BARSTA FISKEKAPELL - Bild.ylm.se - Murberget

INNEHALL
INLEDNING
NORDINGRA
BARSTA BY OCH HAMN
BARSTA FISKEKAPELL
..........................................................................
HISTORIK ..
Folkmängd ..
KAPELLETS BYGGNAD ..
Exteriör
Interiör
........................................................
Inredning ..
Inventarier ..
Textilier ..
Tavlor ..
KAPELLETS VÄGG- OCH TAKMÅLNINGAR •••••••••...••
RESTAURERING ..
Exteriör
Interiör
........................................................
........................................................
Målningar ..
SOCIAL BAKGRUND .•............••..••.•.•....•.•
Kyrkolivet ..
Lagar och förordningar ..
Kommunikationer .
Fisket .
BARSTA KAPELL IDAG ....•.••.•..•••••••.••.••.••
- O -
Sid 2
Källor och litteratur, använd................. 44
D:o , genomgAngen ej använd .. 46
3
5
7
12
13
13
16
16
20
21
21
24
3l
31
33
33
35
36
37
39
40
42

1323-36
1345
)347-56
1358
1474
1489-1507
1514-49
1551-74
1575-94
1595-1625
1625 - 32
1634-72
167]-86
1688-1709
Dominus O de Nordhungardh.
Prosterat omfattade A-d o Västerbotten
Dominus Ake, preposltuB angermannle.
Dominu8 Johannes de Nordhungarath.
Domlnus Nicholaus, curatuE 1n Nordingeradh.
DOminus Johannes de Nordhunqeradh.
Herr Peder.
Nicholaus Petri.
Det var under hans period 80m kyrkan fick utelämna
sin förgyllda monstrans till Gustav Hasa.
Dominus-Nlcolal.
Henricus Engelberti.
Ägde hemman med 16 kor. Fick av Johan III understöd
för fullbordan av sin Bons lärda studier.
Olaus Martin!.
Köpte år 1607 4 sällBarsta som senare användes
som fäbodställe under prästbordet.
J Bureus, Gustav II Adolfs lärare o Sveriges
första riksantikvarie, gästade Mäster Olof och
gjorde där flera betydelsefulla uppteckningar
som finns bevarade.
Petrus Gestrinius.
Blev fil mag 1618, samtidigt med en broder som
blev professor i matematik i Tyskland.
Cestrinius innehade tillika en tjänst i Gävle
som konrektor.
Nicolaus Bozaeus, kontraktsprost.
Utgav efter studier i utlandet en akademisk
avhandling och blev vid hemkomsten konrektor
i Gävle efter företrädaren Gestriniu8. Utnämndes
1634 till kyrkoherde i Nordingrl och efter
en ärkebiskopsvisitation blev han kontraktsprost
i Angermanlands södra kontrakt. Bozaeus
var känd för sin tro pA ordning, uppträdande
och disciplin och det var genom honom som de
tre fiskekapellen i trä uppfördes i Norrfällsviken,
Grönhamn och Barsta. Han bekostade själv
NordingrA kyrka med högkor och epitafium. 1668
fick sonen Christian överta befattningen som
kontraktsprost.
Christian Bozaeus.
Var lektor i Härnösand före tillträdet i
NordingrA. Det var under hans tid som trolldomsprocesserna
inföll.
Michael Ström.
Var först gymnasieadjunkt och konsist. notarie
i Härnösand varefter han studerade i österrike
och Böhmen. övertog pastoratet i NordingrA
efter sin svärfar 1688. Han var den som började
med att föra och upplägga ordentliga kyrkböcker.
Hans son Erik M Ström skrev 1705 en avhandling, ,
till vilken hänvisning finns.
4

