17.05.2013 Views

Fullerö backar SE0210237 - Länsstyrelserna

Fullerö backar SE0210237 - Länsstyrelserna

Fullerö backar SE0210237 - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Regeringsgodkänd<br />

Januari 1998<br />

Bevarandeplan för Natura 2000-område<br />

<strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />

enligt 17 § förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken<br />

Områdestyp/status<br />

SCI (enligt art- och habitatdirektivet)<br />

Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen<br />

Mars 2009<br />

Områdets storlek<br />

22,9 ha<br />

Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet<br />

6210 Kalkgräsmarker , 4,62 ha (ej regeringsanmält)<br />

6270 *Artrika silikatgräsmarken, 1,53 ha (5,95 ha regeringsanmält)<br />

6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr, 0,37 ha (ej regeringsanmält)<br />

9070 Trädklädd betesmark, 3,32 ha (4,35 ha regeringsanmält)<br />

*Bevarandet av naturtypen har hög prioritet inom EU.<br />

Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />

Dnr. 511-7778-04<br />

Naturtyperna ädellövskog och högörtäng som tidigare anmält förekommer inte inom området enligt<br />

genomförd basinventering. Ändringar i naturtyper och arealer enligt tabell ovan kommer att anmälas<br />

till Naturvårdsverket.<br />

Ägandeförhållande<br />

Statligt<br />

Översiktlig beskrivning av området<br />

Natura 2000-området <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> är ett av flera områden längs Uppsalaåsen som präglas av<br />

mycket lång kontinuerlig brukningshistoria, vilket lätt inses bland annat genom tätheten på gravfält<br />

och andra fornlämningar i området. Tillsammans med historien har även områdets geologi bidragit<br />

till de höga naturvärdena genom att solbelyst sandigt underlag gynnar många insekter, och kalkhaltig<br />

jordmån gynnar flera ovanliga växter. <strong>Fullerö</strong> har några öppna beteshävdade områden, där t.ex.<br />

trumgräshoppa (starkt hotad) har en fin lokal. Dessutom finns här en hel del trädklädda betesmarker<br />

med värden knutna till olika trädslag.<br />

Natura 2000-områdets utsträckning är lika med naturreservatet, vilket innebär att det finns några<br />

obetade delar; åkermark, vatten, och ett ohävdat strandparti. De kommer inte att omnämnas vidare i<br />

bevarandeplanen. Förutom naturvärdena kan nämnas att området ingår i ett riksintresseområde för<br />

kulturmiljö, och att gravfältet med omgivningar är gränsbestämt och prioriterat inom den regionala<br />

kulturmiljövården. Dessutom ingår området i den inre skyddszonen för ett vattenskyddsområde<br />

(Uppsala- och Vattholmaåsarna, se www.c.lst.se/vattenskyddlista för föreskrifter).<br />

1(5)


Beskrivning av naturtyper<br />

2(5)<br />

Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />

Dnr. 511-7778-04<br />

6210 Kalkgräsmarker (delområde 3, 5, 7) (areal 4,62 ha) Delområde 3 utgörs av en stor dunge<br />

med tall och en markvegetation med kalkgynnad flora, t.ex. gott om brudbröd och rödkämpar.<br />

Kullen kan gallras något för att gynna markfloran och vidkroniga tallar. Delområde 5 och 7 är öppna<br />

kalkgräsmarker med enstaka buskar och träd, som en, hassel och rönn. Särskilt delområde 3 är en<br />

mycket fin ängshavretorräng med gott om t.ex backsippa, solvända, axveronika, backtimjan och<br />

blodnäva. Några rödlistade kärlväxter och svampar finns också här; korskovall, toppjungfrulin,<br />

stornopping och rodnande lutvaxskivling. Här finns också en fin population av den starkt hotade<br />

trumgräshoppan, men det är också en mycket bra lokal för fjärilar och andra insekter. Små solbelysta<br />

ytor med blottad sand och grus är viktiga för flera av dessa insekter. För att detta område ska behålla<br />

dessa värden bör betestrycket inte vara för hårt, särskilt på vår och försommar. Däremot krävs nog<br />

återkommande buskröjning, i synnerhet av en som annars har en tendens att breda ut sig. I samband<br />

med detta skapas även värdefulla markblottor. Delområde 7 är även det öppen kalkgräsmark, som<br />

bitvis är en aning igenvuxen, särskilt då i kraftledningsgatan. Här finns några tallar med spår av<br />

reliktbock, en värmeälskande skalbagge som lever i bark på levande tallar. Dessa tallar bör stå fritt,<br />

med solbelysta stammar.<br />

6270 *Artrika silikatgräsmarker (delområde 9) (1,53 ha)<br />

Öppen hagmark med enstaka dungar av tall, en, rönn, lönn och hägg, och en artrik hävdgynnad<br />

markvegetation med t.ex. brudbröd, gullviva och backnejlika . I nordöst är trädskiktet lite tätare med<br />

asp, björk och tall. Detta parti bör gallras något.<br />

6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr (delområde 1) (0,35 ha)<br />

