Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale

EXAMENSARBETE 

Institutionen för vård och natur 

Reliabilitet och validitet hos Acceptance 

Symptom Assessment Scale vid skattning 

av förlossningssmärta 

Reliability and validity in Acceptance 

Symptom Assessment Scale in measuring 

labour pain 

Examensarbete inom ämnet omvårdnad 

D- Nivå 15 Högskolepoäng 

Hösttermin 2010 

Tina Söderlund 

Linda Vinterskog 

Handledare: Ingrid Bergh 

Lena Mårtensson 

Examinator: Annsofie Adolfsson

SAMMANFATTNING 

Titel: Reliabilitet och validitet hos Acceptance 

Symptom Assessment Scale vid skattning av förlossningssmärta 

Institution: Institutionen för vård och natur, Högskolan i Skövde 

Kurs: Examensarbete i omvårdnad - barnmorska, 15 högskolepoäng 

Författare: Söderlund, Tina; Vinterskog, Linda 

Handledare: Bergh, Ingrid; Mårtensson, Lena 

Sidor: xx 

Månad och år: Januari 2011 

Nyckelord: Förlossningssmärta, Reliabilitet, Validitet, Visuell Analog 

Skala (VAS), Acceptance Symptom Assessment Scale (ASAS) 

_____________________________________________________________________ 

För att mäta smärta finns idag många olika metoder och skalor. Inom vården idag är 

smärta ett centralt begrepp, likaså inom förlossningsvården, där smärtupplevelsen utgör 

en stor del i den totala förlossningsupplevelsen. För att skatta smärta finns idag ingen 

metod som är anpassad till den specifika vård som förlossningsvården faktiskt är. Idag 

används vanligen en Visuell Analog Skala (VAS). Syftet med föreliggande studie var 

därför att undersöka reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment 

Scale (ASAS) vid skattning av förlossningssmärta. Studien genomfördes vid ett 

medelstort sjukhus i Västra Götalands regionen och är en tvärsnittsstudie med 

kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes under förlossningsarbetet med hjälp av 

protokoll, där kvinnan fick skatta sin upplevda smärta på de båda skalorna. Data som 

framkom fördes in och analyserades i SPSS och jämfördes med ett tidigare validerat 

instrument (VAS). Resultatet visade att ASAS skalan hade hög reliabilitet och validitet. 

Två av tre kvinnor föredrog att skatta sin upplevda smärta på ASAS istället för VAS. 

Vilket tyder på att ASAS skalan likväl VAS skalan, skulle kunna användas inom 

förlossningsvården. 

2

ABSTRACT 

Title: Reliability and validity in Acceptance Symptom 

Assessment Scale in measuring labour pain 

Department: School of Life Sciences, University of Skövde 

Course: Thesis in Nursing Care - midwife, 15 ECTS 

Author: Söderlund, Tina; Vinterskog, Linda 

Supervisor: Bergh, Ingrid; Mårtensson, Lena 

Pages: xx 

Month and year: January 2011 

Keywords: Labour pain, Reliability, Validity, Visual Analogue Scale 

(VAS), Acceptance Symptom Assessment Scale (ASAS) 

Today's estimation of pain includes many different methods and scales. In institutional 

care pain is a central concept, so also in childbirth care, where the pain experience is a 

big part of the total childbirth experience. As of today there is no method fit for the 

delicate care childbirth really is. Today's method used is a “Visual Analog Scale” 

(VAS). The purpose of the study in question is to explore the reliability and validity of 

the “Acceptance Symptom Assessment Scale” (ASAS) when estimating pain in relation 

to childbirth. This cross section study was carried out at a medium sized hospital in the 

“Västra götalands region” and uses a quantitative approach. Data was collected through 

forms answered by women during labour where they estimated their experienced pain 

on both scales. Collected data was recorded and analyzed in SPSS and compared to 

previous validated instrument (VAS). The result shows high reliability and validity for 

the ASAS scale. Two out of three women preferred to estimate their experienced pain 

using the ASAS rather than VAS. Witch means that the ASAS scale is as good as VAS 

scale in measuring labour pain. 

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

INLEDNING ................................................................................................................................ 6 

BAKGRUND ................................................................................................................................ 6 

DEFINITION SMÄRTA .................................................................................................................... 6 

SMÄRTANS FYSIOLOGI ................................................................................................................. 7 

FÖRLOSSNINGSSMÄRTA ............................................................................................................... 7 

SMÄRTSKATTNING ....................................................................................................................... 8 

SMÄRTSKATTNINGSINSTRUMENT .................................................................................................. 8 

BARNMORSKANS FÖRHÅLLANDE TILL VÄRDERING AV FÖRLOSSNINGSSMÄRTA .......................... 9 

STUDERADE SMÄRTSKATTNINGSINSTRUMENT INOM FÖRLOSSNINGSVÅRD ................................ 10 

RELIABILITET ............................................................................................................................. 10 

STABILITET ÖVER TID .................................................................................................................. 10 

STABILITET ÖVER MÄTINSTRUMENT ........................................................................................... 11 

VALIDITET .................................................................................................................................. 11 

INNEHÅLLSVALIDITET ................................................................................................................. 11 

KRITERIEVALIDITET .................................................................................................................... 12 

BEGREPPSVALIDITET ................................................................................................................... 12 

OMVÅRDNADSTEORETISKT PERSPEKTIV ................................................................................. 12 

PROBLEMFORMULERING .................................................................................................. 13 

SYFTE ........................................................................................................................................ 13 

METOD ...................................................................................................................................... 14 

DESIGN AV UNDERSÖKNINGEN .................................................................................................. 14 

MILJÖ .......................................................................................................................................... 14 

STUDIEPOPULATION ................................................................................................................... 14 

DATAINSAMLING ........................................................................................................................ 14 

INSTRUMENT ............................................................................................................................... 15 

DATAANALYS .............................................................................................................................. 15 

ETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................................................................. 16 

RESULTAT................................................................................................................................ 17 

STABILITET ÖVER TID (TEST-RETEST) ...................................................................................... 17 

4

STABILITET ÖVER MÄTINSTRUMENT ........................................................................................ 18 

STABILITET ÖVER MÄTINSTRUMENT (SCATTER) ..................................................................... 19 

VAS OCH ASAS FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA EN FÖRÄNDRING I SMÄRTUPPLEVELSEN ....... 21 

KVINNORNAS UPPFATTNING OM VAS OCH ASAS ANVÄNDBARHET ....................................... 23 

DISKUSSION ............................................................................................................................ 24 

METODDISKUSSION .................................................................................................................... 24 

RESULTATDISKUSSION ............................................................................................................... 26 

STABILITET ÖVER TID .................................................................................................................. 26 

STABILITET ÖVER MÄTINSTRUMENT ........................................................................................... 26 

VALIDITET ................................................................................................................................... 27 

SLUTSATS ................................................................................................................................. 28 

KLINISK IMPLIKATION ....................................................................................................... 28 

REFERENSER .......................................................................................................................... 29 

5

INLEDNING 

När en förlossning startar upplever kvinnan smärta, vilket är en indikation på att kvinnan 

ska förbereda sig inför förlossningsarbetet. Kvinnan känner ofta till ungefärlig tidpunkt för 

förlossning, vilket kan underlätta de mentala förberedelserna (Moore, 1997). Eftersom 

smärta är ett varningstecken hos människan, är det inte konstigt att förlossningssmärta ofta 

kopplas ihop med rädsla och oro, som kan vara svår att häva (Hendersson & Macdonald, 

2004). Denna oroskänsla kan bland annat leda till ett förlångsammat förlossningsförlopp 

(Saisto, Ylikorkala & Halmesmaki, 1999) och en sämre förlossningsupplevelse 

(Hendersson & Macdonald, 2004). Födande kvinnor reagerar olika och påverkas av smärta 

på olika sätt (Walding, 1991). Barnmorskans mål inom förlossningsvården är att få en frisk 

mor, ett friskt barn, samt en positiv förlossningsupplevelse för kvinnan och hennes partner 

(Hendersson & Macdonald, 2004). Det är viktigt att kunna bemöta patienters smärta på ett 

bra sätt för att kunna behandla smärtan. Idag finns många olika instrument för att skatta 

smärta hos patienter, samtidigt som nya instrument utvecklas. De instrument som används 

idag passar inte inom förlossningsvården då exempelvis Visuell Analog Skala (VAS) inte 

kan mäta smärta över tid, vilket görs vid varje förlossning. I föreliggande studie var 

avsikten därför att undersöka om det nya instrumentet Acceptance Sympton Assessment 

Scale (ASAS) kan användas inom förlossningsvården för att få en adekvat smärtskattning. 

BAKGRUND 

Definition smärta 

Smärta är en unik och individuell upplevelse (Bergh, Jakobsson & Sjöström, 2008; 

Nakamura & Chapman, 2002). The International Association for the Study of Pain (2007) 

definierar smärta enligt följande: ”An unpleasant sensory and emotional experience 

associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage." 

Smärta är något som människan i alla tider har upplevt (Redke, 1999). 

Smärta är ett komplext problem och alla som försöker att skatta någon annans smärta 

måste ha kännedom om att det är ett subjektivt fenomen. En individ kan aldrig uppleva 

samma smärta som någon annan. (Allcock, 1996). De flesta människor har någon gång 

problem med smärta och beroende på tidigare upplevelser ter sig smärtan olika hos olika 

individer. Smärta är viktig för människans överlevnad, då den skyddar oss mot skada. 

Kroppen har förmågor som hjälper människan att undvika eller minska smärta i så stor 

utsträckning som möjligt (Linton, 2005). 