1758 finns 72 mantal och 300 bönder registrerade 1), vilket
skulle bli ungefär 2 100 personer men dA är befolkningen 1
Ullånger medräknade.
Idag finns på pastorsexpeditionen 2 100 registrerade i NordingrA
socken 2)
Befolkningsutvecklingen sammanfaller med Sveriges landsbygd i
övrigt, utom vid 18DD-talets mitt när industrialiseringen på
- • 3)
andra håll 1 länet var som starkast
1) HUlpers, A: Dagbok över en resa genom norrland
1758.
2) Parkman, L: Pastor i Nordingrå församling_
3) Sundin, T: Släkter och gårdar i NordingrA
1535-1890.
sid 145
9
6

Lantmäteristyrelsens arkiv: Nordlngrå, Barsta socken. Akt 4 Rf
mot Fällsviks by. Detalj av karta, 1686, över Barsta. överst
till hö står att läsa ·Prästbordets fäbodar Barsta socken",
bredvid två större och ett mindre hus. Vid hamnen är Barsta
kapell utritat och skrivet.
9

BARSTA FISKEKAPELL
Mycket har skrivits angående dess tillkomst och vem som finan­
sierade kapellbygget och tyvärr har lösa spekulationer blivit
till verifierad sanning. Ex. Att Gävlefiskare, som uppfört mAnga
av kapellen längs kusten, även skulle stå bakom Barsta kapell
eller att kapellet blivit flyttat från Höglosmen till Barsta.
Tack vare boken "Släkter-och Gårdar i Nordingrå 1535-1890" av
Teo och Per Sundin (1975) fanns lösningen 1 ett protokoll från
ett laga ting 1654. Initiativet till Barsta kom från kyrkoherde
Nils Bozaeus och bygga kapellet skulle de som fiskade vid Fågel­
skär göra. "Kustfiskare" var de jordägande bönderna omkring
Barsta, fiskare från upplandet och Gävlefiskare.
Dessa kategorier var inte speciellt intresserade. Först under
hot att de inte skulle få använda hamnen eller fiskegrunden
ställde de upp. 1665 fastslog och gav guvernören tillstånd att
fiskarnas landlega skulle användas till kapellets färdigställande
l)
l) Sundin, T: Släkter och gårdar i Nordingrå l535-l890.Sid 13
12

De inklädda, timrade knutarna är
konstruerade enligt figuren. Av
dessa är de två mot väster inklädda
med 1" - 2" bredare bräder jämfört
med övriga knutar, vilket ger ett
större djup mot den väggen. Om
detta är aven slump eller för att
framhäva ingången är oklart.
Till taksprånget har 1" x 8" bräder använts och till vindski-
varna l" x 6".
fNKLADD KNUT
14
(Ritningen uppförd av
författaren. )
på båda gavlarna finns tvA 6" x 8" följare anbragda som för­
styvning utvändigt. Invändigt har bara den västra väggen följare.
Dessa är fästade med genomgående låskilar. Utifrån syns bultar­
na med skalle, invändigt är brickorna med kil väl synliga.
Vid restaureringen 1936 försågs även den södra långväggen med
en följare.
Taket är beklätt med klyvet 3/4" takspån, som impregnerats.
Där under finns två lager tjärpapp med spontat virke emellan,
ovanpå de gamla takplanken.
Ingången på kapellets västra gavel har en trappa av 2'" x 5"
plank och en tröskel bestående aven kraftig, handbilad stock.
Dörrfordret är klätt med l" x 4-6" och karmarna med 2" x 6"
plankor. Ovanför dörrfordret finns en droppbräda av l" x 3".
Dörren mäter 100 x 154 cm, alltså inte full höjd och är mycket
vacker till sin konstruktion. De l" x 8" fasade bräderna är
ställda i 45° vinkel mot varandra i fyra fält, bildande en
stående fyrkant i mitten.

