PDF 1,9 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND 

NR 12 2003. ÅRGÅNG 73 

4DÖD VED BLIR PENGAR 

HANDEL MED NATURVÄRDEN ÄR EN FRIVILLIG FORM AV NATURSKYDD. 

6 

ORDNING OCH REDA BLAND VIRKESTRAVAR 

VIRKESMÄNGDEN OCH ANTALET SORTIMENT BESTÄMMER LAGERPLATSENS 

UTFORMNING. 

10 

SOM JAKTTURIST I SKOTTLAND 

SKOTTLAND FASCINERAR MED STORSLAGEN NATUR, HÖGLAND DJUPA 

DALAR OCH SJÖAR. 

12 

RIKLIGT MED RÖDLISTADE ARTER I EKONOMISKOGAR 

I SVERIGE HAR FORSKARE UNDERSÖKT ANDELEN RÖDLISTADE ARTER I 

AVVERKNINGSMOGNA GRANBESTÅND. 

14 

TILLVERKARE AV KOMPRIMERAD ENERGI 

PELLETFABRIKEN I VÖRÅ FRAMSTÄLLER ÅRLIGEN CIRKA 25 000 TON 

PELLETS. 

16 

EN RÄV PÅ HYLLAN 

ETT DJUR SOM SKALL UPPSTOPPAS MÅSTE SNABBT HÄMTAS TILL KONSERVA- 

TORN. 

22 

FÖRHANDSRÖJNING SKONAR SKOGEN 

EN VÄLUTFÖRD FÖRHANDSRÖJNING GER STÖRRE VIRKESUTBYTE OCH 

MINIMERAR SKADERISKEN. 

24 

KARTA MED ORDER I HYTTDATORN 

FÖRAREN I AVVERKNINGSMASKINEN STYRS IDAG AV ORDER SOM SÄNDS VIA 

MOBILTELEFONEN I HYTTEN. 

PÅ OMSLAGET: EN FRIDFULL HELG ÖNSKAR SKOGSBRUKET 

2

Skogsbruket 

www.skogsbruket.fi 

Utgivare 

Föreningen för Skogskultur rf 

Redaktion 

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors 

tfn: (09) 156 21 

fax: (09) 156 2433 

skogsbruket@tapio.fi 

Sampo: 800013–577591 

Aktia Bank: 405554–52359354 

FöreningsSparb. Sverige 5036–7119 

Chefredaktör 

Tage Fredriksson 

tfn: 09-156 2420 

tage.fredriksson@tapio.fi 

Redaktionssekreterare 

Marianne Palmgren 

tfn: 09-156 2295 

marianne.palmgren@tapio.fi 

Redaktör 

Gerd Mattsson-Turku 

tfn: 09-156 2419 

gerd.mattsson-turku@tapio.fi 

Fasta medarbetare 

Anne Manner tfn: 050-560 6639 

anne.manner@agrolink.fi 

Christian Hildén tfn: 050-571 8115 

christian.hilden@kolumbus.fi 

Heimhällen Oy Ab 

Ombrytning 

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri 

Adressförändringar och 

prenumerationer 

Pia Wikström (09) 156 2422 

pia.wikstrom@tapio.fi 

Annonser: 

Oy Adving Ab / Ingmar Qvist 

Kärrbyvägen 160 

10160 Nylands Degerby 

tfn (09) 221 3246 

fax (09) 221 3425 

ingmar.qvist@adving.inet.fi 

En helårsprenumeration (11 nummer) 

kostar 33 € i Finland, i Sverige 300 SEK 

och i övriga länder 40 €. 

Halvår (6 nummer) kostar 20 € i Finland, 

i Sverige 180 SEK och i övriga 

länder 24 €. 

ISSN 0037–6434 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2003 

Ledaren 15.12.2003 

Tallmassavedsberget 

Användningen av inhemskt virke inom industrin stampat på stället redan i flera 

år. En stor outnyttjad resurs är växande tallmassavedstillgångar som är ett resultat 

av ekonomiska satsningar i virkesproduktion sedan årtionden. Det gäller nu 

att förvalta detta virkeskapital i mer eller mindre skötta unga skogar och använda 

det på bästa möjliga sätt. Skillnaden mellan tillväxten och användningen av 

tallmassaved har vuxit och inget ser ut att bryta trenden. 

Det indexjusterade priset på tallmassaved har under perioden 1990–2001 sjunkit 

med nästan 40 procent, vilket med alla mått mätt är en betydande sänkning av 

inkomsten speciellt i de områden där tallmassaveden är ett viktigt sortiment, 

exempelvis i Österbotten. 

Möjligheterna att utvidga användningen av tallmassaved grundar sig på att 

kapaciteten vid nuvarande massafabriker ökar. Utökad användning av massaved 

i Jakobstad är för Österbotten bra, men på riksnivå är läget sämre. Helt nya 

fabriker för barrmassaved byggs inte i Finland. 

En del av den mekaniska industrin ser ut att flytta bakom östgränsen samtidigt 

som vi vet att då en kubikmeter timmer fälls i Rysslands oskötta skogar faller 

också flera kubikmeter massaved. Från växande mekanisk skogsindustri i Ryssland 

och Baltikum kommer i framtiden allt mera industriflis antingen att tas till 

Finland eller till nya massafabriker i respektive länder. 

Helhetsbilden kompletteras under nästa år då spelreglerna för utsläppshandeln 

formas och utsläpp av koldioxid får ett pris för alla enheter över 20 MW. Gissningar 

på utsläppsrättigheternas pris är i full gång och varierar i utredningar 

mellan 5 och 40 euro per ton koldioxid. Ett visst lyft åt träenergi förväntas, men 

är på intet sätt säkert. Rädslan för att bränna massaved är ingrodd speciellt 

bland dem som inte direkt har något att göra med virkesanskaffning eller vet 

något om prisbildningen på energi. Däremot kan bestånd som har liten betydelse 

för massavedsförsörjningen bli intressanta då de i dagens läge endast är en 

skogsvårdskostnad för skogsägaren och rotpriset helt äts upp av höga drivningskostnader. 

På sikt kan ett högre värde på energivirke bilda en bottenpropp för 

massavedpriserna och styra in skogsvården på nya vägar som ger en bättre lönsamhet 

i skötseln av unga skogar. 

En utvidgad användning av virke för alltid med sig större efterfrågan. Större 

efterfrågan innebär konkurrens om råvaran. Det innebär för tallvirkets del ett 

bakbräde i ett marknadsläge där priset sjunkit under en längre tid och ytterligare 

sänkningar befaras. Ett villkor för fungerande handel är naturligtvis en prisnivå 

som gör det intressant att äga och sköta skog. 

Farhågorna om industrins virkesförsörjning kan alltid avfärdas med att industrin 

själv är användare av både energivirke och massaved och kan styra användningen 

själv. Kanske det finns plats för försäljning av trädstammar i stället för 

virkessortiment? 

3

Död ved blir pengar 

HANDEL MED NATURVÄRDEN HAR FÅTT EN FLYGANDE START I 

SATAKUNDA. NATURVÄRDESHANDEL UTGÅR FRÅN ATT NATUR- 

VÄRDEN ÄR EN NY PRODUKT SOM SKOGSÄGAREN KAN SÄLJA. 

Med biodiversitetsprogrammet 

för södra Finland skogar 

sökte man efter nya sätt för att 

skydda skogens mångfald. 

Inom ramen för programmet 

presenterades olika alternativ, 

bland annat handel med naturvärden. 

Handel med naturvärden 

betyder att staten köper av 

skogsägarna naturvärden för 

att upprätthålla naturens 

mångfald. Handel med naturvärden 

är därmed en frivillig 

form av naturskydd. 

Pilotprojekt i Satakunda 

I somras startade handel med 

naturvärden som ett pilotprojekt 

i Satakunda. Det finns reserverat 

2 miljoner euro för 

försöket och projektet i Satakunda 

pågår mellan år 2003 

och 2007. Årligen finns det 

400 000 euro att tillgå. 

Orsaken till att Satakunda 

valdes ut som försöksområde 

står att söka i ett projekt som 

startade i Satakunda för ett 

par år sedan. Finlands naturskydds 

förbunds distrikt i Satakunda, 

skogsägarförbundet 

i västra Finland och MTK, beslöt 

att gemensamt försöka 

fundera ut hur handel med 

naturvärden kunde se ut. Idéerna 

resulterade i den naturvärdeshandel 

som nu påbörjats. 

Inget pappersvändande 

Tillvägagångssättet då skogsägaren 

bjuder ut sin skog har 

inte gjorts allför invecklat. Då 

skogsägaren i Satakunda har 

intresse av att sälja naturvärden 

fyller han eller hon i en 

blankett med sitt namn, 

adress, skogens fastighetsregister 

och det antal hektar 

som skogsägaren erbjuder. 

Blanketten skickas till FM 

Leena Gustafsson som jobbar 

som expert på naturvärdeshandel 

i Sydvästra Finlands 

skogscentral. Hon går i genom 

blanketterna och därefter 

kollar hon objektet i fält. 

– I de flesta fall kollar jag 

objektet tillsammans med 

skogsägaren. Vid det här laget 

har närmare 140 skogsägare 

bjudit ut cirka 1 300 hektar 

skog. Eftersom jag jobbar ensam 

med projektet får skogsägaren 

nu vänta en tid innan 

4 

jag kommer på besök, säger 

Gustafsson. 

– Hittills har skogsägarna 

mest bjudit ut moskog med 

stor andel död ved. Dessutom 

har de bjudit ut skog på landhöjningar 

samt lundar och 

kulturlandskap. Jag är nu speciellt 

intresserad av anbud på 

ödemarker och sydsluttningar 

på åsar. 

Marknadsekonomiska 

grunder 

Utgångspunkten i naturvärdeshandeln 

är att den fungerar 

på marknadsekonomiska 

grunder. 

En samarbetsgrupp har 

kommit överens om ramarna 

för prissättningen därför att 

det inte ännu finns en egentlig 

marknad för naturvärden. 

De skogsägare som har sålt 

naturvärden har ersatts med 

LEENA GUSTAFSSON SÖKER EFTER SPILLNING AV FLYGEKORRE. NÄRVA- 

RON AV FLYGEKORRE GER EN HÖGRE ERSÄTTNING ÅT SKOGSÄGAREN. 

50 till 280 euro per hektar 

och år. 

Riktgivande kubikmeterpriser 

har fastställts för död ved 

och bränd skog, samt övriga 

egenskaper som ökar skogens 

skyddsvärde. Ju mer död ved 

skogsägaren har desto bättre 

pris får han eller hon. 

– I handel med naturvärden 

utgår man från att naturvärden 

är en ny produkt som 

skogsägaren kan sälja. Förutom 

att skogsägaren kan producera 

virke kan han eller 

hon nu också producera naturvärden, 

förklarar direktör 

Jukka Koivumäki från skogsägarförbundet 

i västra Finland. 

Mer lönande än skogsbruk 

I biodiversitetsprogrammet 

har man fastslagit kriterierna 

för naturvärdeshandeln. Alla 

områden som skogsägarna 

har bjudit ut fyller inte kriterierna 

eftersom myndigheterna 

prioriterar områden med 

höga naturvärden. 

Ersättningen baseras på den 

förlust som skogsägaren får 

då han eller hon inte avverkar 

området. Dessutom har man 

beaktat de ränteförluster som 

uppstår då virkeskapitalet står 

i skogen och inte till exempel 

växer ränta på banken. 

– Principen är att handel 

med naturvärden kan vara 

mer lönande än att idka ett 

aktivt skogsbruk på området, 

konstaterar Gustavsson. 

Skogsägarens skattefria ersättning 

utbetalas på en gång. 

Ersättning betalas inte till sådana 

ytor som skyddas enligt 

skogslagen eller naturvårdslagen 

och därmed ersätts via 

andra stödformer, till exempel 

skogsbrukets miljöstöd. 

Skogen får skötas 

Skogsägaren kan ersättas för 

de skötselåtgärder som utförs 

på området: 

– Skogsägaren får utföra

skötselåtgärder på området 

om vi kommer överens om 

detta då kontraktet uppgörs. 

Till exempel i dungar av ädla 

lövträd kan granen med tiden 

hota de ädla trädens livsmiljö. 

Därför är det nödvändigt att 

man tar bort granarna, säger 

Gustavsson. 

Aktiva skogsägare tagit kontakt 

Skogsägarna i Satakunda har 

visat ett stort intresse för handel 

med naturvärden. 

– Hittills är majoriteten av 

de som har varit intresserade 

av handel med naturvärden 

aktiva skogsägare som nu ser 

en ny möjlighet att öka inkomsterna 

från skogen, berättar 

Koivumäki. 

– En del skogsägare är oroliga 

för att området till slut blir 

så värdefullt att miljömyndigheterna 

vill göra området till 

ett riktigt naturskyddsområde. 

Om det sker, kommer naturvärdeshandeln 

att få ett hastigt 

slut. En rättvis handel leder 

hoppeligen till att förtroendet 

för naturskyddet ökar 

och konfliktsituationer kan 

undvikas, konstaterar Koivumäki. 

För tillfället planeras i 

skogsägarförbundet i västra 

Finland en ny tjänst som 

skogsvårdsföreningarna kan 

erbjuda skogsägarna: 

EN NATURSTIG SLINGRAR 

SIG GENOM EN SKOG 

MED NATURVÄRDEN. 

MÖJLIGHETEN ATT IDKA 

FRILUFTSLIV PÅ OMRÅDET 

ÖKAR ANINGEN PÅ 

ERSÄTTNINGEN. 

