade arter som påträffats på Gotland. De rödlistade arterna finns här ofta i tätheter<br />
som få andra områden kan mäta sig med.<br />
Norra Gotland hyser många förekomster av arter inom flera organismgrupper som i övriga<br />
Sverige är extremt sällsynta. Exempel på sådana artgrupper är lavar, kärlväxter, fjärilar,<br />
marksvampar och skalbaggar. Ett område som förtjänar speciell omnämning är det stora<br />
mosaikkomplex av hällmarker, hällmarkstallskog och myrar i socknarna Fleringe, Bunge<br />
och Rute. Här är förekomsten av rödlistade kärlväxter oerhört rik jämfört med övriga Sverige.<br />
Det är också detta område som förmodligen hyser norra Europas artrikaste tallanknutna<br />
skalbaggsfauna.<br />
Allmänt om rödlistan<br />
Rödlistan är en förteckning över arter vars framtid i<br />
Sverige inte anses säkrad. En ny rödlista tas fram av<br />
Artdatabanken var femte år i samarbete med expertkommittéer<br />
för olika artgrupper. Den senaste rödlistan<br />
är från 2005. Enligt den finns drygt 3500 rödlistade<br />
arter i Sverige, på Gotland 1214 arter. Arterna<br />
delas i olika kategorier beroende på hur hotade de<br />
bedöms vara (tabell 1). För att bedöma hotkategori<br />
används olika kriterier, t.ex. att arten minskar kraftigt<br />
eller har en liten utbredning och populationsstorlek<br />
(se www.artdata.slu.se).<br />
Att en art är rödlistad innebär inte nödvändigtvis att<br />
den är skyddad eller fridlyst. Däremot har Sverige<br />
förbundit sig att bevara biologisk mångfald (Konventionen<br />
om biologisk mångfald). I det 16:e miljömålet,<br />
Ett rikt växt- och djurliv, finns ett delmål som<br />
säger att utarmningen av den biologiska mångfalden<br />
ska hejdas till 2010 och ett annat som säger att andelen<br />
hotade arter ska minska med 30 % till 2015 (se<br />
miljömålsportalen, www.miljomal.se)<br />
Tabell 1. Kategorier i rödlistan 2005
Rödlistade arter på Norra<br />
Gotland<br />
Fynd av rödlistade arter finns<br />
från hela Norra Gotland och<br />
ofta i en täthet som få andra<br />
områden kan mäta sig med.<br />
Några områden har särskilt tätt<br />
mellan fynden t.ex. Filehajdar/Hejnumhällar/Kallgateburg,<br />
väster om<br />
Bästeträsk, lövmarker i Hall,<br />
Ireviken och gränstrakterna<br />
mellan Bunge och Rute. Detta<br />
kan dels spegla var de högsta<br />
naturvärdena finns, men också<br />
var det är bäst inventerat. De<br />
rödlistade arterna tillhör<br />
många olika organismgrupper<br />
och finns i flera olika miljöer.<br />
Många är gynnade av kalk.<br />
fynd av rödlistade arter<br />
I ArtDatabankens fynddatabas finns 548 rödlistade arter registrerade från det behandlade området<br />
(397 i detaljerat område), alltså knappt hälften av Gotlands 1214 arter.
Tabell 2. Rödlistade arter på norra Gotland hämtade från artdatabankens fynddatabas, artportalen,<br />
fladdermusinventering 2005 (Ahlén),inventering av vedskalbaggar (Jansson 2005) och<br />
sammanställning över sällsynta fjärilar (Elmqvist 1989)<br />
Några organismgrupper som norra Gotland har ett stort ansvar för:<br />
totalt<br />
sedan<br />
1970<br />
Lavar<br />
På senvuxna lövträd, i synnerhet ask, finns en mycket rik lavflora. Främst växer lövträden på<br />
gammal inägomark och ofta har de varit hamlade. Hall och Bunge hyser många fina lokaler<br />
med senvuxen ask, medan Stenkyrka har den rikaste förekomsten av gammal ek. Cinnoberfläck<br />
Arthonia cinnabarina (EN) och frostfläck A. zwackhii (EN) är två starkt hotade arter<br />
som har sina enda aktuella svenska förekomster på norra Gotland och frostfläcken har också<br />
en begränsad utbredning i övriga världen. Lunglav Lobaria pulmonaria (NT), ädellav Megalaria<br />
grossa (NT) och mörk kraterlav Gyalecta truncigena (NT) är karaktärsarter för dessa<br />
marker. Gammal ek har tidigare förekommit mycket rikligt. Trots att det mesta är borthugget<br />
finns en rik lavflora knuten till ek, t.ex. gammelekslav Lecanographa amylacea (VU), stor<br />
sönderfallslav Bactrospora dryina (EN), liten sönderfallslav Bactrospora corticola (VU), grå<br />
skärelav Schismatomma decolorans (NT) och rosa skärelav Schismatomma pericleum (NT).<br />
Många områden är nyckelbiotoper, i enstaka lövmarker har noggrannare inventeringar genomförts<br />
(t.ex. Lövmarker på Gotland, Per Johansson, 199X)<br />
Ett annat viktigt lavsubstrat är kalkhällarna som dock är relativt outforskade. Stora sammanhängande<br />
kalkhällsområden är unika för Öland och Gotland och troligen finns betydligt fler<br />
inklusive<br />
gamla<br />
fynd<br />
NT myssgyn- VU EN CR DD kunskaps- RE försvunnad<br />
sårbar starkt hotad akut hotad bristnen<br />
alger 2 2 4 7<br />
mossor 5 4 1 1 11 22<br />
kärlväxter 52 38 26 2 4 122 130<br />
lavar 28 19 10 1 1 59 67<br />
storsvampar 50 33 11 2 1 97 102<br />
iglar 1 1 1<br />
blötdjur 1 1 1<br />
kräftdjur 1 1 3<br />
spindeldjur 2 1 1 4 8<br />
sländor 2 2 2<br />
halvvingar 0 2<br />
hopprätvingar 1 1 2<br />
skalbaggar 39 14 4 4 1 62 90<br />
steklar 6 4 3 13 25<br />
tvåvingar 1 1 2 3<br />
fjärilar 21 9 7 2 1 40 47<br />
fiskar<br />
grod- och kräl-<br />
1 1 1<br />
djur 1 1 1<br />
fåglar 33 27 6 1 2 69 71<br />
däggdjur 1 1 2 4 4<br />
totalt<br />
totalt på Got-<br />
242 154 73 9 8 9 495 589<br />
land 527 308 201 57 81 40 1214
arter att upptäcka (Lars Fröberg, muntl.). 2006 upptäcktes fyra lokaler med öländsk tegellav<br />
Psora vallesiaca (CR) som tidigare bara var känd på en öländsk lokal i Sverige. Arten är förhållandevis<br />
stor och lätt att känna igen, vilket antyder att det finns betydligt fler arter att upptäcka.<br />
En nära släkting till den, falsk guldskivlav Psora testacea (CR) har nyligen hittats på<br />
flera lokaler, den rikligaste i Fleringe (Lars-Åke Pettersson muntl.). Lars Fröberg, landets<br />
ledande expert på lavar på kalkhällar, hittade liten kalkkollav Catillaria minuta (NT, endast<br />
känd från Gotland i Sverige), liten kraterlav Gyalecta subclausa (NT) och stor stjärnfruktlav<br />
Petractis clausa (NT) vid en exkursion med lichenologiska föreningen i närheten av Mölner<br />
myr, våren 2006. Dessutom hittades samtidigt en blågrönalg, Nostoc flagelliforme (VU) som<br />
tidigare endast setts på Öland.<br />
På enar och halvdöda granar och tallar i hällmarkskogen finns ringlav Evernia divaricata<br />
(VU), exempelvis på Filehajdar. I lite fuktigare marker kan även trubbig brosklav Ramalina<br />
obtusata (VU) och trådbrosklav Ramalina thrausta (EN) förekomma på granar, t.ex. väster<br />
om Bunge, men de är båda mycket sällsynta.<br />
Storsvampar<br />
I örtrika barrskogar på kalkrik mark, så kallad kalkbarrskog, finns en oerhört rik svampflora.<br />
Typiska arter är olika taggsvampar. På norra Gotland finns bland annat lilaköttig taggsvamp<br />
Sarcodon fuligineoviolaceus (EN), slät taggsvamp Sarcodon leucopus (EN), brödtaggsvamp<br />
Sarcodon versipellis (EN), brandtaggsvamp Hydnellum auratile (VU) och bitter taggsvamp<br />
Sarcodon fennicus (EN). Typiskt för dessa skogar är också en mångfald av rödlistade fingersvampar<br />
och spindlingar. En del arter som normalt förekommer med lövträd som ek och<br />
hassel kan på de kalkrika markerna även förekomma med tall.<br />
Kalkmarker med ädellövträd hyser ofta en rik svampflora, med arter knutna både till halvöppna<br />
ängen och mer slutna bestånd. De flesta markerna är eller har varit hävdade med slåtter<br />
eller bete. Ofta kan man hitta en stor mängd spindlingar, t.ex. sötdoftande spindling Cortinarius<br />
suaveolens (CR), grönkantad spindling Cortinarius prasinus (EN) och blå lökspindling<br />
Cortinarius caerulescens (EN). Djävulssopp Boletus satanas (EN), sommarsopp Boletus<br />
fechtneri (VU) och taggig hjorttryffel Elaphomyces aculeatus (EN) är andra exempel på hotade<br />
arter i ädellövmiljöer. Ett exempel på en mycket bra svamplokal är Norrbys i Hall, som<br />
förövrigt även är en utmärkt lokal för lavar.<br />
Hällmarkskogarna är dåligt undersökta på svamp. År med mycket nederbörd kan en del av<br />
arterna som finns i bördigare kalktallskogar hittas även här (Åke Edvinsson muntl.). Jordstjärnor<br />
och röksvampar är arter som ofta trivs på mager kalkrik mark, t.ex. förekommer sträv<br />
jordstjärna Geastrum berkeleyi (EN), naveljordstjärna Geastrum elegans (EN) och fjällig<br />
stjälkröksvamp Tulostoma squamosum (EN) på norra Gotland.<br />
Kärlväxter<br />
Kärlväxter är den grupp som hyser flest rödlistade arter, vilket säkerligen delvis beror på att<br />
det är en av de mest inventerade grupperna. Jörgen Peterson, ordförande i Gotlands botaniska<br />
förening, har inventerat mycket på norra Gotland, bland annat på File hajdar och vid Nordkalks<br />
planerade brott, och menar att det är oerhört rikt på rödlistade arter jämfört med övriga<br />
Sverige. Dessutom finns här delvis andra arter jämfört med övriga Gotland. Arterna är knutna<br />
till många olika naturtyper, såsom hällmarker, ängen, källmyrar och åkermark. Nipsippa Pulsatilla<br />
Patens (NT) har sin i särklass rikaste population i norra Europa (ca 95 % av svenska<br />
beståndet) på File hajdar. I källmyrar finns brun ögontröst Euphrasia salisburgensis ssp.
schoenicola (NT) som är endemisk för Gotland och huvudsakligen förekommer på norra delen<br />
av ön, sammalagt ca 40 lokaler. I rikkärr kan man också hitta kärrnycklar Anacamptis palustris<br />
(EN), honungsblomster Herminium monorchis (VU), gulyxne Liparis loeselii (NT,<br />
enstaka lokaler) och andra orkidéer. Luktsporre Gymnadenia odoratissima (NT)kan vara<br />
mycket talrik i dessa marker. På alvarmarker förekommer exempelvis kalknarv Arenaria<br />
gothica (EN), gaffelfibbla Pilosella dichotoma (EN), kalkmaskros Taraxacum decolorans<br />
(VU, i vätar), svärdkrissla Inula ensifolia (NT), raggarv Cerastium brachypetalum (EN), timjansnyltrot<br />
Orobanche alba (NT), gotlandssolvända Fumana procumbens (NT) och alpnycklar<br />
Orchis spitzelii (VU).<br />
Hotade åkerogräs som klätt Agrostemma githago (EN), åkerranunkel Ranunculus arvensis<br />
(VU), nålkörvel Scandix pecten-veneris (EN) och råglosta Bromus secalinus (EN) finns fortfarande<br />
kvar i enstaka åkrar.<br />
Skalbaggar<br />
Skalbaggsfaunan i området är dåligt undersökt och många av fynden är gamla. Omfattande<br />
inventeringar krävs om man ska få en någorlunda komplett bild av skalbaggsfaunan. Två nyligen<br />
genomförda inventeringar visar på mycket höga naturvärden.<br />
En inventering 2003 (Niclas Jansson, 2005) visar att hällmarkstallskogen på norra Gotland<br />
hyser en mycket rik skalbaggsfauna. Tolv nya arter för Gotland hittades, varav fem stycken är<br />
rödlistade. Hällmarkstallskogen i Fleringe hade högst mångfald av skalbaggar knutna till tall,<br />
och låg även högst om man jämförde med 11 lokaler i Östergötland som inventerats med motsvarande<br />
metodik. Antagligen är många av arterna beroende av stora sammanhängande områden.<br />
Även Hejnum hällar visade sig ha en mycket rik skalbaggsfauna, medan områdena i<br />
Hangvar, Bro och Alskog hade något färre rödlistade arter. Tallbarkbagge Bothrideres contractus<br />
(EN), gulfläckig praktbagge Buprestis novemmaculata (VU) och hårig blombock Leptura<br />
pubescens (VU) är exempel på hotade arter som hittades vid inventeringen. Som bifångst<br />
i fällorna fanns även en del steklar och efter bestämning av dessa kunde konstateras hela 13<br />
nya stekelarter för Gotland (dock inte rödlistade), vilket återigen visar på behovet av inventeringar<br />
i området. I förslaget till ett nationellt åtgärdsprogram för skalbaggar på äldre tallved<br />
(Wikars, under framtagande) kan man läsa: ”Norra Gotland utmärker sig utan tvivel, vid sidan<br />
av Gotska Sandön, som ett av de viktigaste områdena för tallevande skalbaggar i landet. I<br />
detta område finns flera tusen hektar sammanhängande gles tallskog av nationalparkskvalité i<br />
socknarna Bunge, Rute och Fleringe”. Landets främste expert på ved- och barklevande skalbaggar,<br />
Bengt Ehnström, anser att norra Gotland hyser en väldigt artrik och unik tallinsektsfauna,<br />
antagligen artrikast i Norden. Främst är det glesa magra hällmarkstallskogar med hög<br />
solinstrålning som är intressanta (Ehnström, muntl.). Bland många rödlistade och andra sällsynta<br />
arter kan nämnas smedbock, husbock (enda vilda förekomsten i Sverige), prydnadsbock<br />
(på löv) och töckenfärgad ögonfläcksbock (på löv).<br />
Dynglevande skalbaggar inventerades 2005 (Håkan Ljungberg). Trots att flera arter verkar ha<br />
försvunnit från Gotland så hyser ön fortfarande en av de artrikaste dyngbaggefaunorna i Sverige,<br />
främst på magra betesmarker. På norra Gotland finns exempelvis likgul dyngbagge<br />
Aphodius luridus (VU), streckdyngbagge Aphodius merdarius (EN), Joannas dvärgdyvel<br />
Onthophagus joannae (VU) och matt dvärgdyvel Onthophagus ovatus (EN).
Fjärilar<br />
Gotland hyser en mycket rik fjärilsfauna. Enligt Jan-Olov Björklund, en av Sveriges främsta<br />
experter på småfjärilar, är miljöerna på norra Gotland unika och har en rikedom på rödlistade<br />
fjärilar som få andra områden kan mäta sig med. Samtidigt bedömer han att området till stora<br />
delar är outforskat och att ytterligare inventeringar skulle kunna ge många nya arter. Många<br />
arter som minskat mycket i övriga Sverige är ofta fortfarande ganska spridda på Gotland t.ex.<br />
svartfläckig blåvinge Maculinea arion (VU), mindre blåvinge Cupido minimus (NT), kattunvisslare<br />
Pyrgus alveus (VU) och apollofjäril Parnassius apollo (NT). Fuktigare områden kan<br />
hysa väddnätfjäril Hyphoraia aulica (VU, Gotlands enda livskraftiga bestånd på Kallgateburg)<br />
snedstreckad lövmätare Scopula virgulata (EN, endast på norra Gotland), blodtoppblomvecklare<br />
Eupoecilia sanguisorbana (CR) och agmyrvecklare Aterpia sieversiana (VU).<br />
Mycket sällsynta arter på alvarmarkerna på norra Gotland är t.ex. knytlingsäckmal Coleophora<br />
scabrida (EN), rödklintplattmal Agonopterix pallorella (EN), spåtistelfjädermott Calyciphora<br />
albodactylus (EN), grå strimmätare Horisme aemulata (EN), svartvit säckmal Coleophora<br />
albella (EN) och gulfläckig igelkottspinnare Hyphoraia aulica (CR). Många av arterna<br />
har vi dålig kännedom om då de bara fångats vid enstaka tillfällen.<br />
Fåglar<br />
Flertalet rödlistade fåglar är knutna till kusterna eller tillhör de relativt vanliga arterna i kulturlandskapet<br />
som har minskat kraftigt under senare år, t.ex. sånglärka, stenskvätta, törnskata<br />
och göktyta. Flera rödlistade rovfåglar häckar i området, bland annat ängshök, kungsörn och<br />
havsörn.<br />
Källor<br />
Utdrag ur artdatabankens fynddatabas 2006-10-26<br />
www.artportalen.se<br />
www.artdata.slu.se<br />
Ahlén, I. Gotlands fladdermusfauna 2005.<br />
Rapporter om natur och miljö nr 2006:2, Länsstyrelsen Gotlands län.<br />
Elmqvist, H. 1998. Sällsynta och hotade fjärilar på Gotland, Länsstyrelsen i Gotlands län<br />
Jansson, N. Vedskalbaggar i fem talldominerande områden på Gotland. Rapporter om natur<br />
och miljö nr 2005:1, Länsstyrelsen Gotlands län.<br />
Johansson, Per. 1998. Svampar och epifytiska lavar i gotländska lövmarker, Länsstyrelsen<br />
Gotlands län.<br />
Ljungberg, Håkan. Inventering av dyngbaggar på Gotland.<br />
Rapporter om natur och miljö nr 2006:5, Länsstyrelsen Gotlands län
4.6.1 Fornlämningar<br />
Inventering av fornlämningar har lång tradition i Sverige. I samband med fornminneslagens<br />
tillkomst 1666 utsände kungen ett brev om denna nya lag, det s.k. placatet, till biskopar, guvernörer<br />
och landshövdingar med uppdrag att verkställa inventering av fornminnen. En kortare<br />
förteckning över fornminnestyper som särskilt skulle uppmärksammas bifogades också. De<br />
s.k. Rannsakningarna efter antikviteter är den äldsta systematiska inventeringen som genomförts<br />
i landet. Prästerna i landets socknar fick anteckna runstenar, gravhögar, rösen, fornborgar<br />
och annat som man antog hörde ”forntiden” till. Under 1800-talets senare del gjordes<br />
landskapsinventeringar på vissa håll i Sverige och i början på 1900-talet genomfördes begränsade<br />
sockeninventeringar i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) regi.<br />
I samband med ett riksdagsbeslut 1937 fick RAÄ ansvaret att systematiskt inventera alla kända<br />
fasta och lagstadgade fornlämningar med synligt märke ovan jord. Först ut var Gotland.<br />
Lämningarna skulle redovisas med run-R på den av Rikets Allmänna Kartverk just påbörjade<br />
Ekonomiska kartan över Sverige. Året därpå påbörjades registreringen i Fornminnesregistret<br />
(FMR), vilket innehåller beskrivningar över kända fornlämningar.<br />
Från år 1974 reviderades den ekonomiska kartan. I samma veva påbörjades också en reviderad<br />
inventering av fornlämningar i Sverige. Genom denna kom antalet kända fornlämningar<br />
att öka avsevärt. En nyhet var att man började markera även dolda lämningar, t.ex. stenåldersboplatser,<br />
på kartan. Dessa försågs med ett run-R inom parentes, (R). Genom ovanstående<br />
inventeringar har successivt en kunskapsbank byggts upp.<br />
Skog & Historia är ett inventeringsprojekt där man i fält söker reda på och registrerar tidigare<br />
oregistrerade lämningar i skogsmark. Projektet har pågått sedan 1998 och leds av Skogsstyrelsen<br />
och Riksantikvarieämbetet i samarbete med Arbetsförmedlingen. Resultatet är tillgängligt<br />
hos Länsstyrelsen på Gotland (Skogsstyrelsen i andra län) i form av digitala kartor. Efter kvalitetssäkring<br />
av det inventerade materialet registreras även lämningarna i det digitala Fornminnesinformationssystemet,<br />
FMIS. Inventeringen genomförs sockenvis och hittills inventerade<br />
socknar på norra Gotland är Rute, Hellvi, Hall, Hangvar och Lummelunda.<br />
I tabellen nedan redovisas för norra Gotland dels de tidigare kända fornlämningarna för respektive<br />
socken som är registrerade i FMIS, dels antalet nytillkomna fornlämningar genom<br />
verksamheten inom Skog & Historia. Sammanlagt rör det sig om 5 270 registrerade fornlämningar<br />
eller fornlämningsområden (karta 1, tillgänglig i Länsstyrelsens GIS-system). Karaktäristiskt<br />
för norra Gotland är fornlämningar med koppling till äldre tiders kalkstensindustri,<br />
t.ex. kalkugnar och mindre kalkstensbrott. Obs! att siffrorna anger antalet fornlämningsnummer<br />
och inte antalet fornlämningar. Då varje nummer kan innehålla flera fornlämningar<br />
så innebär det att antalet enskilda fornlämningar är betydligt högre.<br />
Socken FMIS Skog & Totalt<br />
Historia<br />
Fleringe 240 - -<br />
Rute 160 170 330<br />
Bunge 200 - -<br />
Lärbro 1350 - -
Ot<strong>hem</strong> 450 - -<br />
Hejnum 460 - -<br />
Boge 260 - -<br />
Hellvi 200 80 280<br />
Hall 150 60 210<br />
Hangvar 280 140 420<br />
Stenkyrka 330 - -<br />
Tingstäde 340 - -<br />
Martebo 170 - -<br />
Lummelunda 100 130 230<br />
Det tillkommer ständigt fornlämningar i FMIS. Det kan röra sig om inventeringar, tips från<br />
allmänheten eller att man vid exploateringar upptäcker nya lämningar. Resultaten från Skog &<br />
Historia-inventeringarna visar att det i många socknar finns ett mycket stort antal fornlämningar<br />
som inte är registrerade, i t.ex. Rute mer än hälften. Många fornlämningar döljs under<br />
ytan, särskilt gravfält och boplatser. Det i särskilt största mörkertalet gäller av allt att döma<br />
överodlade fornlämningar i åkermark. Inför en exploatering görs därför arkeologiska undersökningar<br />
för att få grepp om omfattningen av fornlämningen.<br />
Obs! Alla fornlämningar är skyddade genom Kulturminneslagen, KML, oavsett om de<br />
är kända eller inte.<br />
4.6.2 Värdefull bebyggelse<br />
Värdefulla bebyggelsemiljöer och enskilda byggnader har arbetats in i programmet för bevarande<br />
av det gotländska odlingslandskapets kulturvärden. De kan också ingå i riksintresseområdena<br />
för kulturmiljövård. Flera av dem är byggnadsminnen, på norra Gotland 24 st (karta 2,<br />
tillgänglig i Länsstyrelsens GIS-system). Karaktäristiskt för norra Gotland är givetvis ett flertal<br />
fiskelägen, de medeltida kyrkorna, vissa gårdsmiljöer samt kalkindustrins byggnader (om<br />
kalkindustrin, se nedan!). Texten nedan är densamma som för riksintressena Gotlands medeltida<br />
kyrkomiljöer och Gotländska fiskelägen.<br />
Byggnadsminnen<br />
De 24 byggnadsminnena på norra Gotland är följande:<br />
1. KA 3, delar av, Bunge socken, militärt kasernområde, 1800-1900-tal<br />
2. Fårösunds fästning, Bunge socken, militärt skyddsvärn, 1800-1900-tal<br />
3. Franska kasernen, Fårösund, Bunge socken, 1900-tal<br />
4. Flygfältet, Bunge socken, militärt flygfält, 1900-tal<br />
5. Gaustäde, Bunge socken, bondgård, 1700-tal<br />
6. Groddagården, Fleringe socken, bostadsbebyggelse, 1700-1800-tal<br />
7. Hau, Fleringe socken, bondgård, 1800-tal<br />
8. Gannarve, Hall socken, bondgård, 1800-tal<br />
9. Sigsarve, Hangvars socken, bondgård, 1700-1800-tal<br />
10. Dito<br />
11. Puttersjaus, Rute socken, medeltida bostadsbebyggelse
12. Sören Norrbys källare, Rute socken, medeltida bostadsbebyggelse<br />
13. Risungs, Rute socken, oljepumpsanläggning, 1900-tal<br />
14. Strandridargården på Kyllaj, Hellvi socken, 1700-tal<br />
15. Prästgården, Lärbro socken, 1800-tal<br />
16. Stora Takstens, Lärbro socken, bondgård, 1700-tal, medeltida ursprung<br />
17. Dito<br />
18. Furubjärs, Danielssons torp, Tingstäde socken, torp, 1700-tal<br />
19. Enholmen och batteriet Mojner, Ot<strong>hem</strong> socken, militär fästning, 1800-1900-tal<br />
20. Klints, Ot<strong>hem</strong> socken, bondgård, 1700-tal<br />
21. Prästgården, Ot<strong>hem</strong> socken, 1700-tal<br />
22. Stora Kyrkebys, Hejnum socken, bondgård, 1700-tal<br />
23. Lilla Kyrkebys, Hejnum socken, bondgård, 1700-tal<br />
24. Vike Minnesgård, Boge socken, bondgård, 1800-tal<br />
Gotlands medeltida kyrkomiljöer<br />
De 92 medeltida kyrkorna och fyra ödekyrkorna i sten från 1100-, 1200- och 1300-talen representerar<br />
romansk och gotisk byggnadskonst med såväl västliga som östliga influenser i ett komprimerat men<br />
påkostat utförande sammanfört i en karaktäristisk gotländsk byggnadsstil där arkitektur, sten- och träskulptur,<br />
mural- och glasmåleri vittnar om mycket hög hantverksskicklighet.<br />
Kyrkorna är i det närmaste intakt bevarade med få tillägg från senare århundraden. Till kyrkorna hör<br />
kyrkogårdar med murar och stigluckor från samma tid, i vissa socknar finns kastaler, prästgårdsruiner<br />
mm. Intill många kyrkor står ståtliga prästgårdar, varav flera från medeltid men ombyggda under<br />
1700- och tidigt 1800-tal, en del med alla ekonomibyggnader bevarade. Till de gotländska kyrkomiljöerna<br />
hör även sockenmagasin, skolor, fattigstugor; byggnader av betydande kulturhistoriskt värde.<br />
Gotländska fiskelägen<br />
Fiskelägen i gotländsk tradition, ofta med rötter i förhistoriska hamnlägen, bestående av bodar från<br />
1600- till 1900-talet, byggda för redskapsförvaring och tillfällig övernattning för det husbehovsfiske<br />
som Gotlands bönder fordom bedrev då alla hade tillgång till stranden.<br />
Fiskelägena är inbördes olika, med oftast träbodar på västra och norra Gotland och stenbodar på östra<br />
och södra Gotland. De äldsta bodarna är byggda i skiftesverk eller knuttimring med gavelingång och<br />
faltak, de något yngre i sten med flistak på södra Gotland, de yngsta i resvirke med spån- eller papptak.<br />
Till fiskelägena hör båtlänningar eller bryggor, gistgårdar/braidningar för nättorkning, lysstänger,<br />
fiskrökar mm.<br />
Bland fiskelägena på norra Gotland kan nämnas Sigsarvestrand och Häftingsstadar i Hangvar socken.
Tingstäde<br />
MARKSLAG<br />
Hangvar-Ot<strong>hem</strong><br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
Hall<br />
Lärbro<br />
Slite<br />
Fleringe<br />
Hellvi<br />
Rute<br />
Bunge<br />
Fårösund<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km<br />
Programmet för bevarande av det gotländska odlinglandskapet<br />
Byggnadsminnen<br />
Fornlämningsregistret och inventeringen "I trädgudars land"<br />
8. Kulturmiljövärden
4.7 Skogen och skogsägarna på Norra Gotland<br />
Slutsatser med ett hållbarhetsperspektiv<br />
I detta kapitel beskrivs i stora drag skogen och skogsbrukarna på norra Gotland. I kapitel 5.3 återkommer<br />
vi till skogen och då beskrivs skogsbruket ur ett markanvändar- perspektiv.<br />
4.7.1 Skogstillståndet<br />
Ägoslag<br />
• Skogsmarken på norra Gotland har låg bördighet. Detta innebär att skogen växer långsamt<br />
och har längre omloppstid jämfört med övriga delar av ön. Se karta på sidan 57.<br />
• Den bästa skogsmarken finns koncentrerad till ett bälte från Kappelshamn och i sydlig riktning.<br />
Risken för konflikter med andra intressen för markanvändning är relativt liten.<br />
• Brukandet av skogen på norra Gotland ger sämre lönsamhet jämfört med resten av ön.<br />
• Tunna jordlager innebär större känslighet för torkskador på skogen. Särskilt uttalat är detta<br />
för skog i plantstadiet. En bra skogsföryngring är en förutsättning för värdefull skog i framtiden.<br />
• Sämre tillväxt på skogen i kombination med större risk för skador gör att lönsamheten är<br />
lägre i skogsbruket på norra Gotland jämfört med resterande delar av ön.<br />
• En större andel av skogsägarna på norra Gotland är kvinnor jämfört med övriga ön.<br />
Norra Gotland omfattar cirka en femtedel av hela Gotlands areal. Det finns skillnader i ägoslag mellan<br />
norra Gotland och resten av Gotland. Till exempel finns det, inte helt oväntat, en större andel impediment<br />
på norra Gotland jämfört med övriga delar av ön.<br />
imp<br />
25%<br />
åker<br />
20%<br />
bete<br />
4%<br />
NG<br />
Skogsmarkens bördighet<br />
Bonitet<br />
skog<br />
51%<br />
Produktiv<br />
skog (ha)<br />
Virke/ha Tall<br />
%<br />
imp<br />
10%<br />
åker<br />
36%<br />
Övriga Gotland<br />
Gran<br />
%<br />
Löv<br />
%<br />
Norra Gotland 2.5 33 253 68.8 84 11 4 1<br />
Övriga Gotland 3.3 94 431 85.9 80 14 5 1<br />
Arealandel<br />
%<br />
skog<br />
47%<br />
Hela Gotland 3.1 127 686 81.5 81 14 4 1<br />
Tabell. Markens bördighet och skogstillståndet. En jämförelse norra Gotland och övriga delar av ön.<br />
bete<br />
7%
NG<br />
T26<br />
T24<br />
T22<br />
T10<br />
Medelboniteten för den produktiva skogsmarken på norra Gotland är 2.5 m 3 sk/ha och år. Mer än 70 %<br />
av skogsarealen har ett ståndortsindex som understiger T18. (Det vill säga höjden på de grövsta tallarna<br />
är 18 meter vid hundra års ålder). Motsvarande siffra för övriga delar av Gotland är 3,3 m 3 sk/ha<br />
och år . En följd av detta är ett lägre virkesförråd per hektar på norra Gotland.<br />
T20<br />
T18<br />
T12<br />
Figur. Skogsmarksareal fördelad på ståndortsindex (enbart tall), på norra Gotland jämfört med övriga delar av<br />
Gotland.<br />
Kartan på sidan 57 i skogsavsnittet visar skogsavdelningar som har ett högt ståndortsindex, (högre än<br />
T20). Områdena med högsta bonitet ligger mestadels i Lärbro socken, men också i Boge, Stenkyrka<br />
och Tingstäde.<br />
4.7.2 Skogsfastigheterna och ägarna<br />
Ägarstruktur<br />
T14<br />
Det finns skillnader i ägarstruktur mellan norra Gotland och övriga delen av ön. De flesta skogsägare<br />
är fysiska personer (över 94 %). Där är det ingen skillnad mellan norra Gotland och resten av ön. En<br />
skillnad finns dock när det gäller aktiebolag. Aktiebolagen äger en större andel av skogsmarksarealen<br />
på Norra Gotland, (7 gånger högre), jämfört med övriga Gotland.<br />
% Antal % Areal<br />
Ägare Kategori NG Övriga NG ▼ Övriga<br />
Kvinnor (42) (39) (33) (27)<br />
Män (58) (61) (67) (73)<br />
FYSISK PERSON TOTALT 94,4 95,5 77 91<br />
AKTIEBOLAG 2,3 1,1 14 2<br />
STIFTELSE EL. DYL. 0,6 0,6 6 5<br />
STATEN 0,3 0,2 2 1<br />
DÖDSBO 1,6 1,9 1 1<br />
SAMFÄLLIGH., EK. FÖRENING 0,2 0,2 0 0<br />
KOMMUN, LANDSTING 0,1 0 0 1<br />
PERSONTYP SAKNAS 0,3 0,4 0 0<br />
SVENSKA KYRKAN 0 0,1 0 0<br />
ÖVRIGA BOLAG 0.2 0 0 0<br />
*Siffrorna inom parentes anger procent för ”fysisk person”<br />
Tabell. Skogsmarkens fördelning på ägarkategori och kön.<br />
T16<br />
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%<br />
areal (%)<br />
71 %<br />
Övriga<br />
T26<br />
T24<br />
T10<br />
T12<br />
T22<br />
T14<br />
T20<br />
T18<br />
T16<br />
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%<br />
areal (%)<br />
45 %
Relationen mellan antal skogsägande män och kvinnor på norra Gotland är 58 % respektive 42 %.<br />
Arealmässigt ägs 67 % av den produktiva skogsmarken på norra Gotland av män och 33 % av kvinnor.<br />
Andelen kvinnor som delar ägandet av skogen med mannen är mycket större än motsvarande<br />
andel för männen, se tabell.<br />
Norra Gotland Ensam ägare till<br />
fastigheten<br />
Samägande makar.<br />
Äger hälften av<br />
skogsmarksarealen<br />
vardera<br />
Delar fastighet<br />
med någon annan<br />
(övriga)<br />
Kvinna 33 % 54 % 13 %<br />
Man 51 % 39 % 10 %<br />
Tabell. Fördelning av den produktiva skogsmarksarealen på kön. Norra Gotland<br />
Skogen på norra Gotland ägs till övervägande delen, 70 %, av en ägare, fysisk person eller ej fysisk<br />
person.<br />
två ägare<br />
26%<br />
Flera<br />
4%<br />
Figur. Fördelning av antal fastigheter på ägare. Norra Gotland.<br />
en ägare (fysisk<br />
och ej fysisk)<br />
70%
Fastigheterna på norra Gotland är till största delen ensam- ägda av en man. Nitton procent av fastigheterna<br />
är ensam- ägda av en kvinna.<br />
antal av fastighter<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
41%<br />
23%<br />
19%<br />
1 man 1 man och 1 kvinna 1 kvinna<br />
ägare struktur<br />
övrigt (fysisk person) ej fysisk person<br />
Figur. Fastigheter fördelade på ägarstruktur. Norra Gotland<br />
Medelåldern på skogsägarna som har skog på norra Gotland är 56 år.<br />
antal ägare<br />
48<br />
36<br />
24<br />
12<br />
0<br />
1909<br />
1912<br />
1915<br />
1918<br />
1921<br />
1924<br />
Figur. Fastighetsägare på norra Gotland fördelade på ålder<br />
1927<br />
1930<br />
1933<br />
1936<br />
1939<br />
1942<br />
1945<br />
1948<br />
födelseår<br />
1951<br />
medelålder: 56 år<br />
1954<br />
1957<br />
1960<br />
1963<br />
3%<br />
1966<br />
1969<br />
1972<br />
1975<br />
1978<br />
14%<br />
1981<br />
1984<br />
1987
De flesta fastighetsägarna är födda under 1940- talet. Största andelen av dessa är män.<br />
födelseår<br />
'80<br />
'70<br />
'60<br />
'50<br />
'40<br />
'30<br />
'20<br />
'10<br />
'00<br />
0%<br />
1%<br />
1%<br />
7%<br />
8%<br />
Kvinnor Män<br />
13%<br />
0 30 60 90 120 150 180<br />
antal ägare<br />
Figur. Antal skogsägare fördelade på åldersgrupp och kön. Norra Gotland.<br />
Den största arealandelen produktiv skogsmark ägs av personer som är födda på 1950- talet. Övervägande<br />
delen är män.<br />
födelseår<br />
'80<br />
'70<br />
'60<br />
'50<br />
'40<br />
'30<br />
'20<br />
'10<br />
'00<br />
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000<br />
Figur. Den produktiva skogsmarksarealen fördelad på ägarnas ålder och kön. Norra Gotland.<br />
Kvalitetssäkring av uppgifterna<br />
K M<br />
ha<br />
Uppgifterna om skogen på norra Gotland är baserade på den översiktliga skogsinventeringen, (ÖSI),<br />
som genomfördes på den privata skogsmarken under åren 1981- 1993.<br />
Mycket av informationen i ÖSI är oförändrad över tiden. Exempel på sådan information är jordart och<br />
bonitet. Annan information, som till exempel virkesvolym och ålder förändras kontinuerligt. I dessa fall<br />
19%<br />
24%<br />
26%
har en uppräkning gjorts för att beskriva nuläget. Eftersom ÖSI avslutades innan hela Gotlands<br />
skogsmarksareal var inventerad, (cirka 10 % av arealen blev inte inventerad), har en uppräkning av<br />
förhållandena till hela ön gjorts. Uppräkningar kan vara behäftade med avvikelser från det verkliga<br />
läget.<br />
Uppgifter har också hämtats från länsstyrelsen, skogsbruks, dataregister ”Kotten”. Kotten- applikationen<br />
kan endast leverera enkla statistikuppgifter. För att kunna göra mer avancerade analyser har<br />
uppgifterna från databasen exporterats till Access. Kottens statistikfunktion ger ibland uppgifter som<br />
verkar vara osäkra.<br />
Databasen uppdateras två gånger om året.