6

Smärtans fysiologi 

Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse. Den kan klassificeras enligt följande: 

nociceptiv smärta - smärta som uppstår genom aktivering av nociceptorer 

neuropatisk smärta - smärta som uppstår i direkt konsekvens av en lesion eller 

sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet 

ideopatisk smärta - smärta utan känd orsak 

psykogen smärta - smärta till följd av psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom 

Smärtan kan vidare klassificeras som akut eller långvarig. Akut smärta är plötsligt 

insättande och det är lätt att avgöra när smärtan börjar, respektive slutar. Akut smärta 

svarar oftast på smärtlindrande behandling samt behandling av orsaken till smärtan. 

Långvarig smärta definieras som smärta som består under sex veckor eller längre. Den är 

svårare att behandla än akut smärta, den är ofta diffus och påverkar vanligen den drabbades 

vardag. Kronisk smärta leder ofta till förändringar av personlighet, livsstil och funktionell 

förmåga (Hawthorn & Redmond, 1999). 

Ur ett tredje perspektiv kan smärta beskrivas utifrån tre dimensioner: 

smärtans intensitet och lokalisation 

sensoriskt diskriminativa, det obehag som är förenat med smärtan 

den affektiva komponenten, och de konsekvenser som smärtan får – smärtans 

kognitiva komponent (Lundeberg & Norrbrink, 2010). 

Smärtreceptorer förekommer i nästan alla vävnader. Smärtimpulserna leds av nervfibrer 

som huvudsakligen består av två typer: A-delta fibrer och C-fibrer. A-delta fibrerna är 

myeliniserade och leder impulsen snabbt så smärtan upplevs klar, distinkt och 

vällokaliserad, medan C-fibrerna är omyeliniserande och leder impulserna långsammare. 

Smärtan uppfattas då som dov och molande och den är inte alltid lätt att lokalisera 

(Hawthorn & Redmond, 1999). Smärta associeras ofta till sjukdom, men när det gäller 

förlossningssmärta, är det något naturligt som handlar om att föda ett barn till världen. 

Förlossningssmärta är unik då den upplevs som nödvändig och den kan accepteras lättare 

än andra typer av smärta (Lowe, 2002). 

Förlossningssmärta 

Förlossningssmärta är en akut, icke livshotande smärta som leder till något positivt, 

familjen utökas och ett barn föds. Till skillnad från smärta i allmänhet finns ingen 

vedertagen definition av just förlossningssmärta. Dock finns den beskriven i litteraturen. 

Fridh (1988) definierar förlossningssmärta som "en sensorisk och emotionell upplevelse 

som kvinnan har i samband med barnafödande. Den beror på att vävnaden påverkas av 

livmodersammandragningar, dilatation av cervix och barnets passage genom 

förlossningskanalen. Upplevelsen beror också på allmänna, fysiska, mentala och sociokulturella 

faktorer". Heiberg (1989) beskriver förlossningssmärtan mer filosofiskt och 

menar att förlossningssmärta är ett skapande, och den skiljer sig från andra 

smärtupplevelser. "Det är livets innersta kraft. Smärtorna böljar i kroppen som vågor som 

7

lir starkare och starkare tills toppen nås, och leder till befrielse och födelse för mor och 

barn. Förlossningssmärtan är rytmisk, och inte konstant. Smärtan kommer under 

sammandragningarna och värkpauserna är alltid smärtfria". Den smärta en kvinna 

upplever i samband med förlossning orsakas huvudsakligen av cervixdilatation och 

uttänjning av det nedre uterinsegmentet. Smärtan upplevs under öppningsskedet ofta som 

diffus och molande, smärtlokalisationen kan variera. Under utdrivningsskedet är smärtan 

väl lokaliserad och avgränsad till den nedre delen av förlossningskanalen som dilateras 

kraftigt vid barnets framfödande (Kaplan, Hogg, Hildingsson & Lundgren, 2009). 

Kvinnans upplevelse av förlossningssmärta är oftast värre än förväntat (Gibbins & 

Thomson, 2001; Shapiro, Fredman, Zohar, Olsfanger & Jedeikin, 1998). Enligt Lowe 

(2002) skattar kvinnor med förlossningssmärta sin smärta högre än de med cancersmärta, 

fantomsmärta, tandvärk eller ryggsmärta. Bara patienter som akut amputerat en extremitet 

rapporterar starkare smärtor än de med förlossningssmärta. När någon skattar smärta 

jämför denne med tidigare erfarenheter. En förstföderska utan tidigare svåra 

smärtupplevelser skattar vanligen högre på VAS är en omföderska. Vid skattning av 

förlossningssmärta används vanligen någon typ av skala, eller verbala metoder. 

Smärtskattning 

Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse är den svår att mäta. Däremot kan vissa 

instrument vara till hjälp då patienter ska skatta det lidande som orsakas av smärta. Det 

som kan vara svårt är att människor ibland omedvetet väger in andra aspekter som 

exempelvis ångest och/eller oro när de skattar sin smärta (Hægerstam, 2008). För att skatta 

smärta finns idag ännu inte några specifika tekniker, vilket gör det omöjligt att jämföra två 

personers smärta. (Lundeberg & Norrbrink, 2010). Däremot finns flertalet framtagna 

mätinstrument som ska underlätta vid smärtskattning (Hægerstam, 2008). I den kliniska 

verksamheten används dessa instrument och är ett hjälpmedel för smärtskattning och 

underlättar kommunikationen mellan patienter och personal. (Bergh, Gunnarsson, 

Allwood, Sjöström, Odén & Steen, 2004). Viktiga delar av omvårdnadsarbetet i dagens 

verksamhet är bedömning, planering, genomförande, utvärdering och dokumentation. För 

att underlätta detta arbete används smärtskattningsinstrument och det kan vara av betydelse 

såväl för patienten och vårdpersonalen men även för organisationens utvärdering av 

verksamheten. 

Smärtskattningsinstrument 

Nedan följer några av flera smärtskattningsinstrument som finns och som skulle kunna 

användas för att skatta förlossningssmärta. 

Visuell analog skala 

Visuell analog skala (VAS) används för att skatta patienternas upplevelse av smärta och 

används idag rutinmässigt inom hälso- och sjukvården. En VAS består vanligen av en 

horisontell eller vertikal, 100 mm lång ograderad linje där de två ändpunkterna är försedda 

8

med lämpliga ord som representerar ytterligheterna för ett fenomen (Wewers & Lowe, 

1990), som i föreliggande studie representeras av Ingen smärta och Värsta tänkbara smärta. 

Patienten skall märka ut en punkt som motsvarar den upplevda smärtan (Melzack & Katz, 

1992). VAS anses som något av en golden standard, avseende smärtskattning vad gäller 

forskning såväl som i klinisk praxis(Jensen, Karol & Braver, 1986; Myles & Urquhart, 

2005; Yarnitsky, Sprecher, Zaslansky & Hemli, 1996) (bilaga, 1). 

Pain-O-Meter 

Med hjälp av en Pain-O-Meter (POM) får patienten skatta sin smärta genom att fylla i flera 

olika komponenter som består i att patienten får skatta hur smärtan känns, smärtans 

lokalisation, intensitet och duration med hjälp av en smärtfigur. Smärtfiguren innehåller en 

VAS där intensiteten skattas. Smärtans varaktighet beskrivs genom att patienten får ange 

om smärtan kommer och går, eller om smärtan är kontinuerlig. För att patienten ska kunna 

beskriva sin fysiska och emotionella smärta, finns ord angivna på smärtfiguren och 

patienten får ringa in de alternativ som stämmer överens med den upplevda smärtan. I 

smärtfiguren finns också en kroppsfigur där patienten markerar för att visa smärtans 

lokalisation (Gaston-Johansson, 1996) (bilaga, 2). 

PainMatcher 

PainMatcher (PM) är ett elektriskt instrument som alstrar svag ström. Patienten håller PM 

mellan tummen och pekfingret och en svag ofarlig ström, som sakta ökar i intensitet, går 

från instrumentet till patienten. När strömmen blir så stark att patienten känner av 

strömmen, att det gör ont eller att patienten känner en likvärdig smärta av instrumentet som 

i kroppen, då instrueras patienten att släppa PM. Resultatet lagras och avläses efter flertalet 

mätningar (Lundeberg, et.al., 2001) (bilaga, 3). 

Numerisk skattningsskala 

En skala mellan två numeriska punkter, där ena änden motsvarar "ingen smärta alls" och 

den andra ”värsta tänkbara obehag av smärta". Patienten får skatta smärtan genom att 

placera sig någonstans på skalan (Norrbrink & Lundeberg, 2010) (bilaga, 4). 

Barnmorskans förhållande till värdering av förlossningssmärta 

Det dagliga arbetet för barnmorskan på en förlossningsavdelning innefattar kontakt med 

kvinnor som upplever mycket svår smärta. Att bedöma och handlägga förlossningssmärta 

kan vara problematiskt för barnmorskan, vilket i vissa fall kan leda till att kvinnan får 

otillräckligt stöd och hjälp under förlossningsarbetet. För att kunna göra en korrekt 

smärtbedömning krävs både muntlig och icke muntlig information. Barnmorskor använder 

ofta den ickeverbala kommunikationen, som exempelvis ansiktsuttryck och ljud, när de 

skattar kvinnors förlossningssmärta (Baker, Ferguson, Roach & Dawson, 2001). På den 

förlossningsklinik där data till studien samlades in, skattade ibland barnmorskorna själva 

patientens smärta, med hjälp av VAS skalan. En studie av Baker, Ferguson, Roach och 

Dawson (2001) har visat att barnmorskor ofta gör en korrekt smärtskattning när kvinnans 

förlossningssmärta är mild till måttlig. Då smärtan är starkare och kvinnan upplever en 

intensiv och jobbig smärta, underskattar barnmorskorna deras smärta. Vidare beskrivs i en 

9

annan studie att barnmorskorna intar en ledande roll och bestämmer när kvinnan ska ha 

smärtlindring samt i vilken form. Vissa kvinnor fick till och med smärtlindring innan de 

hade behov av det. (Wright, McCrea, Stringer & Murphy-Black, 2000). 