– Skogsfackmannen kan på 

skogsägarens begäran söka 

upp de naturvärden i skogen 

som det kan vara lönande att 

sälja. Nu skall skogsfackmännen 

utbildas i kartläggning av 

naturvärden, berättar Koivumäki. 

Inte saliggörande 

Handel med naturvärden utgår 

från att staten på ett sätt 

köper grisen i säcken. 

– Inom de närmaste åren 

har vi inte resurser att föra 

handel med insekter, sporväx- 

Foto: Leena Gustafsson 

5 

ter och övriga hotade arter. Vi 

måste helt enkelt köpa en 

livsmiljö där de hotade arterna 

sannolikt lever och förlita 

oss på att de hotade arterna 

verkligen finns där, säger Koivumäki. 

– Enbart med hjälp av naturvärdeshandel 

kommer 

man inte att kunna upprätthålla 

den biologiska mångfalden 

i skogen. Naturvärdeshandel 

är ett av många olika 

åtgärder som stöder naturskyddet. 

Efter att projektet i Satakunda 

är slutfört kommer försöket 

TEXT: 

MARIANNE PALMGREN 

Foto: Leena Gustafsson 

att utvärderas. I fall av att projektet 

har visat sig lyckat kan 

handel med naturvärden börja 

tillämpas även i övriga delar 

av Finland. ❍ 

LÖVTRÄD ÄR VIKTIGA FÖR SKOGENS MÅNGFALD. SKOGSÄGAREN ERSÄTTS I GENOMSNITT MED 175 EURO PER HEKTAR OCH ÅR FÖR ETT DYLIKA OMRÅDEN.

Ordning och reda 

bland virkestravar 

INFÖR EN AVVERKNING SKA EN LAGERPLATS FÖR VIRKE UTSES. 

VIRKESMÄNGDEN OCH ANTALET SORTIMENT BESTÄMMER 

LAGERPLATSENS UTFORMNING. 

VIRKET SKA LÄGGAS SÅ ATT DET INTE INKRÄKTAR PÅ VÄG- 

BREDD OCH VÄNDPLATS. DET FÅR INTE HELLER HINDRA 

PLOGNING AV VÄGEN, VATTEN FRÅN ATT RINNA FRÅN VÄGBA- 

NAN NER I DIKEN ELLER LÄGGAS SÅ ATT DET SKYMMER SIKTEN. 

AVSTÅNDET FRÅN BILEN TILL TRAVENS MITT BÖR INTE VARA LÄNGRE ÄN 5 METER. 

6 

Foto: Gerd Mattsson-Turku 

EEtt 

modernt virkesekipage är 25 m långt, 

4,2 m högt, 2,6 m brett och väger med 

last upp till 60 ton. Det ställer vissa krav 

på vägen och lagerplatsen samt även på 

vändplatsen ifall det inte är en s.k. genomfartsväg. 

Virkestravarna är inga lekplatser 

Travar med massaved och stockvältor är 

lockande lekplatser för barn. Virket bör 

läggas så att det inte finns någon risk för 

att travändarna rasar. Barken kan också 

vara hal. 

Men virket ska inte läggas mellan växande 

träd eftersom de lätt blir skadade 

och måste avverkas med en eventuell 

extra transport som följd. 

Underslag under travarna 

Underslag underlättar pålastningen och 

hindrar virket från att förfaras. Om virket 

läggs på ojämn mark eller mark med dålig 

bärighet ska travbottnen höjas och utjämnas 

med flera lager korslagda underslag. 

Som underslag kan man använda 

mindre värdefullt virke. 

Vid uppläggning av energivirke, är det 

viktigt att luft kommer åt att cirkulera 

under traven. Platsen bär väljas så att 

den är möjligast öppen och solig. Det 

påskyndar torkningen av virket. 

I en trave med energivirke ska rotändorna 

läggas mot vägen. Det virke som 

läggs överst i traven bör sticka ut knappt 

en meter på travens framsida mot vägen. 

Då bildas en skärm, ett tak med ett utskjut, 

som skyddar rotändorna från att bli 

våta av regn och snöslask. 

Travarna inom räckhåll 

Vid uppläggningen är det viktigt att ta i 

beaktande lastningsavståndet och eventuella 

lastningshinder. Grippunkten för 

virket bör ligga inom ett avstånd av 5 m 

från bilen. 

De olika virkessortimenten bör läggas 

så att de kan transporteras bort i vilken

ordning som helst. 

På vintern bör man inte lägga 

långa travar mitt emot varandra 

på vardera sidan av vägen 

eftersom det hindar plogen 

från att skuffa snön bort 

från vägbanan. 

Virke får aldrig läggas under 

strömförande ledningar. 

Skogstraktorn lastar av från 

skogssidan 

Det är alltid en fördel om 

skogstraktorn kan lossa virket 

utan att behöva köra upp på 

vägen. Det sparar vägen och 

annan trafik kan passera 

ostört. 

Om det inte lyckas, finns 

det metoder för att skydda 

vägkanten från att brytas sönder. 

En mjuk anslutning är ett 

sätt, en skyddande matta av 

ris och virke ett annat. Efter 

avslutad skogstransport hör 

det till god kutym att städa 

upp diket. ❍ 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU 

FAKTARUTA 

Så här ska travarna se ut: 

• Virket ska läggas så att det 

inte finns risk för att virket 

senare rasar eller på annat 

sätt medför personfara. 

• Olika sortiment ska alltid 

läggas i skilda travar eller 

högar. 

• Samma sortiment ska 

koncentreras till så få travar 

som möjligt 

• Travens sida mot pålastningsvägen 

ska vara jämndragen. 

Ingen bit får sticka 

ut mer än 40 cm på den 

jämndragna sidan. 

• Traven bör inte vara högre 

än 4,5 m från vägbanan 

räknat. Stockvältorna får 

inte vara högre än att mätningen 

kan utföras från 

marken, om stockarna mäts 

på lagerplatsen. 

• Virkestraven ska vara fri 

från hyggesrester, stenar 

och andra främmande föremål. 

Foto: Tage Fredriksson 



FYRA METER ÄR EN LÄMPLIG HÖJD PÅ EN TRAVE MED ENERGIVIRKE. 

OLIKA VIRKESSORTIMENT LÄGGS I SKILDA TRAVAR SÅ ATT DE KAN TRANSPORTERAS BORT I VILKEN ORDNING SOM HELST. 

TRAVENS SIDA MOT PÅLASTNINGSVÄGEN SKA VARA JÄMN OCH ALLA BITAR I TRAVEN SKA LIGGA ÅT SAMMA HÅLL. 

7

Rätt aptering höjer totalpris 

APTERINGEN BESTÄMMER DET SLUTLIGA NETTOT VID AVVERK- 

NINGEN. OMFATTANDE JÄMFÖRELSER VISAR STORA SKILLNA- 

DER. RÄTT STÄMPLING TILL RÄTT KÖPARE HJÄLPER SKOGSÄGA- 

RENS BÖRS. 

E– Ett högre pris per kubikmeter 

i ett prisanbud betyder 

inte automatiskt ett högre 

ekonomiskt slutresultat vid 

avverkningen. Apteringen 

kan ge motsatt effekt. 

Rauno Karppinen, utvecklingschef 

på Pohjois-Savon 

metsänomistajien liitto har ett 

gediget material för den slutsatsen. 

Tiotusentals kubikmeter 

granskas varje år. 

Inom skogsägarförbundets 

område har förbund och 

skogsvårdsföreningar en ständig 

uppföljning på gång. För 

att få fram de slutsatser som 

här presenteras har avverkningar 

inom fem kommuner 

kontinuerligt följts upp. 

Skogsvårdsföreningarna granskar 

apteringen i alla fullmaktsaffärer 

de har hand om. 

Aptering mer avgörande 

än pris 

Skillnaderna är anmärkningsvärda. 

Upp till 15 % skillnad i 

slutändan visar jämförelsematerialet. 

Skillnaderna är 

mest markanta i bestånd med 

klena dimensioner. 

Det är det slutliga värdet på 

den totala avverkningen 

Karppinen med flera koncentrerat 

sig på. I sammanställningen 

här nedan visar han 

hur olika apteringsalternativ 

påverkar det slutliga ekonomiska 

utbytet av en granstam. 

Sortimentsfördelningen är 

räknad i procent, varför stammens 

slutliga värde är angivet 

som värde för en kubikmeter, 

Ekonomi 

sammansatt av sortimenten. I 

jämförelsen är olika prisanbud 

beaktade. Slutvärdet fås 

fram genom att multiplicera 

varje sortiments procentuella 

uttag med erbjudet pris. 

Virkespriserna var följande: 

APTERINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR DET SLUTLIGA NETTOT VID EN AVVERKNING. 

8 

Köpare 

stock 

småstock 

massaved 

1 46,25 - 22,95 

2 45,00 28,00 23,00 

3 43,00 - 23,00 

4 42,00 27,00 22,00 

Med endast den informationen 

är det lätt att stirra sig 

blind på något enskilt kubikmeterpris. 

De olika apteringsalternativen 

visade följande 

procentuella virkesutfall och 

slutresultat i euro per sammansatt 

kubikmeter: 

Köpare 

stock 

småstock 

massaved 

slutresultat 

1 50 - 50 34,60 

2 60 15 25 36,95 

3 70 - 30 37,00 

4 75 10 15 37,50 

Aptering enligt användning 

Karppinen påminner om, att 

det givetvis är efterfrågan på 

marknaden som styr sortimentsuttaget. 

Virkesköparen 

och avverkaren är en förmedlare 

av virke till industrin, 

som i sin tur förädlar varan 

enligt kundens önskemål. 

– Allt virke apteras naturligtvis 

enligt den slutliga kundens 

behov och krav. För 

skogsägarens del gäller det att 

välja den köpare som i slutändan 

ger det högsta nettot vid 

avverkningen. 

Karppinen påpekar, att det 

inte i de utförda jämförelserna 

funnits någon klar vinnare. 

En virkesköpare har kunnat 

maximera uttaget i en viss 

sorts skog, medan en annan 

dragit det längsta strået i totaluttaget 

värde i en annan typ 

av bestånd. 

– Det här tyder klart på, att 

det lönar sig för skogsägarna 

att begära anbud för sitt virke. 

Ett eftertraktat sortiment hos 

en köpare kan alltså vara 

icke-önskvärt hos en annan. 

Det syns på såväl kubikmeterpris 

som aptering. 

Specialsortiment ger ofta 

mervärde 

– Specialsortiment hjälper 

upp den slutliga prisbilden för 

skogsägarens del. I avverkningar 

där sparrar eller små

RÄTT STÄMPLING TILL RÄTT KÖPARE BETYDER ATT UTBUD OCH EFTERFRÅGAN MÖTS. 

stock tagits tillvara har det 

slutliga nettot i regel varit högre. 

Det om något är enligt 

Karppinen ett bevis på omfattningen 

av apteringens 

påverkan. Han rekommenderar 

skogsägarna att begära 

hjälp med sin virkesförsäljning. 

Skogsfackmännens erfarenhet 

att bedöma stämplingar 

är till god hjälp. Det 

gäller att kanalisera virket 

till rätt köpare. Att jämföra 

anbud med tanke på helheten 

är också lättare med ett 

gediget uppföljningsmaterial 

i bakfickan. 

Prissättning per stam 

Karppinen talar hellre om pris 

per stam än om kubikmeterpris. 

Vid en jämförelse av apteringens 

påverkan är naturligtvis 

helheten det centrala. 

– Vi har försök på gång med 

virkeshandel enligt stampris. 

En sådan prissättning ska ge 

en rättvisare bild till skogsägaren. 

Metoden kräver nog- 

grannare mätning vid planeringen. 

Den som begär anbud måste 

alltså känna sin vara synnerligen 

bra. 

Uppföljningen utvecklas 

Uppföljningen av avverkningarna 

är ständig. Metoder 

och teknik för arbetet har utvecklats 

under senare tid. 

– Idag finns dataprogram 

som gör det möjligt att mata 

in uppgifter från en avverkning 

och på så sätt följa upp 

apteringens påverkan på slutresultatet. 

I materialet som Karppinen 

visar fram är utgångspunkten 

stamgrovleken. Utgående 

från denna följs det sortimentsvisa 

virkesutfallet upp. 

Stamantal enligt grovlek ingår 

naturligtvis för jämförelsens 

skull. I slutändan fås totalkubikmeter 

respektive kubikmeter 

per sortiment fram. Här 

syns skillnaden i slutresultat. I 

just den jämförelsen har ett 

kubikmeterpris enligt sorti- 

9 

ment använts. Alltså har endast 

apteringen av respektive 

stamgrovlek fått stå för jämförelsen 

i slutvärde. 

– Resultatet har mottagits 

lite blandat. De mindre virkesanvändarna, 

så som små sågar, 

har skärpt apteringen och 

gått in för att vara noggranna 

vid valet av sortiment från en 

stam. Ingen har kunnat förneka 

riktigheten i jämförelsen, 

även om den fått ett något 

svalare mottagande på en del 

håll. 

Cylindervolym orsak 

Den totala kubikmängden 

kan tyckas vara den som 

stammen innehåller, fram till 

minimidiameter för klenaste 

sortiment. Orsaken till att 

kapningsstället på stammen 

har så stor betydelse är beräkningssättet 

av volym. Det är 

utgående från toppdiametern 

på stocken som cylindervolymen 

bestäms. Konsekvenserna 

syns tydligt på stammar 

med stor avsmalning. 

Till grundkursen i aptering 

hör att anpassa timmerlängden 

enligt stammens utseende. 

