Fullerö backar SE0210237 - Länsstyrelserna
Fullerö backar SE0210237 - Länsstyrelserna
Fullerö backar SE0210237 - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Regeringsgodkänd<br />
Januari 1998<br />
Bevarandeplan för Natura 2000-område<br />
<strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />
enligt 17 § förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken<br />
Områdestyp/status<br />
SCI (enligt art- och habitatdirektivet)<br />
Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen<br />
Mars 2009<br />
Områdets storlek<br />
22,9 ha<br />
Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet<br />
6210 Kalkgräsmarker , 4,62 ha (ej regeringsanmält)<br />
6270 *Artrika silikatgräsmarken, 1,53 ha (5,95 ha regeringsanmält)<br />
6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr, 0,37 ha (ej regeringsanmält)<br />
9070 Trädklädd betesmark, 3,32 ha (4,35 ha regeringsanmält)<br />
*Bevarandet av naturtypen har hög prioritet inom EU.<br />
Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />
Dnr. 511-7778-04<br />
Naturtyperna ädellövskog och högörtäng som tidigare anmält förekommer inte inom området enligt<br />
genomförd basinventering. Ändringar i naturtyper och arealer enligt tabell ovan kommer att anmälas<br />
till Naturvårdsverket.<br />
Ägandeförhållande<br />
Statligt<br />
Översiktlig beskrivning av området<br />
Natura 2000-området <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> är ett av flera områden längs Uppsalaåsen som präglas av<br />
mycket lång kontinuerlig brukningshistoria, vilket lätt inses bland annat genom tätheten på gravfält<br />
och andra fornlämningar i området. Tillsammans med historien har även områdets geologi bidragit<br />
till de höga naturvärdena genom att solbelyst sandigt underlag gynnar många insekter, och kalkhaltig<br />
jordmån gynnar flera ovanliga växter. <strong>Fullerö</strong> har några öppna beteshävdade områden, där t.ex.<br />
trumgräshoppa (starkt hotad) har en fin lokal. Dessutom finns här en hel del trädklädda betesmarker<br />
med värden knutna till olika trädslag.<br />
Natura 2000-områdets utsträckning är lika med naturreservatet, vilket innebär att det finns några<br />
obetade delar; åkermark, vatten, och ett ohävdat strandparti. De kommer inte att omnämnas vidare i<br />
bevarandeplanen. Förutom naturvärdena kan nämnas att området ingår i ett riksintresseområde för<br />
kulturmiljö, och att gravfältet med omgivningar är gränsbestämt och prioriterat inom den regionala<br />
kulturmiljövården. Dessutom ingår området i den inre skyddszonen för ett vattenskyddsområde<br />
(Uppsala- och Vattholmaåsarna, se www.c.lst.se/vattenskyddlista för föreskrifter).<br />
1(5)
Beskrivning av naturtyper<br />
2(5)<br />
Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />
Dnr. 511-7778-04<br />
6210 Kalkgräsmarker (delområde 3, 5, 7) (areal 4,62 ha) Delområde 3 utgörs av en stor dunge<br />
med tall och en markvegetation med kalkgynnad flora, t.ex. gott om brudbröd och rödkämpar.<br />
Kullen kan gallras något för att gynna markfloran och vidkroniga tallar. Delområde 5 och 7 är öppna<br />
kalkgräsmarker med enstaka buskar och träd, som en, hassel och rönn. Särskilt delområde 3 är en<br />
mycket fin ängshavretorräng med gott om t.ex backsippa, solvända, axveronika, backtimjan och<br />
blodnäva. Några rödlistade kärlväxter och svampar finns också här; korskovall, toppjungfrulin,<br />
stornopping och rodnande lutvaxskivling. Här finns också en fin population av den starkt hotade<br />
trumgräshoppan, men det är också en mycket bra lokal för fjärilar och andra insekter. Små solbelysta<br />
ytor med blottad sand och grus är viktiga för flera av dessa insekter. För att detta område ska behålla<br />
dessa värden bör betestrycket inte vara för hårt, särskilt på vår och försommar. Däremot krävs nog<br />
återkommande buskröjning, i synnerhet av en som annars har en tendens att breda ut sig. I samband<br />
med detta skapas även värdefulla markblottor. Delområde 7 är även det öppen kalkgräsmark, som<br />
bitvis är en aning igenvuxen, särskilt då i kraftledningsgatan. Här finns några tallar med spår av<br />
reliktbock, en värmeälskande skalbagge som lever i bark på levande tallar. Dessa tallar bör stå fritt,<br />
med solbelysta stammar.<br />
6270 *Artrika silikatgräsmarker (delområde 9) (1,53 ha)<br />
Öppen hagmark med enstaka dungar av tall, en, rönn, lönn och hägg, och en artrik hävdgynnad<br />