Studerade smärtskattningsinstrument inom förlossningsvård 

Det finns olika metoder för att skatta smärta vid en förlossning. Det är dock inte helt känt 

vilka smärtskattningsinstrument som används eller hur de används i klinisk praxis. Flera 

studier har visat att VAS kan användas för att skatta förlossningssmärta (Gaston- 

Johansson, 1996; Mårtensson, Stener-Victorin & Wallin, 2008). Trots detta kan det vara 

svårt att säga i vilken utsträckning en skattning på VAS faktiskt överrensstämmer med den 

verkliga smärtupplevelsen (Hægerstam, 2008). Begreppet ”Värsta tänkbara smärta” har 

exempelvis blivit diskuterat i relation till exempelvis konkreta kroppsliga såväl som 

djupare emotionella och existentiella upplevelser (Bergh, et.al., 2008). Hur människor 

förhåller sig till ”Värsta tänkbara smärta” varierar dessutom mellan olika individer och 

situationer i vilka de befinner sig i (Wewers & Lowe, 1990). Under en förlossning kan 

dessutom kvinnans tolkning av ”Värsta tänkbara smärta” förändras över tid. Intensiteten av 

smärtupplevelsen ökar under förlossningsarbetet och en fixpunkt kan bli problematisk 

under dessa omständigheter; om kvinnan i ett tidigt skede skattar sin smärta som ”Värsta 

tänkbara smärta” och kanske därefter upplever en än starkare smärtupplevelse (Ludington 

& Dexter, 1998). En studie gjord på kvinnor i förlossningsarbete, där Pain-Matcher och 

VAS jämfördes, visade att kvinnorna skattade smärtan lägre vid användande av PM. VAS 

var ett känsligare instrument, och ansågs bättre att använda vid utvärdering av 

smärtlindringeffekter. Korrelationen mellan VAS och PM var låg (Bergh, Stener-Victorin, 

Wallin & Mårtensson, 2009). Det är därför angeläget att evaluera andra typer av 

skattningsskalor som kan vara mer ändamålsenliga, det vill säga reliabla och valida för 

denna specifika kliniska situation. 

Reliabilitet 

Carmines och Zeller (1979) definierar reliabilitet som ”förhållandet mellan sann och 

observerad varians”. Ju mindre de erhållna resultaten ”fluktuerar” mellan olika 

undersökningstillfällen ju reliablare är instrumentet (Demsey & Demsey, 1992). I 

litteraturen beskrivs i huvudsak tre olika typer av reliabilitet, 1) Stabilitet över tid, 2) 

Stabilitet i mätproceduren och 3) Stabilitet över mätinstrument (Neuman, 1997; Polit & 

Hungler, 1999). 

Stabilitet över tid 

Stabilitet över tid anger graden av stabilitet över tid (Stability Reliability). Här besvaras 

frågan: Ger mätningen samma svar när det genomförs vid olika tidpunkter? (Neuman, 

1997) För att testa stabilitet hos ett instrument vid smärtmätning används ofta test-retest 

metoden (Melzack & Katz, 1992) vilket innebär att samma test ges vid två eller fler 

tillfällen till samma individer. Resultatet jämförs genom en korrelationsanalys som 

10

presenteras i form av en reliabilitetskoefficient vilken beskriver storleken på reliabiliteten 

(Polit & Hungler, 1999). För att mäta stabilitet över tid används Spearmans 

korrelationskoefficient (rs). Här anses en koefficient högre än 0.80 ha ett kliniskt värde 

(Ferraz, Quaresma, Aquino, Atra, Tugwell & Goldsmith, 1990; Anastasi & Urbina, 1997). 

Stabilitet över mätinstrument 

Stabilitet över mätinstrument (Alternative-Forms Reliability) är en variant av reliabilitet 

och är intressant ”när två likartade instrument administreras till samma individer vid 

ungefär samma tillfälle” (Polit & Hungler, 1999). Stabilitet över mätinstrument beräknas 

som graden av överensstämmelse (korrelation) mellan två instrument (Huck & Huck, 

1996) och presenteras i form av en reliabilitetskoefficient. En hög reliabilitetskoefficient 

säger oss bara att de båda instrumenten mäter samma fenomen, men inte vilket fenomen. 

Spearmans korrelationskoefficient (rs) används för att beräkna graden av stabilitet över ett 

mätinstrument. En koefficient högre än 0.80 antas ha ett kliniskt värde (Ferraz, Quaresma, 

Aquino, Atra, Tugwell & Goldsmith, 1990; Anastasi & Urbina, 1997). 

Validitet 

Validitet anger i vilken utsträckning ett mätinstrument mäter vad det är avsett att mäta och 

hur bra det gör det (Anastasi & Urbina, 1997). Mätvaliditeten evalueras dels genom 

innehållsvaliditet (content validity), kriterievaliditet (criterion validity) som består av två 

delar, dels samtidig validitet (concurrent validity) och prognostisk validitet (predictive 

validity). Begreppsvaliditet består också av två delar, convergent- och discriminant 

validitet (Polit & Hungler, 1999). Vid validering av ett instrument är det inte själva 

instrumentet som valideras utan dess relation till det syfte för vilket det används (Carmines 

& Zeller, 1979). Inget test kan sägas ha en hög eller låg validitet. Dess validitet måste 

etableras med referenser till det speciella ändamål som testet avser (Anastasi & Urbina, 

1997). Två frågor måste besvaras; ”Valid för vad?” och ”Valid för vem?” (Demsey & 

Demsey, 1992). 

Innehållsvaliditet 

Nunnally (1967) menar att ett tests innehållsvaliditet kan undersökas då en korrelation 

genomförs mellan de aktuella testet och ett test som avser att mäta samma sak. En 

undergrupp till innehållsvaliditet är ”Face validity” (Demsey & Demsey, 1992). Anastasi 

och Urbina (1997) menar att ”Face validity” inte anger vad testet egentligen mäter utan om 

det ”ser valit ut”. Anastasi och Urbina (1997) fortsätter och påpekar att ”Face validity” får 

aldrig användas som ett substitut för ett objektiv fastställande av validitet. Trots detta är 

”Face validity” en önskvärd egenskap hos ett instrument då det enligt Polit och Hungler, 

1999) underlättar för att instrumentet skall accepteras av t.ex. personal eller patienter. 

11

Kriterievaliditet 

Kriterievaliditet kan etableras genom att påvisa en relation mellan det nya mätinstrumentet 

och ett annat redan validerat instrument (Neuman, 1997; Polit & Hungler, 1999). Polit och 

Hungler (1999) påpekar att det är nödvändigt att ett valit instrument finns tillgängligt med 

vilken mätningen på det aktuella instrumentet kan jämföras med. Det förekommer två 

typer av kriterievaliditet dels samtidig validitet och dels prognostisk validitet Huck & 

Huck, 1996). Anastasi och Urbina (1997) beskriver samtidig validitet som förmågan hos 

ett test ”att diagnosticera existerande status snarare än att förutsäga framtida resultat”. 

Prognostisk validitet förklaras som ”ett tests effektivitet när det gäller att förutse en 

individs framtida prestation i en speciell aktivitet”. Demsey och Demsey (1992) menar att 

samtidig validitet mäter hur väl ett instrument korrelerar med andra instrument som anses 

vara valida. Samtidig validitet kan även etableras genom att värdera instrumentets förmåga 

att särskilja grupper eller individer åt som skiljer sig åt beträffande det aktuella kriteriet. 

Begreppsvaliditet 

Anastasi och Urbina (1997) menar att begreppsvaliditet beskriver i vilken utsträckning ett 

test eller mätinstrument mäter ett begrepp eller egenskap, t.ex. ångest, sorg eller smärta. 

Tyvärr, påpekar Polit-O`Hara (1993) att ju mer abstrakta ett begrepp är ju svårare blir det 

att etablera begreppsvaliditet. Följden blir att ju mer abstrakta begrepp som mäts, desto 

svårare blir det att validera mätningen genom begreppsvaliditet. Convergent validitet och 

discriminant validitet är två undergrupper till begreppsvaliditet. Polit och Hungler (1999) 

och Neuman (1997) menar att convergent validitet erhålls när upprepade mätningar med 

olika metoder av samma begrepp hänger samman och fungerar på ett likartat sätt. 

Convergent validitet passar när flera indikatorer löper samman eller associerar med 

varandra. Indikatorerna eller variablerna kommer att korrelera med varandra. Polit och 

Hungler (1999) och Neuman (1997) beskriver discriminant validitet som en del i att uppnå 

begreppsvaliditet och som avser förmågan att genom en och samma metod särskilja ett 

begrepp från ett liknande begrepp. En accepterad metod för att etablera begreppsvaliditet 

är att peka på skillnader mellan grupper som kan förväntas uppvisa detta på grund av en 

behandling (Nunnally, 1967). 

