Rebeller i takt med tiden - Marxistarkiv

22
2 1960-talet – förändringarnas decennium
Konsumtionssamhällets framväxt
Ekonomisk tillväxt utmärkte utvecklingen i västvärlden decennierna efter andra världskriget.
Mot bakgrunden av depressionen som följde första världskriget väntade få ett sådant uppsving.
Ekonomiska experter räknade med hög arbetslöshet och inflation. Istället expanderade
industrin och framtidsoptimismen tilltog.
Under 1960-talet började ekonomin att förändras från att ha varit internationell till att bli
transnationell. Staten och dess gränser utgjorde inte längre ramarna för ekonomiska aktiviteter
utan betraktades tvärtom som hinder. Karakteristiskt vid denna utveckling var framväxten av
transnationella företag och en ny internationell arbetsfördelning. 1
Den ekonomiska tillväxten fick återverkningar på levnadsstandard och livsstil i västvärlden.
Med tillväxt följde välstånd. Tidigare användes större delen av en familjs utgifter för att
finansiera basala behov som bostad, värme, kläder och mat. Men vid ingången till 1960-talet
hade utgifterna för dessa behov minskat relativt, vilket möjliggjorde ökad förbrukning av
lyxvaror. 2
Konsumtionssamhället uppstod inte på en dag utan växte successivt fram i samklang med
industriell och ekonomisk tillväxt. Fritiden blev i högre grad än tidigare en fråga om att
förbruka varor och tjänster. Semesteranläggningar byggdes och nya produkter utvecklades.
Konsumtionssamhället började ta form. 3
Decennierna efter krigsslutet präglades också av en kraftig befolkningsökning i västvärlden,
vilket sannolikt återspeglade en framtidsoptimism. Befolkningsökningen var emellertid inte
beständig. Mot mitten av 1960-talet började den att klinga av. 4
Parallellt med befolkningsökningen fortsatte invandringen till städerna. Moderniseringen av
jordbruket och den industriella expansionen innebar befolkningsomflyttningar. Andelen
sysselsatta inom jordbruket minskade konstant, medan andelen anställda inom industrin och
servicesektorn ständigt ökade. De stora städerna växte ohejdat. För den enskilda medborgaren
innebar urbaniseringen inte bara ändring av bostadsort utan också en ekonomisk och psykologisk
anpassning till en helt ny miljö. Människor konfronterades med nya livsstilar och andra
former av relationer. En rad sociala problem följde i kölvattnet på urbaniseringen. 5
Decennierna efter andra världskriget slut innebar samtidigt ökad social trygghet och större
möjligheter än tidigare för den europeiska medelklassen. Det sades tom att medelklassen fick
så stort politiskt och kulturellt inflytande att Västeuropa förvandlades till ett homogent medelklassamhälle.
Även för arbetarklassen innebar perioden ett inte tidigare skådat välstånd. Ekonomisk
och politisk stabilitet betydde dessutom att arbetarna integrerades i en värdegemenskap,
som utgjorde själva basen i industri- och konsumtionssamhället. 6
Effekterna av den ekonomiska tillväxten kan också avläsas i relationerna mellan könen. Andra
världskriget innebar att den europeiska kvinnan kom ut i arbetslivet. Efter krigsslutet åter-
1 Hobsbawm (1994) s 277.
2 Ambrosius & Hubbard (1989) s 75-76.
3 Stearns & Chapman (1992) s 331-333.
4 Stearns & Chapman (1992) s 336.
5 Ambrosius & Hubbard (1989) s 39-41 och 56.
6 Stearns & Chapman (1992) s 363-366.