(Ritningen utförd av författaren.)
Invändigt är spontade, stående I" bräder hopfogade med två
naror av 1,5" x 3" bräder och två långa, smidda gångjärn.
Det gamla smidda låset av stocklåstyp är infällt i en 4" x 6",
40 cm hög träkloss på dörrens insida. Nyckeln som nu finns är
en ny handsmidd kopia av den gamla som blivit stulen.
I kapellet finns två fönster. Det ena är beläget på östra ga­
veln ovanför altaret och mäter 105 x 80 cm med en mittpost och
spröjsade rutor. Det andra fönstret vetter mot söder och be­
står av tre spröjsade rutor. Det är 163 cm brett och 78 cm
högt. Båda fönstren har enkla rutor.
Fönstrens brädfoder har dimensionen r' x 5".
Det södra fönstret är försett med fönsterluckor, som kraftigt
bryter mot kapellets i övrigt enkelt funktionella stil. Till
luckornas utsida är l" x 5" 10" 10" a" bräder använda. Insidan
består av spontat virke varpå fyra rader av 25 x 17 cm urfrästa
bitar är fastspikade.
lS

Den rätvinkliga altarringen utgår från altarets främre hörn. De
tre sidorna är 134 cm långa och har en höjd av 60 cm. Altar­
ringens övre del, som är 28 cm hög, bestAr av 1" x 1" ribb sam­
manfogade i ett treradigt rutmönster med 8 centimeters sida.
All ribben står på kant och den övre delen avslutas med en
1" x 2" list. på denna "gallerdel" syns rester av blå färg. Den
undre delen består av handbilade 1" x 13" bräder runt om hela
ringen. Högra sidan har en 72 cm bred dörr i samma utförande.
Dörren är upphängd med två gångjärn Som fästs 1 ett utformat
rotstycke vars bas mäter 42 cm.
Framför altaret finns en liten knäfallspall 1 trä. Den är 61 cm
lång, 21 cm bred och har en stigande höjd av 20-25 cm.
Brudpallen framför altarringen är 100 cm lång, klädd med röd
klädsel och har U-format benstöd.
Det lilla bokstödet på altaret är tillverkat aven lutande l"
bräda med en undre list som stöd.
Predikstolen
Predikstolen är placerad i det sydöstra hörnet i kapellet och
är av l600-talstyp, sannolikt samtida med kapellet. Den består
aven vinklad trappbarriär med 105 resp 76 cm lAnga sidor och
en bredd av 85 resp 67 cm. Trappbarriärens höjd är 90 cm. Den
har upptill en liggande l" 29 cm bred bräda. Den första hori­
sontella delen börjar och slutar med 141 cm höga sidostolpar,
vars övre del är utskuren.På stolparnas mitt finns en grön, låg
relief bestående aven 6-uddig stjärna i en rund cirkel.
Trappan avslutas i en korg med fyra sidor, förutom väggen. Kor­
gen har ett djup på 92 cm och vilar på ett par 65 cm höga grovt
handbilade ben. Korgen är 105 cm hög och är fästad i väggen med
samma genomgående bult som fäster den yttre förstyvningen. Si­
dan mot altaret är 74 cm bred och de andra tre ca 42 cm. Dessa
tre har vardera två kvadratiska 27 x JO cm speglar placerade
ovanför varandra l)
l) Predikstolens målning tas upp under kap Målningar.
17
Länsmuseet- Murberget

fiskare använde förr i tiden. Den är 106 cm hög och på korsfoten
finns inristat Matteus 13:47, Rom 6:4 och Artalet 1976
samt initialerna ES efter Erik Sjölander som utförde den.
Textilier
Till kapellet hör 2 st kollekthåvar. Den ena är en giva, till­
verkad av Signe Höglund 1951 1 handbroderat tyg och är skinn­
fordrad. Den andra är i röd sammet med guldfärgade snoddar.
Det röda antiependiet med en broderad blomkrans runt bokstäverna
IHS är skänkt av Elna Sjöd1n i samband med restaureringen 1937.
Den nuvarande altarduken inköptes för 600 kr av Hemslöjdsföre­
ningen 1972.
Kapellklockan av malm som nu är upphängd lär
till en privatperson 1 början av detta sekel
Tavlor
Till kapellet hör tre målade tavlor.
21
vara den som såldes
l)
E Ström omtalar att 1705 hade kapellet inga andra prydnader än
malmklockan och fattigbössan.
I. Oljemålningen med mAtten 90 x 73 cm, som sA omsorgsfullt
har blivit restaurerad 1937 av konservator Oskar Svensson, före­
ställer en äldre, myndig kvinna i höftbild.
Målningen är hållen i mörka, övermättade färger sAväl i bakgrunden
som hos kvinnan. Hon bär svart liv med brun kjol. Det vita
förklädet, kragen och huvudbonaden lyser upp och konstrasterar
väl mot den i övrigt mörka tavlan. Myndigheten hos henne för­
höjs av de knäppta händerna runt psalmboken och det bälte av
kedjor och ornerade plAtar som hon bär. överst till vänster
kan man läsa en inskrift: "AETATIS SVAE xxx 1619", vilket kan
översättas med "Under sin tid, JO Ar, 1619".
l) Enl kyrkvärden i Barsta, H Sjölander.
,