Tingstäde<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
& &<br />
& &<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
& && &<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&& &&<br />
&&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&& &<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& & &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&& && &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&&<br />
&&<br />
&& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
& &<br />
& &<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& && &<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&& &&<br />
&&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&& &<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& & &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&& && &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&&<br />
&&<br />
&& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
& &<br />
& &<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& && &<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&& &&<br />
&&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&& &<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& & &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&& && &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&&<br />
&&<br />
&& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
& &<br />
& &<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& & &<br />
& &<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& & &<br />
& &<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& && &<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
Lärbro<br />
&<br />
&<br />
Slite<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&& &&<br />
&&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&& &<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& & &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&& && &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&&<br />
&&<br />
&& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
& &<br />
& &<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& && &<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&& &&<br />
&&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&& &<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& & &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&& && &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&&<br />
&&<br />
&& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
& &<br />
& &<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& && &<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&<br />
&& &&<br />
&&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&& &<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& & &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&& && &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&&<br />
&&<br />
&& &<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
& &<br />
& &<br />
& & &<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &&<br />
&<br />
&&<br />
&&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&& & &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& & &<br />
& &<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& & &<br />
& &<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&&&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
Lärbro<br />
&<br />
&<br />
Slite<br />
&<br />
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&&<br />
&<br />
&<br />
Fårösund<br />
&<br />
& &<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
& &<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
&<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km<br />
Produktiv skogsmark med ståndortsindex T20 och högre<br />
9. Skogsmark
5. Markanvändningen på norra Gotland<br />
5.1 Gällande markanvändningsbestämmelser<br />
Användningen av mark och vatten regleras genom en omfattande lagstiftning. Regleringen<br />
avser både begränsningar av markanvändning (t ex naturskyddsbestämmelser) och exploatering<br />
av resurser inom vissa ramar (t ex täkttillstånd). I det följande beskrivs bestämmelser som<br />
är viktiga för markanvändningen på norra Gotland. Vidare redovisas viktiga områden som<br />
berörs av bestämmelserna.<br />
5.1.1 Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv<br />
Sammanfattning<br />
Sveriges mest värdefulla naturområden som också representerar huvuddragen i den<br />
svenska naturen kan enligt Naturvårdsverkets uppsatta kriterier klassas som områden av<br />
riksintresse för naturvård. På norra Gotland finns 25 sådana områden med en sammanlagd<br />
areal av 28 000 hektar. Enligt svensk lag skall områden av riksintresse för naturvård<br />
och friluftsliv skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön. Om olika<br />
intressen kommer i konflikt med varandra i ett område som är av riksintresse för två<br />
eller flera oförenliga ändamål, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste<br />
sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön<br />
i övrigt.<br />
Riksintressanta områden redovisas på karta 10, sidan 61.<br />
Generellt om riksintresse för naturvård och friluftsliv<br />
De områden som är av riksintresse för naturvården representerar huvuddragen i den svenska<br />
naturen och utgör de naturområden som bedömts vara de mest värdefulla i vårt land.<br />
Områden av riksintresse för friluftslivet har motsvarande nationella värden på grund av sina<br />
särskilda friluftslivskvalitéer och goda tillgänglighet för allmänheten.<br />
Kriterier för urval av områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv har satts upp av<br />
Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har också ansvar för att peka ut sådana områden. Detta<br />
har skett i flera omgångar sedan början av 1970-talet.<br />
Den samlade kunskapen om naturobjekt och olika naturtyper ligger till grund för utpekandet.<br />
Naturvårdsverkets senaste beslut om vilka områden på Gotland som är av riksintresse för naturvård<br />
togs i februari 2000 och baserades bl.a. på rikstäckande inventeringar av våtmarker<br />
samt ängs- och hagmarker.
3 kap. i miljöbalken (MB) innehåller grundläggande bestämmelser om hushållning med mark<br />
och vatten. Enligt 3 kap. 6 §, andra stycket, MB skall områden av riksintresse för naturvård<br />
och friluftsliv skyddas mot sådana åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön.<br />
Hushållningsbestämmelsernas huvudlinje är samutnyttjande. Om olika intressen kommer i<br />
konflikt med varandra, måste myndigheter och domstolar väga mellan dem. Om det handlar<br />
om ett område som är av riksintresse för två eller flera oförenliga ändamål, ska företräde ges<br />
åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken,<br />
vattnet och den fysiska miljön i övrigt. (Se vidare Naturvårdsverkets handbok 2005:5, Riksintresse<br />
för naturvård och friluftsliv. Handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6<br />
§, andra stycket, miljöbalken.)<br />
Riksintresseområdenas naturvärden och hur dessa kan bibehållas är preciserade i registerblad<br />
som upprättas av länsstyrelsen.<br />
Riksintressen för naturvård på norra Gotland<br />
På norra Gotland finns 25 områden av riksintresse för naturvården. Områdena upptar en<br />
sammanlagd areal av 28 000 hektar. De uppvisar en mycket varierad karaktär från Lummelundagrottan<br />
(24 ha) och Ot<strong>hem</strong>s korsänge (4 ha) till Bästeträsk med omgivningar (9 707 ha).<br />
Norra Gotland berörs också av ett område av riksintresse för friluftslivet, (Gotlandkusten).<br />
Vilka områden som är av riksintresse för naturvården framgår av karta x.<br />
Några av riksintresseområdena ligger i närheten av exploaterande verksamhet eller är särskilt<br />
berörda av motstående intressen på norra Gotland. En sammanfattning av dessa områdens<br />
naturvärden mm ges i följande utdrag ur länsstyrelsens registerblad.<br />
Bästeträsk med omgivningar (9 707 ha)<br />
Värdeomdöme:<br />
Mycket stort naturområde som delvis har vildmarkskaraktär – en mycket stor del genomkorsas<br />
endast av några små körvägar, och området präglas i övrigt av orördhet och stor variation.<br />
Stora delar av området är präglade av långvarigt bete. Det stora hällmarkskomplex som finns i<br />
området är ett av de bästa exemplen på gotländska hällmarker och är även av mycket stort<br />
ekologiskt intresse. I området finns även ett stort antal våtmarker med höga värden, intressant<br />
hydrologi med bland annat sjöar som dräneras underjordiskt samt ett stort antal skogliga<br />
nyckelbiotoper.<br />
Huvudkriterier:<br />
Intressant och unikt område från geologisk synpunkt. Praktlokal vid studier av kustprocesser.<br />
Geologiskt värdefullt hällmarkskomplex.<br />
Mycket intressanta våtmarksområden. Märklig hydrologi. Ett ovanligt intakt och väldifferentierat<br />
hydrologiskt komplex. Hällmarksskog kännetecknar stora delar av området. Floristiskt<br />
intressant.<br />
Källkärr, källkupoler, värdefulla lövmarker.<br />
Epifytisk lavflora med rika förekomster av ett stort antal rödlistade arter.<br />
Storslagen kustnatur. Stora skönhetsvärden.<br />
Stödkriterier: Storlek, mångformighet, kontinuitet, representativitet, raritet.<br />
Förutsättningar för bevarande: Att områdets karaktär av nästan helt oexploaterat landskap<br />
kan bibehållas. Den naturliga hydrologin bevaras.
File Hajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg (7 548 ha)<br />
Värdeomdöme (sammandrag):<br />
I området finns det största sammanhängande våtmarksområdet på Gotland. Här finns även det<br />
största sammanhängande hällmarkskomplexet. Våtmarkerna är av en speciell blekevättyp som<br />
inte förekommer på övriga ön. Området har högt floristiskt värde och orörda våtmarker.<br />
Tingstädeåsen och sedimentlagerföljden i Tingstädeträsk har stort vetenskapligt värde. Ett<br />
antal våtmarksområden har fått klass 1 i våtmarksinventeringen (Grodvät, Stora Pussmyr,<br />
Smabrunnar, Hojmyr). Höga värden knyts till fuktiga örtrika tallskogar, skogs-myrmiljöer,<br />
vätar, fukthedar och källkärr. Ett stort antal rödlistade arter förekommer, bland annat Gotlands<br />
största bestånd av ringlav och Sveriges rikaste bestånd av nipsippa.<br />
Huvudkriterier:<br />
I huvudsak enligt ovan (värdeomdöme)<br />
Gotlands största sammanhängande vildmarksområde med en mängd naturtyper, föga påverkade.<br />
Unika blekevätar, källmyrar, häckande trana, brun kärrhök.<br />
Rik och omväxlande flora med inslag av mycket sällsynta arter<br />
Stor säregenhet genom unika naturtyper<br />
Stödkriterier: Storlek, mångformighet, kontinuitet, representativitet<br />
Förutsättningar för bevarande: Att ytterligare täktverksamhet inte tillåts, militära övningsområdet<br />
inte utvidgas. Områdets värden påverkas negativt av dikningar, ovarsam körning, kalhuggning<br />
och bebyggelse. Områdets värden kan påverkas negativt av minskad eller upphörd<br />
jordbruks-/betesdrift, skogsplantering på jordbruksmark, energiskogsodling, spridning av<br />
gödselmedel och gifter, bebyggelse, nydikningar, täkt, luftledningar, vägdragningar. Bevarande<br />
av våtmarkernas värden kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering,<br />
dämning, och torvtäkt. Avverkningar av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och<br />
i kantzoner kan skada naturvärdena.<br />
Hoburgsmyr (80 ha)<br />
Värdeomdöme<br />
Hoburgsmyr är en myr med relativt stora bestånd av knappag och en välutvecklad axagvegetation.<br />
Myren hyser en av Nordeuropas största bestånd av kärrnycklar. Hoburgsmyr är en representativ<br />
agmyr med värden av våtmarkskomplex, kärrkomplex och sumpskog. Området<br />
har höga botaniska värden.<br />
Huvudkriterier:<br />
Välutvecklad agmyr med en av de största knappagbestånden på Gotland<br />
Området är fritt från hydrologiska störningar<br />
En av landets rikaste lokaler för orkidén kärrnycklar.<br />
Förutsättningar för bevarande: Att vattenståndet i myren inte förändras. Områdets värden<br />
påverkas negativt av utdikningar, kalhuggning av omgivande skog och fritidsbebyggelse i<br />
närheten av myren. Bevarandet av våtmarkernas värden kräver att områdets hydrologi skyddas<br />
mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt.<br />
Övrigt: Myren saknar synliga tillflöden och avlopp och avvattnas genom slukhål i väster.
Tingstäde<br />
Hall-Hangvar<br />
Ot<strong>hem</strong>s korsänge<br />
Filehajdar, Hejnumhällar och Kallgatburg<br />
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
Laxare änge<br />
Träskmyr<br />
Lärbro<br />
Vitärtskällan<br />
Slitebrottet<br />
Bogevik<br />
Hoburgsmyr<br />
Dagghagen och Hammarsänget<br />
Slite<br />
Riksintresse för naturvård<br />
10. Riksintresse för naturvård<br />
Bästeträsk med omgivningar<br />
Sudergårde<br />
Bräntings<br />
Fardume träsk<br />
Westöös änge<br />
Nordöstra Gotlands öar<br />
Fårösund<br />
NÖ klintar och raukområden<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km
5.1.2 Formellt skyddade naturområden<br />
Sammanfattning<br />
Med formellt skyddade naturområden menas här naturreservat, biotopskyddsområden och<br />
områden med naturvårdsavtal. På norra Gotland finns 31 av öns 94 naturreservat med en<br />
sammanlagd landareal av ca 5600 hektar. I beslut om bildande av naturreservat anges vilka<br />
inskränkningar i rätten att nyttja mark och vatten som beslutet innebär. Tre av Gotlands<br />
största naturreservat som tillsammans upptar mer än hälften av Gotlands landareal i naturreservat<br />
finns på norra Gotland. De dominerande naturtyperna inom dessa reservat är<br />
hällmarkstallskog, hällmark och olika typer av våtmarker.<br />
Mindre områden upp till 20 hektar på skogsmark kan skyddas i biotopskyddsområden. All<br />
verksamhet som kan skada naturvärden i biotopskyddsområden är förbjuden. Skyddet<br />
gäller för all framtid. På norra Gotland finns för närvarande drygt 120 hektar biotopskyddsområden.<br />
Naturvårdsavtal är civilrättsliga avtal som tecknas mellan staten och markägaren. Avtalen<br />
är tidsbegränsade, i normalfall 50 år. Avtalet reglerar hur naturvärdena inom det berörda<br />
området ska bevaras och utvecklas. För närvarande upptar områden med naturvårdsavtal<br />
på norra Gotland en yta av drygt 150 hektar.<br />
Naturreservat redovisas på karta 11, sidan 78.<br />
Generellt om naturreservat<br />
Enligt 7 kap 4 § MB får en länsstyrelse eller en kommun bilda naturreservat i syfte att bevara<br />
biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden<br />
för friluftslivet. Det är också möjligt att bilda naturreservat för att skydda, återställa eller<br />
nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda djur- och växtarter.<br />
I ett beslut om bildande av naturreservat skall skälen för beslutet anges. I beslutet skall också<br />
anges vilka inskränkningar i rätten att nyttja mark och vatten som beslutet innebär för mark-<br />
och rättighetsinnehavare. Eftersom föreskrifterna skall vara anpassade till syftet med det enskilda<br />
reservatet varierar de mellan olika reservat. Om reservatsbeslutet innebär att mark tas i<br />
anspråk eller att pågående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten avsevärt<br />
försvåras, har fastighetsägare och rättighetsinnehavare rätt till ersättning för det intrång som<br />
beslutet medför.<br />
På Gotland finns för närvarande 94 naturreservat med en sammanlagd landareal av ca 9 800<br />
hektar och en vattenareal av ca 65 800 hektar. Av dessa är ett reservat (Galgberget) bildat av<br />
Gotlands kommun. Naturreservaten på Gotland finns både på privat och statlig mark.<br />
Generellt om skogliga biotopskyddsområden<br />
Enligt 7 kap 11 § MB får mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade<br />
djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda av regeringen eller den myndighet<br />
som regeringen bestämmer förklaras som biotopskyddsområde.<br />
I 6 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., FOM, anges att Skogsstyrelsen<br />
(på Gotland Länsstyrelsen) inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen
får förklara sådana särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden som anges i bilaga 2 till<br />
förordningen som biotopskyddsområden. Bilagan omfattar 18 särskilt angivna skogstyper.<br />
Ett biotopskyddsområde enligt ovan omfattar alltså bara en enda naturtyp. Arealen är normalt<br />
mindre än 5 hektar men kan uppgå till 20 hektar<br />
När Länsstyrelsen förklarar ett område som biotopskyddsområde, ska gränserna för den<br />
skyddsvärda biotopen anges. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva verksamhet<br />
eller vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs<br />
för att vårda biotoperna.<br />
Generellt om naturvårdsavtal<br />
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten (Länsstyrelsen) och markägare<br />
som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara, utveckla eller skapa<br />
områden med höga naturvärden. Avtalet är normalt 50-åriga och kan ses som en del av det<br />
långsiktiga skogskyddet. Markägaren får viss ekonomisk ersättning för de begränsningar i<br />
brukandet som avtalet medför. Ibland tecknar markägarna dock avtalet utan att begära någon<br />
ekonomisk ersättning.<br />
Naturvårdsavtal passar bra för områden som redan har höga naturvärden eller områden som<br />
inom en nära framtid har förutsättningar för att utveckla höga naturvärden, bl.a. genom inslag<br />
av naturvårdande skötsel. Områdena har vanligtvis en storlek på mellan 3 till 20 hektar. Större<br />
avtalsområden kan dock förekomma.<br />
De tydligast uttalade syftena med naturvårdavtalen handlar om naturvärden. Eftersom de<br />
skyddade biotoperna dock ganska ofta är en del av det hävdade odlingslandskapet så har i<br />
praktiken även kulturmiljövärden betydelse. Ibland har avtalsområdena också betydelse för<br />
rekreation och friluftsliv.<br />
Avtalet reglerar hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Naturvårdande skötselåtgärder<br />
som gynnar naturvärdena ska i regel utföras. Normalt utför markägaren skötselåtgärderna på<br />
egen bekostnad, och virket tillfaller då honom eller henne. Det finns dock inget krav på att<br />
utföra åtgärderna.<br />
Naturreservat på Norra Gotland<br />
På norra Gotland finns 31 naturreservat med en sammanlagd landareal av ca 5 600 hektar och<br />
en vattenareal på ca 700 hektar. De tre största reservaten är Hall-Hangvar (2 889 ha), Bästeträsk<br />
(1 492 ha) och Bräntings haid (425 ha). Nio av de 31 reservaten har en totalareal som<br />
understiger 10 ha.<br />
Syftet med bildandet av de olika reservaten varierar naturligtvis starkt. 12 reservat är bildade<br />
med huvudsyftet att skydda olika geologiska bildningar – raukar, grottor och strandvallar. Tio<br />
reservat, bl.a. Träskmyr med Vasteån, Hoburgsmyr och Bluttmo-Gildarshagen har bildats<br />
främst för att skydda våtmarker som agmyrar och källkärr. I flertal av dessa ”våtmarksreservat”<br />
ingår dock även barrskog i viss utsträckning.
Kortfattade beskrivningar av de tre största naturreservaten på norra Gotland<br />
Naturreservatet Hall-Hangvar<br />
Hall-Hangvar naturreservat har en areal av drygt 28 km2 och är därmed Gotlands näst största<br />
naturreservat. Längs kusten sträcker sig naturreservatet från den norra delen av Irevik till den<br />
västra sidan av Kappelshamnsviken, en sträcka på närmare 25 km.<br />
Hall-Hangvar naturreservat upptas till den helt övervägande delen av tallskog, en tallskog som<br />
ofta är starkt präglad av bete och äldre tiders avverkningar i form av plockhuggning. Framför<br />
allt i den södra delen av reservatet är jordtäcket tunt, och skogen består här i stor utsträckning<br />
av en gles och lågvuxen hällmarkstallskog. Bl.a. i anslutning till Verkmyr och Stigmyr finns<br />
större områden med öppna, nästan helt trädlösa hällmarker.<br />
Mellan den norra delen av Irevik och Häftingsklint reser sig en brant, upp till 30 m hög klint<br />
alldeles innanför stranden. Drygt 500 m norr om Häftingsklint delar denna kustklint upp sig i<br />
två avsatser. Den undre fortsätter längs stranden, medan den övre böjer av inåt land samtidigt<br />
som den blir allt flackare. Först uppe vid Hallshuk når kustklinten åter en höjd av över 25 m.<br />
Reservatet är förhållandevis rikt på våtmarker av olika slag. I de större, t.ex. Verkmyr och<br />
Stigmyr, domineras växtligheten ofta av ag och högvuxna starrarter, medan många av de<br />
mindre våtmarkerna har karaktären av vegetationsfattiga s.k. blekevätar, som helt torkar ut<br />
under sommaren. På många platser nedanför klintarna, bl.a sydväst om Harudden, har framträngande<br />
grundvatten gett upphov till botaniskt rika källkärr och kalkfuktängar.<br />
Trots att stora delar av reservatet ger ett kargt intryck, kan man här träffa på ett flertal ovanliga<br />
växter, bl.a. orkidéer som röd skogslilja, salepsrot, alpnycklar, sumpnycklar och gulyxne,<br />
strandkål, brun ögontröst (i källkärren), svärdskrissla och gotlandssolvända.<br />
Naturreservatet Bästeträsk<br />
Naturreservatet Bästeträsk är ett av Gotlands största naturreservat och omfattar dels den 665<br />
hektar stora sjön Bästeträsk (Gotlands största sjö!), dels drygt 800 hektar av omgivande skog,<br />
myrar, alvarmarker och klapperstensstränder. I den sydvästligaste delen av reservatet finns<br />
även ett mindre område med lövskog och ängsmark – Hässleänget.<br />
Sin storlek till trots är Bästeträsk förhållandevis grund: Största djupet är bara ca 4,5 m, och<br />
större delen av sjön är avsevärt grundare. Sjöns botten utgörs delvis av stenig hårdbotten<br />
(främst de grundare delarna av sjön), delvis av sedimentbotten. Sedimentlagrens mäktighet<br />
uppgår som mest till ca 1,5 m. Sjön saknar i stor utsträckning högre vattenvegetation, men<br />
bestånd av vass och ag förekommer dels i sjöns sydvästra del, dels norr om Storholmen och<br />
Lillholmen. Stora delar av sjöns centrala delar har en bottenvegetation av olika arter kransalger.<br />
Av fisk förekommer gädda, sik (enda sötvattenslevande beståndet på Gotland), mört,<br />
sarv, sutare, stensimpa (enda förekomsten på Gotland) och abborre. Kräftor planterades in på<br />
1920-talet och finns i dag rikligt i sjön. Nästan hela Bästeträsk omges av en s.k. strandbarrikad<br />
bestående av en isförskjuten, 0,5-1 m hög strandvall av delvis blockrikt grus. I den centrala<br />
delen av sjön ligger öarna Storholmen och Lillholmen, som både till stor del är klädda med<br />
lågvuxen tallskog. På de två öarna häckar bl.a. flera hundra par ejder.<br />
Hässleänget, som har en areal av ca 15 hektar, har närmast karaktären av lövskog och domineras<br />
av ek och ask. Hela området har tidigare varit ängsmark, och många av askarna bär spår av
att tidigare ha klappats (hamlats). I delar av området finns gott om hassel. I norr är skogen<br />
fuktig och har delvis karaktären av sumpskog.<br />
På askarna och ekarna växer ett flertal sällsynta arter lavar och vedsvampar, och<br />
den fuktiga lövskogen hyser landets förmodligen individrikaste bestånd av större agatsnäcka<br />
Cochlicopa nitens, en sällsynt och kalkkrävande landsnäcka. En mindre del av Hässleänget<br />
sköts fortfarande med fagning och slåtter.<br />
Naturreservatet Bräntings haid<br />
Det 423 hektar stora naturreservatet Bräntings haid består till största delen av en mosaik av<br />
gles, lågvuxen tallskog samt nästan helt trädlösa fukthedar och alvarmarker. Där jordtäcket är<br />
lite djupare förekommer mer högvuxen tallskog, som i den sydligaste delen av reservatet har<br />
ett visst inslag av gran. En stor del av träden i reservatet har en ålder av över 100 år, och det<br />
finns gott om torrträd.<br />
Områdets alvarmarker består delvis av nakna hällmarker, delvis av grusalvar, där berggrunden<br />
täcks av ett tunt lager vittringsgrus. Växtligheten är huvudsakligen den typiska för gotländska<br />
alvarmarker. Vanliga arter är t.ex. gul och vit fetknopp, backtimjan, solvända, bergskrabba,<br />
blodnäva, tulkört, färg- och vitmåra, fältmalört, spåtistel, jordtistel, gråfibbla, liten sandlilja,<br />
getrams, liljekonvalj och S:t Pers nycklar. Men man kan också hitta andra, mer ovanliga växter<br />
på alvarmarkerna, t.ex. kalknarv, alvarglim, svärdkrissla, timjansnyltrot, salepsrot och alpnycklar.<br />
I reservatet förekommer flera olika typer av våtmarker. Längst i söder ligger Brutmyr, en agmyr<br />
som omges av en kantzon, där växtligheten domineras av blåtåtel och knappag. Strax<br />
norr om länsväg 148 ligger ett annat stort våtmarksområde som nästan helt består av öppna<br />
fukthedar och vätar. Vanliga växter på fukthedarna är bl.a. slankstarr, alvargräslök, ängsvädd,<br />
rödklint, brunört samt orkidéer som ängsnycklar och brudsporre. Här och var växer blodtopp,<br />
en växt som i Sverige bara förekommer på Gotland.<br />
Inom området förekommer flera ovanliga och värmekrävande arter insekter, t.ex. apollofjäril<br />
och svartfläckig blåvinge samt de vedlevande skalbaggarna hårig blombock, gulfläckig praktbagge<br />
och smedbock. Till reservatets häckande fågelarter hör bl.a. trädlärka och nattskärra.
Skogliga biotopskyddsområden på norra Gotland<br />
På norra Gotland finns drygt 120 hektar skogliga biotopskyddsområden. Områdena är relativt<br />
jämt spridda men saknas i socknarna Hejnum, Hall, Tingstäde och Martebo . Fördelning på<br />
biotoptyper och per socken framgår av tabellen nedan. Den övervägande arealen biotopskyddsområden<br />
utgörs av brandfält, kalkmarkskog och äldre naturskogsartade skogar. Ur naturvårdssynpunkt<br />
spelar biotopskyddsområden en viktig roll som små refugier för sällsynta<br />
och krävande arter. Biotopskyddsområden kan även fungera som spridningskällor i ett landskap<br />
där skogsbruk och annan exploaterande markanvändning har kraftigt minskat arternas<br />
naturliga livsmiljö.<br />
Biotopskydd<br />
Naturtyp Fleringe Bunge Rute Lärbro Ot<strong>hem</strong> Boge Hejnum<br />
Antat ha Antal ha Antal ha Antal ha Antal ha Antal ha Antal ha<br />
Brandfält 4 9.7 1 5.1<br />
Äldre naturskogsartade skogar 2 9 1 8.4 1 3.4 3 8.6<br />
Örtrik sumpskog 1 2.2 1 1<br />
Äldre sandskog 2 4.7<br />
Källor med omgivande våtmarker 1 5.3 1 5.3<br />
Kalkmarkskog 3 13.5<br />
Ras- eller bergbranter 1 2.6 1 2.3<br />
Mark med mycket gamla träd 1 2.6<br />
Summa 7 21.3 2 4.7 2 7.7 2 10.6 3 9.7 8 29.7 0 0<br />
Naturtyp Hellvi Hall Hangvar Stenkyrka Tinstäde Martebo Lummelunda<br />
Antat ha Antal ha Antal ha Antal ha Antal ha Antal ha Antal ha<br />
Brandfält<br />
Äldre naturskogsartade skogar<br />
Örtrik sumpskog<br />
Äldre sandskog<br />
Källor med omgivande våtmarker<br />
1 3.6 3 14.5<br />
Kalkmarkskog 1 7.1 1 6.5 1 5.5<br />
Ras- eller bergbranter 2 2.2<br />
Mark med mycket gamla träd<br />
Summa 3 5.8 0 0 1 7.1 4 21 0 0 0 0 1 5.5
Naturvårdsavtal på norra Gotland<br />
På norra Gotland finns drygt 150 hektar naturvårdsavtal enligt tabellen nedan. Områden är<br />
relativt jämt spridda över norra Gotland men naturvårdsavtal saknas i socknarna Fleringe,<br />
Lärbro, Boge, Tingstäde och Lummelunda. Merparten utgörs av kulturpräglade biotoper såsom<br />
gammal ängsmark och skogsbeten. I likhet med biotopskyddsområdena har områden med<br />
naturvårdsavtal stor betydelse för många arter som har svårt att klara sig i ett rationellt brukat<br />
landskap. Ofta är markägarnas frivilliga skötselinsatser viktiga för att säkra arternas överlevnad<br />
i naturvårdsavtalen.<br />
Naturvårdsavtal<br />
Naturtyp Fleringe Bunge Rute Lärbro Ot<strong>hem</strong> Boge Hejnum<br />
Antat ha Antal ha Antal ha Antal ha Antal ha Antal ha Antal ha<br />
Kulturmark, hage,skogsbete 1 8.8 2 25 2 21.1<br />
Kantzon, korridor,bäck, ravin 1 1.9<br />
Naturskogsartad barrskog 1 26<br />
Summa 0 0 1 8.8 2 25 0 0 1 1.9 0 0 3 47.1<br />
Naturtyp Hellvi Hall Hangvar Stenkyrka Tinstäde Martebo Lummelunda<br />
Antat ha Antalha Antalha Antal ha Antal ha Anta ha Antal ha<br />
Kulturmark, hage,skogsbete<br />
Kantzon, korridor,bäck, ravin<br />
Naturskogsartad barrskog<br />
1 4.3 3 14 4 29 2 15.1 1 7<br />
Summa 1 4.3 3 14 4 29 2 15.1 0 0 1 7 0 0
5.1.3 Natura 2000-områden<br />
Sammanfattning<br />
Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden inom EU. Varje medlemsland ska utse<br />
ett tillräckligt stort antal Natura 2000-områden som godkänns av EU. Landet ansvarar<br />
sedan för att skydda och vårda sina områden så att naturvärdena bevaras. Natura 2000områdena<br />
består av många olika naturtyper som EU gemensamt bestämt ska ha ett särskilt<br />
skydd. Enligt svensk lagstiftning är alla åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka<br />
miljön i ett Natura 2000-område tillståndspliktiga. Detta gäller både åtgärder inom och<br />
utanför själva Natura 2000-området. Tillstånd lämnas endast om verksamheten inte kan<br />
komma att skada livsmiljöer i området eller försvårar bevarandet av arter som avses att<br />
skyddas. Till varje Natura 2000-område finns en bevarandeplan som innehåller bevarandesyfte,<br />
beskrivningar av områdets naturvärden och arter samt beskrivningar av vad som<br />
kan innebära skada på naturtyperna och arterna.<br />
På norra Gotland finns 33 Natura 2000-områden med en sammanlagd areal på drygt 9000<br />
hektar. Många Natura 2000-områden är skyddade som naturreservat. Vissa naturtyper<br />
inom Natura 2000 nätverket är tydligt koncentrerade till norra Gotland.<br />
Sverige har ett stort internationellt ansvar att skydda prioriterade naturtyper på norra Gotland<br />
Det gäller prekambrisk kalkhällmark, källor med tuffbildning och kalkkärr med gotlandsag.<br />
Dessa finns endast i mycket liten omfattning representerade på annat håll inom<br />
EU.<br />
Flera Natura 2000-områden ligger inom eller i anslutning till områden som är intressanta<br />
för brytning av kalksten: Bästeträsk, Bräntingshajd, Gildarshagen, Filehajdar, Mölner<br />
myr, Hoburgsmyr, Kölningträsk och Rutemyr.<br />
Natura 2000-områden redovisas på karta, sidan 78.<br />
Generellt om Natura 2000<br />
Natura 2000 är det nätverk av skyddade områden inom EU, som genom två bindande direktiv<br />
har skapas för att bidra till bevarande av biologisk mångfald.<br />
Inom det aktuella området på norra Gotland finns 33 särskilda bevarandeområden som i enlighet<br />
med habitatdirektivet (Direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur<br />
och växter) beslutats av regeringen att ingå i Natura 2000. Två av områdena, Skenholmen och<br />
Asunden, är också särskilda skyddsområden i enlighet med fågeldirektivet (Direktiv<br />
79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar). Natura 2000-områdena består av många olika<br />
naturtyper och arter som finns listade i bilagorna till direktiven och som EU gemensamt bestämt<br />
ska ha ett särskilt skydd. Det gäller allt från små ängsmarker och kärr (t ex Hejnum Högård<br />
och Vitärtskällan) till stora hällmarks- och skogsområden (t ex Bästeträsk och Hall-<br />
Hangvar). Samtliga områden är utförligt beskrivna i sina respektive bevarandeplaner som<br />
finns på Länsstyrelsens <strong>hem</strong>sida;<br />
http://www.i.lst.se/i/amnen/Naturvard/natura_2000/natura_gotland/<br />
Bevarandeplanerna utgör de beskrivningar av bevarandesyftet enligt 17 § förordning<br />
(1998:1252) om områdesskydd m.m. som länsstyrelserna skall upprätta för alla Natura 2000-
områden. Bevarandeplanerna innehåller förutom bevarandesyftet också beskrivningar av områdenas<br />
naturtyper och arter och en bedömning av deras s.k. bevarandestatus. I planerna ingår<br />
även en beskrivning av vad som kan innebära skada på naturtyperna och arterna.<br />
Lagstiftningen<br />
Både habitatdirektivet och fågeldirektivet är implementerade i den svenska lagstiftningen sedan<br />
den 1 juli 2001. Det innebär bl.a. att alla Natura 2000-områden utgör riksintresse enligt 4<br />
kap miljöbalken (MB), med särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten.<br />
Verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000område<br />
är tillståndspliktiga enligt 7 kap 28 a § MB. Tillståndsplikten gäller såväl innanför<br />
som utanför områdena. Enligt lagen ska också myndigheterna prioritera skyddsarbetet för<br />
områdena i Natura 2000 (16 § förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.). Det<br />
innebär alla lämpliga bevarandeåtgärder som statliga myndigheter och kommuner vidtar, för<br />
att upprätthålla eller återställa s.k. gynnsam bevarandestatus hos de naturtyper och arter som<br />
områdena avser att skydda. Bevarandet av vissa naturtyper och arter är dessutom prioriterade<br />
inom EU (markerade med * i tabell) och till dem skall tas särskild hänsyn. (se Natura 2000 i<br />
Sverige – Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket, 2003:9),<br />
http://www.naturvardsverket.se/bokhandeln/pdf/620-0131-0.pdf<br />
Naturtyper på norra Gotland<br />
En jämförelse mellan de naturtyper och arter som pekats ut till Natura 2000 på hela Gotland<br />
och de som förekommer inom området på norra delen av ön, visar tydligt att vissa naturtyper<br />
är koncentrerade till det aktuella området (se diagram X). Där finns t.ex. 95 % av arealerna av<br />
både Rikkärr och Skogbevuxen myr och 82 % av arealen Källor med tuffbildning. Inom området<br />
finns också en stor andel (75 %) av Gotlands utpekade Trädklädda betesmarker (9070),<br />
liksom betydande andelar av Nordiskt alvar och Prekambriska kalkhällmarker (55 %) samt<br />
Kalkkärr med gotlandsag (65 %). Bästeträsk är i det här området också särskilt skyddsvärd<br />
eftersom det är Gotlands enda större sjö av naturtypen Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med<br />
bentiska kransalger. Kransalgsfloran i Bästeträsk är väldigt skyddsvärd och enligt bedömningsgrunder<br />
i Natura 2000 har sjön en mycket god s.k. gynnsam bevarandestatus.
3500<br />
3000<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
Norra Gotland<br />
Hela Gotland<br />
1220 1630 3140 5130 6110 6210 6270 6280 6410 6430 6530 7120 7210 7220 7230 8210 9010 9020 9070 9080 91D0 91E0<br />
Diagram . Arealen naturtyper i Natura 2000 inom området ”Norra Gotland” jämfört med totala<br />
arealen av naturtyperna på hela Gotland.<br />
Nationellt och internationellt perspektiv<br />
Den totala arealen inom EUs boreala region av den prioriterade naturtypen Nordiskt alvar och<br />
prekambriska kalkhällmarker är förutom alvarmarkerna på Öland mycket liten. Större sammanhängande<br />
områden med prekambriska kalkhällmarker finns uteslutande på Gotland och<br />
Sverige har därför ett stort ansvar internationellt att skydda dessa områden. Naturvårdsverkets<br />
Art- och naturtypsvisa vägledningar anger markexploatering och annan markanvändningsförändring<br />
i objektet eller i angränsande områden, exempelvis täktverksamhet som hot mot naturtypen.<br />
Även gödslings- och försurningseffekter från nedfall av luftburna föroreningar, samt<br />
att varianter av naturtypen med inget eller mycket tunt jordtäcke är känsliga för markslitage<br />
och överbetning.<br />
Ett i särklass mycket högt bevarandevärde inom EUs boreala del har också Gotlands olika<br />
typer av våtmarker så som Rikkärr och de prioriterade naturtyperna Källor med tuffbildning<br />
och Kalkkärr med gotlandsag. Detta är naturtyper som ofta har en komplicerad hydrologi,<br />
mycket speciella arter och en rik biologisk mångfald, och som i väldig omfattning historiskt<br />
har minskat inom EU till följd av upphörd hävd, exploatering, näringsbelastning och torrläggning<br />
av landskapet.<br />
Arter<br />
Förutom naturtyper finns också enskilda arter som enligt direktiven särskilt ska skyddas. Exempel<br />
på sådana arter inom området på norra Gotland är nipsippa på Filehajdar och stensimpa<br />
i Bästeträsk. I tabellen nedan framgår vilka arter som enligt fågeldirektivets bilaga 1 och habitatdirektivets<br />
bilaga 2 skall skyddas inom Natura 2000-områdena på norra Gotland. Nedan ges<br />
exempel på några av arterna som har ett särskilt högt skyddsvärde.
Nipsippebeståndet på Filehajdar med omgivning är det största i hela Norden. Mer än 95% av<br />
artens svenska population finns på Filehajdar. Nipsippan växer på torr och öppen mark och är<br />
känslig för igenväxning. I Sverige finns arten endast kvar på Gotland och i Ångermanland.<br />
Enligt Naturvårdsverkets ”Art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000” är på Gotland<br />
kalkbrytning det allvarligaste hotet mot nipsippan, på grund av att den största delen av<br />
lokalerna ligger på eller i närheten av brytningsvärd kalksten. Uppgrävning och insamling är,<br />
trots fridlysning, också ett fortsatt hot.<br />
Väddnätfjärilen som är rödlistad som sårbar har under 2000-talet noggrant kartlagts i landet.<br />
Trots att detta lett till att ett ökat antal lokalområden blivit kända är läget allvarligt eftersom<br />
flertalet är helt isolerade och fortsatt minskning och fragmentering av populationerna gör att<br />
många av dessa riskerar att försvinna inom en snar framtid. Totalt finns ca 60 lokaler i hela<br />
landet. På Gotland har arten försvunnit från många områden och har möjligen endast en kvarvarande<br />
metapopulation på drygt tio förekomstytor. Dessa utgörs av s.k. blekvätar, en miljö<br />
med extrema variationer i vattentillgång med uttorkning och översvämning (ArtDatabankens<br />
Artfaktablad och Naturvårdsverkets Art- och naturtypsvisa vägledningar).<br />
De landlevande molluskerna Kalkkärrsgrynsnäcka (i Gildarshagen) och Smalgrynsnäcka (i<br />
områdena Grausne källmyr, Kallgatburg, Bästeträsk och Grodvät) är arter som är känsliga för<br />
förändringar i hydrologin, liksom för igenväxning och ett alltför hårt betestryck. Arterna har<br />
historiskt försvunnit från många av sina lokaler p.g.a. igenväxning, dränering, uppodling och<br />
eutrofiering.<br />
Naturtypskod Naturtyper<br />
1220 Perenn vegetation på steniga stränder<br />
1630 *Boreala strandängar av Östersjötyp<br />
3140 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger<br />
5130 Enbuskmarker på hedar och kalkgräsmarker<br />
6110 *Gräsmarker på kalkhällar<br />
6210 Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler)<br />
6270 *Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ<br />
6280 *Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker<br />
6410 Fuktängar med blåtåtel och starr<br />
6430 Högörtängar<br />
6530 *Lövängar av fennoskandisk typ<br />
7120 Degenererade högmossar ännu med förmåga att naturligt regenerera<br />
7210 *Kalkkärr med Cladium mariscus och Caricon davallianae-arter<br />
7220 *Källkärr med kalktuffbildning (Cratoneurion)<br />
7230 Rikkärr<br />
8210 Klippvegetation på kalkrika bergsluttningar<br />
9010 Västlig taiga<br />
9020 *Boreonemorala äldre naturliga ädellövsskogar av fennoskandisk typ med rik<br />
epifytflora<br />
9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ<br />
9080 Lövsumpskogar av fennoskandisk typ<br />
91D0 *Skogbevuxen myr<br />
91E0 *Alluviala lövskogar med Alnus glutinosa eller Fraxinus excelsior
Artkod Arter<br />
1013 Kalkkärrsgrynsnäcka<br />
1014 Smalgrynsnäcka<br />
1065 Väddnätfjäril<br />
1081 Bred gulbrämad dykare<br />
1477 Nipsippa<br />
1493 Kalkkrassing<br />
1903 Gulyxne<br />
1902 Guckusko<br />
1988 Styv kalkmossa<br />
1163 Stensimpa<br />
A045 Vitkindad gås<br />
A132 Skärfläcka<br />
A151 Brushane<br />
A190 Skräntärna<br />
A193 Fisktärna<br />
A194 Silvertärna<br />
A195 Småtärna<br />
A466 Sydlig kärrsnäppa<br />
Tabell X. Naturtyper och arter i Natura 2000 som förekommer inom området ”Norra Gotland”.<br />
* prioriterade naturtyper.<br />
Natura 2000-områden på norra Gotland<br />
Flera Natura 2000-områden är skyddade som naturreservat. Några ligger i eller intill områden<br />
som är intressanta för kalkbrytning. Detta gäller följande områden.<br />
Bästeträsk<br />
Natura 2000-området Bästeträsk omfattar sjön Bästeträsk, skog, alvarmarker, våtmarker,<br />
kustavsnitt samt ön Falholmen. Arealen är 1 480 ha. I området finns 11 naturtyper varav 5 är<br />
prioriterade. De prioriterade typerna utgör ca 40 % av arealen.<br />
Ingående arter enligt habitatdirektivet är smalgrynsnäcka, bred gulbrämad dykare, stensimpa<br />
och kalkkrassing.<br />
Bästeträsk är skyddat som naturreservat. I Länsstyrelsens Bevarandeplan redovisas faktorer<br />
som kan påverka området och de ingående habitaten negativt. Till hotbilden hör förändringar i<br />
angränsande områden genom t ex avverkningar eller markingrepp som leder till förändrade<br />
hydrologiska förhållanden.<br />
Bräntings haid<br />
Bräntings haid är en flack, relativt höglänt hällmark med tunna jordar. Naturtyperna består av<br />
en mosaik av alvarmark, våtmark och tallskog med betydande inslag av bryn och övergångszoner<br />
mellan torr och frisk samt öppen och trädklädd mark. Arealen är 423 ha. I området finns<br />
7 av EU:s naturtyper varav 5 är prioriterade. De prioriterade upptar ca 90 % av arealen.
