Untitled - Nisus

des klara mej på bark och blomblad hela tiden så skulle jag säkert drunk-
na den dan en båt kom och upptäckte mej. Det får inte bli för roligt helt
enkelt. Om en film blir för bra så går jag ut och sätter mej i foajén.
Vad var det som gjorde att hon satt kvar, tänkte han. De satt som van-
ligt några mil från varandra i varsin stol. Varför sa hon inte att han tyvärr
nog måste gå nu för hon hade en tenta på torsdag och måste hinna läsa
fem böcker? Var hon intresserad av honom som patologiskt fall? Skulle
han bli ett exempel i en avhandling? Nej, nu var han nog orättvis mot
henne.
–Vad det handlar om, sa hon efter en stund, tror jag, är att man måste
kliva ner lite från sin piedestal, inte ta allting så förbannat högtidligt.
Plötsligt slog det honom att om man drog en linje mellan dem så skul-
le den sammanfalla med rummets diagonal.
–Jo, jag vet det där, sa han. Att det inte är hela världen. Att man inte är
förlorad om man gör nåt fel. Världen är full av fel. Men å andra sidan
kanske det just är därför man vill ha sin egen lilla ruta fläckfri, den enda
del av världen man egentligen kan påverka.
–Men det kan man egentligen inte heller.
–Vadå?
–Påverka sin egen privata lilla värld, inte helt i alla fall. Varför tror du
vi sitter här och babblar skit strängt taget? Nej, jag menar inte så, det är
viktigt att.vi snackar, men jag menar ser man objektivt på det så är det
djävligt onödigt egentligen. Men varför? Det måste ju bero på hela attity-
den ute i samhället!
–Med alla onaniautomater och avelspojkar i bastun, ja det kanske stäm-
mer. (Nicklas drog i sitt tunna skägg.) Men en del reagerar ju på det med
68