VÄGG- OCH TAKMÅLNINGAR
När man kommer ln i kapellet med den enkla, lAdliknande exteriö­
ren i minnet, förstummas man av alla de intryck och den atmosfär
som interiören ger.
Till stor del tycker jag det beror på de takmålningar som
Roland Johansson öberg 1) förfärdigade 1699. De är utförda i
djupa främst röda, gula, bruna och gr! färger som står i stark
kontrast mot de vitmenade väggarna och taket 1 övrigt. Samtidigt
som han schematiskt framställt de ur bibeln hämtade motiven,
har han använt både realistiska och fantasieggande detaljer.
T ex 1 huvudmotivet, där Petrus stAr med ena foten på relingen
för att få stöd och orka dra upp det tunga nätet med många olika
fiskar. Men ibland blev inte resultatet sA lyckat, som t ex
när Jacob brottas med Guds ängel, vilket snarare ser ut som en
stor varm kram.
Dräkterna liksom skäggen är typiskt l600-talsmode.
Här kommer det åter fram vilken reallstR.J.ö. var, genom att
från en skjorta med uppkavlade ärmar till den vackraste rock
med halskrås, poängtera de olika stånden. Han hade dessutom
stort intresse för männens olika frisyrer, varför en del fick
peruk och kammade lockar, medan andra fick nöja sig med sin
begynnande flint. Däremot är alla ansikten framställda i halv­
profil och deras näsor och kinder är kraftigt röda, vilket gör
att männen ser ut som en och samma person.
Väggmålningar:
Runt kapellets fyra väggar målades en 72 cm bred draperibArd.
Uppåt begränsades bården aven grå list. Bårdens botten är
djupröd, varpå ett draperi med 55 cm omtag i vitt, grAtt och
svart är målat. Ovanför varje omtag mAlade R.J.ö. ett kronliknande
motiv.
på de båda förstyvningarna utfördes växtornament1iknande mönster
i olika grå toner.
1) Förkortas hädanefter R.J.ö.
24

Varje krabbås fick tre bladrosetter i gult, medan hjärtstocken
fick tvA vita och en gul. Runt mitten på hjärtstocken och den
gula rosetten är ett stort bladmotlv med blommor målat.
Takmålningar:
på båda takfallen mellan krabbåsarna målade han bibelmotlv
som är mycket uppskattade av besökare, inte bara ur estetisk
synvinkel utan också därför att han använt väl kända händelser.
Han förtydligade även detta genom att ovanför varje motiv
skriva namnen på de människor han avbildade.
Norra takfallet
U 704
Före restaurer. 1936? Foto konservator Oscar Svensson, Sthlm.
Till höger ser man en stad uppbyggd på grå stenhällar. Husen är
vita eller röda. Taken är röda eller gula med skorstenar ur vilken
rök kommer. på tre av taken står en människa med framsträckt
arm. Fyra byggnader liknar kyrkor och har torn med "vimplar".
25

U 707.
Efter restaureringen 1936.
Foto: konserv Oscar Svensson, Sthlm.
Kristus,! röd klädnad och en klumpigt målad röd gloria, sitter
1 ena båtens akter. Framför honom sitter Petrus i skägg, klädd
i aul rock med uppkavlade ärmar. Det är Petrus som drar upp
nätet med de många fiskarna.
I den andra båten ser man Jacob, likaså 1 gul rock och en fem­
kantig hatt tillsammans med brodern Johannes i grå rock och
rundbrättad hatt med kulle.
Avslutningsvis ser man en stenig ö där småtall och bärbuskar
växer.
27