En kort stam med hög diameter 

i roten och kraftig avsmalning 

motiverar korta 

stockar. Att kapa en stock vid 

43 decimeters längd istället 

för att stanna vid 40 kan redan 

vara en katastrof för skogsägarens 

börs. Om diametern 

minskar rejält, förlorar skogsägaren 

i säljbar totalvolym. 

Att toppdiametern är riktgivande 

är förklarligt. Vid sågning 

går det virket till spill, 

som inte ligger inom cylindern. 

Raka, mera jämngrova 

stockar ger alltså högsta utbytet 

vid sågning. ❍ 

TEXT OCH FOTO: 

ANNE MANNER

För flera hundra år sedan 

fanns det skog i Skottland, 

den kaledoniska skogen täckte 

stor del av landskapet. 

– Överavverkning och engelsmännens 

härjningar gjorde 

slut på skogen, säger min jaktvärd 

Graham. Därför gillar vi 

inte engelsmännen, det enda 

som vi har gemensamt är 

drottningen. Skottland har allt 

vad man behöver, egen dialekt, 

sedlar och lagar, massor 

av kronhjort, ripor och whiskey. 

Graham och jag ligger i 

ljungen i lä bakom en kulle 

och väntar att kronhjortarnas 

Viltet 

Som jaktturist i Skottland 

SKOTTLAND FASCINERAR MED STORSLAGEN NATUR, HÖGLAND, 

DJUPA DALAR, SJÖAR OCH ÅAR. DET SKOGLÖSA LANDSKAPET 

GER BETRAKTAREN FANTASTISKA VYER. HAR MAN TUR ELLER EN 

BRA KIKARE SÅ KAN MAN SE DALGÅNGENS KONUNG, KRON- 

HJORTEN, LUGNT BETANDE. DEN FULLVUXNA KRONHJORTSHA- 

NEN ÄR EN MÄKTIG SYN! 

UTSIKTEN I DET SKOTSKA HÖGLANDET ÄR FANTASTISK. 

siesta ska ta slut och vi kan 

fortsätta vandringen över krönet 

till nästa dalgång. På motsatta 

sidan av dalgången vilar 

omkring 200 kronhjortar, stag 

(handjur), hindar och kalvar, 

en grupp på hundra, en på c. 

sextio och en på trettio hjortar. 

Graham berättar att hjortarna 

betar på förmiddagen vilar 

sedan ett par timmar mitt 

på dagen för att sedan fortsätta 

betningen. Vinden blåser 

från vårt håll emot hjortarna 

och vi skulle inte ha en chans 

att smyga in på skotthåll därför 

nöjer vi oss att enbart betrakta 

dem och njuta av den 

10 

vackra utsikten. 

Vi har åkt terrängbil tills vägen 

tog slut, vandrat i en dalgång, 

långa stunder i en nästan 

torr bäckfåra, för att till 

slut närma oss krönet som ligger 

c. 800 meter över havet. 

Där på andra sidan väntar förhoppningsvis 

den flock hjortar 

som Graham sett nere från 

vägen genom sin kikare. 

Med hyrbil mot Kingussie 

Jag hade kommit för några dagar 

sedan via Heathrow till 

Aberdeen på nordöstra delen 

av Skottland med en grupp jägare. 

Efter inklareringen av våra 

vapen, som denna gång gick 

problemfritt tack vare att allt 

var i sin ordning och EU:s vapenpass, 

tog vi ut våra hyrbilar 

och körde först västerut för att 

sedan svänga mot sydväst. 

En smula konstigt kändes det 

att åka bil med ratten på fel 

sida, Storbritannien har vänster 

trafik. Efter två och en 

halv timme kom vi till en liten 

stad som heter Kingussie. 

Denna är belägen femtio kilometer 

söder om Inverness och 

har ett par tusen invånare. 

Vår jaktvärd Graham Christie 

med fru tog emot oss och 

vi inkvarterades i deras stora 

hus. Matsal, brasrum och hall 

i första våningen samt sex 

sovrum i övre våningen stod 

till vårt förfogande. Huset låg 

i utkanten av samhället med 

fem minuters promenadväg 

till närmaste pub. Graham är 

organisatör av jakten på ett 

250000 hektars område där 

de flesta av markägarna är utlänningar. 

Frun i huset driver 

hotellverksamhet och från 

september till februari är hotellet 

fullsatt. 

Jaktturism – en näringsgren 

Skottland har erfarenheter 

och traditioner av jaktturismen 

ända sedan medlet av 

1960-talet och det finns 3000 

yrkesjägare. Lägger vi därtill 

servicepersonal samt deras 

familjer så förstår vi vilken 

betydelse verksamheten har 

och att tiotals tusen människor 

i Skottland är involverade 

i näringsgrenen som heter 

jaktturism. 

Kronhjortshannen, är viltet 

nummer ett men inte långt 

därefter kommer dalripan. 

Prismässigt motsvaras en 

kronhjort av sju dalripor. Det 

lär finnas grupper som ivrar 

för att Skottland skall beskogas 

till de delar som funnits tidigare. 

Detta tilltalar inte de 

som håller på med jaktturismen. 

De öppna gräsmarkerna 

och hedarna behövs för 

hjortarna och riporna. Ljungen 

som växer på hedarna ger 

riporna både mat och skydd. 

Man bränner kontinuerligt 

fläckvis på heden med tio års 

intervaller för att få föryngring 

av ljungen. Ett av de hårdaste

KIKARSPANING ÄR ETT VIKTIGT MOMENT VID JAKT PÅ KRONHJORT I SKOTTLAND. 

jobben för en yrkesjägare enligt 

Graham. 

Man uppskattar stammen 

av dalripa till 1,5 miljon individer 

och årligt uttag c. 30 

procent. Kronhjortsstammen 

består av omkring 350000 

djur medan forskare menar 

att 100000 individer skulle 

vara optimal mängd. En föreställning 

om avskjutningen får 

man kanske då ett gods med 

5000 hektar årligen skjuter c 

350 kronhjortar varav 130 är 

handjur, resten hind och kalv. 

På låglandet är fasanen ett 

eftertraktat byte där man genom 

inplanteringar fått en 

stam på 20 miljoner fåglar varav 

det årliga uttaget är 50 

procent. Riklig förekomst av 

ringduva, c. 13 milj. ger även 

massor av skottillfällen. Jag 

har vid ett par tillfällen på östkusten, 

norr om Dundee, haft 

möjlighet att studera duvorna 

längs spången på min Beretta. 

Inte för att jag sköt så mycket 

men utsikten över Nordsjön 

var magnifik. Januari lär vara 

bästa tiden för duvjakt. Enkelbeckasinen, 

som är en aning 

mindre än järpen, är även 

jaktbar art. En av medlemmarna 

i min grupp sköt ett exemplar 

som värdinnan tillredde 

en superb middag (läs förrätt) 

för elva personer. Några har 

frågat om alla blev mätta av 

måltiden. 

Kaninjakt med iller är en 

trevlig jaktform. Kaninen som 

inplanterats på 1200-talet har 

de senaste 200 åren blivit något 

av en pest i jordbrukslandskapet. 

Alla grödor och 

planteringar måste inhägnas 

med minknät. Betesmarker 

måste regelbundet bearbetas 

med grävmaskin för att inte 

boskapen skadar sig i den underminerade 

marken. Kaninen 

förökar sig på kaniners 

vis, massor. 

Teoretiskt skulle ett kanin 

par och deras barnbarnsbarn 

osv. kunna bli 4007 stycken 

under ett år. En kanin föder 8– 

10 ungar 3–4 gånger per år i 

Skottland, varav 60 procent är 

honor. Dessa är könsmogna 

vid fyra månaders ålder och 

föder en månad senare en 

kull varefter honorna i denna 

efter ytterligare fyra månader 

föder en kull osv. Naturligtvis 

stryker de flesta med som 

föda för predatorerna men 

omkring 1000 individer överlever 

i alla fall. 

Kaninen betraktas som ett 

skadedjur och får jagas på 

alla tänkbara sätt bland annat 

i strålkastarljus. Jaktelever 

och yrkesjägare skjuter upp 

till 9000 kaniner per man under 

ett år. Köttet går till djurparker 

som föda förutom det 

som man äter själv. Detta år 

hade kaninerna drabbats av 

harpest och stammen kraftigt 

reducerats. På Grahams distrikt 

skulle man jaga kanin 

endast två dagar detta år varav 

den ena dagen var vikt för 

vår grupp. 

11 

Jakten börjar 

Jag vaknar upp ur mina funderingar 

då Graham säger att det 

dags att bege sig iväg. Hjortarna 

på andra sidan dalen har 

börjat beta igen. Vi börjar en 

mödosam vandring till toppen 

av krönet, sporrade av att finna 

en stor flock hjortar i dalen på 

andra sidan. Den fina utsikten 

är inte huvudsaken längre 

utan blicken stirrar på ljungen 

när jag med svetten rinnande 

försöker hänga på Graham 

som rör sig uppför sluttningen 

som en bergget. 

Plötsligt blir ljungen kortare. 

Här bränner vi aldrig, säger 

Graham. Det skulle ta 

hundra år för att få ny ljung 

igen här, vi är 2400 fot över 

havet nu. Marken planar ut 

efter en stund. Framför oss ligger 

dalen, målet för vår vandring, 

öde och tom. 

Inte en enda hjort så lång 

ögat når. Graham ser förbryllat 

omkring sig. Jag börjar förbereda 

mej på att det inte blir 

något av vår jakt idag, klockan 

är mycket redan. Vi stretar 

vidare, terrängen är lättare 

och det bär smått nedåt. Graham 

stannar ofta och spanar 

med sin kikare, ett oumbärligt 

redskap på jakt i Skottland. En 

timme senare är vi ned i en ny 

dalgång och klättringen uppför 

nästa sluttning börjar. Efter 

en stund upptäcker vi 7–8 

kronhjortar, varav två handjur, 

som betar på 4–500 me- 

ters avstånd från oss. 

Vi kryper och ålar vidare, 

stannar och spanar emellanåt, 

väntar långa stunder. Efter 

att ha legat tiotals minuter i 

ljungen förlorade riporna respekten 

och slog sig ner på en 

armslängds avstånd. Kronhjortarna 

fortsatte beta men vi 

måste komma närmare. Jag 

börjar längta efter litet finländsk 

plantskog som skulle 

underlätta smygningen betydligt. 

Här på skotska höglandet 

har man på sin höjd enbart 

ljungen, en lågvuxen stryktålig 

växt, att ty sig till. Krypa, 

krypa .... 

Till slut är vi framme på 

lämpligt avstånd för en 308 

kaliber, Graham anvisar rätt 

djur som får skjutas och räcker 

mej geväret, som jaktguiden 

alltid bär av säkerhetsskäl, 

inte enbart av artighet. 

Vi har överlistat en kronhjort 

i dess egen miljö och 

anslutit oss till predatorernas 

skara. Vi beger oss i riktning 

där vi lämnade bilen och når 

den efter en timmes vandring. 

En uppfriskande tur på sådär 

åtta kilometer, säger Graham 

då vi kommer fram till 

bilen. Vi åker till en mellandepå, 

ett övergivet bostadshus 

av sten där en familj med husdjur 

levat i tiderna. Graham 

kör fram en ”balja” med sex 

hjul och beger sig iväg för att 

hämta min hjort. Tidigare togs 

alla hjortar hem på hästryggen 

men nu sker detta endast 

i ytterst oländig terräng. Ett 

par av mitt resesällskaps hjortar 

fraktades ned till slaktboden 

på hästryggen. 

Minnen för livet 

Äventyret i Skottland är avslutat 

för denna gång. Kvar i 

minnet blev de fantastiska 

vidderna, hedarna, dalgångarna, 

hjortflockarna som majestetiskt 

gled fram över sluttningarna 

och ripornas skorrande 

läten. ❍ 


BJARNE ANDERSSON

Rikligt med rödlistade 

arter i ekonomiskogar 

FORSKARE HAR I SVERIGE UNDERSÖKT ANDELEN RÖDLISTADE 

MOSSOR OCH LAVAR I AVVERKNINGSMOGNA GRANBESTÅND. 

ANTALET ARTER SOM HITTADES VAR OVÄNTAT HÖGT. 

Forskningen utfördes av SLU 

och Skogforsk. Av cirka 80 

grandominerade bestånd valde 

forskarna slumpmässigt ut 

30 stycken dimensionsavverkade 

och gallrade bestånd 

som snart skulle slutavverkas. 

Bestånden omfattade tillsammans 

180 hektar och medelarealen 

var sex hektar. 

Minst en rödlistad art per 

bestånd 

Vid inventeringen hittade 

forskarna 10 rödlistade mossarter 

och 23 lavarter. Dessa 

representerade 35 procent av 

samtliga kända rödlistade 

skogslevande arter av mossor 

och lavar i Göteborgs Län. 

I genomsnitt hittades 10 arter 

av rödlistade mossor och 

lavar per bestånd. Det fanns 

minst en rödlistad mossa och 

en rödlistad lav i alla bestånd. 

Tre rödlistade lavarter var så 

vanliga att de inte gick att inventera 

i detalj inom forskningens 

tidsram. Det rikaste 

beståndet hade totalt 19 fynd 

av rödlistade arter per hektar 

och det fattigaste ett. 

I stort sett alla mossor och 

lavar hittades på träd. Ungefär 

lika stora andelar av fyn- 

12 

den gjordes på levande och 

döda träd, 48 procent respektive 

52 procent. 