Ingående art enligt habitatdirektivet är Styv kalkmossa.<br />
Bräntings haid är skyddat som naturreservat. I länsstyrelsens bevarandeplan finns en relativt<br />
utförlig beskrivning av hotbilden mot området. Delar av beskrivningen återges i det följande.<br />
Hot mot områdets samtliga habitat (enligt länsstyrelsens bevarandeplan)<br />
Kalkberggrunden genomkorsas av sprickor och håligheter av varierande storlek. Sprickbildningarna<br />
finns ofta mellan lager i lagerföljden där svagheter av olika skäl har uppstått. Efter<br />
att nederbördsvatten har sipprat ner genom markytan samlas det i dessa sprickor i berggrunden<br />
och bildar grundvatten. Sprickorna och håligheterna kan vidgas bland annat genom kemisk<br />
vittring orsakad av kolsyra i vattnet.<br />
Alvarmark har generellt sett svaga vattenhållande egenskaper eftersom jordtäcket är så tunt<br />
och nederbördsvattnet rinner ner i de ytliga sprickorna i marken (undantaget är sprickfria<br />
svackor i berggrunden där vattnet periodvis kan bli stående, så kallade vätar). Vegetationen är<br />
så gott som helt beroende av nederbördsvattnet, och av att detta vatten i största möjliga utsträckning<br />
hålls kvar på marken som ytvatten och i marken som grundvatten.<br />
Bräntings haids höga läge i förhållande till omgivningen innebär att en betydande del av ytvattenavrinningen<br />
och grundvattnets rörelse sker från området, mot lägre terräng. De våtmarker<br />
som finns i och i anslutning till Bräntings haid är på grund av detta sannolikt mycket känsliga<br />
för störningar som påverkar hydrologin. Inom Natura 2000-området gäller detta särskilt<br />
Släkmyr och Brutmyr, och utanför området Ojnaremyr, Tvärlingsmyr, Brytmyr, Bluttmo och<br />
flera mindre, icke namngivna våtmarker. Vegetationen i våtmarkerna, särskilt i vätarna, har<br />
stresstolerans som konkurrensfördel, vilket innebär att de tål både översvämning, torka och<br />
näringsbrist. Andra arter förmår inte etablera sig under dessa förhållanden. Våtmarkernas arter<br />
är dock konkurrenssvaga under ”normala” förhållanden och konkurreras därför ut om marken<br />
är uttorkad större delen av året.<br />
Exempel på verksamheter som kan få konsekvenser på hydrologi och vattenkvalitet är täkt av<br />
berg, grus eller sand, stora yt- eller grundvattenuttag och miljöfarlig verksamhet.<br />
Gildarshagen<br />
Områdets areal är 80,8 ha varav största delen utgörs av betad barrskog. Hela södra delen av<br />
området upptas av den åtta hektar stora källmyren Bluttmo som har en synnerligen rik flora.<br />
Myren är hydrologiskt helt intakt och har mycket höga naturvärden. Gildarshagen är skyddad<br />
som naturreservat och i området finns 4 av EU:s naturtyper varav 3 är prioriterade. De prioriterade<br />
upptar ca 27 % av arealen.<br />
Ingående art enligt habitatdirektivet är Kalkkärrsgrynsnäcka.<br />
Filehajdar<br />
Natura 2000-området Filehajdar består av alvarmark bevuxen med gles skog och är beläget<br />
omkring en kilometer sydost om Tingstäde träsk. Berggrunden utgörs av revkalksten och lagrad<br />
kalksten. En del av området är skyddat som naturreservat. Natura 2000-området utgör en<br />
del av ett ännu större hällmarksområde, även det kallat Filehajdar, som tillsammans med Hejnum<br />
kallgate och Hejnum hällar bildar Gotlands största hällmarksområde. Natura 2000området<br />
är 64,5 ha och består till 100 % av prioriterade naturtyper. Totalt beräknas ca
375 000 exemplar av Nipsippa finnas inom Filehajdar-området, varav drygt halva populationen<br />
befinner sig inom Natura 2000-området.<br />
Ingående art enligt habitatdirektivet är Nipsippa.<br />
Hejnum Kallgate, Kallgatburg<br />
Hejnum Kallgate är Gotlands största våtmarksområde och innehåller helt unika naturvärden..<br />
Området ligger på märgelkalksten som överlagras av bleke och är det enda området i sitt slag<br />
på Gotland. Våtmarken utgör det enda större ej uppodlade våtmarksområdet med märgelsten<br />
på hela Gotland. Kallgatburg är skyddat som naturreservat och är ett säreget utmarksområde<br />
som innehåller flera olika livsmiljöer. Området hänger hydrologiskt samman med det stora<br />
våtmarkskomplexet Hejnum Kallgate.<br />
Områdena är tillsammans ca 1069 ha och har 10 av EU:s naturtyper varav 5 är prioriterade.<br />
De prioriterade typerna utgör ca 41 % av arealen.<br />
Ingående arter enligt habitatdirektivet är Smalgrynsnäcka, Väddnätfjäril och Guckusko.<br />
Mölner myr, Hoburgsmyr<br />
Mölner myr utgörs av vidsträckta myr- och skogsmarker samt alvarmarker. Själva myren ligger<br />
i den norra halvan av området. Söder om Mölnermyr ligger myren Långvät som har synliga<br />
källor i sin södra del. Vattnet från Långvät dräneras underjordiskt via ett slukhål till Mölnermyr.<br />
Myrens utlopp ligger vid gården Mölner i myrens norra del. Avrinningsområdet utgörs<br />
av skog, myrar och alvarmarker. Närsalthalterna i det vatten som når myren är låga.<br />
Berggrunden täcks endast av tunna lager vittringsjord centralt i områdets södra del. Även norr<br />
om myren finns stora arealer mark nästan utan jordlager. Den dominerande naturtypen är<br />
inom dessa områden kalktallskog.<br />
Hoburgsmyr är en agmyr som omges av äldre tallskog. Hoburgsmyr är skyddat som<br />
naturreservat och är en av norra Gotlands största opåverkade agmyrar. Centralt i myren finns<br />
två stora bestånd av ag. Dessa omges av breda bälten med knappag. Marken utgörs här av<br />
kalkgyttja. Knappagvegetationen hyser rikliga bestånd av orkidén kärrnycklar. Endast ca 200<br />
meter norr om myren ligger ett kalkbrott där man brutit sig över 15 meter ner i marken. I<br />
länsstyrelsens bevarandeplanen för Natura 2000-området framgår att kalkbrottet ännu inte har<br />
påverkat myren men att det finns stor risk att hela myren kan tömmas om brytningen<br />
fortsätter.<br />
Områdena är tillsammans ca 750 ha och har 10 av EU:s naturtyper varav 7 är prioriterade. De<br />
prioriterade typerna utgör ca 42 % av arealen.<br />
Ingående art enligt habitatdirektivet är Styv kalkmossa<br />
Kölningträsk, Rutemyr<br />
Detta är två områden som består av agmyrar omgivna av stora områden gammal hällmarkstallskog,<br />
rikärr och alvarmarker. Själva Kölningsträsk är en sjö av naturtypen Kalkrika<br />
oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger.<br />
Områdena är tillsammans ca 690 ha och har 6 av EU:s naturtyper varav 3 är prioriterade. De<br />
prioriterade typerna utgör ca 82 % av arealen.
Områdena antogs av regeringen i det senaste beslutet från den 4 maj 2006 om Natura 2000<br />
som berörde Gotland. För områdena finns ännu inga bevarandeplaner skrivna och därmed inte<br />
beskrivet vilka verksamheter som kan utgöra ett hot mot områdena. En självklar risk för skada<br />
på de naturtyper områdena avser att skydda, är dock verksamheter som innebär förändringar i<br />
hydrologin.<br />
5.1.4 Miljöskyddsområdet Bästeträsk<br />
Sammanfattning<br />
Bästeträsk och dess tillrinningsområde utgör ett av Sveriges två miljöskyddsområden.<br />
Inom området som omfattar nästan 40 km2 är det förbjudet att genomföra vissa åtgärder<br />
som kan leda till förorening av vattenområdet.<br />
Miljöskyddsområdet har samma avgränsning som vattenskyddsområdet vid Bästeträsk.<br />
Se karta 11 på sidan 78.<br />
Efter framställan från Statens naturvårdverk meddelade regeringen den 27 april 1973 ”förbud<br />
mot allt utsläppande från mark, byggnad eller anläggning av avloppsvatten, fast ämne eller<br />
gas, utöver vad som f.n. äger rum, i sjön Bästeträsk med tillflöden och källsjöar i Gotlands län<br />
samt mot uppläggande av fast avfall så att nämnda vattenområden kan förorenas” (regeringens<br />
dnr 1300/72).<br />
Förbudet meddelades med stöd av 2 § fjärde stycket och 8 § i dåvarande miljöskyddslagen<br />
(1969: 387).<br />
Syftet med skyddet, som alltså omfattar hela tillrinningsområdet till Bästeträsk, var dels att<br />
skydda sjöns stora biologiska värden, dels att bevara sjön i dess egenskap av värdefull ytvattentäkt.<br />
Tillrinningsområdet till Bästeträsk omfattar en mycket stor areal (38,9 km2) som<br />
sträcker sig från stenkusten i norra Fleringe nästan till väg 148 mellan Rute och Bunge kyrka.<br />
Endast ytterligare en svensk sjö har getts motsvarande skydd, nämligen Torneträsk.
5.1.5 Strandskydd<br />
Sammanfattning<br />
Enligt 7 kap 13 § MB råder strandskydd vid havet samt vid sjöar och vattendrag. Syftet<br />
med strandskyddet är dels att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv,<br />
dels att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet<br />
omfattar normalt land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen<br />
vid normalt medelvattenstånd. Om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets<br />
syften får dock Länsstyrelsen utvidga strandskyddsområdet till högst 300 m från<br />
strandlinjen. Inom nästan hela norra Gotland gäller 100 m strandskydd. Strandskyddet<br />
är dock helt upphävt vid Nordkalks industri- och hamnområde vid Kappelshamnsviken.<br />
Se karta 11 på sidan 78.<br />
Enligt 7 kap 16 § MB är det inom strandskyddsområde förbudet att (1) uppföra nya byggnader,<br />
(2) ändra byggnader så att de kan tillgodose ett väsentligen annat ändamål än de tidigare<br />
har använts till, (3) utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för bebyggelse<br />
som avses i 1 och 2, (4) utföra andra anläggningar eller anordningar som hindrar eller<br />
avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt eller<br />
som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- eller växtarter, eller (5) vidta andra åtgärder<br />
som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter.<br />
Enligt 7 kap 18 § MB får Länsstyrelsen meddela dispens från strandskyddet. Eftersom strandskydd<br />
är ett angeläget allmänt intresse fordras dock särskilda skäl för att dispens skall medges<br />
från skyddsbestämmelserna. Sådana särskilda skäl för dispens kan t.ex. vara att ansökan gäller<br />
en komplementbyggnad i nära anslutning till huvudbyggnad, en ersättningsbyggnad ( d.v.s. en<br />
byggnad som ersätter t.ex. en nyligen nedbrunnen byggnad), en byggnad eller anläggning som<br />
avses placeras på en plats som är väl avskild från strandområdet av en större väg eller liknande<br />
eller att det rör sig om en anläggning som är avsedd för det rörliga friluftslivets behov eller<br />
i vart fall inte inskränker allmänhetens möjlighet att nyttja stranden (se prop. 1997/ 98:45, del<br />
2, sid. 89- 90). Av förarbetena framgår även att vid dispensprövning skall hänsyn tas till omfattningen<br />
av den planerade åtgärden eller anläggningen och områdets betydelse, nu och i<br />
framtiden.
5.1.6 Vattenskyddsområden<br />
De största vattenskyddsområdena på norra Gotland<br />
Grundvattentillgången på norra Gotland varierar och uttagsmöjligheterna begränsade. Det kommunala<br />
vatten- försörjningen består av ett antal grundvattentäkter samt ett par ytvattentäkter. Den största<br />
grundvattentäkten på norra delen av ön är belägen i Slite med ett års- medeluttag på drygt<br />
200 000 m3.<br />
Övriga vattenskyddsområden<br />
Övriga täkter finns i Kappelshamn, Lärbro och Fårösund. Av dessa saknar täkten i Fårösund skyddszon.<br />
Övriga är ytvattentäkter där Hau träsk är den största med ett uttag på ca. 80 000 m3/år.<br />
Den andra ytvattentäkten är belägen i Valleviken med ett års- medeluttag på knappt 10 000 m3/år.<br />
Bästeträsk är av Gotlands kommun avsatt som reservvattentäkt för norra Gotland med tanke på ett<br />
ökat framtida behov för framförallt Fårösund och Fårö.
Tingstäde<br />
Hall Hangvar<br />
Grodvät<br />
Kallgatburg<br />
MARKSLAG<br />
Blautmyrskogen<br />
Filehajdar<br />
Forsviden<br />
Hejnum högård<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
Hejnum Kallgate<br />
Bojsvätar<br />
Träskmyr<br />
Lärbro<br />
Kölningsträsk<br />
Vitärtskällan<br />
Hoburgsmyr<br />
Dagghagen<br />
Asunden<br />
Slite<br />
Naturreservat<br />
Natura 2000<br />
Strandskydd<br />
11. Gällande markanvändningsbestämmelser<br />
Vattenskyddsområden<br />
Hässleänget<br />
Mölnermyr<br />
Rutemyr<br />
Storholmen i Fardumeträsk<br />
Bästeträsk<br />
Bräntings haid<br />
Gildarshagen<br />
Skenholmen<br />
Furilden<br />
Fårösund<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km
5.1.7 Områden av riksintresse för utvinning av kalksten<br />
Mark- och vattenområden ska användas för de ändamål som de är mest lämpade<br />
för. Det är utgångspunkten för Miljöbalkens (MB) hushållningsbestämmelser i tredje och fjärde kapitlet.<br />
Områden som är av nationell betydelse för en rad vitala samhällsintressen kan<br />
bedömas vara (pekas ut som) områden av riksintresse för just dessa ändamål.<br />
Det gäller såväl områden som är särskilt värdefulla för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet,<br />
som områden med värdefulla material eller som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion,<br />
vattenförsörjning m.m. Miljöbalken har således skydd för såväl bevarande som utvinning. Områden<br />
som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden eller möjligheterna<br />
att använda dem för avsett ändamål.<br />
Ett antal centrala myndigheter har ansvar för att bedöma och lämna uppgifter om områden som de<br />
bedömer vara av riksintresse för de samhällsintressen som de företräder.<br />
Denna typ av riksintresseområden, regleras i 3 kap. MB - de grundläggande hushållningsbestämmelserna.<br />
I 3 kap.7 § miljöbalken finns bestämmelser om att skydda fyndigheter som har stor betydelse för landets<br />
försörjning av mineralråvara.<br />
Enligt förordning (1998: 896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. har SGU att efter<br />
samråd med Boverket och berörd länsstyrelse fatta beslut om skydd av mineralfyndighet som har stor<br />
betydelse för landets försörjning. Tidigare fattade SGU och Naturvårdsverket dessa beslut tillsammans,<br />
men numera är det bara SGU som gör det. Det är också huvudsakligen SGU och Naturvårdsverket<br />
som utarbetat kriterier för bedömning av fyndigheter.<br />
De kriterier som ingår i bedömningen är bl.a.: att fyndigheten har stor betydelse för landets försörjning,<br />
att fyndigheten har betydelse för landets försörjning i ett avspärrningsläge, att fyndigheten är väldokumenterad,<br />
att fyndigheten uppfyller speciella krav på materialegenskaper, samt att fyndigheten förekommer<br />
i begränsad omfattning, men är så stor att den även på sikt kan försörja hela eller delar av<br />
landet med material. Det krävs inte att alla kriterierna skall vara uppfyllda för en fyndighet utan att<br />
minst två skall gälla.<br />
Detta innebär att fyndigheten skall vara känd till karaktär och utbredning. För fyndigheter av koncessionsmineral<br />
finns det i allmänhet inget som hindrar att fyndigheten i sin helhet är undersökt då beslut<br />
fattas om riksintresseförklaring, (se avsnitt 5.1.8). För fyndigheter av markägarmineral kan detta krav<br />
inte alltid uppfyllas då det inte alltid är säkert att den som vill utnyttja en fyndighet får tillträde till all<br />
mark som täcker den aktuella fyndigheten. Det kan då förhålla sig så att undersökningarna måste<br />
begränsas till egen eller upplåten mark. Riksintresset måste i sådana fall i allmänhet begränsas till<br />
denna del då kunskap om fyndighetens karaktär och utbredning endast finns inom detta område. Detta<br />
gäller i hög grad för de riksintressen som finns på Gotland (se nedan) där företagen endast kunnat<br />
undersöka berggrunden inom sina egna områden och därför är områdena begränsade så att de sammanfaller<br />
med företagens markinnehav.<br />
På Norra Gotland finns riksintressen för mineralutvinning i Filehajdarbrottet och Västra brottet vid Slite<br />
tillhörande Cementa, Klinthagen, Storugns, Fleringe och Rute (Bunge) tillhörande Nordkalk samt<br />
Stucks tillhörande Svenska Mineral AB (SMA)<br />
Cementa bryter kalksten och märgelsten som används som råvara vid företagets cementfabrik i Slite<br />
Nordkalk och SMA bryter kalksten som används som råvara för kalkbränning och i övrigt som insatsråvara<br />
i en mängd olika tillämpningar i bl.a. industri och areella näringar.<br />
Den största användningen finns inom stålindustrin.
5.1.8 Minerallagen<br />
Utvinning och sökande efter mineral sker i Sverige enligt två olika principer. Den ena är att den som<br />
söker och vill utvinna mineral får göra det med stöd av minerallagen (1991: 45). Där gäller att sökande<br />
och utvinning får ske oavsett vem som äger marken. Minerallagen omfattar i huvudsak malmmineral,<br />
energimineral och ett fåtal industrimineral. De mineral som omfattas av minerallagen brukar kallas<br />
koncessionsmineral. Övriga mineral är markägarmineral. Kalksten tillhör den senare kategorin.<br />
På norra Gotland finns ett undersökningstillstånd enligt minerallagen. Det gäller undersökning av<br />
förekomst av olja och gas och det finns vid Rute. Det omfattar 2 500 ha.<br />
5.1.9. Täkttillstånd<br />
Utvinning av kalksten förutsätter således tillgång till mark. Det är markägaren som äger rätten till<br />
kalkstenen och därmed rätten att undersöka och utvinna den. Detta är en grundläggande regel. Man<br />
kan inte undersöka berggrunden eller utvinna kalkstenen utan att äga marken eller att ha fått<br />
markägarens tillåtelse därtill.<br />
En andra förutsättning för utvinning av kalksten är att det finns tillstånd från myndigheter att bedriva<br />
verksamheten. Det regleras i miljöbalken. Täkttillstånd krävs således för mineralutvinning. Det är<br />
länsstyrelsen eller miljödomstolen som ger tillstånd enligt miljöbalken.<br />
På norra Gotland finns täkttillstånd avseende utvinning av kalksten för följande företag och områden:<br />
Cementa, Slite ( Västra brottet, File Hajdar)<br />
Nordkalk, Storugns ( Klinthagen)<br />
Svenska Mineral AB ( SMA), (Stucks)<br />
Slite stenhuggeri AB ( Norrvange 1:99, Snäckers 1:58, 1:63)<br />
Nedan lämnas en fylligare bild av läget för täkttillstånden för de större företagen.<br />
Nordkalk:<br />
Klinthagen verksamhet har pågått sedan 1987<br />
• Nuvarande tillstånd går ut 2010 resp. 2012 tillåter uttag om cirka 4,2 milj. ton/år (2005 togs 3,3<br />
M ton ut), djup +10 (10 meter över havsnivån)<br />
• Påbörjat samråd om ”uppsamlingstillstånd” för Klinthagen avseende ca 40 milj. ton per år för<br />
åren 2007-2017 med brytning av vägbank, närmare väg 148 samt fördjupning till + 10.<br />
Bungetäkten<br />
Två provtäkter om vardera 25 000 ton, ca 6 m djupa har behandlats av länsstyrelsen,<br />
MD, MÖD med tillstånd i dom 27 sept<br />
• Huvudtäkten ansökan lämnad i maj och avser 170 ha med brytning av ca 80 milj ton ner till<br />
max 33 m djup (-9) bryttid ca 25 år. Länsstyrelsen har yttrat sig om komplettering av ansökan<br />
15sept. Länsstyrelsen vill bl.a. veta mer hur täkten kan komma att påverka grundvattnet samt<br />
hur transportbandet kommer att påverka. Ansökan är ute på remiss till 5 februari 2007.<br />
Hamnen/krossen informellt samråd påbörjat (verksamhetstillstånd)<br />
Gotlands kommun<br />
Samråd pågår för att ta ut dricksvatten från Bäste träsk.
KPAB (Kalkproduktion AB)<br />
Tillstånd 2004 för att framställa 180 000 ton bränd kalk per år samt att nyttja 16 000 ton konverterad<br />
olja per år.<br />
Svenska mineral<br />
Stuckstäkten tillstånd utfärdat 1998 att bryta 750 00 ton kalksten/år , totalt ca 7 Mton till ett djup av<br />
+18m. (18 meter över havsytan)<br />
(2005 650 000 ton).<br />
Hamnen har tillstånd från MD 2002 som tillåter utskeppning av max 1 Mton/år<br />
Samråd om nytt täkttillstånd påbörjat<br />
Cementa/ Heidelberg cement<br />
Cementfabriken<br />
Prövning vid MD är avslutad i dom 2006.<br />
För vattenmagasinet, Spillingsmagasinet, finns dom. Bygge pågår.<br />
File Haidar/ Västra brottet: nuvarande tillstånd gäller under tiden 2001--31 okt 2011 och avser totalt 12<br />
M ton märgel i Västra brottet samt 23 M ton kalksten på File Hajdar. ( 2005 bröts 2,7 M ton)<br />
Tillstånden gäller uttag till ett djup av :<br />
vid Västra brottet ned till – 51 m, och vid File Hajdar till nivån + 20 m
Tingstäde<br />
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
Lärbro<br />
Slite<br />
RIKSINTRESSE FÖR KALKUTVINNING<br />
KALKBROTT<br />
Riksintresse för kalkutvinning<br />
Idag gällande tillståndsgiven areal<br />
Ej aktivt stenbrott<br />
Aktivt stenbrott<br />
Zon som påverkas av kalkstensutvinning<br />
12. Kalkstensutvinning<br />
Fårösund<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km
5.1.10 Riksintresse för kulturmiljövården<br />
Kulturmiljövårdens riksintresseområden har bakats in i ovanstående program för bevarande<br />
av det gotländska odlingslandskapets kulturvärden. Riksintresseområdena fastställdes av<br />
Riksantikvarieämbetet år 1987. Texterna, beskrivande och värderande, är kortfattade. De reviderades<br />
1997 enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1997-08-18. Riksintressena finns i digital<br />
form i Länsstyrelsens GIS-system.<br />
På norra Gotland finns 31 områden av riksintresse för kulturmiljövården. Områdenas innehåll<br />
varierar och kan bestå av kulturlandskap i sin helhet, bebyggelsemiljöer, fornlämningsområden,<br />
fiskelägen och kyrkomiljöer men även en kombination av dessa. På norra Gotland är<br />
givetvis de kulturhistoriska lämningarna med koppling till äldre tiders kalkstensindustri betydelsefulla.<br />
Norra Gotland berörs också av ett område av riksintresse för friluftslivet, dvs. Gotlandskusten.<br />
Riksintresseområdena och dess texter är följande (numrering från norr till söder):<br />
6 Bläse (Fleringe sn)<br />
7 Fleringebygden (Fleringe sn)<br />
8 Hau (Fleringe sn)<br />
9 Barläst (Lärbro sn)<br />
10 S:t Olofsholm (Hellvi sn)<br />
11 Kyllaj-Lörge (Hellvi sn)<br />
12 Domarlunden - Pavalds (Lärbro sn)<br />
13 Fallet (Tingstäde sn)<br />
14 Hall (Hall sn)<br />
15 Häftings (Hangvars sn)<br />
16 Sigsarve - Suderbys (Hangvars sn)<br />
17 Hejnum (Hejnum och Bäl sn)<br />
50 Lickershamn (Stenkyrka sn)<br />
59 Gotlands medeltida kyrkomiljöer<br />
60 Gotländska fiskelägen<br />
Bläse [I 6] (Fleringe sn) 6421/1680<br />
Motivering:<br />
Kalkindustri- och bruksmiljö, i drift från 1800-talet till 1950-talet, som tydligt speglar den industriella<br />
processen och brukssam-hällets sociala uppbyggnad.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Två välbevarade kalkugnar samt kalkugnsruiner, kalklador, mordhög (avfallshög), hamn-anläggning,<br />
järnväg samt stenbrott. Delar av det tidigare brukssamhället ännu i behåll, tex disponentvilla och arbetarbostäder.<br />
Bruksmuseum.<br />
I området ingår även:<br />
Vid stranden fiskelägen i gotländsk tradition med bodar för kompletterande hus-behovsfiske.<br />
Fleringebygden [I 7] (Fleringe sn)6420/1682<br />
Motivering:<br />
Centralbygd kring den medeltida kyrkan, med bebyggelse som särskilt väl speglar den gotländska<br />
bondekulturen under 1700- och 1800-talen.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Ett väl sammanhållet odlingslandskap p-räglat av 1800-talets brukningsskick med välbeva-rad bebyggelse<br />
i sten från 1700- och tidigt 1800-talet, omgivet av betade utmarker. Den sägenom-spunna spelmansgården<br />
Grod-de, till vilken en stor del av 1800-talets got-ländska allmogemusik är knuten.
S:t Olofsholm [I 10] (Hellvi sn) 6403/1684<br />
Motivering:<br />
A: Traditionsbärande landskap med den sägenomspunna platsen Akergarn, där Olof den Heliges skepp<br />
skall har legat när han besökte Gotland i början av 1000-talet, samt centrum för medeltida Olofskult.<br />
B: Industrimiljö med Gotlands äldsta kalkindustri med produktion från tidigt 1600-tal-1953.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
A: Kalkbergsudde med vid utblick över havet, rester av medeltida pilgrimskapell.<br />
B: Kalkpatrongård från 1700-talet, till viss del förändrad. Kalkindustrimiljö med kalkugnsruin, ruiner<br />
av kalklador, hamn och kalkbrott.<br />
Kyllaj-Lörge [I 11] (Hellvi sn) 6407/1687<br />
Motivering:<br />
Två, intill varandra liggande, kalkindustrimiljöer från 1600- till 1900-tal som avspeglar kalkproduktionens<br />
tekniska utveckling.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Åtta kalkugnsruiner i tre grupper från olika tidsepoker, rester av kalklador, hamnar. Den sägenomspunna<br />
f.d. kalkpatrongården Strandridargården i Kyllaj, med välbevarad manbyggnad från 1738.<br />
Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn)6409/1679<br />
Motivering:<br />
Tät och varierad fornlämningsmiljö från bronsålder och järnålder längs förhistorisk farled mellan<br />
Kappelshamnsviken och Vägumeviken samt ur järnåldersbebyggelsen framvuxna gårdsmiljöer med<br />
bebyggelse från 1700- och 1800-tal.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Storröse, skeppssättningar och flera gravfält vid Domarlunden. Hällristningar vid Hägvide. Storrösen,<br />
järnåldersgravfält och husgrunder invid gårdarna Slängs och den storbyggda f.d. kalkpatrongården<br />
Pavalds.<br />
Fallet [I 13] (Tingstäde sn) 6405/1670<br />
Motivering:<br />
Fornlämningsmiljö i karg utmark med lämningar efter en isolerad äldre järnåldersgård av vetenskapligt<br />
intresse. Gården har troligen haft kontinuitet in i medeltid. Äldre namn: Alstäde.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Ett tiotal välbevarade husgrunder, stensträngar, skärvstenshög och gravfält.<br />
Hall [I 14] (Halls sn)6422/1673<br />
Motivering:<br />
Kustanknutet odlingslandskap med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet där landskap<br />
och bebyggelse huvudsakligen präglas av 1800-talets småskaliga markanvänding. Ovanligt enhetlig<br />
och välbevarad bebyggelse från samma sekel.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Fornlämningsmiljöer med stenåldersboplatser, rösen, gravfält, husgrunder, stensträngar, fornborg och<br />
sojden (tjärdalar). Bebyggelse i sten med för bygden bibehållen tradition.<br />
I området ingår även:<br />
Hallshuks fiskeläge med kapell från 1600-talet.<br />
Häftings [I 15] (Hangvars sn)6420/1669<br />
Motivering:<br />
Isolerat och småskaligt odlingslandskap med fornlämningsmiljöer från brons- och järnålder.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Stora gravfält och boplatslämningar, sliprännor, kavelvarp (offerkast). Välbevarad bebyggelse i sten<br />
från 1800- och 1900-talen. Kalkugnar och sojden (tjärdalar).<br />
Sigsarve-Suderbys [I 16] (Hangvars sn)6416/1670
Motivering:<br />
Gårdsmiljö med ovanligt välbevarade gårdsparter intill varandra utgörande goda exempel på nordgutnisk<br />
byggnadstradition med förhistorisk bosättnings- och brukningskontinuitet.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Fornlämningsmiljö med storröse, gravar och gravfält, husgrund, stensträngar och sliprännor. Manbyggnader<br />
och uthusbyggnader i sten och bulteknik från 1700- och tidigt 1800-tal med alla uthusbyggnader<br />
i behåll. Småskaligt betes- och åkerlandskap.<br />
Hejnum [I 17] (Hejnums och Bäls socknar)6399/1669<br />
Motivering:<br />
Dalgångsbygd med öppet odlingslandskap med rika och varierade fornlämningsmiljöer från järnålder i<br />
anlutning till välbevarad gårdsbebyggelse.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Ett 30-tal husgrunder, 17 gravfält och ett 50-tal ensamliggande gravanläggningar, stensträngssystem<br />
och sliprännor samt flera kända vikingatida boplatser. Bildstenar, bl.a. en på ursprunglig plats. Gården<br />
Riddare med en medeltida gårdsport. Medeltida kyrkor i Hejnum och Bäl. Välbevarad bebyggelse med<br />
nordgutnisk karaktär från 1700- och 1800-talet. Kalkugnar och sojden (tjärdalar).<br />
Hau [I 8] (Fleringe sn) 6423/1689<br />
Motivering:<br />
Den stora ensamgården Hau med inägomark som tydligt visar olika skeden i en långvarig markan-vändning<br />
med förhistorisk kontinuitet.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Rika lämningar från stenålder, bronsålder, äldre järnålder, vikinga-tid och medeltid. Vikingtida hamnläge,<br />
yngre järnål-dersgravar samt tidigmedeltida kyrkogård vid Hau Grönu vid Fårösund. Välbevarad<br />
bebyggelse från 1700- och tidigt 1800-ta-l (omtalad av Linné). Till gården hörande kalkbrott, kalkugn<br />
och sojde (tjärdal).<br />
Barläst [I 9] (Lärbro sn)6405/1680<br />
Motivering:<br />
Kalkindustrimiljö från 1600-1900-talen av stor betydelse för ex-portproduktion och som tydligt visar<br />
kalkbränningsprocessens utveckl-ing.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Välbevarade kalkugnar från olika tidsepoker, kalklador, utskeppningshamn, baskista för skeppsbyggeri.<br />
Illustrativt belägen och en föregångare till dagens kalkindustri Cementa i Slite på andra sidan viken.<br />
Lickershamn [I 50] (Stenkyrka sn)6414/1662<br />
Motivering:<br />
Kust- och hamnmiljö med förhistorisk kontinuitet med talrika fornlämningsmiljöer, bla strategiskt<br />
belägna fornborgar på klintarna.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Stenålders- och bronsåldersboplatser, järnåldersgravfält samt tre fornborgar. Bebyggelse med anknytning<br />
till fiske. Kvarnmiljö från 1700-talet. Gårdsbebyggelse och kvarn från 1800-talet.<br />
Gotlands medeltida kyrkomiljöer [I 59]<br />
Motivering:<br />
De 92 medeltida kyrkorna och fyra ödekyrkorna i sten från 1100-, 1200- och 1300-talen representerar<br />
romansk och gotisk byggnadskonst med såväl västliga som östliga influenser i ett komprimerat men<br />
påkostat utförande sammanfört i en karaktäristisk gotländsk byggnadsstil där arkitektur, sten- och träskulptur,<br />
mural- och glasmåleri vittnar om mycket hög hantverksskicklighet.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Kyrkorna är i det närmaste intakt bevarade med få tillägg från senare århundraden. Till kyrkorna hör<br />
kyrkogårdar med murar och stigluckor från samma tid, i vissa socknar finns kastaler, prästgårdsruiner<br />
mm. Intill många kyrkor står ståtliga prästgårdar, varav flera från medeltid men ombyggda under
1700- och tidigt 1800-tal, en del med alla ekonomibyggnader bevarade. Till de gotländska kyrkomiljöerna<br />
hör även sockenmagasin, skolor, fattigstugor; byggnader av betydande kulturhistoriskt värde.<br />
Gotländska fiskelägen [I 60]<br />
Motivering:<br />
Fiskelägen i gotländsk tradition, ofta med rötter i förhistoriska hamnlägen, bestående av bodar från<br />
1600- till 1900-talet, byggda för redskapsförvaring och tillfällig övernattning för det husbehovsfiske<br />
som Gotlands bönder fordom bedrev då alla hade tillgång till stranden.<br />
Uttryck för riksintresset:<br />
Fiskelägena är inbördes olika, med oftast träbodar på västra och norra Gotland och stenbodar på östra<br />
och södra Gotland. De äldsta bodarna är byggda i skiftesverk eller knuttimring med gavelingång och<br />
faltak, de något yngre i sten med flistak på södra Gotland, de yngsta i resvirke med spån- eller papptak.<br />
Till fiskelägena hör båtlänningar eller bryggor, gistgårdar/braidningar för nättorkning, lysstänger,<br />
fiskrökar mm.<br />
Följande fiskelägen ingår i riksintresset Gotländska fiskelägen: Sigsarvestrand och Häftingsstadar<br />
i Hangvar, Agbod i Got<strong>hem</strong>, Hammars i Norrlanda, Grynge i Gammelgarn, Vitvär i Ardre, Hus i<br />
Rone, Holm i Vamlingbo, Valbybodar i Fröjel, Kovik i Sanda och Gnisvärd i Tofta socken.