markvegetation med t.ex. brudbröd, gullviva och backnejlika . I nordöst är trädskiktet lite tätare med<br />
asp, björk och tall. Detta parti bör gallras något.<br />
6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr (delområde 1) (0,35 ha)<br />
Detta är en liten, men välhävdad fuktäng vid Fyrisåns strand. Den är helt träd-och buskfri, och<br />
domineras av hävdgynnade arter som tuvtåtel och gåsört.<br />
9070 Trädklädd betesmark (delområde 4 (ekhage) 0,91 ha) (delområde 6 (blandlövhage) 2,41<br />
ha)<br />
Delområde 4 utgörs av ekdominerad hagmark med ett underskikt av hassel. Flera av ekarna är<br />
vidkroniga men några har börjat tappa de undre grenarna för att de står så tätt. Buskskiktet<br />
domineras av hassel, som dock inte är grov. Fältskiktet är örtrikt med t.ex. gullviva, bockrot och liten<br />
blåklocka. En viss gallring av ek och hassel skulle gynna naturvärdena på lång sikt. Delområde 6<br />
utgörs av mycket varierad trädklädd hagmark. I trädskiktet finns bl.a. tall, björk, ek, asp, rönn, gran<br />
och sälg. I buskskiktet finns bl.a. hassel, måbär och skogstry. Markvegetationen är delvis<br />
hävdgynnad, men den visar också tydligt att betestrycket är lågt. Detta område bör öppnas upp så att<br />
det kan gå in i miljöstödet som betesmark. Därigenom skulle floran gynnas och flera träd på sikt bli<br />
vidkroniga. Den stora variationen i träd och buskskikt bör dock behållas. Vid gallringar bör äldre<br />
träd, vidkroniga träd, död ved, sälg och bärande buskar sparas, eftersom alla dessa är viktiga för<br />
fåglar och insekter.<br />
Utvecklingsmarker (inga naturtyper)(delområde 2, 10, 11, 14 och 12)<br />
Vissa delar av området har inte sådana värden idag att de kan klassas med avseende på naturtyp, men<br />
bedöms kunna uppnå gynnsam bevarandestatus inom relativt kort tid med lämpliga skötselåtgärder.<br />
Målet är att dessa utvecklingsmarker på sikt ska kunna ingå i ovan beskrivna naturtyper.<br />
Delområde 2 och 10 utgörs av tidigare plöjd mark som därför inte har en typisk<br />
naturbetesvegetation. Det förekommer dock spridda naturbetesindikatorer som t.ex.gulmåra och<br />
liten blåklocka.
Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />
Dnr. 511-7778-04<br />
Delområde 11, 12 och 14 är alla ganska kraftigt igenväxta men de skiljer sig åt på så sätt att<br />
delområde 12 har ett värdefullt nästan slutet trädskikt med bl.a. flera vidkroniga tallar. Detta område<br />
bör röjas försiktigt med endast frihuggning av de värdefullaste träden. Delområde 11 och 14 bör<br />
däremot kunna restaureras upp till en nivå så att de t.ex. kan gå in i miljöstödssystemet som<br />
betesmarker.<br />
Hasseldunge (ingen naturtyp)(delområde 13)<br />
Hasseldunge med överståndare av olika lövträd, främst asp. Här finns ganska mycket död ved, både i<br />
form av liggande stammar och enskilda stående hasselstammar. Området bör lämnas till fri<br />
utveckling.<br />
Bevarandesyfte<br />
Syftet med Natura 2000-området <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> är att bevara de ingående naturtyperna så att en<br />
gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå inom EU kan uppnås. Området anses ha gynnsam<br />
bevarandestatus om nedan angivna mål är uppfyllda.<br />
Bevarandemål och uppföljning<br />
Observera att nedanstående bevarandemål inte är fastlagda. På grund av kunskapsbrist i dagsläget saknas ibland specifika<br />
värden. Dessa är i så fall ersatta med X. Målen kan också komma att ändras under arbetets gång med bevarandeplanerna<br />
och kommer i vissa fall att fastställas först efter kommande basinventering. Förslag till uppföljning av bevarandemålen<br />
anges i kursivt efter respektive mål. För mer detaljerad uppföljningsmetod, se Naturvårdsverkets rapport.<br />
6210 Kalkgräsmarker samt 6270 *Artrika silikatgräsmarker<br />
Areal<br />
− Den sammanlagda arealen 6210 och 6270 uppgår till minst 6,1 ha Vart 18 år, IRF<br />
Struktur och funktion<br />
− Minst 95% av betesmarkerna är välbetade vid<br />
vegetationsperiodens slut varje år. Ingen skadlig ansamling av<br />
förna sker.<br />
− Igenväxningsvegetation förekommer inte.<br />
− Krontäckning av träd och buskar är högst 30%.<br />
Typiska arter<br />
− Minst 3 typiska kärlväxtarter, t.ex. brudbröd, ängshavre,<br />
solvända, backtimjan (beroende på delområde), förekommer i<br />