Tätheten av mossor och lavar 

minskade med minskad 

höjd över havet. Det här kan 

antyda att rikedomen är 

kopplad till tidigare skogsutnyttjande, 

som generellt har 

varit högre i låglänta områden. 

Arealen på bestånden hade 

ett svagt positivt samband 

mellan antalet fynd och virkesvolymen 

ett svagt negativt 

samband. Däremot fanns det 

inget samband mellan antalet 

fynd och ålder, markfuktighet, 

vegetationstyp och antal 

stammar per hektar. 

Bestånden avverkas 

Forskningen gjordes på Holmens 

skogs marker i Hälsing- 

land. Resultaten kom inte 

som en överraskning för Holmen 

Skog: 

– Det är frågan om helt normala 

välskötta bestånd. Majoriteten 

av bestånden kommer 

att avverkas. Vi kommer 

att avsätta några bestånd med 

höga naturvärden, berättar 

miljöchef Ola Kårén på Holmen 

Skog. 

– Studien bekräftar det vi 

redan vet. När man noggrant 

letar efter rödlistade arter hittar 

man dem i varje skog. 

Rödlistan måste tåla en vetenskaplig 

granskning. Flera av 

arterna hör inte hemma på 

rödlistan. De klarar sig genom 

normal naturhänsyn i skogsbruket. 

Naturvårdsträd som livlina 

När bestånden avverkas är 

sannolikheten stor att populationerna 

av de rödlistade arterna 

minskar drastiskt. 

– Vi vet inte hur de rödlistade 

arterna kommer att klara 

sig efter avverkningen. Vi följer 

upp grupperna av naturvårdsträd 

och undersöker om 

de kan fungera som en slags 

livlinor för arterna. Hittills har 

det varit svårt att studera detta 

eftersom man först på den senaste 

tiden har börjat lämna 

naturvårdsträd i större skala 

på hyggen, säger professor 

Lena Gustafsson vid SLU. 

– Man kan befara att många 

arter kommer att försvinna. 

Dungarna av naturvårdsträd 

är små till arealen och många 

DET ARTRIKASTE BESTÅNDET I UN- 

DERSÖKNINGEN HADE NYLIGEN 

GALLRATS. DE 16 RÖDLISTADE AR- 

TERNA HITTADES BLAND ANNAT PÅ 

ASPAR OCH DÖD VED.

träd blåser omkull. Klimatet 

förändras också i dungen, det 

blir mycket blåsigare och torrare. 

De värdefullaste träden togs 

bort 

Varför fanns det så många 

rödlistade arter i de undersökta 

granbestånden? 

– Vi tror att många av våra 

bestånd tidigare varit dimensionsavverkade.Dimensionsavverkning 

betyder att bestånden 

aldrig har varit kalhuggna. 

Det fanns inte något 

genomsnittligt antal träd som 

togs ut, det varierade med tidpunkt 

och geografiskt lägre. 

Det har funnits en hel del träd 

kvar i skogen och på dem har 

sedan arterna kunnat leva vidare, 

och sprida sig till nya 

träd, konstaterar Gustafsson. 

– Ur bilder tagna i slutet av 

1800-talet kan man se att det 

fanns en hel del död ved och 

skräpträd kvar i beståndet efter 

en avverkning. Det skulle vara 

intressant att samarbeta med 

skogshistoriker, då skulle vi få 

reda på om historien spelar 

någon roll för artinnehållet i 

skogen, funderar Gustafsson. 

Är rödlistan fel? 

Forskningsresultaten har i 

Sverige intensifierat debatten 

om rödlistans värde som vägvisare 

av skyddsvärd skog. 

Studien ger dock inget svar 

på rödlistans kvalitet. Många 

arter blir rödlistade därför att 

experter bedömer att de 

snabbt kommer att minska i 

antal, oavsett hur vanliga arterna 

är idag. 

– Forskningen ger inte belägg 

för att rödlistan skulle 

vara fel. Men studien visar att 

vissa rödlistade arter är vanligare 

än man trott, säger Gustafsson. 

– För att objektivt kunna 

avgöra kvaliteten på rödlistan 

krävs upprepade studier och 

på fler ställen. I somras studerade 

vi yngre bestånd som var 

30–70 år. Vi har inte ännu 

analyserat data, men om arterna 

även förekommer i yngre 

skogar kan rödlistan ifrågasättas. 

Inte sannolikt i Finland 

– Undersökningen i Sverige 

har inte mätt andelen död 

ved i bestånden, mitt intryck 

PÅ BILDEN VIOLETTGRÅ TAGELLAV. DEN HITTADES I 26 AV 30 BESTÅND. 

13 

I STORT SETT ALLA RÖDLISTADE ARTER HITTADES PÅ TRÄD, SÅVÄL 

LEVANDE SOM DÖDA. 

är att bestånden har mer död 

ved jämfört med avverknings- 

mogna bestånd i södra 

Sverige, säger Gustafsson. 

– Undersökningsområdet 

var 4700 km 2 . Av de 23 lavarterna 

var 3 arter sådana 

som växer på död ved. Av de 

10 mossarterna var 6 arter 

som växer på död ved. 

I ekonomiskogarna i södra 

Finland finns det sannolikt 

inte mängder av rödlistade arter. 

För Finlands del kan till 

exempel en del skogar i norra 

Finland till sin struktur likna 

de undersökta skogarna i 

Sverige. 

För tillfället undersöker forskare 

i Finland artsammansättningen 

i ekonomiskogar. Då 

klargörs även hur mycket hotade 

arter det egentligen finns i 

våra ekonomiskogar. Resultaten 

från forskningen finns tillgängliga 

om ett par år. ❍ 

Källa: Resultat från Skogsforsk 17/2003 

TEXT: 

MARIANNE PALMGREN

Komprimerad energi 

Pelletfabriken framställer årligen 

omkring 25 000 ton pel- 

Träenergi 

Tillverkare av 

komprimerad energi 

ETT EGNAHEMS ÅRSFÖRBRUKNING AV ENERGI SPOTTAR PELLET- 

FABRIKEN FRAM PÅ EN TIMME. TOTALMÄNGDEN OM 25 000 

TON KAN VÄRMA OMKRING 4000 EGNAHEMSHUS UNDER ETT 

HELT ÅR. ÖVERVÄGANDE DELEN AV PRODUCERADE PELLETS 

FRÅN VÖRÅ EXPORTERAS. 

BByggnadsarbeten pågår vid lets. Av den mängden an- 

pelletfabriken Oy Vörå Finnvänds endast omkring 20 % i 

cambi Ab. Det är en stor silo Finland. Exporten går närmast 

som nu ska delas upp i två till Sverige och Danmark. 

delar. Detta för att skilja på 

kvalitetsklasser. Vöråfabrikens 

tekniker och manager Jan 

Sandås påpekar att små pannor 

är känsligare än stora. 

– Det blir första klass pellets 

för små användare och andra 

klass för större värmecentraler. 

För de stora användarnas 

räkning reserveras en silo som 

rymmer 400 ton, medan ett 

200 tons utrymme reserveras 

för första klass pellets. 

Skillnaden i kvaliteten förklarar 

Sandås med hur bra 

pelletskornen sitter ihop. 

– De små användarna blåser 

ofta in pellets med tryckluft 

till sina silor från lastbilen. 

Det kan resultera i söndertrasade 

pellets, som i sin tur ställer 

till stora problem vid uppvärmningen. 

Sandås berättar, att såväl 

pellets i lösvikt som i säckar 

lämnar fabriken. 900 kilos 

säckar är vanliga för användning 

i egnahemshus, medan 

20 kilos säckar lämpar sig för 

bl .a. braskaminer. 

PELLETS I SMÅ SÄCKAR LÄMPAR SIG FÖR BRASKAMINER. 

14 

– I Stockholm vet jag att 

man malar ner pellets till 

mjöl. Tack vare att pellets är 

en komprimerad form av energi 

finns lönsamhet att hämta 

även i långa transporter. 

Om sammanpressningen 

vittnar jämförelsen om inkommande 

och utgående volymer. 

– In till fabriken kommer 

10–12 långtradare per dygn. 

Den utåtgående trafiken sköts 

av cirka tre stycken. 

Ett långtradarlass omfattar 

120–140 kubikmeter. 

Konjunkturer påverkar 

Fabriken går i regel i tre skift, 

men två arbetstagare per skift. 

Arbetsmängden varierar på 

basen av konjunkturerna, 

trots att efterfrågan på pellets 

är relativt stabil. 

– Vi köper allt från slipdamm 

till sågspån och kutterspån. 

Den här råvaran kommer 

från snickerier och hyvlerier. 

När den branschen har 

det besvärligt, kan vi i vår tur 

lida brist på material för pellettillverkning. 

De skrymmande volymerna 

på kutterspån och dylikt gör 

lagringen av råvara svår. Det 

skulle krävas enorma behållare 

för att kunna lägga upp lager 

för säkerhets skull. Därför 

är också arbetstakten intensiv 

när allt klaffar. 

Torr råvara nödvändig 

Sandås poängterar vikten av 

torrt material. 

– Råvara med över en tolvprocentig 

fukthalt medför bekymmer. 

Med ständigt återkommande 

leverantörer vet vi 

vad vi får och behöver inte utföra 

mätningar. Däremot mäter 

vi givetvis fukthalten när 

nya leverantörer kommer till. 

Just i höst är det aktuellt 

med nya leverantörer. I och 

med Biowattis Kasköfabriks 

start miste fabriken i Vörå sin 

huvudsakliga leverantör, massaindustrin 

i Kaskö. 

Råmaterial för pelletframställningen 

kommer från hela

forna Vasa län. Biowatti, som 

köpt upp fabriken, ombesörjer 

inköp och transporter. Så 

delar också Vöråfabriken chef 

med pelletfabriken i Kaskö. 

Hela processen under tak 

I tillverkningen är det löpande 

band- metoden som gäller 

från inköp till färdig vara. Eller 

i praktiken transporterande 

rör. När lastbilarna kommer 

med jämna mellanrum, 

kippas lasten direkt i behållare 

som rymmer tre långtradarlass. 

Härifrån matas råvaran 

vidare. Spån och damm passerar 

en hammarkvarn, där 

stenfilter och magneter hjälps 

åt att mala respektive kontrollera 

att inget otillbörligt finns 

med. 

Efter det väntar själva pelleteringen. 

Via en blandare tar 

två pelleteringsmaskiner hand 

om processen. Här pressas 

materialet under värme, mellan 

90 och 130 grader. 

– När råmaterialet är riktigt 

torrt, sex procent och under, 

tillsätts vatten eller ånga. Det 

behövs för att få materialet att 

sitta ihop och bli pellets. 

Mellan fyra och åtta ton per 

timme klarar de två maskinerna 

av att producera. 

Efter pelletering följer kylning. 

I nästa moment siktas 

den färdiga produkten och 

transporteras till lager. Allt 

sker utan exponering för väder 

och vind. Det är viktigt, 

påpekar Sandås. 

– Våta pellets faller sönder. 

Pellets håller en fukthalt om 

ca 8 %, med en ytterst liten 

avvikelse. 

Torrt trämaterial och dammig 

miljö för tankarna till 

eventuell brandrisk. 

– Med nuvarande tillverkning 

har vi varit förskonade. 

Ett litet tillbud orsakade ett 

lysrör som gick sönder för en 

tid sedan. Larmet gjorde att vi 

snabbt hade situationen under 

kontroll. 

Ökning i maklig takt 

Under sju år har fabriken i 

Vörå tillverkat pellets. Sandås 

JAN SANDÅS BÖRJAR BLI TROTJÄNARE VID PELLETFABRIKEN. 

har varit med om att bygga 

upp fabriken. 

– Under den här tiden har 

vi kunnat se en stadig ökning i 

maklig takt. Vid starten trodde 

15 

vi på en stilla början med en 

väntande explosion på marknaden. 

Sandås berättar, att speciellt 

om höstarna ringer många in- 


ANNE MANNER 

God Jul och Gott Nytt År 

önskar 

tresserade och frågar om priser 

och annat runt pelletanvändningen. 

Enligt de indikationer 

som telefonsamtalen 

ger, tror han på en fortsatt ökning. 

Vid frågor om stödformer 

hänvisar Sandås till Träenergi 

forum eller TE-centralen. De 

kan också bistå med lönsamhetsberäkningar. 

Lönsam och ren energi 

Sandås talar gärna för pelletanvändning. 

– För det första är pellets 

klart lönsammare som energiform 

än olja. Tilläggs kostnaden 

för panna och brännare 

tjänas snabbt in. För det andra 

är pellets en ren naturprodukt. 

Inga tillsatser, bara rent 

trä. 

Hur snabbt investeringen i 

pelletsanvändning tjänar in 

sig beror till stor del på oljepriset. 

❍ 

ANDELSLAGET 

ÅLANDS 

SKOGSÄGARFÖRBUND 

FIN 22410 GODBY TEL: 018-43 100 FAX 018-43 1010 

E-post: info@skogen.aland.fi

En räv på hyllan 

MÅNGA AV OSS HAR ETT UPPSTOPPAT DJUR AV NÅGOT SLAG 

HEMMA. BAKGRUNDEN TILL ATT DJURET HAMNAT PÅ BOKHYL- 

LAN ÄR VARIERANDE. KANSKE EN DOMHERRE SOM FLUGIT I 

FÖNSTRET OCH DÖTT, EN EKORRE SOM BLIVIT ÖVERKÖRD AV 

EN BIL ELLER EN RÄV SOM EN JÄGARE SKJUTIT. BLAND FRITIDS- 

FISKARE ÄR DET POP ATT LÅTA STOPPA UPP FISKAR. 

