Untitled - Nisus

det till hälften hade det blivit något fel så bullret fördubblades i stället.
Emil stannade på halva vägen upp, lutade sig mot räcket och kräktes. Så
föll han ihop, men handens grepp om räcket fördröjde nerfärden några
sekunder innan han till sist hamnade i en hög på golvet.
Men så med ens blev allt tyst igen. Märkvärdigt tyst. Sture, elek-
trikern, hade haft sinnesnärvaro nog att stänga av huvudströmbrytaren
i elcentralen utefter östra väggen. Alla stannade upp mitt i sina rörel-
ser och lyssnade.
När produktionschefen äntligen kom ner i fabriken låg Gunnar på gol-
vet vid formspruta 2, Lasse bara irrade omkring, vid väggen låg Emil
avsvimmad och en bit därifrån låg Pelle, men han rörde sig sakta, nästan
krälade. Lisa stod mitt på golvet och stirrade och kunde inte förklara vart
alla packerskorna tagit vägen. Hon kunde inte svara på någonting över-
huvudtaget. Hon hörde ingenting nämligen.
Arbetet kom igång trögt för nästa skift. Redan vid ingången hade de
förvarnats om att något hänt när tre ambulanser just körde iväg därifrån.
Inne på fabriken stod man mest och diskuterade, det var få maskiner som
gick. I matsalen satt en grupp och pratade. Produktionschefen var där.
–Vi är alla oerhört ledsna och chockade över vad som har hänt, sa han,
men låt oss nu inte gripas av handlingsförlamning, det är det sämsta som
kan hända. Yrkesinspektionen ska göra en undersökning av hur det här
har kunnat inträffa. Så länge får vi återgå till de gamla hörselskydden.
–Undersökning borde väl ha gjorts innan dom satte upp den här appa-
raten, sa en.
–Det finns alltid riskmoment som inte går att förutse och som sagt
experter är redan på väg för att undersöka det här!
73