Omvårdnadsteoretiskt perspektiv 

Enligt Bryar (1995) kan förlossningen ses ur två olika perspektiv: "Barnafödande som en 

medicinsk händelse" och "barnafödande som en normal livshändelse" Det förstnämnda har 

som mål: "friska levande mammor och barn", medan den sistnämnda har målet "levande 

friska mammor och barn och en positiv förlossningsupplevelse". Ser barnmorskan 

förlossningen som en normal livshändelse ska kvinnan och hennes partner vara delaktiga i 

beslut och information ska delges till dem. Om man ser barnafödande som en medicinsk 

händelse har obstetrikern befälet. Begränsad information ges till kvinnor, vilket innebär att 

de inte kan vara delaktiga fullt ut i sin vård. (Bryar, 1995). Enligt Silvermans modell 

(1970) är kommunikation en viktig del av barnmorskans arbete och har barnmorskan svårt 

12

för detta kan det leda till att kvinnan inte får deltaga i sin vård i den utsträckning som är 

nödvändig (Bryar, 1995). Detta innebär att kvinnan borde få skatta sin smärta själv, genom 

hela förlossningen så att bedömningen av denna blir korrekt. Misstolkas kvinnans signaler 

kan otillräcklig eller ingen smärtlindring ges och detta kan leda till att 

förlossningsupplevelsen blir dålig eller negativ. Att kvinnan inte får vara med och 

bestämma om sin smärtlindring, eller känner att barnmorskan inte lyssnar, är ett exempel 

på hur förlossningsupplevelsen kan påverkas negativt. En kvinnas förlossningsupplevelse 

är något som kvinnan kommer ihåg för resten av livet och den kan ibland påverka 

anknytningen mellan mor och barn samt det dagliga livet (Goodman, Mackey & Tavakoli, 

2003). Därför är det av stor vikt att det finns en fungerande kommunikation mellan 

kvinnan och hennes partner och barnmorskan samt att barnmorskan kan ta del av adekvata 

hjälpmedel för att förstå och behandla sina patienters smärta. 

PROBLEMFORMULERING 

Inom förlossningsvården är smärta ett vanligt förekommande tillstånd. Studier visar att det 

är svårt med kommunikationen mellan kvinnan och barnmorskan i samband med 

smärtskattning. Att skatta smärta är svårt, många smärtskattningsinstrument finns, men 

inget standardinstrument är utvecklat för att passa in på födande kvinnor. Inom 

förlossningsvården används idag VAS eller numerisk skattningsskala. Dessa går inte att 

använda för att jämföra smärta över tid, vilket inte är optimalt inom förlossningsvård, då 

smärtan skattas om flertalet gånger under en förlossning. Varken VAS eller numerisk 

skattningsskala ger ingen information om hur kvinnan upplever sin smärta rent emotionellt. 

Under en förlossning ökar smärtan succesivt, detta kan vara ett problem då en del kvinnor 

upplever värsta tänkbara smärta redan tidigt i förloppet. Kvinnans upplevelse av 

förlossningssmärtan påverkar hennes totala förlossningsupplevelse. En negativ 

förlossningsupplevelse kan påverka hälsan både på kort och lång sikt och även relationen 

till barnet. Därför är det av vikt att undersöka nya instrument för att optimera 

smärtskattningen så att barnmorskan kan ge kvinnan den vård och omvårdnad som behövs. 

SYFTE 

Syftet med studien är att undersöka reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom 

Assessment Scale vid skattning av förlossningssmärta. 

13

METOD 

Design av undersökningen 

Studien är en tvärsnittstudie med kvantitativ ansats, med bekvämlighetsurval där 

jämförelser gjorts mellan två smärtskattningsinstrument. För att ett resultat ska bli 

trovärdigt krävs att rätt metod används för att analysera materialet på ett korrekt sätt. Då 

validitet och reliabilitet skulle undersökas i föreliggande studie, valdes kvantitativ ansats 

(Graneheim & Lundman, 2003). 

Miljö 

Studien har genomförts vid en förlossningsavdelning vid ett medelstort sjukhus i Västra 

Götalandsregionen, med ca 2400 förlossningar per år. 

Studiepopulation 

Gravida kvinnor som vid studietillfället var i pågående värkarbete. Totalt tillfrågades 51 

stycken kvinnor om deltagande i studien. För att delta i studien skulle följande 

inklusionskriterier vara uppfyllda: 

Graviditetsvecka 37+0 – 41+6 (veckor+dagar) 

Singel graviditet 

Pågående värkarbete 

Förmåga att förstå information och instruktioner 

Datainsamling 

I samband med inskrivning på förlossningsavdelningen fick kvinnorna muntlig och 

skriftlig information (bilaga, 5) om studien och tillfrågades om medverkan i studien. Efter 

att kvinnan accepterat deltagande fick kvinnan instruktioner om funktionen och 

användningen av de två olika mätskalorna, VAS och Acceptance Symptom Assessment 

Scale (ASAS) (bilaga, 6). Innan smärtvärderingen påbörjades noterade barnmorskan i 

studieprotokollet uppgifter om värkstatus med intervall och duration, cervixstatus med 

öppningsgrad och längd, samt vilken graviditetslängd kvinnan uppnått. (bilaga, 8). 

Kvinnan fick därefter skatta sin smärta på de i studien ingående skalorna vid två 

mättillfällen med en timmes mellanrum utifrån "Hur ont hade du när du hade den senast 

värken?". Varje mättillfälle utgjordes av två skattningar med en mellanliggande värk. Vid 

mätning 1-4 fick kvinnan också ange var smärtan var mest uttalad. Kvinnan fick även 

skatta sin smärta på de båda skalorna vid ett tredje mättillfälle vid utskrivningen från 

förlossningsavdelningen (mätning 5), frågeställningen var "Hur ont har du just nu?". Vid 

14

detta tillfälle tillfrågades även kvinnan om vilken skala som uppfattats som enklast att 

använda och en möjlighet gavs att motivera svaret. Totalt genomfördes fem mätningar vid 

tre mättillfällen. Mätning ett och två genomfördes vid mättillfälle ett, mätning tre och fyra 

vid mättillfälle två och mätning fem vid mättillfälle tre. Vid alla mättillfällen fyllde 

barnmorskan i datum och klockslag. Skalorna presenterades en och en utifrån ett 

slumpschema. Datainsamlingen pågick mellan 2010-05-18 - 2010-10-05. 

Instrument 

Visuell Analog Skala (VAS) användes för att skatta patienternas upplevelse av smärta. Den 

VAS som användes bestod av en 100 mm horisontell rak linje där den vänstra ändpunkten 

var markerade med "Ingen smärta" och den högra med "Värsta tänkbara smärta" (bilaga, 

1). 

Acceptance Symptom Assessment Scale (ASAS) (bilaga, 6) är ett nyligen utvecklat 

instrument för att skatta den upplevda intensiteten av ett symptom. Instrumentet har 

utvecklats av docent Carl-Johan Fürst, docent, överläkare och verksamhetschef för 

sektionen för palliativ medicin vid Stockholms Sjukhem och Gunnar Eckerdal, överläkare i 

Palliativa teamet på Kungsbacka i samarbete med Mundipharma AB, Göteborg. Idag ingår 

instrumentet som en del i ”Patientbok: Smärta – så fungerar det”. I detta sammanhang 

används instrumentet för att patienten skall kunna skatta sin smärtupplevelse utifrån ”Hur 

intensiv var smärtan när den var som värst det senaste dygnet?” samt ”Hur intensiv var 

smärtan när den var som minst det senaste dygnet?”. ASAS består i likhet med VAS av en 

horisontell 100 mm lång linje. De två ändpunkter vilka beskriver extremvärden, är till 

vänster markerad med ”Max” och till höger med ”Ingen”. Mittpunkten är markerad med 

”Måttlig”. Vidare är skalan färgmarkerad. Från vänster till höger övergår färgen successivt 

från kraftigt röd till kraftigt grönt längs skalan. Den delen av skalan som är röd i nyansen 

är markerad med ”Oacceptabel” och den del som är grön i nyansen med ”Acceptabel”. 

Individen markerar själv lämplig punkt på skalan med ett vertikalt streck. 

Två forskare, varav en med specifik kompetens inom förlossningsvård, som riktat sin 

forskning mot smärtbedömning, har tillsammans med två läkare som är specialiserade 

inom smärtbehandling i palliativ vård, diskuterat kring instrumentet ASAS och konstaterat 

att instrumentet har ”Face validity” för att skatta upplevelse av smärta (Polit & Hungler, 

1999). 

Dataanalys 

VAS-skalan är en av de mest använda smärtskattningsinstrumenten, och anses som något 

av en golden standard, vad gäller forskning såväl som i klinisk praxis (Jensen, Karol & 

Braver, 1986; Myles & Urquhart, 2005; Yarnitsky, Sprecher, Zaslansky & Hemli, 1996). 

För att värdera reliabilitet och validitet hos ASAS, jämfördes därför skattningarna på denna 

skala med skattningarna på VAS. Skattningarna utförda med VAS mättes i mm från den 

vänstra ändpunkten märkt med “Ingen smärta” till den av patienten skattade punkten 

(Carlsson, 1983; Choiniere, Amsel, 1996; Choiniere, Melzack, Girard, Rondeau & Paquin, 

15

1990). Skattningarna utförda med ASAS mättes i mm från den högra ändpunkten märkt 

med “Ingen” till den av patienten skattade punkten. 

För att värdera instrumentens stabilitet över tid användes test-retest metoden, vilket innebär 

att sambandet mellan mätning 1 och 2 beräknas med Spearmans korrelationskoefficient. 