Tingstäde<br />
Hejnum<br />
Häftings<br />
Hangvar<br />
MARKSLAG<br />
Fallet<br />
Hall<br />
Sigsarve-Suderbys<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
Gann<br />
Lärbro<br />
Lärbro<br />
Domarlunden-Pavalds<br />
Ot<strong>hem</strong><br />
Barläst<br />
Slite<br />
Bläse<br />
Hellvi<br />
Fleringebygden<br />
Rute<br />
S:t Olofsholm<br />
Riksintresse för kulturmiljövården<br />
13. Riksintresse för kulturmiljövården<br />
Kyllaj-Lörje<br />
Hau<br />
Fårösund<br />
Bunge<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km
5.1.11 Kulturmiljö- kulturminneslagen<br />
Följande material har ställts samman av Kulturmiljö som underlag till projektet Markanvändning<br />
Norra Gotland:<br />
Prioriterade och skyddade områden<br />
Prioriterade områden för kulturmiljövården på norra Gotland omfattar följande:<br />
• Värdefullt kulturlandskap<br />
• Fornlämningsområden<br />
• Byggnadsminnen, med närmiljö<br />
• Medeltida kyrkor, med närmiljö<br />
• Fiskelägen, med närmiljö<br />
Dessa områden skyddas på olika sätt och i varierande grad, bl.a. genom Kulturminneslagen<br />
(KML) och Miljöbalken (MB).<br />
KML<br />
Starkast lagskydd ger Kulturminneslagen (1988:950). I inledningsparagrafen anges att ”Det är<br />
en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av<br />
alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den<br />
som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks<br />
eller begränsas.”<br />
KML är tvingande när det gäller fornlämningar och deras närmiljö. Lagens grundläggande<br />
syfte är att fornlämningarna skall bevaras för framtiden. KML definierar även fornlämningsbegreppet<br />
(2 kap. 1 §). När fornlämningar berörs av ett arbetsföretag skall tillstånd sökas hos<br />
Länsstyrelsen. Länsstyrelsen avgör om tillstånd kan ges samt bestämmer villkoren för ett ev.<br />
tillstånd. Länsstyrelsen fastställer vidare kostnadsansvaret för åtgärden (2 kap. 6-15 §§). Obs!<br />
att alla fornlämningar är skyddade genom KML, oavsett om de är kända eller inte.<br />
KML skyddar inte bara den enskilda fornlämningen utan även dess närmiljö, dvs. det s.k.<br />
fornlämningsområdet. Länsstyrelsen fastställer i varje enskilt fall omfattningen av fornlämningsområdet<br />
(2 kap. 2 §).<br />
På norra Gotland finns 5 270 registrerade fornlämningsnummer (karta 1, tillgänglig i Länsstyrelsens<br />
GIS-system). Eftersom varje nummer kan innehålla flera fornlämningar är antalet<br />
fornlämningar betydligt högre än så.<br />
KML reglerar även skyddet av byggnadsminnen, dvs. enskilda byggnader eller byggnadsmiljöer<br />
av nationellt värde (3 kap. 1-21 §§). Beslut om byggnadsminnesförklaring fattas av Länsstyrelsen.<br />
Även byggnadsminnets närmiljö är skyddat, vilket anges i skyddsföreskrifterna.<br />
På norra Gotland finns 24 byggnadsminnen (karta 2, tillgänglig i Länsstyrelsens GIS-system).<br />
I KML 4 kap. regleras skyddet av kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter,<br />
kyrkliga inventarier och begravningsplatser. På norra Gotland finns av naturliga skäl 14 me-
deltida kyrkor (14 socknar). De två medeltida ödekyrkorna räknas som fornlämningar (Ganns<br />
och Eling<strong>hem</strong>).<br />
MB<br />
Miljöbalkens 3 kap. innehåller grundläggande bestämmelser om hushållning med mark och<br />
vatten. Enligt 3 kap. 6 § skall områden av riksintresse för kulturmiljövården (samt naturvård<br />
och friluftsliv) skyddas mot sådana åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön.<br />
Hushållningsbestämmelsernas huvudlinje är samutnyttjande. Om olika intressen kommer i<br />
konflikt med varandra, måste myndigheter och domstolar väga mellan dem. Om det handlar<br />
om ett område som är av riksintresse för två eller flera oförenliga ändamål, ska företräde ges<br />
åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken,<br />
vattnet och den fysiska miljön i övrigt.<br />
Riksintresseområden för kulturmiljö representerar det mest värdefulla och säregna som finns<br />
i landet. De besitter ett högt värde i ett nationellt perspektiv. Kriterier för urvalet har fastställts<br />
av Riksantikvarieämbetet som har ansvaret för att peka ut områden av riksintresse. Det är<br />
också Riksantikvarieämbetet som utformat värdetexterna och tagit beslut i frågan.<br />
På norra Gotland finns 31 områden av riksintresse för kulturmiljö (karta 3, tillgänglig i Länsstyrelsens<br />
GIS-system). Områdenas innehåll varierar och kan bestå av kulturlandskap i sin<br />
helhet, bebyggelsemiljöer, fornlämningsområden, fiskelägen och kyrkomiljöer men även en<br />
kombination av dessa. Norra Gotland berörs också av ett område av riksintresse för friluftslivet,<br />
dvs. Gotlandskusten.<br />
Även kulturvärden i landskapet i övrigt skyddas genom MB 3 kap. 6 § men med en något<br />
svagare skrivning (”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse<br />
från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till<br />
friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller<br />
kulturmiljön”).<br />
Värdefullt kulturlandskap<br />
De av kulturmiljö prioriterade områden med värdefullt kulturlandskap på Gotland redovisas i<br />
ett program som färdigställdes av Länsstyrelsen 1993, dvs. ”Program för bevarande av det<br />
gotländska odlingslandskapets natur- och kulturvärden”. Programmet utarbetades av Louise<br />
Berry och Jens-Henrik Kloth under 1992. För kulturmiljövårdens del äger programmet fortfarande<br />
relevans. Naturvården däremot har fått andra möjligheter att ta fram, beskriva och<br />
skydda värdefulla områden, bl.a. genom Natura 2000.<br />
Urvalet av områden med värdefullt kulturlandskap grundar sig på flera olika komponenter,<br />
t.ex. odlingslandskapets struktur, fornlämningsmiljöer och bebyggelsemiljöer. Urvalet kan<br />
också ses som en utveckling av de av Riksantikvarieämbetet fastställda riksintresseområdena<br />
för kulturmiljövård. Områdena med värdefullt kulturlandskap omfattar relativt stora ytor. På<br />
norra Gotland finns nio sådana, för kulturmiljövården prioriterade, områden (karta 4). Karaktäristiskt<br />
för norra Gotland är t.ex. kulturhistoriska lämningar med koppling till äldre tiders<br />
stenindustri.
Inom dessa områden med värdefullt kulturlandskap görs årligen särskilda vårdinsatser i Länsstyrelsens<br />
regi. Det kan gälla röjning, bete och information. Arbetet utförs t.ex. av särskilda<br />
s.k. fornvårdslag eller via avtal med markägare. 45 sådana områden vårdas kontinuerligt på<br />
norra Gotland (textbilaga 1).<br />
Områdena med värdefullt kulturlandskap på norra Gotland är följande:<br />
Hall<br />
Täta fornlämningsmiljöer visar på kontinuerligt boende och brukande sedan stenålder.<br />
Här finns kända boplatser från stenålder, äldre järnålder och vikingatid i anslutning till dagens<br />
bebyggelse.<br />
En stor del av det gamla kulturlandskapet finns kvar.<br />
De flesta åkrar som odlades i slutet av 1600-talet brukas än idag.<br />
Stor areal naturlig betesmark.<br />
Spår av äldre brukande är lätt avläsbart i nuvarande terräng.<br />
Småskalig arrondering.<br />
Ålderdomligt vägnät.<br />
Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer till största delen i ursprungligt läge med ålderdomliga<br />
drag och för trakten och norra Gotland bibehållen tradition.<br />
Området innehar stora skönhetsvärden.<br />
Det väl bibehållna kulturlandskapet med sina ålderdomliga drag och sin påtagliga kontinuitet<br />
från äldsta tider har ett stort pedagogiskt värde.<br />
Området är lättillgängligt och av mycket stort värde för friluftsliv och turism.<br />
Fleringe<br />
Fornlämningsbilden visar att området nyttjats sedan sten- och bronsålder och brukats sedan<br />
äldre järnålder.<br />
En stor del av 1600-talets åkrar odlas än idag.<br />
Stor areal naturlig betesmark.<br />
Spår av äldre odlande är till del lätt avläsbart i nuvarande terräng.<br />
Till stora delar väl bevarad småskalig arrondering.<br />
Till del ålderdomligt vägnät.<br />
Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer från 1700- och 1800-talen i ursprungligt läge<br />
med få moderna tillskott.<br />
Området har stora skönhetsvärden<br />
Här finns också stora pedagogiska värden.<br />
Området är lättillgängligt och av stor betydelse för friluftsliv och turism.<br />
Bunge<br />
Kontinuerligt boende sedan stenålder.<br />
Kända vikingatid och medeltida bebyggelselägen.<br />
Stor areal naturlig betesmark.<br />
I Bungemuseet och vid Gaustäde finns kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer med<br />
stort pedagogiskt värde.<br />
Hangvar -Ot<strong>hem</strong><br />
Området har kontinuerligt nyttjats sedan stenålder och brukats sedan yngre bronsålder/äldre<br />
järnålder.
Här finns rester av ett stort antal gårdar från äldre järnålder samt känd vikingatida boplats och<br />
medeltida lämningar.<br />
Mycket av det gamla kulturlandskapet finns kvar.<br />
En stor del av 1600-talets åkrar brukas än.<br />
Stor areal naturlig betesmark.<br />
Spår av äldre brukande är ofta lätt avläsbart i nuvarande terräng.<br />
Småskalig arrondering.<br />
Till stor del bibehållet ålderdomligt vägnät.<br />
Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer ofta med kontinuitet från äldre järnålder med<br />
ibland för bygden särpräglade och ålderdomliga drag.<br />
I området finns stora skönhetsvärden.<br />
Det är pedagogiskt värdefullt genom sin småskalighet och gårdarnas påvisbara långa kontinuitet.<br />
Området är lättillgängligt och av stort värde för friluftsliv och turism.<br />
Stenkyrka<br />
Spår av mänsklig verksamhet i området sedan stenålder.<br />
Gotlands största sammanhängande gravfält samt rester efter gårdar och hägnadssystem visar<br />
på kontinuerlig bosättning i området sedan yngre bronsålder – äldre järnålder.<br />
Ett äldre vägnät, delvis förhistoriskt, samt en fortfarande småskalig disposition av markområdena<br />
ger området en ålderdomlig prägel.<br />
Gårdarna ligger kvar på samma plats sedan åtminstone 1700-talet och åkermarken från denna<br />
tid odlas fortfarande i dag.<br />
Den medeltida kyrkan och prästgården utför en intressant kulturhistoriskt miljö som dominerar<br />
landskapet i området.<br />
Relativt stor areal naturlig betesmark.<br />
Lärbro<br />
Lärbro är den fornlämningstätaste socknen på Gotland.<br />
Här finns kontinuitet alltifrån stenålder med kontinuerligt brukande sedan yngre bronsålder/äldre<br />
järnålder.<br />
I området finns rester efter ett stort antal järnåldersgårdar, ett flertal kända vikingatida bebyggelselägen<br />
och hamnlägen samt medeltida bebyggelselämningar.<br />
En relativt stor del av 1700-talets åkrar odlas ännu.<br />
Stor areal naturlig betesmark.<br />
Spår av äldre brukande till del avläsbart i nuvarande terräng.<br />
Till stora delar småskalig arrondering.<br />
Ålderdomligt vägnät.<br />
Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer från 1700- till 1900-tal med ålderdomliga och<br />
till del genuina drag, oftast i ursprungligt läge.<br />
I området finns stora skönhetsvärden.<br />
Här finns också stora pedagogiska värden bl.a. i kalkindustrins utveckling genom tiderna.<br />
Området är lättillgängligt och av värde för friluftsliv och turism.<br />
Hellvi<br />
Fornlämningsbilden visar på kontinuitet i boende och brukande alltsedan bronsålder/äldre<br />
järnålder.<br />
I området finns husgrunder efter ett stort antal järnåldersgårdar liksom ett flertal kända vikingatida<br />
boplatser.<br />
Här finns också medeltida bebyggelselämningar.
Området präglas av småskalig arrondering med spår av äldre brukande.<br />
Stora areal naturlig betesmark.<br />
Till del ålderdomligt vägnät.<br />
Flera väl bibehållna kalkindustrimiljöer.<br />
Kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer, ofta i ursprungligt läge.<br />
Området har stora skönhetsvärden liksom pedagogiska värden.<br />
Det är lättillgängligt och av stort värde för friluftsliv och turism.<br />
Rute<br />
Fornlämningsbilden visar på långt kontinuerligt boende och brukande alltsedan bronsålder/äldre<br />
järnålder.<br />
I området finns ett flertal kända boplatser från vikingatid och medeltida bebyggelselämningar.<br />
Större delen av 1600-talets åkermark odlas än idag.<br />
Stor areal naturlig betesmark.<br />
Området präglas av en småskalig arrondering med spår av äldre brukande.<br />
Till del ålderdomligt vägnät.<br />
Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer, ofta i ursprungligt läge.<br />
Området innehar stora skönhetsvärden.<br />
Här finns också pedagogiska värden.<br />
Området är lättillgängligt och av värde för friluftsliv och turism.<br />
Hejnum – Bäl – Vallstena<br />
Täta fornlämningsmiljöer i tre socknarna visar på kontinuerligt nyttjande sedan stenålder och<br />
brukande sedan äldre järnålder.<br />
Mycket av det gamla kulturlandskapet är ännu bevarat.<br />
De flesta 1700-talsåkrar odlas än idag.<br />
Stor areal naturlig betesmark.<br />
Flera områden med ängsmark som hör till de mest värdefulla på Gotland<br />
Spår av äldre brukande är lätt avläsbart i nuvarande terräng.<br />
Till övervägande del småskalig arrondering.<br />
Ålderdomligt vägnät.<br />
Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer från medeltid, 1700- och 1800-talet , oftast i<br />
ursprungligt läge och med åoplderdomli8ga bygdetypiska drag.<br />
Området har stora pedagogiska värden.<br />
Här finns stora skönhetsvärden.<br />
Det är lättillgängligt och har stor betydelse för friluftsliv och turism
5.2.1 Kalkstensindustrin på Gotland – en historik<br />
Källor: Birgitta Radhe, opublicerat manus ”Med slägga, spett och borr”; Sara Eliasson,<br />
underlagsmaterial till Länsmuseets utställning ”Vad vore Gotland utan kalkstenen?”; Åke G<br />
Sjöberg, ”Den gotländska kalkbränningens genombrott”.<br />
Kalk- och sandstenbrytning har en lång historia på Gotland. Stenen var ett naturligt och relativt<br />
lättillgängligt råmaterial redan under forntiden – tänk bara på de unika gotländska bildstenarna.<br />
Brynen av sandsten har återfunnits i vikingatida gravar, även på finländsk mark. Dopfuntar av<br />
gotländsk sand- och kalksten spreds under medeltiden inte bara i Norden utan även i norra Europa.<br />
Medeltiden var också den period på Gotland, då mängder av byggnader uppfördes i sten. Det<br />
handlar framför allt om 1200-talet, då stenhusbyggandet på ön var intensivt. De många<br />
kyrkorna byggdes om och till, i Visby innerstad tog raderna av trappgavelshus form och på<br />
den gotländska landsbygden uppfördes hundratals magasin och boningshus i sten. Trots den<br />
intensiva byggperioden är såren i landskapet, dvs. de medeltida stenbrotten förhållandevis<br />
små. De ligger dessutom i nära anslutning till den byggnad som uppfördes, eftersom man av<br />
naturliga skäl bröt stenen så nära byggplatsen som möjligt.<br />
Den medeltida högkonjunkturen på Gotland klingade av redan innan ön kom i danska händer<br />
år 1361. Danskarna hade på 1500-talet monopol på sandstensbrotten och bröt byggnadssten<br />
till bland annat slottsbyggen i Danmark.<br />
Bränning av kalk till murbruk är känd sedan tidig medeltid. Det handlade då huvudsakligen<br />
om en småskalig produktion för in<strong>hem</strong>skt behov och i mindre grad om export. Det var först<br />
vid mitten av 1600-talet som de stora kalkugnarna byggdes och exporten tog fart.<br />
Genombrottet för kalkindustrin kom genom specialiserade köpmän. 1600- och 1700-talen var<br />
kalkpatronernas tid, då skutor med släckt eller osläckt kalk gick till både svenska, danska och<br />
tyska hamnar.<br />
Under 1700-talet brändes kalk i stor skala på den gotländska landsbygden, särskilt på norra<br />
Gotland. Det rörde sig dels om stora ugnar för export, dels om kalkbränning i mindre skala<br />
nära gården för husbehov. År 1733 t.ex. fanns det 36 större kalkugnar i drift samt 40 mindre<br />
”kalkmilor”. Till alla dessa ugnar gick det åt mängder med ved. Den intensiva kalkbränningen<br />
ledde till skogsskövling av norra Gotlands skogar. Med anledning av de hotade skogarna<br />
beslutade regeringen att man fick skattelindringar på Gotland om man byggde sitt hus i<br />
kalksten och inte i trä. Senare ersattes veden av kol. 1885 var cirka 200 kalkugnar verksamma<br />
på ön.<br />
Sveriges industrialisering under slutet av 1800-talet förde med sig en kraftigt ökad efterfrågan<br />
på kalksten från Gotland. Cellulosaindustrins uppgång bidrog till det. Även vid järnverk och<br />
sockerbruk behövdes kalksten (man använde kalk för att rena sockermassan). Under 1800talets<br />
andra hälft förbättrades tillverkningsprocessen för cement, som används för<br />
framställning av betong, och ett nytt användningsområde för den gotländska kalken<br />
etablerades. 1884 anlades Visby cementfabrik och en bit in på 1900-talet byggdes<br />
cementfabrikerna i Valleviken och Slite. Cementfabriken i Visby hade år 1900 200 anställda.<br />
Intresset för kalksten gjorde att många nya stenbrott öppnades på norra Gotland. Samtidigt<br />
bildades flera nya bolag. Dessa slogs ihop i större bolag för att möta konkurrensen från ännu
fler bolag som ville etablera sig på Gotland. Köp och försäljningar bolagen emellan avlöste<br />
varandra.<br />
Att bryta kalk var ett smutsigt och slitsamt jobb och det krävdes också mycket folk. Allt<br />
gjordes för hand, från borrning av hål för dynamiten till sortering och lastning av den<br />
sprängda stenen. Arbetet var ofta hälsovådligt. Kalkdammet förstörde arbetarnas lungor och<br />
ledde med tiden till stendammlunga, irriterade ögon och hud. Man jobbade dessutom på<br />
ackord. Man hade ackord per vagn och viss storlek på stenen. När det regnade kunde man inte<br />
jobba, eftersom stenen blev hal och det var lätt att slinta. Då fick man heller ingen lön.<br />
Dessutom fick arbetarna själva betala för dynamit och eventuella skador på arbetsredskap.<br />
Om arbetarna blev skadade hade företaget ingen skyldighet att ersätta dem på något sätt. De<br />
fick själva betala sin sjukförsäkring till sjukkassan. I och med att arbetarna bara hade jobb 8-9<br />
månader om året kunde det bli mycket knapert. Många fiskade, höll djur och odlade lite för att<br />
hålla svälten borta. Kvinnorna stickade, tvättade och sålde ägg och fisk.<br />
En topp i sysselsättningen kom vid mitten av 1930-talet, då 600 personer arbetade vid brotten.<br />
Av dem arbetade 140 i Bläse (som nu är museum). Blocksten från flera gotländska brott<br />
skeppades till Tyskland och användes t.ex. vid byggandet av det tyska vägnätet ”Autobahn”.<br />
Vid slutet av andra världskriget uppstod det brist på arbetskraft. Dessutom började kunderna<br />
kräva bättre sorterad kalksten. Detta ledde till en ökad mekanisering. Tryckluftsborrar,<br />
ånglok, grävskopor och lastbilar började användas i brotten men ända in på 50-talet förekom<br />
handlastning. 1955 bildades AB Gotlands Förenade Kalkbrott som bl.a. tog över<br />
verksamheten i de mekaniserade brotten vid Storugns, Bungenäs och Smöjen.<br />
Produktionstakten drevs upp med mekaniseringen och därmed ökade kravet på rationalisering.<br />
Vissa stenbrott ansågs mindre lämpliga och lades ned. Från att ha varit utspridd på många<br />
mindre platser har produktionen idag koncentrerats till ett fåtal områden.<br />
Varje år bryts 6, 2 miljoner ton kalksten på Gotland. Det motsvarar en kub med 134-135<br />
meters längd på varje sida. Det innebär nära 17 000 ton per anställd och år, att jämföra med<br />
produktionen under tidigt 1900-tal som var 2 700 ton per anställd (sammanlagt 1,6 miljoner<br />
ton). Under samma period har antalet sysselsatta inom kalkindustrin nästan halverats. Idag<br />
sysselsätter kalkindustrin på Gotland ca 370 personer. Till dessa kommer ytterligare 115<br />
genom entreprenadtjänster. De flesta av dessa människor lever och bor på norra Gotland.<br />
Kalkindustrin på Gotland domineras av de två stora bolagen Nordkalk vid Storugns och<br />
Cementa i Slite. Båda har utländska ägare.
Stenbrott<br />
Medeltid – 1800-tal Tidigt 1900-tal Tidigt 2000-tal
5.2.2 Användning av kalkstenen<br />
Framställning av bränd kalk<br />
Kalksten används direkt som stycken eller i mald form i en mängd tillämpningar. I<br />
vissa tillämpningar krävs bränd kalk. Sådan framställs genom att kalkstensbitar hettas<br />
upp till drygt 1000 grader. Kolet och en del av syret som finns bundet i kalkstenen<br />
drivs då av som koldioxid och återstoden, den brända kalken, består av kalciumoxid.<br />
Kemiskt kan processen illustreras med formeln CaCO3 CaO + CO2<br />
Den brända kalken reagerar lätt med vatten så att kalciumhydroxid (kalciumhydrat)<br />
bildas. Detta sker då bränd kalk begjuts med vatten. Det kallas även släckt kalk.<br />
Processen att släcka kalk kan illustreras med formeln CaO + H2O Ca(OH)2<br />
En uppslamning av hydroxiden i vatten blandad med sand kallas murbruk eller kalkmurbruk<br />
och har använts som byggmaterial sedan urminnes tider. Murbruket hårdnar<br />
genom att kalciumhydroxiden reagerar med luftens koldioxid och bildar kalciumkarbonat,<br />
samma sammansättning som kalkstenen som var utgångsmaterialet. Det kan<br />
illustreras med följande formel Ca(OH)2 + CO2 CaCO3 + H2O.<br />
Det kan vara intressant att veta att den mängd koldioxid som bildas då kalkstenen<br />
bränns åter fångas in då den släckta kalken hårdnar så att nettoemissionen av koldioxid<br />
från kalken blir noll.<br />
Cementframställning<br />
Vid tillverkning av cement blandas mald kalksten och märgelsten i lämpliga proportioner<br />
och bränns i en roterugn vid ca 1400 grader. Då bildas kalciumsilikat. Det<br />
blandas sedan med gips och mals till ett fint pulver som utgör cement. Detta använd<br />
för betongtillverkning genom tillsats av vatten och grus och sten för att göra betong.<br />
Betongen är i allmänhet förstärkt med armeringsjärn för att öka hållfastheten.<br />
Tillämpningar<br />
Kalksten används inom en rad olika områden varvid gruvindustrin, stålindustrin,<br />
byggmaterialindustrin, pappers- och cellulosaindustrin, samt kemiska industrin kan<br />
nämnas.<br />
Inom gruvindustrin används i kalksten bl.a. vid tillverkning av pellets. Inom stålindustrin<br />
används det i masugnarna då råjärn tillverkas och senare används bränd kalk<br />
för att ta bort svavel ur råjärnet. I konverterprocessen används bränd kalk som<br />
slaggbildare för att få ett rent stål. Det är viktigt att ha jämn kvalitet på kalkstensprodukterna<br />
eftersom stålindustrin strävar efter att få så jämn kvalitet och hålla så noggranna<br />
analyser som möjligt på sina slutprodukter. Särskilt viktiga är egenskaperna<br />
vid bränning där det är viktigt att de kalkstycken som bränns fortfarande är i styckeform<br />
efter bränningen och inte faller sönder i pulverform. Den gotländska kalkstenen<br />
är den bäst lämpade för detta ändamål och används av stålverk runt Östersjön. Detta<br />
är en konkurrensfördel för gotländsk kalksten. Om stålverken skulle göra avkall på<br />
kvalitetskraven på kalkstenen skulle det gå åt mera kalk och mera sten vilket resulterar<br />
i att mer slagg skulle bildas, mer energi skulle krävas och företagen skulle få större<br />
kostnader. Detta medför således större uttag av kalksten och högre belastning på<br />
miljön. Något likvärdigt alternativ till den gotländska kalkstenen finns inte runt Östersjön.<br />
Om den gotländska stenen inte skulle vara tillgänglig måste ersättningskalkste-
nen sökas i övriga Europa med längre transporter och därmed ökade fraktkostnader<br />
och större utsläpp av luftföroreningar som följd.<br />
Inom byggmaterialindustrin torde den största användningen vara vid cementtillverkning.<br />
Cement utgör i sin tur basen för tillverkning av betong. Kalksten kan också användas<br />
direkt som byggnadssten, fasadplattor, arbetsbänkar, fönsterbänkar, trottoarsten,<br />
kantsten etc. genom huggning och sågning av kalkstensblock. Kalksten utgör<br />
likaledes basen i kalkbruk som används och har använts i tusentals år för att sammanfoga<br />
bl.a. kalksten och tegel och som fasadputs.<br />
Inom pappersindustrin används kalkstensbaserade produkter som fyllnadsmedel och<br />
bestrykningsmedel. Fyllnadsmedel används för att fylla ut utrymmet mellan fibrerna i<br />
papper och bestrykningsmedel används för att få ett glättat papper och för att förbättra<br />
papperets egenskaper vid tryckning.<br />
I övrigt har kalkstensprodukter en mycket vid användning inom bl.a. kemisk industri,<br />
vid tillverkning av målarfärg, gödsel, socker, glas och glasfiber, som jordförbättringsmedel<br />
och för att rena vatten och rökgaser m.m. Den sistnämnda, rökgasrening, är<br />
ett växande användningsområde. Det används också inom foderindustrin för att tillföra<br />
djuren kalk via födan.
5.2.3. Krav på kalksten från användningssynpunkt<br />
När kalkstenen utvinns ställs krav på att stenen skall ha vissa egenskaper som<br />
hänger samman med dess användning: Med den mångfald användningsområden<br />
som finns för kalkstensbaserade produkter finns även en mängd krav på råvaran för<br />
att rätt produkter skall kunna framställas.<br />
Från kemisk synpunkt är det viktigt att kalkstenen håller:<br />
– låg svavelhalt (stålindustrin, kemisk industri, livsmedelsindustri)<br />
– låg kiselhalt (stålindustri, kemisk industri, livsmedelsindustri)<br />
– hög kalciumkarbonathalt (gäller alla )<br />
– låg halt av alkalimetaller (cementindustri)<br />
– låg halt av föroreningar över huvud taget (pappersindustrin)<br />
– jämn halt – d.v.s. har låga variationer i halterna (alla)<br />
Den sammanlagda magnesium- och kalciumhalten har betydelse i vissa fall.<br />
Kalksten används direkt i masugnar för att binda oönskade ämnen samt för att styra<br />
slaggens smälttemperatur. Om en kalksten med lägre kvalitet skulle användas skulle<br />
det dels innebära en ökad förbrukning och dels ökade utsläpp av koldioxid. Det senare<br />
beror på att mer kalksten skulle förbrukas per ton producerat järn vilket ger ökade<br />
direkta utsläpp av koldioxid från kalcineringen och indirekt ökade emissioner då kalcineringen<br />
förbrukar mer kol och koks.<br />
Bränd kalk används i stålkonvertrar och i skänkar för flytande stål. Den brända kalken<br />
bildar en slagg som binder oönskade ämnen samt minskar värmeförlusterna. Om den<br />
brända kalken tillverkas av en kalksten med sämre kvalitet så kommer förbrukningen<br />
av bränd kalk att öka. Det leder i sin tur till ökade slaggmängder och därmed höjda<br />
kostnader.<br />
Mekanisk-termiska egenskaper är viktiga. Det gäller särskilt då kalkstenen bränns i<br />
ugn till bränd kalk. Då får inte produkten falla sönder så att det bildas en finfraktion<br />
utan kalkstensbitarna skall finnas kvar som kalkstycken efter bränningen. Bäst egenskaper<br />
från denna synpunkt har revkalksten och sämst är fragmentkalksten, som faller<br />
sönder nästan helt vid bränning.<br />
De reologiska egenskaperna är särskilt viktiga liksom kalkstenens renhet då det gäller<br />
användningen inom pappersindustrin.<br />
Eftersom det finns variation av olika rena kalkstenar måste företagen anpassa brytningen<br />
så att den blir selektiv. För cementindustrin gäller att mängden kalksten och<br />
märgelsten, som utgör råvaran för cementtillverkningen, skall avpassas så att en<br />
blandning erhålles inför bränningen som ger rätt sammansättning av cementen.<br />
Från teknisk-ekonomisk synpunkt ställs kravet att fyndigheter skall ha en viss storlek<br />
så att det lönar sig att bryta den. Det gäller såväl ytutbredning som mäktighet (tjocklek).Det<br />
är stora investeringar som fordras för att påbörja en utvinning och det krävs<br />
en bas som räcker ett antal år för att det skall löna sig att genomföra investeringen.<br />
För cementfabriker har investeringshorisonter på 25 – 50 år nämnts. Det är också<br />
viktigt att fyndigheterna finns på en sådan plats att de interna transporterna blir så
korta som möjligt. På Gotland är det också en stor fördel att det finns hamnar i anslutning<br />
till anläggningarna så att frakten kan ske på ett rationellt och inte alltför kostnadskrävande<br />
sätt till kunderna.<br />
Den gotländska kalkstenen som nu bryts ur Silurlagren uppfyller dessa krav och är<br />
den enda kalksten som gör det i Sverige. Detta gäller för övrigt i hela Östersjöområdet.
Tingstäde<br />
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
Cementa<br />
Slite<br />
stenhuggeri<br />
Lärbro<br />
Cementa<br />
Eurolime<br />
Slite<br />
Gotlands Kalkverk<br />
Ncc<br />
Nordkalk<br />
Slite stenhuggeri<br />
Svenska Mineral<br />
14. Kalkstensindustrins markinnehav<br />
Gotlands Kalkverk<br />
Nordkalk<br />
Eurolime<br />
Ncc<br />
Svenska<br />
Mineral<br />
Fårösund<br />
0 2.5<br />
5 10<br />
Km
5.2.4 Kalkstensindustrins struktur<br />
Sammanfattning<br />
• Kalkstensindustrin på Gotland är lokaliserad till norra delen av ön<br />
• De tre största företagen är Cementa AB, Nordkalk AB och Svenska Mineral<br />
• Kalkstensindustrin sysselsätter 376 personer på Gotland på helårsbasis<br />
• Ytterligare 365 personer sysselsätts i viss utsträckning med att utföra olika typer av tjänster åt<br />
kalkindustrin<br />
• Totalt bryts drygt 6,8 miljoner ton kalksten på norra Gotland varje år<br />
• Kalkstensindustrin bidrar till landsbygdsutvecklingen bland annat genom att erbjuda arbetstillfällen<br />
och genom att ekonomiskt stödja olika aktiviteter på landsbygden<br />
Se kartor på sidorna 82 och 101.<br />
Ett företag bryter kalksten och märgelsten samt framställer cement av dessa råvaror. Det är Cementa i<br />
Slite.<br />
Två företag bryter kalksten och säljer som industrimineral. Det ena är Nordkalk i Storugns med brott i<br />
Klinthagen och det andra är Svenska Mineral som har sitt stenbrott i Stucks.<br />
Ett företag framställer bränd kalk. Det är Kalkproduktion AB, (KPAB) i Storugns. Det ägs till två tredjedelar<br />
av Nordkalk. Därutöver bryts kalksten i relativt liten skala för att framställa "nyttosten" d.v.s. plattor<br />
m.m.<br />
Företagsöversikt norra Gotland<br />
Antal heltidssanställda Entreprenörer Övriga Markinnehav (ha) Brytning (tusen ton/år)<br />
Cementa 210 300 155 1 244 3 000<br />
Nordkalk inkl KPAB 130 50 20 2 595 3 300<br />
Sv. Mineral 1 15 2 502 550<br />
NCC 970<br />
Gotl. Kalkverk 2 427<br />
Eurolime 841<br />
Övrig stenindustri 35<br />
TOTALT 376 365 177 8 579 6 850<br />
Den geografiska utbredningen av kalkstensindustrins totala markinnehav på norra Gotland framgår av<br />
karta på sidan 101.<br />
En översikt över samtliga aktiva kalkstensbrott på norra Gotland framgår av karta på sidan 82.
Cementa AB<br />
Ägarförhållanden<br />
Bolaget ägs, sedan år 2000, av Heidelberg Cement.<br />
Anställda och entreprenörer<br />
Cementa, lokaliserat till Slite på norra Gotland, sysselsätter 210 personer fast anställda året runt. På<br />
laboratoriet i Slite sysselsätts ytterligare 50 personer på heltid. Periodvis sysselsätts dessutom 200-<br />
300 personer/entreprenörer framförallt med reparationer och underhåll.<br />
Cementa har inget eget rederi. Cementen fraktas med tre fartyg som sysselsätter sammanlagt 60<br />
personer.<br />
Omsättningen för fabriken i Slite är cirka en miljard kronor per år. Den årliga lönekostnaden är i storleksordningen<br />
100- 110 miljoner kronor.<br />
Verksamhet<br />
Bolaget bryter både ren kalksten och märgelsten för framställning av cement.<br />
Varje år bryter Cementa cirka 3 miljoner ton sten. Av detta är 1,8 miljoner ton kalksten och 1,2 miljoner<br />
ton märgelsten.<br />
Av dessa tre miljoner ton sten produceras 2 miljoner ton cement varje år i fabriken i Slite (viktminskningen<br />
beror på att CO2 ”kokas” bort ur stenen).<br />
Detta motsvarar 2,5 % av Heidelberg Cements produktion, (80 miljoner ton). Den årliga produktionen<br />
av cement i världen är lite drygt 2,1 miljarder ton varav Kina producerar cirka 1 miljard ton om året.<br />
Cementa lever på att exportera cement. Under 2005 exporterade företaget 62 % av den totala produktionen<br />
av cement från Slite- fabriken. Cementen från Slite konkurrerar med annan cement på världsmarknaden.<br />
Företaget uppger att förutsättningen för att lyckas med detta är att ha tillgång till högkvalitativ kalksten<br />
på File hajdar som möjliggör för företaget att tillverka kvalitetscement.<br />
I Slite finns också Cementa Research.<br />
Cementa investerar mellan 40- 70 miljoner kronor per år i ny teknik och i utveckling av fabriken.<br />
Kunder<br />
Omkring 50 % av den producerade cementen exporteras till USA. Florida är ett av världens mest expansiva<br />
områden på byggsidan.<br />
Hur länge räcker stenen?<br />
Den mängd sten som det finns tillstånd till att bryta idag, nuvarande ramområde, räcker till 2021- 2025.<br />
Märgelstenen i det ”västra brottet” räcker till 2021.<br />
Kartan på sidan 104 visar Cementas markinnehav. Den visar också de områden där bolaget har tillstånd<br />
till brytning i dag. Man kan också urskilja de områden där de aktiva stenbrotten finns och den<br />
påverkanszon som sc<strong>hem</strong>atiskt har lagts ut på kartan. ( Påverkan på närmiljön, se avsnitt 5.2.5)
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
KALKBROTT<br />
Cementa markinnehav<br />
Idag gällande tillståndsgiven areal<br />
Aktivt stenbrott<br />
15. Kalkstensutvinning. Cementa<br />
0 1<br />
2 4<br />
Km<br />
Zone som påverkas av kalkstensbrytningen
Nordkalk AB<br />
Ägarförhållanden<br />
Bolaget ägs av en finländsk investerargrupp.<br />
Anställda och entreprenörer<br />
Nordkalk på Gotland sysselsätter 130 personer året runt. Ytterligare 20 personer är entreprenörer åt<br />
Nordkalk.<br />
Bolaget köper in lokala tjänster för ca 16 – 18 miljoner kronor under ett normalår. Under år då investeringar<br />
görs blir det mer.<br />
Verksamhet<br />
Bolaget bryter ren kalksten för utskeppning av krossad kalksten och bränd kalk.<br />
Varje år skeppas 2,7 miljoner ton kalksten till de olika kunderna. Motsvarande siffra för bränd kalk är<br />
140 000 ton.<br />
Kunder<br />
De största kunderna är Stål- och järnindustrin i Norden samt Stahlwerke Bremen med bland andra<br />
SSAB i Luleå, Ruukki i Brahestad Finland och LKAB i Kiruna/Malmberget som större kunder.<br />
Hur länge räcker stenen?<br />
Den mängd sten som det finns tillstånd till att bryta idag räcker till år 2010.<br />
Om tillstånd till borttagande av vägbank, fördjupning av brottet, Klinthagen, samt brytning närmare väg<br />
148 ges räcker stenen till år 2012.<br />
Om tillstånd ges till brytning av det ansökta området vid Bunge Ducker räcker stenen till år 2037.<br />
Bungetäkten förväntas innehålla 80 miljoner ton kalksten.<br />
Kartan på sidan 106 visar Nordkalks industrinära markinnehav. Den visar också det område där bolaget<br />
har tillstånd till brytning i dag. Man kan också urskilja det område där det aktiva stenbrottet finns<br />
och den påverkanszon som sc<strong>hem</strong>atiskt har lagts ut på kartan. ( Påverkan på närmiljön, se avsnitt<br />
5.2.5)
Träskmyr<br />
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
KALKBROTT<br />
16. Kalkutvinning. Nordkalk och Slite stenhuggeri<br />
Nordkalk markinnehav<br />
Slite stenhuggeri markinnehav<br />
Idag gällande tillståndsgiven areal<br />
Aktivt stenbrott<br />
Horsan<br />
Hoburgs<br />
myr<br />
Zon som påverkas av kalkstensbrytningen<br />
Mölner myr<br />
0 1<br />
2 4<br />
Km
Svenska Mineral AB<br />
Ägarförhållanden<br />
Bolaget ägs av familjen Juvél, (Värmland).<br />
Anställda och entreprenörer<br />
Svenska Mineral på Gotland sysselsätter 15 personer året runt. Indirekt tillkommer ytterligare några<br />
entreprenörer, främst på underhåll- och transportsidan.<br />
Verksamhet<br />
Bolaget bryter ren kalksten för utskeppning av krossad kalksten. Bolaget bryter cirka 550 000 ton kalksten<br />
per år. Utskeppningen sköts av Österströms rederi baserat i Norrköping.<br />
Kunder<br />
De största kunderna är bl.a. SSAB och Outokumpu. Årligen levereras även betydande mängder sten<br />
till massa- och sockerindustrin.<br />
Hur länge räcker stenen?<br />
Den mängd sten som det finns tillstånd till att bryta idag räcker till år 2010.<br />
På fastigheten finns i dag reserver av sten som bedöms räcka åtminstone ett par tre hundra år med<br />
dagens brytningstakt.<br />
Kartan på sidan 108 visar Svenska Minerals markinnehav. Den visar också det område där bolaget<br />
har tillstånd till brytning i dag. Man kan också urskilja det område där det aktiva stenbrottet finns och<br />
den påverkanszon som sc<strong>hem</strong>atiskt har lagts ut på kartan. ( Påverkan på närmiljön, se avsnitt 5.2.5)
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Släkmyr<br />
Bebyggelse<br />
Bästeträsk<br />
Rutemyr<br />
KALKBROTT<br />
Tvärlingsmyr<br />
Svenska Mineral markinnehav<br />
Nordkalk markinnehav<br />
17. Kalkstensutvinning. Svenska Mineral<br />
Idag gällande tillståndsgiven areal<br />
Ej aktivt stenbrott<br />
Aktivt stenbrott<br />
Ojnaremyr<br />
0 1<br />
2 4<br />
Km<br />
Zon som påverkas av kalkstensbrytningen<br />
Hauträsk
NCC<br />
NCC äger i dag cirka 1 000 hektar fördelat på tre skiften.<br />
Marken är ursprungligen inköpt för att säkra bolagets framtida kalktillgångar. Bolaget har för närvarande<br />
inget täkttillstånd.<br />
En del av den ursprungliga marken avyttrades under 90-talet till Svenska Mineral. Ett bolag som idag<br />
utvinner kalksten inom det aktuella området för användning i stålindustrin.<br />
NCC:s mark brukas i dag för skogs- och lantbruksändamål. Bolaget har, förutom dagens användning,<br />
två viktiga intressen i fastigheterna.<br />
Det ena är att i framtiden kunna ta tillvara de kalkresurser som finns på fastigheterna. Det andra är att<br />
kunna vidareutveckla området för andra ändamål som bebyggelse, fritid eller liknande.<br />
Kartan på sidan 110 visar NCC:s markinnehav.<br />
Gotlands Kalkverk AB<br />
Gotlands Kalkverk ingår i samma koncern som Cementa, (Heidelberg Cement). Huvudkontoret i Sverige<br />
ligger i Malmö. Nuvarande verkställande direktören heter Hans Olsson, ( telefon 040-165127).<br />
Företaget består i dag av ett antal gamla företag som fusionerats och uppgått i Gotlands Kalkverk.<br />
Gotlands Kalkverk äger i dag 2 427 hektar på norra Gotland.<br />
Syftet med markinnehavet är, förutom att säkra framtida eventuella råvarubehov, är att upplåta en del<br />
mark till vindkraftproduktion. En del har man för avsikt att avyttra till fritidsbebyggelse. Man har också<br />
för avsikt att behålla mark som skall få vara orörd för att bevara naturmiljöer för kommande generationer.<br />
Eurolime<br />
Ingår i en industrigrupp som kallas ”Loist”, (www.loist.com). Företaget äger 841 hektar mark på norra<br />
Gotland.<br />
Syftet med markinnehavet är att säkra framtida behov av kalksten.<br />
Företaget är baserat på Kanalvägen 10C, 194 61 i Upplands Väsby. Kontaktperson är för närvarande<br />
Per Larsson.