Mårdar, gräsänder, rävar och 

fiskar är vanligast hos djurkonservatorer. 

För en djurkonservator 

spelar djurarten 

ingen större roll, det viktigaste 

är att djuret snabbt hämtas 

till konservatorn. På sommaren 

inom ett dygn. 

När det är köldgrader ute är 

det inte lika skyndsamt. Mindre 

djur kan placeras i frysen, 

väl inpackade i plast. 

Djuren får ligga i frysen 

När en jägare skjuter en stor 

tjädertupp och vill ha den 

uppstoppad, ska han komma 

EN UPPSTOPPAD RÄV VÄGER ETT KILO, UPPGER DJURKONSERVATOR 

ALF CEDERBERG. 

16 

med den hel till djurkonservatorn. 

På tio minuter har jägaren 

tjäderköttet i sin hand. Då 

har konservatorn flått tjädern 

enligt konstens alla regler så 

att inte fjäderskruden förstörs. 

Konservatorn sätter alla djur 

han tar emot i frysen. Där låter 

han dem ligga tills det är 

dags att börja med uppstoppningen. 

– Det tar ett dygn att tina 

upp en räv som varit i frysen, 

berättar djurkonservator Alf 

Cederberg i Pyttis. Därefter 

flår jag skinnet. Om det finns 

mycket fett under skinnet ska 

det tas bort och det är jobbigt. 

Det kan ta flera timmar att avlägsna 

fettet från en fet räv. Efter 

att skinnet är borttaget ska 

det garvas. 

Kroppen är av polyuretan 

Nästa skede för konservatorn 

är att bygga upp en kropp åt 

djuret som är identisk med 

den ursprungliga. Cederberg 

gör först en kropp av lera, som 

används som form. När leran 

torkat, sågar han upp kroppen 

och gjuter polyuretan i formen. 

Större formar gör Cederberg 

av glasfiber. 

Innan skinnet sätts på kroppen 

får det ligga i blöt några 

timmar för att bli riktigt mjukt. 

På en räv sätts skinnet på 

börjande från huvudet. Det 

kan ta upp till nio timmar att 

få skinnet på en rävkropp. 

Mycket tid sätts ner på 

ögonen 

Konservatorn lägger ned 

mycket tid på att fixa ögon 

och få blicken rätt. 

– En konservator frågar alltid 

i hurdan ställning kunden 

vill ha sitt djur, sittande, 

springande eller någon annan 

pose. Minst lika viktigt är det 

att konservatorn vet var kunden 

ska placera djuret hem- 

ma hos sig, berättar Cederberg 

vidare. När jag vet om 

djuret ska stå på golvet eller 

uppe på en bokhylla kan jag 

rikta djurets blick åt rätt håll. 

Om t.ex. en räv står på golvet 

ska den inte titta neråt utan 

mot dörren eller mot ett fönster. 

Det är en stor fördel om 

kunden har en skiss med sig 

av det rum, där han planerar 

att ställa den. 

Vad är äkta? 

• Tänderna i ett uppstoppat 

djur är inte äkta utan av plast. 

Om gapet på t.ex. en räv är 

stängt, behövs inga tänder 

alls eftersom de inte syns. 

Tänderna beställer konservatorn 

från Tyskland eller så gjuter 

han dem själv. Det senare 

alternativet är arbetsdrygt och 

höjer kostnaderna för uppstoppningen. 

• Ögonen och blickens fixering 

är viktig. Till en räv finns 

det många olika slags ”blickar” 

att välja bland. Rund pupill, 

avlång pupill, blicken 

neråt, uppåt osv. 

• Klorna är i regel äkta på 

alla djur och fåglar och likaså 

fågelnäbben. Nosen på däggdjur 

är av silikon. 

• Morrhåren är äkta. Om 

de saknas, t.ex. om djuret varit 

i en bilkrock, ersätts de 

med nya. 

• Hurdant underlag djuret 

ska fästas på får kunden avgöra. 

En äkta stubbe, en grov 

trädgren eller en sten av polyuretan 

som målas naturenligt 

är de vanligaste underlagen. 

Pälsen kan dammsugas 

Ett uppstoppat däggdjur med 

päls behöver dammas och 

putsas ett par gånger per år. 

Pälsen kan dammsugas. På en 

fågel med fjäderskrud ska 

man inte använda dammsugare. 

Fjädrarna ska försiktigt

orstas medsols, absolut inte 

motsols. 

Färgen på alla uppstoppade 

djur bleknar med åren. Snabbare 

om djuret är utsatt för direkt 

solljus. 

Alla djur som uppstoppas 

numera är helt giftfria. Skinnet 

har beretts enligt samma 

metoder som det skinn som 

används i kläder och möbler. 

Myten om att man kan få arsenikförgiftning 

av att vidröra 

pälsen på ett uppstoppat djur 

hör en förgången tid till. 

Fågelhudar sätts i 

tvättmaskin 

Fåglar är alltid smutsiga, berättar 

Cederberg vidare. En 

gräsand tvättar jag 3-4 gånger 

i tvättmaskin innan den är 

ren. Det är alltså huden jag 

tvättar. Efter sista tvättningen 

som också innehåller centrifugering 

torkar jag huden 

med en hårtork. 

Tvättningen tar längst tid 

vid uppstoppning av fåglar. 

En fisk målas alltid 

Fiskar är lättast att stoppa 

upp. Om fisken ska placeras 

på väggen öppnar konservatorn 

den från sidan och om 

den blir på en ställning underifrån. 

Flåningen är snabbt undanstökad. 

Om det är en storfjällig fisk, 

som t.ex. en karp, dras lite lim 

på fjällen så att de hålls kvar. 

En fisk ska alltid målas då 

färgen blacknar inom ett par 

dagar. Färgen är tunn akrylfärg, 

samma slags färg som används 

när man målar bildelar. 

I regel fotograferar konservatorn 

fisken innan han flår den 

för att få rätta färger på den. 

Fisk som fastnat i nät har 

ofta skador på stjärtfenan och 

de skadorna reparerar konservatorn 

med glasfiber. Fiskögonen 

är av plexiglas. 

Vad kostar uppstoppning av 

djur? 

Att få en räv uppstoppad kostar 

300–400 euro. Konservatorn 

får sätta ner ungefär tre 

dagars arbete på en räv. En 

fisk stoppar han upp på en 

dag. Arbetet sker alltid i etapper 

så den verkliga tiden är 

mycket längre. 

FÄRGEN PÅ FISKAR BLEKNAR PÅ NÅGRA DAGAR. DÄRFÖR MÅLAS ALLA 

FISKAR MED AKRYLFÄRG. 

17 

KROPPEN I ETT UPPSTOPPAT DJUR ÄR AV POLYURETAN. DEN GJUTS I 

EN FORM SOM KONSERVATORN GJORT AV LERA.

För en fågel betalar kunden 

omkring 100 euro. För en stor 

tjädertupp stiger priset till 

omkring 170 euro. 

Älghorn kokas och bleks 

På hösten, under älgjakstiden, 

får djurkonservatorer ta 

emot mycket älghorn som jägare 

vill pryda väggen med 

hemma. Enligt Cederberg blir 

resultat bäst när jägaren hämtar 

hela älghuvudet till konservatorn. 

Konservatorn vet 

hur skallen ska sågas så att 

den del som blir kvar i hornen 

får den rätta linjen. 

Kokning är det första skedet 

i beredningen av älghorn. Efter 

kokningen tvättas de med 

en tryckspruta så att de sista 

köttresterna lossnar. Den 

tredje arbetsfasen är blekning 

av skallbenet. Det bleks med 

en 35-procentig väteperoxidlösning. 

Sedan återstår bara fastsättning 

av hornen på en sköld. 

Priset för att få ett älghorn på 

en sköld är 100–120 euro beroende 

på hornens storlek. 

Vilka djur får stoppas upp? 

Ett djur som är jaktbart och 

förolyckas eller upphittas under 

jakttiden får fritt stoppas 

upp. Det uppger djurkonservator 

Erik Weckman på Naturhistoriska 

museet. 

När det förolyckas eller 

upphittas utanför jakttiden, 

anmäls det till närmaste polis- 

ÖGATS STÄLLNING OCH BLICKENS FIXERING ÄR VIKTIG. EFTER ATT 

SKINNET SATTS PÅ KROPPEN FIXERAR KONSERVATORN MED KNAPP- 

NÅLAR SKINNET RUNT ÖGON OCH GAPET TILLS DET TORKAT. 

myndighet som konstaterar 

att inget brott skett. Efter det 

är det fritt fram att låta stoppa 

upp djuret eller fågeln. Samma 

regler gäller både på 

18 

landsvägar och på skogsbilvägar. 

Undantag är licensbelagda 

djur som t.ex. hjortdjur. De 

tillhör den som äger jaktmar- 

ken. Polisen kan inte ge tillstånd 

åt en utomstående att 

föra bort djuret utan att jakträttens 

innehavare blivit kontaktat 

och gett tillstånd. 

Djur som inte är jaktbara är 

fridlysta. För att få tillstånd att 

stoppa upp sådana djur krävs 

tillstånd av den regionala miljöcentralen. 

Nästan alla djur 

och fåglar är fridlysta. Till fridlysta 

fåglar hör bl.a. alla småfåglar 

och rovfåglar. 

Jägarna vill ha troféer 

Cederberg uppger att åtta av 

tio kunder är jägare eller fiskare. 

Resten av kunderna är 

skolor och naturintresserade 

personer. Dessa har oftast hittat 

ett dött djur som de vill ha 

uppstoppat eller så har de 

krockat med ett djur på vägen 

så att det dött. 

Det mest unika djur Cederberg 

stoppat upp är en svartbjörn. 

Kroppar av rovdjur som 

konservatorer tar emot skickar 

de till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets 

enhet i Taivalkoski, 

där institutet undersöker 

dem. 

Övriga djur låter Cederberg 

en grävmaskinsentreprenör 

gräva ner i marken. ❍ 



Höga aspstubbat 

stoppar rotskott 

Lämna 1,3–1,5 meter höga 

aspstubbar vid avverkningen 

och du slipper rotskott. Det 

här tipset ger tidningen 

Skogsland. 

Rolf Fogelstrand på Holmen 

Skog tog till det här gamla 

knepet vid en avverkning 

med mycket asp. Nu, fyra år 

efter avverkningen, finns det 

inte ett enda rotskott. 

De höga aspstubbarna är 

dessutom prima naturvårdsstubbar 

till glädje för fåglar 

och småkryp. ❍

Rotstop har fått en konkurrent 

I JUNI GODKÄNDES UREA 

SOM BEKÄMPNINGSMEDEL I 

KAMPEN MOT ROTRÖTA. PÅ 

MARKNADEN FINNS DÄRMED 

TVÅ PREPARAT, FÖRUTOM DET 

UREABASERADE PS-KAN- 

TOSUOJA ÄVEN ROTSTOP, 

SOM FUNNITS PÅ MARKNA- 

DEN I NÅGRA ÅR. 

Skogsforskningsinstitutet har 

jämfört de två preparaten. I 

utlåtandet konstaterar Kari 

Korhonen att en urealösning 

är lika effektiv som Rotstop. 

Båda preparaten kräver rätt 

koncentration för att verkan 

ska vara maximal. 

Den urealösning som används 

bör innehålla drygt 

trettio procent urea. PS-kantosuoja 

innehåller 410 gram 

urea per liter. För att Rotstop 

ska fungera krävs det att finns 

det finns tillräckligt med levande 

sporer av pergamentsvampen 

i den lösning som 

sprutas på stubbarna. 

Urean dödar cellvävnaden 

PS-kantosuoja sprutas på de 

färska stubbarna i samband 

med avverkningen, på samma 

sätt som Rotstop. Lösningen 

bör täcka över 85 procent 

av stubbens yta för att skydda 

den färska stubbytan mot angrepp 

av sporer av rotröta 

som finns i luften. 

Urean förstör cellvävnaden 

på stubbytan. Resultatet är att 

stubbens yta torkar och därmed 

har sporer av rotrötan 

inga möjligheter att börja 

växa på stubbytan och vidare 

neråt i stubben. 

Urealösningen är blåfärgad 

DET UREABASERADE BEKÄMPNINGSMEDLET MOT ROTRÖTA LEVERERAS FÄRDIGT 

UTSPÄTT. 



för att täckningsgraden ska synas. 

Effekten är nästan hundraprocentig 

Både PS-kantosuoja och Rotstop 

hindrar över nittio procent 

av rotrötesporerna att 

etablera sig och börja växa på 

stubbytorna. 

Resultat från två försök som 

Skogsforskningsinstitutet utfört 

gällande de två preparatens 

skyddsverkan: 

Preparat Bromarv Dickursby 

PS-kantosuoja 99,0 % 98,3 % 

Rotstop 95,2–97,5 % 95,2–98,5 % 

Preparatet är färdigt utspätt 

PS-kantosuoja kan appliceras 

på stubbarna förutom med 

FAKTARUTA 

Urea är benämningen på 

syntetiskt framställt urinämne. 

Urea framställs industriellt 

från koldioxid och ammoniak 

via ammoniumkarbamat. 

Den är löslig i vatten. 

I jordbruket används urea 

som kvävehaltig handels- 

19 

avverkningsmaskinen även 

för hand med pensel och med 

ryggspruta. Lösningen är färdigt 

utspädd. De minsta förpackningarna 

innehåller 10 

liter. Storkonsumenter, dvs. 

entreprenörer, kan köpa PSkantosuoja 

i fat som rymmer 

tusen liter. 