Denna beräkning utfördes även på mätning 3 och 4. Tidsintervall mellan test och retest 

varierade beroende på längden av värken och den mellanliggande pausen. Längden av 

värken (Range=60 s; mean= 54 s; SD= 12 s) och den mellanliggande pausen (Range=19 

min; mean= 3,7 min; SD= 2,7 min). Intervallet handlade dock i de flesta fall om endast 

några minuter. De två i undersökningen förekommande skalorna användes även för att 

värdera stabiliteten över mätinstrumenten, kriterievaliditet (samtidig validitet). Stabiliteten 

över mätinstrumenten beräknades också den med Spearmans korrelationskoefficient. En 

beräkning gjordes där alla mättillfällen representerades, därefter beräknades varje 

mättillfälle för sig. Begreppsvaliditet studerades dels genom jämförelser (Spearmans 

korrelationskoefficient) mellan skattningarna på VAS och ASAS, dels genom jämförelse 

mellan den sista skattningen relaterat till en tidigare värk (mätning 4) samt mätningen två 

timmar efter förlossningen (mätning fem). 

En accepterad metod för att etablera begreppsvaliditet är att peka på skillnader mellan 

grupper som kan förväntas uppvisa detta på grund av en behandling (Nunnally, 1967). I 

detta fall valdes den förväntade reduktion i smärta som i normalfallet förväntas efter 

partus. För att mäta skillnader i skattningarna på ASAS och VAS användes Wilcoxons 

tecken-rangtest (Ejlertsson, 2003). Datamaterialet har analyserats med deskriptiv och 

inferens statistik. Beräkningarna genomfördes i SPSS, version PASW statistics 18. När 

data skrevs in i SPSS har författarna i de fall som värkdurationen angetts i ett intervall, 

räknat ut medelvärdet och avrundat uppåt till närmsta heltal. I de fall där det angivits att 

kvinnans cervix var helt retraherad har cervix status registrerats som 10cm. 

ETISKA ÖVERVÄGANDEN 

Omvårdnadsforskningen ska följa fyra grundläggande etiska principer, principen om 

autonomi, principen om att göra gott, principen om att inte skada och principen om rättvisa 

(Northern Nurses Federation, 2003). Principen om autonomi innebär att samtycke, 

frivillighet och insamlad data, behandlas konfidentiellt, vilket Medicinska Forskningsrådet 

(1996) tar upp. Studien medförde inte några förutsägbara risker för deltagarna men 

däremot beaktades det faktum att kvinnorna kunde komma att uppleva smärtmätningarna i 

värkpaus som störande. Då det totalt handlade om fem mätningar gjordes bedömningen att 

detta inte skulle komma att bli ett stort problem. Kvinnorna informerades dessutom om att 

1) medverkan i studien var frivillig, 2) att deras beslut om att medverka eller ej inte kom att 

påverka deras pågående eller framtida vård, 3) att om de beslutade sig för att medverka så 

hade de möjlighet att avbryta när som helst och 4) all data skulle behandlas konfidentiellt. 

De kvinnor som godkände sin medverkan fick underteckna ett samtyckesformulär. 

Etiskt tillstånd har sökts och har beviljats av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg 

(Dnr 163.10) 

16

RESULTAT 

Utav de 51 kvinnor som tillfrågades om att deltaga i studien, valde 47 kvinnor att 

medverka. De fyra som valde att inte deltaga i studien nekade på grund av smärtpåverkan 

samt att de tyckte studien verkade svår. De som deltog var födda mellan 1970 och 1992 

(mean=29; SD=5,4). 

Stabilitet över tid (test-retest) 

Tabell 1. Stabilitet över tid (test re-test reliabilitet), beräknat för varje mätskala vid två 

olika mätpunkter 

VAS 

ASAS 

***=p

Stabilitet över mätinstrument 

Figur 1. Relationen mellan VAS och ASAS samtliga värden vid samliga mättillfällen 

(mätning 1-5; totalt 223 jämförelser). 

Skattningarna på ASAS uppvisar i figur 1 ett mycket högt samband (korrelation) då dessa 

jämförs med skattningarna på VAS (r=0.92; p

Stabilitet över mätinstrument (scatter) 

Mättillfälle 1: (n=47; r=0.76; p

Figur 3. Avvikelser i skattning av smärta mellan VAS och ASAS fördelat på de fem 

mättillfällena (VAS antas som korrekt) . 

I figur 3 framgår att majoriteten av skattningarna på ASAS hade en avvikelse

VAS och ASAS förmåga att identifiera en förändring i smärtupplevelsen 

Figur 4. Fördelning av mätvärdena vid samtliga mätningar. 

Figur 4 visar fördelning av mätvärden vid de fem mätningarna. Inga signifikanta skillnader 

uppmättes vid någon av mätningarna mellan skattningarna på VAS och ASAS. Figuren 

visar att smärtan skattas signifikant lägre (p< 0.001) på såväl VAS som ASAS efter partus 

(mätning 5) jämfört med mättillfället innan (mätning 4). Ett fåtal kvinnor har skattat ASAS 

avvikande från VAS, däremot säger den höga korrelationen att de inte avviker speciellt 

mycket. Antal skattningar totalt var 446 (mättillfälle 1, n=94; 2, n=94; 3, n=84; 4, n=82; 5, 

n=92). 

21

Figur 5. Fördelning av mätvärden på VAS respektive ASAS avseende smärtlokalisation. 

Vid mätning 1-4 (VAS och ASAS) angav kvinnorna vid 324 tillfällen lokalisationen för 

den värsta smärtan under senaste värken, (Rygg, n=98; Mage, n=142; Ljumskar, n=60; 

Rygg/Mage, n=6; Mage/Ljumskar, n=16, Rygg/Mage/Ljumskar, n=2). Resultatet pekar på 

att en stor del av kvinnorna i studien upplevde den värsta smärtan i magen under de värkar 

som skattades på VAS respektive ASAS. Detta oavsett hur intensiv smärtan upplevdes. 

22

Figur 6. Fördelning av mätvärdena avseende cervix öppningsgrad (n=83). 

Resultatet är baserat på första mätningen vid de två första mättillfällena, mätning 1 och 3 

(1cm, n=1; 2cm, n=3; 3cm, n=20; 4cm, n=16; 5cm, n=26; 6cm, n=5; 7cm, n=5; 8cm, n=3, 

10cm, n=4). Det fanns inget signifikant samband mellan cervix öppningsgrad och kvinnans 

smärtskattning på VAS respektive ASAS. Den starkaste smärtan skattar kvinnorna när 

cervix är öppen 7-8cm. 

Kvinnornas uppfattning om VAS och ASAS användbarhet 

Drygt två tredjedelar (67%) av kvinnorna ansåg att ASAS var enklare att använda jämfört 

med VAS (Tabell 2). Av de 45 kvinnorna som besvarat frågan om vilken av skalorna som 

var enklast att använda, skrev 24 deltagare en motivering för sitt val (ASAS 16 

kommentarer; VAS 9 kommentarer). De som föredrog ASAS motiverade detta 

huvudsakligen genom att det var en mer täckande skala och att de hade möjlighet att välja 

acceptabel/oacceptabel och intensitet (n=10). Att skalan var indelad i färger var också 

något som de tyckte var positivt (n=4). Två stycken kvinnor angav att de tyckte ASAS var 

enklare att använda. Av de som föredrog VAS tyckte sex stycken kvinnor att den var 

enklast att använda. Att VAS skalan graderas från vänster till höger angavs som positivt 

(n=1). Tidigare erfarenhet av VAS gjorde att denna skala var att föredra (n=1). En kvinna 

som föredrog VAS menade att även om smärtan är intensiv kan den vara acceptabel. 

23

Tabell 2. Vilken av skalorna upplevde du enklast att använda? 

VAS 

ASAS 

Total 

Antal 

15 33 

30 67 

45 100 

24 

Procent 

Resultatet visar att ASAS är både reliabel och valid för skattning av förlossningssmärta. 

ASAS visade sig ha hög stabilitet över tid. Korrelationen mellan ASAS och VAS var hög, 

både vid jämförelse av mätningarna var för sig och ihop. Lokalisationen för smärtan var 

värst i magen och kvinnorna upplevde att smärtan var som starkast då de var öppna 7-8 

cm. Kvinnorna föredrog att skatta sin smärta på ASAS då de upplevde denna skala som 

bättre på olika sätt. 

DISKUSSION 

Metoddiskussion 

Syftet med denna studie var att undersöka reliabilitet och validitet hos Acceptance 

Symptom Assessment Scale vid skattning av förlossningssmärta. Därför valde författarna 

att göra en tvärsnittstudie med kvantitativ ansats, med bekvämlighetsurval där jämförelse 

gjordes mellan två smärtskattningsinstrument. Denna metod valdes eftersom syftet var att 

kartlägga, analysera och förklara det insamlade materialet i form av variabler och 

kvantitativa förhållanden (Befring, 1994). Förhoppningen fanns även att resultatet skulle 

kunna appliceras inom förlossningsvården. Bekvämlighetsurval användes eftersom 

verksamheten på en förlossningsavdelning aldrig kan förutsägas. Då studien inte fick 

inverka negativt på kvinnornas förlossningar eller barnmorskornas arbete hade någon 

annan urvalstyp inte varit att föredra. Det enda kravet för att kunna deltaga i studien var att 

inklusionskriterierna uppfyllts. Enligt Ejlertsson (2003) innehåller bearbetning av data två 

komponenter, deskriptiv och inferens statistik. Författarna använde dessa två eftersom data 

skulle tolkas och att det från resultatet skulle dras slutsatser. 

Då syftet med studien var att jämföra smärtskattningsinstrument, lades vid urvalet ingen

vikt vid hur ont kvinnan hade under värkarna. Det betyder att kvinnor som under 

förlossningsförloppet använde sig av smärtlindring kunde fortsätta sitt deltagande i studien. 