Släkmyr<br />
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bästeträsk<br />
Rutemyr<br />
Bebyggelse<br />
Tvärlingsmyr<br />
Ojnaremyr<br />
NCC markinnehav<br />
Hauträsk<br />
18. Markinnehav. NCC<br />
Fårösund<br />
0 1<br />
2 4<br />
Km
5.2.5 Påverkansområde i anslutning till stora bergtäkter<br />
Täktverksamheten omfattar borrning, sprängning, skutknackning, krossning och transport.<br />
Dessa moment medför miljöpåverkan i form av buller, damning, vibrationer och luftstötvågor samt<br />
kanske också påverkan på grundvattnet, (föroreningsrisk och eventuell bortpumpning av vatten), samt<br />
risk för stenkast ut från täkten.<br />
Buller alstras vid sprängning, borrning, tippning, krossning, skutknackning och trafik.<br />
Vibrationer uppstår främst i samband med sprängning, men även transporter orsakar vibrationer.<br />
Vibrationer upplevs som mycket störande långt innan de anses vara skadliga för bebyggelse, på<br />
Gotland verkar det mycket svårt att förutse vibrationernas utbredning på grund av att kalkstenen är<br />
olika hård och därigenom leder vibrationerna olika. Det är också möjligt att vibrationer påverkar vatten<br />
och avloppsanläggningar genom att t. ex. rör knäcks eller att förorenat vatten hittar nya vägar till en<br />
vattentäkt.<br />
Luftstötvågor alstras vid sprängning och upplevs som mycket störande då det är dessa som tex.<br />
främst får fönster och porslin i skåp att skallra.<br />
Damning uppstår vid all hantering av stenen och från fordon som kör i dammet när det är torrt ute. En<br />
mycket störande ”våg” av stoft uppstår vid sprängningen. Dammet smutsar ner allt utomhus, fönster,<br />
bilar, tvätt, trädgårdsmöbler med mera.<br />
Grundvattennivån kan påverkas genom utpumpning samtidigt som sprängmedel och exempelvis olja<br />
från fordon kan förorena grundvattnet.<br />
I ”Bättre plats för arbete” utgivet av NV, Boverket, Räddningsverket samt Socialstyrelsen anges<br />
riktvärdet för lämpliga skyddsavstånd till olika störande verksamheter. För gruva och anrikningsverk<br />
anges 1000 meter och för täkt och krossverk anges 500 meter.<br />
De stora täkterna på Gotland bör betraktas som gruvor vilket också företagen kallar dem internt. Att de<br />
benämns som täkter beror på att kalksten ej faller under gruvlagstiftningen, medan omfattningen och<br />
tekniken är mer gruvlik än täktlik.<br />
Utifrån ovanstående resonemang borde skyddsavstånd till bostäder, om man generaliserar, vara minst<br />
500 m och gärna 1 km från täktkant, men observera att det alltid är en individuell prövning.
5.2.6. Påverkan på ytvatten och grundvatten<br />
Hur kalkstensutvinning påverkar ytvattnet varierar från plats till plats. Genom att<br />
kalkstenen bryts i ett hål i markytan kommer det att utgöra en lågpunkt i<br />
terrängen. Det finns då risk att ytvatten rinner ner i brottet. Detta kan hindras<br />
genom att vallar och diken konstrueras runt brottet. Direkt inflöde från<br />
nederbörden sker genom att det regnar ner i gropen och vatten måste i sådana fall<br />
pumpas upp ur brottet. Reningsåtgärder kan bli aktuella av sådant vatten för att<br />
garantera att det vatten som släpps ut inte förorenats.<br />
Påverkan av grundvattnet vid brytning av kalksten sker genom att då en grop<br />
görs i berget i form av ett kalkstensbrott kommer vatten att rinna in i den från<br />
omgivande berg. Mängden beror på hur grundvattenytan står i förhållande till<br />
brottet och hur tätt berget är. Inströmmande grundvatten pumpas upp ur gropen<br />
och kan efter eventuell rening infiltreras så att det åter blir grundvatten.<br />
Avsänkning av grundvattenytan kommer att ske på grund av pumpningen, mest<br />
närmast kanten till brottet och sedan avtagande med ökande avstånd. Det leder<br />
till ändringar i strömningsmönstret för grundvattnet under den tid gropen hålls<br />
torrlagd, d.v.s. under brytningsfasen. När brytningen har avslutats och<br />
pumpningen har upphört fylls gropen efterhand med vatten och grundvattnet<br />
återgår till tidigare förhållanden.
5.2.7 Efterbehandlingsstrategier för bergtäkter<br />
När man planerar för en bergtäkt är det viktigt att redan i ett tidigt skede fundera över hur<br />
området ska efterbehandlas. Kommer det att finnas höga bergskanter att hantera eller är det ett<br />
helt berg som tas bort så att området blir platt efteråt? Gör man ett djupt hål i marken som kan<br />
vattenfyllas efteråt? Om man kan planera brytningen så att verksamheten kan avslutas utan<br />
några höga slänter eller massförflyttningar så har man sparat mycket både i pengar och<br />
bekymmer.<br />
Avslut med höga stup<br />
Om man har en täkt som kommer att avslutas med en eller flera höga bergssidor efteråt finns<br />
följande varianter att arbeta med:<br />
Stup med skyddshylla<br />
En skyddshylla med en bredd om ca fem meter sprängs ut två till tre meter under den<br />
naturliga markytan för att minska risken att människor och djur som oavsiktligt trillar ut för<br />
kanten omkommer. I de fall man använder denna variant kombineras den oftast med andra<br />
former av varningar ovanför brottskanten. Det kan t.ex. vara en jordvall följd av en<br />
rensopad/avskalad bergyta innan bergbranten. Om täkten ligger i en gammal jordbruksbygd<br />
kan man kräva att en för trakten traditionell stenmur uppförs mellan omgivande mark och den<br />
avskalade bergytan. I gamla täkttillstånd för kalkbrytning i Västergötland har metoden stup<br />
med skyddshylla även kombinerats med anläggande av taluskoner nedanför stupet.<br />
Snedsprängning<br />
Efter den sista traditionella produktionssprängningen läggs en sprängsalva i snedställda<br />
borrhål. På så vis kan en brant sluttning åstadkommas vilken minskar framtida skaderisker för<br />
människor och djur. Problem med denna metod kan vara att få en så flack lutning som i<br />
många fall är önskvärd ur framtida markanvändningssynpunkt.<br />
Trappsprängning<br />
När man närmar sig täktens ytterkant så inleder man utsprängandet av ett antal hyllor genom<br />
att borrdjupet görs mindre för varje gång. Trappstegens höjd kan varieras men bör inte<br />
överstiga 4-5 meter. Dess djup måste bestämmas i proportion till höjden och med tanke på<br />
den släntlutning man vill åstadkomma. På så vis erhålls en stor trappa i branten som sedan kan<br />
utgöra en grund för återfyllande med avbanings- och jordmassor för en återetablering av t.ex.<br />
skog i området.<br />
Återfyllning<br />
Om täktverksamheten har medfört avbaning av stora mängder ovanpåliggande jord, morän<br />
eller liknande massor kan dessa användas för att skapa en slänt efter avslutad brytning. Ett<br />
annat upplägg kan vara att under bryttiden lämna de skut som uppkommer och låta dessa<br />
utgöra basen i släntarbetet. På så vis minskar man också störningar i form av skutknackning<br />
för närboende. I vissa lägen kan även återfyllning med andra massor visa sig vara intressant.<br />
Detta kan dock behöva prövas enligt andra paragrafer i miljöbalkens 9 kapitel beroende på<br />
materialets art och om det bedöms som anmälningspliktigt/tillståndspliktigt att lägga upp det<br />
eller inte.<br />
Vattenfyllning<br />
Om brytning görs under grundvattenytan eller om det finns god tillgång på inströmmande<br />
ytvatten kan en sjö skapas i samband med efterbehandlingen av området. Även i dessa fall<br />
kan bergsstup vara farliga. Stup som går från ett läge över vattnet och ned till mer än fem<br />
meters djup under vattnet är normalt inte så farliga vid fallolyckor eller medvetna dykningar.<br />
De bör dock utföras med någon typ av förvarning som till exempel en avstädad/sopad bergyta
ovanför. Stup som börjar under vattenytan bör förläggas så att samtliga badande har börjat simma<br />
innan de trampar utanför stupet. Det bör finnas svagt sluttande stränder på en till flera ställen runt sjön<br />
för att djur och människor ska kunna ta sig upp. Svagt sluttande stränder ger också ett tillskott till den<br />
biologiska mångfalden i området.<br />
Ett orosmoment i dessa fall är huruvida vattnet kommer att stiga till beräknad nivå eller inte.<br />
Därför kan det vara lämpligt att villkora återlämnandet av säkerheten .<br />
Nya kreativa lösningar<br />
Planer på att anlägga mer eller mindre permanenta konsertlokaler i bergtäkter har dykt upp på<br />
senare år. Områden för bergsklättring likaså. I båda fallen kan det strida mot planerad<br />
efterbehandling av området. Det är viktigt att beakta vilka säkerhetsaspekter som sådana<br />
verksamheter kommer att föra med sig. I dessa lägen bör säkerheten i området kanske<br />
planeras noggrannare eftersom platsen kommer att utgöra ett mål för rekreation och turism.<br />
Val av modell för efterbehandling bör göras utifrån omgivande landskaps utseende. Antingen<br />
för att få området att smälta in i omgivningen eller för att berika landskapet. Ingen del av<br />
landet är lika och alla prövningar ska utgå ifrån platsens förutsättningar. Det är därför viktigt<br />
att tänka på helheten i miljön och skapa det bästa för platsen. De lokala förutsättningarna kan<br />
också göra att vissa lösningar inte är möjliga, till exempel har planer på att skapa relativt stora<br />
vattenspeglar i samband med efterbehandling av täkter för kalkbrytning där vattnet lätt letar<br />
sig nya vägar i spricksystemen.<br />
Från MiljösamverkanSverige ”Efterbehandling av täkter 2006 ”
5.3 Jordbruk<br />
5.3.1 Jordbrukarna<br />
De gotländska lantbrukarna tillhör de yngsta i landet och det skiljer sig inte påtagligt i det här området jämfört<br />
med övriga ön. Könsfördelningen, om man ser på andelen sysselsatta inom lantbruket, är på länsnivå 1,7<br />
procent av de yrkesverksamma kvinnorna, för männen är siffran 9,8 procent. Tyvärr har vi inte tillgång till<br />
siffror som visar de exakta förhållandena i detta område.<br />
Ungefär 14 procent av öns lantbruksföretag finns i området. Storleksmässigt utgör de stora företagen ungefär<br />
lika stor del som i länet i stort. I det här perspektivet är andelen små företag däremot något fler. Det ingår<br />
dock endast areal åkermark i statistiken och skulle arealen naturbetesmark och antalet djur tas med skulle<br />
andra siffrorna kanske se lite annorlunda ut.<br />
5.3.2 Kött och mjölkproduktion<br />
Djurhållningen är, som tidigare nämnts, en viktig del i lantbruket på norr, precis som i länet i stort. I området<br />
finns drygt 13 procent av mjölkkorna och 17 procent av am- och dikorna. Andelen ungdjur i området uppgår till<br />
ca 14 procent av det totala på ön. Siffrorna ska ses mot bakgrund att djurredovisningen sker i den socken där<br />
ägaren är registrerad. För ungdjurens del gör detta troligtvis att antalet djur under betessäsong är fler än<br />
statistiken visar, eftersom det finns flera lantbrukare på andra delar av ön som fraktar sina djur till norr för vård<br />
av landskapet.<br />
Lantbruket och landskapet på norr präglas mycket av lammproduktionen. Nästan en fjärdedel av öns många<br />
får finns där och flera av de stora lammgårdarna är belägna i området.<br />
5.3.3 Aktivering av nedlagd betesmark<br />
Restaurering av naturbetesmarker har på många håll skett de senaste tio åren, inte minst i socknarna på norr.<br />
Marker som tidigare legat för fäfot har röjts, stängslats och betas nu åter. Här ska särskilt nämnas Hejnum<br />
Hällar inklusive Hejnum Kallgate och Hall-Hangvars naturreservat. ”Hejnum-projektet” är ett sambetesprojekt<br />
som lagt ner stora resurser på restaurering av igenväxta utmarksbeten i Hejnum. Området omfattar 1100 ha<br />
som ingår i EU:s miljöersättning till betesmarker och ytterligare areal är stängslad och betas. I det nästan<br />
3000 hektar stora reservatet i Hall-Hangvar är betesdriften åter igång i stora delar. Flera andra stora områden<br />
betas och vårdas och intresse finns för att ta mer mark i bruk. Kunskapen om landskapsvård har förbättrats<br />
mycket och många lantbrukare har idag bra möjligheter att styra betesdjuren och att hantera<br />
igenväxningsvegetation.
5.4 Skogsbruket på norra Gotland<br />
Slutsatser med ett hållbarhetsperspektiv<br />
• Nästan en fjärdedel av de personer som äger skog på norra Gotland bor inte på ön. Skogen<br />
sköts på distans. Är det långsiktigt hållbart?<br />
• Medelåldern på skogsägarna på norra Gotland är hög, 56 år.<br />
• Medelåldern på de personer som blev ägare av skog på norra Gotland under perioden<br />
1931- 1959 var 24 år. Motsvarande siffra för personer som tog över skog under åren 1996-<br />
2005 var 43 år.<br />
• Tendensen är att skogsägarna är allt äldre när de tar över skog på norra Gotland. Det är<br />
inte långsiktigt hållbart.<br />
5.4.1 Brukningsenheterna<br />
Uppgifterna om storleken på de brukningsenheter som har skog, (frekvens och areal), är intressant.<br />
Informationen är en bra grund för att bilda sig en uppfattning om skogsbruket på norra Gotland.<br />
Det är noterbart att arealmässigt stora brukningsenheter är vanligare på norra Gotland, medan fördelningen<br />
av skogsarealen på övriga Gotland är mera jämn fördelad över de olika storleksklasserna på<br />
brukningsenheterna.<br />
Medelstora fastigheter (11- 50 ha) är vanligare på övriga Gotland.<br />
Andelen stora brukningsenheter, (mer än 100 ha skog/ brukningsenhet), omfattar 10 % av det totala<br />
antalet brukningsenheter på norra Gotland och de äger 55 % av den totala skogsmarksarealen. På<br />
övriga delar av Gotland är det mer ovanligt med stora brukningsenheter, motsvarande siffra är 38 %<br />
av hela skogsmarksarealen.<br />
Över en tredjedel av skogsmarksarealen på norra Gotland ligger i brukningsenheter som är större än<br />
201 ha.<br />
40%<br />
35%<br />
30%<br />
25%<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
24%<br />
2%<br />
NORRA GOTLAND. Brukningsenheter med skog<br />
18%<br />
3%<br />
22%<br />
8%<br />
areal antal<br />
14%<br />
11%<br />
t.o.m. 5 6-10 11-25 26-50<br />
arealklass<br />
51-100 101-200 201-<br />
13%<br />
21%<br />
7%<br />
20%<br />
3%<br />
35%
Figur. Andel brukningsenheter fördelat på arealklasser.<br />
5.4.2 Boendeplats<br />
En undersökning av skogsägarnas boende ger en intressant bild av ägarstrukturen. Resultatet visar<br />
att 77 % av skogsägarna som har skog på norra Gotland bor på ön. 22 % av skogsägarna bor inte på<br />
ön. 17 % av skogsägarna bor på Gotland men inte på fastigheten.<br />
Motsvarande siffror för skogsägare som äger skog på övriga delar av ön är 84 %, 15 % respektive<br />
14 %.<br />
60%<br />
40%<br />
35%<br />
30%<br />
25%<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
NG<br />
1%<br />
22%<br />
22%<br />
17%<br />
Figur. Andel skogsägare fördelat på boendeplats.<br />
5.4.3 Nya ägare<br />
2%<br />
Övriga Gotland. Brukningsenheter med skog<br />
17%<br />
4%<br />
26%<br />
14%<br />
Medelåldern var 24 år på de personer som tog över skog på norra Gotland under perioden 1931-<br />
1959. Motsvarande siffra för personer som tog över skog under perioden 1996- 2005 var 43 år. Tendensen<br />
är alltså att medelåldern på de nya skogsägarna har ökat sedan 1930- talet.<br />
Tendensen är också att det blir fler ägarbyten med tiden. Med andra ord kan man säga att fastigheterna<br />
byter ägare oftare idag än för femtio år sedan. Detta belyses på ett bra sätt i följande fyra diagram.<br />
Observera att det första diagrammet spänner över en tidsperiod av tjugo år det sista diagrammet omfattar<br />
10 år. Detta gör att skillnaden blir ännu större.<br />
18%<br />
t.o.m.5 5.1-10 11-25 26-50<br />
arealklass<br />
51-100 101-200 201-<br />
70%<br />
ha antal<br />
21%<br />
12%<br />
Övriga Gotland<br />
1%<br />
25%<br />
15%<br />
14%<br />
4%<br />
16%<br />
1%<br />
16%<br />
inte på Gotland<br />
på Gotland, men långt ifrån<br />
på Gotland i närheten<br />
ej information
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Åldersdiagram över nya ägare för olika tidsperioder (1931-1959; 1960-1979; 1980-1995; 1996-<br />
2005)<br />
31-59<br />
60-79<br />
24.4<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
60<br />
61<br />
62<br />
63<br />
64<br />
65<br />
66<br />
67<br />
68<br />
69<br />
70<br />
71<br />
72<br />
73<br />
74<br />
75<br />
76<br />
77<br />
78<br />
79<br />
80<br />
81<br />
82<br />
83<br />
80-95<br />
38.5<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
60<br />
61<br />
62<br />
63<br />
64<br />
65<br />
66<br />
67<br />
68<br />
69<br />
70<br />
71<br />
72<br />
73<br />
74<br />
75<br />
76<br />
77<br />
78<br />
79<br />
80<br />
81<br />
82<br />
83<br />
Figur. Nytillträdda skogsägare på norra Gotland fördelade på ålder . En jämförelse mellan fyra olika tidsperioder.<br />
5.4.4 Skoglig aktivitet<br />
För att få en uppfattning om hur aktivt skogsbruket på norra Gotland är undersöktes avverkningar som<br />
genomfördes efter ÖSI- inventeringen.<br />
Analysen visade att cirka 54 % (18 000 ha) av den produktiva skogen på norra Gotland var äldre än<br />
100 år. Totalt 2 693 ha av denna areal har idag, ( 8 mars 2007) någon form av restriktion kopplat till<br />
sig, (naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal). Omkring 14 000 hektar kan räknas som helt fria<br />
från sådana kopplingar och skulle kunna ha avverkats. Avverkningar som genomfördes mellan åren<br />
1996-2005 var trots det bara cirka 1 000 ha.<br />
På övriga delar av Gotland var cirka 42 % av den produktiva skogen äldre än 100 år (40 000 ha), med<br />
35 000 ha skog utan restriktioner kopplade till sig. Avverkningen mellan åren 1996-2005 var cirka<br />
5 100 ha.<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
34.2<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
60<br />
61<br />
62<br />
63<br />
64<br />
65<br />
66<br />
67<br />
68<br />
69<br />
70<br />
71<br />
72<br />
73<br />
74<br />
75<br />
76<br />
77<br />
78<br />
79<br />
80<br />
81<br />
82<br />
83<br />
+96<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
60<br />
61<br />
62<br />
63<br />
64<br />
65<br />
66<br />
67<br />
68<br />
69<br />
70<br />
71<br />
72<br />
73<br />
74<br />
75<br />
76<br />
77<br />
78<br />
79<br />
80<br />
81<br />
82<br />
83<br />
43.3
Aktivitetsnivån för slutavverkning var låg både för norra Gotland och för övriga delar av ön mellan åren<br />
1996-2005. ”Aktivitetsindex” för avverkningen på Norra Gotland visar på hälften av ”aktivitetsindex” för<br />
övriga delar av ön, se tabell. Observera att detta gäller aktivitetsnivån i skog som inte omfattas av<br />
några restriktioner för ett rationellt skogsbruk.<br />
Produktiv<br />
skog<br />
Areal<br />
(ha)<br />
Produktiv skog äldre än 100 ÖSI Avverkat efter ÖSI<br />
(1993-2005)<br />
Areal (%) Areal<br />
(ha)<br />
Innevarande<br />
restrik* (ha)<br />
Skog<br />
utan<br />
restrikt<br />
Areal<br />
(ha)<br />
Aktivitet**<br />
Norra G. 33 253 54 17 957 3 959,1 13 998 976,9 0,07<br />
Övriga G. 94 431 42 39 661 4 255,5 35 406 5 101,4 0,14<br />
Gotland 127 686 45 57 459 8 214,6 49 244 6 078,3 0,12<br />
* Restriktioner 2006: biotopskydd, naturvårdsavtal, nyckelbiotop, naturvärden eller natura 2000.<br />
** Aktivitet: definieras som relationen mellan den avverkade arealen och ”den möjliga arealen för att avverka”<br />
Tabell. Aktivitetsnivån för slutavverkning på norra Gotland jämfört med övriga delar av ön.<br />
Aktivitetsnivån för avverkning i slutavverknings- mogen skog som inte har några restriktioner för<br />
skogsbruket är i medeltal lägre på norra Gotland jämfört med övriga delar av ön. Undantagen från<br />
detta är aktivitetsnivåerna under 1999 och 2004.<br />
avverkat areal / gammal fri skog areal<br />
1.6%<br />
1.4%<br />
1.2%<br />
1.0%<br />
0.8%<br />
0.6%<br />
0.4%<br />
0.2%<br />
0.0%<br />
NG Övriga<br />
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005<br />
år<br />
Figur. Aktivitetsnivåer för slutavverkning fördelade på år. En jämförelse mellan norra Gotland och övriga delar av<br />
ön.<br />
Kvalitetssäkring av uppgifterna<br />
Uppgifterna har hämtats från länsstyrelsen, skogsbruks, dataregister ”Kotten”. Kotten- applikationen<br />
kan endast leverera enkla statistikuppgifter. För att kunna göra mer avancerade analyser har uppgifterna<br />
från databasen exporterats till Access. Kottens statistikfunktion ger ibland uppgifter som verkar<br />
vara osäkra.<br />
Databasen uppdateras två gånger om året.<br />
Uppgifter om fastigheterna är hämtade från fastighets- och ägarregistret, (CFD).
5.5 Vattenförsörjning<br />
5.5.1 Kommunal vattenförsörjning<br />
På Gotland produceras dricksvatten huvudsakligen från bergbrunnar men även i viss mån från grävda<br />
brunnar. Som regel har vattnet så bra kvalitet att endast skyddsklorering<br />
behöver tillgripas. Framför allt sommartid är dock mängden inte tillräcklig utan även ytvatten används och<br />
genomgår då rening genom kemisk fällning (Tingstäde träsk). Infiltration av ytvatten för naturlig filtrering<br />
tillämpas inte på Gotland då naturliga förutsättningar saknas. På<br />
Fårö tillämpas dock återinfiltration av grundvatten för att reducera en besvärande hög halt av järn. Den<br />
producerade mängden är tillräcklig vintertid, även sett ur ett längre tidsperspektiv.<br />
Den planerade va -utbyggnaden enligt ”Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland” kommer att öka<br />
behovet av vatten främst sommartid. Under sommar och höst, speciellt vid liten nederbörd, måste ofta<br />
bevattningsförbud tillgripas vid några mindre anläggningar, trots<br />
att förbrukningen under senare år har minskat. För att minska problemet med för varmt vatten sommartid,<br />
då komplettering med ytvatten sker, finns behov att exploatera<br />
ytterligare grundvattentillgångar. När det gäller vatten för Fårösund, som idag får sitt vatten från Hau träsk<br />
och har betydande problem, pågår ett arbete med att försöka utvinna<br />
grundvatten. För framtida vattenbehov är Bäste träsk reserverat.<br />
Under åren 1971-1973 utförde VIAK AB geohydrologiska undersökningar inom området Endre – Fole –<br />
Hejnum för att utröna möjligheterna att utvinna grundvatten. Undersökningen<br />
visar att området ur vattenförsörjningssynpunkt har stort värde. Arbetet bör återupptas och fullföljas för att<br />
fastställa uttagsmöjligheterna. Ytterligare produktion av dricksvatten kan också bli aktuell genom avsaltning<br />
av havsvatten eller bräckt grundvatten. Metoden har under senare år förfinats och produktionskostnaderna<br />
har blivit rimligare. Även om metoden är energikrävande<br />
har den sina fördelar eftersom man använder ett vatten som inte behövs av andra.<br />
5.5.2 Vattenförsörjning från enskilda vattentäkter<br />
Det finns omkring 13 000 fastigheter på Gotland, inkluderande huvuddelen av lantbruken, som är beroende<br />
av<br />
enskilda vattentäkter för sin vattenförsörjning. Den allra största delen av vattentäkterna utgörs av bergborrade<br />
brunnar. Den totala vattenförbrukningen från enskilda vattentäkter har beräknats till knappt 4 miljoner<br />
m3/år, vilket avser förbrukningen i såväl hushåll som för djurhållning och övriga ändamål.<br />
Många av de enskilda vattentäkterna har under längre eller kortare perioder problem med vattenkvalitén,<br />
framför allt under sommarperioden då ingen grundvattenbildning sker. I de undersökningar och sammanställningar<br />
som har genomförts så är c:a 40 procent av de enskilda vattentäkterna periodvis<br />
påverkade. Oftast är det frågan om bakteriologisk förorening men det förekommer även problem med<br />
förhöjda<br />
halter av nitrat, nitrit och klorid i många vattentäkter och även rester av bekämpningsmedel har påvisats.<br />
En bidragande orsak till att vattentäkterna är bakteriologiskt förorenade är att det finns många enskilda<br />
avloppsanläggningar och att ett stort antal av dessa har en bristfällig rening.<br />
Spridningen av förorenat yt- eller avloppsvatten till vattentäkterna underlättas i många fall av dåliga<br />
brunnskonstruktioner. Många vattentäkter är föroreningskänsliga och risken är då stor att ett ämne som<br />
hanteras i viss omfattning och är lösligt i vatten återfinns i vattentäkten och i dricksvattnet.<br />
För djurhållare gäller att verksamheten skall ha tillgång till vatten av tillfredsställande mängd och kvalitet.<br />
Vattenkvalitén hos alla mjölkleverantörer kontrolleras årligen genom provtagning. Ett flertal av leverantörerna<br />
har blivit tvingade att installera reningsutrustning för att klara kvalitetskraven. Det finns även ett<br />
stort antal lantbruksföretag (okänt hur stort) som inte har tillgång till vatten i tillräcklig omfattning<br />
under hela eller delar av året utan är beroende av kommunala s k tappställen.
Inom vissa områden finns det även enskilda fastigheter som har brist på hushållsvatten. Det är viktigt att<br />
befintliga verksamheter och deras behov avseende vattenförsörjning beaktas i tillräcklig omfattning och<br />
inte riskeras i samband med nya exploateringar som medför ökade vattenuttag. För att minimera sådana<br />
konfliktrisker behövs det ett bra bedömningsunderlag vid lokaliseringsprövningarna.
5.6 Turismen och det rörliga friluftslivet<br />
De två viktigaste näringarna för det gotländska samhället är turismen och jordbruket. I framtiden<br />
kan man räkna med att turismen kommer att öka ännu mer i betydelse.<br />
Turismen är särskilt betydelsefull för norra Gotland. Näst efter Visby är Fårö det område som<br />
turisterna söker sig till i första hand. Det som lockar är framför allt de fina badstränderna,<br />
raukområdena och kulturlandskapet på ön. Drygt 300 000 turister beräknas besöka Fårö varje<br />
sommar, de flesta bara över dagen. Turistströmmen drar givetvis med sig besökare också till<br />
andra delar av norra Gotland. Stora delar av norra Gotland är fortfarande oexploaterade men<br />
trycket ökar, när det gäller fritidsbebyggelse och turistanläggningar. Det övergivna kalkstensbrottet<br />
nordväst om Bäste träsk, den s.k. Blå Lagunen, har på kort tid blivit en av Gotlands<br />
absolut mest frekventerade badplatser. Här finns också viktiga och välbesökta besöksmål som<br />
t.ex. Bläse Kalkbruksmuseum och Bungemuseet.<br />
Det finns således en stor utvecklingspotential på norra Gotland när det gäller turismen, inte<br />
minst med koppling till de höga natur- och kulturvärdena och skyddade områden. Med sin<br />
intressanta och säregna natur och kultur har norra Gotland stor betydelse för turismen och det<br />
rörliga friluftslivet och man kan lugnt räkna med att dess betydelse kommer att öka i framtiden.<br />
Denna del av ön kommer att kunna spela en viktig roll i Länsstyrelsens pågående arbete<br />
med ett handlingsprogram för natur- och kulturturism på Gotland, beställt av regeringen. Det<br />
finns idag behov av turistanläggningar, inte minst boende med god kvalitet, vilket framgår av<br />
nedanstående tabell angående boendeanläggningar (Gotlands Turistförenings siffror). Räknar<br />
man bort Fårö så är övernattningsmöjligheterna inte särskilt stora på norra Gotland.<br />
2005 Kapacitet<br />
Norra Gotland Hela Gotland Gästnätter<br />
Hotell, bäddar 40 1 280 244 000<br />
Stugby, bäddar 230 1 190 63 000<br />
Camping, platser 550 2 080 177 000<br />
Camping, stugbäddar 500 1 190 76 000<br />
Vandrar<strong>hem</strong>, bäddar 330 1 300 47 000<br />
Besöksplatser för natur- och kultur<br />
Sedan 1987 finns ett urval av 200 besöksplatser för natur och kultur på Gotland, vilka har<br />
presenterats i särskilda guideböcker, Vägen till kulturen samt Gotlands natur. Besöksplatserna<br />
har i ordningsställts med röjningsinsatser, parkeringar och informationstavlor. 2004/2005 har<br />
besöksplatsernas urval delvis reviderats genom ett EU-projekt, där Länsstyrelsen är huvudman<br />
och där Gotlands kommun, Gotlands Turistförening och Länsmuseet på Gotland ingår.<br />
En ny guidebok har publicerats, vilken presenterar samtliga besöksplatser, vars antal därmed<br />
uppgår till 177 (vissa platser rör både natur och kultur). Besöksplatserna presenteras även på<br />
webbsidan www.segotland.se. Dessa besökplatser representerar det finaste Gotland kan uppvisa<br />
av natur och kultur.<br />
I berörda socknar på norra Gotland finns sammanlagt 47 besöksplatser, varav 26 för natur och<br />
26 för kultur (textbilaga 3). Att det sammanlagda antalet då blir 52 är en följd av att fem besöksplatser<br />
är gemensamma för både natur och kultur. Siffran inom parentes anger att en besöksplats<br />
kan innehålla flera närliggande objekt. Sockenvis fördelar besöksplatserna sig enligt<br />
följande:
Socken Summa Natur Kultur Gemensam<br />
Fleringe 4 (5) 2 (3) 2<br />
Rute 3 3 1 1<br />
Bunge 3 1 2<br />
Lärbro 7 2 5<br />
Ot<strong>hem</strong> 1 (2) 1 (2)<br />
Hejnum 4 (5) 2 (3) 2<br />
Boge 5 2 3<br />
Hall 1 1 1 1<br />
Hangvar 5 4 2 1<br />
Stenkyrka 5 3 2<br />
Lummelunda 2 2<br />
Martebo 2 1 1<br />
Tingstäde 1 1<br />
Hellvi 4 3 3 2<br />
Bilagor<br />
Kartor<br />
1. Fornlämningar<br />
2. Byggnadsminnen<br />
3. Områden av riksintresse för kulturmiljövård<br />
4. Områden med värdefullt kulturlandskap<br />
Texter<br />
1. Områden som kontinuerligt vårdas i Länsstyrelsens regi<br />
2. Byggnadsminnen<br />
3. Besöksplatser för natur och kultur
5.7 Riksintresse för vindkraft<br />
Hösten 2004 beslutade STEM att peka ut 49 områden i 13 län som områden<br />
av riksintresse för vindkraft, enligt 3 kap 8 § MB. Dessa områden ska skyddas<br />
mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av<br />
vindkraftsanläggningar.<br />
I Gotlands län finns fyra områden av riksintresse för vindkraft, med en<br />
sammanlagd yta av 23,2 km 2 . Länsstyrelsen föreslog 5 områden efter<br />
avvägningar mot andra intressen. Med hänsyn till försvarets intressen har ett<br />
av områdena utgått; Luksvarpa.<br />
För norra Gotland är följande områden uttagna;<br />
Område 1 Storungs Industriområde. I området finns 6 st<br />
befintliga<br />
(land) vindkraftverk. Området ansluter till ett<br />
område som enligt FÖP för vindkraft är ett<br />
utbyggnadsområde för större<br />
vindkraftsetableringar. Det är dock inte<br />
utpekat i gällande ÖP som ett område för<br />
etablering av vindkraft.<br />
Area 2,6 km 2 , energi 2919 GWh/år, bef<br />
verk 5.<br />
Område 2 Lummelunda Myrområde. Området kan komma att begränsas av<br />
(land) höjdrestriktioner. I anslutning till området<br />
finns i den nordvästra delen 3 stycken<br />
befintliga vindkraftsverk. Området är ej<br />
utpekat i gällande ÖP som område för<br />
vindkraft.<br />
Area 15,5 km 2 , energi 3163 GWh, bef<br />
verk 0.<br />
Kartan visar utpekade riksintresseområden för vindkraft på norra Gotland
MARKSLAG<br />
Trädbevuxen mark<br />
Åker<br />
Öppen mark<br />
Myr<br />
Blekvät<br />
Vatten<br />
Bebyggelse<br />
Tingstäde<br />
Lärbro<br />
Slite<br />
19. Riksintresse för vindkraft<br />
Riksintresse för anläggningar för vindenergiproduktion<br />
Fårösund<br />
0 2.5 5 10<br />
Km
5.8 Översiktsplan för Gotlands kommun<br />
Nuvarande Vision Gotland 2010 antogs av kommunfullmäktige 1995-02-13 och utgör också kommunens<br />
översiktsplan. Det har som ett samlat visionsdokument påverkat den goda samhällsutvecklingen<br />
på Gotland och många målsättningar har infriats<br />
Tidsperspektivet för nuvarande Vision Gotland 2010 valdes till 15 år. Nästa visionsarbete föreslås<br />
omfatta ett ”generationsperspektiv”, dvs. till år 2025. Det nya dokumentet ”Vision Gotland 2025” föreslås<br />
bli ett samlat dokument med tre ingående delar:<br />
- Vision<br />
- Regionalt utvecklingsprogram (RUP)<br />
- Kommunal översiktsplan (ÖP)<br />
Den kommunal översiktsplanen för hela Gotland behöver revideras till följd av de stora samhällsförändringar<br />
som skett, Gotlands kommun har tagit över det regionala utvecklingsansvaret och behöver<br />
därigenom ta fram ett regionalt utvecklingsprogram för hela det gotländska samhället som skall ligga<br />
till grund för en rad olika genomförarprogram som ett nytt regionalt tillväxtprogram, nya strukturfondsprogram,<br />
en ny infrastrukturplan etc. I detta nu har Gotlands kommun en unik möjlighet att göra allt<br />
detta på en och samma gång i ett och samma dokument.<br />
Som det står skrivet idag så är det nationella målet för den regionala utvecklingspolitiken att skapa:<br />
”Väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av<br />
landet.” 1<br />
Med ”väl fungerande lokala arbetsmarknadsregioner” avses att de är så attraktiva för människor och<br />
företag att det är möjligt att ta till vara den potential och livskraft som finns i alla regioner. Med ”hållbara”<br />
avses att politiken ska bidra till att nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda<br />
ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden. Med ”en god servicenivå i alla delar av landet” avses<br />
att insatserna ska bidra till att människor och företag i alla delar av landet ska ha tillgång till såväl<br />
kommersiell som offentlig service i tillräcklig omfattning.<br />
Statens viktigaste roll är enligt Näringsdepartementet att skapa goda grundförutsättningar – nödvändiga<br />
strukturer för en hållbar tillväxt och en god servicenivå i alla delar av landet. För att uppfylla målen<br />
för politikområdet krävs att strategier för de viktigaste samhällsområdena utvecklas på lokal och regional<br />
nivå. En bred samlad utvecklingsstrategi för hållbar regional utveckling kan sedan ligga till grund<br />
för olika delprogram inom de olika sektorer som ska bidra till att uppnå för regionen gemensamma<br />
mål. Regionala tillväxtprogram (RTP) är ett exempel på sådant delprogram. EU:s strukturfondsprogram<br />
utgör också en viktig del av politiken.<br />
Temaområden i Vision 2025<br />
1. Stad och land i balans<br />
Inriktning:<br />
För att hela Gotland ska leva o växa krävs attraktiva tätorter; arbetsplatser, företagande, service, utanför<br />
Visby.<br />
Kommunikationer på Gotland.<br />
Klarlägga servicenivåerna.<br />
Samspel mellan orter i olika regiondelar<br />
Flyttningsrörelserna - uppdatering från vision 2010 samt analys<br />
2. Framtida näringar<br />
Inriktning:<br />
Ökad tillväxt och sysselsättning samt utbildning och varumärket Gotland.<br />
3. Bo och leva<br />
Inriktning:
Attraktivt boende i olika miljöer på Gotland. Det sociala perspektivet (folkhälsa, mångfald, kultur, idrott,<br />
integration, jämställdhet, delaktighet, tillgänglighet, etc.)<br />
4. Infrastruktur, energi och kommunikationer<br />
Inriktning:<br />
Energifrågan ur ett miljö- och tillväxtperspektiv, kommunikationerna för förbättrad tillgänglighet<br />
5. Miljö<br />
Inriktning:<br />
Kretsloppsanpassade lösningar inom alla områden.<br />
Exempel: Läget i Östersjön. Tillskapande av våtmarker.<br />
6. Demokrati<br />
Inriktning:<br />
Ökad delaktighet, engagemang, former för dialog, etc.<br />
Attityder och värderingar.<br />
7. Regional samverkan<br />
Inriktning:<br />
Samarbetspartners i det korta och långa perspektivet<br />
8. Riksintressen<br />
Inriktning:<br />
Möjlighetsplanering t.ex. kustzonsplanering. Att förena riksintressevärden med utveckling.<br />
9. Förändrad markanvändning<br />
Inriktning:<br />
Förändringar i samklang med natur- och kulturlandskapet<br />
Gruppen ansvarar för förslaget till plankarta.