Vid appliceringen är åtgången 

1,5–2 liter/kvadratmeter 

stubbyta, som motsvarar 

trettio stubbar med diametern 

30 cm. 

Antikorrionsmedel är tillsatt 

PS-kantosuoja har en tillsats 

av antikorrosionsmedel, som 

gödsel och som fodertillskott 

åt husdjur. Urea används 

också vid framställning 

av bl.a. plast, lim, kosmetika 

(håller huden fuktig) 

och rengöringsmedel. Inom 

flyget används urea för avisning 

av flygplan och startbanor. 

Källa: Nationalencyklopedin. 

ska motverka uppkomsten av 

rostskador på metalldelar på 

de avverkningsmaskiner med 

tilläggsutrustning som hanterar 

urealösningen. Svärdet på 

avverkningsmaskinen är av 

metall som inte rostar, men i 

och med att kedjan roterar 

stänker det alltid omkring 

små mängder av preparatet 

som kan fastna på metaller 

som kan ta skada ifall antikorrosionsmedel 

inte tillsatts. 

❍ 

God Jul 

och 

Gott Nytt 

År 

önskar 

A.B. 

Svenska 

Småbruk 

och egna 

hem

Ekonomi 

Kostnad som sparar skogen 

KOSTNADEN FÖR FÖRHANDSRÖJNING VARIERAR STORT. 

OMEDELBAR EKONOMISK NYTTA BESTÅR AV LÄGRE STUBBAR 

OCH BÄTTRE ARBETE. AVVERKNING UTAN RÖJNING GER STORA 

FÖRLUSTER FÖR BESTÅNDETS HELA FRAMTID. 

ATT SPARA UNDERVÄXT ÄR MISSRIKTAT. FÖLJANDE ARBETEN OCH SKADORNA 

BLIR DYRA. 

20 

I luckiga bestånd och unga 

gallringar tenderar förhandsröjningen 

att kosta mest. Arbetsåtgången 

kan variera från 

noll till några dagar. 

Så mycket som tre hela arbetsdagar 

per hektar med röjsågens 

hjälp är varken ovanligt 

eller omöjligt. Det är 

främst när gallring i ung skog 

ska förberedas som arbetet är 

så drygt. 

Kostnad per dag 

En skogsarbetare med röjsåg 

kostar grovt räknat omkring 

150 euro per dag. Den summan 

inkluderar avtalsenlig 

lön, sociala kostnader samt 

arbetsledning. Förhandsröjning 

kan alltså gott och väl 

kosta mellan 400 och 500 

euro per hektar. 

Det finns ändå flera faktorer 

som hjälper upp situationen. 

Staten bidrar med pengar 

inom ungskogsvården, virkesköparen 

med pristillägg i rotavverkningar 

och skattebjörnen 

medger avdrag. 

Det är i de kostsamma, klena 

gallringarna staten kommer 

till hjälp. Det statliga stödet 

kommer väl till pass speciellt 

för röjningens del. Visst 

kostar hela skötselpaketet av 

en ung skog med klena stammar, 

men i besvärliga fall är 

det röjningen som gräver det 

djupaste hålet i skogsägarens 

börs. 

Att lämna röjningen ogjord 

är ingen god idé; arbetet ska 

vara gjort enligt god skogsvård 

för att statens kassa ska 

träda till. Meningen med hela 

skogsvården är att rädda skog 

för god virkesproduktion, därför 

är också resultatet här och 

nu viktigt. 

I procent av virkesintäkten 

Räknat i procent av virkesintäkten 

varierar röjningskostnaden 

enormt. Vi granskar två 

exempel, en ekonomiskt sett 

väldigt bra förnyelseavverkning 

och en ytterst krävande 

ungskogsgallring. 

För enkelhetens skull använder 

vi medeltal för 

Svenskfinland i såväl virkespriser 

som statligt stöd. Virkets 

värde beräknas enligt 

prisstatistik för rotavverkning, 

vecka 44. 

Förnyelseavverkningen i 

jämförelsen ger 300 kubikmeter 

virke. Avverkningens 

uttag är till 70 procent timmer 

och 30 procent massaved, tall 

och gran i lika stor mängd. 

m 3 medelpris totalt, euro 

stock 210 41,68 8 752,80 

massaved 90 15,82 1 423,80 

totalt 300 10 176,60 

I exemplet krävs en halv dag för bottenröjningen. Kostnaden 

blir då 75 euro per hektar. 

Av virkesintäkten utgör kostnaden 0, 74 procent.

Statens hjälp väl till pass 

För jämförelsens skull granskar 

vi en första gallring med 

stort antal vedstammar. Uttaget 

av massaved är 40 kubikmeter, 

enbart tall. Med ett 

medelrotpris på 12,20 euro 

ger avverkningen 488 euro i 

virkesintäkt. 

I exemplet tas inte energiveden 

tillvara. Alla stammar 

som inte når upp till massavedsgrovlek 

tas bort vid förhandsröjningen. 

Arbetet kräver 

tre dagar och en kostnad 

på 450 euro. Kostnaden utgör 

då 92,2 procent av virkesintäkten. 

Det handlar alltså om 

en skogsvårdsåtgärd. 

Med statlig delfinansiering 

på 231,55 euro hjälps procenttalet 

för kostnaden ner till 

62,5. Det statliga bidraget i 

exemplet är ett medeltal för 

de två zoner som gäller i 

Svenskfinland. 

I praktiken sköts de här 

kostsamma gallringarna ofta 

som leveransavverkningar. 

När energiveden tas tillvara 

sparas lite tid för bottenröjningens 

del, och försäljning 

av veden ger ett mervärde till 

skogsägaren. 

Avdragbar i kapitalskatten 

Kostnaden för förhandsröjningen 

är avdragbar i kapitalbeskattningen. 

Här kan avdraget 

utnyttjas till fullo, eftersom 

kostnaden kommer i direkt 

samband med intäkten. 

Avdraget rör flertalet skogsägare. 

Vid sydkusten beskattas 

84 procent av skogsägarna 

idag enligt kapitalbeskattning, 

medan drygt 70 procent 

av de österbottniska skogsägarna 

betalar kapitalskatt. 

Det är absolut inte bara arealbeskattade 

skogsägare som 

säljer virke! 

Tillägg på rot 

Vid rotavverkningar betalar 

köparen ofta ett tillägg per kubikmeter, 

om förhandsröjningen 

är gjord innan avverkningen 

inleds. Tillägget är att 

betrakta som morot för att få 

JU LÄGRE STUBBAR, DESTO MER I BÖRSEN. 

ett gott avverkningsresultat. 

Summan kan variera mellan 

olika köpare och är beroende 

av avverkningens art. I 

förnyelseavverkningar är tillägget 

lägst, t.ex. 50 cent per 

kubikmeter. I grövre gallringar 

kan tillägget vara en euro 

och det dubbla i yngre gallringar. 

Virkesrika skogar ger mest 

Vid rotavverkningar är det, 

som vanligt, de virkesrika 

skogarna som drar det längsta 

strået. Skillnaden kan vara 

markant i förnyelsemogna 

skogar. Ett fulltätt bestånd 

med 300 kubikmeter virke 

ger enligt vårt exempel 150 

euro i tillägg. Det finansierar 

gott och väl den röjning, som 

ofta ändå krävs. En halv dag 

21 

är en realistisk beräkning, 

men variationerna är givetvis 

stora. 

I en slutavverkning med 

100 kubikmeter virke ger tillägget 

alltså 50 euro till skogsägaren. 

I regel är det så, att 

luckiga bestånd innehåller 

mer stammar som ska röjas 

bort. Kostnaden blir flerdubbelt 

högre än tillägget. 

I vårt gallringsexempel 

skulle tillägget utgöra 80 euro 

per hektar. 

Eftersom prisstatistiken 

innehåller alla tillägg, använder 

vi inte det s.k. röjningstillägget 

här som ytterligare bonus 

i exemplen. 

Dyra konsekvenser 

Att strunta i förhandsröjningen 

eller att utföra den mindre 

noggrant har ekonomiska 

följder. I förlorat virke på 

grund av högre stubbar är förlusten 

störst i förnyelseavverkningar. 

Också förnyelsearbetet 

försvåras. Sådana 

konsekvenser syns i den nya 

generationen i form av ett 

ojämnt bestånd. Produktionen 

lider och skogsägarens 

börs med den. 

I ung skog är hela beståndets 

framtida ekonomiska 

produktion beroende på gallringens 

resultat. Stamskador 

kan få rent katastrofala följder. 

Finlands skogsägare förlorar 

miljoner varje år på 

grund av rötskador i granbestånden. 

Varje stamskada utgör 

en inkörsport för rötsvampen. 

Också skadade tallbestånd 

medför ekonomisk förlust. 

Skador påverkar tillväxten 

samt spolierar ofta den grövsta 

stamdelens framtidsutsikter 

som timmerproducent. 

Skillnaden mellan massavedspris 

och timmerpris är 

som bekant betydande. 

Göra själv och ta ved 

För den som själv vill sköta 

röjningen finns så klart en 

kostnad att spara in, förutsatt 

att tillräckligt med tid finns 

utan att mer givande jobb försakas. 

Om enbart röjningen 

utförs, gäller det att reservera 

några dagar för arbetet. Ju vanare 

förhandsröjare, desto 

snabbare löper arbetet. Vill 

skogsägaren däremot ta tillvara 

energived redan i detta skede, 

går betydligt mera tid åt. 

Den mesta veden finns i regel 

att hämta efter avverkningen, 

i form av toppar och 

annat spillvirke. Undantag är 

de unga gallringarna. Här är 

det ofta smidigast att ta tillvara 

energiveden i samband 

med avverkningen. ❍ 


ANNE MANNER

En bra förhandsröjning 

Det är i första hand avverkningsentreprenören 

som lever med 

konsekvenserna av förhandsröjningen. 

Resultatet syns under 

skogens fortsatta omloppstid. 

Det är alltså skogens skick 

och skogsägarens börs som lider 

eller gynnas, beroende av 

hur väl röjningen är utförd. 

– Bästa resultatet ger en 

noggrant utförd röjning. Det 

är viktigt att alla störande små 

stammar är avlägsnade innan 

avverkningen börjar. Så låga 

stubbar som möjligt underlättar 

både avverkning och närtransport. 

Det säger Hasse Skog, avverkningsentreprenör 

från 

Solf i Korsholm. 

Låga stubbar på bortröjd 

underväxt ger aggregatet fri 

passage till stammen. Ju lägre 

röjsågens klinga gått, desto 

lägre ner kommer avverkningsaggregatet 

utan mankemang. 

Det har en direkt på- 

Skogsvård 

Förhandsröjning skonar skogen 

FÖRST I KEDJAN AV ARBETEN KOMMER FÖRHANDSRÖJNINGEN. 

SYFTET ÄR ATT FÖRBEREDA EN MASKINELL AVVERKNING. EN 

VÄLUTFÖRD FÖRHANDSRÖJNING GER STÖRRE VIRKESUTBYTE 

OCH MINIMERAR SKADERISKEN. 

F Förhandsröjningen är en för- verkan på virkesutbytet. Det 

utsättning för att maskinell av- är nere vid stubbskäret som 

verkning ska kunna göras det grövsta virket finns. 

med gott resultat. Arbetet går Så gäller det också för den 

ut på att skapa sikt och åt- som röjer att kontrollera alla 

komlighet för avverkningsent- stammar runt omkring. Det är 

reprenören. 

lätt hänt, att lövsly gömmer 

Sikten behövs både för sig bakom en större trädstam. 

stamval och för maximalt virkesutbyte. 

Avverkningen blir Röjning enligt sortimentsuttag 

snabbt en gissningslek, om 

små granar eller lövsly skym- Vilken maximigrovlek som 

mer nedre delen av de stammar 

som ska avverkas. 

Åtkomligheten behövs 

främst för att få så låga stubbar 

som möjligt. 

LEIF-ERIK WIKS OCH HASSE SKOGS JOBB UNDERLÄTTAS DÄR BOTTEN- 

RÖJNINGEN ÄR VÄLGJORD. 

22 

lämnas vid bottenröjningen 

bestäms av avverkningens art. 

Där ved tas tillvara, behöver 

röjaren veta hur klena stammaravverkningsentreprenören 

tar hand om. Där massaveden 

utgör det klenaste sortimentet 

kapas allt som inte når 

upp till den minimidiameter 

som anges i kontraktet. Kontraktet 

talar om toppdiameter 

på massaveden. Röjaren bör 

därför också känna till vid vilken 

minimilängd diametern 

ska räcka till. 

Skador på skog och maskin 

Ett aggregat i närkamp med 

störande underväxt betyder 

kraftigt ökad skaderisk. För 

skogens del är det stamskador 

som är det största hotet. 

– Speciellt viktigt är det att 

kunna avverka ett granbestånd 

utan att skada de kvarblivande 

stammarna. Risken 

för röta är överhängande, säger 

Hasse Skog. 

Ju yngre skog, desto större 

katastrof. Den unga skogen 

ska leva länge med skadan 

och all den påverkan den har 

på tillväxten. Att konstant avlägsna 

skadade stammar är 

ingen självklar lösning. Resultatet 

blir lätt ett alltför glest 

bestånd. Både skador och glesa 

bestånd är slöseri med produktionsmöjligheter. 

Också maskinen får sina 

smällar, om avverkningsområdet 

inte är bottenröjt. 

– Värst utsatta är slangar 

och kedjor. Det är de små 

stammarna som helt enkelt 

trasslar in sig och ställer till 

med förödelse. 