Under den 4:e och 5:e valvbågen finns stora buskar med tulpan­
liknande blommor.
Takfallet avslutas med två kolonner (felberäkning).
U 709.
Efter restaureringen 1936 Foto:konserv Oscar Svensson, Sthlm
Predikstolen
Korgen är målad i brunt. på ena sidan mot altaret finns tre
blå-röd-vlta blommor. Liknande blommor återkommer ovanför speg­
larna på de tre andra sidorna. De kvadratiSka speglarna inra­
mas aven svartmålad rand utanför en röd och en grön list. Mitt­
fältet är vitt med en blå kant. I detta fält finns en kvist med
blad och små, röda bär.
Liknande bärkvistar återkommer i takfallets målningar.
Trappbarriärens sidofält är vitmenade med röd-bruna slingor och
gröna, stiliserade blad.
30

RESTAURERING
Att det mer än tre sekler gamla kapellet stAr kvar och 1 det
ursprungliga utförandet har många olika orsaker.
XApellet fungerade inte bara som gudstjänstlokal utan användes
även som förvaringsplats för nät och andra fiskeredskap under
vintrarna. Det gjorde att fiskarna själva var mAn om att under­
bAlla det.
Vid sekelskiftet 1800-1900 trängde nya religiösa strömningar in
1 Nordlngråbygden. Tre byar nåddes dock inte av de frireligiösa
rörelserna, däribland Barsta by 1). Detta gjorde att andra fiske­
kapell i trakten restaurerades utan hänsyn till det kulturhistoriska
värdet, under det att Barsta kapell fick stA och förfalla,
vilket vi kan vara mycket tacksamma för idag.
När korrespondensen mellan Riksantikvarieämbetet och dåvarande
intendenten i Härnösand, Theodor Hellman, började 1931, var
kapellet i bedrövligt skick. Taket läckte sl att mAlningarna
delvis var förstörda. En krabbås var knäckt och hade fAtt ett
provisoriskt stöd. Södra långväggen var starkt angripen av
röta och väggarna i övrigt otäta.
Under åberopande av det stora kulturhistoriska värdet kom restau­
reringen till stAnd 1936. Arkitekt David Frykholm, Härnösand,
anlitades för beskrivning och kompletterande förslag till restau­
rering samt konservator Oscar Svensson, Stockholm, för konser­
vering och förbättringar av tak- och väggmålningarna och 1600­
talstavlan. Snickaren Inge Forsberg ansvarade för träarbetet,
delvis genom Sjölanders snickeriverkstad i Barsta.
Allt detta under riksantikvariens överinseende 2)
Exteriören
Schaktning utfördes för att frilägga väggarna frAn marken och
stengrunden justerades. Alla ytterväggar fick ny panel, men att
en del gamla bräder Ateranvänts kan man se genom att de är
huggna och ej sågade och att de är vända sA att gamla bomärken
kommit upp och ned.
l) Pastor N Parkman, Nordingrå.
2) I akt NordingrA-Barsta, Murbergets Länsmuseum, Härnösand.
31