Det spelade heller ingen roll om graviditeten i övrigt varit normal, tidigare 

förlossningsupplevelser, paritet, eller om kvinnan senare i förlossningsförloppet förlöstes 

med sectio. För att undvika systematisk skattning, presenterades skalorna i 

studieprotokollen utan inbördes ordning. Alla kvinnor har förstått instruktionerna och 

kunnat svara adekvat. Att inklusionskriterierna krävde att kvinnorna var fullgångna samt 

att det var en singel graviditet grundar sig i en önskan om att kvinnorna när de accepterade 

deltagande i studien hade alla förutsättningar för en normal förlossning. 

Den födande kvinnan har en utsatt position på en förlossningsavdelning. Därför var det av 

stor vikt att datainsamlingen utfördes på ett så etiskt korrekt sätt som möjligt. Det optimala 

hade eventuellt varit att kvinnan skattade sin smärta under värk för att resultatet skulle bli 

så tillförlitligt som möjligt. Detta hade varit klinisk korrekt men det hade inte varit etiskt 

försvarbart. Dessutom skulle bortfallet förmodligen blivit större eftersom 

förlossningsarbetet är intensivt och kan ge svårigheter att koncentrera sig. På den 

förlossningsklinik där studien genomfördes arbetar barnmorskorna efter arbetsmallar, som 

innebär att undersökning av cervixstatus bör utföras med två timmars intervall om inga 

interventioner utförts på kvinnan. I studien skulle cervixstatus fyllas i två gånger, med en 

timmes intervall. Detta har inneburit att det andra cervixstatuset i vissa fall är angivits som 

det föregående, eller lämnats tomt. Eventuellt hade resultatet blivit mer rättvist om studien 

följt den arbetsmall som tillämpades på det aktuella sjukhuset. Eftersom studien syftade till 

att jämföra VAS och ASAS hade denna tidsskillnad inte haft någon större resultatmässig 

betydelse. Dock hade det kunnat innebära att ett större antal kvinnor inte kunnat genomföra 

mättillfälle två (mätning 3 & 4) på grund av att barnet fötts. 

Hot mot studiens validitet kan vara att barnmorskor bedömer cervix öppningsgrad och 

längd olika. En studie som genomförts, som syftade till att undersöka hur precist 

barnmorskor mätte cervix öppningsgrad under förlossningsarbetet, visade att barnmorskan 

i snitt mäter fel med 10.2 mm. Mest fel mättes vid en öppningssgrad på mellan 6.1-8 cm. 

Erfarenhet visade sig vara en aspekt som påverkade mätningarna positivt (Nizard, 

Haberman, Paltieli, Gonen, Ohel, Nicholson & Ville, 2009). Författarna har mätt 

skattningarna på skalorna, med en och samma linjal. Den mänskliga faktorn kan ha en 

inverkan. För att minimera risken har varje skala mätts minst två gånger. Data matades 

sedan in i SPSS, återigen kan författarna ha gjort felaktiga inmatningar. Kontroll i form av 

extra genomgång har gjorts även här. Resultaten kan ha påverkats både positivt och 

negativt i och med att kvinnorna använde sig av olika metoder när de skattade sin smärta. 

Vissa använde sig av kryss, andra av streck. Det var svårt att mäta skattningarna rättvist, då 

strecken inte alltid var raka. Författarna hade uppskattat om kvinnorna valt att göra kryss, 

då kryssets mittpunkt kunde representera den egentliga skattningen. Ytterligare ett hot mot 

validiteten kan vara att kvinnorna lärde sig skalorna och skattade systematiskt sin smärta. 

Då skalorna presenterades i olika ordning för kvinnorna, anser författarna att risken 

minimerats för systematisk skattning. 

25

Resultatdiskussion 

Stabilitet över tid 

Av resultatet framkommer att korrelationskoefficienten mellan skattningarna på VAS och 

ASAS ligger mellan 0,83- 0,92. Detta anses vara en kliniskt godtagbar nivå (Ferraz, 

Quaresma, Aquino, Atra, Tugwell & Goldsmith, 1990; Anastasi & Urbina, 1997). Därav 

dras slutsatsen att ASAS- skalan har stabilitet över tid. Test-retest metoden har använts 

vilket innebär att testet genomförts på samma individ vid två eller fler tillfällen (Polit & 

Hungler, 1999). Då flera mätningar görs blir resultatet mer korrekt. Något som kan ha 

påverkat korrelationskoefficienten negativt kan vara att det har skett en förändring i 

smärtintensitet mellan mätning ett och två och mätning tre och fyra. Denna anses som 

slumpmässig eftersom inga dramamatiska skillnader setts. En liknande studie där 

PainMatcher och VAS jämförts visar låg korrelation (r=0.13; p=

Validitet 

Innehållsvaliditet påvisar hur väl ett test täcker ett visst område och kan användas då en 

korrelation finns mellan ett redan innehållsvaliderad test och ett test som avser att mäta 

samma sak. Det är alltid bra med höga korrelationer men det garanterar ingen 

innehållsvaliditet då båda kanske mäter samma felaktiga fenomen (Nunnally, 1967). VAS 

och ASAS korrelerar väl och eftersom VAS anses som en golden standard (Jensen, Karol 

& Braver, 1986; Myles & Urquhart, 2005; Yarnitsky, Sprecher, Zaslansky & Hemli, 1996), 

antas den mäta det som den avser att mäta Då ASAS följer VAS vad gäller skattad smärta, 

antas ASAS därför av författarna också ha innehållsvaliditet. Detta styrks ytterligare i figur 

4 och 5, där ASAS följer VAS vad gäller smärtskattning. 

Begreppsvaliditet beskriver i vilken utsträckning ett test eller mätinstrument mäter ett 

begrepp eller en egenskap (Anastasi & Urbina, 1997). Begreppsvaliditet kan antas uppnås i 

studien då det är känt sedan tidigare att förlossningssmärta minskar när barnet är fött 

(Kaplan, Hogg, Hildingsson & Lundgren, 2009). Resultatet i figur 4 visar just detta. 

Kvinnorna skattar smärtan högre, till dess att barnet är ute. I mätning fem har barnet fötts 

och kvinnan skattar inte alls lika hög smärta. Vid mätning tre och fyra är antalet kvinnor 

inte lika stort som i de övriga. Detta beror på att kvinnor som blivit förlösta, inte kan skatta 

förlossningssmärtan i mättillfälle två. Dessa mätningar har ändå inkluderats i studien. I 

figur 6 fanns inget signifikant samband mellan smärtskattning och cervix öppningsgrad. 

Det är dock möjligt att det ändå finns ett samband. Tidigare forskning visar att 

sammandragningarna i samband med förlossningen framskridande blir starkare, längre och 

mer frekventa (Hendersson & Macdonald, 2004) och att smärtan tydligt ökar med cervix 

öppnigsgrad (Baker, Ferguson, Roach & Dawson, 2001). Det är också så att 

barnmorskornas bedömning av cervixstatus inte alltid går att lita på (Nizard, Haberman, 

Paltieli, Gonen, Ohel, Nicholson & Ville, 2009). I föreliggande studie ser man i figur 6 att 

smärtan upplevs som starkast när cervix är öppen 7-8cm för att senare upplevas som 

mindre stark när öppningsgraden är tio cm. Möjligen beror det på att kvinnan vid tio cm 

känner sig mindre hjälplös då hon kan påverka förlossningen själv (O’Driscoll, Meagher, 

Robson, 2003). Detta är eventuellt ett exempel på hur de psykologiska aspekterna kan 

påverka smärtupplevelsen. 

Kriterievaliditet uppnås då en relation mellan det nya mätinstrument och ett annat redan 

validerat instrument. (Neuman, 1997; Polit & Hungler, 1999). Eftersom ASAS och VAS 

korrelerar med varandra uppnås kriterievaliditet i föreliggande studie. 

Ett intressant resultat är att två tredjedelar av kvinnorna tyckte att ASAS var lättast 

använda. Skalan är försedd med färgmarkeringar vilket möjligen kan vara av betydelse., 

detta framgick också genom kvinnornas kommentarer. De som föredrog ASAS motiverade 

detta huvudsakligen med att det var en mer täckande skala och att de hade möjlighet att 

välja acceptabel/oacceptabel och intensitet. Att skalan var indelad i färger var också något 

som de tyckte var. Att många reflekterade över om smärtan var acceptabel eller 

oacceptabel, visar att födande kvinnor upplever viss smärta i samband med sin förlossning 

som acceptabel. En studie där PainMatcher och VAS jämförts visar att PainMatchern inte 

är användbar för att skatta förlossningssmärta, den är varken reliabel eller valid (Bergh, 

Stener-Victorin, Wallin & Mårtensson, 2009), vilket i denna studie ASAS har visat sig 

27

vara. 

Studiens resultat visar att ASAS var lättare att använda och var mer heltäckande. 

Författarna tror att även barnmorskorna lättare tolkar ASAS då de bland annat får reda på 

om kvinnan upplever smärtan som acceptabel eller oacceptabel. Då kan de ge en adekvat 

behandling i samråd med kvinnan. En stor fördel med VAS och ASAS jämfört med många 

andra instrument som testats (PM, POM) är att de är enkla, och smärtskattningen går 

snabbt att genomföra. För att kvinnan ska få en positiv förlossningsupplevelse, vill kvinnan 

att barnmorskan är lyhörd för kvinnans önskemål och ASAS kan möjligen underlätta detta 

arbete. Om ASAS skalan börjar användas inom förlossningsvården tror författarna att 

kvinnor kommer kunna skatta sin smärta enklare, vilket leder till att barnmorskan har 

lättare att behandla den. 

SLUTSATS 

Studiens slutsats är att ASAS är både reliabel och valid för skattning av 

förlossningssmärta, samt att kvinnorna föredrar denna framför VAS eftersom ASAS enligt 

kvinnorna i studien anses vara en mer täckande skala och att de hade möjlighet att välja 

acceptabel/oacceptabel och intensitet. Med tanke på resultatet kan ASAS kanske 

implementeras inom förlossningsvården som standardskala, dock behövs ytterligare 

forskning inom området. 