Dels är skadorna förlustbringande 

för Skog. Det han 

själv mest poängterar är ändå 

miljöaspekten. Olja ur söndertrasade 

slangar hör inte 

hemma i naturen. 

Underväxt inte plantor 

Skog poängterar också skillnaden 

mellan plantor och underväxt. 

– I yngre gallringar är det 

inte dags att tänka på den nya 

generationen. Här ska all underväxt 

bort. 

Omloppstiden är så lång, 

att små plantor – om än vackra 

och livskraftiga i ett tidigt 

skede – är och förblir undertryckta 

i ett bestånd med några 

tiotals år som försprång. 

Det finns specialfall. I avverkningar 

där ett naturligt 

uppkommet plantuppslag är 

framtiden, gäller andra regler. 

Typexempel på sådana fall är

skärmställningar med gran i 

botten. Här blir det en balansgång 

mellan att ge fällaggregatet 

god arbetsmiljö och att 

skona det framtida beståndet. 

Maskinell avverkning i sådana 

bestånd är möjlig endast 

när granarna är små. 

– För aggregatet behöver 

jag en 30 centimeters radie 

för att komma åt stammen. 

Vid en slutavverkning kan 

det ibland vara aktuellt att spara 

bra naturplantor för framtiden. 

Också här blir det att pruta 

lite på sikten. Det är dock 

skäl att komma ihåg, att allt 

smått som växer under stora 

träd inte ska räknas som fullvärdiga 

plantor. Plantorna kan 

ha många år på nacken, och är 

då inte skogens framtid. 

Spar tid 

Bra röjning sparar tid i nästa 

arbetsmoment. Det säger sig 

självt, att fri sikt och åtkomlighet 

ger ett snabbare avverkningsarbete. 

– En outförd röjning sinkar 

mig ordentligt. Upp till hälften 

av tiden går ibland åt till 

att krångla ner aggregatet och 

försöka ha koll på arbetet. 

Skog berättar, att han ibland 

är tvungen att försöka röja med 

maskinen. Det blir inget snyggt 

resultat av den röjningen. 

– Oftast trycker jag helt enkelt 

ner underväxten med aggregatet. 

Det tar tid och ser 

inget vidare ut. 

Tidskrävande 

I virkeshandeln kan snabba 

ryck vara vanliga. Ett skrivet 

kontrakt kan bli verkställt fortare 

än meningen från början 

var. Därför är det bra att snabba 

på med förhandsröjningen. 

Det händer, att röjsågen 

får dras igång i all hast, när 

avverkningsmaskinen är på 

väg till skiftet. 

Förhandsröjningen kan 

vara mer tidskrävande än en 

ytlig överblick ger sken av. Tre 

fulla arbetsdagar per hektar 

TRE DAGAR PER HEKTAR ÄR INGEN OVANLIGHET NÄR FÖRHANDSRÖJNING 

GÖRS I UNG SKOG. 

23 

NOGGRANNHET KRÄVS, NÄR ALLA SMÅSTAMMAR SKA JAGAS MED RÖJSÅG. 

kan krävas i yngre gallringsskogar. 

Det är ett ofrånkomligt 

faktum, att där plantskogsvården 

utförts är förhandsröjningen 

oftast mindre tidskrävande. 

Underväxten tenderar att 

vara rikligare ju mindre virke 

det finns i beståndet. Det är 

klart, att luckor och mycket 

ljus som kommer åt marknivån 

gynnar sly. 

I de fall skogsägaren tar tillvara 

ved av underväxten, kräver 

arbetet betydligt mera tid. 

Skog skulle gärna se, att 

den som har ansvar för drivningen 

kollar upp läget innan 

maskinerna dirigeras till ett 

skifte. 

Lättare utan snö 

Att utföra röjningen under barmarksperioden 

är ett ypperligt 

sätt att spara tid. Snötäckets 

tjocklek har större betydelse ju 

mera ovan en röjare är. 

I dikenas närhet är röjning- 

en onödig. Slyförekomsten är 

oftast rikligast just där samtidigt 

som inga avverkningsbara 

stammar finns. 

Undantag är givetvis områden 

där dikena ska iståndsättas. 

En grävmaskin har liknande 

bekymmer som en avverkningsmaskin. 

Naturvårdsträd väljs 

Om inte naturvårdsträden 

valts i planeringsskedet, är det 

på förhandsröjaren den uppgiften 

faller. 

Grupper av naturvårdsträd 

lämnas helt orörda, utan intrång 

av röjsåg. Så syns det utvalda 

området tydligt också 

för entreprenörerna och får 

lämnas ifred för framtiden. ❍ 


ANNE MANNER

Karta med order i hyttdatorn 

FÖRAREN I EN AVVERKNINGSMASKIN STYRS IDAG AV ORDER 

SOM SÄNDS VIA MOBILTELEFONEN I HYTTEN. INNEHÅLLET I 

ORDERN LÄSER HAN PÅ DEN 20 CM X 30 CM STORA DATOR- 

SKÄRMEN I HYTTEN. 

SNABB OCH EXAKT ÖVERFÖRING AV INFORMATION FRÅN 

VIRKESKÖPAREN TILL AVVERKNINGSMASKINEN MINSKAR RISKEN 

FÖR ATT FEL SKA BEGÅS. 

Peter Högdahl, som har femton 

års erfarenhet av maskinell 

avverkning, tycker om 

det här sättet att kommunicera 

med uppdragsgivaren, som 

för Peters del är Stora Enso. 

– Risken för att fel ska begås 

minskar. När jag får en order 

från Stora Enso, till exempel 

var nästa avverkningsyta finns 

och vad som gäller vid avverkning 

av den, är jag tvungen 

att läsa igenom ordern 

punkt för punkt och kvittera 

efter hand, förklarar Peter 

Högdahl. Det här gör jag i 

hytten och när minnet sviker, 

kan jag när som helt hämta 

fram ordern och läsa av den 

på nytt. 

Foto: Ponsse Oy 

Kartan blir läst i många datorer 

På den karta som sänds till avverkningsmaskinen 

är många 

saker förutom avverkningsytans 

gränser markerade. Platsen 

där virket ska lagras i väntan 

på lastbilstransporten är 

viktig. Stora Enso har gått in för 

underleverantörer när det gäller 

skogstransport av virke. Avverkningsmaskinen 

och skogtraktorn 

bildar en drivningskedja 

och avverkningsmaskinens 

ägare är den som verkar 

som skogstraktorns uppdragsgivare, 

inte Stora Enso. Alla order 

gällande transport av virket 

från skogen till lagerplatsen 

går från avverkningsmaskinen 

till skogstraktorn. 

Uppgifter om var lagerplatsen 

finns och vilka virkesmängder 

som finns där skickas 

vidare till den virkesbil 

som ska transportera bort virket 

när det blir aktuellt. I lastbilshytten 

finns också en fordonsdator. 

Med dess hjälp 

orienterar sig lastbilsföraren 

fram till lagerplatsen. 

I dagsläget är det vanligt att 

virkesbilen börjar tömma en 

lagerplats innan avverkningsmaskinen 

är klar med sitt arbete. 

Det här gäller speciellt 

INFÖR VARJE MORGONSKIFT KALIBRE- 

RAR FÖRAREN MÄTANORDNINGARNA 

PÅ MASKINEN FÖR ATT KONTROLLERA 

ATT DE AVLÄSER LÄNGD OCH GROV- 

LEK RIKTIGT. 

24 

EN DATORSKÄRM I HYTTEN PÅ AVVERKNINGSMASKINEN ÄR LIKA VIKTIG SOM 

SPAKARNA. 

när det är fråga om större avverkningsytor 

med hundratals 

kubikmeter virke. 

Risken att missa något 

skyddsvärt minskar 

Skyddsvärda objekt som t.ex. 

grupper av naturvårdsträd 

som ska kvarlämnas, naturskyddsområden 

och fornminnen 

markers på kartan i förväg. 

Tillsvidare markeras 

skyddsvärda objekt även i terrängen 

med fiberband. 

Föraren i avverkningsmaskinen 

har tack vare GPSmottagaren 

i maskinen lättare 

att orientera sig på hygget 

samtidigt som kartan minskar 

risken för att han ska missa ett 

skyddsvärd objekt i mörker 

och vid dålig sikt. Han vet 

med några meters noggrannhet 

sitt exakta läge eftersom 

han kan läsa av det på kartan 

på dataskärmen. 

Enligt Högdahl är tillförlitligheten 

inte hundraprocentig eftersom 

de skyddsvärda objektens 

läge inte fastställts med en 

GPS-mottagare utan ritats in 

för hand. Men det ger en bra 

fingervisning om när avverkningsmaskinen 

närmar sig objektet 

och det för föraren gäller 

att bli extra uppmärksam. 

Telefon- och ellinjer markeras 

också på kartan. En del ellinjer, 

som t.ex. större kraft- 

ledningsgator, är inritade på 

grundkartan och då är läget 

exakt. 

Kontrollmätning enligt uppgjort 

system 

Den som låter utföra avverkningen 

kan följa med avverkningsmaskinens 

arbete. Varje 

dag, efter sista arbetsskiftet, 

rapporterar föraren hur mycket 

virke som maskinen upparbetat 

i olika sortiment. 

Inför varje morgonskifte kalibrerar 

föraren mätanordningarna 

på maskinen, dvs. 

kontrollerar att de avläser 

grovlek och längd riktigt. 

En noggrannare uppföljning 

av mätresultatet gör föraren 

efter varje 500 kubikmeter 

som maskinen upparbetat. 

Då upparbetar föraren 3-6 

stockar och massavedsbitar 

som han placerar skilt för att 

kunna kontrollmäta dem. Efter 

det stiger han ut ur maskinen 

och mäter längden och 

grovleken för hand. Längden 

med måttband och grovleken 

med klave. 

Maskinens mätresultat jämförs 

med resultatet från förarens 

kontrollmätning. 

Resultatet ser ut på följande 

sätt och det skickas alltid via 

datorn i avverkningsmaskinen 

till uppdragsgivaren: 

Foto: Ponsse Oy

avverknings- kontoll- skillnad, % 

maskinens resultat mätt 

Stockar 1,237 m 3 1,226 m 3 -0,89 % 

Massaved 0,401 m 3 0,398 m 3 -0,75 % 

6 stockar och 5 massavedsbitar har uppmätts 

Enligt Sölve Virtanen på Stora 

Enso får skogsägaren uppgifterna 

från de här kontrollmätningarna 

om han ber om det. 

Men det hör inte till rutinerna. 

Toleransgränsen är fyra procent, 

både uppåt och neråt. 

Om skillnaden är större korrigeras 

mätresultatet. Korrigeringen 

utförs inte enbart för 

den virkesmängd som upparbetats 

på den yta där kontrollmätningen 

gjorts utan korrigeringen 

görs för allt virke 

som maskinen upparbetat efter 

senaste kontrollmätning. 

Mobiltelefon enbart för 

överföring av uppgifter 

Avverkningsmaskinen har en 

mobiltelefon enbart för över- 

föring av uppgifter från uppdragsgivaren 

till avverkningsmaskinen 

och tvärtom. Den 

här är alltid påslagen, när maskinen 

är i arbete. 

Maskinens mätning är betalningsgrund 

När avverkningen på yta är 

slutförd skriver maskinens dator 

ut resultatet. Det här mätresultatet 

fungerar samtidigt 

som mätbevis som utgör 

grunden för betalning av virkeslikviden 

till skogsägaren 

och ersättning till avverkningsmaskinen, 

skogstraktorn 

och virkesbilen. 

Av mätbeviset framgår bl.a. 

hur många stammar av olika 

trädslag som avverkats och 

25 

hur många stockar och massavedsbitar 

som resp. trädslag 

gett. En stockstam ger både 

stockar och massavedsbitar 

medan en massavedsstam enbart 

ger massavedsbitar. Avvikelser 

finns, exempelvis när 

det är fråga om rötskadade 

granar. 

Av mätbeviset framgår ytterligare: 

– Stockarnas och massavedsbitarnas 

medellängd. 

– Stockarnas och massavedsbitarnas 

medelvolym, angivet 

i kubikmeter 

– Den sammanlagda virkesmängden 

för de olika sortimenten 

– Till vilket sågverk eller vilken 

cellulosafabrik virket ska 

levereras 

Det är inte ovanligt att virket 

från en avverkningsyta har 

upp till fem olika mottagare. 

Alla mottagare har i regel något 

avvikande krav på virkeslängder. 

Det här gäller speciellt 

sågverk. 

I den order som Stora Enso 

Foto: Ponsse Oy 

skickar till avverkningsmaskinen 

finna apteringsdirektiven 

angivna, dvs. i vilka längder 

tall-, gran- och björkstocken 

ska kapas, vilka minimidiametermått 

som gäller för 

stockarna och massaveden 

osv. 

Kartor ritas ännu för hand 

Hos Stora Enso är det den anskaffningsförman 

som ingått 

virkesförsäljningskontraktet 

med skogsägaren som inleder 

planeringen av avverkningsytan. 

Den kanske viktigaste 

uppgiften är att rita in avverkningsytan 

på grundkartan. Då 

har han redan märkt ut ytans 

gränser i terrängen med fiberband. 