Detta är en liten, men välhävdad fuktäng vid Fyrisåns strand. Den är helt träd-och buskfri, och<br />

domineras av hävdgynnade arter som tuvtåtel och gåsört.<br />

9070 Trädklädd betesmark (delområde 4 (ekhage) 0,91 ha) (delområde 6 (blandlövhage) 2,41<br />

ha)<br />

Delområde 4 utgörs av ekdominerad hagmark med ett underskikt av hassel. Flera av ekarna är<br />

vidkroniga men några har börjat tappa de undre grenarna för att de står så tätt. Buskskiktet<br />

domineras av hassel, som dock inte är grov. Fältskiktet är örtrikt med t.ex. gullviva, bockrot och liten<br />

blåklocka. En viss gallring av ek och hassel skulle gynna naturvärdena på lång sikt. Delområde 6<br />

utgörs av mycket varierad trädklädd hagmark. I trädskiktet finns bl.a. tall, björk, ek, asp, rönn, gran<br />

och sälg. I buskskiktet finns bl.a. hassel, måbär och skogstry. Markvegetationen är delvis<br />

hävdgynnad, men den visar också tydligt att betestrycket är lågt. Detta område bör öppnas upp så att<br />

det kan gå in i miljöstödet som betesmark. Därigenom skulle floran gynnas och flera träd på sikt bli<br />

vidkroniga. Den stora variationen i träd och buskskikt bör dock behållas. Vid gallringar bör äldre<br />

träd, vidkroniga träd, död ved, sälg och bärande buskar sparas, eftersom alla dessa är viktiga för<br />

fåglar och insekter.<br />

Utvecklingsmarker (inga naturtyper)(delområde 2, 10, 11, 14 och 12)<br />

Vissa delar av området har inte sådana värden idag att de kan klassas med avseende på naturtyp, men<br />

bedöms kunna uppnå gynnsam bevarandestatus inom relativt kort tid med lämpliga skötselåtgärder.<br />

Målet är att dessa utvecklingsmarker på sikt ska kunna ingå i ovan beskrivna naturtyper.<br />

Delområde 2 och 10 utgörs av tidigare plöjd mark som därför inte har en typisk<br />

naturbetesvegetation. Det förekommer dock spridda naturbetesindikatorer som t.ex.gulmåra och<br />

liten blåklocka.


Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />

Dnr. 511-7778-04<br />

Delområde 11, 12 och 14 är alla ganska kraftigt igenväxta men de skiljer sig åt på så sätt att<br />

delområde 12 har ett värdefullt nästan slutet trädskikt med bl.a. flera vidkroniga tallar. Detta område<br />

bör röjas försiktigt med endast frihuggning av de värdefullaste träden. Delområde 11 och 14 bör<br />

däremot kunna restaureras upp till en nivå så att de t.ex. kan gå in i miljöstödssystemet som<br />

betesmarker.<br />

Hasseldunge (ingen naturtyp)(delområde 13)<br />

Hasseldunge med överståndare av olika lövträd, främst asp. Här finns ganska mycket död ved, både i<br />

form av liggande stammar och enskilda stående hasselstammar. Området bör lämnas till fri<br />

utveckling.<br />

Bevarandesyfte<br />

Syftet med Natura 2000-området <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> är att bevara de ingående naturtyperna så att en<br />

gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå inom EU kan uppnås. Området anses ha gynnsam<br />

bevarandestatus om nedan angivna mål är uppfyllda.<br />

Bevarandemål och uppföljning<br />

Observera att nedanstående bevarandemål inte är fastlagda. På grund av kunskapsbrist i dagsläget saknas ibland specifika<br />

värden. Dessa är i så fall ersatta med X. Målen kan också komma att ändras under arbetets gång med bevarandeplanerna<br />

och kommer i vissa fall att fastställas först efter kommande basinventering. Förslag till uppföljning av bevarandemålen<br />

anges i kursivt efter respektive mål. För mer detaljerad uppföljningsmetod, se Naturvårdsverkets rapport.<br />

6210 Kalkgräsmarker samt 6270 *Artrika silikatgräsmarker<br />

Areal<br />

− Den sammanlagda arealen 6210 och 6270 uppgår till minst 6,1 ha Vart 18 år, IRF<br />

