Reliabilitet och validitet hos Acceptance Symptom Assessment Scale

1990). Skattningarna utförda med ASAS mättes i mm från den högra ändpunkten märkt
med “Ingen” till den av patienten skattade punkten.
För att värdera instrumentens stabilitet över tid användes test-retest metoden, vilket innebär
att sambandet mellan mätning 1 och 2 beräknas med Spearmans korrelationskoefficient.
Denna beräkning utfördes även på mätning 3 och 4. Tidsintervall mellan test och retest
varierade beroende på längden av värken och den mellanliggande pausen. Längden av
värken (Range=60 s; mean= 54 s; SD= 12 s) och den mellanliggande pausen (Range=19
min; mean= 3,7 min; SD= 2,7 min). Intervallet handlade dock i de flesta fall om endast
några minuter. De två i undersökningen förekommande skalorna användes även för att
värdera stabiliteten över mätinstrumenten, kriterievaliditet (samtidig validitet). Stabiliteten
över mätinstrumenten beräknades också den med Spearmans korrelationskoefficient. En
beräkning gjordes där alla mättillfällen representerades, därefter beräknades varje
mättillfälle för sig. Begreppsvaliditet studerades dels genom jämförelser (Spearmans
korrelationskoefficient) mellan skattningarna på VAS och ASAS, dels genom jämförelse
mellan den sista skattningen relaterat till en tidigare värk (mätning 4) samt mätningen två
timmar efter förlossningen (mätning fem).
En accepterad metod för att etablera begreppsvaliditet är att peka på skillnader mellan
grupper som kan förväntas uppvisa detta på grund av en behandling (Nunnally, 1967). I
detta fall valdes den förväntade reduktion i smärta som i normalfallet förväntas efter
partus. För att mäta skillnader i skattningarna på ASAS och VAS användes Wilcoxons
tecken-rangtest (Ejlertsson, 2003). Datamaterialet har analyserats med deskriptiv och
inferens statistik. Beräkningarna genomfördes i SPSS, version PASW statistics 18. När
data skrevs in i SPSS har författarna i de fall som värkdurationen angetts i ett intervall,
räknat ut medelvärdet och avrundat uppåt till närmsta heltal. I de fall där det angivits att
kvinnans cervix var helt retraherad har cervix status registrerats som 10cm.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Omvårdnadsforskningen ska följa fyra grundläggande etiska principer, principen om
autonomi, principen om att göra gott, principen om att inte skada och principen om rättvisa
(Northern Nurses Federation, 2003). Principen om autonomi innebär att samtycke,
frivillighet och insamlad data, behandlas konfidentiellt, vilket Medicinska Forskningsrådet
(1996) tar upp. Studien medförde inte några förutsägbara risker för deltagarna men
däremot beaktades det faktum att kvinnorna kunde komma att uppleva smärtmätningarna i
värkpaus som störande. Då det totalt handlade om fem mätningar gjordes bedömningen att
detta inte skulle komma att bli ett stort problem. Kvinnorna informerades dessutom om att
1) medverkan i studien var frivillig, 2) att deras beslut om att medverka eller ej inte kom att
påverka deras pågående eller framtida vård, 3) att om de beslutade sig för att medverka så
hade de möjlighet att avbryta när som helst och 4) all data skulle behandlas konfidentiellt.
De kvinnor som godkände sin medverkan fick underteckna ett samtyckesformulär.
Etiskt tillstånd har sökts och har beviljats av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg
(Dnr 163.10)
16