6. Ortsbefolkningen på norra Gotland<br />
6.1 Befolkningsstruktur<br />
Befolkningsutvecklingen, demografi<br />
Gotland har relativt riket låga födelsetal och en hög andel äldre befolkning. Från Gotland sker stor<br />
utflyttning av ungdomar som söker sig till framförallt studier och arbete på andra orter. Flyttningarna<br />
liknar de mönster som man kan skönja i övrig gles- och landsbygd i Sverige.<br />
Utflyttningen av ungdomar och i synnerhet unga kvinnor är dock mer markant i region Gotland.<br />
För Gotlands del har utvecklingen under de senaste decennierna av flyttnings- och födelsetal kännetecknats<br />
av stora svängningar. Flyttningarna både in och ut har ökat under 1990-talet. Flyttningarna<br />
sker generellt företrädesvis i åldrarna 20-35 år. Frekvensen flyttningar minskar sedan kraftigt i åldersklasser<br />
däröver. Under senare år har födelsetalen varit mycket låga, vilket starkt bidragit till en negativ<br />
befolkningsutveckling. Gotlands befolkning har minskat med ca 900 personer sen 1995. Under 1999<br />
var minskningen 215 personer, varav födelsenettot uppgick till –120 personer.<br />
Ålderspyramiden för Gotland, jämfört med riket i genomsnitt, präglas framförallt av underskott i åldrarna<br />
20-35 år. Befolkningsandelen i dessa ”strategiska” åldrar – fr a unga kvinnor -har under en följd av<br />
år minskat betydligt mer på Gotland än i de flesta andra län. Om inte denna utveckling bryts kommer<br />
befolkningsutvecklingen framöver att påverkas än mer negativt.<br />
11000<br />
10800<br />
10600<br />
10400<br />
10200<br />
10000<br />
9800<br />
9600<br />
9400<br />
9200<br />
Födda på Gotland 1985-99 samt<br />
antal kvinnor i fertila åldrar (Källa:SCB)<br />
Kvinn 18-45 år<br />
Antal födda<br />
1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999<br />
1000<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0
Demografi Norra Gotland<br />
Befolkningsdiagrammet är än mer markant med en mycket stor andel äldre personer och få unga kvi nnor.<br />
1,0<br />
7<br />
1,0<br />
5<br />
1,0<br />
3<br />
1,0<br />
1<br />
0,9<br />
9<br />
0,9<br />
7<br />
NORRA<br />
GOTLAN<br />
BEFOLKNINGSUTVECKLING DELOMRÅDEN<br />
1989-1999; INDEX 1989=1,0<br />
VISBY-<br />
VIBBLE<br />
MELLER<br />
STA<br />
SÖDRA GOTLA<br />
0,9<br />
GOTLAN ND<br />
5<br />
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999<br />
Gotland har i jämförelse med riket en något avvikande befolkningsutveckling. Länet har relativt låga<br />
födelsetal och en högre andel äldre befolkning. Utflyttningen av ungdomar är stor till främst studier och<br />
arbete på andra orter. Befolkningsutvecklingen de senaste åren har varit positiv, även om det skedde<br />
en minskning år 2005. En trendframskrivning pekar mot att befolkningen mellan 0-59 år minskar med<br />
cirka 4 800 personer och i åldrarna över 60 år sker en ökning med cirka 4 450 personer. Gotland är ett<br />
av de län där andelen äldre förväntas öka mest.
För norra Gotland är befolkningsstrukturen som helhet än mer ogynnsam, med avseende på underskott<br />
i yngre åldrar, överskott i äldre åldrar och få unga kvinnor. I alla åldersgrupper mellan 20-69 år<br />
understiger antalet kvinnor, antalet män.<br />
Befolkningsutveckling 1985-2005<br />
1985 1995 2005 1985-2005<br />
+- %<br />
Män 3 268 3 143 2 955 - 9,6<br />
Kvinnor 3 072 3 053 2 924 - 4,8<br />
Summa 6 340 6 196 5 879 - 7,2<br />
(Ur Demog/data 2005.de)
6.2 Arbetsmarknaden och näringslivet på norra Gotland<br />
Nulägessituationen i november 2006<br />
Norra Gotland kännetecknas av en stark vilja till utveckling och tillväxt inom många områden. Nya företag<br />
etableras, befintliga företag expanderar och omfattande investeringar planeras. Arbetet med nya markanvändningsplaner<br />
har efter utdragna processer nu forcerats vilket inneburit möjligheter för nya etableringar<br />
av permanent- och fritidsbostäder. Förutsättningarna att planera nya stora rekreationsanläggningar finns<br />
nu.<br />
Ett resultat är att byggnadsverksamheten på många håll är omfattade. Stokab-kabeln för bredband och IT<br />
mellan fastlandet och Balticum ”mellanlandar” i Fårösund och skapar möjligheter till utveckling och ytterligare<br />
jobb. Den nya Folkhögskolan i Fårösund har fått en positiv start med god elevtillströmning. Nya<br />
hotell med exklusiv profil och internationell ryktbarhet har etablerats. Utvecklingen på norr är positiv och<br />
optimismen är påtaglig.<br />
I takt med att arbetsmarknaden förbättras i länet, förbättras naturligtvis även arbetsmarknaden på norra<br />
Gotland och för de boende där. Gotland är en arbetsmarknad och ett arbetsmarknadsområde.<br />
Vad har hänt på norr?<br />
Arbetsmarknaden på Gotland har under de senaste fem-sex åren genomgått stora och dramatiska förändringar<br />
genom att länets dominerande och de två största arbetsplatserna, Förvarsmakten nästan helt<br />
har avvecklats och Flextronics International AB har sedan 2004 inte någon verksamhet kvar på Gotland.<br />
Detta har tillsammans med andra företagsnedläggelser inneburit att över 2 200 arbetstillfällen gått förlorade.<br />
Konsekvenserna är att alla gotlänningar, direkt eller indirekt berörts av förändringar på arbetsmarknaden.<br />
Detta oavsett om man varit boende i Visby eller på norra Gotland.<br />
Norra Gotland har inte varit förskonat från negativa förändringar, tvärtom. Avvecklingen av regementet KA3<br />
Fårösund, oktober 2000 berörde cirka 225 anställda (häften militärer och hälften civilanställda) därutöver<br />
tillkommer indirekta effekter på arbetsmarknaden. År 2005 upphörde verksamheten vid Gotlands Varv i<br />
Fårösund och närmare 60-talet anställda förlorade sina arbeten. Samma år avvecklades produktionen vid<br />
Samhalls Fårösundsfabrik och ett 25-tal anställda berördes och erbjöds nya arbeten, företrädesvis i Visbyområdet.<br />
En mycket viktig förutsättning för den nuvarande positiva utvecklingen har varit att nya attraktiva markområden<br />
blivit tillgängliga för exploatering. Tidigare var stora delar av norra Gotland militärt skyddsområde<br />
med besöksförbud för utlänningar och stora restriktioner för allmänheten att besöka och nyttja området.<br />
Företag ägde intressanta mark- och kustområden och som i praktiken försvårade möjligheterna att exploatera<br />
marken, exempelvis för byggnation och rekreation. Byggnadsverksamheten i Fårösundsområdet<br />
anses nu vara den mest omfattande sedan 1970-talet.<br />
Statliga fastighetsbolaget Vasallen förvärvade 2001 det militära regementsområdet KA3 och började därefter<br />
exploatera området Kustparken i Fårösund. Ett privat fastighetsbolag är numera ägare till området.<br />
Idag finns där sex olika verksamheter.<br />
Föreningen UNG, Utvecklingen Norra Gotland<br />
Flera år innan beslutet om nedläggningen av KA3 bildades Föreningen UNG, Utveckling Norra Gotland av<br />
lokala initiativtagare. Arne Ekman blev föreningens ordförande och samordnare. Föreningens uppdrag var<br />
att finna nya utvecklingsmöjligheter för norra Gotland och vara ett samarbetsorgan mot myndigheterna på<br />
Gotland. Ett omfattande kartläggnings- och inventeringsarbete genomfördes inom länets tio nordliga<br />
socknar. Arbetet intensifierades allt eftersom tecknen på en nedläggning av KA3 blev allt mer uppenbara.<br />
På föreningens initiativ genomfördes i februari 2000 den så kallade Framtidsdagen i Fårösund med över<br />
600 deltagare, med medverkan från alla högstadieelever i Fårösund och Slite. 22 olika projekt formulerades<br />
som därefter delvis har kunnat genomföras, bland annat Folkhögskolan i Fårösund och den uppmärksammade<br />
Ishallen i Slite.
Företrädare för föreningen framhåller som en viktig förutsättning för en fortsatt positiv utveckling en god<br />
kommunal service på norra Gotland.<br />
Jobben på norr, plus och minus<br />
Gotland har de, som framgått ovan, senaste åren förlorat cirka 2 200 arbetstillfällen. Nu sker en tillväxt<br />
inom ett flertal branscher och en omlokalisering av statliga myndigheter och bolag pågår. Arbetsmarknaden<br />
förbättrats successivt. De nya jobben kan dock ännu inte kompensera minskningen av tidigare arbetstillfällen.<br />
Situationen på norra Gotland har varit densamma. Perioden 2000-2005 förlorade norra Gotland cirka 325<br />
arbetstillfällen, (KA3, Gotlands Varv och Samhalls Fårösundsfabrik). Genom tillväxt och etablering av<br />
olika verksamheter (bland annat Nimbus AB till Fårösund) beräknas att ett 100-tal nya arbetstillfällen<br />
hitintills ha tillkommit på norra Gotland.<br />
Från en tidigare dominerad statlig verksamhet genom KA3 har länsdelen nu ett mer differentierat näringsliv.<br />
De båda företagen Cementa AB och Nordkalk AB är fortfarande norra Gotlands största företag. En<br />
expanderande privat tjänstesektor har givit möjlighet till nya arbetstillfällen och här skapats nu förutsättningar<br />
för ytterligare tillväxt. Inom kultursektorn kan nämnas etableringen av filmverksamheten Kustateljén<br />
Fårösund, som i samband med filminspelningar skapar ett flertal arbetstillfällen.<br />
Arbetsplatser på norr<br />
I företagsregistret BASUN finns cirka 500 företag registrerade på norra Gotland. Tillgänglig statistik medger<br />
inte en exakt avgränsning till de aktuella socknarna.<br />
De större arbetsgivarna på norr<br />
Företag Antal an-<br />
ställda<br />
Män Kvinnor<br />
Cementa AB, Slite 239 211 28<br />
Nordkalk AB, Storungs 128 109 19<br />
GEAB, Slite 154 125 29<br />
Cementa Research AB 47 28 19<br />
Nimbus, Fårösund 41 33 8<br />
Kustbevakningen 35 33 2<br />
Fabriken, Furillen 15 3 12<br />
Slite Stenhuggeri AB 14 12 2<br />
Lars H Larsson, Slite 13 12 1<br />
Slite Elfirma AB 12 10 2<br />
(Telefonintervjuer november 2006)<br />
Av länsdelens tio största företag, är männen kraftig överrepresenterade av de anställda i nio av företagen.<br />
Sammanlagt har de aktuella företagen 698 anställda varav är 576 män och 122 kvinnor.<br />
Gotlands kommun, anställda på norr<br />
Antal an-<br />
ställda<br />
Män Kvinnor<br />
Månadsanställda 539 108 431<br />
Timanställda 39 11 28<br />
Totalt anställda 578 119 459<br />
(Ur Gotlands kommuns arbetsställeregister november 2006)<br />
Som framgår är Gotlands kommun den överlägset största arbetsgivaren på norra Gotland. Till skillnad<br />
från de större företagen, domineras sysselsättningen av kvinnorna, särskilt i närings-grenarna, ”utbildning”<br />
och ”vård- och omsorg”.
Vad jobbar män och kvinnor med på norr?<br />
Näringsgren Summa Män Kvinnor Andel Andel<br />
hela<br />
Gotland<br />
Jord/skog/fiske 123 103 20 5,0 6,1<br />
Tillverkning/ utvi n- 503 417 86 20,7 12,1<br />
ning<br />
Energiproduktion 62 34 28 2,5 1,8<br />
Byggverksamhet 242 224 18 10,0 5,8<br />
Handel/<br />
391 154 237 16,1 16,2<br />
kommunikation<br />
Finans/företagstjänster<br />
116 70 46 4,7 8,0<br />
Utbildning 293 82 211 12,1 11,2<br />
Vård och omsorg 381 55 326 15,7 18,2<br />
Personliga tjänster 186 83 103 7,6 8,3<br />
Offentliga tjänster 77 46 30 3,1 10,1<br />
Ej specificerad 45 13 32 1,8 2,2<br />
Samtliga närings 2 419 1 281 1 138 100,0 100,0<br />
Grenar<br />
(Ur AMPAK 2004, tabell SAM101B)<br />
Till skillnad mot länet, domineras sysselsättningen på norra Gotland av näringsgrenen ”tillverkning/utvinning”.<br />
Andelen sysselsatta är här nästan 21 procent och i hela länet är andelen sysselsatta<br />
drygt 12 procent. Länsdelens två dominerande företag, tillika två av länets större företag, Nordkalk AB,<br />
Storungs och Cementa AB, Slite är främsta förklaringen.<br />
Andra noterbara avvikelser mellan norra Gotland och länet som helhet, är att fler på norr arbetar inom<br />
”byggverksamhet och ”energiproduktion” (GEAB).<br />
Generellt arbetar på norra Gotland färre inom ”tjänstesektorn” och klart färre inom ”offentliga tjänster”. En<br />
rimlig förklaring kan vara en historisk liten tjänstesektor, undantag besöksnäringen, och den starka koncentrationen<br />
av ”offentliga tjänster” till Visby. En förklaring till en låg andel sysselsatta inom denna sektor<br />
på norr är naturligtvis nedläggningen av KA3, oktober 2000 med cirka 225 anställda.<br />
Differentieringen på arbetsmarknaden har tidigare varit relativt låg och dominerats av några större arbetsplatser,<br />
Gotlands kommun, Cementa AB, Nordkalk AB och Försvarsmakten genom KA3 Fårösund. Efter<br />
avvecklingen av KA3 sker nu en medveten satsning på att bredda arbetsmarknaden och därmed minska<br />
sårbarheten.<br />
Hållbar utveckling, jämställdhet<br />
Som framgår är arbetsmarknaden på norra Gotland starkt könsuppdelad, påtagligt mer än länet som<br />
helhet. Inom industrin, de areella näringarna och byggverksamheten arbetar männen, och inom handeln,<br />
utbildning samt vård- och omsorg arbetar kvinnorna.<br />
Därtill kommer av erfarenhet att inom de senare näringsgrenarna är deltidsarbete dominerande. Det innebär<br />
lägre inkomster för länsdelens kvinnor under tiden i arbetslivet och sämre ekonomiska villkor vid en<br />
kommande pensionering.<br />
Ett övergripande samhällsmål är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter<br />
inom alla väsentliga områden i livet. På samma sätt som gäller generellt för hela arbetslivet, så<br />
begränsar den traditionella könsuppdelade arbetsmarknaden på norra Gotland mäns och kvinnors förutsättningar<br />
att skapa goda och utvecklande arbetsplatser.
Arbetsmarknadssituationen, november 2006<br />
Den tidigare nedläggningen av länsdelens stora arbetsplatser på norr har inte fått genomslag i den aktuella<br />
arbetsmarknadsstatistiken. I de tio nordligaste socknarna är endast 144 personer registrerade som<br />
arbetssökande, varav är 73 arbetslösa. En till synes hög andel som är arbetslösa, men en låg andel som<br />
är registrerade som arbetssökande. I hela länet är 5 187 registrerade arbetssökande och 1 545 arbetslösa,<br />
motsvarande 29,7 procent.<br />
Norra Gotland Hela Gotland<br />
Alla reg. sökande 144 5 187<br />
Alla arbetslösa 73 (50,6%) 1 545 (29,7%)<br />
Arbetslösa ungdomar<br />
16-24 år<br />
25 (34,2%) 449 (29,0%)<br />
(Ur AMS AIS, november 2006)<br />
Arbetspendling<br />
Gotland utgör en arbetsmarknad. Det innebär att gotlänningen är beredd att pendla till ett arbete, oberoende<br />
var i länet arbetsplatsen är belägen. Kollektivtrafiken byggs successivt ut för att bland annat underlätta<br />
nödvändiga arbetsresor.<br />
Arbetspendlingen till och från norra Gotland är betydande. Till socknarna Lärbro och Ot<strong>hem</strong> dominerar<br />
inpendlingen påtagligt, främst genom företagen Nordkalk AB:s lokalisering till Storungs respektive Cementas<br />
lokalisering till Slite. Därtill är den offentliga servicen huvudsakligen koncentrerad till Slite. 120<br />
respektive 615 arbetspendlar från andra delar i länet än norra Gotland, till de båda orterna. Från socknarna<br />
Lärbro, Ot<strong>hem</strong> och Bunge sker den mest omfattande utpendlingen. Dessa tre socknar har även flest<br />
invånare (16-år) av samtliga socknar på norra Gotland.<br />
Pendling till och från norra Gotland (personer 16-år)<br />
Boende<br />
norra<br />
Gotland<br />
Boende/arbetsplats<br />
norra Gotland<br />
Varav<br />
män<br />
Varav<br />
kvinnor<br />
Arbetsplats<br />
norra Gotland<br />
Inpendling<br />
till arbete<br />
norra Gotland<br />
Utpendling<br />
från norra<br />
Gotland<br />
4 842 2 568 1 403 1 165 2 418 1 471 1 576 - 105<br />
(Ur AMPAK 2004, tabell SAM101B1)<br />
Nettopendling<br />
Som framgår är det drygt åtta procent fler män boende inom de aktuella socknarna som även har sin<br />
arbetsplats inom området i jämförelse med motsvarande antal kvinnor. Även här torde förklaringen vara en<br />
historisk företagsstruktur med relativt tung industri och manligt dominerande arbetsplatser.
6.3 Socioekonomiska förhållanden<br />
6.3.1 Kommersiell och offentlig service<br />
Det kommersiella utbudet är koncentrerat till tre orter, Slite, Fårösund och Lärbro. För innevånarna i<br />
socknarna Fårö, Bunge, Rute och Fleringe är Fårösund den naturliga handelsorten. För invånarna i Hellvi,<br />
Hall och Hangvar är Lärbro motsvarande ort medan boende i Ot<strong>hem</strong>, Boge ser Slite som ett naturligt<br />
köpcentra.<br />
Den expanderande besöksnäringen har sannolikt bidragit till att ge underlag för en god kommersiell service<br />
året runt. Beräkningar har visat att fyra sommargotlänningar motsvarar en året-runt-boende. Den<br />
offentliga servicen är huvudsakligen koncentrerad till Slite samhälle.<br />
6.3.2 Utbildningen på norra Gotland<br />
Grundskolan i Slite och Fårösund<br />
Det finns två grundskolor med årskurs F-9 på norra Gotland, Fårösundsskolan samt Slite/ Lännaskolan.<br />
Fårösundsskolans upptagningsområde omfattar socknarna, Fårö, Bunge, Rute och Fleringe, medan<br />
Slite/ Lännaskolans upptagningsområde inom norrområdet är Ot<strong>hem</strong>, Boge, samt därutöver ett antal<br />
socknar söder om norrområdet.<br />
Elevunderlaget till Fårösundsskolan beräknas minska med 25 procent fram till läsåret 2012/13 medan<br />
situationen för Slite/ Lännaskolan under samma period beräknas minska med 7 procent. Stora investeringar<br />
sker nu på Slite/ Lännaskolan vilket innebär att den kommer att bli Gotlands modernaste skola.<br />
Gotlands folkhögskola, Fårösund<br />
Verksamheten startade i januari 2004 och är lokaliserad till Kustparken Fårösund. Skolan har november<br />
2006, 115 elever och sysselsätter ett 15-tal anställda. Hälften av eleverna kommer<br />
från fastlandet. Elev<strong>hem</strong>met som har ett 40-tal platser är nästan fullbelagt. Många hyr rum i det närliggande<br />
samhället. Folkhögskolan har sedan start profilerat kursutbudet med en medveten genderprofil. Ett<br />
samarbete har etablerats med andra folkhögskolor runt Östersjön. Skolan har haft lätt att rekrytera kompetenta<br />
lärare.<br />
I det aktuella kursutbudet kan förutom de allmänna linjerna, nämnas två klasser fritidsledar- respektive<br />
två klasser behandlingspedagogutbildning, Ella-kursen, (rock- och poputbildning för flickor) samt filmhantverksutbildning.<br />
Skolan är inriktad på en fortsatt utveckling, men en begränsad faktor har hitintills varit<br />
tilldelningen av resurser från Statens Folkbildningsråd.<br />
Högskolan Gotland<br />
Högskolan Gotland har sedan ett flertal år en forskningsstation i Ar. Främst ekologer arbetar vid forskningsstationen.
6.3.3 Tillväxt och produktivitet<br />
Det är viktigt att Gotland erhåller arbetstillfällen som kan utvecklas och skapa tillväxt på lång sikt. Under<br />
senare år har utbildningens samhällsekonomiska roll fått en allt större uppmärksamhet i Sverige. Ofta<br />
anförs utbildning som ett nödvändigt villkor för konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning. Utbildningen<br />
har en stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen i allmänhet och tillväxten och strukturomvandlingen<br />
i synnerhet. För Gotlands del är det därför viktigt att anpassa utbildningen efter de specifika<br />
förutsättningar som gäller för regionen.<br />
Tre orsaker har identifierats som orsak till att Gotland har en relativt låg BRP-tillväxt. (1) Gotland har en<br />
stor offentlig sektor som inte genererar några driftsöverskott. (2) Den relativt låga utbildningsnivån på<br />
Gotland antas förklara en del av den låga produktiviteten och således också den låga BRP-nivån. (3)<br />
Gotland har produktivitetsunderskott i vissa strategiskt viktiga branscher, främst el-gas-värme o vattenverk<br />
samt jordbruk, skogsbruk och fiske, (se figur).<br />
Vad gäller lantbruksföretagens genomsnittligt låga produktivitet per företag beror sannolikt värdet på att<br />
många av företagen är mycket små med en mycket liten eller obefintlig produktion. En översiktlig bedömning<br />
är att 20-25 % av lantbruksföretagen står för ungefär 80 % av produktionen. De små företagen<br />
står dock för andra värden, t.ex. för det öppna landskapet som besöksnäringen är beroende av, som<br />
boendeform och bas för nya och kompletterande sysselsättningar på landsbygden. Näringsstrukturen<br />
förändras med en relativt långsam förskjutning av tyngdpunkten från traditionell varuproduktion mot mer<br />
kvalificerade tjänsteverksamheter och högteknologisk tillverkning. Gotland hade år 1999 ännu bara hälften<br />
så stor andel verksamma som riket i genomsnitt i den allmänt expansiva verksamhetsgruppen “finansiella<br />
tjänster, företagstjänster, data, media m.m.”
6.4 Hur ser ortsborna på markanvändningen?<br />
Sammandrag, enkät markanvändningen på norra Gotland 2006<br />
Utifrån uppdraget att ta reda på vad befolkningen på norra Gotland anser om<br />
markanvändningen i sina närområden genomfördes en enkätundersökning under augusti och<br />
september 2006. Bland annat undersöktes vad man som boende tycker är viktigt att beakta<br />
eller prioritera vid en eventuell beslutssituation. Undersökningen består av tre huvudområden,<br />
grundvatten, brytning av kalksten och naturvård. Eventuell påverkan på grundvattnet har<br />
utkristalliserat sig som en hygienfaktor, det vill säga att de flesta, oavsett inställning till<br />
markanvändning, påpekar att grundvattnet är viktigast och först när det är säkerställt kan man<br />
prioritera något av de andra områdena. Med grundvattnets betydelse med i beräkningen<br />
redovisar vi nedan främst resultat av frågorna kring inställning till brytning av kalksten samt<br />
inställning till naturvård och naturskyddsområden.<br />
Enkäten har skickats ut till både fritidsboende och fast boende men i olika urvalsgrupper. De<br />
socknar som varit aktuella för utskicket är; Boge, Bunge, Fleringe, Hejnum, Lärbro, Ot<strong>hem</strong><br />
och Rute. Det är 500 fritidshushåll som fått enkäten som ett oadresserat utskick varav 205<br />
svar inkommit. 1500 fast boende har genom ett slumpmässigt urval fått enkäten via ett<br />
adresserat uskick och av dem har 740 svarat. I båda utskicken har svar inkommit från<br />
samtliga socknar. Åldersspridningen ligger mellan 16-86 år och könsfördelningen har varit<br />
relativt jämn. En liknande enkät har lämnats till Lännaskolans elever och det har inkommit 48<br />
svar. De svaren redovisas ej i denna sammanställning då de i mycket hög utsträckning svarat<br />
att de inte har en åsikt i frågorna.<br />
Det är främst frågorna 8, 10, 11, 16 och 17 som besvarar den centrala frågeställningen om<br />
vilket av alternativen som ska ha företräde vid en eventuell beslutssituation.<br />
10. Hur är din inställning generellt till kalkstensindustrin på norra Gotland?<br />
Inställning till kalkstensindustrin<br />
Fast boende,<br />
Inställning till<br />
kalkstensindustrin Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Fritidsboende,<br />
Inställning till<br />
kalkstensindustrin Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Positiv 478 66,6 Positiv 108 53,5<br />
Negativ 127 17,7 Negativ 65 32,2<br />
Ingen åsikt 113 15,7 Ingen åsikt 29 14,4<br />
Totalt antal svar 718 100,0 Totalt antal svar 202 100,0<br />
Antal som ej svarat 22 Antal som ej svarat 3<br />
Totalt antal enkäter 740 Totalt antal enkäter 205<br />
11. Hur är din inställning generellt till naturvårdsinsatser på norra Gotland?<br />
Inställning till naturvårdsinsatser<br />
Fast boende,<br />
Inställning till<br />
naturvårdsinsatser Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Fritidsboende,<br />
Inställning till<br />
naturvårdsinsatser Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Positiv 384 53,2 Positiv 160 80,0<br />
Negativ 110 15,2 Negativ 12 6,0<br />
Ingen åsikt 228 31,6 Ingen åsikt 28 14,0<br />
Totalt antal svar 722 100,0 Totalt antal svar 200 100,0<br />
Antal som ej svarat 18 Antal som ej svarat 5<br />
Totalt antal enkäter 740 Totalt antal enkäter 205
Generellt sett är den inställning respondenterna har till kalkstensindustrin respektive<br />
naturvårdsinsatserna på norra Gotland positiv. Bland de fast boende så är männen mer<br />
positivt inställda till kalkindustrin än vad kvinnorna är. De fast boende männen är också mer<br />
benägna att inte ta ställning i fråga om naturvårdsinsatser där de fast boende kvinnorna är<br />
positiva i högre utsträckning än männen. När det gäller inställning till naturvårdsinsatserna så<br />
är en högre andel av de fritidsboende positiva detta gäller både män och kvinnor.<br />
9. Är du direkt berörd av kalkbrytning och/eller naturvård på norra Gotland?<br />
Direkt berörd av kalkstensbrytning och/eller naturvård<br />
Fast boende,<br />
Är direkt berörd av<br />
naturvård eller<br />
brytning av<br />
kalksten Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Fritidsboende,<br />
Är direkt berörd av<br />
naturvård eller<br />
brytning av<br />
kalksten Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Ja 322 44,7 Ja 91 45,3<br />
Nej 398 55,3 Nej 110 54,7<br />
Totalt antal svar 720 100,0 Totalt antal svar 201 100,0<br />
Antal som ej svarat 20 Antal som ej svarat 4<br />
Totalt antal enkäter 740 Totalt antal enkäter 205<br />
På denna fråga anger drygt hälften av respondenterna i båda urvalsgrupperna att de inte är<br />
direkt berörda av vare sig naturvård eller brytning av kalksten. Bland dem som svarat att de är<br />
direkt berörda så är det främst av brytning av kalksten man är berörd genom arbete eller<br />
boende.<br />
16. Anser du att det finns en intressekonflikt mellan naturvårdsintressen och<br />
kalkstensindustrin avseende markanvändningen i ditt närområde?<br />
Intressekonflikt mellan naturvårdsintressen och kalkstensindustrin<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Fast boende,<br />
Fritidsboende,<br />
Intressekonflikt Antal<br />
Intressekonflikt Antal<br />
Ja 498 69,3 Ja 139 69,5<br />
Nej 74 10,3 Nej 29 14,5<br />
Ingen åsikt 147 20,4 Ingen åsikt 32 16,0<br />
Totalt antal svar 719 100,0 Totalt antal svar 200 100,0<br />
Antal som ej svarat 21 Antal som ej svarat 5<br />
Totalt antal enkäter 740 Totalt antal enkäter 205<br />
De flesta av respondenterna oavsett urvalsgrupp, anser att det föreligger en intressekonflikt<br />
mellan naturvårdsintressen och kalkstensindustrin på norra Gotland.<br />
8. Anser du att det inom markanvändningen på norra Gotland finns utrymme för<br />
utökade naturskyddsområden/utökad brytning av kalksten/annat ange vad?<br />
Utrymme för utökade naturskyddsområden<br />
Fast boende,<br />
Utrymme för utökade<br />
naturskyddsområden Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Fritidsboende,<br />
Utrymme för utökade<br />
naturskyddsområden Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Ja 229 36,0 Ja 131 64,5<br />
Nej 252 39,6 Nej 25 12,3<br />
Vet ej 155 24,4 Vet ej 47 23,2<br />
Totalt antal svar 636 100,0 Totalt antal svar 203 100,0<br />
Antal som ej svarat 104 Antal som ej svarat 2<br />
Totalt antal enkäter 740 Totalt antal enkäter 205
Utrymme för utökad brytning av kalksten<br />
Fast boende,<br />
Utrymme för utökad<br />
brytning av<br />
kalksten Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Fritidsboende,<br />
Utrymme för utökad<br />
brytning av<br />
kalksten Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Ja 368 53,6 Ja 66 32,5<br />
Nej 194 28,2 Nej 91 44,8<br />
Vet ej 125 18,2 Vet ej 46 22,7<br />
Totalt antal svar 687 100,0 Totalt antal svar 203 100,0<br />
Antal som ej svarat 53 Antal som ej svarat 2<br />
Totalt antal enkäter 740 Totalt antal enkäter 205<br />
De fast boende anser att det finns utrymme för utökad brytning av kalksten, det är främst<br />
männen som anser detta och en hel del kvinnor som inte vet. Däremot framgår det inte lika<br />
tydligt vad man anser om utrymme för utökade naturskyddsområden inom markanvändningen<br />
på norra Gotland. Det är några procentenheter fler som säger nej än som säger ja till<br />
utrymme för utökade naturskyddsområden, det är dock många som, i denna fråga väljer att<br />
inte ta ställning. Det är främst bland männen i denna grupp som det finns ett motstånd och<br />
bland kvinnorna som man avstår från att ta ställning i frågan.<br />
Majoriteten av de fritidsboende anser motsatsen, det vill säga att det finns utrymme för<br />
utökade naturskyddsområden men inte till utrymme för utökad brytning av kalksten. Även i<br />
denna grupp är det relativt många som inte tar ställning i frågan och det är också här främst<br />
kvinnor.<br />
13. Anser du att kalkstensindustrin tar ett ansvar för vad som händer med egen och<br />
intilliggande mark vid brytning?<br />
Anser att kalkstensindustrin tar ansvar<br />
Fast boende,<br />
Anser att<br />
kalkindustrin tar<br />
ansvar Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Fritidsboende,<br />
Anser att<br />
kalkindustrin tar<br />
ansvar Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Ja 300 41,6 Ja 46 22,9<br />
Nej 205 28,4 Nej 91 45,3<br />
Ingen åsikt 216 30,0 Ingen åsikt 64 31,8<br />
Totalt antal svar 721 100,0 Totalt antal svar 201 100,0<br />
Antal som ej svarat 19 Antal som ej svarat 4<br />
Totalt antal enkäter 740 Totalt antal enkäter 205<br />
En majoritet av de fast boende anser att kalkstensindustrin tar ans var för vad som händer<br />
med egen och intilliggande mark vid brytning. Det är dock en relativt stor andel som inte tar<br />
ställning i frågan och fördelningen mellan män kvinnor som inte tar ställning är relativt lika.<br />
För gruppen fritidsboende så är det motsatt förhållande och majoriteten anser inte att<br />
kalkstensindustrin tar ansvar. Här är det främst kvinnor som inte tar ställning i frågan.<br />
17. Vilket av följande intressen anser du skall prioriteras vid en beslutssituation:<br />
Rangordna nedanstående alternativ från 1-4, utifrån hur viktiga du anser dem vara, där 1 är<br />
det du anser vara viktigast.<br />
Vikt 1 Vikt 2 Vikt 3 Vikt 4<br />
Kalkstensutvinning fast boende 22,90% 36,10% 32,50% 8,50%<br />
Kalkstensutvinning fritidsboende 9,60% 19,80% 47,50% 23,20%<br />
Naturvårdsintressen fast boende 6,60% 34,50% 51,00% 7,90%<br />
Naturvårdsintressen fritidsboende 15,80% 54,80% 26,00% 3,40%<br />
Opåverkat grundvatten fast boende 71,60% 24,20% 3,60% 0,60%<br />
Opåverkat grundvatten fritidsboende 70,50% 23,20% 4,70% 1,60%
Andel som valt respektive<br />
vikt<br />
80,00%<br />
70,00%<br />
60,00%<br />
50,00%<br />
40,00%<br />
30,00%<br />
20,00%<br />
10,00%<br />
0,00%<br />
Kalkstensutvinning<br />
fast boende<br />
Kalkstensutvinning<br />
fritidsboende<br />
Prioriterat område<br />
Naturvårdsintress<br />
en fast boende<br />
Naturvårdsintress<br />
en frtitdsboende<br />
Fråga/respondentgrupp<br />
Opåverkat<br />
grundvatten fast<br />
boende<br />
Opåverkat<br />
grundvatten<br />
fritidsboende<br />
Vikt 1<br />
Vikt 2<br />
Vikt 3<br />
Vikt 4<br />
I en beslutssituation vill båda respondentgrupperna prioritera grundvattnet som vi tidigare<br />
angett. Därefter vill de fast boende prioritera kalkstensutvinning i högre utsträckning än de vill<br />
prioritera naturvård. Även i denna fråga är det motsatta prioriteringar hos de fritidsboende<br />
som alltså väljer naturvård före kalkstensutvinning.<br />
20. Hur skulle du vilja att Länsstyrelsen Gotland med flera myndigheter<br />
fortsättningsvis informerar dig om beslutsprocessen kring markanvändningen på<br />
norra Gotland?<br />
Antal respondenter<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
Möten dagtid<br />
Möten kvällstid<br />
Val av informationskanal<br />
Via media<br />
Per post<br />
Länsstyrelsens<br />
<strong>hem</strong>sida<br />
Olika informationskanaler<br />
Annat<br />
Fritidsboende<br />
Fastboende<br />
Båda grupperna av respondenter vill helst ha fortsatt information i ämnet via post eller via<br />
media. Sedan skiljer det sig lite åt hur man väljer övriga alternativ. På annat har de flesta<br />
angett via e-post som alternativ.
