Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale
Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale
Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
annan studie att barnmorskorna intar en ledande roll <strong>och</strong> bestämmer när kvinnan ska ha<br />
smärtlindring samt i vilken form. Vissa kvinnor fick till <strong>och</strong> med smärtlindring innan de<br />
hade behov av det. (Wright, McCrea, Stringer & Murphy-Black, 2000).<br />
Studerade smärtskattningsinstrument inom förlossningsvård<br />
Det finns olika metoder för att skatta smärta vid en förlossning. Det är dock inte helt känt<br />
vilka smärtskattningsinstrument som används eller hur de används i klinisk praxis. Flera<br />
studier har visat att VAS kan användas för att skatta förlossningssmärta (Gaston-<br />
Johansson, 1996; Mårtensson, Stener-Victorin & Wallin, 2008). Trots detta kan det vara<br />
svårt att säga i vilken utsträckning en skattning på VAS faktiskt överrensstämmer med den<br />
verkliga smärtupplevelsen (Hægerstam, 2008). Begreppet ”Värsta tänkbara smärta” har<br />
exempelvis blivit diskuterat i relation till exempelvis konkreta kroppsliga såväl som<br />
djupare emotionella <strong>och</strong> existentiella upplevelser (Bergh, et.al., 2008). Hur människor<br />
förhåller sig till ”Värsta tänkbara smärta” varierar dessutom mellan olika individer <strong>och</strong><br />
situationer i vilka de befinner sig i (Wewers & Lowe, 1990). Under en förlossning kan<br />
dessutom kvinnans tolkning av ”Värsta tänkbara smärta” förändras över tid. Intensiteten av<br />
smärtupplevelsen ökar under förlossningsarbetet <strong>och</strong> en fixpunkt kan bli problematisk<br />
under dessa omständigheter; om kvinnan i ett tidigt skede skattar sin smärta som ”Värsta<br />
tänkbara smärta” <strong>och</strong> kanske därefter upplever en än starkare smärtupplevelse (Ludington<br />
& Dexter, 1998). En studie gjord på kvinnor i förlossningsarbete, där Pain-Matcher <strong>och</strong><br />
VAS jämfördes, visade att kvinnorna skattade smärtan lägre vid användande av PM. VAS<br />
var ett känsligare instrument, <strong>och</strong> ansågs bättre att använda vid utvärdering av<br />
smärtlindringeffekter. Korrelationen mellan VAS <strong>och</strong> PM var låg (Bergh, Stener-Victorin,<br />
Wallin & Mårtensson, 2009). Det är därför angeläget att evaluera andra typer av<br />
skattningsskalor som kan vara mer ändamålsenliga, det vill säga reliabla <strong>och</strong> valida för<br />
denna specifika kliniska situation.<br />
<strong>Reliabilitet</strong><br />
Carmines <strong>och</strong> Zeller (1979) definierar reliabilitet som ”förhållandet mellan sann <strong>och</strong><br />
observerad varians”. Ju mindre de erhållna resultaten ”fluktuerar” mellan olika<br />
undersökningstillfällen ju reliablare är instrumentet (Demsey & Demsey, 1992). I<br />
litteraturen beskrivs i huvudsak tre olika typer av reliabilitet, 1) Stabilitet över tid, 2)<br />
Stabilitet i mätproceduren <strong>och</strong> 3) Stabilitet över mätinstrument (Neuman, 1997; Polit &<br />
Hungler, 1999).<br />
Stabilitet över tid<br />
Stabilitet över tid anger graden av stabilitet över tid (Stability Reliability). Här besvaras<br />
frågan: Ger mätningen samma svar när det genomförs vid olika tidpunkter? (Neuman,<br />
1997) För att testa stabilitet <strong>hos</strong> ett instrument vid smärtmätning används ofta test-retest<br />
metoden (Melzack & Katz, 1992) vilket innebär att samma test ges vid två eller fler<br />
tillfällen till samma individer. Resultatet jämförs genom en korrelationsanalys som<br />
10
Change language