PDF 1,9 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Ekonomi Kostnad som sparar skogen KOSTNADEN FÖR FÖRHANDSRÖJNING VARIERAR STORT. OMEDELBAR EKONOMISK NYTTA BESTÅR AV LÄGRE STUBBAR OCH BÄTTRE ARBETE. AVVERKNING UTAN RÖJNING GER STORA FÖRLUSTER FÖR BESTÅNDETS HELA FRAMTID. ATT SPARA UNDERVÄXT ÄR MISSRIKTAT. FÖLJANDE ARBETEN OCH SKADORNA BLIR DYRA. 20 I luckiga bestånd och unga gallringar tenderar förhandsröjningen att kosta mest. Arbetsåtgången kan variera från noll till några dagar. Så mycket som tre hela arbetsdagar per hektar med röjsågens hjälp är varken ovanligt eller omöjligt. Det är främst när gallring i ung skog ska förberedas som arbetet är så drygt. Kostnad per dag En skogsarbetare med röjsåg kostar grovt räknat omkring 150 euro per dag. Den summan inkluderar avtalsenlig lön, sociala kostnader samt arbetsledning. Förhandsröjning kan alltså gott och väl kosta mellan 400 och 500 euro per hektar. Det finns ändå flera faktorer som hjälper upp situationen. Staten bidrar med pengar inom ungskogsvården, virkesköparen med pristillägg i rotavverkningar och skattebjörnen medger avdrag. Det är i de kostsamma, klena gallringarna staten kommer till hjälp. Det statliga stödet kommer väl till pass speciellt för röjningens del. Visst kostar hela skötselpaketet av en ung skog med klena stammar, men i besvärliga fall är det röjningen som gräver det djupaste hålet i skogsägarens börs. Att lämna röjningen ogjord är ingen god idé; arbetet ska vara gjort enligt god skogsvård för att statens kassa ska träda till. Meningen med hela skogsvården är att rädda skog för god virkesproduktion, därför är också resultatet här och nu viktigt. I procent av virkesintäkten Räknat i procent av virkesintäkten varierar röjningskostnaden enormt. Vi granskar två exempel, en ekonomiskt sett väldigt bra förnyelseavverkning och en ytterst krävande ungskogsgallring. För enkelhetens skull använder vi medeltal för Svenskfinland i såväl virkespriser som statligt stöd. Virkets värde beräknas enligt prisstatistik för rotavverkning, vecka 44. Förnyelseavverkningen i jämförelsen ger 300 kubikmeter virke. Avverkningens uttag är till 70 procent timmer och 30 procent massaved, tall och gran i lika stor mängd. m 3 medelpris totalt, euro stock 210 41,68 8 752,80 massaved 90 15,82 1 423,80 totalt 300 10 176,60 I exemplet krävs en halv dag för bottenröjningen. Kostnaden blir då 75 euro per hektar. Av virkesintäkten utgör kostnaden 0, 74 procent.
Statens hjälp väl till pass För jämförelsens skull granskar vi en första gallring med stort antal vedstammar. Uttaget av massaved är 40 kubikmeter, enbart tall. Med ett medelrotpris på 12,20 euro ger avverkningen 488 euro i virkesintäkt. I exemplet tas inte energiveden tillvara. Alla stammar som inte når upp till massavedsgrovlek tas bort vid förhandsröjningen. Arbetet kräver tre dagar och en kostnad på 450 euro. Kostnaden utgör då 92,2 procent av virkesintäkten. Det handlar alltså om en skogsvårdsåtgärd. Med statlig delfinansiering på 231,55 euro hjälps procenttalet för kostnaden ner till 62,5. Det statliga bidraget i exemplet är ett medeltal för de två zoner som gäller i Svenskfinland. I praktiken sköts de här kostsamma gallringarna ofta som leveransavverkningar. När energiveden tas tillvara sparas lite tid för bottenröjningens del, och försäljning av veden ger ett mervärde till skogsägaren. Avdragbar i kapitalskatten Kostnaden för förhandsröjningen är avdragbar i kapitalbeskattningen. Här kan avdraget utnyttjas till fullo, eftersom kostnaden kommer i direkt samband med intäkten. Avdraget rör flertalet skogsägare. Vid sydkusten beskattas 84 procent av skogsägarna idag enligt kapitalbeskattning, medan drygt 70 procent av de österbottniska skogsägarna betalar kapitalskatt. Det är