7.1 Erfarenheter från projektet<br />
Både positiva och negativa erfarenheter har noterats under arbetets gång. Tanken är att kommande projektgrupper<br />
som kommer att arbeta med kunskapsunderlag för mellersta och södra Gotland skall kunna ha nytta<br />
av dessa erfarenheter.<br />
Positiva erfarenheter<br />
Projektets bredd Det har varit mycket bra att ta ett helhetsgrepp om markanvändningen på<br />
norra Gotland. Många intressen har blivit belysta.<br />
Projektets organi-<br />
sation<br />
Projektgrupp, styrgrupp och referensgrupp med bred sammansättning ger<br />
många fräscha angreppssätt och fruktbara tankar.<br />
Projektgrupp Det har varit mycket bra med en grupp med bra sammansättning av olika<br />
kompetenser. Vi har kompletterat varandra mycket bra.<br />
Vi har på detta sätt fått med oss både det nationella och det regionala<br />
perspektivet. Bägge sidorna har fått en seriös behandling.<br />
Det har också varit bra att gruppen har varit begränsad i storlek. Det har<br />
gjort att arbetet har kunnat genomföras på ett smidigt sätt.<br />
Olika träffpunkter Det är värdefullt att träffas hos de olika deltagarnas respektive arbets-<br />
Information om<br />
dagsläget<br />
Bred förankring i<br />
en kontinuerlig<br />
arbetsprocess<br />
Processen<br />
Checklista<br />
Olika perspektiv<br />
plats från möte till möte. I vårt fall har det varit Länsstyrelsen, Naturvårdsverket,<br />
Sveriges Geologiska Undersökning och Gotlands kommun.<br />
Det ger värdefulla kunskaper och perspektiv i arbetet med projektet.<br />
Information om dagsläget för projektet har skickats ut till intressenterna<br />
via e- mail med jämna mellanrum.<br />
Det har varit mycket bra att hålla projektorganisation och intressegrupper<br />
informerade om vad som har hänt- och vad som var på gång i projektet. Det<br />
har givit värdefull ”feed- back” till projektledningen.<br />
Intressentgrupperna måste känna sig delaktiga i arbetet i en kontinuerlig<br />
process. Det är mycket viktigt. Låt intressegrupperna bidra med viktiga<br />
uppgifter och värdefull text. På så vis förankras process och rapport- innehåll<br />
automatiskt under arbetets gång.<br />
Processen för ett projekt har stor betydelse för hur pass framgångsrikt<br />
ett projekt blir. Ett arbete kan vara hur bra som helst, har man inte en bra<br />
process i framtagandet så blir inte slutresultatet framgångsrikt.<br />
Det är bra att ha en checklista till hjälp för att kunna göra avstämningar på<br />
hur långt arbetet har kommit under olika stadier av arbetets gång.<br />
En flygning i kombination med besök i fält ger en mycket bra bild av ett<br />
geografiskt område. Det ger också ett värdefullt perspektiv på de olika<br />
markanvändarintressena.<br />
Kartmaterial De överskådliga kartorna har varit stommen i sammanställningsarbetet och<br />
i den slutliga rapporten. Nära kontakt med en duktig person som kan utar-<br />
beta kartorna har varit en förutsättning för den lyckade slutprodukten.
Enkätundersökning Mycket information om hur befolkningen ser på markanvändningsfrågorna<br />
har kommit fram genom enkätundersökningen. Vi har därmed kunnat för-<br />
ankra jobbet regionalt.<br />
Massmedia Massmedia har haft ett stort intresse för rapporten. Det är bra att ha en<br />
plan för hur arbetet skall presenteras för massmedia.<br />
Saker som skulle kunna ha gjorts bättre<br />
Jämställdhet Vid uppbyggnaden av projektorganisationen skall man se till att få en så<br />
jämn fördelning av män och kvinnor som möjligt.<br />
Ställ krav på förslag på en man och en kvinna vid rekryteringen till grupperna.<br />
Organisation Det har tagit tid att samla referensgruppens alla deltagare. Se till att få<br />
Hållbarhets -<br />
perspektivet<br />
Syfte och engagemang<br />
Klart formulerade<br />
grundförutsätt-<br />
ningar<br />
Planerad tidsåt-<br />
gång<br />
med alla intressegrupper i referensgruppen på ett tidigt stadium i arbetet.<br />
Det är svårt att hålla ett brett hållbarhetsperspektiv på de olika kunskaps-<br />
underlagen arbetet. Om man skall lyckas med detta måste tanken på hållbarhet<br />
hållas levande under arbetets gång.<br />
Syftet med arbetet var inte helt klart uttryckt från respektive myndighetsledning.<br />
Engagemanget från ledning och enskilda tjänstemän var där-<br />
med inte optimalt.<br />
Vi hade haft nytta av mer klara förutsättningar för arbetet. Vad skall tas<br />
fram? För vem? I vilket syfte?<br />
Detta utan att för den skull styra arbetet för mycket.<br />
Vi har inte haft någon planerad tid för arbetet i den verksamhetsplanering<br />
som gjordes för året. Man måste bedöma tidsåtgången för ett så här stort<br />
arbete.<br />
Texter Eftersom alla som bidragit till kunskapsunderlaget med sina texter dessu tom<br />
har löpande arbete att sköta på sina respektive arbetsställen så är det<br />
svårt att få in alla delunderlag i tid. Det är viktigt att prioritera projektarbetet<br />
på ett tidigt stadium för att undvika forcering av arbetet mot slu-<br />
tet. Täta avstämningar av arbetsläget bör göras.<br />
Redaktörskap Vi har saknat en redaktör som kan hålla i alla texter. Det behövs också en<br />
redaktör som tar ett extra ansvar för hur den färdigställda rapporten skall<br />
kommuniceras.<br />
Redaktören behöver nödvändigtvis inte vara med i projektgruppen.<br />
Enkätundersökning Det är viktigt att skolorna integrerar enkäten i en undervisning om vilka<br />
markanvändare som är aktuella i <strong>hem</strong>bygden.
7.2 Kunskaper som inte har kommit med i rapporten<br />
Det finns en hel del kunskaper som inte har kommit med i denna rapport. Av naturliga orsaker måste<br />
en sovring göras.<br />
Under arbetets gång har dock projektgruppen diskuterat olika kunskaper som bör vara med i ett sådant<br />
här underlag. Av olika orsaker har vissa av de underlag vi diskuterat inte kommit med i rapporten.<br />
Vi vill ändå nämna dem och skicka med till kommande projektgrupper med liknande uppdrag.<br />
Hydrologi och vattenförsörjning<br />
• Arbetet med enkäten har visat att frågor rörande vattnet och vattenförsörjningen är mycket viktiga<br />
för befolkningen<br />
• Önskemålet skulle vara att frågor som rör hydrologi och vattenförsörjning skulle belysas mer<br />
än vad som har gjorts.<br />
• Förhållanden som rör hydrologin är dock mycket svåra att belysa eftersom kunskaperna om<br />
hur vattnet rör sig i berggrunden på Gotland är mycket bristfälliga.<br />
Möjliga områden för kalkstensbrytning<br />
• Ambitionen var att kunna visa på fler möjliga områden för kalkstensbrytning<br />
• Det har varit svårt att få fram uppgifter på detta<br />
Framtidsscenarion<br />
• Projektgruppen har diskuterat att redovisa scenarion om hur landskapet med mera kan se ut<br />
om man prioriterar det ena eller andra markanvändningsintresset<br />
• Framförallt skulle då kalkstensbrytningen och naturvården vara i fokus<br />
• Projektgruppen har diskuterat möjligheten att genomföra ett seminarium på detta tema<br />
Landskapshistorik<br />
• Hur har landskapet utnyttjats historiskt sett<br />
• Varför ser landskapet ut som det gör idag?<br />
Riksintressen<br />
• Det finns fler riksintressen än vad som redovisats i rapporten. Ett exempel på ett sådant är<br />
riksintresse för militären.<br />
• Dessa riksintressen har också betydelse för markanvändningen<br />
Socioekonomiska förhållanden<br />
• Detta viktiga delunderlag kan utvecklas ytterligare än vad som har gjorts i denna rapport
7.3. Några frågor i det fortsatta arbetet<br />
Det omfattande material om olika markanvändningsintressen på norra Gotland som nu lagts<br />
fram på bordet ger nya möjligheter till överblick och funderingar om framtiden. Projektgruppen<br />
vill skicka med ett antal frågeställningar och tankar som har kommit fram under arbetets gång.<br />
En del är tankar som fastnat utan svar, i andra finns det kanske öppningar.<br />
1. Hur vill vi att det ska se ut i framtiden?<br />
Hur vill vi att landskapet, arbetet och boendet skall se ut om 50- 100 år. Hur ska det långa perspektivet<br />
värderas jämfört med det korta? Hur skall den hållbara utvecklingen säkras för nästa generation.<br />
2. Hur länge räcker kalkstenen?<br />
Det är viktigt att försöka få en bild av den totala resursen lämplig kalksten på Gotland som kan användas<br />
i industrin. Hur många år totalt kan kalkstensindustrin verka på Gotland innan den sten som kan<br />
utnyttjas tar slut? Vilken gren av industrin varar längst?<br />
3. Hur föreställer vi oss bäst det framtida norra Gotland?<br />
Hur hanterar vi de fakta som kommit fram och vilka medel behövs för att förstå vad som kommer att<br />
hända? Bör vi pröva kvalificerade scenarier med olika markanvändningsinriktning för att åskådliggöra<br />
framtidens landskap, arbete och boende?<br />
4. Vilka effekter får vi vid en markanvändning på dagens nivå?<br />
• Kalkstensutvinning<br />
• Bevarande av naturvärden.<br />
• Kulturmiljövård<br />
• Jord- och skogsbruk<br />
5. Hur kommer vattenförsörjningen att påverkas?<br />
Tillgången på vatten är en förutsättning för att kunna bo på Gotland. Hur påverkas detta av framtida<br />
markanvändning? Har vi gjort tillräckligt för att förstå oss på tillgången till grundvatten och hur det kan<br />
nyttjas långsiktigt?<br />
6. Kan kalkindustrin ”byta” sten med varandra?<br />
• Cementa har inte lika höga krav på kalkstenskvalitet som Nordkalk och Svenska Mineral<br />
• Kan den sten som Nordkalk och Svenska Mineral lägger på outnyttjad hög användas i cementframställningen?<br />
• Om det skulle vara möjligt skulle användningen av stenråvaran optimeras<br />
• Frågan har ställts till bolagen. Svaret från dessa är att frakten blir för dyr.<br />
• Går det att bortse från lönsamheten så att naturresursen ändå kan utnyttjas?
7. Kan vi uppnå ett optimalt markutnyttjande?<br />
• Kalkindustrins och naturvårdens intressen har växt fram och befästs parallellt under lång tid. Nu<br />
när fakta finns sammanställda kan vi då se över situationen på nytt för att uppnå ett markutnyttjande<br />
där vi kan påstå att marken utnyttjas på bästa sätt?<br />
• Kan exempelvis naturvården avstå område där skyddet av naturvärdena är lägre prioriterade mot<br />
att man får möjlighet att skydda ett annat område där man uppnår ett ännu högre syfte med naturvården?<br />
Skulle det område som naturvården avstår från i så fall vara mycket värt för kalkstensbrytning?<br />
• Om det här är en intressant idé, hur startar man diskussionen?<br />
8. Kan stålindustrin utnyttja kalk tillverkad från sten med lägre kvalité?<br />
• Kan man, genom att sänka kvalitetskraven på stenen, öka ”den möjliga areal” som är lämplig för<br />
kalkstensbrytning?<br />
• Skulle detta kunna minska intressekonflikten på den begränsade areal som både har höga naturvärden<br />
och ett mäktigt lager med kalksten med den högsta stenkvalitén?
7.4 Källanvisningar<br />
Anglès-Marín Miquel, länsstyrelsen 2006 Kartmaterial i rapporten, skogen och skogsägarna,<br />
skogsbruk<br />
Arbetsförmedlingen 2006 Statistik över arbetsmarknaden Gotland<br />
Arvidsson Sven, SGU 2006 Berggrundsgeologi, jordarter, yt- och grundvatten, kalkstensindustrins<br />
struktur<br />
Cedergren Gösta 2006 Jordbruksstatistik<br />
Cementa AB, Hans Gustafsson 2006 Bolagsdata<br />
Danielsson Ingmar, länsstyrelsen 2006 Skogen och skogsägarna, skogsbruk, kalkstensindustrins<br />
struktur<br />
Edlund Per- Eric, Gotlands kommun 2006 Vattenförsörjning, befolkningsutveckling, tillväxt<br />
Eliasson Sara Vad vore Gotland utan kalkstenen<br />
Fornminnesregistret (FMR) 2006 Kända fornlämningar<br />
Fritz Anna- Lena, länsstyrelsen 2006 Natura 2000<br />
Gotlands kommun 2004 Vattenplan<br />
Gotlands kommun 2006 Översiktsplan för Gotlands kommun<br />
Hedgren Stellan, länsstyrelsen 2006 Områden av riksintresse för naturvården, naturskyddade<br />
områden, större ostörda områden, myrskyddsplanen,<br />
våtmarksinventeringen 1992- 1997, strandskydd<br />
Kullingsjö Oskar, länsstyrelsen 2006 Rödlistade arter på norra Gotland<br />
Landergren Peter, länsstyrelsen 2006 Vattendragens biologiska värden<br />
Lexell Gunilla 2006 Jordbruk och djurhållning på norra Gotland<br />
Löfgren Rolf Naturvårdsverket 2006 Nationalparksplan<br />
Mebus Fabian, länsstyrelsen 2006 Strategi för formellt skydd av skogsmark, prioriterade<br />
områden för formellt skydd av skogsmark<br />
Miljösamverkan Sverige 2006 Efterbehandling av täkter<br />
NCC, Lennart Svensson 2006 Bolagsdata<br />
Nordkalk AB, Henrik Grind 2006 Bolagsdata<br />
Nyberg Kalle, länsstyrelsen 2006 Bergtäkter på norra Gotland, påverkansområde bergtäkt,<br />
efterbehandlingsstrategier för bergtäkter<br />
Petersson Lennart 2006 Arbetsmarknadsläget på norra Gotland, befolkningsutveckling,<br />
näringslivet på norra Gotland<br />
Pettersson Arne, länsstyrelsen 2006 Nyckelbiotopsinventeringen 1993-2006
Pettersson Jörgen, Gotlands Botaniska<br />
Förening<br />
2006 Vattensituationen efter snösmältning 20060402-03 i<br />
området för ansökt kalkbrytning i Bunge.<br />
Radhe Birgitta Med slägga spett och borr<br />
Riksantikvarieämbetet 1987 Riksintresse för kulturmiljövården<br />
Sjöberg Åke G. Den gotländska kalkbränningens genombrott<br />
Skogsstyrelsen 2006 Fastighetsregistret<br />
Skogsstyrelsen 1993 Översiktlig skogsinventering ÖSI<br />
Svantesson, S.-I. 2005 Jordartskartan Gotland, SGU undersökning K4: 1<br />
Svenska Mineral, Jägerup Lou 2006 Bolagsdata<br />
Ängs- och betesmarksinventeringen 2004 TUVA<br />
Östergren Majvor, länsstyrelsen 2006 Kulturmiljö, kulturmiljölagen, Turismen och det rörliga<br />
friluftslivet
Bilaga till rapport ”Kunskapsunderlag för planer<br />
över framtida markanvändning på norra Gotland”<br />
Resultatredovisning<br />
Enkät markanvändning<br />
norra Gotland 2006<br />
Länsstyrelsen<br />
Gotlands län
Förord<br />
Under 2006 genomfördes i samarbete mellan Länsstyrelsen, Gotlands kommun, Naturvårdsverket<br />
och Sveriges Geologiska Undersökning ett projekt för att sammanställa kunskapsunderlag för<br />
markanvändningen på norra Gotland. Inom projektets ram utfördes en enkätundersökning om<br />
vilka åsikter som såväl fast boende som fritidsboende i de aktuella socknarna har till olika former<br />
av markanvändning.<br />
I huvudrapporten över projektet ”Kunskapsunderlag för markanvändningen på norra Gotland” har<br />
endast ett sammandrag av utfallet av enkäten tagits med på grund av begränsat utrymme.<br />
Enkätundersökningen visar mycket intressanta resultat om vad opinionen tycker i olika markanvändningsfrågor.<br />
Av den anledningen ges denna skrift ut som mer utförligt beskriver hur enkätarbetet<br />
har gått till och vilka resultat som har framkommit i undersökningen. Undersökningen belyser<br />
ingående olika målgruppers syn på markanvändningsfrågorna i sin <strong>hem</strong>bygd. Dessutom kan<br />
man utläsa vad män och kvinnor har tyckt i olika frågor.<br />
Ytterligare material från enkätundersökningen kan inhämtas från Länsstyrelsen i Gotlands län,<br />
telefon 0498/ 29 26 00 (växel) eller Ingmar Danielsson telefon 0498/ 29 26 59
Innehållsförteckning<br />
1. Undersökningens genomförande.................................................... 4<br />
1.1 Syfte........................................................................................................... 4<br />
1.2 Metod ......................................................................................................... 4<br />
1.3 Metodkritik ................................................................................................ 5<br />
2. Resultatredovisning, fast boende samt fritidsboende................... 6<br />
2.1 Boendestruktur......................................................................................... 6<br />
2.2 Beskrivning av de som har svarat på enkäten....................................... 6<br />
2.3 Åsikter om nuvarande markanvändning ................................................ 9<br />
2.4 Åsikter om framtida markanvändning ...................................................13<br />
2.5 Olika intressen för markutnyttjande ......................................................27<br />
2.6 Hur vill sockenborna bli informerade om markanvändningsfrågor?..32<br />
3. Resultatredovisning, skolor........................................................... 35<br />
3.1 Beskrivning av de som har svarat på enkäten......................................35<br />
3.3 Åsikter om nuvarande markanvändning ...............................................36<br />
3.4 Åsikter om framtida markanvändning ...................................................38<br />
3.5 Olika intressen för markutnyttjande ......................................................44<br />
3.6 Hur vill eleverna bli informerade om markanvändningsfrågor?..........46
Hur ortsborna ser på markanvändningen på norra Gotland. Enkätundersökning<br />
genomförd augusti till september 2006<br />
1. Undersökningens genomförande<br />
1.1 Syfte<br />
Syftet med att genomföra en undersökning bland de boende, i socknar med högre detaljeringsgrad,<br />
var att få fram de boendes åsikter kring markanvändningen och då främst inom områdena<br />
naturvård och kalkstensindustri.<br />
1.2 Metod<br />
Från början har olika metoder att nå de boende i områden med högre detaljeringsgrad diskuterats.<br />
Ett starkt önskemål från projektgruppen var att använda sig av postenkäter, åtminstone delvis.<br />
Då den aktuella populationen var relativt omfattande och alla inblandade ville nå en hög<br />
svarsfrekvens till rimliga kostnader valdes postenkät ut som metod för grupperna fast boende<br />
samt fritidsboende. För gruppen barn och ungdomar kontaktades Lännaskolan samt Fårösundsskolan<br />
för utlämning av enkäter.<br />
Enkäten utformades i mycket nära samråd med uppdragsgivarna. Det var uppdragsgivarnas<br />
uppgift att tala om vilka områden de ville veta mer om och vår uppgift att försöka formulera frågorna<br />
på ett objektivt sätt. Enkäten testades på ett antal fiktiva respondenter för att eventuella<br />
subjektiviteter och felaktigheter skulle kunna identifieras.<br />
I och med att olika urvalsmetoder tillämpades för de olika grupperna valde vi också att redovisa<br />
resultaten separerade från varandra.<br />
Möjligheten att få tillgång till slumpvis valda adresser för fritidsboende fanns inte enligt SPAR och<br />
andra instanser vi undersökt. Här spelade tidsaspekten stor roll eftersom enkäten inte var färdigbearbetad<br />
och kontrollerad förr än i slutet av juli. Den enda möjligheten att då hinna nå en större<br />
grupp fritidsboende var att via den lokala Posten lämna ut oadresserade utskick till brevlådor som<br />
brevbärarna hade uppgift om. Det blev ett icke sannolikhetsurval, det vill säga alla hade inte lika<br />
stor chans att komma ifråga för att besvara enkäten. Vi ansåg det däremot viktigt att fritidsboende<br />
fått en möjlighet att komma med synpunkter.<br />
Enligt uppgift från den lokala Posten finns det i de aktuella socknarna drygt 700 fritidsboende<br />
hushåll. Det ansågs rimligt att skicka ut en enkät till 500 av dessa hushåll och då det var oadresserat<br />
låta någon av hushållsmedlemmarna fylla i enkäten. Till detta utskick gjordes ingen påminnelse<br />
på grund av tidsaspekten. 205 svar inkom vilket gav en svarsfrekvens på 41 %.<br />
För fast boende var det möjligt att köpa ett slumpmässigt urval av adresser från SPAR vilket vi<br />
också gjorde. 1500 adresser av 4250 möjliga i åldern 16-80 år, enligt uppgift från SPAR, i den<br />
aktuella populationen utgjorde urvalet. Det var ett så kallat sannolikhetsurval, alla hade samma<br />
kända chans att komma med på adresslistan. Antal respondenter valdes med hänsyn till kostnader<br />
för adressinköp, tryck, porto och sammanställning.<br />
För denna grupp gick det ut ett adresserat ordinarie utskick med enkäten samt en adresserad<br />
påminnelse cirka tre veckor senare. Kontrollnummer på svarskuverten användes för att inte behöva<br />
skicka påminnelse till samtliga respondenter utan endast till dem som ej besvarat enkäten<br />
vid det första tillfället. Utifrån dessa utskick fick vi in cirka 740 svar vilket ger en svarsfrekvens på<br />
49,3 %.<br />
Skolorna på norra Gotland kontaktades för att få med ett barn och ungdomsperspektiv på den
aktuella frågan. Rektorerna vid Lännaskolan samt Fårösundsskolan gav sitt godkännande till att<br />
ta emot enkäten och dela ut den till eleverna i högstadiet. Vi valde att förenkla skolenkäten något<br />
men behålla frågorna så lika ursprunget som möjligt. Antalet möjliga respondenter i skolorna<br />
uppgick till 140 i Fårösundsskolan och 200 i Lännaskolan. Totalt fick vi in 48 svar, samtliga från<br />
Lännaskolan. Det ger en svarsfrekvens från Lännaskolan på 24 %.<br />
1.3 Metodkritik<br />
En del kritik kan och bör riktas mot den valda metoden. Tiden var knapp för att hinna få med fritidsboendes<br />
synpunkter, vi valde att ändå göra det på ett sätt som vi inte kan säga är signifikant<br />
för gruppen fritidsboende. Anledningen till att vi inte kan anse att resultaten för denna grupp är<br />
representativa beror på att det inte var ett slumpmässigt urval från vår sida. Sannolikt var det<br />
heller inte ett slumpmässigt urval från hushållens sida när man valde vem som skulle besvara<br />
frågorna. I vissa fall har man låtit mer än en hushållsmedlem svara på enkäten.<br />
Urvalsgruppernas storlek kan diskuteras, alla har inte fått komma till tals. Det är något vi är medvetna<br />
om men av ekonomiska och praktiska skäl inte haft möjlighet att styra. Därför var det viktigt<br />
att urvalet av fast boende skedde slumpmässigt så att resultatet kan sägas vara representativt för<br />
gruppen.<br />
Trots att enkäten testats på oberoende personer har det funnits felaktigheter i den, bland annat<br />
fråga 12 som inte gick att besvara. En del respondenter uppmärksammade detta tidigt och gjorde<br />
oss medvetna om detta. Vi valde dock att låta felet följa enkäten under hela tiden för att samtliga<br />
respondenter skulle ha samma utgångsläge. I efterhand har vi istället strukit fråga 12 och ej beaktat<br />
svaren.<br />
Såväl företrädare för naturvård som kalkindustri har haft synpunkter på enkätens utformning. Det<br />
har inte varit många men några har ansett att den är alldeles för vinklad och då till det motstående<br />
intressets favör. Detta är konsekvenser som vi anser att man aldrig kan komma undan helt<br />
och hållet när ämnet är så engagerande som detta. I och med att vi fått liknande synpunkter, i<br />
ungefär lika stor omfattning, från båda parter har vi gjort bedömningen att enkäten förhoppningsvis<br />
är lika subjektiv åt båda håll.<br />
Vi har fått kritik mot anonymiteten där respondenter ifrågasätter anonymiteten då vi kan skicka ut<br />
adresserade påminnelser. Vi förstår kritiken men kan garantera att ingen av uppdragsgivarna kan<br />
härleda svar från enkäten. Respondenternas namn finns inte redovisade i någon databas eller i<br />
något dokument om inte respondenterna själva lämnat uppgifter om identitet.<br />
Till skolorna lämnade vi ut enkäter efter överenskommelse med rektorerna. Vi förklarade syftet<br />
och att de inte var en del i någon opinionsbildning utan ett sätt att få kunskap om närboendes syn<br />
på markfrågan. Vid Fårösundsskolan kom det in enstaka protester från föräldrar när enkäterna<br />
redan var ifyllda och de ville att deras barn skulle undantas från undersökningen. Då ett sådant<br />
undantag var omöjligt att göra på en anonym enkät valde vi att avstå från samtliga enkäter vid<br />
Fårösundsskolan.
2. Resultatredovisning, fast boende samt fritidsboende<br />
2.1 Boendestruktur<br />
1. I vilken socken bor du?<br />
Representation per socken<br />
Fast boende Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Socken Boge 34 4,8<br />
Bunge 138 19,6<br />
Fleringe 23 3,3<br />
Hejnum 16 2,3<br />
Lärbro 174 24,7<br />
Ot<strong>hem</strong> 262 37,2<br />
Rute 57 8,1<br />
Totalt antal svar 704 100,0<br />
Antal som ej svarat 36<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Procent av<br />
Fritidsboende Antal inkomna svar<br />
Socken Boge 25 12,6<br />
Bunge 16 8,1<br />
Fleringe 37 18,7<br />
Hejnum 5 2,5<br />
Lärbro 39 19,7<br />
Ot<strong>hem</strong> 22 11,1<br />
Rute 54 27,3<br />
Totalt antal svar 198 100,0<br />
Antal som ej svarat 7<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
Representation per socken utifrån urval kan ej redovisas på grund av att nya postnummersystemet<br />
ej tillämpas än samt att det för urval av fritidsboende skedde med hjälp av de lokala brevbärarna.<br />
Det har inkommit svar från samtliga socknar som ingått i undersökningen, det vill säga de socknar<br />
med högre detaljeringsgrad.<br />
2. Är du fast boende/fritidsboende?<br />
I urvalet fast boende har 740 personer svarat, av dem anger 6 personer att de är fritidsboende.<br />
I urvalet fritidsboende har 205 personer svarat, av dem anger 7 personer att de är fast boende.<br />
2.2 Beskrivning av de som har svarat på enkäten<br />
3. Är du kvinna/man?<br />
Könsfördelning
Fast boende Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Kön Kvinna 370 51,8<br />
Man 344 48,2<br />
Totalt antal svar 714 100,0<br />
Antal som ej svarat 26<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Fritidsboende Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Kön Kvinna 80 40,4<br />
Man 118 59,6<br />
Totalt antal svar 198 100,0<br />
Antal som ej svarat 7<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
Könsfördelningen i urvalet för fast boende var relativt jämn men med en svag överrepresentation<br />
av män. De svar vi fick in var också fördelade jämnt men med en precis motsatt överrepresentation<br />
av kvinnor, se nedan.<br />
Urval män: 52 % kvinnor: 48 %<br />
Inkomna svar män: 48 % kvinnor: 52 %<br />
Möjligtvis har kvinnor varit angelägnare att lämna sina synpunkter genom att fylla i och skicka in<br />
enkäten.<br />
Det är störst andel män som besvarat enkäten bland de fritidsboende. En anledning till detta kan<br />
vara att enkäten gick ut oadresserad och att man i hushållen valt vem som ska fylla i den.<br />
4. Hur gammal är du?<br />
Åldersspridning fast boende.<br />
Åldersspridningen i svaren låg mellan: 16-84 år. I urvalet var den beställda åldersspridningen 16-<br />
80 år.<br />
14 % av respondenterna är 30 år eller yngre<br />
33 % av respondenterna är 60 år och uppåt<br />
Åldersspridning fritidsboende.<br />
Åldersspridningen i svaren låg mellan: 18-86 år.<br />
1 % av respondenterna är 30 år eller yngre<br />
50 % av respondenterna är 60 år och uppåt<br />
Åldersintervallen i de båda urvalen är relativt lika dock ser spridningen väldigt olika ut om man ser<br />
till respektive procentuell andel under 30 år samt över 60 år. Även här har urvalsmetoden möjligtvis<br />
påverkat på samma sätt som för könsfördelningen.<br />
5. Vilken utbildning har du och inom vilket område?<br />
Utbildningsnivå<br />
Fast boende Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Nivå Grundskola 268 36,7<br />
Gymnasieskola 245 33,6<br />
Folkhögskola 27 3,7<br />
Universitet/Högskola 148 20,3<br />
Annat 42 5,8
Totalt antal svar 730 100,0<br />
Antal som ej svarat 10<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Intressant att notera att det bland de fast boende är drygt 70 % som har angett grundskoleutbildning<br />
eller gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå.<br />
Fritidsboende Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Nivå Grundskola 16 8,3<br />
Gymnasieskola 37 19,2<br />
Folkhögskola 5 2,6<br />
Universitet/Högskola 121 62,7<br />
Annat 14 7,3<br />
Totalt antal svar 193 100,0<br />
Antal som ej svarat 12<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
I denna grupp, fritidsboende, är det nästan 63 % som har angett Universitets- eller högskoleutbildning<br />
som högsta utbildningsnivå.<br />
Skillnaderna i utbildningsnivå mellan urvalsgrupperna är markant sett till procent av inkomna<br />
svar.<br />
Utbildningsområde: Utbildningsområdena är mycket varierande i båda urvalen men några områden<br />
som är återkommande bland fast boende exempelvis mekaniker, verkstad, officer återfinns<br />
ej bland de fritidsboende. För fullständig lista se bilaga 1a och 1 b.<br />
6. Är du anställd inom privata sektorn/anställd inom offentliga sektorn/egen företagare/studerande/arbetssökande/pensionär/annat?<br />
Sysselsättning<br />
Fast boende Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Anställning privat 141 19,2<br />
Anställning offentlig<br />
168 22,9<br />
Egen företagare 80 10,9<br />
Studerande 44 6,0<br />
Arbetssökande 35 4,8<br />
Pensionär 241 32,8<br />
Annat 26 3,5<br />
Totalt antal svar 735 100,0<br />
Antal som ej svarat 5<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Fritidsboende Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Anställning privat 42 21,8<br />
Anställning offentlig<br />
55 28,5
Egen företagare 27 14,0<br />
Studerande 2 1,0<br />
Arbetssökande 1 ,5<br />
Pensionär 64 33,2<br />
Annat 2 1,0<br />
Totalt antal svar 193 100,0<br />
Antal som ej svarat 12<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
Det är procentuellt sett fler studenter och arbetssökande bland de fast boende annars är det inga<br />
stora variationer mellan urvalsgrupperna.<br />
2.3 Åsikter om nuvarande markanvändning<br />
8. Anser du att det inom markanvändningen på norra Gotland finns utrymme för utökade<br />
naturskyddsområden/utökad brytning av kalksten/annat ange vad?<br />
Utrymme för utökade naturskyddsområden<br />
Procent av<br />
Fast boende Antal inkomna svar<br />
Ja 229 36,0<br />
Nej 252 39,6<br />
Vet inte 155 24,4<br />
Totalt antal svar 636 100,0<br />
Antal som ej svarat 104<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Procent av<br />
Fritidsboende Antal inkomna svar<br />
Ja 131 64,5<br />
Nej 25 12,3<br />
Vet inte 47 23,2<br />
Totalt antal svar 203 100,0<br />
Antal som ej svarat 2<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
Majoriteten av de fast boende säger nej till utökade naturskyddsområden, 39,6 %. För denna<br />
grupp är det många som inte vet och som skulle kunna påverka resultatet om de var tvungna att<br />
ta ställning i frågan.<br />
I gruppen fritidsboende säger majoriteten ja till utökade naturskyddsområden, 64,5 %.<br />
Utrymme för utökad brytning av kalksten<br />
Procent av<br />
Fast boende Antal inkomna svar<br />
Ja 368 53,6
Nej 194 28,2<br />
Vet inte 125 18,2<br />
Totalt antal svar 687 100,0<br />
Antal som ej svarat 53<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Procent av<br />
Fritidsboende Antal inkomna svar<br />
Ja 66 32,5<br />
Nej 91 44,8<br />
Vet inte 46 22,7<br />
Totalt antal svar 203 100,0<br />
Antal som ej svarat 2<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
Majoriteten av de fast boende säger ja till utökad brytning av kalksten, 53,6 %.<br />
Majoriteten av de fritidsboende säger nej till utökad brytning av kalksten, 44,8 %. För denna<br />
grupp är det många som inte vet och som skulle kunna påverka resultatet om de var tvungna att<br />
ta ställning i frågan.<br />
Fast boende har även angett att de anger relativt frekvent att det finns utrymme för bland annat<br />
bostäder och turism. För fritidsboende är alternativen besöksnäring/turism relativt frekvent förekommande<br />
För fullständig lista över annat se bilaga 3 a och 3 b.<br />
9. Är du direkt berörd av kalkbrytning och/eller naturvård på norra Gotland?<br />
Direkt berörd av kalkstensbrytning och/eller naturvård<br />
Procent av<br />
Fast boende Antal inkomna svar<br />
Ja 322 44,7<br />
Nej 398 55,3<br />
Totalt antal svar 720 100,0<br />
Antal som ej svarat 20<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Fritidsboende Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Ja 91 45,3<br />
Nej 110 54,7<br />
Totalt antal svar 201 100,0<br />
Antal som ej svarat 4<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
Andelen av dem som anger sig vara direkt berörda av det ena eller det andra är relativt lika i urvalsgrupperna.<br />
De flesta av dessa, 29,3 % för fast boende och 32,7 % för fritidsboende anger<br />
kalk som det de är direkt berörda av. 3,2 % respektive 4,9 % anger natur som det de är direkt
erörda av.<br />
Om ja av vad<br />
Fast boende Antal<br />
Både och 17<br />
Kalkstensbrytning 217<br />
Naturvård 24<br />
Vatten 2<br />
Oljeborrning 2<br />
Totalt antal svar 238<br />
Antal som ej svarat 502<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Fritidsboende Antal<br />
Både och 3<br />
Kalkstensbrytning 67<br />
Naturvård 10<br />
Totalt antal svar 80<br />
Antal som ej svarat 125<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
De fast boende är ofta berörda via arbeten själva eller inom familjen. Båda grupperna är berörda<br />
av att de bor i närheten av kalkindustrier. Fritidsboende anger mer frekvent att de är oroade för<br />
hur det ska gå med sitt vatten.<br />
Lista över; På vilket sätt? Se bilaga 4 a och 4 b.<br />
10. Hur är din inställning generellt till kalkstensindustrin på norra Gotland?<br />
Inställning till kalkstensindustrin<br />
Procent av<br />
Fast boende Antal inkomna svar<br />
Positiv 478 66,6<br />
Negativ 127 17,7<br />
Ingen åsikt 113 15,7<br />
Totalt antal svar 718 100,0<br />
Antal som ej svarat 22<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Procent av<br />
Fritidsboende Antal inkomna svar<br />
Positiv 108 53,5<br />
Negativ 65 32,2<br />
Ingen åsikt 29 14,4<br />
Totalt antal svar 202 100,0
Antal som ej svarat 3<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
En majoritet i båda grupperna är positiv till kalkstensindustrin, 66,6 % respektive 53,5 %.<br />
11. Hur är din inställning generellt till naturvårdsinsatser på norra Gotland?<br />
Inställning till naturvårdsinsatser<br />
Procent av<br />
Fast boende Antal inkomna svar<br />
Positiv 384 53,2<br />
Negativ 110 15,2<br />
Ingen åsikt 228 31,6<br />
Totalt antal svar 722 100,0<br />
Antal som ej svarat 18<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Procent av<br />
Fritidsboende Antal inkomna svar<br />
Positiv 160 80,0<br />
Negativ 12 6,0<br />
Ingen åsikt 28 14,0<br />
Totalt antal svar 200 100,0<br />
Antal som ej svarat 5<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
En majoritet i båda grupperna är positiv till naturvården, 53,2 % respektive 80 %.<br />
12. Frågan är struken, se metodkritik.<br />
13. Anser du att kalkstensindustrin tar ett ansvar för vad som händer med egen och intillliggande<br />
mark vid brytning?<br />
Anser att kalkstensindustrin tar ansvar<br />
Procent av<br />
Fast boende Antal inkomna svar<br />
Ja 300 41,6<br />
Nej 205 28,4<br />
Ingen åsikt 216 30,0<br />
Totalt antal svar 721 100,0
Antal som ej svarat 19<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Procent av<br />
Fritidsboende Antal inkomna svar<br />
Ja 46 22,9<br />
Nej 91 45,3<br />
Ingen åsikt 64 31,8<br />
Totalt antal svar 201 100,0<br />
Antal som ej svarat 4<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
En majoritet av de fast boende anser att kalkstensindustrin tar ansvar, 41,6 %. Av de fritidsboende<br />
är det 45,3 % som anser att kalkstensindustrin inte tar ansvar. För båda dessa grupper är det<br />
många som inte har en åsikt och som skulle kunna påverka resultatet om de var tvungna att ta<br />
ställning i frågan.<br />
Varför/ varför inte? Se bilaga 5 a och 5 b för fullständig lista då svaren är mycket varierande.<br />
2.4 Åsikter om framtida markanvändning<br />
7. Hur skulle du vilja att marken på norra Gotland används i framtiden?<br />
Här är det många skiftande förslag. Åsikter som ”plats för både naturvård och kalkindustri” samt<br />
att ”marken ska användas som idag” återfinns mer frekvent än många andra i båda urvalsgrupperna.<br />
Hos gruppen fast boende så återkommer åsikten ”för arbeten” mer frekvent än ”bevara<br />
naturen” vilket är motsatt för gruppen fritidsboende där ”bevara naturen” förekommer mer frekvent<br />
än ”för arbeten”.<br />
För fullständig lista se bilaga 2 a och 2 b.<br />
14. Hur viktiga anser du följande faktorer vara vid överväganden angående framtida markanvändning<br />
på norra Gotland? Rangordna nedanstående alternativ från 1-7, utifrån hur viktiga<br />
du anser dem vara, där 1 är det du anser vara viktigast.<br />
Frequency<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1<br />
Bevarande av hotade djur och växter fast boende<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Bevarande av hotade djur och växter<br />
5<br />
Bevarande av hotade djur och växter, fast boende 621 av 740 svar (svarsfrekvens 83,9 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 38 85 129 106 122 120 21 621 st<br />
6<br />
7
Procent 6,1 13,7 20,8 17,1 19,6 19,3 3,4 100 %<br />
Frequency<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1<br />
Bevarande av hotade djur och växter fritidsboende<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Bevarande av hotade djur och växter<br />