•
östra väggen, som är starkt utsatt för vädrets makter, fick nu
mellanliggande tjärpapp och ytterpanel impregnerades. Den södra
lAngväggen förstärktes med en ny följare.
För att för framtiden skydda det värdefulla innertaket med dess
målningar, revs det spånklädda yttertaket bort och en täckning
med spontat virke och dubbla lager av asfaltpapp anbringades.
Ovanpå detta nytt takspån som impregnerats.
Alla vindskivor byttes dessutom.
Fönsterluckorna på den södra väggen nytillverkades 1966 efter
den gamla modellen av dåvarande Sjölanders snickeriverkstad i
Barsta hamn. Fönstren sågs över och de gamla fodren och listerna
återanvändes i görligaste mån. Förslag fanns att man skulle
blyinfatta rutorna men som tur var verkställdes inte detta,
vilket hade varit mindre lyckat eftersom de tidigare saknat bly­
infattning.
"Klockstapeln", som inte finns med på foton från 1920, nytillver­
kades och restes i de gamla hålen i taksprånget år 1966.
Ej heller utfördes förslaget att rödmåla hela fasaden l)
All spik är handmidd s k klippspik och smidet på fönsterluckorna
och dörr är handtillverkat i trakten.
Exteriören är i huvudsak, som ovan visats, nytillverkad men
trogen det ursprungliga utförandet. Det återanvända materialet
av tidigare datum än 1936 är igenkänbart genom att det är hand­
bilat och inte sågat.
l) Se I A HUlpers Resa genom Norrland 1758, sid 80. Där omtalas
att den första rödfärgade gården i norrland som de mötte på
väg norrut låg i önska, norr om örnsköldsvik.
"
32

Interiören
Golvet, som var i behov av tätning, justerades och underliggande
golvsylar sAgs över. Väggarna tätades i noten med tunna bakrem­
sor. Taklisten och hörniisterna är alla av senare datum, dock
före 1936. Den nedersta krabbåsen på södra takfallet ersattes
då den var avbruten och de andra tre har fått rundbarkade stockar
som stöd. Eftersom taket var lIla åtgånget, har man försiktigt
sKurit ur de ruttna brädkanterna och bytt ut dessa mot remsor
av trä, som sedan behandlats av konservatorn. De plankor som ej
hade målade motiv ersattes med infällda sågade bräder.
Bokbrändan på den södra sidan är ny, likaså de fyra främsta
bänkarna på samma sida. På den norra sidan är bara den främsta
och den sjätte bänken av senare datum. De är som många av ny­
tillverkningarna lätt igenkänbara p g a att de är sågade i
stället för handbilade.
Brudpallen införskaffades 1966 och den lilla bokhyllan på predik­
stolens trappbarriär något senare. Alla de andra inventarierna
var i sådant gott skick, att de bara erhöll en översyn.
Målningar
Dessa restaurerades som tidigare nämnts av konservator Oscar
Svensson, Stockholm, enligt ett kostnadsförslag och under över-
inseende av riksantikvarien. Detta innebar att målningarna
på väggar, tak och predikstol fick en fullständig konservering
med förbättringar.
Samtidigt åtog han sig också porträttet frAn 1619. Detta uppsat­
tes på en ny duk och fernissades efter konservering. Av den
tillhörande ramen återstod endast den övre ramlisten, varför
den fick vara modell för en helt ny ram.
Nämnas kan, att för allt detta arbete erhöll konservatorn l 150
kr.
33

Att denna restaurering kom till stAnd, kan vi dels tacka de
tidigare nämnda personerna för som av kulturhistoriskt intresse
ägnade Barsta kapell mycket tid och omsorg, men utan de medel,
som ställdes till förfogande av privatpersoner och insamlingar,
hade restaureringen inte varit möjlig 1), detta delvis beroende
på den särställning som Barsta flskekapell har, då det inte ly­
der under samma bestämmelser Bom församlingskyrkorna.
1) Murbergets länsmuseum. Nordlngrå-Barsta: Enl brev daterat
5 augusti 1931, Sigurd Curman/8 Berthelsen.
34