absolut inte bara arealbeskattade skogsägare som säljer virke! Tillägg på rot Vid rotavverkningar betalar köparen ofta ett tillägg per kubikmeter, om förhandsröjningen är gjord innan avverkningen inleds. Tillägget är att betrakta som morot för att få JU LÄGRE STUBBAR, DESTO MER I BÖRSEN. ett gott avverkningsresultat. Summan kan variera mellan olika köpare och är beroende av avverkningens art. I förnyelseavverkningar är tillägget lägst, t.ex. 50 cent per kubikmeter. I grövre gallringar kan tillägget vara en euro och det dubbla i yngre gallringar. Virkesrika skogar ger mest Vid rotavverkningar är det, som vanligt, de virkesrika skogarna som drar det längsta strået. Skillnaden kan vara markant i förnyelsemogna skogar. Ett fulltätt bestånd med 300 kubikmeter virke ger enligt vårt exempel 150 euro i tillägg. Det finansierar gott och väl den röjning, som ofta ändå krävs. En halv dag 21 är en realistisk beräkning, men variationerna är givetvis stora. I en slutavverkning med 100 kubikmeter virke ger tillägget alltså 50 euro till skogsägaren. I regel är det så, att luckiga bestånd innehåller mer stammar som ska röjas bort. Kostnaden blir flerdubbelt högre än tillägget. I vårt gallringsexempel skulle tillägget utgöra 80 euro per hektar. Eftersom prisstatistiken innehåller alla tillägg, använder vi inte det s.k. röjningstillägget här som ytterligare bonus i exemplen. Dyra konsekvenser Att strunta i förhandsröjningen eller att utföra den mindre noggrant har ekonomiska följder. I förlorat virke på grund av högre stubbar är förlusten störst i förnyelseavverkningar. Också förnyelsearbetet försvåras. Sådana konsekvenser syns i den nya generationen i form av ett ojämnt bestånd. Produktionen lider och skogsägarens börs med den. I ung skog är hela beståndets framtida ekonomiska produktion beroende på gallringens resultat. Stamskador kan få rent katastrofala följder. Finlands skogsägare förlorar miljoner varje år på grund av rötskador i granbestånden. Varje stamskada utgör en inkörsport för rötsvampen. Också skadade tallbestånd medför ekonomisk förlust. Skador påverkar tillväxten samt spolierar ofta den grövsta stamdelens framtidsutsikter som timmerproducent. Skillnaden mellan massavedspris och timmerpris är som bekant betydande. Göra själv och ta ved För den som själv vill sköta röjningen finns så klart en kostnad att spara in, förutsatt att tillräckligt med tid finns utan att mer givande jobb försakas. Om enbart röjningen utförs, gäller det att reservera några dagar för arbetet. Ju vanare förhandsröjare, desto snabbare löper arbetet. Vill skogsägaren däremot ta tillvara energived redan i detta skede, går betydligt mera tid åt. Den mesta veden finns i regel att hämta efter avverkningen, i form av toppar och annat spillvirke. Undantag är de unga gallringarna. Här är det ofta smidigast att ta tillvara energiveden i samband med avverkningen. ❍ TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER
Page 2 and 3: Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDEN
Page 4 and 5: Död ved blir pengar HANDEL MED NAT
Page 6 and 7: Ordning och reda bland virkestravar
Page 8 and 9: Rätt aptering höjer totalpris APT
Page 10 and 11: För flera hundra år sedan fanns d
Page 12 and 13: Rikligt med rödlistade arter i eko
Page 14 and 15: Komprimerad energi Pelletfabriken f
Page 16 and 17: En räv på hyllan MÅNGA AV OSS HA
Page 18 and 19: För en fågel betalar kunden omkri
Page 22 and 23: En bra förhandsröjning Det är i
Page 24 and 25: Karta med order i hyttdatorn FÖRAR
Page 26 and 27: Stulen gran blir dyr FÖR DEN PRIVA
Page 28 and 29: Fornminnen och skydd av dem i Skogs
Page 30 and 31: På den här annonsplatsen får pri
Page 32: God Jul och Gott Nytt År

PDF 1,9 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?