Struktur och funktion<br />

− Minst 95% av betesmarkerna är välbetade vid<br />

vegetationsperiodens slut varje år. Ingen skadlig ansamling av<br />

förna sker.<br />

− Igenväxningsvegetation förekommer inte.<br />

− Krontäckning av träd och buskar är högst 30%.<br />

Typiska arter<br />

− Minst 3 typiska kärlväxtarter, t.ex. brudbröd, ängshavre,<br />

solvända, backtimjan (beroende på delområde), förekommer i<br />

minst 50% av provytorna.<br />

− Trumgräshoppa finns i stabil population.<br />

6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr<br />

Areal<br />

− Arealen 6410 är minst 0,3 ha.<br />

Struktur och funktion<br />

− Fuktängen betas årligen. Ingen skadlig ansamling av förna sker.<br />

− Ingen vedartad igenväxningsvegetation förekommer.<br />

Typiska arter<br />

− Minst 3 typiska kärlväxtarter förekommer i minst 50% av<br />

provytorna.<br />

9070 Trädklädd betesmark<br />

Areal<br />

− Den sammanlagda arealen 9070 ökar till 4,0 ha och bibehålls<br />

Vart 6 år, fältbesök<br />

Vart 6 år, fältbesök<br />

Vart 18 år, IRF<br />

Vart 6 år, fältbesök<br />

Vart 6 år, fältbesök<br />

Vart 18 år, IRF<br />

Vart 6 år, fältbesök<br />

Vart 6 år, fältbesök<br />

Vart 6 år, fältbesök<br />

Vart 18 år, IRF<br />

3(5)


sedan.<br />

Struktur och funktion<br />

− Trädskiktets krontäckning är minst 30%.<br />

− Trädskiktet är flerskiktat och har naturlig föryngring.<br />

− Gamla och grova träd samt död ved i olika nedbrytningsstadier<br />

finns.<br />

− Hagen betas årligen. Ingen skadlig ansamling av förna sker.<br />

Typiska arter<br />

− Minst 3 typiska kärlväxtarter, t.ex. brudbröd, gullviva, bockrot<br />

och backnejlika (beroende på delområde), förekommer i minst<br />

50% av provytorna.<br />

Hotbild – vad kan påverka Natura 2000-området negativt?<br />

4(5)<br />

Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />

Dnr. 511-7778-04<br />

Vart 18 år, IRF<br />

Vart 24 år, fältbesök<br />

Vart 24 år, fältbesök<br />

Vart 6 år, fältbesök<br />

Vart 6 år, fältbesök<br />

Hot som bedöms vara undanröjda genom områdets avsättning som naturreservat (se under<br />

”Bevarandeåtgärder och regelverk”), t.ex. dikning, produktionsinriktat skogsbruk och nybyggnation,<br />

är inte medtagna i listan nedan.<br />

− Upphörd eller försvagad hävd, vilket leder till igenväxning och ansamling av förna som<br />

luckrar upp grässvålen och kväver den betesgynnade floran.<br />

− Gödsling, vinterbete eller tillskottsutfodring i betesmarker.<br />

− För hårt betestryck, vilket kan leda till utarmning av flora och insektsliv.<br />

− För intensivt bete under vår och försommar, vilket kan missgynna tidigblommande,<br />

slåttergynnade växter och därmed många fjärilar.<br />

− Igenväxning av buskar (gäller de öppna naturtyperna 6210, 6270 och 6410)<br />

− Förtätning av krontäckning (gäller 9070).<br />

− Avlägsnande av död ved (gäller 9070).<br />

Bevarandeåtgärder och regelverk<br />

I och med att <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> utpekats som Natura 2000-område krävs (enligt 7 kap 28 a §<br />

Miljöbalken) tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan<br />

påverka miljön i området. Ansökan görs på Länsstyrelsen. Tillstånd krävs inte för verksamheter och<br />

åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för naturvårdsskötseln och<br />

förvaltningen av området.<br />

Natura 2000-området ingår i sin helhet i naturreservatet <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong>, bildat 1995. I beslut och<br />

skötselplan (från 2005) anges föreskrifter för vad som är tillåtet i reservatet, samt vilka<br />

skötselåtgärder som krävs för att bevara områdets värden. Fasta fornlämningar är skyddade enligt 2<br />

kap lagen om kulturminnen m.m.<br />

För närvarande utgår ersättning för bevarande av betesmarker inom ramen för förordningen<br />

(2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. Miljöersättningarna är ett mycket<br />

viktigt instrument i arbetet med att upprätthålla gynnsam bevarandestatus. Ersättningarna grundas<br />

dock på ett 5-årigt ”åtagande”, och utgör alltså ingen garanti för fortsatt hävd inom överskådlig<br />

framtid.<br />

Beträffande närmare skötselanvisningar, se miljöstödens åtgärdsplaner samt skötselplan för<br />

naturreservatet.


Bevarandestatus<br />

Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan för <strong>Fullerö</strong> <strong>backar</strong> <strong>SE0210237</strong><br />

Dnr. 511-7778-04<br />

Bevarandestatusen för kalkgräsmarkerna, och de andra öppna hävdade naturtyperna är god.<br />

Dessa marker ingår i miljöstöden, och att betesintensiteten är lagom visas av goda förekomster av<br />

rödlistade arter ur olika systematiska grupper; insekter, kärlväxter och svampar.. Däremot bör de<br />

trädklädda betesmarkerna förbättras. Delområde 6 och 11 är alltför igenvuxna och bör restaureras<br />

så att även de kvalificerar sig för miljöstöd.<br />

5(5)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!