KLINISK IMPLIKATION 

Författarna anser att studien bör utföras på ett flertal andra förlossningsavdelningar. Detta 

kan bidra till att ASAS blir erkänd samt att folk accepterar de nya arbetsrutiner och 

arbetssätt som kommer med den nya metoden att skatta smärta. ASAS bör testas inom flera 

områden och olika typer av vård. Författarna tycker att det skulle vara intressant att se 

vilken typ av kvinnor som föredrog att skatta sin smärta på ASAS istället för VAS, 

exempelvis yngre eller äldre kvinnor/socioekonomiskt status. Om det framkommer vilka 

som föredrar ASAS kan denna användas inom denna typ av patientkategori. 

Eftersom många av kvinnorna uppskattade möjligheten att välja om smärtan var acceptabel 

eller oacceptabel, skulle ASAS kunna utvecklas genom att begreppen acceptabel eller 

oacceptabel flyttas nedanför skalan. Kvinnan skattar sedan smärtintensiteten på skalan och 

väljer därefter om smärtan är acceptabel eller oacceptabel. Då finns möjligheten att skatta 

”max” på skalan och samtidigt förmedla att smärtan är acceptabel och tvärtom. 

Ytterligare ett förslag till vidare forskning är att studera om ASAS fungerar lika bra som 

VAS vid smärtreduktion, exempelvis efter någon form av smärtlindring. 

28

REFERENSER 

Allcock, N. (1996). Factors affecting the assessment of postoperative pain: a literature 

review. Journal of Advanced Nursing, 24, 1144-1151. 

Anastasi, A., & Urbina, S. (1997). Psychological testing. Vol. Seventh Edition. New York: 

Prentice-Hall, Inc. 

Baker, A., Ferguson, S.A., Roach, G.D., & Dawson, D. (2001). Perceptions of labour pain 

by mothers and their attending midwives. Journal of Advanced Nursing, 35 (2), 171-179. 

Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur. 

Bergh, I., Jakobsson, E., & Sjöström, B. (2007). Worst experiences of pain and 

conceptions of worst pain imaginable among nursing students. Journal of Advanced 

Nursing, 61 (5), 484-491. 

Bergh, I., Gunnarsson, M., Allwood, J., Sjöström, B., Odén, A., & Steen, B. (2004). 

Descriptions of pain in elderly patients following orthopaedic surgery. Scandinavian 

Journal of Caring Sciences, 19, 110-118. 

Bergh, I., Stener-Victorin, E., Wallin, G., & Mårtensson, L. (2009). Comparison of the 

Pain-Matcher and the visual analogue scale for assessement of labour pain following 

administered pain relief treatment. Midwifery, 1-6. 

Bryar, R. (1995). Theory for midwifery practice. London: MacMillan Press LDT. 

Carlsson, A.M. (1983). Assessment of chronic pain. I. Aspects of the reliability and 

validity of the visual analogue scale. Pain, 16 (1), 87-101. 

Carmines, E.G., & Zeller, A. (1979). Reliability and validity assessment. Quantitative 

Applications in the Social Sciences. SAGE University Papers. 

Choiniere, M., & Amsel, R. (1996). A visual analogue thermometer for measuring pain 

intensity. Journal of Pain and Symptom Management, 11 (5), 299-311. 

Choiniere, M., Melzack, R., Girard, N., Rondeau, J., & Paquin, M.J. (1990). Comparisons 

between patients´ and nurses´ assessment of pain and medication efficacy in severe burn 

injuries. Pain, 40 (2), 143-152. 

Demsey, P.A., & Demsey, D.A. (1992). Nursing research with basic Statistical 

applications. Vol. 3rd. Boston: Jones and Bartlett Publishers. 

Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. 

Ferraz, M.B., Quaresma, M.R., Aquino, L.R., Atra, E., Tugwell, P., & Goldsmith, C.H. 

29

(1990). Reliability of pain scales in the assessment of literate and illiterate patients with 

rheumatoid arthritis. The Journal of Rheumatology, 17 (8), 1022-1024. 

Fridh, G. (1988). Labour Pain. (Diss.). Göteborg: Göteborg University. 

Gaston- Johansson, F. (1996). Measurement of pain: the psychometric properties of the 

Pain-O-Meter, a simple, inexpensive pain assessment tool that could change health care 

practices. Journal of Pain and Symptom Management, 12 (3), 172-181. 

Gibbins, J., & Thomson, A.M. (2001). Women´s expectations and expiriences of 

childbirth. Midwifery, 17 (4), 302-313. 

Goodman, P., Mackey, M.C., & Tavakoli, A.S. (2003). Factors related to childbirth 

satisfaction. Journal of Advenced Nursing, 46 (2), 212-219. 

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: 

Concepts, Procedures and Measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 

24, 105-112. 

Hægerstam, G. (2008). Smärta - ett mångfacetterat problem. Lund: Studentlitteratur. 

Hawthorn, J., & Redmond, K. (1999). Smärta - bedömning och behandling. Lund: 

Studentlitteratur. 

Heiberg, H. (1989). Hva er smärte? Smerte en livskvalitet ved fødseln? Omsorg, 3, 23-27. 

Hendersson, C., & Macdonald, S. (2004). Mayes´ Midwifery: a Textbook for Midwives. 

London: Balliere Tindall. 

Huck, S.W., & Huck, C.W. (1996). Reading statistic and research. Vol. Second edition. 

New York: Harper Collins College Publishers. 

International Association for Study of Pain. (2007). Pain terms. Hämtad från WWW 2010- 

08-30: 

http://www.iasppain.org/AM/Template.cfm?Section=Home&Template=/CM/ContentDispl 

ay.cfm&ContentID=6633 

Jensen, M.P., Karoly, P., & Braver, S. (1986). The measurement of clinical pain intensity: 

a comparison of six methods. Pain, 27 (1), 117-126. 

Kaplan, A., Hogg, I., Hildingsson, I., & Lundgren, I. (2009). Lärobok för barnmorskor. 

Lund: Studentlitteratur. 

Linton, S. J. (2005). Att förstå patienter med smärta. Lund: Studentlitteratur. 

Lowe, N. (2002). The nature of labor pain. American journal of obstetrics and gynecology, 

5, 16-24. 

30

Ludington, E., & Dester, F. (1998). Statistical analysis of total labor pain using the visual 

analog scale and application to studies of analgesic effectiveness during childbirth. 

Anesthesia & Analgesia, 87 (3), 723-727. 

Lundeberg, T., Lund, I., Dahlin, L., Borg, E., Gustafsson, C., & Sandin, L., et.al. (2001). 

Reliability and responsiveness of three different pain assessements. Journal of 

Rehabilitation Medicine, 33, 279-283. 

Lundeberg, T., & Norrbrink, C. (2010). Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. Lund: 

Studentlitteratur AB. 

Matamalas, A., Ramírez, M., Mojal, S., García De Frutos, A., Molina, A., Saló, G., 

Llado, A., & Cáceres, E. (2010). The Visual Scale and a Five-Item Verbal Rating Scale 

Are Not Interchangeable for Back Pain Assessment in Lumbar Spine Disorders. Spine, 35, 

(21), 1115-1119. Lippincott Williams & Wilkins. 

Melzack, R., & Katz, J. (1992). The McGill Pain Questionnere: Appraisal and Current 

Status. In Turk, D.C., & Melzack, R. Handbook of pain assessment. Second edition. New 

York: The Guilford press. 

Moore, S. (1997). Understanding Pain and its Relief in Labour. Pearson Professional 

Limited. 

Myles, P.S., & Urquhart, N. (2005). The linearity of the visual analogue scale in patients 

with severe acute pain. Anaesth intensive care, 33 (1), 54-58. 

Mårtensson, L., Stener- Victorin, E., & Wallin, G. (2008). Acupuncture versus 

subcutaneous injections of steril water as treatment for labour pain. Acta Obstetrica et 

Gynecologia Scandinavica, 87 (2), 171-177. 

Medicinska forskningsrådet (1996). MFR-rapport 2. Riktlinjer för etisk värdering av 

medicinsk humanforskning. Stockholm: Medicinska forskningsrådet. 

Nakamura, Y., & Chapman C.R. (2002). Measuring pain: an introspective look at 

introspection. Consciousness and Cognition, 11 (4), 582-592. 

Neuman L.W. (1997). Social research methods: Qualitative and Quantitative Approaches. 

Vol. Third edition. Boston: Allyn and Bacon. 

Nizard, J., Haberman, S., Paltieli, Y., Gonen, R., Ohel, G., Nicholson, D., & Ville, Y. 

(2009). How reliable is the determination of cervical dilation? Comparison of vaginal 

examination with spatial position-tracking ruler. American Journal of Obstetrics & 

Gynecology, 200, 402.e1-402.e4. 

Northern Nurses Federation (NNF). (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i 

Norden: Hämtad på: http://www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSN 

s%20etiske%retningslinjer.pdf, 2010-10-11. 

31

Nunnally, J.C. (1967) Psychometric theory. New York: McGraw-Hill Book Company. 

O’Driscoll, K., Meagher, D., & Robson, M. (2003). Active Management of Labour. Vol. 

Fourth edition. China: Mosby. 

Polit, D.F., & Hungler, B.P. (1999). Nursing research: Principles and Methods. 6th 

edition. Philadelphia: J.B. Lippincott Company. 

Polit-O´Hara, D. (1993). Essentials of nursing research: methods, appraisal, and 

utilization. Vol. Third Edition. Philadelphia: J.B. Lippincott Company. 