Stora Enso har inte ännu 

skaffat åt sin fältpersonal 

GPS-mottagare, som skulle 

göra det enklare att rita in en 

avverkningsytas gränser på en 

karta. Då skulle det räcka 

med att en person med en 

GPS-mottagare vandrar längs 

med ytans gränser och med 

jämna mellanrum låter mottagaren 

avläsa positionen. När 

han gått runt ytan, kan han 

med några tryck på GPS-mottagaren 

överföra positionerna 

till en kartbild samtidigt som 

han får ytans areal. ❍ 

TEXT: 


KARTAN PÅ DATORSKÄRMEN HJÄLPER FÖRAREN 

ATT ORIENTERA SIG PÅ HYGGET.

Stulen gran blir dyr 

FÖR DEN PRIVATA SKOGSÄGAREN FINNS DET INTE SÅ MÅNGA 

OLIKA ALTERNATIV ATT TILLGÅ FÖR ATT HÅLLA JULGRANSTJUVAR 

PÅ AVSTÅND. I HELSINGFORS STAD ÖVERVAKAS DÄREMOT 

SKOGARNA SÅ GOTT SOM DYGNET RUNT VID JULETIDER. 

Helsingfors stad äger cirka 

11 600 hektar skog på 12 

kommuners område. Inom 

Helsingfors stads gränser 

finns cirka 3 700 hektar skog 

att övervaka. 

Hur håller staden koll på 

julgranstjuvar? 

– Personalen på Helsingfors 

stads naturvårdsverk patrullerar 

i Helsingfors skogar. Övervakningen 

sker främst under 

arbetstid, vid sidan om det 

egentliga skogsarbetet. Då 

julhelgen närmar sig jobbar vi 

övertid och bevakningen sker 

också kvällar och veckoslut, 

berättar kontorschef Antti 

Niemelä på Helsingfors stads 

naturvårdsverk. 

– Vi har lång erfarenhet att 

bevaka skogsegendomen. Redan 

på 1920-talet anställdes 

de första skogsfackmännen 

till Helsingfors. De titulerades 

skogsväktare och till deras ar- 

betsuppgift hörde att se till att 

folk inte stal brännved ur skogen 

och att också hålla julgranstjuvarna 

på avstånd. 

Nuförtiden har julgransstölderna 

i Helsingfors minskat 

avsevärt. 

– Vi anlitade en tid vakttjänst, 

men det visade sig inte 

vara en bra lösning. Vi känner 

trots allt bäst till våra skogar 

och på vilka områden potentiella 

julgranar finns tillhanda, 

förklarar Niemelä. 

Spänning och äventyr sökes 

I fall man blir fast för julgransstöld 

i Helsingfors kostar granen 

cirka 33 euro per meter. 

En normalstor julgran blir därmed 

kring 100 euro. 

– Det är inte fattigdom som 

driver folk att stjäla en julgran 

åt sig. Främst verkar man söka 

efter spänning och äventyr. 

26 

Endel personer lever också 

enligt principen att de inte 

tänker betala för en julgran. 

– I den pinsamma situationen 

då vi tar tjuven på bar 

gärning finns det inte så 

många trovärdiga bortförklaringar, 

även om vi nog har 

hört många bra historier, funderar 

Niemelä. 

Få alternativ för skogsägare 

För privata skogsägare finns 

det vid julgransstöld inte så 

många alternativ tillhands. 

Om julgransstölden upprepade 

gånger sker vid en enskild 

väg kan man förstås stänga 

vägen med en bom. 

Inte heller en försäkring 

skyddar mot julgransstöld. 

– Det normala minimiskadevillkoret 

avgränsar i praktiken 

bort julgranstöld ur försäkringsskyddet. 

I skogsförsäkringsvillkoren 

förutsätts 

nämligen en halv hektars skadeyta 

innan försäkringen ersätter 

skadan. Även andra försäkringsbolag 

tillämpar sam- 

ma praxis, säger forstmästare 

Pekka Kokko från Tapiola. 

Till Tapiolas Agro-lantgårdsförsäkring 

kan bifogas en så 

kallad lösöresförsäkring med 

stöldskydd för binäring. Ersättningen 

förutsätter att binäringen 

är julgransodling 

och att granarna stjäls antingen 

från förvaringsplatsen som 

finns på gårdsplanen eller 

granarna är under övrig uppsikt. 

Dessutom skall stölden 

anmälas till polisen. Träd som 

växer i skogen eller stjäls då 

de är lagrade vid en skogsbilväg 

ersätts inte. 

– Enskilda träd ersätts alltså 

inte i någon försäkring, dessutom 

tas alltid självrisken från 

försäkringsersättningen. För 

företagaren som bedriver julgransodling 

är julgranstjuvarna 

en del av företagsverksamhetens 

risker som företagaren 

mestadels står för själv, 

säger Kokko. ❍ 

TEXT: 

MARIANNE PALMGREN

Virkespriser 

Menföret höjer stockpriset 

Ännu i mitten av december var det plusgrader och ingen tillstymmelse 

till köld som skulle göra skogsmarken och även 

skogsvägarna bärande. 

I december fanns det redan sågar som led av brist på timmer. 

Ju längre menföret fortsätter desto mera omfattande blir bristen 

på sågtimmer. Efterfrågan på timmerstämplingar som kan avverkas 

på ofrusen mark ökar. 

Intresset för att köpa gallringsstämplingar är fortfarande lågt. 

Skogsägare som planerar att sälja gallringar på rot bör därför begära 

in anbud från alla köpare, då prisnivån kan variera kraftigt. ❍ 

I prisstatistiken anges sex virkessortiment, timmer och massaved av tall, gran 

och björk. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges både för rotköp och leveransköp, 

i euro per kubikmeter. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt 

mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits 

överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i 

leveransaffärer. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf varje 

vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda 

skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, 

samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och 

kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens 

egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 88 

procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Statistiken täcker bäst östra och 

norra Finland och något sämre södra och västra Finland. Utanför materialet är 

små och medelstora sågar. 

De virkespris som anges per skogscentrals område och för hela landet är ett 

vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. 

Om virkesmängden för något sortiment på en skogscentrals område vid 

rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3 , anges inget pris 

(..). Om mängden är 0 m 3 , anges 0 som pris. Det här garanterar att prisinformationen 

är tillräckligt representativ. ❍ 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då 

köparen har hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

27 

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

Fornminnen och skydd av dem i Skogsreflexen 

Längs med våra kuster och på 

sandjordar finns det fornlämningar 

av olika slag; bland annat 

gravrösen från brons- och 

järnåldern, jungfrudanser och 

tjärdalar. Även försvarsanläggningar 

från historisk tid 

och från första och andra 

världskriget klassas som fornlämningar. 

En del fornlämningar kan 

lätt observeras i naturen, men 

ofta är de osynliga dvs. gömda 

under mossa och annan 

växtlighet. Fornlämningar är 

enligt lagen om fornminnen 

automatiskt fredade utan särskilt 

beslut av myndighet. Enligt 

lagen bör man ta hänsyn 

till fornlämningar vid all 

markanvändning. 

Mera om fornlämningar och 

skydd av dem kan du läsa på 

Internet på webbadressen 

www.skogsreflexen.net ❍ 

28 

Foto: Pirjo Uino, Museiverket

Kökspall av spån 

och plast 

ÅTERANVÄNT PLASTMATERIAL KAN BLANDAS MED SÅGSPÅN 

OCH FORMSPRUTAS TILL NYA PRODUKTER. ETT FÖRETAG I 

ORSA I SVERIGE HAR INLETT TILLVERKNINGEN AV EN KÖKSPALL 

AV SPÅN OCH PLAST ÅT IKEA. 

Återvunnet plastmaterial och spån blandas i förhållandet femtio–femtio. 

Det är i första hand kutterspån från närliggande träbearbetande 

företag som används. 

Spånet torkas, sönderdelas och fraktioneras sedan till just de 

fraktioner som önskas. Därefter matas spånet vidare för blandning 

med plasten. 

Det här naturfiberarmerade materialet har bättre mekaniska 

egenskaper än vanlig plast och dessutom är träkänslan uppenbar. 

❍ 

Inget kan tävla 

med virke 

Virke är fortsättningsvis den överlägset viktigaste produkten 

som skogen producerar. Värdet av försäljning av julgranar, bär 

och svampplockning samt det kött som jakten ger är inte obetydligt, 

men marginellt jämfört med de inkomster som försäljning 

av virke ger. 

Julgransförsäljning 7 milj. € 

Bärskörden 40 milj. € 

Svampskörden 20 milj. € 

Kött från jakt på skogsvilt 61 milj. € 

– varav älgköttets värde är 45 milj. €. 

Lavexport 1 milj. € 

Vikets värde vid fabrik är 2.500 milj. € 

År 2001, som de färskaste siffrorna härstammar från, var värdet 

av virkesförsäljningen 1.700 milj. €. Framme vid förädlingsplatsen 

var värdet 2.500 milj. €. Värdeökningen består av upparbetning 

och transport av virket. 

Energivirkets värde är 77 milj. € 

På årsnivå tar vi ut ved från skogen till ett värde som uppskattas 

till 60 milj. €. Värdet på bränsleflis gjord av hyggesrester och 

sly är 17 milj. € beräknat vid användningsplatsen och då ingår 

värdet för upparbetning, flisning och transport. 

Alla siffror gäller för år 2001. ❍ 

Källa: VVD Harri Sailas föredrag på Nordeas skogsdag. 

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 

29 

Tok skämttecknare i 

SKOGSBRUKET 

Bakom signaturen Tok döljer sig Torolf Finnbäck 

från Södra skogsreviret. Från och med nästa år 

kommer han att illustrera vardagens vedermödor 

med inriktning på skog och skogsbruk. Här invid 

ett självporträtt av Torolf.

På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och 

familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som 

villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska 

anknyta till skog och skogssektorn. 

Utrymmet per annons är begränsat och får omfatta högst fyra 

textrader. Det betyder högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. 

mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan 

och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & 

sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt ifyllda 

annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

Vad gör vi med julpappret? 

JULPAPPER FÅR INTE LÄGGAS I KÄRL FÖR INSAMLING AV 

RETURPAPPER TILLSAMMANS MED TIDNINGAR OCH REKLAM- 

BLAD. DEN RÄTTA PLATSEN ÄR KÄRL FÖR RETURKARTONG. ETT 

ANNAT SÄTT ATT BLI AV MED PAPPRET ÄR ATT BRÄNNA DET. 

Julpapper bland tidningspapper 

försvårar avlägsnandet av 

tryckfärg och orenheter då det 

innehåller mycket färg, tejp 

och etiketter. 

Julpapper ska läggas i kärl 

som är märkta med dekalen 

för returkartong, i samma kärl 

som man lägger pappersoch 

kartongförpackningar. Den 

här typen av kärl finns tyvärr 

inte ännu på alla orter, tillsvidare 

endast på ett fyrtiotal orter 

i landet. 

Julpapper är verkligen 

problemavfall 

Man kan minska på avfallsmängden 

genom att spara 

och återanvända julpapper 

som är i gott skick. Om det på 

orten saknas insamlingskärl 

för returkartong rekommen- 

Köp & sälj 

derar Paperinkeräys Oy att 

man bränner pappret. 

Vad ska man göra om det 

på orten saknas insamlingskärl 

för returkartong och man 

inte heller har möjlighet att 

bränna pappret? Irma Löfström 

på Paperinkeräys uppger 

att man då ska sätta papp- 

JULPAPPER FÅR INTE SÄTTAS I SAMMA INSAMLINGSKÄRL SOM TIDNINGAR. 

30 

Säljs: 

Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

Besiktning, vård och fällning av träd m.m. i Östnyland, Ab 

Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. 

Specialavverkningar som t.ex. upphuggning av väg- och dikeslinjer 

utförs i Östnyland, SkogsJanne, tfn 040 567 3196. 

Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. 

Skog, tfn 0500 160 669. 

Björnströms avverkning och röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7066 eller 050 505 7088. 

Trädfällning på tomter i Vasanejden, tfn 050 304 3257. 

Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport 

med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

ret i insamlingskärl för blandavfall, 

dvs. den typ av avfall 

som inte kan återanvändas. 

Det finns också julpapper i 

form av folie- och aluminumpapper. 

De här pappren kan 

inte heller användas som 

pappersråvara och får absolut 

inte läggas i insamlingskärl 

för papper eller kartong. De 

hör också hemma i insamlingskärl 

för blandavfall. 

Kartongindustrin använder 

julpappret och kartongförpackningarna 

för tillverkning 

av hylskartong. Av hylskartongen 

görs hylsor för pappersoch 

tygrullar. 

Kexpaket och mjölkförpackningarna 

i skilda kärl 

Vi har i Finland i dag två insamlingsnät 

för kartongförpackningar 

i Finland. Det ena 

nätet omfattar insamlingskärl, 

vanligen gula, avsedda enbart 

för mjölk- och juiceförpackningar. 

Det andra nätet omfattar 

kärl som är avsedda och 

märkta för insamling av alla 

slags returkartong, såsom 

kexpaket, papperspåsar, äggförpackningar,hushållspappershylsor, 

rengjorda engångskärl, 

wellpapp och julpapper. 

❍ 

Källa: Paperinkeräys Oy 


GERD MATTSSON-TURKU

Skogsbrukets julkryss är i turen. Bland de som skickar in rätta lösningar lottar vi ut 17 euro. Ange bankkonto, så underlättar det vår 

utbetalning av prispengen. 

Namn: 

Gatuadress: 

Postkontor: 

Bankkonto: 

Era lösningar vill vi ha senast den 30 januari. Skicka dem till adressen SKOGSBRUKET, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors och 

märk kuvertet ”Korsord”. 

Höstkrysset vanns av Yngve Petas, Skinnarby. Redaktionen gratulerar. 

31

God Jul och 

Gott Nytt År

PDF 1,9 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?