Rebeller i takt med tiden - Marxistarkiv

etydelse. 39 Gemensamma erfarenheter av en historisk förändring bidrar enligt denna
uppfattning till att skapa en proteströrelse mot USAs krig i Vietnam.
12
Sambandet mellan ungdomskultur och politiskt engagemang antyds också i studier av utvecklingen
i Sverige. Erling Bjurström hävdar, att eftersom de flesta oppositions- och proteströrelser
under 1960-talets andra hälft rekryterade sina medlemmar ur ungdomsgenerationen,
fick förhållandena dessa rörelser reagerade på karaktären av generationsfrågor. Han anser att
protesterna i Sverige mot Vietnamkriget antog formen av en generationsmotsättning ända
fram till början av 1970-talet. 40 I en annan studie ses 1960-talets ungdomsuppror i Sverige
som det första försöket till samhällelig och kulturell förnyelse av efterkrigstidens industriella
samhällen. 41
Ludvig Rasmusson talar om fyrtitalisterna i Sverige, personer födda på 1940-talet, som en
generation präglad av likartade uppväxtförhållanden. Han tolkar 1960-talets studentrevolt i
termer av generation och ungdomskultur. Fyrtitalisterna ville enligt Rasmusson erkännas som
vuxna men mötte motstånd. Rasmusson hävdar att för att kunna bryta detta motstånd och för
att släppas in i samhället gjorde fyrtitalisterna sin stora revolt, som fått olika beteckningar –
studentrevolt, vänstervåg, ungdomsuppror eller sextitalsradikalism. Men det var enligt honom
inte så mycket en revolt som en invasion av de vuxnas samhälle. 42
Både i den internationella och den svenska litteraturen är teorier om generationer ett vanligt
sätt att hantera begreppet ungdomskultur. Massmedia älskar dessutom att peka ut generationer.
Även i vetenskapliga sammanhang kan det emellertid vara fruktbart att använda detta
begrepp.
En generation har en gemensamt upplevd tid. Att vara född ett speciellt år anses ge specifika
livserfarenheter, associationer, minnen och upplevelser. Medlemmar i en generation associerar
sin ålder med historien. Ett generationsmedvetande är ett sätt att betrakta och förhålla
sig till omvärlden. Detta medvetande kan därför ses som reaktioner på de specifika historiska
problem som kännetecknar en given tidsepok, reaktioner som inte behöver vara lika inom en
generation. Men det finns en gemensam erfarenhetsgrund, som formar ett kollektivt medvetande
och som går att beskriva som ett generationsmedvetande. 43
I definitionen av en generation är utgångspunkten vissa specifika erfarenheter som pekas ut
som intressanta och betydelsefulla, medan andra kommer i skymundan. Dessa erfarenheter
anses som betydelsefulla för skapandet av en gemensam referensram och utvecklandet av ett
kollektivt minne.
Generation kan definieras som en gemensam livserfarenhet eller som en kulturell konstruktion.
Generation som erfarenhet hänvisar till alla som är födda ungefär vid samma tid. Att
vara född i en speciell epok anses ge specifika livserfarenheter, associationer, minnen och
upplevelser. Under sin livsbana kommer generationsmedlemmar att göra likartade
livserfarenheter. 44
En italiensk aktivist från 1960-talets studentrörelse berättar t ex om hur hon upptäckte att
39
Se t ex Fraser (1988) s 2-5. Jmf Göran Therborns studie där tonvikten läggs på sociala och ekonomiska
strukturer (Therborn 1968).
40
Bjurström (1980) s 147.
41
Talerud (1985) s 201-202.
42
Rasmusson (1985) s 85-86.
43
Bjurström (1984) s 54.
44
Gerholm (1993) s 113-116.