SOCIAL BAKGRUND
Var det bara av religiösa villkor som Barsta kapell byggdes?
Blev kapellet betalt av kyrkan?
Säger inte -fiskekapellft att det finns en speciell historia
bakom detta qudstjänsthus?
, .
Hur kan det komma sig att kapellet uppfördes si llngt ut i
havsbandet i en by utan fast befolkning i slutet av 160Q-talet?
Svaren pI dessa frlgor stAr att finna i de sociala villkor,
lagar och förordningar, som existerade vid tiden för kapellets
byggnad.
Om man utgAr frAn det omrAde som benämndes Barsta, fanns det
där under 160Q-talet en fäbod 80m kyrkoherde NlcholauB BozaeuB
ägde. Eftersom det var ett rikt prästbord, samlades pigor och
vallare där ute under sommaren samt mAnga fiskare frAn upplan­
det och frAn grannbyarna Näs och Pällsvik. Dessutom användes
hamnen av främmande fiskare, främat Gävlefiskarna som tog med
sig hustru, barn och husdjur eftersom de skulle stanna där hela
sommaren. Gävles befolkning bestod vid den tiden av till 2/3
fiskare.
Det måste ha varit liv och rörelse i Barsta hamn.
När sedan kyrkoherde Bozaeus var känd för att vilja ha god
ordning, kyrkodisciplln och hyfsat uppträdande, kan man förstA
att han tyckte att ett kapell var en nödvändighet. Att det
inte var enbart för att förmedla kyrkans ord vet man, utan
också för att fl en lokal som myndigheterna kunde använda.
Under vintrarna använde fiskarna kapellet som förvaringsplats
för sina fiskeredskap och ännu idag kan man i taket se de
krokar som näten hängdes upp på.
Man kan säga, att kapellet utnyttjades till hundra procent.
3S

Kyrkolivet
Barsta som kapell lyder inte under samma bestämmelser som
försarnlingskyrkor gör, men kan sägas komplettera den med tanke
på kyrkoordningen.
1686 års kyrkolag om veckopredikningar samt krav på katekespredikningar
och förhör gjorde att kapellet utnyttjades för detta
ändamål, genom att en lämplig person därför utsAgs. Men som
tradition var, fortsatte man att hämta prästen från Nordingrå
för att hålla sommargudstjänsterna.
1726 blev det prästeskapets plikt att hålla husförhör och
1735 och 1743 utfärdades förordningar att vid vite infinna sig 1)
Efter Uppsala möte 1593 infördes och utövades lutherska orto­
doxins kyrkotukt, utifrån en tryckt lag gemensam för Väster­
norrlands län 2) och 1700-talet var århundradet för olika pie­
tismer l). De katolska kyrkofester och korsmässor som tidigare
hållits i Nordingrå höst och vår övergick nu i marknader för
handel och bytesaffärer, där också borgerliga ärenden för­
rättades 3), Detta gjorde att de som bodde i Barsta fick gå
2 km till Adal eller Fällsvik, där de i en båt fick ro i 9 km
för att komma till kyrkan i Nordingrå. Båten de använda var
en skötbåt eller en s k trirodder som hade tvA par Aror och
sittbrädor längs sidorna 4)
l) övre Norrlands historia del IV sid 48-50
2) Se ovan a.a. del II 285
3) Ström, E: De Angerrnanniae 1 översättning av
Erik Medin, 1905. .32
4 ) Eskeröd, A: Kyrkbåtar och kyrkofärder 93
.36

Lagar och förordningar
NordingrA socken ligger 1 Angermanland, Bom vid den
tiden var ett stort landskap. Det sträckte sig frAn "Vlstra
botten",norr om Nordmallnq, till den nuvarande gränsen mot
Medelpad.
Närmaste stad i söder var Härnösand, grundad 1585, och 1 norr
Umeå som fick sina stadsrättlgheter 1622. 1647 blev Härnösand
stlftstad 1) med en egen superintendent, P Steuchius. Guver­
nören hette Karl Sparre och landshövdingen J Oxienstierna vid
tiden för kapellets byggnad. I Härnösand styrde en borgmästare
som hade ett rAd och borgarskap under sig. Under landshövdingen
var befolkningsmannen Knut Ingelsson den främste 2) och han
hade under sig underlagsmän, länsmän och fjärdingsmän.
Kyrkans överhuvud var intendenten som även titulerades biskop,
om än titeln inte lagenligt tillkom förrän 1772. Han hade lektorer
och andra skolmän under sig.
Allmogen då? Ja, de kunde vända sig till de 24 landstingsmännen
med klagomål eller de olika tingsnämndernas tolv män.
Många av de lagar,som dessa män sedan hade att upprätthålla och
gemene man att lyda, hade sin grund i den inventering och systern
i beskattningsförfarandet som tillkom under Gustav Vasa 1545.
Och bättre blev det inte när 1634 Ars regeringsform kom till,
för den gav högadeln en mycket stark ställning, bl a genom att
de belönades med kronans jord i stället för pengar. Jorden var
dessutom skattefri.
Dessa lagar,och även senare stiftade, var alltsA inte bara av
den ädla tanken, att lag och ordning skulle finnas för folks
trygghet, utan ofta för att kronan behövde pengar till egen
l) Bucht, G: Härnösands historia, del I.
2) Bucht, G: a.a.
Sid 74 f
109
37