5<br />
Bevarande av hotade djur och växter, fritidsboende 176 av 205 svar (svarsfrekvens 85,9 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 10 39 52 26 23 24 2 176 st<br />
Procent 5,7 22,2 29,5 14,8 13,1 13,6 1,1 100 %<br />
Ser man till hur ofta respondenterna valt de olika vikterna så finns det en tendens till att fast boende<br />
inte anser bevarande av hotade djur och växter vara är lika viktigt som de fritidsboende<br />
vilka oftare valt vikterna 2 och 3.<br />
Frequency<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
1<br />
Opåverkad grundvattennivå fast boende<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Opåverkad grundvattennivå<br />
5<br />
Opåverkad grundvattennivå, fast boende 651 av 740 svar (svarsfrekvens 88 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 395 118 77 45 9 2 5 651 st<br />
Procent 60,7 18,1 11,8 6,9 1,4 0,3 0,8 100 %<br />
6<br />
6<br />
7<br />
7
Frequency<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1<br />
Opåverkad grundvattennivå fritidsboende<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Opåverkad grundvattennivå<br />
5<br />
Opåverkad grundvattennivå, fritidsboende 190 av 205 svar (svarsfrekvens 92,7 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 131 19 20 11 7 1 1 190 st<br />
Procent 68,9 10,0 10,5 5,8 3,7 0,5 0,5 100 %<br />
Opåverkat grundvatten är viktigt för båda urvalsgrupperna även om fast boende valt vikten 2 och<br />
3 något mer frekvent än fritidsboende vilka i stället ligger högre på vikten 1.<br />
Frequency<br />
150<br />
120<br />
90<br />
60<br />
30<br />
0<br />
1<br />
Bevarande av unika naturområden fast boende<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Bevarande av unika naturområden<br />
5<br />
Bevarande av unika naturområden, fast boende 623 av 740 svar (svarsfrekvens 84,2 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 37 130 116 107 145 81 7 623 st<br />
Procent 5,9 20,9 18,6 17,2 23,3 13,0 1,1 100 %<br />
6<br />
6<br />
7<br />
7
Frequency<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1<br />
Bevarande av unika naturområden fritidsboende<br />
2<br />
3<br />
Bevarande av unika naturområden<br />
4<br />
Bevarande av unika naturområden, fritidsboende 179 av 205 svar (svarsfrekvens 87,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 28 75 37 22 10 7 - 179 st<br />
Procent 15,6 41,9 20,7 12,3 5,6 3,9 - 100 %<br />
Fritidsboende är mer benägna att vikta bevarande av unika naturområden högt. Det är en stor<br />
skillnad jämfört med de fast boende i tabellen ovan.<br />
Frequency<br />
150<br />
120<br />
90<br />
60<br />
30<br />
0<br />
1<br />
Utvinning av naturtillgångar fast boende<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Utvinning av naturtillgångar<br />
5<br />
Utvinning av naturtillgångar, fast boende 611 av 740 svar (svarsfrekvens 82,6 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 21 88 143 108 106 116 29 611 st<br />
Procent 3,4 14,4 23,4 17,7 17,3 19,0 4,7 100 %<br />
5<br />
6<br />
6<br />
7
Frequency<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1<br />
Utvinning av naturtillgångar fritidsboende<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Utvinning av naturtillgångar<br />
5<br />
Utvinning av naturtillgångar, fritidsboende 184 av 205 svar (svarsfrekvens 89,8 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 1 11 18 29 34 65 26 184 st<br />
Procent 0,5 6,0 9,8 15,8 18,5 35,3 14,1 100 %<br />
Utvinning av naturtillgångar är högre viktat bland fast boende än bland fritidsboende där det mest<br />
frekventa valet är vikten 6.<br />
Frequency<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1<br />
Säkrade sysselsättningstillfällen fast boende<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Säkrade sysselsättningstillfällen<br />
5<br />
Säkrade sysselsättningstillfällen, fast boende 626 av 740 svar (svarsfrekvens 84,6 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 157 178 85 73 89 35 9 626 st<br />
Procent 25,1 28,4 13,6 11,7 14,2 5,6 1,4 100 %<br />
6<br />
6<br />
7<br />
7
Frequency<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1<br />
Säkrade sysselsättningstillfällen fritidsboende<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Säkrade sysselsättningstillfällen<br />
5<br />
Säkrade sysselsättningstillfällen, fritidsboende 186 av 205 svar (svarsfrekvens 90,7 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 13 28 32 35 58 19 1 186 st<br />
Procent 7,0 15,1 17,2 18,8 31,2 10,2 0,5 100 %<br />
Säkrade sysselsättningstillfällen är mycket högre viktade bland fast boende än hos fritidsboende.<br />
För fast boende dominerar vikten 2 och sedan 1. För fritidsboende dominerar vikten 5 och sedan<br />
4.<br />
Frequency<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1<br />
2<br />
Rekreationsmöjligheter fast boende<br />
3<br />
4<br />
Rekreationsmöjligheter<br />
5<br />
Rekreationsmöjligheter, fast boende 620 av 740 svar (svarsfrekvens 83,8 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 9 33 78 172 102 207 19 620 st<br />
Procent 1,5 5,3 12,6 27,7 16,5 33,4 3,1 100 %<br />
6<br />
6<br />
7<br />
7
Frequency<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1<br />
2<br />
Rekreationsmöjligheter fritidsboende<br />
3<br />
4<br />
Rekreationsmöjligheter<br />
5<br />
Rekreationsmöjligheter, fritidsboende 175 av 205 svar (svarsfrekvens 85,4 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 2 14 15 47 33 51 13 175 st<br />
Procent 1,1 8,0 8,6 26,9 18,9 29,1 7,4 100 %<br />
Rekreationsmöjligheter än något mer viktade av fritidsboende men det är en relativt jämn viktning<br />
mellan urvalsgrupperna.<br />
Frequency<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1<br />
2<br />
Annat fast boende<br />
3<br />
4<br />
Annat<br />
5<br />
Annat, fast boende 620 av 740 svar (svarsfrekvens 83,8 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 14 12 7 9 22 13 115 620 st<br />
Procent 7,3 6,3 3,6 4,7 11,5 6,8 59,9 100 %<br />
6<br />
6<br />
7<br />
7
Frequency<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
1<br />
2<br />
Annat fritidsboende<br />
3<br />
4<br />
Annat<br />
5<br />
Annat, fritidsboende 61 av 205 svar (svarsfrekvens 29,8 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 4 1 14 6 9 3 24 61 st<br />
Procent 6,6 1,6 23,0 9,8 14,8 4,9 39,3 100 %<br />
Fritidsboende har i högre utsträckning valt ett annat alternativ vilket de angett själva. Att så<br />
många valt annat med vikten 7 beror mycket på att de skrivit en 7:a där utan att ange något alternativ.<br />
Ange vad: exempel på vad som angetts är: icke påverkat grundvatten, fiske, bebyggelse, bevara<br />
kulturlandskapet, buller, bostäder, affärer<br />
6<br />
7
15. Vilket ansvar skulle du vilja att kalkindustrin uppfyller för att få fortsätta sin brytning på<br />
Gotland? Rangordna nedanstående alternativ från 1-6, utifrån hur viktiga du anser dem vara, där<br />
1 är det du anser vara viktigast.<br />
Frequency<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1<br />
Fortsatt tryggad sysselsättning fast boende<br />
2<br />
3<br />
Fortsatt tryggad sysselsättning<br />
4<br />
Fortsatt tryggad sysselsättning, fast boende 603 av 740 svar (svarsfrekvens 81,5 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 202 125 107 70 82 17 603 st<br />
Procent 33,5 20,7 17,7 11,6 13,6 2,8 100 %<br />
Frequency<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1<br />
Fortsatt tryggad sysselsättning fritidsboende<br />
2<br />
3<br />
Fortsatt tryggad sysselsättning<br />
4<br />
Fortsatt tryggad sysselsättning, fritidsboende 161 av 205 svar (svarsfrekvens 78,5 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 30 24 30 30 34 13 161 st<br />
Procent 18,6 14,9 18,6 18,6 21,1 8,1 100 %<br />
Fast boende vill i högre utsträckning ha tryggad sysselsättning vilket även speglas av svaren på<br />
frågorna 7 och 14.<br />
5<br />
5<br />
6<br />
6
Frequency<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1<br />
Ekonomiska utvecklingsbidrag fast boende<br />
2<br />
3<br />
Ekonomiska utvecklingsbidrag<br />
4<br />
Ekonomiska utvecklingsbidrag, fast boende 596 av 740 svar (svarsfrekvens 80,5 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 28 107 153 191 107 10 596 st<br />
Procent 4,7 18,0 25,7 32,0 18,0 1,7 100 %<br />
Frequency<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1<br />
Ekonomiska utvecklingsbidrag fritidsboende<br />
2<br />
3<br />
Ekonomiska utvecklingsbidrag<br />
4<br />
Ekonomiska utvecklingsbidrag, fritidsboende 156 av 205 svar (svarsfrekvens 76,1 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 7 16 34 49 46 4 156 st<br />
Procent 4,5 10,3 21,8 31,4 29,5 2,6 100 %<br />
Fast boende tenderar att vikta ekonomiska utvecklingsbidrag något högre än vad fritidsboende<br />
gör.<br />
5<br />
5<br />
6<br />
6
Frequency<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1<br />
Omvandling till naturliga miljöer fast boende<br />
2<br />
3<br />
Omvandling till naturliga miljöer<br />
Omvandling till naturliga miljöer, fast boende 619 av 740 svar (svarsfrekvens 83,6 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 57 179 175 141 63 4 619 st<br />
Procent 9,2 28,9 28,3 22,8 10,2 0,6 100 %<br />
Frequency<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1<br />
Omvandling till naturliga miljöer fritidsboende<br />
2<br />
3<br />
Omvandling till naturliga miljöer<br />
4<br />
4<br />
Omvandling till naturliga miljöer, fritidsboende 166 av 205 svar (svarsfrekvens 81 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 22 57 41 24 16 6 166 st<br />
Procent 13,3 34,3 24,7 14,5 9,6 3,6 100 %<br />
Fritidsboende vill ha omvandling till naturliga miljöer i något högre grad än de fast boende men<br />
vikterna ligger, för båda grupperna, oftast inom intervallet 2-4.<br />
5<br />
5<br />
6<br />
6
Frequency<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
1<br />
Ansvar för vattenförsörjning fast boende<br />
2<br />
3<br />
Ansvar för vattenförsörjning<br />
Ansvar för vattenförsörjning, fast boende 629 av 740 svar (svarsfrekvens 85 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 329 148 84 61 6 1 629 st<br />
Procent 52,3 23,5 13,4 9,7 1,0 0,2 100 %<br />
Frequency<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1<br />
Ansvar för vattenförsörjning fritidsboende<br />
2<br />
3<br />
Ansvar för vattenförsörjning<br />
Ansvar för vattenförsörjning, fritidsboende 166 av 205 svar (svarsfrekvens 85 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 96 35 24 8 2 1 166 st<br />
Procent 57,8 21,1 14,5 4,8 1,2 0,6 100 %<br />
4<br />
4<br />
När det gäller ansvar för vattenförsörjning är båda grupperna väldigt jämna och de viktar detta<br />
högt, vikt 1 får 52,3 % respektive 57,8 %. Fritidsboende väljer vikt 1 i högre utsträckning än fast<br />
boende.<br />
5<br />
5<br />
6<br />
6
Frequency<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1<br />
Avsätta mark och resurser fast boende<br />
2<br />
3<br />
Avsätta mark och resurser<br />
Avsätta mark och resurser, fast boende 596 av 740 svar (svarsfrekvens 80,5 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 11 66 87 121 282 29 596 st<br />
Procent 1,8 11,1 14,6 20,3 47,3 4,9 100 %<br />
Frequency<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1<br />
Avsätta mark och resurser fritidsboende<br />
2<br />
3<br />
Avsätta mark och resurser<br />
4<br />
4<br />
Avsätta mark och resurser, fritidsboende 163 av 205 svar (svarsfrekvens 79,5 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 6 32 31 43 45 6 163 st<br />
Procent 3,7 19,6 19,0 26,4 27,6 3,7 100 %<br />
Att avsätta mark och resurser är ett högre viktat alternativ för de som är fritidsboende även om<br />
det är ett lågt viktat alternativ över lag. För båda grupperna dominerar alternativen 5 följt av 4.<br />
5<br />
5<br />
6<br />
6
Frequency<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1<br />
2<br />
Annat fast boende<br />
3<br />
Annat<br />
Annat, fast boende 159 av 740 svar (svarsfrekvens 21,5 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 18 4 10 6 19 102 159 st<br />
Procent 11,3 2,5 6,3 3,8 11,9 64,2 100 %<br />
Frequency<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
1<br />
2<br />
Annat fritidsboende<br />
3<br />
Annat<br />
Annat, fritidsboende 53 av 205 svar (svarsfrekvens 25,9 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 12 3 8 6 6 18 53 st<br />
Procent 22,6 5,7 15,1 11,3 11,3 34,0 100 %<br />
4<br />
4<br />
Fritidsboende har i högre utsträckning valt ett annat alternativ vilket de angett själva. Att så<br />
många valt annat med vikten 6 beror mycket på att de skrivit en 6:a där utan att ange något alternativ.<br />
Ange vad: exempel: icke påverkat grundvatten, återställa tidigare brott, sluta elda sopor och<br />
5<br />
5<br />
6<br />
6
ildäck på Cementa, att företagen beskattas på Gotland.<br />
2.5 Olika intressen för markutnyttjande<br />
16. Anser du att det finns en intressekonflikt mellan naturvårdsintressen och kalkstensindustrin<br />
avseende markanvändningen i ditt närområde?<br />
Intressekonflikt mellan naturvårdsintressen och kalkstensindustrin<br />
Procent av<br />
Fast boende Antal inkomna svar<br />
Ja 498 69,3<br />
Nej 74 10,3<br />
Ingen åsikt 147 20,4<br />
Totalt antal svar 719 100,0<br />
Antal som ej svarat 21<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Procent av<br />
Fritidsboende Antal inkomna svar<br />
Ja 139 69,5<br />
Nej 29 14,5<br />
Ingen åsikt 32 16,0<br />
Totalt antal svar 200 100,0<br />
Antal som ej svarat 5<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
Majoriteten i bägge grupperna anser att det föreligger en intressekonflikt mellan naturvårdsintressen<br />
och kalkstensindustrin, drygt 69 %. Det är dock fler bland de fast boende som inte har en<br />
åsikt.<br />
Varför/varför inte?<br />
Åsikterna om anledning till intressekonflikt finns som fullständig lista i bilaga 6 a och 6 b.
17. Vilket av följande intressen anser du skall prioriteras vid en beslutssituation:<br />
Rangordna nedanstående alternativ från 1-4, utifrån hur viktiga du anser dem vara, där 1 är det<br />
du anser vara viktigast.<br />
Frequency<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1<br />
Kalkstensutvinning fast boende<br />
2<br />
Kalkstensutvinning<br />
Kalkstensutvinning, fast boende 621 av 740 svar (svarsfrekvens 83,9 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
Antal 142 224 202 53 621 st<br />
Procent 22,9 36,1 32,5 8,5 100 %<br />
Frequency<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1<br />
Kalkstensutvinning fritidsboende<br />
2<br />
Kalkstensutvinning<br />
Kalkstensutvinning, fritidsboende 177 av 205 svar (svarsfrekvens 86,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
Antal 17 35 84 41 177 st<br />
Procent 9,6 19,8 47,5 23,2 100 %<br />
3<br />
3<br />
För fast boende så dominerar alternativ 2 med 36,1 % följt av alternativ 3 med 32,5 %. För fritidsboende<br />
dominerar alternativ 3 med 47,5 % följt av alternativ 4 med 23,2 %.<br />
Fast boende är således mer benägna att prioritera kalkstensutvinning vid en beslutssituation.<br />
4<br />
4
Frequency<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
1<br />
Naturvårdsintressen fast boende<br />
2<br />
Naturvårdsintressen<br />
Naturvårdsintressen, fast boende 623 av 740 svar (svarsfrekvens 84,2 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
Antal 41 215 318 49 623 st<br />
Procent 6,6 34,5 51,0 7,9 100 %<br />
Frequency<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1<br />
Naturvårdsintressen fritidsboende<br />
2<br />
Naturvårdsintressen<br />
Naturvårdsintressen, fritidsboende 177 av 205 svar (svarsfrekvens 86,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
Antal 28 97 46 6 177 st<br />
Procent 15,8 54,8 26,0 3,4 100 %<br />
3<br />
3<br />
För fast boende så dominerar alternativ 3 med 51 % följt av alternativ 2 med 34,5 %. För fritids-<br />
4<br />
4
oende dominerar alternativ 2 med 54,8 % följt av alternativ 3 med 26 %.<br />
Fritidsboende är således mer benägna att prioritera naturvårdsintressen vid en beslutssituation.<br />
Frequency<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
1<br />
Opåverkat grundvatten fast boende<br />
2<br />
Opåverkat grundvatten<br />
Opåverkat grundvatten, fast boende 662 av 740 svar (svarsfrekvens 89,5 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
Antal 474 160 24 4 662 st<br />
Procent 71,6 24,2 3,6 0,6 100 %<br />
Frequency<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1<br />
Opåverkat grundvatten fritidsboende<br />
2<br />
Opåverkat grundvatten<br />
Opåverkat grundvatten, fritidsboende 190 av 205 svar (svarsfrekvens 92,7 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
3<br />
3<br />
4<br />
4
Antal 134 44 9 3 190 st<br />
Procent 70,5 23,2 4,7 1,6 100 %<br />
Båda grupperna är i princip samstämmiga när det gäller alternativet opåverkat grundvatten. En<br />
marginell övervikt finns hos de fast boende för vikterna 1 och 2 men båda grupperna prioriterar<br />
detta alternativ högt vid en beslutssituation.<br />
Frequency<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1<br />
Annat fast boende<br />
2<br />
Annat<br />
Annat, fast boende 192 av 740 svar (svarsfrekvens 25,9 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
Antal 11 29 52 100 192 st<br />
Procent 5,7 15,1 27,1 52,1 100 %<br />
Frequency<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
1<br />
Annat fritidsboende<br />
2<br />
Annat<br />
Annat, fritidsboende 61 av 205 svar (svarsfrekvens 29,8 %)<br />
3<br />
3<br />
4<br />
4
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
Antal 11 11 22 17 61 st<br />
Procent 18,0 18,0 36,1 27,9 100 %<br />
Fritidsboende har i högre utsträckning valt ett annat alternativ vilket de angett själva. Att så<br />
många valt annat med vikten 4 beror mycket på att de skrivit en 4:a där utan att ange något alternativ.<br />
Ange vad: Exempel: Återställande av brott, göra våtmarker, ett levande Gotland, säkrade arbetstillfällen,<br />
göra en konsekvensanalys, livskvalitet, arbetstillfällen i annan bransch, levande landsbygd.<br />
Motivera gärna ovanstående val<br />
Vatten är ett frekvent återkommande alternativ för båda grupperna men för fast boende återkommer<br />
arbetstillfällen mest frekvent. För fullständig lista se bilaga 7 a och 7 b.<br />
18. Kommer du och/eller dina eventuella barn att bo kvar i denna socken och påverkas av<br />
kommande beslut kring markanvändningen på norra Gotland?<br />
Fortsatt boende i socknen<br />
Procent av<br />
Fast boende Antal inkomna svar<br />
Ja 603 86,4<br />
Nej 95 13,6<br />
Totalt antal svar 698 100,0<br />
Antal som ej svarat 42<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Fritidsboende Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Ja 194 99,0<br />
Nej 2 1,0<br />
Totalt antal svar 196 100,0<br />
Antal som ej svarat 9<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
En kraftig majoritet av de boende i båda urvalsgrupperna kommer själva alternativt att deras barn<br />
fortsättningsvis kommer att bo i aktuell socken och påverkas av beslut kring markanvändningen.<br />
2.6 Hur vill sockenborna bli informerade om markanvändningsfrågor?<br />
19. Upplever du det positivt att Länsstyrelsen Gotland, Gotlands kommun och Naturvårdsverket<br />
genomför denna undersökning?<br />
Inställning till undersökningen<br />
Procent av<br />
Fast boende Antal inkomna svar<br />
Ja 608 83,9<br />
Nej 19 2,6
Ingen åsikt 98 13,5<br />
Totalt antal svar 725 100,0<br />
Antal som ej svarat 15<br />
Totalt antal enkäter 740<br />
Fritidsboende Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Ja 178 88,6<br />
Nej 6 3,0<br />
Ingen åsikt 17 8,5<br />
Totalt antal svar 178 100,0<br />
Antal som ej svarat 6<br />
Totalt antal enkäter 205<br />
I båda grupperna är en kraftig majoritet positivt inställda till att denna undersökning genomförs.<br />
Det är dock fler av de fast boende som inte har någon åsikt om detta.<br />
20. Hur skulle du vilja att Länsstyrelsen Gotland med flera myndigheter<br />
fortsättningsvis informerar dig om beslutsprocessen kring markanvändningen på norra<br />
Gotland?<br />
358<br />
Val av informationskanal, fast boende<br />
114<br />
16<br />
35<br />
173<br />
478<br />
Möten dagtid<br />
Möten kvällstid<br />
Via media<br />
Per post<br />
Länsstyrelsens <strong>hem</strong>sida<br />
Annat
65<br />
Val av informationskanal Fritidsboende<br />
36<br />
133<br />
9<br />
40<br />
99<br />
Möten dagtid<br />
Möten kvällstid<br />
Via media<br />
Per post<br />
Länsstyrelsens <strong>hem</strong>sida<br />
Annat<br />
Här har respondenterna haft möjlighet att välja mer än ett alternativ och siffran anger hur många<br />
av respondenterna som kryssat respektive alternativ som intressant.<br />
De fritidsboende vill i större utsträckning ha information via exempelvis Länsstyrelsens <strong>hem</strong>sida<br />
eller på annat vis, vilket oftast angetts som via e-post. De fast boende vill i störst utsträckning ha<br />
information via media.<br />
21. Nedan kan du notera övrigt som du vill göra Länsstyrelsen Gotland,<br />
Gotlands kommun samt Naturvårdsverket medvetna om?<br />
Här har 276 respondenter av urvalet fast boende samt 89 respondenter från urvalet fritidsboende<br />
lämnat någon kommentar. För fullständig lista se bilaga 8 a och 8 b.
3. Resultatredovisning, skolor<br />
3.1 Beskrivning av de som har svarat på enkäten<br />
1. I vilken socken bor du?<br />
Boende i socken<br />
Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Socken Boge 1 2,1<br />
Hejnum 1 2,1<br />
Lärbro 2 4,3<br />
Ot<strong>hem</strong> 29 61,7<br />
Annan 14 29,8<br />
Totalt antal svar 47 100,0<br />
Antal som ej svarat 1<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
Representation per socken utifrån urval kan ej redovisas på grund av att det är okänt hur sockenfördelningen<br />
ser ut i de årskullar som fyllt i enkäten. Det finns inte representation från samtliga<br />
socknar med högre detaljeringsgrad.<br />
2. Är du tjej/kille?<br />
Kön<br />
Kön Tjej<br />
Antal<br />
28<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
51,8<br />
Kille<br />
Totalt antal enkäter<br />
20<br />
48<br />
48,2<br />
En majoritet av respondenterna är av kvinnligt kön, 58,3 %<br />
3. Hur gammal är du?<br />
Ålder i år<br />
Ålder 12<br />
Antal<br />
12<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
25,0<br />
13 22 45,8<br />
14<br />
Totalt antal enkäter<br />
14<br />
48<br />
29,2<br />
Samtliga respondenter är i åldern 12-14 år gamla.
3.3 Åsikter om nuvarande markanvändning<br />
6. Är någon i din familj engagerad i kalkbrytning eller naturvård på norra Gotland? Ja/Nej<br />
Direkt berörd av kalkstensbrytning och/eller naturvård<br />
Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Ja 5 12,2<br />
Nej 36 87,8<br />
Totalt antal svar 41 100,0<br />
Antal som ej svarat 7<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
Endast 5 av respondenterna är direkt berörda av kalkstensbrytning och/eller naturvård.<br />
Om ja, av vad och på vilket sätt?<br />
Om ja av vad<br />
Antal<br />
Kalkstensbrytning 5<br />
Totalt antal svar 5<br />
Antal som ej svarat 43<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
Samtliga som svarat ja på föregående fråga har en koppling till kalkindustrin.<br />
Om ja på vilket sätt<br />
Antal<br />
Bror anställd 1<br />
Familjemedlem anställd<br />
1<br />
Pappa anställd 3<br />
Totalt antal svar 5<br />
Antal som ej svarat 43<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
Samtliga som angett att de är berörda har en familjemedlem anställd inom kalkindustrin.<br />
7. Vad tycker du om kalkstensindustrin på norra Gotland? Positivt/Negativt/Ingen åsikt<br />
Inställning till kalkstensindustrin<br />
Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar
Positiv 8 17,0<br />
Negativ 5 10,6<br />
Ingen åsikt 34 72,3<br />
Totalt antal svar 47 100,0<br />
Antal som ej svarat 1<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
Majoriteten har ingen åsikt i frågan, 72,3 %. Det är dock fler positiva än negativa respondenter.<br />
8. Vad tycker du om naturvårdsarbetet på norra Gotland? Positivt/Negativt/Ingen åsikt<br />
Inställning till naturvårdsinsatser<br />
Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Positiv 12 25,5<br />
Negativ 6 12,8<br />
Ingen åsikt 29 61,7<br />
Totalt antal svar 47 100,0<br />
Antal som ej svarat 1<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
Majoriteten har ingen åsikt i frågan, 61,7 %. Det är dock fler positiva än negativa respondenter.<br />
9. Tycker du att kalkstensindustrin tar ansvar för vad som händer med marken runt omkring<br />
när de bryter kalksten? Ja/Nej/Ingen åsikt<br />
Anser att kalkstensindustrin tar ansvar<br />
Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Ja 5 10,6<br />
Nej 9 19,1<br />
Ingen åsikt 33 70,2<br />
Totalt antal svar 47 100,0<br />
Antal som ej svarat 1<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
Majoriteten har ingen åsikt i frågan, 70,2 %. Det är fler som svarar nej än det är som svarar ja.<br />
Varför/Varför inte?<br />
Varför/varför inte<br />
Antal<br />
Bry sig om egen mark 1
De bryr sig inte 1<br />
De förstör 1<br />
De gör det 1<br />
De gör som de vill 1<br />
De ska ta ansvar 1<br />
De återställer 1<br />
Spränger hej vilt 1<br />
Observera att respektive alternativ endast valts av en respondent som motivering.<br />
3.4 Åsikter om framtida markanvändning<br />
3. Hur skulle du vilja att marken på norra Gotland används i framtiden?<br />
Framtida markanvändning<br />
Antal<br />
Behåll allemansrätten 1<br />
Brytning o jobb 1<br />
Bygg idrottsanläggningar 1<br />
Bygg pingishallar 1<br />
Fler fritidsgårdar 1<br />
Fler hus o affärer 1<br />
Fotbollsplaner 1<br />
Försiktigt o varsamt 1<br />
Inte alls 1<br />
Inte för många hus 1<br />
Jordbruk o affärer 2<br />
Konstgräsplan 1<br />
Naturskydd för ridleder 1<br />
Nya företag o jobb åt<br />
ungdomar 1<br />
Orörd natur 6<br />
Parker o fotbollsplan/ridklubb<br />
1<br />
På bästa sätt 1<br />
Skogsmark 1<br />
Som vanligt 1<br />
till äventyrsbad 1<br />
Utnyttja tillgångarna 1<br />
Vårda naturen 1<br />
Orörd natur har procentuellt sett fåt flest svar.<br />
5. Tycker du att norra Gotland kan ha:<br />
– Ännu större naturskyddsområden; Ja/Nej/Vet ej<br />
Utrymme för utökade naturskyddsområden
Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Ja 15 31,9<br />
Nej 9 19,1<br />
Vet inte 23 48,9<br />
Totalt antal svar 47 100,0<br />
Antal som ej svarat 1<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
Majoriteten har ingen åsikt i frågan, 48,9 %. Det är dock fler positiva än negativa respondenter.<br />
– Ännu mer brytning av kalksten ja/nej/vet ej<br />
Utrymme för utökad brytning av kalksten<br />
Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Ja 7 16,3<br />
Nej 15 34,9<br />
Vet inte 21 48,8<br />
Totalt antal svar 43 100,0<br />
Antal som ej svarat 5<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
Majoriteten har ingen åsikt i frågan, 48,8 %. Det är dock fler negativa än positiva respondenter.<br />
Något annat, ange vad<br />
Utrymme för annat vad<br />
Antal<br />
Miljövänliga bilar 1<br />
Totalt antal svar 1<br />
Antal som ej svarat 47<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
En respondent har besvarat frågan.<br />
10. Hur viktiga tycker du att nedanstående teman är när man bestämmer om framtida<br />
markanvändning på norra Gotland?
Frequency<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Bevarande av hotade djur och växter skolor<br />
2<br />
3<br />
Bevarande av hotade djur och växter<br />
4<br />
6<br />
Bevarande av hotade djur och växter, skola 30 av 48 svar (svarsfrekvens 62,5 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 14 9 3 2 - 1 1 30 st<br />
Procent 46,7 30,0 10,0 6,7 - 3,3 3,3 100 %<br />
Frequency<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Opåverkad grundvattennivå skolor<br />
2<br />
3<br />
Opåverkad grundvattennivå<br />
4<br />
5<br />
Opåverkad grundvattennivå, skola 31 av 48 svar (svarsfrekvens 64,6 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 9 5 9 4 2 2 - 31 st<br />
Procent 29,0 16,1 29,0 12,9 6,5 6,5 - 100 %<br />
Frequency<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Bevarande av unika naturområden skolor<br />
2<br />
3<br />
4<br />
Bevarande av unika naturområden<br />
5<br />
6<br />
Bevarande av unika naturområden, skola 30 av 48 svar (svarsfrekvens 62,5 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 2 8 10 5 3 1 1 30 st<br />
Procent 6,7 26,7 33,3 16,7 10,0 3,3 3,3 100 %<br />
7<br />
6<br />
7
Frequency<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
2<br />
Utvinning av naturtillgångar skolor<br />
3<br />
4<br />
Utvinning av naturtillgångar<br />
5<br />
6<br />
Utvinning av naturtillgångar, skola 30 av 48 svar (svarsfrekvens 62,5 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal - 4 5 5 10 4 2 30 st<br />
Procent - 13,3 16,7 16,7 33,3 13,3 6,7 100 %<br />
Frequency<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Säkrade sysselsättningstillfällen skolor<br />
2<br />
3<br />
Säkrade sysselsättningstillfällen<br />
4<br />
5<br />
Säkrade sysselsättningstillfällen, skola 29 av 48 svar (svarsfrekvens 60,4 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 2 3 3 8 10 3 - 29 st<br />
Procent 6,9 10,3 10,3 27,6 34,5 10,3 - 100 %<br />
Frequency<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
1<br />
2<br />
Rekreationsmöjligheter skolor<br />
4<br />
Rekreationsmöjligheter<br />
5<br />
6<br />
Rekreationsmöjligheter, skola 30 av 48 svar (svarsfrekvens 62,5 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 1 2 - 3 5 16 3 30 st<br />
Procent 3,3 6,7 - 10,0 16,7 53,3 100 %<br />
7<br />
6<br />
7
Frequency<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
4<br />
Annat skolor<br />
Annat<br />
6<br />
Annat, skola 16 av 48 svar (svarsfrekvens 33,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 7 Totalt<br />
Antal 2 - - 2 - 2 10 16 st<br />
Procent 12,5 12,5 12,5 62,5 100 %<br />
7<br />
11. Vad vill du att kalkstensindustrin ska ge för att få fortsätta sin kalkstensbrytning här på<br />
ön?<br />
Frequency<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Fortsatt tryggad sysselsättning skolor<br />
2<br />
3<br />
Fortsatt tryggad sysselsättning<br />
4<br />
Fortsatt tryggad sysselsättning, skola 27 av 48 svar (svarsfrekvens 56,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 10 5 5 4 3 - 27 st<br />
Procent 37,0 18,5 18,5 14,8 11,1 - 100 %<br />
Frequency<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Ekonomiska utvecklingsbidrag skolor<br />
2<br />
3<br />
Ekonomiska utvecklingsbidrag<br />
4<br />
5<br />
5
Ekonomiska utvecklingsbidrag, skola 27 av 48 svar (svarsfrekvens 56,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 5 10 7 3 2 - 27 st<br />
Procent 18,5 37,0 25,9 11,1 7,4 - 100 %<br />
Frequency<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Omvandling till naturliga miljöer skolor<br />
2<br />
3<br />
Omvandling till naturliga miljöer<br />
4<br />
Omvandling till naturliga miljöer, skola 26 av 48 svar (svarsfrekvens 54,2 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 3 5 8 5 5 - 26 st<br />
Procent 11,5 19,2 30,8 19,2 19,2 - 100 %<br />
Frequency<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Ansvar för vatten försörjning skolor<br />
2<br />
3<br />
Ansvar för vatten försörjning<br />
4<br />
Ansvar för vatten försörjning, skola 27 av 48 svar (svarsfrekvens 56,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 3 5 3 12 3 1 27 st<br />
Procent 11,1 18,5 11,1 44,4 11,1 3,7 100 %<br />
Frequency<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Avsätta mark och resurser skolor<br />
2<br />
3<br />
Avsätta mark och resurser<br />
4<br />
Avsätta mark och resurser, skola 27 av 48 svar (svarsfrekvens 56,3 %)<br />
5<br />
5<br />
5<br />
6<br />
6
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal 7 2 3 2 9 4 27 st<br />
Procent 25,9 7,4 11,1 7,4 33,3 14,8 100 %<br />
Frequency<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
4<br />
Annat skolor<br />
5<br />
Annat<br />
Annat, skola 15 av 48 svar (svarsfrekvens 31,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 5 6 Totalt<br />
Antal - - - 1 2 12 159 st<br />
Procent - - - 6,7 13,3 80,0 100 %<br />
6<br />
3.5 Olika intressen för markutnyttjande<br />
12. Tycker du att det finns en intressekonflikt mellan naturvårdsintressen och kalkstensindustrin<br />
i närheten av där du bor? Ja/Nej/Ingen åsikt<br />
Intressekonflikt mellan naturvårdsintressen och kalkstensindustrin<br />
Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Ja 2 5,1<br />
Nej 4 10,3<br />
Ingen<br />
åsikt<br />
33 84,6<br />
Totalt antal svar 39 100,0<br />
Antal som ej svarat 9<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
Majoriteten av respondenterna har ingen åsikt i frågan.<br />
Varför/varför inte<br />
Varför/varför inte<br />
Antal<br />
De förstör miljön 1<br />
Om en blomma 1
13. Vilket av följande områden tycker du att man ska prioritera vid beslut om hur marken<br />
ska användas?<br />
Frequency<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Kalkstensutvinning skolor<br />
2<br />
Kalkstensutvinning<br />
Kalkstensutvinning, skola 27 av 48 svar (svarsfrekvens 56,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
Antal 8 5 13 1 27 st<br />
Procent 29,6 18,5 48,1 3,7 100 %<br />
Frequency<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Naturvårdsintressen skolor<br />
2<br />
Naturvårdsintressen<br />
Naturvårdsintressen, skola 28 av 48 svar (svarsfrekvens 58,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
Antal 8 11 8 1 28 st<br />
Procent 28,6 39,3 28,6 3,6 100 %<br />
Frequency<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Opåverkat grundvatten skolor<br />
2<br />
Opåverkat grundvatten<br />
3<br />
3<br />
3<br />
4<br />
4
Opåverkat grundvatten, skola 27 av 48 svar (svarsfrekvens 56,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
Antal 11 11 5 - 27 st<br />
Procent 40,7 40,7 18,5 - 100 %<br />
Frequency<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1<br />
Opåverkat grundvatten skolor<br />
2<br />
Opåverkat grundvatten<br />
Annat, skola 16 av 48 svar (svarsfrekvens 33,3 %)<br />
Vald vikt 1 2 3 4 Totalt<br />
Antal 1 - 1 14 16 st<br />
Procent 6,3 - 6,3 87,5 100 %<br />
14. Kommer du att bo kvar i din socken och påverkas av kommande beslut om markanvändningen<br />
på norra Gotland? Ja/Nej<br />
Fortsatt boende i socknen<br />
Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Ja 22 62,9<br />
Nej 13 37,1<br />
Totalt antal svar 35 100,0<br />
Antal som ej svarat 13<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
En majoritet av respondenterna säger sig komma att bo kvar i sin socken, 62,9 %.<br />
3.6 Hur vill eleverna bli informerade om markanvändningsfrågor?<br />
15. Tycker du att det är bra att Länsstyrelsen Gotland, Gotlands kommun och Naturvårdsverket<br />
genomför den här undersökningen? Ja/Nej/Ingen åsikt<br />
Positiv inställning till undersökningen<br />
Antal<br />
Procent av<br />
inkomna svar<br />
Ja 10 23,8<br />
Nej 4 9,5<br />
3
Ingen åsikt 28 66,7<br />
Totalt antal svar 42 100,0<br />
Antal som ej svarat 6<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
En majoritet av respondenterna har ingen åsikt kring denna undersöknings syfte.<br />
16. Är du intresserad av att få information om hur det går med besluten kring markanvändningen<br />
på norra Gotland?<br />
Vill ha vidare information<br />
Antal<br />
Procent av<br />
inkomna<br />
svar<br />
Ja 12 30,0<br />
Nej 28 70,0<br />
Totalt antal svar 40 100,0<br />
Antal som ej svarat 8<br />
Totalt antal enkäter 48<br />
Majoriteten av respondenterna avstår från vidare information, endast 12 stycken eller 30 % av<br />
dem som besvarat frågan har sagt sig vara intresserade av att få vidare information.<br />
17. Om ja, hur skulle du vilja att Länsstyrelsen Gotland och andra myndigheter ger dig<br />
informationen framöver?<br />
Val av informationskanal<br />
1<br />
13<br />
3<br />
9<br />
Möten dagtid<br />
Möten kvällstid<br />
Via media<br />
Per post<br />
Länsstyrelsens<br />
<strong>hem</strong>sida<br />
Annat<br />
Fler respondenter än de som sade sig vilja ha ytterligare information har valt informationskanal.<br />
12 stycken ville ha information, 26 stycken har valt informationskanal.<br />
18. Nedan kan du skriva fritt om det är något annat som du vill meddela Länsstyrelsen<br />
Gotland, Gotlands kommun samt Naturvårdsverket.<br />
Övrigt till Länsstyrelsen, Kommunen och Naturvårdsverket<br />
Antal<br />
Bygg ett äventyrsbad på Got- 1
land, det finns inte<br />
Det här var det konstigaste jag<br />
gjort<br />
Jag undrar vad som händer<br />
med maskiner och kalkbehov<br />
om industrin läggs ner<br />
1<br />
Konstig enkät 1<br />
Om inte brytning fortsätter blir<br />
många arbetslösa<br />
1<br />
Personerna kan få nya jobb<br />
men hålen finns alltid kvar<br />
1<br />
Renovera Ot<strong>hem</strong>svallen 1<br />
1