minst 50% av provytorna.<br />
− Trumgräshoppa finns i stabil population.<br />
6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr<br />
Areal<br />
− Arealen 6410 är minst 0,3 ha.<br />
Struktur och funktion<br />
− Fuktängen betas årligen. Ingen skadlig ansamling av förna sker.<br />
− Ingen vedartad igenväxningsvegetation förekommer.<br />
Typiska arter<br />
− Minst 3 typiska kärlväxtarter förekommer i minst 50% av<br />
provytorna.<br />
9070 Trädklädd betesmark<br />
Areal<br />
− Den sammanlagda arealen 9070 ökar till 4,0 ha och bibehålls<br />
Vart 6 år, fältbesök<br />
Vart 6 år, fältbesök<br />
Vart 18 år, IRF<br />
Vart 6 år, fältbesök<br />
Vart 6 år, fältbesök<br />
Vart 18 år, IRF<br />
Vart 6 år, fältbesök<br />
Vart 6 år, fältbesök<br />
Vart 6 år, fältbesök<br />
Vart 18 år, IRF<br />
3(5)
sedan.<br />
Struktur och funktion<br />
− Trädskiktets krontäckning är minst 30%.<br />
− Trädskiktet är flerskiktat och har naturlig föryngring.<br />
− Gamla och grova träd samt död ved i olika nedbrytningsstadier<br />
finns.<br />
− Hagen betas årligen. Ingen skadlig ansamling av förna sker.<br />
Typiska arter<br />
− Minst 3 typiska kärlväxtarter, t.ex. brudbröd, gullviva, bockrot<br />
och backnejlika (beroende på delområde), förekommer i minst<br />
50% av provytorna.<br />
Hotbild – vad kan påverka Natura 2000-området negativt?<br />
4(5)<br />
Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />
Dnr. 511-7778-04<br />
Vart 18 år, IRF<br />
Vart 24 år, fältbesök<br />
Vart 24 år, fältbesök<br />
Vart 6 år, fältbesök<br />
Vart 6 år, fältbesök<br />
Hot som bedöms vara undanröjda genom områdets avsättning som naturreservat (se under<br />
”Bevarandeåtgärder och regelverk”), t.ex. dikning, produktionsinriktat skogsbruk och nybyggnation,<br />
är inte medtagna i listan nedan.<br />
− Upphörd eller försvagad hävd, vilket leder till igenväxning och ansamling av förna som<br />
luckrar upp grässvålen och kväver den betesgynnade floran.<br />
− Gödsling, vinterbete eller tillskottsutfodring i betesmarker.<br />
− För hårt betestryck, vilket kan leda till utarmning av flora och insektsliv.<br />
− För intensivt bete under vår och försommar, vilket kan missgynna tidigblommande,<br />
slåttergynnade växter och därmed många fjärilar.<br />
− Igenväxning av buskar (gäller de öppna naturtyperna 6210, 6270 och 6410)<br />
− Förtätning av krontäckning (gäller 9070).<br />
− Avlägsnande av död ved (gäller 9070).<br />
Bevarandeåtgärder och regelverk<br />
I och med att <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> utpekats som Natura 2000-område krävs (enligt 7 kap 28 a §<br />
Miljöbalken) tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan<br />
påverka miljön i området. Ansökan görs på Länsstyrelsen. Tillstånd krävs inte för verksamheter och<br />
åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för naturvårdsskötseln och<br />
förvaltningen av området.<br />
Natura 2000-området ingår i sin helhet i naturreservatet <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong>, bildat 1995. I beslut och<br />
skötselplan (från 2005) anges föreskrifter för vad som är tillåtet i reservatet, samt vilka<br />
skötselåtgärder som krävs för att bevara områdets värden. Fasta fornlämningar är skyddade enligt 2<br />
kap lagen om kulturminnen m.m.<br />
För närvarande utgår ersättning för bevarande av betesmarker inom ramen för förordningen<br />
(2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. Miljöersättningarna är ett mycket<br />
viktigt instrument i arbetet med att upprätthålla gynnsam bevarandestatus. Ersättningarna grundas<br />
dock på ett 5-årigt ”åtagande”, och utgör alltså ingen garanti för fortsatt hävd inom överskådlig<br />
framtid.<br />
Beträffande närmare skötselanvisningar, se miljöstödens åtgärdsplaner samt skötselplan för<br />
naturreservatet.
Bevarandestatus<br />
Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />
Dnr. 511-7778-04<br />
Bevarandestatusen för kalkgräsmarkerna, och de andra öppna hävdade naturtyperna är god.<br />
Dessa marker ingår i miljöstöden, och att betesintensiteten är lagom visas av goda förekomster av<br />
rödlistade arter ur olika systematiska grupper; insekter, kärlväxter och svampar.. Däremot bör de<br />
trädklädda betesmarkerna förbättras. Delområde 6 och 11 är alltför igenvuxna och bör restaureras<br />
så att även de kvalificerar sig för miljöstöd.<br />
5(5)