Redke, F. (1999). Smärta. Lund: Studentlitteratur. 

Saisto, T., Ylikorkala, O., & Halmesmaki, E. (1999). Factors associated with fear of 

delivery in second pregnancies. Obstetrics and gynecology, 94, 679-682. 

Shapiro, A., Fredman, B., Zohar, E., Olsfanger, D., & Jedeikin, R. (1998). Delivery room 

analgesia: an analysis of meternal satisfaction. International journal of Obstetric 

Anasthesia, 7 (4), 226-230. 

Statistiska Centralbyrån. (2010) . Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2009 

och befolkningsförändringar 2009. Hämtad från WWW 2010-03-24: 

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____287608.aspx 

Walding, M. F. (1991). Pain, anxiety and powerlessness. Journal of Advanced Nursing, 16 

(4), 388-397. 

Wewers, M. E,. & Lowe, N.K. (1990). A critical review of visual analouge scales in the 

measurement of clinichal phenomena. Research in Nursing & health, 13 (4), 227-236. 

Wright, M.E, McCrea, H., Stringer, M., & Murphy-Black, T. (2000). Personal control in 

pain relief during labour. Journal of Advanced Nursing, 32 (5), 1168-1177. 

Yarnitsky, D., Sprecher, E., Zaslansky, R., & Hemli, J.A. (1996). Multiple session 

experimental pain measurements. Pain, 67 (2-3), 327-333. 

32

Hämtat från: 

vardhandboken.se/Bilder/vas_skala.gif 

2010-09-01 kl: 13:56 

Visuell Analog Skala (VAS) 

33 

BILAGA 1

Pain-O-Meter (POM) 

34 

BILAGA 2 


Gastron-Johansson, F. (1996). Measurement of Pain: the psychometric Properties of the 

Pain-O-Meter, a simple, inexpensive pain assessment tool that could change health care 

practices. Journal of Pain and Symptom Management, 12 (3), 172-181.

PainMatcher (PM) 


http://biomedcentral.inist.fr/images/1471-2482-7-22-4.jpg 

2010-09-01 kl: 14:15 

35 

BILAGA 3

Numerisk skattningsskala (NRS) 

36 

BILAGA 4 


http://www.google.se/imgres?imgurl=http://www.rnao.org/pda/pain/images/pain_sampl 

e2.gif&imgrefurl=http://www.rnao.org/pda/pain/page4.html&usg=___XjbUYOml02aK 

qYPcGrhoj75BzI=&h=56&w=220&sz=1&hl=sv&start=1&zoom=1&itbs=1&tbnid=jyy 

6BvS9P2__M:&tbnh=27&tbnw=107&prev=/images%3Fq%3Dnrs%2Bnumeric%2Brati 

ng%2Bscale%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26prmdo%3D1%26tbs%3Disch:1 

2010-10-16 kl: 19:29

BILAGA 5 

Patientinformation samt samtyckesblankett vid deltagande i studien 

Till dig som skall föda barn vid förlossningsavdelningen 

vid XX sjukhuset 

Bakgrund 

Smärta är en personlig och unik upplevelse. I en smärtanalys är därför patientens 

beskrivning av smärtan av största vikt. För att fånga patientens smärtupplevelse används 

olika typer av smärtskalor. Flera studier har visat att en visuell analog skala (VAS) kan 

användas för att skatta förlossningssmärta och behandlingen av denna. Trots detta är det 

omöjligt att säga i vilken utsträckning en skattning på VAS faktiskt överrensstämmer 

med den verkliga smärtupplevelsen. Under en förlossning kan dessutom kvinnans 

tolkning av ”Värsta tänkbara smärta” förändras över tid. 

Målsättningen och syfte med studien 

Intensiteten av smärtupplevelsen ökar under förlossningsarbetet och en fixpunkt kan bli 

problematisk under dessa omständigheter; om kvinnan i ett tidigt skede skattar sin 

smärta som ”Värsta tänkbara smärta” och kanske därefter upplever en än starkare 

smärtupplevelse. Syftet med denna studie är därför att utvärdera en annan 

skattningsskala, Acceptance Symptom Assessment Scale (ASAS), som kan vara mer 

ändamålsenliga för denna specifika kliniska situation. 

Förfrågan om deltagande 

Du tillfrågas nu om deltagande i studien. Det kommer i så fall att innebära att Du under 

fem tillfällen får skatta Din smärta på två olika skalor. 

Genomförande 

Om Du accepterar att delta i studien kommer Du att få skatta din smärta på två olika 

skattningsskalor, en Visuell analog skala (VAS) samt en Acceptance Symptom 

Assessment Scale (ASAS). VAS är en 100 mm lång ograderad linje där vänster (0) 

motsvarar ingen smärta och höger (100) värsta tänkbara smärta. Du markerar själv 

lämplig punkt på skalan med ett rakt lodrätt streck. ASAS består i likhet med VAS av en 

horisontell 100 mm lång linje. De två ändpunkter, vilka beskriver extremvärden, är till 

vänster markerad med ”Max” och till höger med ”Ingen”. Mittpunkten är markerad 

med ”Måttlig”. Vidare är skalan färgmarkerad. Från vänster till höger övergår färgen 

successivt från kraftigt röd till kraftigt grönt längs skalan. Den delen av skalan som är 

röd i nyansen är markerad med ”Oacceptabel” och den del som är grön i nyansen med 

”Acceptabel”. Du markerar själv lämplig punkt på skalan med ett rakt lodrätt streck. 

Tidsåtgången för dessa mätningar är endast några sekunder per tillfälle. Du kommer 

även att besvara ett antal frågor om var Din smärta känns mest uttalat samt vilken av 

skalorna som Dy tyckte var enklast att använda. Tidsåtgången för att besvara frågorna 

är några minuter. 

37

Risker och obehag 

Några risker eller obehag med smärtskattningsmätningarna finns inte. 

Sekretess 

Alla uppgifter som samlas in genom undersökningsprotokoll, frågeformulär samt data 

från din journal kommer att behandlas konfidentiellt. Dina svar och Dina resultat 

kommer att behandlas så att ingen obehörig kan ta del av dem. Alla uppgifter som 

samlas in kommer att förses med kodnummer och därefter läggas in i en databas. 

Datamaterialet kommer att förvaras under tio år. Dessa data kommer att skyddas av 

personuppgiftslagen (PuL). 

Hur får jag information om studiens resultat? 

Vill Du ta del av resultatet kontakta då någon av de för ansvariga för studien (se under 

rubriken Ansvariga). 

Frivillighet och konfidentialitet 

Deltagandet i studien är frivilligt och Du kan när som helst, utan att behöva förklara 

varför, avbryta ditt deltagande. Deltagandet kommer inte att påverka Din vård i övrigt 

och Du garanteras full konfidentialitet. Ingen enskild person kommer dock att kunna 

identifieras i samband med bearbetning av materialet eller vid rapporteringen av 

resultatet. 

Studien genomförs med godkännande av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg. 

Ansvariga 

Lena Mårtensson, Leg Barnmorska, Med Dr. Institutionen för vård och natur, 

Högskolan i Skövde. Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska 

Akademin, Göteborgs Universitet. 

Mobilnr: XXXX-XXXXXX 

Ingrid Bergh, Leg Sjuksköterska, Docent, Institutionen för vård och natur, Högskolan i 

Skövde. Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs 

Universitet. 

Mobilnr: XXXX-XXXXXX 

Information har givits av: 

Sign:________________________Datum:_____________________ 

38

Samtycke till att delta i studien – 

Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale 

Jag har muntligen informerats om studien och har tagit del av ovanstående skriftliga 

information. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är fullt frivilligt och att 

jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande utan att detta 

påverkar mitt omhändertagande. 

Ort och datum 

Namnunderskrift 

Namnförtydligande 

39

Acceptance Symptom Assessment Scale (ASAS) 

40 

BILAGA 6

41 

BILAGA 7 

Protokoll för studien Kod:_______ 

Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment 

Scale (ASAS) 

Smärtskattning vid inskrivningen på förlossningsavdelningen 

Status: (bedöms omedelbart före smärtskattning 1) 

Värkstatus: Intervall:__________min 

Duration:__________sek 

Cervix öppningsgrad: __________cm 

Cervix längd: cm 

Graviditetsvecka:___________veckor +___________dagar.

Smärtskattning 1) Datum:___________och 

klockslag:_____________ 

Hur ont hade du när du hade den senaste värken? 

Var gjorde det mest ont när du hade den senaste värken? (kryssa för 

ett alternativ) 

42

Smärtskattning 1) Datum:___________och klockslag:_____________ 




43





44





45

Smärtskattning en timma efter första mätningen 

Status: 

Värkstatus: Intervall:__________min 

Duration:__________sek 

Cervix öppningsgrad: __________cm 

Cervix längd: cm 

46





47





48





49





50

Smärtskattning två timmar efter förlossningen i samband med 

överflyttning till BB 


Hur ont har du just nu? 

Om du har ont just nu, var har du ont? 

......................................................................................................................... 

......................................................................................................................... 

......................................................................................................................... 

......................................................................................................................... 

51

Smärtskattning två timmar efter förlossningen i samband med 

överflyttning till BB 


Hur ont har du just nu? 

Om du har ont just nu, var har du ont? 

......................................................................................................................... 

......................................................................................................................... 

......................................................................................................................... 

......................................................................................................................... 

52

Vilken av skalorna upplevde du enklast att använda? Kryssa i rutan 

som finns bredvid skalan 

Motivera gärna ditt svar: 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

______________________________ 

53 

□ Denna skalan 

upplevde jag enklast 

att använda 

□ Denna skalan 

upplevde jag enklast 

att använda

Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?