En tull upprättades i Härnösand och skatt togs första gången
upp 1566 l). Den lilla tullen som fann. mellan 1622-1810 upptog
skatt på alla "ätliga, slltliqa och förnötllqA varor" 2)
Skatt på handel till sjöss tillkom 1586 3).
För att f A en större och därmed effektivare insyn och beskatt­
ning upprättades en Hästgärd 1566 4) och en egendomslnventering
1571 5). Dessutom måste folket räkna med de utgifter 1 den egna
socknen för t ex präst t ·länsman, klockare och strandfogdar .
Kommunikationer
Som tidigare nämnts, reste folk huvudsakligen till sjöss, dels
p 9 a att många hade egen båt och mAnga större båtar lade till
i Barsta hamn, dels eftersom endast f A bönder hade häst och
vagn. Men av kartor, reseskl1dningar och bötesstraff, har
kunnat utläsas en del om hur landkommunikationerna var pI
l600-talet.
Det var länsmannen som stod som vägfördelningsförrättare 6) och
Hållskutsarnas anordning i Angermanland tillkom 1620. Nordingrå
hade fyra mil att tillse med ett mantal av 50 st Jl, men med
pengar gick det att friköpa sig. Denna väg kallades Norrstigen
och sträckte sig 20,5 mil längs kusten i Angermanland. Vägen
uppmättes genom milstolpar som var av sten och rödmålade trä­
stolpar utvisande 1/4 mils väg 8).
Från kustvägen gick en väg till kyrkan i Nordingrl och vidare
ca 8 km mot Barsta i början pA l600-talet 9). I en reseskild­
ring 1557 av T Persson-Bielke framkommer att man kunde Aka
9 - 14 mil/dag med hästskjuts 10) , mycket beroende pA hur
många färjeställen som fanns längs vägen. Dessa bestod av att
man pA en eller tvA bAtar jämsides fick forsla över häst och
vagn, vilket måste ha varit rätt dramatiskt.
l) övre Norrlands historia, del l sid 494
2) Se ovan a.a. 312
3) Se ovan a.a. 495
4 ) Se ovan a.a. 451
5) Se ovan a.a. ... 410
-- .
6) Friberg,N: Vägarna 1 Västernorrland sid 176
7) Friberg,N: a.a. 340
8) Ström, M: Akademisk Avh om Angermanland 1705. 8
9) Friberg,N: a.a. 192
10) Friberg, N: a.a. 107
39

Stadgar fBr Barsta kapellag bildat 1965
l. Barsta kapellag bestAr av inom Barsta fiskeläge boende
bofasta invAnare.
2. Kapellaget utser inom sig en styrelse fBr skötseln av
Barsta fiskarkapell vari prästman frAn församlingen kan
ingA.
3. Styrelsen skall bestå av 7 medlemmar. Styrelsen konstitue­
rar sig själv i enlighet med stadgarnas fjärde paragraf.
4. Styrelsen väljer inom sig funktionärer.
5. Självskrivna medlemmar i styrelsen är kyrkvärdarna.
6. Kapellaget väljer två revisorer för kapellet samt en revi­
sorssuppleant.
7. Kapellagets årsmöte skall varje år äga rum före september
månads utgång.
8. Kollekter som upptages i kapellet, skola oavkortade gå till
dess kassa, såvida styrelsen ej annat beslutar. Ev rese­
bidrag för talare och sAngare betalas av kassan.